8508 008
®
Ove Söderström
Nordiskt trätorkningsmöte
i Skellefteå 3 - 4 juni 1985
TräteknikCentrum, Rapport serie P nr 34
TräteknikCentrum
INSTITUTET FÖR TRÄTEKNISK FORSKNINGOve Söderström N O R D I S K T T R Ä T O R K N I N G S M Ö T E I S K E L L E F T E Å 3-4 J U N I 1 9 8 5 TräteknikCentrum, R a p p o r t s e r i e P n r 34/8308008 N y c k e l o r d
drying
Scandinavia
S t o c k h o l m a u g u s t i 1985I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G
S i d
1 . DELTAGARLISTA 3 2. MÖTETS ÖPPNANDE OCH KORT PRESENTATION AV TRÄTEKNIKINSTITU- 3
TIGNEN I SKELLEFTEÅ (TM)
3. KAMMARTORK MED VÄRMEPUMP (BE) 4 4. AUTOMATISK TORKSTYRNING ENLIGT UTEC (EB) 4
3. STYRNINGSMETODIK FÖR VIRKESTORKAR (LM/OS)
5.1 S y s t e m a t i s e r i n g av t o r k n i n g s m o d e l l e n (LM) 5 5.2 I n v e r k a n av t e m p e r a t u r f a l l e t i en k a m m a r t o r k (OS) 5
6. TORKNING AV GRÖN BOK ENLIGT NY MODELL ( T T ) 6
7. RESULTAT FRÄN DRY-FINN KONDENSATIONSTORK ( S T ) 6
8. MIKR0VÄG5T0RKNING AV TRÄ (TM) 6 9. EDB-PROGRAM FÖR DRIFTSTEKNISKA ANALYSER VID TRÄTORKNING (CB) 7
10. VÄDERBETINGAD FUKT ( T T ) 7 1 1 . "TORKSPINDELN", EN MÄTUTRUSTNING FÖR TORKDIAGNOS (TM) 8
12. AVKYLNING AV VIRKESPAKET (HF) 8 13. SPÄNNINGSUTJÄMNING VID KONDITIONERING (TM) 8
14. ALLMÄN DISKUSSION 9 BILAGOR t i l l r e s p e k t i v e k a p i t e l : 1 . 15 2. 17 3. 23 4. 5.1 5.2 6. 7. 67 8. 73 9. 10. 1 1 . 12. 13. 14. 33 53 57 65 83 87 91 93 99 111
1 . DELTAGARLISTA
N o r d i s k t t r ' a t o r k n i n g s m o t e i Skellefteå 3-4 j u n i 1 9 8 5 .
S v e r i g e
Tom Morén ( T M ) , T e k n i s k a Högskolan i Luleå, i n s t för träteknik. Mötesvärd Björn E s p i n g ( B E ) , TräteknikCentrum, S t o c k h o l m . L a r s M a l m q u i s t ( L M ) , " " Ove Söderström ( O S ) , " " P r o t o k o l l -förare Danmark C h r i s t i a n Boye ( C B ) , T e k n o l o g i s k I n s t i t u t ( T I ) , Tåstrup. Thomas Thomassen ( T T ) , " " " F i n l a n d H e i k k i S i i m e s ( H S ) , S t a t e n s T e k n i s k a F o r s k n i n g s c e n t r a l ( V T T ) , Esbo H o l g e r Forsén ( H F ) , " " Norge S v e r r e T r o n s t a d ( S T ) , Norsk T r e t e k n i s k I n s t i t u t t ( N T I ) , O s l o I n b j u d e n föredragshållare E r i c Björkman, P r o p a c , Luleå, S v e r i g e
2. MÖTETS ÖPPNANDE OCH KORT PRESENTATION AV TRÄTEKNIKINSTITUTIONEN I SKELLEFTEÅ (TM)
Mötesdeltagarna hälsades välkomna av Tom Morén, som v a r värd för årets n o r d i s k a trätorkningsmöte i Skellefteå 3-4 j u n i 1985.
