Seminarieexemplar, får ej spridas
Orsaker till sjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterad stress
Causes of nurses' experience of work-related stress
Författare: Fanny Fröjd och Josefine Karlsson
Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin Omvårdnadsvetenskap
Omvårdnadsvetenskap C, Självständigt arbete 15 hp Vårterminen 2015
Sammanfattning
Bakgrund: I november år 2011 fanns 119 073 legitimerade sjuksköterskor i Sverige.
Sjuksköterskeyrket är ett komplext arbete som skall utföras med beprövad erfarenhet, metod och faktakunskap samt tillgodose patienters individuella behov. Det finns ett ökat krav på sjukvården idag, då det finns ny komplex teknik och en ökning av antalet svårt sjuka
patienter. Stressrelaterad ohälsa är ett globalt problem och ett kostsamt folkhälsoproblem som påverkar samhället, arbetslivet och individen. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva faktorer som orsakar arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor. Metod: Studiens design är en litteraturstudie med systematisksökning. I studien inkluderades nio artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats som söktes via databaserna Cinahl, Psychinfo och Medline. Artiklarna granskades och värderades med hjälp av granskningsmallar och slutligen behandlades resultaten från artiklarna induktivt i flera steg. Resultat: Genom den systematiska
genomgången av artiklarna identifierades 5 övergripande teman. Tema A: Arbetsbelastning, brist på resurser och kompetens, tema B: Arbetsmiljö, tema C: Anställning och skiftarbete, tema D: Patientsäkerhet och vårdkvalitet och slutligen tema E: Obalans mellan arbete och privatliv. Slutsats: De nio artiklarnas ursprung spänner över ett stort geografiskt område, vilket visar att arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor är ett problem som existerar världen över. Studiens slutsats är att det finns flera liknande faktorer som genererar stress hos sjuksköterskor världen över.
Nyckelord: Arbetsrelaterad stress, litteraturstudie, orsaker och sjuksköterskor.
Text
Seminarieexemplar, får ej spridas
Innehållsförteckning
Bakgrund ...1 Sjuksköterska yrket ...1 Stress ...1 Samsjuklighet ...2 Konsekvenser för omvårdnaden ...2 Konsekvenser för sjuksköterskan ...2 Hälsa ...3 Problemformulering ...3 Syfte ...3 Metod ...3 Sökstrategi ...3 Urval ...4 Värdering av artiklar ...4Databearbetning och analys ...5
Forskningsetiska överväganden ...5
Resultat ...5
Arbetsbelastning, brist på resurser och kompetens...5
Arbetsmiljö ...6
Anställning och skiftarbete ...7
Patientsäkerhet och vårdkvalitet ...7
Obalans mellan arbete och privatliv ...8
Resultat sammanfattning ...8
Diskussion ...8
Metod diskussion ...8
Resultat diskussion ... 10
Kliniska implikationer ... 13
Förslag till vidare forskning ... 13
Slutsats ... 13
Referencer ... 14
Bilaga 1. Sökmatris
Bilaga 2. Granskningsmall för kvalitetsbedömning av kvantitativa studier Bilaga 3. Granskningsmall för kvalitetsbedömning av kvalitativa studier Bilaga 4. Artikelmatris
Bakgrund
Sjuksköterska yrket
Det finns många förskönade föreställningar kring yrket som sjuksköterska. Föreställningarna har levt kvar sedan 1960-talet då sjuksköterskeyrket än idag framställs som något kvinnligt och underordnat läkaryrket i samhället genom media. Dock är sjuksköterskeyrket sedan år 1957 en legitimerad yrkestitel som har en akademisk grund i ämnet vårdvetenskap (Dahlborg-Lyckhage, 2010). Ett legitimerat yrke, så som sjuksköterska, anses vara viktigt för samhället och en garanti för att yrkesutövaren har kunskapen för att utöva sitt yrke korrekt (Finnström, 2010). Hälso- och sjukvården är en sektor som alltid växer och förändras, därför finns ett ständigt behov av kompetent personal (Dahlborg-Lyckhage, 2010). I november år 2011 fanns 119 073 legitimerade sjuksköterskor i Sverige (Socialstyrelsen SOS , 2014). Sverige hade år 2010 en sjukskötersketäthet på cirka 10,6 sjuksköterskor per 1000 invånare enligt Finnström (2010). Sjuksköterskeyrket är än idag ett kvinnodominerat yrke då endast en tiondel består av män, dock ökar andelen successivt (Finnström, 2010).
Redan under 90-talet beskrevs det att sjuksköterskor som yrkesgrupp är speciellt utsatta för stress och att det grundar sig i att yrket medför situationer som är både specifika och komplexa (Bailey & Clarke, 1992). Sjuksköterskan måste ha faktakunskap, metodkunskap samt emotionell kompetens för att kunna hantera de komplexa situationer som kan uppstå i omvårdnaden av patienter (Willman, 2009). Det krävs att sjuksköterskan kan utföra
komplicerade medicinska åtgärder samtidigt som hen informerar patienten på ett begripligt sätt vad som händer samt anammar god etik och hygieniska aspekter på en och samma gång (Finnström, 2010). Arbetsuppgifter, så som att sätta en kateter på en tonåring eller torka avföring från en vuxens människa, kräver olika kompetenser vilket kan upplevas komplext (Willman, 2009).
En stor vikt läggs idag på att vårdpersonal ska utföra sitt arbete med beprövad erfarenhet och vetenskap, anpassas efter individ behov samt i samråd med patienten (Patientsäkerhets lagen [PSL], SFS 2010:659). Enligt sjuksköterskans etiska kod (International Council Of Nurses
ICN , 2005) är sjuksköterskans ansvarsområden: främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidandet.
Ringsberg (2009) förklarar att det krävs konkreta lösningar, flexibilitet och samarbete för att möta de hälsoproblem som existerar i dagens samhälle. Chen, Lin, Wang och Hou (2009) beskriver att sjuksköterskor har ett stort ansvar i omvårdnaden och det medicinska systemet för att vården ska fungera (ibid.). Vården idag har fått ökade krav med mer akuta och sjuka patienter samt en ökad teknisk komplexivitet (McNeely, 2005).
Stress
Ringberg (2009) definierar stress som människans reaktion på obalans mellan belastningar som personen utsätts för och de resurser personen har för att hantera situationer.
Människan har ett reaktionsmönster vid hot som gör att vi antingen flyr eller slåss. Det sympatiska nervsystemet som aktiveras vid bekämpning av faror och frigörandet av hormonerna är endast utformat för att vara en kortvarig maximal mobilisering och är inte anpassad för en längre tid (McEwen, 2013).
Ringberg (2009) beskriver att stress kan delas in i två typer; akut och kronisk. Att vara utsatt för stress under en kort period (akut stress) är inte alltid ohälsosamt men om kroppen aldrig får återhämta sig så kan det på sikt vara skadligt. Enligt Eriksen och Ursin (2013) är stress
nödvändigt för kroppen vid förbättrande av prestationer samt inlärning och träning. Men en bestående stress (kronisk stress) kan leda till vävnadsskador i olika organ (ibid.) och kan medföra hjärt- och kärl sjukdomar på grund av högt blodtryck, vilket gör blodkärlens väggar stela vilket senare kan leda till arterioskleros, kärlkramp (Ringsberg, 2009) och sänkt
immunförsvar (McNeely, 2005).
Konsekvenser som kan uppstå relaterat till kronisk stress kan vara störd sömn (Eriksen & Ursin, 2013). Kroppens dygnsrytm är lokaliserat i hypotalamus och kontrollerar rytmen i hela kroppen. Nästan alla kroppsliga organ och vävnader har biologiska klockor som är
synkroniserade med hypothalamus genom bland annat hormoner. Dygnsklockan kontrollerar när vi ska sova och vila. En störning i denna funktion kan medföra överbelastning av kroppen (McEwen, 2013). Människor som har störd dygnsrytm kan få för lite kraft för att orka
organisera sin vardag, matvanor, fritid och fyiska aktiviteter (Eriksen & Ursin, 2013).
Samsjuklighet
Människan lever i flera olika miljöer som kan påverka hälsan och välbefinnandet genom olika mekaniskmer så som känslo-, kognitiva-, beteende- och fysiologiska stressreaktioner. Det kan leda till psykiska och kroppsliga funktionsrubbningar. När personen utvecklar en
funktionsrubbning kan detta påverka den sociala miljön, vilket i sin tur påverkar personen. Senare kan det utvecklas till en ond cirkel, där omgivningen också drabbas (Levi, 2013). Ohälsa relaterat till stress är ett problem som existerar världen över och det är ett kostsamt folkhälsoproblem som inte bara påverkar individen utan också samhället och arbetslivet (Hensing, 2013).
