AKADEMIN FÖR HÄLSA OCH ARBETSLIV
Avdelningen för vårdvetenskap
Sjuksköterskors erfarenheter
av arbetsrelaterad stress
En beskrivande litteraturstudie
Emma Vestin & Sofia Westergren
2021
Examensarbete, Grundnivå (yrkesexamen), 15 hp Omvårdnad
Sjuksköterskeprogrammet Examensarbete inom omvårdnad
Sammanfattning
Bakgrund: Arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor kan innebära en ökad risk för både fysisk och psykisk ohälsa. En dålig arbetsmiljö för sjuksköterskan kan leda till konsekvenser även för patienterna då patientsäkerheten äventyras när sjuksköterskan utsätts för långvarig stress. Syfte: Denna litteraturstudies syfte var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress. Metod: Litteraturstudie med beskrivande design. Totalt tio vetenskapliga artiklar användes till denna studies resultat varav sex med kvalitativ ansats och fyra med kvantitativ ansats. Artiklarna söktes i MEDLINE via PubMed. Huvudresultat: Hög arbetsbelastning och underbemanning visade sig bidra till stress hos sjuksköterskorna. Underbemanningen ledde till att sjuksköterskorna inte hade tillräckligt med tid till att utföra sina arbetsuppgifter vilket kunde bidra till utmattning och äventyrande av patientsäkerheten. Den arbetsrelaterade stressen påverkade sjuksköterskorna både psykiskt och fysiskt. Slutsats: Sjuksköterskan ställs inför olika utmaningar i arbetet, däribland stressiga situationer. För att upprätthålla patientsäkerheten och god omvårdnad måste detta ämne prioriteras och diskuteras. Coping och stöd på arbetsplatsen kan bidra till att sjuksköterskorna vill fortsätta gå till arbetet.
Abstract
Background: Occupational stress in nurses can increase the risk of both physical and mental illness. A bad working environment for the nurse can lead to consequences even for the patients as patient safety is endangered when the nurse is exposed to long-term stress. Aim: The aim of this literature review was to describe nurses experiences of occupational stress. Method: Literature review with descriptive design. A total of ten scientific articles were used for the results of this study, of which six with a qualitative approach and four with a quantitative approach. The articles were searched in MEDLINE via PubMed. Main results: High workload and understaffing were found to contribute to stress among the nurses. The understaffing led to the nurses not having enough time to perform their tasks, which could contribute to fatigue and jeopardize patient safety. The occupational stress affected the nurses both mentally and physically. Conclusion: Nurses are faced with various challenges at work, including stressful situations. In order to maintain patient safety and good care, this topic must be prioritized and discussed. Coping and support in the workplace can contribute to the nurses wanting to continue going to work.
Innehåll
1. Introduktion ... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.2 Stress och kroppens reaktioner ... 1
1.3 Stress inom sjuksköterskeprofessionen... 2
1.4 Hur patienten påverkas av en stressig vårdmiljö ... 3
1.5 Erfarenheter... 3 1.6 Teoretisk referensram ... 3 1.7 Problemformulering ... 4 1.8 Syfte ... 4 1.9 Frågeställning ... 4 2. Metod ... 5 2.1 Design ... 5 2.2 Sökstrategi... 5 2.3 Söktabell 1 ... 5 2.4 Urvalskriterier ... 6 2.5 Urvalsprocessen ... 6 2.6 Figur 1. ... 7 2.7 Dataanalys ... 7 2.8 Forskningsetiska överväganden ... 8 3. Resultat ... 8 3.1 Figur 2 ... 9
3.2 Källor till arbetsrelaterad stress ... 9
3.2.1 Hög arbetsbelastning ... 9
3.2.2 Övertid & skiftarbete ... 10
3.3 Relationer i arbetet ... 10
3.3.1 Läkare och andra sjuksköterskor ... 10
3.3.2 Patienter och anhöriga... 10
3.4 Fysisk & psykisk påverkan ... 11
3.5 Stresshantering ... 11
4. Diskussion ... 11
4.1 Huvudresultat ... 11
4.2 Resultatdiskussion... 12
4.2.1 Hög arbetsbelastning ... 12
4.2.2 Skiftarbete och övertid ... 12
4.2.3 Fysisk och psykisk påverkan ... 13
4.2.4 Relationer i arbetet - läkare och andra sjuksköterskor ... 13
4.2.5 Relationer i arbetet - patienter och anhöriga ... 14
4.2.6 Stresshantering ... 14
4.3 Metoddiskussion ... 15
4.4 Kliniska implikationer ... 16
4.5 Förslag på fortsatt forskning ... 16
4.6 Slutsats ... 16
5. Referenser ... 17
1
1. Introduktion
1.1 Bakgrund
Arbetsrelaterad stress är något som kan uppstå när man till exempel får arbetsuppgifter som inte är lämpliga för sin egen kunskap och kapacitet. Det blir för höga krav som kan vara svåra att hantera. När man förlorar kontrollen över en arbetsprocess och inte har tillräckligt stöd från arbetskamrater kan stressen förvärras (World Health Organization 2020). En god
arbetsmiljö med gynnsamma arbetsförhållanden är viktigt för hälsan och välbefinnandet. Vid ogynnsamma arbetsförhållanden kan risken för ohälsa öka. Statistik visar en ökning av sjukskrivning till följd av arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskorna mellan år 2012-2016 i Sverige (SCB 2021). Hälso- och sjukvården bör vara av god kvalité för patienterna som förväntas få ett jämlikt och gott vårdbemötande (Folkhälsomyndigheten 2019). Enligt
Lazarus & Folkmans (1984) teori om stress finns flera faktorer som spelar in i upplevelsen av stress, bland annat kan en persons resurser och arbetsmiljö påverka vad personen upplever som stressande.
1.2 Stress och kroppens reaktioner
Stress är ett sätt för kroppen att reagera på bland annat hot, krav eller belastningar. Stress kan bero på yttre faktorer som fysiska skador men även inre faktorer som psykiska påfrestningar (Gustafsson & Wiklund Gustin 2019). Olika upplevelser som att exempelvis ta en risk kan innebära positiv stress. Negativ stress handlar om stressorer av långvarig karaktär. När dåliga saker sker kan det bli svårare för personen att hantera det och återhämta sig, speciellt om det sociala stödet är begränsat (Mcewen 2013).
Hypotalamus är ett område i hjärnan som både skickar och tar emot information från
2 Långvarig stress påverkar kroppen negativt. Vid kortvarig stress höjs energinivåerna för att hjälpa kroppen fly från hotet, medan energin vid långvarig stress istället minskar. Denna långvariga stress kan leda till nedsatt immunförsvar, högt blodtryck, fysisk och psykisk trötthet, ångest, oro och depression (Gustafsson & Wiklund Gustin 2019).