I n s t i t u t i o n e n för träteknik v i d Luleå T e k n i s k a Högskola är p l a c e r a d i
Skellefteå o c h ingår i s e k t i o n e n för m a s k i n t e k n i k . E f t e r ca 2 års s t u d i e r på grundnivå i Luleå läser e l e v e r n a 2 år träteknik i Skellefteå. U t b i l d n i n g s l i n j e n är r e l a t i v t ny o c h l e d e r f r a m t i l l civilingenjörsexamen. I n s t i t u t i o nen h a r även en y r k e s t e k n i s k u t b i l d n i n g , som är k o r t a r e . B u d g e t e n för u n d e r -v i s n i n g e n är 2 m i l j k r o n o r . F o r s k n i n g e n på i n s t i t u t i o n e n b e d r i -v s inom skär-förloppet i trä, k a p o p t i m e r i n g , p l a s t i s k t o r k n i n g , mikrovågstorkning och k o n d i t i o n e r i n g . Som e t t s e p a r a t p r o j e k t d r i v s s t u d i e r av d a t o r t o m o g r a f i n s möjligheter i träsammanhang. V i s s a e x t e r n a f o r s k n i n g s u p p d r a g f i n n s också. F o r s k n i n g s b u d g e t e n är c a 0,8 m i l j kronor/år.
3. KAMMARTORK MED VÄRMEPUMP (BE)
En värmepump h a r i n s t a l l e r a t s i en k a m m a r t o r k v i d e t t sågverk, som t o r k a r r u n t 10.000 m-^/år. V e r k e t sågar b a r a k l e n t i m m e r o c h l e v e r e r a r v i r k e med t j o c k l e k e n 50 mm o c h därunder. T o r k n i n g s k e r e n b a r t t i l l s k e p p n i n g s t o r r t . Torkleverantör v a r Sv Fläkt f a b r i k e n o c h s t y r d a t o r n en R e f r i c o n . I övrigt, se b i l a g a 3. En n a c k d e l med denna s p e c i e l l a i n s t a l l a t i o n är a t t värmepum-pens t i l l - o c h frånluft mynnar på samma s i d a i t o r k e n , v i l k e t medför a t t b l a n d n i n g e n av de o l i k a luftmängderna b l i r dålig. R e g l e r i n g e n av t o r k e n är i n t e h e l t nöjaktig, något som gör utvärderingen av värmepumpens i n v e r k a n på torkningsförloppet mera osäker. Anläggningen h a r o c h h a r h a f t en d e l i n -t r i m n i n g s p r o b l e m . T e m p e r a -t u r g i v a r n a s i -t -t e r på svängbara armar i virkesvån i virkesvån g e virkesvån o c h mäter alltså d e t k o r r e k t a k l i m a t e t , som v i r k e t utsätts för. V i -d a r e h a r t o r k e n b r a s l i t s a -d e g u m m i f l a p s . Innerväggarna i t o r k e n är träbe-klädda. D e t t a g e r s t o r r i s k för mögelbildning och p r o b l e m med s a n e r i n g v i d s t o r a mögelangrepp.
S a m m a n f a t t n i n g s v i s k a n man k o n s t a t e r a a t t e n e r g i v i n s t e n med en värmepump i en k a m m a r t o r k b l i r r u n t 30 %, Den e k o n o m i s k a v i n s t e n b e r o r på v i l k a a n d r a a l t e r n a t i v som står t i l l b u d s . Värmepumpen kräver e l e n e r g i medan en k o n v e n -t i o n e l l -t o r k k a n värmas med h e -t v a -t -t e n värm-t i en b a r k - o c h f l i s e l d a d panna. En k e m i s k värmepump t o r d e ge en bättre e n e r g i b e s p a r i n g ( A D l A C s y s t e -m e t ) .
4. AUTOMATISK TORKSTYRNING ENLIGT UTEC (EB)
S t y r n i n g s u t r u s t n i n g e n t i l l U T E C - t o r k a r n a u t v e c k l a s av en s e p a r a t f i r m a , P r o p a c , med 12 anställda. UTEC marknadsför två p r o c e s s o r e r P4000 o c h
P50D0. Dessa k a n b a r a s t y r a en t o r k . En n y u t v e c k l i n g , P4006, k a n s a m t i d i g t s t y r a sex t o r k a r . Gemensamt för p r o c e s s o r e r n a är a t t de k l a r a r 12 b r y t -p u n k t e r i t o r k n i n g s s c h e m a t . En g r u n d t a n k e i u t f o r m n i n g e n är a t t d i a l o g e n m e l l a n operatören o c h d a t o r n s k a l l v a r a så lätt a t t f l e r a p e r s o n e r s n a b b t s k a l l kunna lära s i g h a n d h a v a n d e t .