Konsekvenser för omvårdnaden
Omvårdnaden runt patienten är viktig och avgörande för hur patienten upplever vården och hur patientsäker vården är (Chen et al., 2009). Chen menar att den arbetsrelaterade stressen påverkade sjuksköterskans hälsa, vilket kan resultera i sämre vård för patienterna genom frånvaro av personal med rätt kompetens, då annan personal får arbeta när de ordinarie sjuksköterskorna är sjukskrivna. I en studie beskrivs att strama finansiella budgetar leder till nedskärningar av bemanningen. Genom en minskad bemaning och en komplex vård
försämras patientesäkerheten (McNeely, 2005). Arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor är viktig att förebygga eftersom vårdkvaliteten och patientsäkerheten påverkas vilket kan leda till att resultatet av vården blir sämre (McGibbon, Peter & Gallop, 2010).
Konsekvenser för sjuksköterskan
Den ökade arbetsrelaterade stressen kan påverka sjuksköterskorna genom att de uppvisar depression, somatiska störningar, sömnproblematik, psykisk påfrestning och utbrändhet menar McGibbon et al. (2010). Den ökade stressen kan även framkalla fysiologiska förändringar som förhöjt blodtryck, kardiovaskulära sjukdomar, muskuloskeletal smärta, sänkt immunförsvar och fetma (McNeely, 2005).
Stress påverkar inte endast sjuksköterskans arbetsliv utan är även en faktor som bidrar till familjekonflikter. Det har visat sig att sjuksköterskor som har god kontroll över att hantera sina känslor också upplever minskad arbetsstress och högre grad av livskvalité, därav är utbildning inom emotionell hanterbarhet av stor vikt (Chu, 2014).
Den arbetsrelaterade stressen ger ohälsa som förebyggs genom att ta tillvara på individens resurser och genom att finna en balans mellan arbete, fritid, fysisk aktivitet och socialt stöd. Dagens samhälle med ett högt tempo kan leda till stress och individen saknar tid att stanna upp för reflektion över sin situation (Ringsberg, 2009).
Hälsa
Definitionen av hälsa är omdiskuterad och det finns flera olika perspektiv på vad hälsa innebär. Hälsa är enligt Världshälsoorganisationen (WHO, 1948) ett tillstånd med fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande och inte endast frånvaro av sjukdom (Willman, 2009). Enligt Pellmer, Wramner och Wramner (2012) har hälsa definitionen ändrats från att endast förklaras som frånvaro av sjukdom till att också innehålla meningsfullhet, välbefinnande och en känsla av sammanhang (ibid.). En känsla av sammanhang (KASAM) beskrivs som en viktig del för hälsa, där hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet utgör de centrala delarna. För att människor ska uppleva hälsa bör resurserna balanseras för att individen ska känna att livet är begripligt (Langius-Eklöf, 2009). Antonovskys studier angånde hälsans urspung under 1970-talet, är en utveckling av hans salutogena modell, vilket ledde fram till begreppet KASAM (Willman, 2009). Antonovsky menar att hälsa beror på individens förhållningssätt till det egna livet (Langius-Eklöf, 2009).
Hälsa anses inte längre vara ett statiskt tillstånd utan som en process där individen,
omgivningen och samhället spelar en viktig roll (Pellmer et al., 2012). Det centrala begreppet hälsa har fått en bred innebörd hos människan där tankar kring hälsan samspelar med
religiösa, filosofiska, ekonomiska, politiska, kulturella och etiska värderingar. Begreppet finns i flera av vårdens styrdokument, lagar och författningar, vilket gör att de flesta professioner inom vården arbetar med hälsa (Willman, 2009).
Problemformulering
Många sjuksköterskor upplever yrket stressande. Sjuksköterskeyrket är idag ett tungt och kvalificerat yrke, där det uppkommer situationer då patienter behöver snabb behandling som är evidensbaserad samt kliniskt beprövad. Sjuksköterskan har ansvaret över omvårdnaden av patienterna, vilket i regel handlar om flertalet patienter samtidigt i en snabbt utvecklad teknisk miljö. När sjuksköterskan påverkas av stress i arbetet kan detta göra vården osäker för båda parter genom arbetsrelaterade skador hos sjuksköterskan och vårdskador hos patienter. Sjuksköterskan kan även påverkas fysiskt och psykiskt av den arbetsrelaterade stressen vilket gör att hen uteblir från arbetet, vilket leder till minskad bemanning och saknad av kompetent personal. Därför belyses faktorerna till arbetsreaterad stress i denna studie.
Syfte
Syftet med studien var att beskriva faktorer som orsakar arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor.
Metod
Studiens design är en litteraturstudie med systematisk sökning (Rósen, 2012).
Sökstrategi
Databaserna som användes i studien var Cinahl, Medline och Psychinfo. De tre valda databaserna valdes för att deras fokus ligger inom omvårdnadsvetenskap samt psykologi. I Cinahl begränsades sökningen med; Peer reviewed, engelskt språk, publicerade tidigast år 2005 och senast år 2015 samt exclude medline records. Exclude medline record valdes vid artikel sökningen i Cinahl för att inte få dubbletter av artiklarna när en ny sökning
genomfördes i Medline. Ämnesord med ett tillhörande plus betyder att Explore har används för att få med alla ord som tillhör ämnesordet som först var valt. I Cinahl användes ämnesord
från Cinahl headings. Blocksökning gjordes med ämnesorden, block 1 är; Nurses+ (nurses by speciality valdes bort), Nursing staff hospital och Staff nurses. Orden i block 1 kombinerades med OR. Block 2; Stress, Stress physiological, Stress psychological och Occupational stress. Orden kombinerades med OR. Block 3; Work, Work environment och Work load. Orden kombinerades med OR. De tre blocken kopplades ihop med ordet AND för att få fram relevanta artiklar. Se bilaga 1.
I Medline begränsades sökningen med engelskt språk, publicerade tidigast år 2005 och senast år 2015. I Medline användes ämnesord från MeSH. Utifrån ämnesorden utfördes
blocksökning, block 1; Nurses, Nursing staff, Nursing, Nurses role, Nursing practical och Nursing care. Orden kombinerades med ordet OR. Block 2; Stress, Stress physiological och Stress Psychological. Orden kombinerades med OR. Block 3; Occupations, Occupational health, Work, Workload, Work place och Occupational health nursing. Orden kombinerades med OR. De tre blocksökningarna kombinerades ihop med ordet AND. Se bilaga 1.
I PsychInfo begränsades sökningen med engelskt språk, publicerade tidigast år 2005 och senast år 2015 samt Peer reviewed. Ämnesorden från Thesaurus användes i sökningen. Blocksökning gjordes, block 1; Nursing och Nurses. Orden kombinerades med OR. Block 2; Stress+ (Stress reactions och financial strain valdes bort). Orden kombinerades med OR. Block 3; Work load, Environment, Working conditions, Hospital environment. Orden kombinerades med OR. De tre blocksökningarna kombinerades med AND för att få fram relevanta artiklar. Se bilaga 1.
Urval
Urvalet utfördes i tre steg. Först lästes artiklarnas titlar och i andra steget lästes abstrakt samt i det tredje steget granskades de artiklar som ansågs svara på litteraturstudiens syfte. Genom dessa tre steg sorterades artiklar bort som inte ansågs vara relevanta. Vid oenigheter, mellan författarna, kring artikelns relevans behölls artikeln till nästa steg av granskningen (Rosén, 2012).
Inklusions kriterierna för artiklarna var; Sjuksköterskors beskrivning av orsaker till
arbetsrelaterad stress. Studier med kvalitativ ansats och kvantitativ ansats samt godkänd av en etisk kommitté.
Exklusions kriterierna var; Specialist sjuksköterskor eller andra professioners upplevelser och reaktioner av stress eller vad stress kan leda till.
Av de 22 granskade artiklarna i fulltext som belyste orsaker till sjuksköterskors arbetsrelaterade stress exkluderades13artiklar som inte uppfyllde kraven av
inklusionskriterierna. Summan artiklar som inkluderades och granskades i fulltext under den sista kvalitets granskning blev 7 kvantitativa studier och 2 kvalitativa studier.
Sökmatrisen är bifogad i bilaga 1.
Värdering av artiklar
För att utvärdera artiklarnas kvalitet användes granskningsmallar för kvantitativa och kvalitativa studier (se bifogad bilaga 2 och 3). I de kvantitativa artiklarna granskades bland annat vilken typ av studie som utfördes, om valida och reliabla instrument använts, om en pilotstudie hade utförts, om statistik och tabellerna var tydligt beskrivna samt hur stort bortfallet var och hur stor studiegrupp de forskat på. I de kvalitativa artiklarna granskades bland annat hur väl genomförandet var beskrivet, rätt kontext och om studien var tillförlitlig.
Artiklarna granskades av två personer oberoende av varandra för att granskningen skulle vara så objektiv som möjligt (Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2011).
