Pedagogiska tillvägagångssätt för eninkluderande miljö – undervisning i ettmultikulturellt samhälle

LÄRANDE OCH SAMHÄLLE

Självständigt arbete i religion och lärande

Pedagogiska tillvägagångssätt för en

inkluderande miljö – undervisning i ett

multikulturellt samhälle

Pedagogical approaches to an inclusive environment –

Teaching in a multicultural society

Robert Joines

Joakim Lagerstedt

Ämneslärare inriktning mot arbete i årskurs 7-9 och gymnasium, 240 respektive 300 högskolepoäng Självständigt arbete (LL204G) 15hp

2021-01-22

Examinator: Ange examinator Handledare: Sanja Nilsson

Förord

Detta arbete har skrivits av Joakim Lagerstedt och Robert Joines. Arbetssättet har varit grupparbete vid träffar genom Zoom, över internet. Dessa möten har främst handlat om tolkning och nedskrivning av information utifrån textstudier. Vi tar ansvar för arbetet som grupp och individuellt, då vi har läst och tolkat alla texter och därefter skrivit texten tillsammans. Avslutningsvis har arbetet handletts av Sanja Nilsson.

Abstract

Kunskapsöversikten kommer att belysa metoder för inkludering genom att studera hur skolan har bemött och bemöter multikulturalitet. Syftet med uppsatsen är att informera läsare om vad olika forskare har kommit fram till som medverkar till inkludering. Skolan har varit exkluderande för människor med utländsk bakgrund, där kulturer som inte följer majoritetssamhället, exempelvis religion, blivit förminskade. Etniskt svenskars tal kring religion är ofta exotifierande där ´den andra’ uppfattas som annorlunda. Elever med

utländsk bakgrund får ofta sin hemkultur felaktigt representerad i skolan, vilket bidrar till ett vi och dom perspektiv.

Undersökningen genomfördes med hjälp av olika licentiatuppsatser och

doktorsavhandlingar samt rapporter som i sin tur bildade en kunskapsöversikt som vi kunde dra slutsatser genom. Teorin i det studerade materialet består både av litteraturstudier och kvalitativa (intervju-) studier av både lärare och elever för att få flera olika perspektiv från olika positioner inom den svenska skolan.

Undersökningens resultat är en diskussion av den informationen som insamlats utifrån olika studier. I diskussionen reflekterar vi kring vad analysen innebär, vad denna analys har för betydelse för den dagens och framtidens lärarprofession, vad det finns för brister i denna kunskapsöversikt och hur forskningen kan utvecklas och fortsätta inom forskningsområdet. Slutsatsen blev att lärarutbildningen i allmänhet behöver omorganiseras. Lärare behöver fortbildas för att få kunskap om olika inkluderingsmöjligheter och ramverk för inkluderande tillvägagångssätt. Ett sätt är genom att förstå hur hemkulturer har en stark inverkan på hur individer bygger sin identitet och att denna identitet måste bli accepterad i

majoritetssamhället för att medverka till en inkluderande miljö.

Nyckelord: Culture, Education, Inclusion, Multiculturalism, Mångkultur, Pedagogiskt arbete, Religion, Religionskunskapsundervisning och Teaching.

Innehållsförteckning

1. Inledning s. 4

1.1 Bakgrund s. 4

1.2 Syfte och frågeställning s. 5

2. Urval och Metod s. 7

3. Analys s. 10

3.1 Inkludering och exkludering i skolan s. 10

3.2 Skolans “neutralitet” s. 12

3.3 Klassrummets mångfald och levda religion s. 14

3.4 Summering av analys s. 16

4. Diskussion, resultat och slutsats s. 17

4.1 Förslag på vidare forskning s. 18

1. Inledning

Vi är två lärarstudenter på Malmö Universitet och utbildar oss med religion som första ämne, för både högstadiet och gymnasiet. För att förbereda oss inför vår framtida roll som lärare behöver vi utveckla kunskap om ett inkluderande bemötande av elever i skolan. Samhällsutvecklingen går mot en alltmer mångkulturell befolkning och för att elever ska må bra och känna sig välkomna i klassrummet är det viktigt att vi gör allt vi kan för att

klassrumsmiljön ska vara inkluderande för allas kulturer. Genom denna kunskapsöversikt av utvalda arbeten ska denna text belysa problematiken med exkludering som finns i skolor och förhoppningsvis hjälpa oss att införliva konkreta sätt att bemöta alla elever

inkluderande för att sedan ta denna färdighet vidare till vår profession.

Definition på några ord som är återkommande i texten:

● Multikulturell: Hänvisas till förhållanden där olika kulturer samexisterar på samhällsnivå. Exempelvis olika livsåskådningar, trosuppfattningar, värderingar, religioner, etcetera. Från grundformen av Mångkultur, Svenska Akademiens ordlista. ● Inkluderande: En process som bygger på ett tanke- och handlingssätt där allas unika

förutsättningar accepteras och alla får vara delaktiga. Från grundformen av

inkludera, Svenska Akademiens ordlista.

● Klassrumsarena: Miljön som vi finner i och omkring klassrummet, där olika aktörer har sin roll; elev, lärare, assistent, läroböcker. Från sammanslagna ord bestående av

Klassrum och Arena, Svensk Akademiens ordlista.