Den använda t o r k n i n g s m o d e l l e n är M a l m g u i s t s m o d e l l 3. T o r r a , våta o c h u t e t e m p e r a t u r e r n a mäts med N i l O O O g i v a r e . A l t e r n a t i v t k a n den våta t e m p e r a t u r e n bestämmas med en L i C l g i v a r e . D a t o r n k l a r a r 10 o l i k a träslag med v a r d e -r a 10 p a -r a m e t -r a -r . R e g l e -r i n g s k e -r med den s k v a t t e n b a l a n s m e t o d e n . Denna innebär a t t e t t t o r k n i n g s s c h e m a beräknas med en g i v e n ingångsfuktkvot. öpp-n i öpp-n g s t i d e öpp-n för evakueriöpp-ngsspjället mäts o c h e f t e r s o m flödet är k a l i b r e r a t v i d i n s t a l l a t i o n e n k a n evakueringsluftmängden beräknas. V i s s k o r r e k t i o n görs för läckaget.
Den a p p r o x i m a t i v a uppmätta fuktavgången jämförs med den t e o r e t i s k a , v a r v i d a v v i k e l s e r förklaras av a t t ingångsfuktkvoten är osäkert a n g i v e n . E t t n y t t t o r k n i n g s s c h e m a beräknas med den nya ingångsfuktkvoten o s v . V a t t e n b a l a n s -metoden k o r r i g e r a r alltså torkningsförloppet d y n a m i s k t .
TT: F e l t o r k n i n g i början innebär a t t v i r k e t r e d a n är förstört o c h k o r r i g e -r i n g a -r ä-r meningslösa.
EB: F e l g i s s n i n g a r på ingångsfuktkvoten på ± 15 % är a c c e p t a b e l t .
Under uppvärmningen s k e r k o n t r o l l v a r 6:e m i n u t . Även e t t s p e c i e l l t m j u k -t o r k n i n g s s c h e m a f i n n s . P s y k r o m e -t e r d i f f e r e n s e n bibehålls även v i d sänkningar
och höjningar av t e m p e r a t u r e n . Den d i s k o n t i n u e r l i g a r e g l e r i n g e n av e v a k u e r i n g s s p j ' a l l e t g e r svängningar i våttemperaturen, v i l k e t k o r t a r av t o r k -n i -n g s t i d e -n ( ! ! ? ) .
U T E C - p r o c e s s o r e r f i n n s i n s t a l l e r a d e i Kanada. Där t o r k a r man c e d e r ned t i l l 8 %. K o n d i t i o n e r i n g e n är då m y c k e t v i k t i g o c h även m e l l a n k o n d i t i o n e r i n g a n -vänds. TT: E t t v a n l i g t f e l på torkanläggningar är u n d e r d i m e n s i o n e r a d e värmebatte-r i e värmebatte-r . EB: U T E C - t o r k a r n a h a r s t o r a värmebatterier. ST: P3000 h a r t e s t a t s i Norge o c h g i v i t e t t g o t t r e s u l t a t .
5. STYRNINGSMETODIK EÖR VIRKESTORKAR (LM/OS)
3.1 S y s t e m a t i s e r i n g av t o r k n i n g s m o d e l l e n (LM)
M o d e l l 3 h a r u t v e c k l a t s u n d e r e t t a n t a l år på TräteknikCentrum o c h en s l u t -r a p p o -r t hålle-r på a t t u t a -r b e t a s .
Den r e l a t i v a s p r i c k a r e a n hos 73 x 130 mm färsk f u r u h a r uppmätts som f u n k -t i o n av -t o r k k r a f -t e n 3 -t g , där B är i n -t e n s i -t e -t s p a r a m e -t e r n . Eör a -t -t kunna göra r e l e v a n t a jämförelser är s p r i c k a r e a n r e d u c e r a d t i l l d e n s i t e t e n 430 kg/m-^ o c h våta t e m p e r a t u r e n t i l l 43 "C. K e y l w e r t h s y s t e m a t i s e r a d e e t t s t o r t a n t a l i p r a k t i k e n förekommande t o r k n i n g s s c h e m a t a och f a n n a t t k v o t e n m e l l a n jämviktsfuktkvoten o c h m e d e l f u k t k v o t e n v a r en k o n s t a n t . D e t t a stäm-mer tämligen väl med t o r k n i n g s s c h e m a B i K i l n O p e r a t o r s Handbook. Den räta l i n j e n k a n åstadkommas med m o d e l l 3 genom a t t a n t a oändlig l u f t h a s t i g h e t . V a l e t av 3 t g b e r o r på d e n s i t e t e n , träslaget o c h v i r k e s t j o c k l e k e n . M o d e l l e n återger väl de d a t a Raen o c h T r o n s t a d h a r fått i s i n utvärdering. V i d a -r e f-ramgå-r a t t två k l a -r a g -r u p p e -r k a n u -r s k i l j a s , men s k i l j e l i n j e n gå-r e j m e l l a n löv- o c h barrträ.