Databearbetning och analys
Artiklarnas resultat som svarade mot litteraturstudiens syfte analyserades. Resultatet behandlades induktivt i flera steg. Varje resultat lästes noggrant och alla orsaker till
sjuksköterskans arbetsrelaterade stress färgmarkerades samt skrevs ned. En tankekarta gjordes för att hitta teman kring orsaker till arbetsrelaterad stress. I nästa steg reducerades de
subteman som upptäcktes i tankekartan (Rosén, 2012). Likheter och skillnader jämfördes systematiskt mellan teman och subteman som hittades i tankekartan(Willman et al., 2011). Artikelmatriser utfördes till varje inkluderad studie, där information som författare,
publikationsdatum, metod, resultat och vetenskapligkvalitet granskades (se bifogad bilaga 4).
Forskningsetiska överväganden
Under hela studien från val av ämne till resultat och diskussion har etiska överväganden gjorts. I artiklarna granskades exempelvis hur deltagarna hade fått bevara sin autonomi och hur den skyddades, genom anonyma enkäter med information om studien och frivilligt deltagande. Andra etiska överväganden som har beaktas är att deltagarna inte har utsätts för fara samt att informationen från deltagarna inte missbrukats. Endast artiklar med
godkännande från etisk kommitté inkluderades i studien (Källström, 2012).
Resultat
Resultatet från litteraturstudien presenteras i teman. Genom den systematiska genomgången identifierades 5 övergripande teman. Tema A: Arbetsbelastning, brist på resurser och
kompetens, tema B: Arbetsmiljö, tema C: Anställning och skiftarbete, tema D: Patientsäkerhet och vårdkvalitet och slutligen tema E: Obalans mellan arbete och privatliv. För att förankra hittade teman till studierna redovisas dem i en tabell (Willman et al., 2011), se tabell nedan.
Referens Tema A Tema B Tema C Tema D Tema E
Effionm et al. (2007). X X X
Golubic et al.(2009). X X X
Hamaideh et al. (2008). X
Happell et al. (2013). X X X X X
Jondhale & Anap (2012). X X
Lee et al. (2012). X
Qi et al. (2014). X X X
Samia et al. (2012). X X X X
Wu et al. (2010). X X
Arbetsbelastning, brist på resurser och kompetens.
Flera studier har funnit att arbetsbelastningen för sjuksköterskor gav upphov till
arbetsrelaterad stress (Hamaideh, Mrayyan, Mudallal, Faouri & Khasawneh, 2008; Happell et al., 2013; Jondhale & Anap, 2012; Effiom, Ejue & Eworo, 2007; Qi et al., 2014; Wu, Chi, Chen, Wang & Jin, 2010). Sjuksköterskan uppfattade situationer stressiga där hen inte kände sig ha kontroll över situationen relaterat till arbetsbelastning (Jondhale & Anap, 2012). Förlust av kontroll kunde gälla förändringar och beslut som ofta var fattade av annan
profession, vilket upplevdes stressande då sjuksköterskan förlorade sin autonomi i arbetet och hen kände sig inte respekterade i arbetsrollen (Happell et al., 2013).
Den ökande arbetsbelastningen och bristen på personal bidrog till stressade situationer vilket kunde resultera i konflikter mellan sjuksköterskor (Happell et al., 2013; Jondhale & Anap, 2012). Om sjuksköterskan lämnade över arbete från sitt skift till nästa sjuksköterska att ta över kunde det resultera i konflikt, vilket även kunde leda till mobbning på arbetsplatsen (Happell et al., 2013). Effionm et al. (2007) och Happell et al. (2013) fann att sjuksköterskor inte hann med sina patienter på grund av den tunga arbetsbelastningen då sjuksköterskorna ansvarade över för många patienter samtidigt och arbetet skedde därför under tidspress. Sjuksköterskorna upplevde även en obalans i kompetensnivån och erfarenhet i
personalgruppen som ansågs öka arbetsbördan samt att personalbristen medförde ett stressmoment då de arbetande sjuksköterskorna tvingades ringa in personal under sitt
arbetspass (Happell et al., 2013). Wu et al. (2010) fann att sjuksköterskorna var stressade över att känna sig otillräckliga i arbetet relaterat till arbetsbelastningen. I en studie av Jondhale och Anap (2012) upplevde dock sjuksköterskorna att arbetsbelastningen och personalbristen var den minst stressande faktorn i arbetet.
Vissa sjuksköterskor rapporterade att de kände sig stressade i situationer där de var tvungen att handskas med psykiskt sjuka patienter, de upplevde sig sakna kompetens inom detta område (Happell et al., 2013). Det gjordes förändringar av andra professioner i
sjuksköterskans kompetens utan inverkan av sjuksköterskan själv. Ett exempel på detta var sjuksköterskor som endast tagit hand om barn patienter men som även fick börja ta hand om vuxna patienter, detta ledde till stress i oförutsägbara rollkrav (Samia, Ellenbecker, Friedman & Dick, 2012).
I en studie av Golubic, Milosevic, Knezevic och Mustajbegovic (2009) beskrevs
utbildningsnivån vara en faktor för arbetsrelaterad stress. De fann skillnader i upplevelse av arbetsrelaterad stress bland personal som hade utbildat sig på collage och annat
utbildningssäte för sjuksköterskor, då de med lägre utbildning upplevde mer arbetsrelaterad stress. Qi et al. (2014) fann att låg arbetslivserfarenhet även var en stressfaktor hos
sjuksköterskorna.
Läkarbristen leder till otillgänglighet, speciellt under nattpassen, detta var en bidragande faktor till sjuksköterskornas arbetsrelaterade stress. Sjuksköterskorna upplevde att de inte kunde utföra ett bra arbete i de situationer som läkare var otillgängliga (Happell et al., 2013), då osäkerheten kring en patients behandling ledde till att sjuksköterskorna upplevde stress (Hamaideh, 2008). Att veta var gränser för vad arbetet för sjuksköterskan går eller när en profession skall ta över, exempelvis läkare, var också en faktor som genererade stress (Wu et al., 2010). Detta ledde till konflikter i arbetsgrupp, mellan både sjuksköterskor och läkare (Hamaideh et al., 2008).
En annan källa till stress var att handskas med döden och döende patienter. Det bekräftade både Jondhale och Anap (2012) och Hamaideh et al. (2008).I dessa situationer påträffades även osäkerhet kring patienters behandling och sjuksköterskorna upplevde otillräcklighet vid förberedelser inför situationerna (Jondhale & Anap, 2012). Anhöriga som kom med
synpunkter och krav samt förde vidare detta till en annan vårdorganisation var stressigt för sjuksköterskorna, samt anhöriga som inte respekterar besökstid (Happell et al., 2013).
Arbetsmiljö
Flera studier beskrev arbetsmiljöns inverkan på sjuksköterskans upplevda stress (Effionm et al., 2007; Golubic et al., 2009; Happell et al., 2013; Jondhale & Anap, 2012; Qi et al., 2014; Samia et al., 2012; Wu et al., 2010).
Jondhale och Anap (2012) fann att farliga situationer i arbetet stressade sjuksköterskorna. När sjuksköterskan utsätts för våld i patientnära vård, var ett exempel på farliga situationer som Qi et al. (2014) fann i sin studie. De sjuksköterskor som hade blivit utsatta för våld i arbetet under de sex senaste månaderna upplevde en hög arbetsrelaterad stress.
Golubic et al. (2009) fann att sjuksköterskorna upplevde stress i den oorganiserade arbetsmiljön och Samia et al. (2012) beskrev ständiga avbrott i arbetet som exempelvis överbelastning av patienter, ett ständigt ringande i telefonen, oplanerade besök samt oförutsedda frågor från patienter var stressrelaterat.
Brist på utrymmen för överrapporteringar gjorde att sjuksköterskorna vartvungna att överrapportera vid patienternas sängkant. Både patienter och anhöriga kunde höra
rapporteringen som kunde innehålla sekretessbelagda uppgifter och det skapade en stressande miljö för sjuksköterskorna (Happell et al., 2013). Effionm et al. (2007) fann att
sjuksköterskorna upplevde brist i arbetsytor eller på tillgängliga rum att ta in patienterna på. En annan arbetsmiljöfaktor beskrivs av Happell et al. (2013) som påvisade att personalbristen har lett till att sjuksköterskorna inte kan ta ut raster under arbetspasset vilket de ser som en stor stressfaktor. Det var även brist på utrymmen för sjuksköterskorna att kunna ta ut sin rast, vilket gjorde det svårt för sjuksköterskorna att slappna av under den lediga tiden på
arbetsdagen.
Anställning och skiftarbete
Osäkerhet kring schemat och skiftarbete fann Qi et al. (2014) vara en bidragande faktor till stress, vilket även beskrivs av Golubic et al. (2009). Att jobba i skift gjorde sjuksköterskorna stressade eftersom de inte hann vila ut, då de jobbade både dag-, kväll- och nattpass.