● Vi och Dom-Perspektiv: Synonym till ’vi och ”de Andra”, är en sociologisk

konstruktion av grupper där stereotyper skapar gruppen ”de Andra” och beskrivs som främmande, olika och annorlunda (Von Brömssen 2003, s. 35)

1.1 Bakgrund

Genom globaliseringens utsträckning har ett mångkulturellt samhälle uppstått, där individer med olika uppfattningar inom områden som livsåskådning, kultur, ideologi och värderingar, måste samleva med varandra på en gemensam samhällsarena. Studier som behandlar olika påföljder av globaliseringen framställer de nordiska länderna, däribland Sverige, som väldigt

homogena när det kommer till kultur, religion och etnicitet (Von Brömssen 2003, s. 296-297). När kulturer möts kan de kollidera och skapa konflikter. En av de stora tvistefrågorna mellan partier i Sveriges riksdag är om det multikulturella samhället. Ett parti kan vädja att det är humant och värdefullt att eftersträva ett multikulturellt samhälle medan ett annat parti kan hävda att det enbart tillför segregation och att människor med olika kulturella bakgrunder måste assimileras för att samhället ska fungera.

Skolans funktion och mål är att göra eleverna till goda medborgare och öka acceptansen mellan medmänniskor genom att öppna deras ögon för olikheter och därigenom skapa en inkluderande miljö för alla (lgr11 2018, s. 7). Trots dessa mål hör vi mer och mer om elevers utanförskap och problemen på skolor i förortsområden som är invandrartäta (Bouakaz 2012, s. 6-8). Elever med utländsk bakgrund får inte lika stor möjlighet att exempelvis inte lära sig språket sina föräldrar möjligtvis talar, sin religion samt om sin kultur (Bouakaz 2012 s. 12-13). Enligt Bouakaz (2012, s. 9) har svenska skolan misslyckats med inkluderingsprocessen, och misslyckandet är på grund av att samhället kategoriserar människor oundvikligt i grupper och skapar ett vi och dom-perspektiv.

1.2 Syfte och frågeställning

Denna kunskapsöversikt presenterar vad andra avhandlingar har kommit fram till, i frågan om elevbemötande såväl som inkludering och exkluderande faktorer. Kunskapsöversikten ska bemöta problematiken med exkludering i en multikulturell klassrumsmiljö som kan präglas av olika åsikter, värderingar, livsåskådningar och etniciteter. Frågeställningen är ‘Hur beskrivs mötet av multikulturalitet i svenska skolan och religionsundervisning samt vilka områden kan skolan arbeta med för att bli mer inkluderande?’

Syftet och textens relevans är att läsaren och framtida, såväl som arbetande,

religionslärare ska få större inblick i kulturella skillnader och genom denna kunskap bredda sin förståelse som i sin tur leder till metoder att bemöta dessa olikheter med ett

inkluderande synsätt. Arbetets bidrag till professionen är att ge en ökad förståelse för vikten vid en inkluderande miljö, och en jämställd samhällskultur, för att alla ska trivas. Arbetet är levande på ett sätt där jämställdhet och inkludering alltid är i ständig förändring och därför alltid behövs aktivt arbetas med.

I detta projekt har stor vikt lagts vid att diskussioner konkretiseras om var svenska skolan enligt forskningen har tagit fel väg för inkludering och sedan presentera pedagogiska tillvägagångssätt som kan vara till gagn för en lärare i ett multikulturellt samhälle.

Kunskapsöversikten avslutas med att synliggöra effektiva metoder för lärare och elever att bemöta varandra på ett inkluderande sätt. Metoderna är till för att uppnå svenska skolans värdegrund och uppdrag i enlighet med läroplanen:

● ”Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten

● Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.

● Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald.

● Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Skolan är en social och kulturell

mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där.

● Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjligheter till sådana.” (lgr11 2018, s. 5-7)

2. Urval och Metod

Detta är en litteraturstudie där fem arbeten har granskats. Informationssökningen

genomfördes i SwePub med följande sökord: Culture, Education, Inclusion, Multiculturalism,

Mångkultur, Pedagogiskt arbete, Religion, Religionskunskapsundervisning och Teaching.

Sökningen gjordes även i ERIC via EBSCO. Inga avhandlingar i ERIC ansågs vara relevanta i åtanke om att studien skulle vara avgränsad till Sveriges gränser och de flesta

avhandlingarna på EBSCO var utländska studier. Abstraktet i arbetena lästes först, för att se om det tog upp de områden som kan besvara frågeställningen; ” Hur beskrivs mötet av multikulturalitet i svenska skolan och religionsundervisning samt vilka områden kan skolan arbeta med för att bli mer inkluderande?”