1.3 Stress inom sjuksköterskeprofessionen
Sjuksköterskan ställs ofta inför stressiga situationer i arbetslivet. Det krävs stort fokus och engagemang för att sjuksköterskan ska kunna hjälpa sina patienter på bästa sätt. Att ständigt stå inför dessa utmaningar skulle kunna påverka sjuksköterskan negativt (Mottaghi,
Poursheikhali & Shameli 2020). Några av de förväntningar sjuksköterskan har på sig i sin yrkesroll är att vara professionell, human, visa god empatisk förmåga och ge vård av hög kvalité. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2020:1043) finns också vissa krav som måste uppfyllas, detta innefattar bland annat att patienters trygghet och säkerhet ska tillgodoses.
I kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska har sjuksköterskan ansvar för att leda omvårdnadsarbetet runt sina patienter. Utöver omvårdnadsuppgifter ingår också att skapa förtroende för sina patienter och dess anhöriga (Svensk Sjuksköterskeförening 2017a). Ett verktyg som kan vara till hjälp för sjuksköterskor är ICN:s (International Council of Nurses) etiska kod. Den handlar om att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. Den etiska koden är till för att vägleda sjuksköterskor och ska främja ett etiskt tänkande (Svensk Sjuksköterskeförening 2017b).
Sjuksköterskan arbetar med omvårdnadens bärande begrepp: människa, hälsa, omvårdnad och miljö - alla delar är viktiga i sjuksköterskans arbete. Miljön kan påverka både patienter och sjuksköterskor. Vid ett stressigt vårdklimat kan det vara svårt för sjuksköterskan att ge god omvårdnad och för patienten att uppleva en god omvårdnad. En bra miljö är därför viktig för att sjuksköterskorna ska känna en bra arbetstillfredsställelse och att patienterna ska känna sig sedda och trygga (Edvardsson & Wijk 2014).
3 färre fall av utmattningssyndrom och problem relaterade till patientsäkerheten. En god
arbetsmiljö kan därmed öka förutsättningarna för att kunna bedriva en god vård (Copanitsanou, Fotos & Brokalaki 2017).
1.4 Hur patienten påverkas av en stressig vårdmiljö
Patienter som intervjuats i en studie av Linqvist Leonardsen et al. (2016) uppgav att de undvek att ställa frågor till läkare och sjuksköterskor när de upplevde att dessa var stressade. Detta ledde till att patienterna ansåg att de inte fick tillräcklig information om sin sjukdom.
Enligt en studie av Kotrotsiou et al. (2001) framkom att patienter upplevde sig själva som besvärande när sjuksköterskorna var stressade och inte verkade ha tillräckligt med tid för patienten. Det visade sig också att patienterna själva upplevde stress när de inte förstod den information de fick av sjuksköterskorna och inte ville ställa frågor för att vara till besvär.
När vårdpersonalen är stressad och inte kan ge tillräckligt med tid till sina vårdtagare kan detta uppfattas som arrogans och att personalen inte är intresserade av att lyssna på eller hjälpa patienten. Följderna av detta kan bli att patienterna inte känner att de fått den bekräftelse eller tröst de varit i behov av (Snellman 2009).
1.5 Erfarenheter
Erfarenheter är personliga och kan tolkas på olika sätt. Genom att vi människor tolkar, möter och formar information samlar vi på oss olika erfarenheter. Även om olika personer har stött på samma situation kan de personerna ha olika erfarenheter av den händelsen. Alla uppfattar saker olika och faktorer som kan påverka är bland annat kultur, tidigare erfarenheter och omgivning (Fox 2008). En erfarenhet är således den kunskap en människa kan få genom att uppleva något och inget som går att läsa sig till (SBU 2015).
1.6 Teoretisk referensram
4 hantera stressiga situationer det som avgör hur situationen upplevs.
Vid en stressfylld situation görs en kognitiv bedömning som är en process där en utvärdering av miljön görs och om denna kan utgöra skada eller nytta i den situation som upplevs. Detta kan för sjuksköterskan gälla påverkan på exempelvis välbefinnandet hos sig själv eller en patient. Om skadan kan undvikas kan sjuksköterskan med stöd av erfarenhet och sina copingstrategier påverka stressiga situationer genom sina handlingar (Lazarus & Folkman 1984). De aspekter som kan associeras till denna studie är bland annat de krav, resursbrister och upplevelser av arbetsmiljön som sjuksköterskan har i sitt arbete vilket är något som författarna anser är relevant för denna litteraturstudie.
1.7 Problemformulering
Sjuksköterskans huvudområde är omvårdnad och sjuksköterskan är ansvarig att leda arbetet runt sina patienter. När sjuksköterskan får för höga krav kan dessa vara svåra att hantera. Arbetsrelaterad stress kan uppstå när sjuksköterskan får ta sig an arbetsuppgifter som sjuksköterskan inte har tillräcklig kunskap eller kapacitet till att utföra. Den arbetsrelaterade stressen kan ha negativ effekt på sjuksköterskornas mentala och fysiska hälsa, vilket kan leda till att patientsäkerheten äventyras.
Att ständigt stå inför utmaningar kan påverka sjuksköterskan negativt. Den arbetsrelaterade stressen inom sjuksköterskeprofessionen ser inte ut att minska så därför vill författarna till denna litteraturstudie sammanställa den senaste forskningen för att fortsätta lyfta fram och uppmärksamma problemet. Genom att öka förståelsen gällande vilka erfarenheter som ger stress kan sjuksköterskor och arbetsgivare tillsammans utveckla strategier som minskar stress på arbetet. Att vara sjuksköterska innebär att ha ett stort omvårdnadsansvar, det är därför av stor vikt att sjuksköterskan själv mår bra och vill fortsätta gå till arbetet.
1.8 Syfte
Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress
1.9 Frågeställning
5
2. Metod
2.1 Design
Denna studie är en beskrivande litteraturstudie (Polit & Beck, 2020).
2.2 Sökstrategi
Artiklarna för denna litteraturstudie söktes genom MEDLINE via PubMed. Polit och Beck (2020) anser att PubMed är en god källa till forskning inom omvårdnad. Via Högskolan i Gävle har vi fått tillgång till artiklar i fulltext. Sökord som användes var: experiences, nurse och occupational stress. Sökorden är baserade på denna litteraturstudies centrala begrepp och användes med målsättningen att hitta artiklar som svarade på studiens syfte. Sökningen inleddes med att söka på varje ord för sig för att därefter begränsa sökresultaten genom att använda kombinationer av sökorden tillsammans med de booleska söktermerna AND och OR som tillsammans med sökorden gav sökningen “nurse[MeSH major topic] OR nurses[MeSH major topic] AND occupational stress (fritext) AND experience OR experiences (fritext)”. Se söktabell 1. Booleska termer används för att avgränsa eller utöka de sökningar som görs i databaser (Polit & Beck 2020). För att få den mest uppdaterade forskningen valdes en begränsning att artiklarna skulle vara publicerade under de senaste 10 åren (Polit & Beck 2020). För att författarna skulle förstå artiklarnas innehåll begränsades sökningen till artiklar på engelska. För att begränsa sökningen ytterligare och rikta in resultaten på sjuksköterskans perspektiv användes Mesh-termen “nurses” som Major Topic och resterande sökord angavs som fritext. Mesh används för att hitta centrala begrepp i artikelsökningen, vilken kan underlätta för forskaren i sin sökning (Polit & Beck 2020). En artikel hittades också via manuell sökning från en av de framsökta artiklarnas referenslista.