Sjuksköterskorna hann inte ställa om sig och fick inte tillräckligt med sömn för att klara av arbetsdagen vilket de upplevde som stressande. De kände sig mer stressade över att arbeta 12 timmarspass än ett 8 timmars pass (Happell et al., 2013), då de långa arbetsdagarna påverkade sjuksköterskornas upplevelse av stress (Effionm et al., 2007).
Dålig lön, osäkra arbetstider och ibland utebliven lön på grund av schemamissar genererade stress hos sjuksköterskorna. Anställningarna som var korta och tillfälliga gjorde att
sjuksköterskan blev tvungen att ta en ytterligare anställning för att få ekonomin att gå ihop, vilket var en stressfaktor (Happell et al., 2013).
Patientsäkerhet och vårdkvalitet
Ett stressmoment som beskrevs av Happell et al. (2013) var att allt kring patienterna inte dokumenterades eller rapporterades korrekt, vilket medförde att viktig information kunde missas. Vid vissa tillfällen hade informationen dokumenterats men inte rapporterats muntligt och detta utgjorde ett problem exempelvis vid byte av avdelning för patienten.
Dokumentationen är viktig för vårdkvaliteten men var en stor stressfaktor då det sällan fanns tid till att dokumentera mellan patienterna. Överbelastningen som berodde på att arbetet var oorganiserat och att sjuksköterskorna inte hade tillräckligt med stöd i arbetssituationen ledde till stress. Dokumentationen gjordes i slutet av arbetsdagen vilket ledde till mycket övertid. (Samia et al., 2012).
Sjuksköterskan försökte upprätthålla en kontinuitet hos patienterna men utifrån de förändringar som skedde utan sjuksköterskans vetskap. Dessa situationer ledde till att relationen mellan patienten och sjuksköterskan samt kontinuiteten till patienterna var ohållbart då de högre professionerna omstrukturerade utan sjuksköterskornas medgivande
eller deltagande. Detta gjorde sjuksköterskorna stressade då vården blev bristande i uppföljning av exempelvis sårvård (Samia et al., 2012).
Obalans mellan arbete och privatliv
Sjuksköterskorna hade svårt att finna balansen mellan arbetsplatsen och hemmet då hen upplevde sig ha ett stort ansvar på arbetsplatsen som hen inte fick ur tankarna, vilket var en betydande stress faktor (Lee, Tsai, Tsai & Lee, 2011).
Samia et al. (2012) beskrev stressen med att arbeta övertid, krav på dokumentation och att alltid få lämna kvar arbetsuppgifter till nästa arbetsdag. Det gjorde att sjuksköterskorna tog hem arbetet då de upplevde stressen över att ha missat något från arbetsdagen.
Även att hitta en parkeringsplats innan arbetspasset var något som visade sig vara ett upplevt stressmoment. Det fanns sjuksköterskor som åkte hemifrån tidigare endast för att hitta en parkeringsplats nära sjukhuset, annars så behövde de gå ut och flytta bilen under rasten för att lättare kunna ta sig hem efter arbetet (Happell et al., 2013).
Resultat sammanfattning
Syftet med studien var att beskriva orsaker till arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor. Flera olika faktorer till arbetsrelaterad stress identifierades i studien vilket utmynnade i fem teman; arbetsbelastning, brist på resurser och kompetens, arbetsmiljö, anställning och skiftarbete, patientsäkerhet och vårdkvalitet samt obalans mellan arbete och privatliv.
En hög arbetsbelastning samt brist på personalså väl sjuksköterskor som läkare ledde till konflikter i arbetgruppen och flera sjuksköterskor kände otillräcklighet i sitt arbete.
Dokumentationen och rapporteringen upplevdes också som stressande, då det ofta uppkom missar som gjorde att det blev en bristande uppföljning i patientvården. Sjuksköterskorna upplevde det svårt att lämna arbetet, hen tog med sig tankar och funderingar hem på grund av oro över att ha missat något under arbetspasset. På vissa arbetsplatser fanns en stor osäkerhet kring löner, schema, raster och arbetspassets längd, vilket belystes som stressrelaterade faktorer i flera studier. Situationer som var fysiskt farliga eller handlade om att hantera död eller döende patienter ansåg sjuksköterskorna vara stressfyllda. Det var också brist på personalutrymmen på vissa arbetsplatser vilket ledde till att sjuksköterskorna diskuterade sekretessbelagda uppgifter i närvaro av anhöriga och patienter.
Diskussion
Metod diskussion
Den valda metoden, litteraturstudie med systematisk sökning, anses vara en bra metod för att frambringa en bred överskådlig uppfattning av det rådande kunskapsläget om vilka
arbetsrelaterade faktorer som sjuksköterskor anser generera stress. Studien är den första som utförts av författarna och det kan ha påverkat datainsamling, granskningen och analysen av artiklarna, eftersom det saknas erfarenhet (Henricsson, 2012).
Studiens syfte var att beskriva faktorer som orsakar arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor, vilket anses besvaras med den valda metoden.
Under forskningsprocessen av litteraturstudien har kritiskt tänkande kring styrkor och svagheter i vetenskapliga studier utvecklats samt vikten av ett strukturerat arbete.
Henricsson (2012) beskriver att om databaser väljs inom sitt ämne ökar studiens trovärdighet (ibid.). Databaserna som valdes ut för att användas i studien var Cinahl och Medline eftersom de båda har ett omvårdnadsfokus men även Psychinfo inkluderades eftersom den även har ett omvårdnadsfokus samt riktar in sig på psykologi.
Endast artiklar med hög eller medel kvalitet inkluderades i studien för att få så hög
trovärdighet, pålitlighet och överförbarhet som möjligt (Henricsson, 2012). Sju artiklar var kvantitativa och två artiklar var kvalitativa. De kvantitativa artiklarna använde sig främst av tvärsnittsstudier som enligt Willman et al. (2011) är en bild av en grupp människor som studerats vid ett visst tillfälle. Samtliga kvantitativa studiers instrument var enkäter som antingen redan var standardiserade eller som gjordes till studien, men där reabilitet och validitet granskades.Billhult och Gunnarsson (2012) beskriver att färdiga enkäter som är testade och validerade minskar risken för att deltagarna missförstår enkätfrågorna avsevärt, vilket gynnar studiens trovärdighet (ibid.).
Granskningsmallarna (se bilaga 2 och 3) som användes i studien var enligt Willman et al. (2011). Willman och Stoltz (2012) beskriver att det inte existerar ett korrekt värde av
artiklarnas kvalitet, utan att bedömningen är en uppskattning utifrån författarens förmåga att granska studier. Artiklarnas kvalitetsgranskning genomfördes både individuellt och
gemensamt för att styrka studiens trovärdighet. Enligt Willman et al. (2011) kan ett
poängsystem vid granskningen av artiklarna ge en falsk föreställning om exakthet i kvalitet, därför valdes poängsystem bort vid kvalitets granskning av artiklarna.
Det största bortfallet som fanns i de olika artiklarna var 33,7 % (Hamaideh et al., 2008) och i en artikel förekom inget bortfall alls (Happel et al., 2013 ). Därav hade alla artiklar som användes i studien ett relativt lågt bortfall vilket gynnar studiens pålitlighet.
Artiklarna är utförda i olika länder; Australien, Indien, Jordanien, Kina, Kroatien, Nigeria, Taiwan och USA. Länderna spänner över ett stort geografiskt område vilket ger en bred kunskapsinhämtning, men det bör beaktas att sjuksköterskeyrket ser olika ut beroende på vilket land studien utförts i. Det breda geografiska kunskapsläget anses vara en av studiens styrkor men samtidigt också en svaghet.
I studiens analys hittades fem teman från artiklarna och det visade sig att flera artiklar hade fler än ett tema i sitt resultat, se tabell i resultatet. Studier från hela världen som undersöker orsaker till sjuksköterskors arbetsrelaterade stress har alltså hittat flera gemensamma orsaker, vilket studiens författare anser stärker studiens trovärdighet.
Svagheten är däremot att överföra forskning gjord i andra länder till Sverige då det finns stora skillnader i sjukvårdsystem och professionens yrkesroll. För att ge ett exempel är Gobulic et al. (2009) genomförd i Kroatien, där landet har en sämre ekonomi och en annan
sjukvårdsstandard än i Sverige. Kroatiska sjuksköterskor har inte möjlighet att ta en masterexamen eller att doktorera inom ämnet eftersom omvårdnad inte anses vara ett eget vetenskapligtämne.
Förförståelse inom orsaker till arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor fanns redan innan studien började och kan ha påverkat resultatet. För att klarlägga vilken förförståelse
författarna hade inom ämnet gjordes en muntlig reflektion. Genom att ha kunskap om sin egen förförståelse försökte författarna hålla objektivitet i studien och endast ha med resultat som svarade på syftet och inga subjektiva bedömningar. Dataanalysen kvalitetsgranskades noggrant både individuellt och gemensamt för att höja resultatets pålitlighet (Henricsson, 2012). En handledare och två kurskamrater har under forskningsprocessen kritiskt granskat och kontrollerat resultatbeskrivningen.