Studierna kommer att presenteras utifrån skribenternas egen tolkning av arbetena och ta upp effektiva metoder och förhållningssätt som lärare kan använda sig utav i professionen. Denna studie börjar med en granskning av Laid Bouakaz vetenskapliga rapport “Att behålla mitt och lära mig något nytt” från 2012. Rapporten har utgått från tidigare nationella och internationella studier kring och om mångkulturalitet, och grundar sig i

undervisningsinnehåll och skolans roll. Laid Bouakaz är filosofie doktor i pedagogik och universitetslektor i lärande och samhälle samt institutionen för samhälle, kultur och identitet på Malmöuniversitet. Bouakaz forskningsintressen är migration, pedagogik och mångkulturella skolfrågor. Arbetet tar upp tankar och möjligheter kring mångkulturell undervisning som kan gynna läraryrket. Rapporten skrevs 2012 och är relevant för dagens samhälle, då Sverige fått fler utrikesfödda än förut. Avhandlingen valdes med hänvisning till Bouakaz nyanserade inblick i hur svenska skolor inte beaktar elever med utländskt påbrås hemkultur. Texten förklarar att minoritetelevers identitet inte blir erkänd, som i sin tur medverkar till exkludering och alternativa skolor uppstår som en plats där de icke-etniskt svenska eleverna känner sig inkluderade. Området var högt relevant för vår frågeställning som handlade om inkludering i skolan.

Andra texten är en licentiatavhandling från 2016 skriven av Carina Holmqvist Lidh och publicerad av Karlstad universitet. Holmqvist är utbildad lärare i de samhällsorienterande ämnena för årskurs fyra till nio och har mer än 15 års lärarerfarenhet. Holmqvist har

filosofie licentiatexamen i pedagogiskt arbete med inriktning mot religionsdidaktik. Hennes forskning utgår från de erfarenheter elever med religiös bakgrund har av skolans

religionskunskapsundervisning. Hon är universitetsadjunkt på Institutionen för didaktik och pedagogisk profession vid Göteborgs universitet. Uppsatsen tar upp hur individer med annan kultur än majoriteten känner angående religionskunskapsundervisningen i skolan i Sverige och hur de känner att undervisningen kan bli mer inkluderande. Det empiriska materialet i denna uppsats kom från intervjuer, objekten var mellan 16-19 år gamla elever och tillhörde olika församlingar samt olika religioner. Dessa kriterier stämmer väl överens med vår frågeställning om hur skolan men i synnerlighet religionsundervisningen kan bli mer inkluderande som i sin tur kan tas vidare till läraryrket. Holmqvist avhandling valdes för att belysa religiöst positionerade elevers åsikter kring hur svenska skolan bemöter elevers kulturer och undervisar om religion, då svenska skolans undervisning ska vara icke-konfessionell. Avhandlingen behandlar intervjuer med elever som positionerar sig som religiösa och hur de känner inför skolans neutrala ställning kring religion. Fördelen med avhandlingen är att den behandlar elevers syn och gynnar vårt arbete med bredare insikt, då vår frågeställning utgår från skolan och hur den kan bli mer inkluderande.

Tredje texten är en doktorsavhandling publicerad av Stockholms universitet 2019 skriven av Thérèse Halvarson Britton som är doktorand i de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik med inriktning på religionsdidaktik. Hennes forskning utgår från

religionsdidaktiska utmaningar samt möjligheter som genereras av studiebesök, specifikt elevers förståelse av hur levd religion ser ut. Brittons avhandling valdes för att den behandlar hur levd religion kan bli bemött i religionskunskapsundervisningen. Där klassrummet kan präglas av olikheter och på många sätt måste bemötas inkluderande. Avhandlingen tar även upp metoder för att arbeta mer inkluderande, och teorier kring hur man kan skapa en processkedja för elever där de ser likheter i olikheter som i sin tur bidrar till en gemenskap. Vår frågeställning utgår även kring metoder och sätt för att motverka exkludering och därav är detta ytterligare en värdefull källa.

Vi har även analyserat två avhandlingar där det ena arbetet beskriver hur lärare ser på utbildning i en multikulturell klassrumsmiljö och det andra arbetet tar upp elevers syn på den multikulturella skol- och klassrumsmiljön. Dessa arbeten behandlar de områden som denna studie ska konkretisera och valdes för att skapa diskussion samt för att förstå skolsfärens helhet behövs ett inifrånperspektiv.

Licentiatuppsatsen från 2020 som behandlar intervjuer med lärare angående lärares insikt i skolan är Kenneth Sandelin, som är doktorand inom fakulteten humaniora och

samhällsvetenskap, ansvarig utgivare är Karlstad universitet. Sandelins avhandling valdes för att se hur lärare såg på inkludering och hur de arbetade för att bli mer inkluderande, i form av exempelvis undervisningsmaterial. Avhandlingen tar även upp lärarnas syn på

multikulturalitet och hur relationen mellan den etniska majoriteten och den etniska minoriteten är. Vi valde denna avhandling för att vi fick en bredare inblick i hur den andra partens aspekt är på situationen utifrån ett ledarperspektiv. Lärarens roll är en av det viktigaste komponenterna för att lyckas med inkludering. Genom att få deras åsikter nyanserades vår text. Avhandlingen belyste metoder som kan användas för att öka på inkludering och gav svar på vår frågeställning.