2.3 Söktabell 1
Databas Begränsningar, sökdatum Söktermer Antal träffar Möjliga artiklar MEDLINE via PubMed 10 år, engelska, full text, tillgängliga via Högskolan i Gävle 2021-01-17experience OR experiences (fritext)
6 MEDLINE
via PubMed
10 år, engelska, full text, tillgängliga via Högskolan i Gävle 2021-01-17
occupational stress (fritext) 16,610
MEDLINE via PubMed
10 år, engelska, full text, tillgängliga via Högskolan i Gävle 2021-01-17
nurse[MeSH major topic] OR nurses[MeSH major topic]
14,524
MEDLINE via PubMed
10 år, engelska, full text, tillgängliga via Högskolan i Gävle 2021-01-17
nurse[MeSH major topic] OR nurses[MeSH major topic] AND occupational stress (fritext) AND experience OR experiences (fritext)
186 30
Totalt: 186 Totalt: 30
2.4 Urvalskriterier
De inklusionskriterier som användes var att artikeln skulle svara på studiens syfte vilket var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress. Studier som inte hade sjuksköterskor som huvudmålgrupp exkluderades. Ett inklusionskriterie är ett specifikt krav som författarna väljer att ha med i en studie och exklusionskriterie är det som aktivt utesluts från studien (Polit & Beck 2020). I denna studie har endast primärkällor använts. Vid litteraturstudier är det viktigt att enbart använda primärkällor vilket innebär att den information som används till studien är förstahandsinformation skrivet av forskaren som utfört den (Polit & Beck 2020).
2.5 Urvalsprocessen
7 artiklarnas relevans bedömdes med hjälp av en relevansbedömningsmall, se Bilaga 1.
Kvalitetsgranskningsmallar användes också för att ta reda på om artiklarna höll tillräckligt hög kvalitet för att kunna vara med i litteraturstudien, se Bilaga 2 och Bilaga 3. Efter relevansgranskning exkluderades 8 artiklar och efter kvalitetsgranskningen exkluderades ytterligare 2 artiklar. Se Bilaga 2 och Bilaga 3 som användes för kvalitetsgranskning. Kvar blev 10 artiklar som inkluderades i denna litteraturstudie. Se flödesschema i Figur 1.
2.6 Figur 1.
2.7 Dataanalys
8 digitalt översättningsprogram användes vid behov för att bättre förstå vissa stycken.
Författarna läste samtliga artiklar separat och träffades sedan för att gå igenom dessa
tillsammans. Sedan diskuterades också olika stycken och meningar mellan författarna för att se om båda uppfattat det lika. En metodologisk tabell fylldes sedan i för att få en översikt av artiklarnas metod (se Bilaga 4). Därefter fylldes en resultattabell i för att ta reda på och få en tydligare bild av vad de valda artiklarnas resultat visade (se Bilaga 5). Resultaten
sammanfattades kort och fylldes i för att se vilka delar av dess resultat som stämde överens med denna litteraturstudies syfte. Artiklarna som användes numrerades 1–10 i ett enskilt dokument för att få en överblick. Där sammanfattades de delar i resultatet som svarade på denna litteraturstudies syfte under varje artikel för att få reda på huvudkomponenterna. Sedan jämfördes artiklarna för att se likheter och olikheter för att senare dokumenteras i resultatet vilket enligt Polit & Beck (2020) är ett bra sätt att analysera data till litteraturstudier.
2.8 Forskningsetiska överväganden
Författarna till denna litteraturstudie har förhållit sig objektiva och bortsett från egna värderingar och känslor när materialet arbetats igenom för att få ett opartiskt resultat.
Författarna har undvikit oredligheter som fabrikation, plagiering och falsifiering som inte får förekomma enligt de etiska kraven för en litteraturstudie. Detta innebär att författarna inte har hittat på material som inte finns i någon studie, använt material utan att hänvisa till den rätta källan eller utelämnat eller förändrat forskningsmaterial. Författarna har också strävat efter att ha en så korrekt och tydlig referenshantering som möjligt (Polit & Beck, 2020).
3. Resultat
Totalt tio vetenskapliga artiklar har använts för att svara på denna litteraturstudies syfte. Författarna har vid resultatgranskning av dessa artiklar identifierat fyra huvudteman som lagt grunden till resultatet i denna litteraturstudie, se Bilaga 5 för resultatmall.
Resultatet är presenterat i fyra övergripande teman med tillhörande underrubriker där detta varit nödvändigt för att kunna redovisa ett tydligt resultat.
De huvudteman som presenteras är: Källor till arbetsrelaterad stress, Relationer i arbetet,
Fysisk och psykisk påverkan och Stresshantering. Se Figur 2 nedan för en översikt av
9 3.1 Figur 2
3.2 Källor till arbetsrelaterad stress
3.2.1 Hög arbetsbelastning
I två av studierna uppgav deltagarna att de uppfattat att sjuksköterskeyrket var stressigt i grunden och att en viss stress därför var förväntad. Det som bidrog till att sjuksköterskorna drabbades av utmattning var bland annat när annan vårdpersonal drog nytta av
sjuksköterskorna som fick extra arbetsuppgifter i redan stressiga situationer där tiden inte räckte till (Dos Santos 2020; Lim, Hepworth & Bogossian 2010)
Förhöjd arbetsbörda kunde också bero på att personalen var underbemannad och
sjuksköterskorna hade för många patienter att ta ansvar över. Sjuksköterskorna upplevde att det var för många uppgifter att hinna med under kort tid när de var underbemannade vilket ledde till ökad stress hos sjuksköterskorna (Happell et al. 2013). Sjuksköterskorna skulle ge en patient behandling, dokumentera i journalen och samtidigt tilldelades de nya
arbetsuppgifter. Även olika nivåer av erfarenhet bland personalen bidrog till ojämn
Arbetsrelaterad
stress
Källor till arbetsrelaterad stress Hög arbetsbelastning Övertid och skiftarbete Fysisk och psykiskpåverkan
Relationer i arbetet
Läkare och andra sjuksköterskor
10 arbetsbelastning när den mer erfarne fick täcka upp för den med mindre erfarenhet
(Yuwanich, Sandmark & Akhavan 2015). 3.2.2 Övertid & skiftarbete
Övertidstimmar och skiftarbete visade sig vara starkt förknippat med stress och utbrändhet bland sjuksköterskor (Dall'Ora, Griffiths, Ball, Simon & Aiken 2015). Ett starkt samband mellan övertid och misstag framkom också, där riskerna för misstag som kunde äventyra patientsäkerheten ökade ju längre sjuksköterskan arbetade övertid eftersom detta ledde till stress hos sjuksköterskorna (Rogers, Hwang, Scott, Aiken, Dinges 2004). Eldin, Sabry, Abdelgwad & Ramadan (2020) kom fram till att sjuksköterskor som arbetar skift har lättare att drabbas av utmattning då sjuksköterskorna inte får tillräckligt med tid till återhämtning.