Resultat diskussion
Resultatet i denna studie anser författarna har en god tillförlitlighet, då resultatet bekräftas av tidigare studier och författarnas egna erfarenheter som redovisas nedan.
Utifrån författarnas erfarenheter finns den framkomna problematiken från artiklarna även i Sverige; stressad arbetsmiljö (Wu et al., 2010), svårighet att ta ut rast (Happell et al., 2013) och en försämrad kommunikation bland sjuksköterskor (Effionm et al., 2007; Jondhale & Anap, 2012). Det är lätt att en ond spiral bildas på arbetsplatsen och åtgärder som författarna anser kan förebygga arbetsrelaterad stress är att utbilda sjuksköterskorna i coopingstrategier, schemalägga raster, öka bemanningen och utveckla ett bättre samarbete mellan
sjuksköterskorna.
Coopingstrategier innebär enligt Perski (2001) individens förmåga att hantera stressfulla situationer. Faktorer som påverkar hanteringen av situationerna är individens inrefaktorer och omgivningens yttrefaktorer (ibid.). Utifrån ett genusperspektiv hade de maskulina och
feminina sjuksköterskorna olika strategier att agera utifrån cooping. De maskulina sjuksköterskorna agerade efter ett problemlösandeperspektiv och de feminina
sjuksköterskorna handlade utifrån ett emotionelltperpektiv, då de maskulina redan hade starkare psykologiska resurser än de feminina individerna (Lipinska-Grobelny, 2011).De åtgärder som författarna sett i praktiken är att överbemanna med undersköterskor så
sjuksköterskan kan koncentrera sig på sin profession. Rasterna har skett med öppen dörr till personalrummet så att sjuksköterskan kan bli kontaktad under sin rast, åtgärder som vidtagits är att rasterna sker med stängd dörr. Detta ger möjlighet för sjuksköterskan att koppla bort arbetet under rasten, då resterande sjuksköterskor ansvarar för de kvarvarande arbetsuppgifter och patienter.
Ett stressmoment kring patientsäkerheten som beskrevs av Happell et al. (2013) är att dokumentationen och rapporteringen kring patienten inte alltid var korrekt, vilket gjorde att viktig information kunde missas. Chen et al. (2009) bekräftar med sin forskning att
sjuksköterskor upplever stress över patientsäkerheten. Dunér och Blomkvist (2009) beskriver att det finns flera utredningar som funnit brister i vårdsystemen, där vårdgivare missat att se helheten och ingen har tagit ansvaret för kontinuiteten vilket leder till en försämrad
patientsäkerhet. Finnström (2010) beskriver att dagens sjukvård blir allt mer uppgiftscentrerad och fokuset frångår det holistiska synsättet. Sjuksköterskorna upplevde en brist på tid för att vårda patienterna med en helhetssyn.
Enligt den svenska Patientsäkerhetslagen (PSL, SFS 2010:659) ska sjuksköterskan alltid utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet samt att
sjuksköterskan har ansvaret för att fullgöra sina arbetsuppgifter. För att sjuksköterskorna skall kunna uppfylla vårdens krav anser Edvardsson och Wijk (2009) att arbetsmiljön bör vara patientnära och lugn för att vårdgivarna skall kunna dokumentera och genomföra alla sysslor som ingår i yrket (ibid.). I en bra arbetsmiljö ska det dessutom finnas en arbetsmiljöpolicy som personalen får information om och det skall utföras en kontinuerlig bedömning utav risker, åtgärder och handlingsplaner för att förebygga ohälsa och olycksfall (Arbetsmiljölagen [AML], SFS 1997:1160, kap. 1, 1 & 2 §).
Happell et al. (2013) fann att sjuksköterskorna hade ansvar över många patienter samtidigt som det var brist på resurser. Det var även obalans i personalgruppen mellan kompetensnivå och erfarenhet. Patientsäkerheten sviktade på grund av de bristande resurserna och
kompetensen (ibid.). Genom författarnas observationer inom sjukvården under
verksamhetsförlagd utbildning har sjuksköterskorna uppfattats som stressade på grund av tidsbrist och sjuksköterskorna upplevde att de inte hade tillräckligt med tid för patienterna. De
hinner inte träffa alla patienter under ett arbetspass på grund av de ytterligare
arbetsuppgifterna som exempelvis läkemedelshantering, vårdplanering, läkarronder och ansvaret över många patienter. Det bekräftar Effionm et al. (2007) i en studie som visar hur arbetsbelastningen bidrog till att sjuksköterskorna fick ha hand många patienter samtidigt som de arbetade under tidspress.
Ett annat stressmoment var att inte få tag på läkare som kan undersöka de dåliga patienterna och upplevelsen att inte få stöd i situationer där läkare inte var kontaktbara, vilket medförde att sjuksköterskorna upplevde att de inte kunde utföra ett bra arbete (Happell et al., 2013). Osäkerheten kring en patients behandling påverkas i dessa situationer, vilket sjuksköterskorna upplever stressande (Hamaideh et al., 2008). Detta bekräftar McGibbon et al. (2010) som beskriver i en studie att sjuksköterskan fattade egna beslut utanför sin kompetens när dem inte fick tag i läkare som kunde ingripa.
Det medför att en stor börda läggs på sjuksköterskans arbete. Wu et al. (2010) bekräftar detta i sin studie där de beskriver att sjuksköterskan upplever problem kring att sätta gränser för vad deras arbete går eller vart en annan profession skall ta över, exempelvis läkare (ibid.). Att inte ha kompetens för patientfallen eller att inte nå läkare som kan undersöka patienterna har även författarna upplevt ute i praktiken. Dock har stöttning skett från andra sjuksköterskor med längre erfarenhet. Svårigheten med att kontakta läkare upplevdes särskilt under nattetid som även beskrivs i studien av Happell et al. (2013).
Att handskas med döden och döende patienter var en stor källa till stress hos sjuksköterskor. Detta bekräftade både Jondhale och Anap (2012) och Hamaideh et al. (2008). I dessa
situationer påträffas även osäkerhet kring patientens behandling. Sjuksköterskan upplever otillräcklighet kring förberedelser inför dessa situationer, vilket även gäller emotionellt när sjuksköterskan skapat en nära relation med patienten som dör (Jondhale & Anap, 2012). I en studie av McGibbon et al. (2010) där sjuksköterskor arbetade med barn beskrev dem att delta emotionellt med både anhöriga och patienten samt att bevittna deras känslor var faktorer som gjorde att sjuksköterskor upplevde stress. Att delta i omvårdnaden där barn varit med om en olycka som leder till döden eller att upprätthålla ett barns liv trots stora missbildningar som på sikt leder till döden, där föräldrarna oftast inte accepterat diagnosen, upplevde
sjuksköterskorna generera stress.
Sjuksköterskornas upplevelse av stress kring döden var även att möta anhöriga i dessa situationer, då de anhöriga misstror sjuksköterskans arbete när barnet blir sjukare och eventuellt avlider. Anhöriga var upprivna i situationen och deras känslor gick ut över sjuksköterskan. När barnet avlider, är det sorgearbetet som är stressande för sjuksköterskan. Föräldrarna är rädda för hur de ska klara sig utan sitt barn och sjuksköterskan upplever då sin roll att få anhöriga att må bättre (McGibbon, 2010). Detta styrker studien av Happell et al. (2013) som fått fram att synpunkter och krav från anhöriga inom behandling och omvårdnad som de sedan säger sig föra vidare till annan vårdorganisation, men även anhöriga som inte respekterar besökstid var en stressfaktor i arbetet.
Sjuksköterskorna hade problem med att lämna arbetsrelaterade tankar och uppgifter kvar på arbetsplatsen. Hen var stressad under dagen och kände stressen att ta med arbetet hem. Det stora ansvaret sjuksköterskan hade på arbetsplatsen var en bidragande faktor till att
sjuksköterskan hade svårt att finna balansen mellan arbetsplatsen och privatlivet (Lee et al., 2011). McGibbon et al. (2010) studie bekräftar att sjuksköterskorna tar med sig arbetet hem. I deras studie ser sjuksköterskorna barn dö på sin arbetsplats och blir därför väldigt skyddande mot sin familj hemma. De tar även hem känslorna de har i arbetet, låter känslorna komma ut i hemmamiljö. Tänker igenom arbetsdagen och gråter, sjuksköterskan känner sig inte skyddad i
sin hemmamiljö, på jobbet har hen flera professioner runt sig som sjuksköterskan kan få stöd ifrån.
Författarna menar att bristen på personal måste förebyggas, genom att göra yrket mer attraktivt med högre lön och bättre arbetsvillkor utifrån egen erfarenhet. Hensing (2013) menar att arbete är i grund och botten viktig för hälsa och välbefinnande. Arbete ger inkomst, sociala kontakter, delaktighet i samhället. Om det finns arbetsvillkor inom yrkena som är skadliga för hälsan får det stora konsekvenser inte bara för den enskilda individerna som drabbas utan också för de aktuella branscherna och för samhället i stort (ibid.).