Det andra arbetet är utfört av Kerstin Von Brömssen och är en doktorsavhandling från 2003. Von Brömssen är professor i utbildningsvetenskap och arbetet består av intervjuer från elever, och är även inom området multikulturalitet. Ansvarig utgivare är Acta

universitatis gothoburgensis. Arbetet har hög relevans i dagens samhälle då den upplevda problematiken av exkludering kvarstår. Von Brömssens avhandling från 2003 valdes för att se om forskningsområdets resultat hade förändrats över tid, nästan två decennier. Von Brömssens elevintervjuer i avhandlingen styrkte de påstående som framförts i de senare avhandlingarna. Von Brömssens avhandling gav oss insikten för betydelsen av den levande diskursen kring inkludering och exkludering och att det är ett område där arbetet aldrig tar slut. Von Brömssens avhandling gav vårt arbete historiskt perspektiv och vikten av arbetets innehåll.

Vår uppsats avgränsas till Sverige och multikulturell skolmiljö, studier utanför Sverige och en homogen kulturell skolmiljö uteslöts. Vi avgränsade till Sverige för att ämnet inte skulle bli för brett och även för att länder sinsemellan kan skiljas inom skolpolitiken samt politiken i allmänhet. Vi avgränsade till en heterogen skolmiljö då Sverige i sin helhet inte har en homogen befolkning.

3. Analys

I följande kapitel presenterar vi resultatet av våra analyser utifrån informationssökningens textstudier. Första underkapitlet grundas utifrån Bouakaz text, hur svenska skolan har tagit sig an uppgiften med inkludering i synnerlighet i Malmös skolor. Det andra underkapitlet grundas utifrån Holmqvist syn på skolans roll om en neutral skolundervisning och det tredje underkapitlet, grundas utifrån Brittons teorier om hur religionsundervisningen i skolan fungerar och hur lärare och elever kan bemöta olikheter i religion. Underkapitlen

understöds av samtliga avhandlingar. Texterna understödjs och argumenteras även från arbetena av Von Brömssen och Sandelin.

3.1 Inkludering och exkludering i skolan

Hur beskrivs mötet av multikulturalitet i svenska skolan och religionsundervisning samt vilka områden kan skolan arbeta med för att bli mer inkluderande?

Bouakaz (2012) talar om hur den “vanliga” svenska skolan inte är inkluderande nog, hur elever, särskilt med utländsk bakgrund, har svårt att ta del av den svenska skolan på samma sätt som de etniskt svenska barnen kan göra. Elever med utländsk bakgrund kan ha

svårigheter med språket och därigenom inte känna sig inkluderade och respekterade. Detta har lett till att det har uppkommit fler komplementära skolor som hjälper elever som inte fullt ut får den kunskap som de behöver av det svenska skolsystemet.

En komplementär skola kompletterar det som den svenska skolan inte lyckas ta upp. Detta är till exempel religionskunskaper som inte tas upp i svenska skolan, kultur från de land som barn med utländsk bakgrund kommer från, modersmålsundervisning och även extra läxhjälp både på svenska men även på elevers modersmål (Bouakaz 2012, s. 12-13). Intervjuade elever med utländsk bakgrund intygar att skolorna dem går på, inte har tillräckligt med variation av exempelvis religion, utan kristendomen är den dominerande religionen som de utbildas om. De fall då islam tas upp i religionskunskapsundervisningen, är det oftast bara utifrån ett ytligt historiskt perspektiv (Von Brömssen 2003, s. 159-169).

De komplementära skolornas undervisningar utgår från den svenska läroplanen för grundskolan. Bouakaz (2012, s. 18-19) intervjuer med lärarna från de komplementära skolorna kom fram till, för att uppnå önskad inlärning måste lärarna få eleverna engagerade

och skapa en miljö som är rolig, utan detta förhållningssätt i undervisningen kan eleverna inte uppnå de resultat som de måste få. Lärarna i denna rapport förklarar även att

undervisningen måste vara flexibel eller kunna utsättas för förändringar då elevernas intressen skiftar med åren. Elevernas kunskapsnivå är även en viktig punkt då utbildningen får varken vara för svår eller för enkel; nivån ska vara utmanande och utvecklas med tiden. Samma sak gäller för inkluderingsfaktorn, lärarna i dessa skolor utvidgar sina egna gränser när det kommer till språk och kultur genom att göra det lilla extra i sitt yrke. Med detta menas att lärarna lär sig lite av andra kulturer, språk och att lärarna möjligtvis importerar material till skolan från andra länder som alla kan ta del av (Bouakaz 2012, s. 18-23). Rapporten tar även upp teorier som speglar idéer såsom att i ett samhälle som präglas av mångkulturalitet vill individer med en annan etnisk eller kulturell tillhörighet, än