3.3 Relationer i arbetet
3.3.1 Läkare och andra sjuksköterskor
Relationen till läkarna kunde ge upphov till stress hos sjuksköterskorna när dessa inte kom och såg till patienterna eller tog lång tid på sig att komma till avdelningen. Det var också stressande när olika läkare gav olika ordinationer och sjuksköterskorna inte visste vilken av dessa de skulle utföra (Adib-Hajbaghery, Khamechian & Alavi 2012; Happell et al. 2013). Kommunikationsbrist mellan sjuksköterskor kunde också vara en stressor. Konflikt uppstod när sköterskorna gick på sina pass och de som gick av inte hade fullföljt sina arbetsuppgifter som en följd av hög arbetsbelastning (Happell et.al. 2013). Stress i arbetsgruppen kunde också leda till dålig känsloreglering vilket kunde orsaka irritation och besvikelse bland sjuksköterskorna i gruppen (Yuwanich, Sandmark & Akhavan 2015).
3.3.2 Patienter och anhöriga
Sjuksköterskorna upplevde stress när patienter och anhöriga inte hade förståelse för i vilken turordning patienterna fick hjälp på akutmottagningen. De patienter och anhöriga som inte förstod systemet tänkte mycket på sig själva och ville ha vård på en gång (Yuwanich, Sandmark, Akhavan 2015). Anhöriga kunde också bli arga på sjuksköterskorna för att deras närstående hade blivit sjukare under vårdperioden (Adib-Hajbaghery, Khamechian & Alavi 2012). En stressande faktor kunde vara när anhöriga var påstridiga och satte krav på
11
3.4 Fysisk & psykisk påverkan
I flera av studierna uppgav sjuksköterskorna att den arbetsrelaterade stressen påverkat deras fysiska hälsa. Många fick magproblem, smärta i muskler, utmattning, huvudvärk och
sömnproblem. Stressen påverkade också den mentala hälsan. Vissa sjuksköterskor i studierna uppgav att de kunde känna att det var svårt att kontrollera sina känslor, som irritation och upprördhet (Eldin et al. 2020; Yuwanich, Sandmark & Akhavan 2015). Några sjuksköterskor berättade också att när de kände att sömnproblemen blev påtagliga och gick ut över arbetet ökade stressen. Detta kunde leda till att sjuksköterskorna inte tänkte på sin egen säkerhet och gjorde bland annat felaktiga lyft, vilket kunde orsaka fysiska skador (Boateng, Schuster, Boateng 2019)
3.5 Stresshantering
När sjuksköterskornas arbetspass var stressigt kunde det hjälpa att ta en liten paus för att få mer energi genom att dricka och äta något. Efter pausen kände sjuksköterskorna att de kunde hantera den stressfyllda situationen bättre än innan. Många nämnde också att de kunde slappna av en stund och minska stressen genom att gå undan och lyssna på musik (Lim, Hepworth & Bogossian 2010; Yuwanich, Sandmark & Akhavan 2015)
I två studier nämns att stresshantering med arbetskamrater hjälpte sjuksköterskorna att må bättre. Det var skönt att kunna reflektera tillsammans och diskutera olika situationer och upplevelser (Yuwanich, Sandmark & Akhavan 2015; Boateng, Schuster & Boateng 2019). Att trivas i arbetsgruppen och miljön man jobbar i var en källa till ett bra mående. Samarbetet mellan arbetskamrater kunde underlätta under hög arbetsbelastning och när sjuksköterskorna såg en förbättring hos patienterna bidrog det till en god tillfredsställelse (Lim, Hepworth & Bogossian 2010).
4. Diskussion
4.1 Huvudresultat
12 leda till att det blev för många uppgifter att hinna med på för kort tid. Det framkom också att långa övertidspass bidrog till utmattning och äventyrade patientsäkerheten. Den
arbetsrelaterade stressen gav upphov till både psykiska och fysiska problem för
sjuksköterskorna. Bristande relationer i arbetet var också en bidragande faktor till stress hos sjuksköterskan, främst på grund av kommunikationsbrist. Relationen till patienter och anhöriga kunde också vara en stressor för sjuksköterskorna. För att hantera stressiga situationer och orka med sitt yrke var coping till stor hjälp och avgörande för det psykiska välmåendet.
4.2 Resultatdiskussion
4.2.1 Hög arbetsbelastning
En stor källa till arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskorna var hög arbetsbelastning på grund av bland annat underbemanning, vilket kunde öka stressen (Happell et al. 2013). Detta
bekräftas av Aiken et al. (2014) som menar att detta också kan leda till att patienter skadas och att avvikelser sker.
Vid underbemanning måste resurser fördelas om vilket kan leda till att patienterna blir lidande (Yuwanich, Sandmark & Akhavan 2015). Snellman (2009) menar att
omvårdnadskvalitén och upplevelsen av sjuksköterskans bemötande kan påverkas.
Sjuksköterskan kan upplevas som otrevlig och patienten kan uppleva att sjuksköterskan inte är intresserad av patienten vilket kan vara negativt för vårdrelationen.
4.2.2 Skiftarbete och övertid
Eldin et al. (2020) jämförde sjuksköterskor som arbetade skift inom akutvård med en kontrollgrupp av sjuksköterskor i öppenvården vilket visade betydande skillnad på vilka stressorer de olika grupperna utsattes för och vad detta hade för påverkan på den mentala och fysiska hälsan. Bland annat kunde man se att en stor del av akutsjuksköterskorna drabbats av utmattning vilket ingen i kontrollgruppen hade uppgivit.
13 skiftarbete och stress då skiftgången påverkar sjuksköterskans återhämtning vilket kan ses även i studien av Eldin et al. (2020). Detta är en anledning till att många nyutexaminerade sjuksköterskor sjukskrivs på grund av utmattning då övergången till skiftgång kan vara krävande (Epstein et al. 2020).
Övertidsarbete kan leda till att sjuksköterskan utsätts för stress vilket i sin tur kan leda till att både patienter och vårdpersonal far illa. När sjuksköterskan blir för trött ökar risken för misstag vilket kan vara förödande för patienterna. (Dall'Ora et al. 2015; Rogers, Hwang, Scott, Aiken & Dinges 2004).