5.2 I n v e r k a n av t e m p e r a t u r f a l l e t i en k a m m a r t o r k (OS)
T o r k m o d e l l e n s d i f f u s i o n s e k v a t i o n med tillhörande r a n d - o c h begynnelsevärden s k r i v s med fördel för datorberäkningar i dimensionslös f o r m . Då y t a n h a r en f u k t k v o t som överstiger fibermättnadspunkten är t e m p e r a t u r f a l l e t e n k e l t b e -räkningsbart. 1 en k a m m a r t o r k mäts t e m p e r a t u r e n på båda s i d o r om p a k e t e n och s t y r n i n g e n av k l i m a t e t s k e r på medelvärdet. Om e m e l l e r t i d blåsdjupet är s t o r t a v v i k e r den v e r k l i g a t e m p e r a t u r k u r v a n avsevärt från denna räta
l i n j e . D e t t a b e t y d e r a t t d e t f a k t i s k a k l i m a t e t i m i t t e n av t o r k e n s k i l j e r s i g från d e t mätta k l i m a t e t . K e y l w e r t h h a r d e f i n i e r a t t o r k n i n g s k r a f t e n som k v o t e n m e l l a n f u k t k v o t s g r a d i e n t e n o c h f u k t k v o t e n v i d y t a n . Genom a t t välja en ändamålsenlig t o r k n i n g s k r a f t i s t y r p u n k t e n b l i r t o r k n i n g s k r a f t e n i m i t -t e n högre mo-t s l u -t e -t av -t o r k n i n g e n . Y-tan h a r då börja-t krympa o c h den hårda t o r k n i n g s k r a f t e n t o r d e öka r i s k e n för s p r i c k b i l d n i n g . E x p e r i m e n t pågår för a t t b e l y s a denna fråga.
6. TORKNING AV GRÖN BOK ENLIGT NY MODELL ( T T )
Grön bok h a r t o r k a t s e n l i g t M a l m q u i s t s m o d e l l 3. T i l l s k i l l n a d från vad som är f a l l e t i f u r u är den f u k t i g a s t e boken f u k t i g a s t u n d e r h e l a torkningsför-l o p p e t . Den t o r r a s t e boken är också a torkningsför-l torkningsför-l t i d t o r r a s t . D i m e n s i o n e n v a r
27 X 35 mm. I försöket v a r d e t svårigheter a t t åstadkomma " p u c k e l n " i k l i -m a t k u r v a n . D e t t a t o r d e försöksanläggningen ha ge-mensa-mt -med de f l e s t a i p r a k t i k e n förekommande anläggningar. Många anläggningar h a r alltså i n t e tillräckligt s t o r a värmebatterier för a t t k l a r a den s t o r a a v d u n s t n i n g e n i början av torkningsförloppet. D i m e n s i o n e r i n g e n t a r b a r a hänsyn t i l l h u r me-d e l f u k t k v o t e n s k a l l u t v e c k l a s o c h v i l k e n v i r k e s me-d i m e n s i o n me-den s k a l l använme-das för. Hänsyn t a s i n t e t i l l temporära e f f e k t b e h o v u n d e r en k o r t p e r i o d av t o r k n i n g e n . I de f a l l när m o d e l l 3 h a r k u n n a t r e a l i s e r a s h a r man fått en 1 2 - p r o c e n t i g sänkning av t o r k n i n g s t i d e n u t a n a t t k v a l i t e t e n h a r försämrat. D e t a l j e r n a i försöket f i n n s b e s k r i v n a i en r a p p o r t från T r a B t e k n i k , Tekno-l o g i s k I n s t i t u t , Tåstrup, T Thomassen, C Boye, December 1 9 8 4 : Fors/!^g med t j ^ i r r i n g a f qrf&nt bf^getvm e f t e r ny s v e n s k t^rremodel.