majoriteten, få acceptans eller erkännande för deras identitet och bakgrund (Bouakaz 2012, s. 8-10; Von Brömssen 2003, s. 299). Von Brömssen (2003, s. 190, 298) skriver att migranter och förmodligen i en högre grad den yngre generationen av migranter, lägger stor vikt vid frågor kring kulturer och hur det knyts till deras identitet. I intervjuer talar elever om att de har bott i Sverige hela sitt liv och ser det som betydelsefullt att placera sig i det svenska rummet samtidigt som deras identitet härstammar ur en icke-svensk etnicitet. Bouakaz (2012, s. 9) påstår att det mångkulturella samhället i Sverige inte lyckats; staten har inte fått alla individer att känna att deras identitet och bakgrund är erkänd. Det finns en röd tråd till detta påstående där det börjar med att de svenska skolorna är den myndighet som tog på sig rollen för att visa vad “svenskhet” är, vilket i sin tur bidrog till skapandet av ett vi och dom-perspektiv i skolan även kallat skolsegregation. Fortsatt försökte skolan integrera och till viss del försökt assimilera individer, med annan etnisk och kulturell bakgrund än svensk, till att passa in i samhällsarenan. Därav har Sverige inte lyckats med att integrera alla i samhället under de senaste 30 åren, till följd av detta misslyckande i skolan (Bouakaz 2012, s. 8-10). Detta argument understöds av elevintervjuer från Integrationsverket, där eleverna själva påstår att det är i skolan de får reda på att de är en invandrare. En exotifiering och stereotypisk beskrivning av olika kulturer och religioner har bidragit till ett vi och dom-perspektiv (Von Brömssen 2003, s. 298-299). Det är eftersträvningsvärt att den svenska skolan ska bli mer inkluderande och fungera i ett mångkulturellt klassrum; För att lyckas med detta krävs det utbildning eller fortbildning. Svenska lärare är i dagens läge inte

tillräckligt utbildade för att förverkliga denna multikulturella klassrumsarena (Sandelin, 2020, s. 6)

För att lyckas med inkluderingen samt skapa en miljö för alla individer i allmänhet, i synnerhet elever, och motverka fortsatt misslyckande i såväl integrering som

självförverkligande för varje individ talar Bouakaz om olika metoder och utgångspunkter som är vitala för att uppnå inkludering.

Samhället måste förstå att inkluderande inte definieras som ‘att bli som en av alla andra’, utan ett förverkligande av ‘sitt egna’ i en miljö för alla (Bouakaz 2012, s. 9-21). Genom att förstå vikten av ett erkännande av elevers hemkultur och respekt för individen kan detta hjälpa till att forma trygga identiteter, samtidigt är det viktigt för elever att känna

samhörighet i den nationella gemenskapen och lärare borde arbeta för att få bort vi och dom-tänkande och på så sätt skapa maktförhållanden som är jämlika. Lärare borde även vara medvetna om att alla elever inte har samma värderingar eller samma referensramar som övriga i majoritetssamhället. Samverkan mellan lärare både lokalt och nationellt är viktigt genom att dela och byta idéer för att sedan använda dessa metoder för att skapa en bredare inkludering i sin egen klassrumsarena. Genom att anpassa undervisningen efter nivå och incitament som glädje, motivation, inspiration och kärlek samt att vara medveten om ett kontinuerligt föränderligt intresse hos eleverna skapar läraren förutsättningar för en utvecklande och självförverkligande skolgång där alla elever är inkluderade. I den

inkluderande klassrumsmiljön kan elever ta del av varandras kulturer och skapa förståelse för olikheter (Bouakaz 2012, s. 9-21). Holmqvist (2016, s. 214-215) anser att för att läraren ska lyckas med undervisningen ska den inte vara alltför öppen till en början där man får tala fritt om allt, utan neutral och konfliktlös som sedan kan utmynna till en öppen dialog i klassrummet.

3.2 Skolans “neutralitet”

Religionskunskap är ett av de samhällsorienterande ämnena som skolan har i uppgift att undervisa eleverna i, samtidigt som olika trosuppfattningar kan vara en del av lärarens eller elevens kultur. Upplevd religion är inte alltid likadant som läran om religionsvetenskap. Kulturkrockar eller kulturella skillnader inom och på religionskunskapsundervisningen kan skapa konflikter.

Holmqvist (2016, s. 7) skriver i sin avhandling om hur elever med religiös positionering kan känna sig utpekade eller obekväma på grund av hur religionsundervisningen i Sverige går till. Eleverna känner sig obekväma för att deras traditioner inom de religioner som de tillhör blir feltolkade eller presenteras på ett negativt sätt (Britton 2010, s. 7). Det kan även vara så att stereotyper dominerar och tar över klassrummet, vilket kan skapa ett vi och dom-perspektiv (Kallstenius 2010, s. 154). Detta är även något som Sandelin (2020, s. 28) talar om ur ett annat perspektiv. Om lärarna försöker att anpassa undervisningen allt för mycket utefter de utsatta grupperna i klassrummet så kan detta ses som en “kulturrasism” och alienera eleverna ytterligare och bygga på detta vi och dom-tänket som kan förekomma i den svenska skolan.