4.2.3 Fysisk och psykisk påverkan
I flera studier framkom att den arbetsrelaterade stressen kunde påverka sjuksköterskors fysiska och psykiska hälsa. Sömnproblem var vanligt förekommande och ett tidigt tecken på utbrändhet (Boateng, Schuster & Boateng 2019; Eldin et al. 2020; Happell et al. 2013; Yuwanich, Sandmark & Akhavan 2015). Vid stress kan det till slut bli en för stor påfrestning i kroppen. Sömnproblem är något som kan uppkomma och det hindrar återhämtningen. Sömn är en viktig del i återhämtning då bland annat näring lagras när man sover, celler nybildas, vävnader repareras och immunförsvaret stärks. För att kunna klara av olika påfrestningar är sömn viktigt, vilket kan vara bra att veta för att kunna bryta ett negativt mönster och
motverka stressen i tid (Gustafsson & Wiklund Gustin 2019). Sjuksköterskor kan komma till skada på grund av exempelvis uppmärksamhetsbrist eller felaktiga lyft, vilket kan uppkomma som en följd till sömnbrist (Geiger-Brown et al. 2012). I ICN:s etiska kod står det bland annat att sjuksköterskan ska ta hand om sin egen hälsa för att kunna ge god vård på ett säkert sätt (Svensk sjuksköterskeförening 2017b).
4.2.4 Relationer i arbetet - läkare och andra sjuksköterskor
14 upprätthålla ett bra samarbete mellan arbetskamrater samt visa respekt för sina medarbetare. Tillsammans ska man hjälpas åt och stötta varandra för att uppnå en god vård. Om
sjuksköterskan ser att någons handling kan äventyra en patients hälsa ska sjuksköterskan kliva in på ett lämpligt sätt för att skydda både patienten och medarbetaren. Genom att vägleda och hjälpas åt kan ett bra arbetsklimat främjas (Svensk sjuksköterskeförening 2017b). Det ingår också i sjuksköterskans kompetensbeskrivning att ansvara för att ta hjälp av andra medarbetare vid behov där kompletterande kompetens behövs för att hjälpa patienten (Svensk Sjuksköterskeförening 2017a).
4.2.5 Relationer i arbetet - patienter och anhöriga
Kraven från anhöriga kunde vara en stressande faktor för sjuksköterskorna. Detta kunde bidra till att sjuksköterskan inte kände sig betrodd (Adib-Hajbaghery, Khamechian & Alavi 2012; Happell et al. 2013; Yuwanich, Sandmark & Akhavan 2015). Att möta sårbara människor kan vara stressande för sjuksköterskan. I omvårdnadsarbetet kan man stöta på olika utmaningar som kan vara belastande känslomässigt. En för stor samvetsstress kan leda till utbrändhet. När exempelvis anhöriga sätter motstridiga krav kan sjuksköterskan få en känsla av otillräcklighet och osäkerhet. Det är svårt att hitta en balans i det dåliga samvetet som kan uppkomma när dessa känslor uppstår. För att hitta balans och kunna använda sitt samvete som en tillgång är det viktigt att få stöd, kunskap och riktlinjer i arbetet (Gustafsson & Wiklund Gustin 2019).
4.2.6 Stresshantering
Sjuksköterskorna tyckte att det var skönt att reflektera tankar och upplevelser med varandra (Boateng, Schuster & Boateng 2019; Yuwanich, Sandmark & Akhavan 2015). För att kunna förebygga stress och ohälsa måste man kunna se sig själv och reflektera kring sina
handlingar, på så sätt får man upp ögonen för olika alternativ till sina ställningstaganden. Att ta ansvar för sin hälsa är svårt, men att känna stöd från en grupp som har liknande
erfarenheter samt få tips och idéer kan göra det lättare (Gustafsson & Wiklund Gustin 2019).
Att lära sig strategier och hantera olika motgångar som sjuksköterska är viktigt enligt författarna till denna litteraturstudie. Att lära känna sig själv, hur man hanterar sina
15 vilka resurser de förvärvat sedan tidigare.
Även fast sjuksköterskeyrket påverkade hälsan trivdes många ändå i sitt arbete.
Sjuksköterskorna ansåg att det var ett givande arbete att hjälpa människor och se patienternas utveckling (Boateng, Schuster & Boateng 2019). Humor bidrog också till ett bra mående och minskade stressen, genom att kunna skratta och ha roligt med sina arbetskamrater (Lim, Hepworth & Bogossian 2010). Emotionsfokuserad coping likt denna har visat sig vara avgörande för sjuksköterskornas psykiska välmående (Jang, Gu & Jeong 2019).
4.3 Metoddiskussion
Denna studies design är en beskrivande litteraturstudie som undersöker sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress. Då många studier finns inom ämnet lämpar sig en litteraturstudie som design eftersom det är ett bra sätt att få översikt av befintlig forskning (Polit & Beck 2020). Polit och Beck (2020) menar att det är bra att veta hur databaserna kan användas för att göra effektiva sökningar. Författarna till denna litteraturstudie erhöll därför via Högskolan i Gävle en utbildning i databassökning som ökade förståelsen för
artikelsökning genom databaser vilket kan ses som en styrka för denna litteraturstudie.
Förståelse för användande av sökord och booleska termer är något som utvecklats under arbetets gång vilket kan ses som en styrka men också en svaghet då detta har lett till att sökningar gjorts om där sökord ändrats och booleska termer lagts till. Sökningar gjordes i MEDLINE via PubMed då denna databas är inriktad på omvårdnad (Polit & Beck 2020) vilket också var huvudområdet för denna litteraturstudie. Att enbart använda en databas kan ses som en svaghet då andra databaser hade kunnat generera fler artiklar.
16 För att få relevanta artiklar har författarna använt sig av de centrala begreppen i denna
litteraturstudies syfte (Polit & Beck 2020). Författarna läste samtliga artiklar individuellt och diskuterade dessa vilket är en styrka då detta enligt Polit & Beck (2020) gör att man får en bättre förståelse för innehållet. Genom att sedan jämföra artiklarna kunde
huvudkomponenterna plockas ut. Då författarna inte har engelska som modersmål kan detta ses som en svaghet gällande förståelsen för artiklarna. Dock har översättningsprogram använts vid oklarheter vilket istället kan ses som en styrka.
4.4 Kliniska implikationer
Denna litteraturstudie ger ökad förståelse för hur sjuksköterskor upplever stress på arbetet. Detta arbete visar också vilka utmaningar sjuksköterskan kan ställas inför i det dagliga omvårdnadsarbetet. Resultatet i denna litteraturstudie kan användas på arbetsplatser för att lyfta fram och belysa vilka faktorer som orsakar arbetsrelaterad stress och vilka erfarenheter gällande detta som finns. Genom att diskutera och reflektera om ämnet kan kunskapen ökas och på sikt kan stress motverkas.