Sjuksköterskorna kände sig mer stressade över att arbeta 12 timmarspass än ett 8 timmars pass (Happell et al., 2013). Övervägande var passen för långa och personalen kände sig stressade under arbetsdagen (Effionm et al., 2007). McGibbon et al. (2010) fann att sjuksköterskan upplevde 12 timmarspassen som krävande på deras närvaro i arbetet. Efter passet kände sig sjuksköterskan dränerad på sin kraft, då ingen tillräcklig avlastning har erbjudits, även på grund av att utföra andras uppgifter och den tunga arbetsbördan av patienter (ibid.). Detta bekräftar vad författarna fick fram i denna studie, dock motsäger Cheng, Liou, Tsai, & Chang (2014) studie detta. Dem fann i sin studie att sjuksköterskor som arbetade 12 timmarpass var mindre stressade än de som arbetade 8 timmarspass. Detta på grund av att de kände sig ha bättre relationer i arbetsgruppen och blev färdiga med sitt arbete under passet. Det visade sig i studien att de som arbetade 12 timmarspass var den yngre generationen av sjuksköterskor (ibid.).
Kommunikation mellan de olika professionerna på arbetsplatsen behöver förbättrasanser två studier (Happell et al., 2013; Jondhale & Anap, 2012). Att göra sjuksköterskan delaktig i arbetet är en viktig del för att uppleva respekt och autonomi i sin yrkesroll (Samia et al., 2012). Ifall sjuksköterskan lämnade över arbete från sitt skift när nästa sjuksköterska skulle ta över blev det konflikt, vilket även kunde leda till mobbning på arbetsplats (Happell et al., 2013; Jondhale & Anap, 2012). Hamaideh et al. (2008) påvisar att konflikter uppstår mellan olika professioner i de situationer där sjuksköterskorna inte får tag på läkare (ibid.). Vid konflikter på arbetet bör sjuksköterskorna ta hjälp av andra professioner för att kunna se situationen från andra vinklar och lyfta konflikterna för att reda ut dem med hjälp av exempelvis en chef för att få en trevligare arbetsmiljö anser författarna.
Personalgruppen behöver bli bättre bemannad för att sjuksköterskor som är verksamma ska orka med sina arbetsuppgifter. Vården har enligt studierna fått ökad belastning och mer komplexa patientfall att vårda (Effionm et al., 2007; Happell et al., 2013; Samia et al., 2012). Sjuksköterskan hade ansvar över många patienter och brist på tid (Effionm et al., 2007), vilket ledde till att rasten uteblev och ingen återhämtning kunde intas under arbetspasset (Happell et al., 2013). Stressen hos sjuksköterskan kunde ge upphov till både psykiska och fysiska
påfrestningar som kan leda till en sjukskrivning. För att ett arbete ska vara hälsosamt bör förväntningar och resurser på den anställde vara i balans med varandra. Yrkesrollen stärks genom bekräftelse och stöd från omgivningen på arbetsplatsen (Leka, Griffiths & Cox, 2007). Arbetsbelastning var en hög stressfaktor i de flesta studier, dock motsäger Jondhale och Anap (2012) studie detta då de fann att personalbrist och arbetsbelastning var lågt rankad. Ingen vidare förklaring finns angående detta, då resultatet är redovisat i tabellform utifrån en kvantitativ studie.
De vetenskapliga artiklarnas resultat som användes i studien var övervägande av kvantitativ design. Faktorer till arbetsrelaterad stress var redovisade i tabeller och i resultaten fanns inga förklaringar till varför just dessa faktorer upplevdes som stressande för sjuksköterskorna. Problematiken uppkom i Jondhale och Anap (2012) studie där den lägst rankade stressfaktorn
var arbetsbelastning och brist på personal, även fast flertalet artiklar motsäger detta (Effionm et al., 2007; Happell et al., 2013; Samia et al., 2012) och även författarnas upplevelse inom vården.
Kliniska implikationer
Sjuksköterskors faktorer till arbetsrelaterad stress är ett problemområde som är av stor vikt, då stress påverkar sjuksköterskans arbete och den kliniska arbetsplatsen. Förhoppningarna är att resultatet av litteraturstudien kan inbringa en ökad förståelse i ämnet och kan utnyttjas i preventivt arbete för att förhindra arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor samt vidare utveckla de åtgärder som redan existerar i sjuksköterskornas arbetsmiljö. Enligt Hensing (2013) är det viktigt att hitta olika sätt för att förebygga, behandla och rehabilitera dem som har drabbats av stress komplikationer. På individ nivå kan individens egenförmåga utvecklas till att hantera stress genom kognitiva tekniker och genom samhället kan ett arbete föras för jämställdhet samt ta reda på varför stressen uppkommer och förbättra läget så att stressen inte uppkommer igen.
Efter att ämnet belyst som ett problem inom sjuksköterskryrket kan organisationen, med hjälp av avdelningschefer, arbeta förebyggande med de stressrelaterande faktorerna. Genom att använda, utveckla och stärka individens egna resuser genom exempelvis coopingstrategier kan hanteringen av stress förbättras. Det är också av stor vikt att sjuksköterskan blir utbildad i hur hen kan förbereda sig mentalt för den stress som kan uppstå i praktiken.
Förslag till vidare forskning
En fortsatt forskning inom ämnet med en kvalitativ design för att fånga upp sjuksköterskors subjektiva upplevelse av orsaker till stress samt fånga upp vilka sätt sjuksköterskor använder sig av för att hantera arbetsrelaterad stress.
Sjuksköterskeprofessionen är ett kvinnodominerat yrke och detta märktes tydligt vid
artikelgranskningen. I de nio artiklarna som användes i studien var majoriteten av deltagarna kvinnor. En fortsatt forskning inom ämnet som har syftet att studera om det finns någon skillnad i upplevda stressfaktorer mellan genus maskulint och feminint eller mellan könen vore av stort intresse. Ett alternativ är att använda homogena studiegrupper som kan jämföras för att se ifall män och kvinnor upplever samma stress faktorer, även genushomogena grupper kan bildas.
Den arbetsrelaterade stressen påverkar sjuksköterskan både fysiskt och psykiskt. Det vore därför intressat att se en forskning inom arbetsrelaterad stress utifrån ett kroppsligt perspektiv, där man undersöker påverkan på sjuksköterskans kroppsliga och mentala hälsa.
Slutsats
De nio artiklarnas ursprung spänner över ett stort geografiskt område, vilket visar att arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor är ett problem som existerar världen över. Studien drar slutsatsen att det finns flertalet liknande teman med orsaker som genererar stress världen över. De teman som bildade resultatet var: Tema A: Arbetsbelastning, brist på resurser och kompetens, tema B: Arbetsmiljö, tema C: Anställning och skiftarbete, tema D: Patientsäkerhet och vårdkvalitet och slutligen tema E: Obalans mellan arbete och privatliv. Flera artiklar hade fler än ett tema i sitt resultat, vilket visar att studier från hela världen som undersöker orsaker till sjuksköterskors arbetsrelaterade stress har hittat flera gemensamma orsaker.
Referencer
Bailey, R., & Clarke, M. (1992). Att hantera stress i vården. (s.74-75) Solna: Almqvist & Wiksell.
Billhult, A., & Gunnarsson, R. (2012). Enkäter. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod; från idé till examination. (s.139-149) Lund: Studentlitteratur.
Chen, C., Lin, C., Wang, S., & Hou, T. (2009). A study of job stress, stress coping strategies, and job satisfaction for nurses working in middle-level hospital operating rooms. Journal Of Nursing Research (Taiwan Nurses Association), 17(3), 199-211.
doi:10.1097/JNR.0b013e3181b2557b
Cheng, C., Liou, S., Tsai, H., & Chang, C. (2014). Job stress and job satisfaction among new graduate nurses during the first year of employment in Taiwan. International Journal Of Nursing Practice, doi:10.1111/ijn.12281
Chu, C. (2014). The influence of perceived stress on work–family conflict and mental health: the moderating effect of person–environment fit. Journal of nursing management. 22, 613-620. Hämtad i full text från Medline.
Dahlborg-Lyckhage, E. (2010). Sjuksköterskan, vem är det? I E. Dahlborg-Lyckhage (Red.), Att bli sjuksköterska: en introduktion till yrke och ämne. (s.21-37) Lund: Studentlitteratur. Dunér, A., & Blomkvist, K. (2009). Vårdkedjans aktörer och organisering. I A. Ehrenberg., L. Wallin & A. Edberg (Red.) Omvårdnadens grunder. Ansvar och utveckling. (s.181-210) Lund: Studentlitteratur.
Edvardsson, D., & Wijk, H. (2009). Omgivningens betydelse för hälsa och vård. I A. Edberg & H. Wijk (Red.) Omvårdnadens grunder. Hälsa och ohälsa. (s.173-201) Lund:
Studentlitteratur.