Ett antal religionsdidaktiska modeller förespråkar att elever kan dela med sig av erfarenhet av sin egen religion. Detta kan kännas otryggt då andra elever och i vissa fall lärare talar om religion och troende på ett negativt sätt. Detta kan innehålla skämt eller onödiga

kommentarer, vilket kan resultera i att eleverna ifråga kan känna behovet att försvara sin religion. Eleverna kan även förväntas agera som experter för den religion de tillhör av både andra elever och lärare; Detta är inte något som alla elever är bekväma i. Situationen ger mer klarhet kring religionen och traditionens identitet men på bekostnad av elevens identitet. Lärarna nämner i intervjuerna hur man behöver skapa en balans mellan att använda det dominerande narrativet, läromedel, och det alternativa narrativet, elevperspektiv. Lärarna eftersträvar alltså att skapa en balans mellan monokulturell

ämnesförståelse och en mångkulturell ämnesförståelse (Sandelin, 2020, s. 98). Detta skapar då förhandlingar mellan elever och lärare kring vad narrativet i det multikulturella

klassrummet ska vara. Lärare gör avvägningar kring när de ska använda det dominerande narrativet och när lärarna ska släppa in eleverna för att de ska bidra med egna narrationer (Sandelin, 2020, s. 104). Vanligtvis tror lärare att klassrummet är en trygg miljö för elever. Beroende på hur lärare presenterar en religion, skapas och påverkas klassrummets insikt i denna religion samt formar elevers tankesätt kring ämnet vilket kan ge negativa

konsekvenser (Holmqvist 2016, s. 212-213). Det finns även lärare som förklarar att de håller sig neutrala till religionsundervisning, eftersom det är svårt att leva upp till alla elevers förväntningar. Elever kan ha olika inriktningar av religion och vilja att lärare ska representera alla. Lärare som är sekulära nämner att religionsämnet kan vara känsligt för många (Bouakaz 2012, s. 23).

Eleverna som har varit med och uttryckt sig i undersökningen av Holmqvist avhandling har önskat att undervisningen ska ske ur en neutral synpunkt, där läraren ska vara objektiv, rättvis och saklig för att de inte ska känna sig utsatta. Skolbarnen önskar även att lärarna är extra försiktiga och är tydliga med regler som ska skapa en trygghet om en elev med religiös bakgrund ska presentera sin religion eller tradition. Om elever inte navigeras av läraren i klassrummet kan yttrandefriheten leda till olämplig påverkan. Neutral undervisning kan alltså tolkas som undervisning där reglerna är tydliga för att eleverna ska kunna presentera och kommentera på ett sätt som är tryggt och där modellen och reglerna är tydliga så att ingen elev blir särbehandlad, utsatt eller kränkt. Detta skulle göra att neutralitet agerar som ett skydd (Holmqvist 2016, s. 214-215).

En neutral undervisning kan låta tryggt för elever men å andra sidan så tillåter inte denna en diskussion som blir mer djupgående och möjliggör inte ett inifrånperspektiv som kan låta religionens emotionella och sociala sida komma till uttryck. Att låta den sociala och

emotionella sidan av religioner visa sig i klassrummet kan dock skapa spänningar i

religionsundervisningen. Det är alltså positivt med en neutral religionsundervisning för att minska konflikter, men samtidigt förlorar eleverna möjligheten att argumentera och tillfället att få sin identitet bekräftad. Von Brömssen (2003, s. 297) förklarar att lärare kan vara partiska, tämligen enkelt. Exempelvis genom att, dela in världens länder och allt vad de inbegriper; kulturer, traditioner och religioner i olika kategorier, där det egna landet oftast klassificeras till det goda medan andra nationer kategoriseras som främmande eller ociviliserade. Detta påvisar hur viktigt det är att problematisera neutral

religionsundervisning och förstå att varken ett perspektiv utifrån eller inifrån är neutralt (Holmqvist 2016, s. 214-215).

3.3 Klassrummets mångfald och levda religion

Det finns spänning i klassrum angående religion och i synnerhet levd religion. I klassrum ligger fokuset ofta en form av fastslagen sanning kring religion och denne utmärks i undervisningen. Känslor, praktik och upplevelser i religionerna får oftast ett mindre utrymme i undervisningen, vilket kan missgynna elevers religionsförståelse som i sin tur även bidrar till mindre förståelse för att kunna relatera till mötet av ‘den andra’ (Britton 2019, s. 8).

Att skapa förståelse för levd religion, när elever eller lärare är sekulära eller inte troende, kan vara svårt. Som exempel förklarar Bouakaz (2012, s. 8) att invandrarbarn ofta får gå i skolan med majoritetssamhällets barn och att de måste lämna alla tecken på religionen hemma då det är i skolan eleverna utsätts för medborgerlig fostran för att anpassas till samhället. Von Brömssen (2003, s. 2) skriver att Sveriges befolkning å ena sidan kan uttrycka kritiska ståndpunkter eller ifrågasättande av religion men å andra sidan uttrycka nyfikenhet i form av intresserande frågor, vilket i sin tur kan uppfattas som exotifiering av ämnet. Britton (2019, s. 22-23) förklarar möjlighet för att motverka detta, genom studiebesök och att det kan vara ett sätt att skapa förståelse för religion som trosuppfattning. Studiebesöken visar även att elevers egna fördomar utmanas. Exempelvis när elever ser en islamisk bön i

pågående fas i moskén ser de även gemenskapen och samhörigheten, vilket bidrar till att de utmanar fördomar kring den religiösa praktiken. Det bidrar till en mer inkluderande syn på klasskamrater eller andra individer med islamisk trosuppfattning (Britton 2019, s. 26-27). Ytterligare kan elever bredda förståelse genom att besöka platser där volontärarbetare befinner sig, där elever får se människor arbeta för en och samma anledning och som ett lag. Detta bidrar till en fördjupning i förståelse av både omsorg och demokrati, genom att med liknande moraliska värderingar påvisas en samhörighet till andras levnadsätt. Denna process är något som elever kan ta med sig till klassrummet och samhällsarenan, och om eleverna har varit på ett flertal av dessa platser skapas en progressiv insikt av mångfald (Britton 2019, s. 27-28). Trots denna positiva påföljd är det inte sällan som religionens betydelse utelämnas, i formandet av en individs identitet och ett samhälle, i såväl svensk debatt som i forskares perspektiv (Von Brömssen 2003, s. 2). Om elever känner tillhörighet till dessa platser och är med klassen på dessa besök, kan detta även bidra till det