4.5 Förslag på fortsatt forskning
Mycket forskning har gjorts gällande arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor på
internationell nivå. De studier som inkluderats i denna litteraturstudie har pekat åt samma håll och haft liknande orsaker till arbetsrelaterad stress vilket visar att detta är ett globalt problem då resultatet utgår från studier som är utförda i flera olika länder. Det är viktigt att ny
forskning görs för att öka och förnya kunskapen inom ämnet, eftersom sjukvården också förändras med tiden. För att få sjuksköterskor att vilja stanna kvar i yrket bör framtida forskning fokusera på olika copingstrategier som stöd i arbetet då viss stress kan förväntas inom professionen även i framtiden.
4.6 Slutsats
Att sjuksköterskor upplever arbetsrelaterad stress är ett faktum som inte kan förbises. Stress som fenomen är inte unikt för sjuksköterskeyrket men då sjuksköterskan har ett
17
5. Referenser
Artiklar som ingår i denna litteraturstudies resultatdel är angivna med *.
* Adib-Hajbaghery, M., Khamechian, M., & Alavi, N. M. (2012). Nurses' perception of occupational stress and its influencing factors: A qualitative study. Iranian journal of nursing
and midwifery research, 17(5), 352–359
Aiken, LH., Sloane, DM., Bruyneel, L., Van den Heede, K., Griffiths, P., Busse, R.,
Diomidous, M., Kinnunen, J., Kózka, M., Lesaffre, E., McHugh, MD., Moreno-Casbas, MT., Rafferty, AM., Schwendimann, R., Scott, PA., Tishelman, C., van Achterberg, T., Sermeus, W. (2014). Nurse staffing and education and hospital mortality in nine European countries: a retrospective observational study. Lancet. 383(9931):1824-1830.
DOI: 10.1016/S0140-6736(13)62631-8
* Boateng, GO., Schuster, RC., Odei Boateng, M. (2019). Uncovering a health and wellbeing gap among professional nurses: situated experiences of direct care nurses in two Canadian cities. Social Science & Medicine. 242:112568.
DOI: 10.1016/j.socscimed.2019.112568
Christensen, R. (2012). Endokrina systemet. Anatomi och fysiologi för sjuksköterskor och
annan hälso- och sjukvårdspersonal. Pearson Education Limited ss. 159-174
Copanitsanou, P., Fotos, N., Brokalaki, H. (2017). Effects of work environment on patient and nurse outcomes. British Journal of Nursing 26(3):172-176.
DOI: 10.12968/bjon.2017.26.3.172
* Dall'Ora, C., Griffiths, P., Ball, J., Simon, M., Aiken, LH. (2015). Association of 12 h shifts and nurses' job satisfaction, burnout and intention to leave: findings from a cross-sectional study of 12 European countries. BMJ Open. 5(9).
DOI: 10.1136/bmjopen-2015-008331
18 (2021). The relationship between workload and burnout among nurses: The buffering role of personal, social and organisational resources. PLoS One. 16(1).
DOI: 10.1371/journal.pone.0245798
* Dos Santos, LM. Stress, Burnout, and Low Self-Efficacy of Nursing Professionals: A Qualitative Inquiry. (2020). Healthcare 8(4):424.
DOI: 10.3390/healthcare8040424
Edvardsson, D. & Wijk, H. (2014). Omgivningens betydelse för hälsa och vård. I Edberg, AK. & Wijk, H.(red.) Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa. Studentlitteratur AB, ss. 75-103.
* Eldin, AS., Sabry, D., Abdelgwad, M., Ramadan, MA. (2020) Some health effects of work-related stress among nurses working in critical care units. Toxicology and Industrial Health. Jan 29.
DOI: 10.1177/0748233720977413
Epstein, M., Söderström, M., Jirwe, M., Tucker, P., Dahlgren, A. (2020). Sleep and fatigue in newly graduated nurses-Experiences and strategies for handling shiftwork. Journal of
Clinical Nursing. Jan;29(1-2):184-194.
DOI: 10.1111/jocn.15076
Evans D. (2002). Systematic reviews of interpretive research: interpretive data synthesis of processed data. Australian Journal of Advanced Nursing. Vol. 20, no. 2. ss. 22-26
Folkhälsomyndigheten (2019).
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsoarbete/folkhalsopolitikens-mal/de-atta-malomradena-inom-folkhalsopolitiken/ [2021-02-26]
Fox, K. (2008) Rethinking Experience: What Do We Mean by This Word “Experience”. Journal of Experiential Education 31(1): 36-54
DOI:.org/10.1177%2F105382590803100105
19 sleepiness, fatigue, and performance of 12-hour-shift nurses. Chronobiology International, 29:2, 211-219,
DOI:10.3109/07420528.2011.645752
Gustafsson, G & Wiklund Gustin, L.(2019) Stress, utbrändhet och utmattningssyndrom. Skärsäter, I & Wiklund gustin, L. (Red). Omvårdnad vid psykisk ohälsa - på grundnivå. Studentlitteratur AB, Lund. ss. 57-85
* Happell, B., Dwyer, T., Reid-Searl, K., Burke, KJ., Caperchione, CM., Gaskin CJ. (2013). Nurses and stress: recognizing causes and seeking solutions. Journal of Nursing
Management, 21(4) 638-47.
DOI: 10.1111/jonm.12037
* Jang, MH., Gu, SY., Jeong, YM. (2019). Role of Coping Styles in the Relationship Between Nurses' Work Stress and Well-Being Across Career. Journal of Nursing Scholarship, 51(6):699-707.
DOI: 10.1111/jnu.12523
Khamisa, N., Oldenburg, B., Peltzer, K., Ilic, D. (2015). Work related stress, burnout, job satisfaction and general health of nurses. International Journal of Environmental Research
and Public Health, 12;12(1):652-66.
DOI: 10.3390/ijerph120100652
Kotrotsiou, E., Theodosopoulou, E., Papathanasiou, I., Dafogianni, G., Raftopoulos, V., Konstantinou, E. (2001). How do patients experience stress caused by hospitalization and how do nurses perceive this stress experienced by patients. A comparative study.. ICUs &
Nursing Web Journal.
Lazarus, R. S. & Folkman, S. (1984). Stress, appraisal, and coping. New York: Springer
* Lim, J., Hepworth, J., Bogossian, F. A (2010). Qualitative analysis of stress, uplifts and coping in the personal and professional lives of Singaporean nurses. Journal of Advanced
Nursing. 67(5):1022-33.
20 Linqvist Leonardsen, AC., Del Busso, L., Abrahamsen Grøndahl, V., Ghanima, W., Barach, P., Jelsness-Jørgensen, LP. (2016). A qualitative study of patient experiences of decentralized acute healthcare services. Scandinavian Journal of Primary Health Care. 34(3):317-24. DOI: 10.1080/02813432.2016.1222200
Mcewen, B. S. (2013). Stressfaktorers skyddande och skadliga effekter. Arnetz, B & Ekman, R. (Red). Stress: Gen, Individ, Samhälle. Liber AB. ss. 87-96.