7. RESULTAT FRÄN DRY-FINN KONDENSATIONSTORK (ST)
D r y F i n n k o n d e n s a t i o n s t o r k h a r utvärderats v i d N T I . T o r k e n h a r i n g e t m e l -l a n t a k o c h -l u f t h a s t i g h e t e n är -låg, 1,2 m/s. I n g e n r e v e r s e r i n g görs av f-läk- fläk-t e n . I d e fläk-t a k fläk-t u e l l a fläk-t e s fläk-t f a l l e fläk-t v a r fläk-t o r k e n l i fläk-t e n , 4,4 kW, o c h man fläk-t o r k a d e b l a n d a d e d i m e n s i o n e r . Blånad u p p s t o d lätt på v i r k e t . S p e c i f i k a värmeför-b r u k n i n g e n v a r 0,58 kWh/kg a v d u n s t a t H2O, v i l k e t är m i n d r e än hälften v a d k o n v e n t i o n e l l t o r k n i n g kräver, 1,1 kWh/kg. Dessa s i f f r o r s osäkerhet bestäms av n o g g r a n n h e t e n i den a n g i v n a ingångsfuktkvoten. K o n d e n s a t i o n s a g g r e g a t e t är u n d e r d i m e n s i o n e r a t .
Värmepumpen h a r god e f f e k t på värmeförbrukningen, när d e t är blött i t o r -k e n . Då f u -k t -k v o t e n är u n d e r 15 % s t i g e r s p e c i f i -k a energiförbru-kningen med värmepump. D e t t a medför a t t denna k o n d e n s a t i o n s t o r k i n t e lämpar s i g för e f t e r t o r k n i n g från s k e p p n i n g s t o r r t t i l l e x e m p e l v i s s n i c k e r i t o r r t v i r k e . K o n d e n s a t i o n s t o r k a r k a n v a r a i n t r e s s a n t a för små sågverk. Den avgörande f a k t o r n är g i v e t v i s e k o n o m i n . En r a p p o r t f i n n s u t a r b e t a d v i d NTI av A r i l d Haugene: U n d e r s ^ k e l s e av " D r y f i n n " K o n d e n s a s j o n s t o r k e a n l e g g , 5 4 3 0 2 , mars 1985.
8. MIKROVÄGSTORKNING AV TRÄ (TM)
I Skellefteå pågår försök med mikrovågstorkning av trä. Denna t e k n i k h a r v i s s a fördelar framför k o n v e n t i o n e l l l u f t c i r k u l a t i o n s t o r k n i n g . T o r k n i n g e n s k e r s e l e k t i v t , d v s där d e t är mera v a t t e n a b s o r b e r a s strålningen mera. D e t t a medför a t t man får en omvänd f u k t k v o t s g r a d i e n t o c h r i s k e n för s p r i c k b i l d n i n g m i n s k a r . Metoden är d e s s u t o m snabb o c h h a r en gynnsam e n e r g i -b a l a n s .
Det f i n n s på marknaden m a g n e t r o n e r för f r e k v e n s e n 2450 MHz. Den a n d r a tänk-b a r a f r e k v e n s e n är 915 MHz, men den kommer förmodligen i n t e a t t a c c e p t e r a s av T e l e v e r k e t . T r e t y p e r av u g n a r f i n n s : k a v i t e t s u g n , t u n n e l u g n o c h
Meandervågledare. D e t är v i k t i g t a t t mikrovågorna p e n e t r e r a r v i r k e t och i n t e b a r a värmer själva ugnen. Därför kommer mikrovågstorkar a l l t i d a t t byggas f o r små l a s t e r .
V i d mikrovågstorkning b l i r t r ' a e t s n a b b t p l a s t i s k t , v i l k e t är o r s a k e n t i l l a t t i n g a sp'anningar uppstår. F u r u b l i r i n t e så lätt p l a s t i s k t o c h lämpar s i g i n t e så b r a för mikrovågstorkning som en d e l svårtorkade lövträslag ( e x e m p e l v i s rosenträ, a m e r i k a n s k valnöt). Rosenträ kräver n o r m a l t en t o r k -n i -n g s t i d i vakuum på 50 d y g -n , me-n k a -n t o r k a s på -några t i m m a r med mikrovåg o r . Man k a n tänka s i mikrovåg a t t u t n y t t j a p l a s t i s e r i n mikrovåg s e f f e k t e r så a t t b e a r b e t -n i -n g o c h t o r k -n i -n g görs s a m t i d i g t .