Effionm, D., Ejue, J., & Eworo, G. (2007). A comparative study of occupational stress among nurses and non-nurses in the University Teaching Hospital Calabar, Nigeria. West African Journal Of Nursing, 18(2), 101-104. Hämtad I full text från Cinahl.
Eriksen R, H., & Ursin, H. (2013). Kognitiv stressteori. R. Ekman. & B. Arnetz. (red.), Stress: gen, individ, samhälle. (s.25-35) (3. uppl.) Stockholm: Liber.
Finnström, B. (2010). Den professionella sjuksköterskan i dagens vård. I E. Dahlborg-Lyckhage (Red.). Att bli sjuksköterska: en introduktion till yrke och ämne. (s.59-82) Lund: Studentlitteratur.
Golubic, R., Milosevic, M., Knezevic, B. & Mustajbegovic, J. (2009). Work-related stress, education and work ability among hospital nurses. Journal Of Advanced Nursing, 65(10), 2056-2066. doi:10.1111/j.1365-2648.2009.05057.x
Hamaideh, S. H., Mrayyan, M. T., Mudallal, R., Faouri, I. G., & Khasawneh, N. A. (2008). Jordanian nurses' job stressors and social support. International Nursing Review, 55(1), 40-47. doi:10.1111/j.1466-7657.2007.00605.x
Happell, B., Dwyer, T., Reid-Searl, K., Burke, K. J., Caperchione, C. M., & Gaskin, C. J. (2013). Nurses and stress: recognizing causes and seeking solutions. Journal Of Nursing Management, 21(4), 638-647. doi:10.1111/jonm.12037
Henricsson, M. (2012). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod; från idé till examination. (s.471-479) Lund: Studentlitteratur.
Hensing, G. (2013). Genus och stress perspektivet. I R. Ekman & B. Arnetz (Red.), Stress: gen, individ, samhälle. (s.52-70) (3. uppl.) Stockholm: Liber.
International Council of nurses. (2012). The ICN code of ethics for nurses. Hämtad 24 januari från International Council of nurses,
http://www.icn.ch/images/stories/documents/about/icncode_english.pdf
Jondhale, A. & Anap, D. (2012). Job stress among the nursing staff working in Rural Health Care set up. International Journal Of Nursing Education, 4(2), 222-224. Hämtad i full text från Cinahl.
Källström, S. (2012). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod; från idé till examination. (s.69-94 ) Lund: Studentlitteratur.
Langius-Eklöf, A. (2009). Känsla av sammanhang. I A. Edberg & H. Wijk (Red.). Omvårdnadens grunder. Hälsa och ohälsa. (s.95-111) Lund: Studentlitteratur.
Lee, W., Tsai, S., Tsai, C., & Lee, C. (2011). A study on work stress, stress coping strategies and health promoting lifestyle among district hospital nurses in Taiwan. Journal Of
Occupational Health, 53(5), 377-383. Hämtad i full text från Medline.
Leka S., Griffiths A., & Cox T. (2007). Work organization & stress, Protecting Workers’ Health Series No. 3, WHO. Hämtad 26 december, 2015, från WHO,
http://www.who.int/occupational_health/publications/pwh3rev.pdf
Levi, L. (2013). Stress internationellt och i folkhälsoperspektiv: en översikt. I R. Ekman & B. Arnetz (Red.). Stress: gen, individ, samhälle. (s.215-225) (3. uppl.) Stockholm: Liber.
Lipinska-Grobelny, A. (2011). Effects of gender role on personal resources and coping with stress. International Journal Of Occupational Medicine & Environmental Health, 24(1), 18-28. doi:10.2478/s13382-011-0002-6
Mcewen S, B. (2013). Stressfaktorers skyddande och skadliga effekter. I R. Ekman. & B. Arnetz (Red.). Stress: gen, individ, samhälle. (s.86-98) (3. uppl.) Stockholm: Liber.
McGibbon, E., Peter, E., & Gallop, R. (2010). An institutional ethnography of nurses' stress. Qualitative Health Research, 20(10), 1353-1378. Hämtad i full text från Cinahl.
McNeely, E. (2005). The consequences of job stress for nurses' health: time for a check-up. Nursing Outlook, 53(6), 291-299. Hämtad i full text från Medline.
Pellmer, K., Wramner, B., & Wramner, H. (2012). Grundläggande folkhälsovetenskap. Stockholm: Liber AB
Perski, A. (2001). Stress och sjukdom: fakta och vägledning om orsaker, konsekvenser och utvägar. Stockholm: Alecta
Qi, Y., Xiang, Y., An, F., Wang, J., Zeng, J., Ungvari, G. S., & Chiu, H. K. (2014). Nurses' work‐related stress in China: A comparison between psychiatric and general hospitals. Perspectives In Psychiatric Care, 50(1), 27-32. doi:10.1111/ppc.12020
Ringsberg C, K. (2009). Livsstil och hälsa. I A. Edberg & H. Wijk (Red.). Omvårdnadens grunder. Perspektiv och förhållningssätt. (s.263-290) Lund: Studentlitteratur.
Rosén, M. (2012). Systematiskt litteraturöversikt. I M. Henricson (Red.). Vetenskaplig teori och metod; från idé till examination. (s.429- 443) Lund: Studentlitteratur.
Samia, L. W., Ellenbecker, C. H., Friedman, D. H., & Dick, K. (2012). Home care nurses' experience of job stress and considerations for the work environment. Home Health Care Services Quarterly, 31(3), 243-265. doi:10.1080/01621424.2012.703903
SFS 1997:1160. Arbetsmiljölag. Hämtad 14 februari 2015, från Riksdagen,
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Arbetsmiljolag-19771160_sfs-1977-1160/ SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag. Hämtad 14 februari, 2015, från Riksdagen,
https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659/#K3 Socialstyrelsen. (2014). Prognos över sysselsatta inom hälso- och sjukvården samt tandvården: Åren 2012-2025 Barnmorskor, sjuksköterskor, läkare, tandhygienister och tandläkare Broschyr . Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 14 februari kl 12.00 från, http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19387/2014-3-12.pdf
Willman, A. (2009). Hälsa och välbefinnande. I A. Edberg & H. Wijk (Red.). Omvårdnadens grunder. Hälsa och ohälsa. (s.27-42) Lund: Studentlitteratur.
Willman, A., Stoltz, P., & Bathsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning & klinisk verksamhet. (s.93-118) (3., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Willman, A., Stoltz, P., & Bathsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning & klinisk verksamhet. (s.173-176) (3., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Willman, A. & Stoltz, P. (2012). Metasyntes. I M. Henricson (Red.). Vetenskaplig teori och metod; från idé till examination. (s.457- 468) Lund: Studentlitteratur.
Wu, H., Chi, T., Chen, L., Wang, L., & Jin, Y. (2010). Occupational stress among hospital nurses: Cross-sectional survey. Journal Of Advanced Nursing, 66(3), 627-634.
Bilaga 1. Sökmatris
Databas Sökord Resultat av sökningen
Urval 1 Urval 2 Urval 3 Urval 4
Lästa titlar Lästa abstrakt Antal lästa artiklar Antal artiklar till studien Medline S1 20150129 Kl. 14.00 Nurses OR Nursing Staff OR Nurses role OR Nursing OR Nursing, practical OR Nursing care 40819 Medline S2 20150129 Kl. 14.00 Stress, physiological OR stress, psychological 57253 Medline S3 20150129 Kl. 14.00 Occupations OR Occupational health OR Work OR Workload OR Workplace OR Occupational health nursing 27043 Medline S4 20150129 Kl. 14.00 S1 AND S2 AND S3 164 164 25 7 3 Cinahl S1 20150129 14.30 Nurses OR Nurses by educational level OR Nurses by role OR Nurses others OR Nursing staff hospital OR Staff nurses OR Practical nurses 11540 Cinahl S2 20150129 14.30 Stress OR Stress, psychological OR Stress, Physiological OR Occupational stress 7733 Cinahl S3 20150129 14.30 Work OR Work environment OR Work load 6717 Cinahl S4 20150129 14.30 S1 AND S2 AND S3 107 107 25 6 2 PsycInfo S1 20150129 15.00 Nurses OR Nursing 16534
Databas Sökord Resultat av sökningen
Urval 1 Urval 2 Urval 3 Urval 4
PsycInfo S2 20150129 15.00 Stress OR Occupational stress OR Chronical stress OR Social stress OR Psychological stress OR Physiological stress OR Environmental stress 23989 PsycInfo S3 20150129 15.00 Work load OR Enviroment OR Working conditions OR Hospital environment 11946 PsycInfo S4 20150129 15.00 S1 AND S2 AND S3 163 163 19 9 4
Bilaga 2. Granskningsmall för kvalitetsbedömning av kvantitativa studier
(Willman et al., 2011).
Fråga
Ja
Nej
Kommentarer
1.