Moher, D., Liberati, A., Tetzlaff, J., Altman, DG., The PRISMA Group (2009). Preferred Reporting Items for Systematic Reviews and Meta-Analyses: The PRISMA Statement. PLoS
Med 6(7) doi:10.1371/journal.pmed1000097
Mottaghi, S., Poursheikhali, H., Shameli L. (2020). Empathy, compassion fatigue, guilt and secondary traumatic stress in nurses. Nursing Ethics. 27(2):494-504.
DOI: 10.1177/0969733019851548
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2020) Nursing Research: Generating and Assessing Evidence for
Nursing Practice. 11th Edition. Wolters Kluwer Health, Philadelphia.
* Rogers, AE., Hwang, WT., Scott, LD, Aiken, LH., Dinges, DF. (2004). The working hours of hospital staff nurses and patient safety. Health Affairs. 23(4):202-12.
DOI: 10.1377/hlthaff.23.4.202
SBU. Erfarenheter och upplevelser av bemötande och hjälp bland personer med
självskadebeteende. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2015. SBU Alert-rapport nr 2015-04. ISSN 1652-7151. http://www.sbu.se
SCB (Statistiska Centralbyrån). Andel av de sysselsatta enligt besvärsundersökningen efter arbetsorsakade besvär, kön, yrke och år [Elektronisk]. Stockholm: SCB. Tillgänglig: https://www.statistikdatabasen.scb.se/sq/104523 [2021-03-04].
21 SFS 2020:1052. Patientsäkerhetslagen. Stockholm: Socialdepartementet
Svensk sjuksköterskeförening (2017a). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.
https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c003062317be/1584025404390/kompeten sbeskrivning%20legitimerad%20sjuksk%C3%B6terska%202017.pdf
Svensk sjuksköterskeförening (2017b). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c0030623146a/1584003553081/icns%20e tiska%20kod%20f%C3%B6r%20sjuksk%C3%B6terskor%202017.pdf
Snellman, I. (2009). Vårdrelationer - en filosofisk belysning. I Friberg F. & Öhlén J. (Red.). Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt. Stockholm Studentlitteratur AB ss. 440-464.
World Health Organization (2020) Occupational health: Stress at the workplace.
https://www.who.int/news-room/q-a-detail/ccupational-health-stress-at-the-workplace [2021-03-05]
* Yuwanich, N., Sandmark, H., Akhavan, S. (2016). Emergency department nurses' experiences of occupational stress: A qualitative study from a public hospital in Bangkok, Thailand. Work 53. 30;53(4):885-97.
Bilagor
Bilaga 1. Relevansmall.
Artikelförfattare och publiceringsår
Ja Delvis Nej
1. Är det fenomen (d.v.s. det som studeras) som studeras i granskad studie relevant i förhållande till det aktuella syftet*?
2 Är de deltagare som ingår i granskad studie relevanta i förhållande till det aktuella syftet*?
3. Är det sammanhang (kontext) som studeras i granskad studie relevant i förhållande till det aktuella syftet*?
4. Är granskad studies ansats och design studie relevant i förhållande till det aktuella syftet*?
Bilaga 2. Kvalitetsbedömningsmall för artiklar med kvalitativ ansats
Ja, med motiveringen
att… Delvis, med motiveringen att… Nej, med motiveringen att… Går ej att bedöma,med motiveringen att… Syfte
1. Är den granskade studiens syfte tydligt formulerat?
Metod
2. Är designen lämplig utifrån studiens syfte?
3. Är metodavsnittet tydligt beskrivet?
4. Är deltagarna relevanta i förhållande till studiens syfte?
5. Är inklusionskriterier och eventuella exklusionskriterier beskrivna?
6. Är det sammanhang (kontext) i vilket forskningen genomförs beskrivet?
7. Är metoden för datainsamling relevant?
8. Är analysmetoden redovisad och tydligt beskriven?
9. Görs relevanta etiska reflektioner?
Resultat
10. Är det resultat som redovisas tydligt och relevant i förhållande till
studiens syfte?
Diskussion
11. Diskuteras den kliniska betydelse som studiens resultat kan ha?
12. Finns en kritisk diskussion om den använda metoden och
Bilaga 3. Kvalitetsbedömningsmall för artiklar med kvantitativ ansats
Ja, med motiveringen
att… Delvis, med motiveringen att… Nej, med motiveringen att… Går ej att bedöma,med motiveringen att… Syfte
1. Är den granskade studiens syfte tydligt formulerat? 2. Är eventuella frågeställningar tydligt beskrivna? Metod
3. Är designen lämplig utifrån studiens syfte?
4. Är metodavsnittet tydligt beskrivet?
5. Är undersökningsgruppen representativ?
6. Är inklusionskriterier och eventuella exklusionskriterier beskrivna?
7. Är undersökningsmetoden relevant i förhållande till studiens syfte?
9. Är reliabiliteten diskuterad? 10. Är det beskrivet hur den statistiska
analysen är utförd?
11. Är bortfallet beskrivet?
12. Görs relevanta etiska reflektioner?
Resultat
13. Är det resultat som redovisas tydligt och relevant i förhållande till
studiens syfte?
Diskussion
14. Diskuteras den kliniska betydelse som studiens resultat kan ha?
15. Finns en kritisk diskussion om den använda metoden och
genomförandet av studien?
Bilaga 4. Metodologisk tabell
Författare Titel Design och ansats Undersökningsgrupp Datainsamlingsmetod Dataanalysmetod
Adib-Hajbaghery, M., Khamechian, M., & Alavi, N. M. (2012). Iran Nurses’ perception of occupational stress and its influencing factors: A qualitative study Innehållsanalys med kvalitativ ansats 19 sjuksköterskor från ett universitetssjukhus - 14 kvinnor - 5 män Bekvämlighetsurval Semistrukturerad intervju med öppna frågor Innehållsanalys Boateng, G. O., Schuster, R. C., & Odei Boateng, M. (2019). Kanada Uncovering a health and wellbeing gap among professional nurses: situated experiences of direct care nurses in two Canadian cities.
Fenomenologisk design med kvalitativ ansats 70 sjuksköterskor från sjukhus och vårdhem - 63 kvinnor - 7 män Snöbollsurval Semistrukturerad intervju med öppna frågor
Tematisk analys
Dall’Ora C, Griffiths P, Ball J, Michael
Association of 12 h shifts and nurses’ job satisfaction, burnout Tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats 31627 sjuksköterskor från sjukhus - 29096 kvinnor Frågeformulär som skickades ut via mail eller delades ut
Simon, Linda H Aiken. (2015) Data samlades in i 12 europeiska länder (Belgien, England, Finland, Tyskland, Grekland, Irland, Nederländerna, Norge, Polen,
Spanien, Schweiz och Sverige).
and intention to leave: findings from a cross sectional study of 12 European countries - 2531 män Ändamålsenligt urval Dos Santos, LM (2020). Korea
Stress, Burnout, and Low Self-Efficacy of Nursing
Professionals: A Qualitative Inquiry
Fenomenologisk design med kvalitativ ansats 60 sjuksköterskor från sjukhus och klinik - Kön framgår ej Snöbollsurval Semistrukturerad intervju med öppna frågor
Tematisk analys
Eldin, A. S., Sabry, D., Abdelgwad, M., & Ramadan, M. A.