“erkännande av identitet och bakgrund” Bouakaz (2012, s. 8-10) beskrev, vilket togs upp i avsnittet om ’inkludering och exkludering i skolan’, som gynnar elevens eller individens identitetsbyggande och trygghet och som onekligen är en positiv strävan. Von Brömssen (2003, s. 296) påpekar att skolorganisationen inte lämnar utrymme för lärare att prata med elever individuellt och därav missas möjligheten för att stärka deras identitet genom att bli sedda som enskilda individer, känna sig utvalda och bekräftade. Ytterligare vill Von

Brömssen även betona vikten av personliga samtal mellan lärare och elev, vilket förutom får eleven att känna sig inkluderad, ger det även läraren mer kunskap om eleven på en

3.4 Summering av analys

I ‘Inkludering och exkludering i skolan’ binder vi ihop vikten av kultur för individens identitet som i sin tur bidrar till inkludering. Det förklaras att den vanliga svenska skolan inte är inkluderande och i synnerhet inte mot människor med utländsk bakgrund. Svårigheter i språk och skillnader i kultur separerar dem från de etniskt svenska och bidrar till en svårare skolgång, vilket har gjort att komplementära skolor dyker upp. Den primära uppgift de komplementära skolorna har, är att lära eleverna det som den ordinarie skolan inte klarar av, exempelvis hemspråk och hemkultur men framförallt svenska språket för att klara av den ordinarie svenska skolan. Den ordinarie skolan har misslyckats med några av sitt mål: inkluderande skolgång, integreringsprocessen, identitetserkännande för individer som inte är etniskt svenska och till viss del en form av assimilering och istället skapat ett vi och dom-perspektiv.

Därefter utvecklar vi i delen ‘Skolans “neutralitet”’ vidare på denna linje, och smalnar av till en klassrumsmiljö. Här exemplifieras hur kulturkrockar tar plats i form av skillnader i trosuppfattningar. Det förklaras att elever med religiös bakgrund tar illa vid sig om läraren presenterar deras religionstillhörighet på ett avvisande och kritiskt sätt. Det förklaras även att i somliga religionsdidaktiska övningar kan elever känna sig obekväma eller utpekade i svensk religionskunskapsundervisning. Vidare förklaras även att elever inte anser att religionskunskapsundervisningen är neutral, utan den har ett visst perspektiv. Detta fördjupas vidare i ‘Klassrummets mångfald och levda religion’, där religion i

klassrumsmiljön förklaras med en slags fastslagen sanning kring ämnet, där känslor, praktik och upplevelser inte får tillräckligt med utrymme och försummas som i sin tur kan bidra till fördomar mot dessa grupper som i sin tur skapar en exkluderande miljö. Det förklaras vidare att svenskar har en exotifierande syn på religion, vilket förminskar elevers utrymme att vara sig själv och aktualisera sin identitet. Vidare förklaras att om elever får uppleva eller se hur den levda religionen fungerar kan det bidra till förståelsen av mångfald. Ytterligare förklaras hur elever inte får möjligheten till att förstärka sin identitet genom att känna sig utvald och säregen gentemot de andra eleverna. Skolorganisationen bidrar inte till samtal mellan lärare och elev som hade gynnat elevens individualitet samt givit läraren en större kunskap kring elevens behov. Detta bidrar även till att läraren lär känna eleven på en personlig nivå, vilket i sin tur hade lett till att eleven hade trivts bättre i skolan och känt sig inkluderad.

4. Diskussion, resultat och slutsats

Den forskning som har granskats besvarar frågan ‘Hur beskrivs mötet av multikulturalitet i svenska skolan och religionsundervisning samt vilka områden kan skolan arbeta med för att bli mer inkluderande?’ genom att genomgående diskuterat kring huruvida Sverige, som samhälle, misslyckats med integreringen av individer med utländskt påbrå. En stor del elever, i synnerlighet elever med utländsk bakgrund, i svenska skolor känner en form av exkludering. Exkluderingen omfattar deras religionstillhörighet, kultur och svenskhet vilket bidrar till en identitet som inte blir erkänd, och som i sin tur leder till utanförskap. Denna exkludering återspeglar ett vi och dom-perspektiv, där det främmande blir till det andra och det normativa blir till vi.