Vilken forskningsmetodanvändes i studien?
2.
Antal deltagare i studien? Kön?3.
Ålder på studiegruppen?4.
Relevant inkludering/ exklusion?5.
Vad hade studien för intervention?6.
Vad avsåg studien att studera?7.
Är urvals metoden beskriven?8.
Representativt urval?9.
Är populationen beskriven?10.
Randomisering förfarandet beskrivet?11.
Likvärdiga grupper vid start?12.
Analyserade i den grupp som derandomiserades till?
13.
Blindades patienter/ vårdare/ forskare?14.
Är bortfallsanalysen beskriven?15.
Är bortfallets storlek beskriven?16.
Relevant statistisk metod?17.
Etiskt resonemang?18.
Är instrumenten valida?19.
Är instrumenten reliabla?20.
Är resultatet generaliserbart?21.
Vilka var huvudfynden?22.
Hur stor var effekten samt hur beräknadeseffekten?
23.
Kan resultatet tillämpas i den kliniskaverksamheten?
Bilaga 3. Granskningsmall för kvalitetsbedömning av kvalitativa
studier( Willman et al., 2011).
Fråga
Ja
Nej
Kommentarer
1.
Vilken metod har studien?2.
Finns ett tydligt syfte ?3.
Antal deltagare av studien?4.
Könsfördelning?5.
Ålder på studiegruppen?6.
Är kontexten presenterad?7.
Etiskt resonemang?8.
Är urvalet relevant?9.
Är urvalet strategiskt?10.
Är metoden för urvalsförfarande beskrivet?11.
Är metod för datainsamlingen beskrivet?12.
Är analysen metoden beskriven?13.
Är resultatet begripligt?14.
Råder datamättnad? ( om tillämpligt)15.
Råder analysmättnad?16.
Är resultatet tydligt?17.
Redovisas resultatet i förhållande till enteoretisk referensram?
18.
Genereras en teori?19.
Vilka är huvudfynden(Fenomen/upplevelse/mening)?
20.
Är analysen adekvat?21.
Kan resultatet tillämpas i den kliniskaverksamheten?
Bilaga 4. Artikelmatris enligt Willman et al. (2011).
1 (9)Författare
Artikelns titel, tidsskrift, Land
Syfte Metod och design Värdering Resultat
Effionm, D., Ejue, J., & Eworo, G. (2007). A comparative study of occupational stress among nurses and non-nurses in the University Teaching Hospital Calabar, Nigeria. West African Journal Of Nursing, 18(2), 101-104. Nigeria
Att undersöka skillnaden mellan nivån hos
sjuksköterskor och icke-sjuksköterskors
uppfattning om deras jobb som en källa till stress och föreslå lämpliga metoder för att hantera
arbetsrelaterad stress. Hypotes: Det finns ingen signifikant skillnad i upplevda stress nivåer mellan sjuksköterskor och icke- sjuksköterskor som arbetar på unviversitets sjukhuset i Calabar.
Kvantitativ studie Population: Anställning vid universitetssjukhuset. Urval: Deltagare valdes ut genom stratifierat
slumpmässigt urval. Slutlig studie grupp: 120, 60 sjuksköterskor och 60 icke-sjuksköterskor (administrativa poster, förvaltning och stöd personal). Datainsamling: Enkäter som är testad för validitet och reabilitet. Analysmetod:Individuella t-tester. Medel Svaghet: Urvalsförfarande, metod och data analys är enkelt beskrivet och en mer ingående beskrivning skulle varit en fördel. Endast sjuksköterskor från ett universitets sjukhus i Nigeria.
Styrka: Delar tydligt upp resultatet mellan
sjuksköterskor och icke-sjuksköterskor. Använder stratifierat slumpmässigt urval. Enkäter som är utformade så att den är förståelig för de nigerianska
sjuksköterskorna, samt testad för reabilitet och validitet.
Sjuksköterskorna
upplevde en hög stress på grund av långa arbetstider, omvårdnad för ett stort antal patienter och allmänna
arbetsförhållanden. Sjuksköterskorna
upplevde brist i arbetsytor eller på tillgängliga rum att ta in patienterna på.
2 (9)
Författare Artikelns titel, tidsskrift, Land
Syfte Metod och design Värdering Resultat
Golubic, R., Milosevic, M., Knezevic, B., & Mustajbegovic, J. (2009). Work-related stress, education and work ability among hospital nurses. Journal Of Advanced Nursing, 65(10), 2056-2066. doi:10.1111/j.1365-2648.2009.05057.x Kroatien
Syftet med studien var att bestämma vilka yrkesstressorer som är närvarande i
sjuksköterskors arbetsmiljö. Att beskriva och jämföra arbetsrelaterad stress mellan två
utbildningsgrupper för sjuksköterskor; för att uppskatta vilka stressorer och i vilken utsträckning förutse sjuksköterskors arbetsförmåga; och för att avgöra om utbildningsnivån förutspår sjuksköterskors arbetsförmåga. Kvantitativ studie Design: Tvärsnitts jämförande undersökning. Population: Sjuksköterskor med anställning på ett av de 4 universitetssjukhusen. Inklusionskriterier: Sjuksköterskor anställda vid ett utav de valda sjukhusen. Urval:De 4 sjukhusen var slumpmässigt utvalda utav 8 universitetssjukhus i Zagreb. Sjuksköterskor som var anställda på dessa 4 sjukhus, 2364 st. Några avdelningar fick inte delta på grund av sin chef, kvar återstod 1392st. Ett
bekvämlighets urval gjordes utav dessa
Medel
Svaghet: Tvärsnittsstudie. Mätte två saker med samma
instrument(exposure and health outcomes).
Vissa avdelningar fick inte tillstånd av sina chefer att delta i studien.
Endast självrapporterade enkäter.
Endast sjuksköterskor som jobbar på dessa 4 sjukhus fick delta i studien.
Styrka:Tydligt beskrivna delar av metod, datainsamling och analysförfarande.Sjuksköterskor från alla olika sorters
avdelningar. Stort antal deltagare. Använder enkäter som är översatta till kroatiska och testade för reabilitet och validitet. Studien är godkänd av alla de fyra sjukhusens etiska komitter. Frivilligt deltagande.
Utav de sjuksköterskor som hade låg arbetsförmåga var låg utbildade sjuksköterskor (2nd degree) de som upplevde mer stress.Utbildnings nivån var en faktor till
arbetsrelaterad stress. Arbetsorganisationen och ekonomiska problem upplevdes vara de största faktorerna som ledde till stress hos båda
sjuksköterskegrupperna. Oorganiserad arbetsmiljö och osäkerhet kring schema och skiftarbete generera stress.
sjuksköterskor, Slutlig Studiegrupp:1086 st. Datainsamling: Två olika enkäter OSAQ- ett pilot testat och validerad enkät Metod och design
som är framtagen för att mäta arbetsrelaterad stress, WAIQ- en
standardiserad enkät som behandlar området
arbetsförmåga. Enkäterna var anonyma och
frivilliga.
Analysmetod: T- test,chi-square test, ANCOVA, ålder, Likert skala , Mann- Whitney U- test, Binary logistic
3 (9)
Författare
Artikelns titel, tidsskrift, Land
Syfte Metod och design Värdering Resultat
Hamaideh, S. H., Mrayyan, M. T.,
Mudallal, R., Faouri, I. G., & Khasawneh, N. A. (2008). Jordanian
nurses' job stressors and social support. International Nursing Review, 55(1), 40-47. doi:10.1111/j.1466-7657.2007.00605.x Jordanien
Att beskriva stressfaktorer hos Jordanska
sjuksköterskor och det sociala stöd de mottar för att minska påverkan av dessa stress faktorer. Faktorer som kan förutsäga
sjuksköterskornas stress och socialt beteende undersöktes också. Kvantitativ studie Design: Deskriptiv korrelations undersökning Population:Sjuksköterskor som arbetade på sjukhus. Urval: 700 enkäter skickades ut till sjukshusen. Bekvämlighetsurval av 464 sjuksköterskor som arbetade på 13 jordanska sjukhus. Slutlig studiegrupp: 464 Datainsamling: Själv rapporterande enkäter, Nursing stress scale(standardiserad). Deltagandet var frivilligt och konfidentiellt. Analysmetod: SPSS, signifikans nivå 0,05.
Medel
Svaghet: Studiegruppen är relativt liten för att vara representativ för alla sjuksköterskor i Jordanien.
Använder bekvämlighets urval vilket kan ha medfört bias. Styrka: Noggrant beskriven datainsamling och analysförfarande. Bred studiegrupp, då sjuksköterskorna kommer ifrån 13 olika sjukhus i Jordanien. Frivilligt och konfidentiellt deltagande.
Sjuksköterskor upplevde att död och döden var den största faktorn. Den näst största faktorn var arbetsbelastning. Andra faktorer var konflikter i arbetsgruppen som berodde på osäkerhet vid yrkets roll.