(2021). Egypten working in critical care units. - 120 kvinnor - 40 män Ändamålsenligt urval Happell B., Dwyer T., Reid-Searl K., Burke K.J., Caperchione C.M. & Gaskin C.J. (2013) Australien
Nurses and stress recognizing causes and seeking
solutions.
Utforskande design med kvalitativ ansats
38 sjuksköterskor inom akutsjukvård - kön framgår ej
Ändamålsenligt urval
Semistrukturerad intervju med öppna frågor
Induktiv
innehållsanalys
Jang, M. H., Gu, S. Y., & Jeong, Y. M. (2019).
Korea
Role of Coping Styles in the
Lim, J., Hepworth, J., & Bogossian, F. (2011).
Australien
A qualitative analysis of stress, uplifts and coping in the
personal and
professional lives of Singaporean nurses
Deskriptiv design med kvalitativ ansats
23 sjuksköterskor från sjukhus - Kön framgår ej Ändamålsenligt snöbollsurval Semistrukturerade intervjuer via mail
Tematisk analys Rogers, A. E., Hwang, W. T., Scott, L. D., Aiken, L. H., & Dinges, D. F. (2004). USA
The Working Hours Of Hospital Staff Nurses And Patient Safety Tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats 393 sjuksköterskor från sjukhus - 361 kvinnor - 32 män Randomiserat urval.
Frågeformulär Statistisk analys
Yuwanich, N., Sandmark, H., & Akhavan, S. (2015). Thailand Emergency department nurses’ experiences of occupational stress: A qualitative study from a public hospital in Bangkok, Thailand
Deskriptiv design med kvalitativ ansats
21 Sjuksköterskor från akutmottagning - 17 kvinnor - 4 män Ändamålsenligt urval Semistrukturerad intervju med öppna frågor
Bilaga 5. Resultattabell
Författare Syfte Resultat
Adib-Hajbaghery, M., Khamechian, M., & Alavi, N. M. (2012).
Iran
Att undersöka sjuksköterskors erfarenheter och uppfattningar gällande arbetsrelaterad stress.
Sjuksköterskor upplevde stress till följd av att ständigt hamna i akuta situationer och behöva oroa sig för patienten, bristande erfarenhet inom yrket, social status i yrkesrollen, dålig ordning på material, underbemanning, icke-stöttande ledning och att inte orka vara med sin familj efter arbetet.
Boateng, G. O., Schuster, R. C., & Odei Boateng, M. (2019).
Att undersöka hur sjuksköterskornas välbefinnande påverkas av olika stressande situationer i arbetet
Sjuksköterskor upplevde stress till följd av diskriminering (kön, ålder och etnicitet), skiftarbete, sömnproblem, känslomässigt krävande patienter, underbemanning, dåligt stöd från ledning, att missa högtider och speciella tillfällen med sin familj och att ha svårt att upprätthålla relationer utanför arbetet på grund av sitt schema.
Dall’Ora C, Griffiths P, Ball J, Michael Simon, Linda H Aiken. (2015)
Att undersöka om europeiska sjuksköterskors förlängda skift (12h eller mer) är relaterat till
utbrändhet och missnöje på jobbet. ha någon personlig utveckling. Det visade sig att den ökade arbetstiden ökade också risken för utbrändhet och att den emotionella utmattningen ökade med 26% hos de som jobbade över 12h-skift gentemot de som jobbade 8h.
Dos Santos, LM (2020).
Korea
Att undersöka och beskriva orsaker till stress och utmattning.
Sjuksköterskor upplevde arbetsrelaterad stress till följd av för tung arbetsbelastning, läkare som delade ut extra arbetsuppgifter,
kvinnodiskriminering från män, förlängda pass utan förfrågan, ansträngda
familjerelationer och upplevelsen av att ha stort ansvar för sina patienter.
Eldin, A. S., Sabry, D., Abdelgwad, M., & Ramadan, M. A. (2021).
Egypten
Att undersöka hälsoeffekter till följd av arbetsrelaterad stress
såg att psykisk ohälsa, huvudvärk, ryggvärk, högt blodtryck, sömnproblem och utmattning förekom oftare i exponeringsgruppen än kontrollgruppen.
Happell B., Dwyer T., Reid-Searl K., Burke K.J., Caperchione C.M. & Gaskin C.J. (2013)
Att identifiera yrkesstressorer hos
sjuksköterskor och hur man kan minska dessa
Ur ett sjuksköterskeperspektiv identifiera yrkesstressorer och på vilka sätt det kan minska.
Från materialet kom det fram att
sjuksköterskorna upplevde 12 källor till stress - Höga arbetsbelastningar, otillgängliga läkare, bristande stöttning från chefer, personalbrist, problem i arbetsgruppen, anhöriga till patienter, skiftarbete, bilparkering, överlämning, brist på
gemensamma utrymmen för sjuksköterskor, inte utvecklas på jobbet och patientens psykiska hälsa.
Jang, M. H., Gu, S. Y., & Jeong, Y. M. (2019).
Att undersöka effekten av stresshantering i förhållandet mellan arbetsrelaterad stress och psykiskt välbefinnande.
välmående samt mellan känslofokuserad coping och det psykiska välmåendet. Lim, J., Hepworth, J., & Bogossian, F.
(2011).
Australien
Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av stress.
Sjuksköterskor upplevde stress till följd av tidspress, lång väg till jobbet, för stort antal patienter, för högt arbetsflöde, kollegor som avbryter, hög arbetsbelastning, stort ansvar som sjuksköterska, krävande patienter och anhöriga, osämja bland kollegor samt att de som varit i arbetet längre automatiskt fick mer ansvarsområden.
Rogers, A. E., Hwang, W. T., Scott, L. D., Aiken, L. H., & Dinges, D. F. (2004).
USA
Att undersöka sambandet mellan misstag som sjuksköterskor gör i arbetet under påverkan av stress och för långa arbetspass.
Som en följd av stress och slitsamma övertidspass rapporterade 30% av
sjuksköterskorna att de gjort minst 1 fel och 32% rapporterade att de nästan hade gjort fel. Lång arbetstid och övertid hade en betydande påverkan på om sjuksköterskor gjorde misstag under arbetet.
Yuwanich, N., Sandmark, H., & Akhavan, S. (2015).
Att utforska sjuksköterskornas uppfattning om yrkesstress på en akutmottagning.