Att försöka balansera metoder för inkludering med de som känner sig exkluderade är svårt, vid försök med olika förhållningssätt öppnas nya dörrar för vi och dom tänk. Exempelvis vid mer arbete kring inkludering av minoriteter skapas en exkludering av majoriteten, samtidigt som läraren understryker “den andra”. Trots detta har det kommit fram en del ramverk att följa, som lärare och elev kan använda vilket ska gynna inkludering. När författarna av avhandlingarna talar om inkludering handlar det inte om en assimilering utan en acceptans av individens identitet, vad det nu än må vara, i en miljö för alla där man får en samhörighet på nationell nivå. Alla i skolan borde även vara medvetna om att ingen har samma värderingar som varandra och att alla är olika. Hemkultur bör respekteras och inte skändas då individer bygger sina identiteter på denna. Undervisning måste vara allsidig för att elever ska lära sig om varandras kulturer och skapa förståelse. I diskussioner kring religion eller kultur borde lärare och elever till en början diskutera neutralt, därefter kan man gå djupare och elever kan ta del av argumentationer som visar religioners emotionella och sociala sida. Detta är något som ska göras stegvis för att alla i klassrummet ska känna sig inkluderade istället för utpekade.

Lärare måste ta del av andra lärares kunskaper och metoder för att öka möjligheterna för en inkluderande klassrumsmiljö. Dessutom borde skolorganisationen bidra till en miljö där elever får aktualisera sin identitet och känna sig säregna. Ett exempel på hur detta skulle kunna aktualiseras är genom att lämna utrymme för lärar-elev samtal som även hjälper läraren att förstå eleven i fråga genom att bygga mer kunskap kring eleven som individ.

Dessa förhållningssätt gynnar elever med utländskt påbrå genom att stärka deras kultur som i sin tur bidrar med en starkare identitet i det svenska samhället, vilket direkt ökar inkluderingsfaktorerna för dessa individer. Elever från majoritetssamhället får dock mindre utrymme vilket i förlängningen kan bidra till exkludering av dessa. Färdiga lärare måste fortbildas och lärarutbildningen måste omorganiseras och innehålla fler teoretiska och praktiska metoder för inkludering. Där kulturer och identiteter kopplas samman och sätts i fokus.

Kunskapsöversikten bidrog till slutsatser om huruvida elever med utländsk bakgrund har bemötts i skolan och hur skolan kan bli mer inkluderande. Arbetet har inte inkluderat hur majoritetssamhällets befolkning ser på inkluderingsfrågan och därav uteslutit deras sida; Sverige och resterande världen blir mer multikulturell över tid och samhällens befolknings homogenitet gradvis försvinner.

4.1 Förslag på vidare forskning

Studien hade kunnat nyanseras ytterligare genom att bredda forskningsfältet via intervjuer av etnisk svenska elever kring ämnet inkludering och exkludering för att få deras åsikter på ämnet. Frågor som hade kunnat besvaras är exempelvis: Om fokus för inkludering ökar för den etniska minoriteten, ökar exkluderingen för den etniska majoriteten? Anser etnisk svenska elever att svenska skolan är mångkulturell? Ska icke-etnisk svenska elever anpassas efter svenska normer eller tycker de etnisk svenska eleverna att alla ska kunna fungera inom samma kategori eller grupp?

Syftet med en sådan undersökning är att visa ytterligare en dimension av det svenska skolväsendet, och belysa hur etniskt svenska elever ser på inkludering eller exkludering. Frågorna beskriver sambandet mellan inkludering och exkludering av självfallna situationer som elever kommer i kontakt med vardagligt, utan att tänka på om det är inkluderande eller exkluderande. Forskningen hade varit till gagn för samtliga lärare och elever för att minska skolsegregationen, där både lärare och elevers olikheter accepteras och får samexistera på en samhällsnivå.

5. Källförteckning

Bouakaz, L. (2012). Att behålla mitt och lära mig något nytt. Malmö: Malmö Stad.

https://malmo.se/download/18.1558e15e13973eeaa0e800011507/Att+beh%C3%A5lla+mit t+och+l%C3%A4ra+mig+n%C3%A5got+nytt_Laid+Bouakaz.pdf

Britton, T. H. (2019). Att möta det levda: Möjligheter och hinder för förståelse av levd

religion i en studiebesöksorienterad religionskunskapsundervisning. Stockholm: Stockholms

Universitet.

http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:1356856/FULLTEXT01.pdf

Holmqvist Lidh, C. (2016). Representera och bli representerad: Elever med religiös

positionering talar om skolans religionskunskapsundervisning. Karlstad: Karlstads Universitet

http://kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1038308/FULLTEXT01.pdf

Kallstenius, J. (2010) De mångkulturella innerstadsskolorna : Om skolval, segregation och

utbildningsstrategier i Stockholm. Stockholm: Acta Universitatis Stockholmiensis.

http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:375660/FULLTEXT01.pdf

Sandelin, K. (2020). Historieundervisning i mångkulturella klassrum på grundskolans

högstadium: En analys av lärares narrationer utifrån deras tal om sin historieundervisning.

Karlstad: Karlstads universitet

http://kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1380134/FULLTEXT01.pdf

Skolverket (2018): Läroplan, lgr11, för grundskolan samt för förskoleklassen och

fritidshemmet. Hämtad: [2020-12-08]

https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65d48d/1553968042333/pdf3 975.pdf

Von Brömssen, K. (2003). Tolkningar, förhandlingar och tystnader. Elevers tal om religion i

Pupils' talk about religion from within multicultural and postcolonial spaces. Göteborg:

Göteborg University