TT o c h CB: D e t t a är r e d a n g j o r t i Köpenhamn 1962 med högfrekvenstorkning. Försök pågår även med mikrovågstorkning.
TM: Mikrovågor g e r m i l d a r e t o r k n i n g än t o r k n i n g med hjälp av högfrekvens-fält. Dessutom b l i r v e r k n i n g s g r a d e n högre.
Det är v i k t i g t a t t k o n t r o l l e r a v i r k e s t e m p e r a t u r e n u n d e r mikrovågstorkning, t y för hög effekttätheten g e r c e l l k o l l a p s o c h k o l n i n g i n u t i träet. V i d e x -p e r i m e n t h a r i a k t t a g i t s f r i t t v a t t e n , som kommer u t u r ändytorna.
F r a m t i d a f o r s k n i n g inom området bör s t u d e r a m a x i m a l a effekttätheten, värme-återvinningsmöjligheter, e k o n o m i n , möjligheter för on l i n e - t o r k n i n g m m.
9. EDB-PROGRAM FÖR DRIFTSTEKNISKA ANALYSER VID TRÄTORKNING (CB)
E t t e k o n o m i s k t d a t a p r o g r a m för beräkning av k o s t n a d e n för v i r k e s t o r k n i n g h a r t a g i t s f r a m . Programmet innehåller t r e h u v u d d e l a r :
Den första d e l e n innehåller b a s i n f o r m a t i o n . Däri ingår träslaget, t o t a l v o -l y m , d i m e n s i o n , s t a r t - o c h s -l u t f u k t k v o t m m. V i d a r e ingår u p p g i f t e r om torkanläggningens k o n s t r u k t i o n ( g e o m e t r i , cirkulationsluftmängd m m). S l u t -l i g e n krävs u p p g i f t e r om energiförbrukningen. Den a n d r a d e l e n b e h a n d l a r t o r k n i n g s o m k o s t n a d e r n a . De t r e u n d e r a v d e l n i n g a r n a är k a p a c i t e t s o m k o s t n a d e r ( a v s k r i v n i n g , ränta m m), e n e r g i o m k o s t n a d e r o c h a r b e t s o m k o s t n a d e r (för e x e m p e l v i s ströläggning, e m b a l l e r i n g och u n d e r -h å l l ) . De två s e n a r e d e l a r n a b i l d a r t i l l s a m m a n s d r i f t s o m k o s t n a d e r n a .
Den t r e d j e d e l e n utgör själva a n a l y s e n o c h g e r d e t t e k n i s k a o c h e k o n o m i s k a r e s u l t a t e t . A n a l y s e n h a r v i s a t a t t t o r k i n g s k o s t n a d e r n a är b e t y d l i g t högre än v a d som t i d i g a r e v a r känt. Programmets h u v u d s a k l i g a användningsområde är i n t e a t t beräkna t o r k n i n g s k o s t n a d e n a b s o l u t u t a n mera a t t ge r e l a t i o n e r m e l l a n o l i k a a l t e r n a t i v för t o r k n i n g e n . Metoden är närmare b e s k r i v e n i en s k r i f t från T r a e t e k n i k , T e k n o l o g i s k I n s t i t u t , Tåstrup. C Boye,
F C h r i s t e n s e n , T Thomassen, Mars 1985: EDBprogram t i l d r i f t t e k n i s k e a n a l y -s e r v e d t a r r i n g a f trae.
10. VÄDERBETINGAD FUKT ( T T )
E t t a n t a l v i r k e s b i t a r av f u r u o c h g r a n h a r e x p o n e r a t s för väder o c h v i n d med f l a t s i d a n lodrätt e l l e r vågrätt. F u k t k v o t e n v a r över 20 % u n d e r större d e l e n av året. För p l a n k v a r i e r a r f u k t k v o t e n m i n d r e u n d e r året än för brä-d e r . V i brä-d a r e framkom a t t vågrät p l a c e r i n g av f l a t s i brä-d a n mebrä-dförbrä-de högre mebrä-del- medel-f u k t k v o t o c h större årsvariation än lodrät p l a c e r i n g . Dessutom medel-framkom a t t g r a n a v v i s a r v a t t e n bättre än f u r u . Sprickförekomsten b e r o r på träslaget och p l a c e r i n g e n .
ST: Mätningar h a r g j o r t s på d e t t a i Norge för länge sedan. F u k t k v o t e n v a -r i e -r a d e f-rån 12 % t i l l 22 %, Samma i a k t t a g e l s e g j o -r d e s a t t b-räde-r v a -r i e -r a -r mera i f u k t k v o t under året än p l a n k .
1 1 . "TORKSPINDELN", EN MÄTUTRUSTNING FÖR TORKDIAGNOS (TM)
En u t r u s t n i n g för torkundersökningar är u n d e r u p p b y g g n a d i Skellefteå. T i o s t y c k e n g i v a r e för t o r r o c h våt t e m p e r a t u r samt för l u f t h a s t i g h e t k o p p l a s samman i e n d a t o r . R e s u l t a t e n k a n p r e s e n t e r a s på en s k r i v a r e e l l e r v i a e t t modem som s k i c k a s i n på e n s t o r d a t o r för y t t e r l i g a r e b e a r b e t n i n g . Även spjällindikeringen, t i l l - o c h fråntemperaturerna t i l l värmebatterierna s k a l l r e g i s t r e r a s ^
CB: En l i k n a n d e u t r u s t n i n g h a r n y l i g e n p r e s e n t e r a t s i H o l z a l s Rob- und W e r k s t o f f .
L u f t h a s t i g h e t e n mats genom a t t en ljusstråle b r y t s . F r i k t i o n e n b l i r då l i -t e n . Den r e g i s -t r e r a n d e d a -t o r n k a n v a r a en IBM PC med f l e x s k i v e m i n n e . Samp-l i n g s i n t e r v a Samp-l Samp-l e t bestäms av k a p a c i t e t e n . G i v a r s i g n a Samp-l e r n a t a s u t från t o r k e n med k a b e l e l l e r v i a r a d i o .
ST redogör för anemometern från H i l d e b r a n d . TM a n s e r a t t s t o r a p r o b l e m f i n n s med denna mätare.
12. AVKYLNING AV VIRKESPAKET (HF) En gammal frågeställning h a r v a r i t h u r u v i d a a v k y l n i n g s h a s t i g h e t e n på v i r k e s p a k e t e t , när d e t t a s u r t o r k e n , h a r en s i g n i f i k a n t i n v e r k a n på s p r i c k b i l d n i n g e n . På VTT h a r e t t a n t a l försök g j o r t s med f u r u o c h g r a n i d i m e n -s i o n e n 75 X 150 mm. I för-sta f a l l e t h a r p a k e t e t t a g i t -s u t o c h fått -s v a l n a 1 d y g n , v a r e f t e r n e d k l a s s n i n g e n h a r bestämts. I d e t a n d r a f a l l e t h a r paket e paket fåpaketpaket s v a l n a långsampaket i en s p e c i a l b y g g d paket u n n e l u n d e r 2 1/2 d y g n , v a r -e f t -e r n -e d k l a s s n i n g -e n h a r b-estämts. D -e t är g i v -e t v i s omöjligt a t t s -e p a r -e r a d-e s p r i c k o r som härrör från t o r k n i n g e n o c h de som k a n tänkas uppkomma p g a a v k y l n i n g e n . I bägge f a l l e n användes samma t o r k n i n g s s c h e m a o c h m e d e l f u k t -k v o t e n v a r m a x i m a l t 20 %• Någon s i g n i f i -k a n t s -k i l l n a d m e l l a n de två försö-ken kunde i n t e k o n s t a t e r a s . S l u t s a t s e n b l i r a t t a v k y l n i n g s h a s t i g h e t e n förmodli-gen i n v e r k a r på t o r k n i n g s k v a l i t e t e n , men man v e t i n t e h u r .
13. SPÄNNINGSUT3ÄMNING V I D KONDITIONERING (TM)
Jämviktsfuktkvoten som f u n k t i o n av l u f t e n s r e l a t i v a f u k t i g h e t är en lämplig f u n k t i o n a t t s t u d e r a v i d v i r k e s t o r k n i n g . A b s o r p t i o n s o c h d e s o r p t i o n s k u r -v o r n a s a m m a n f a l l e r e j u t a n en -v i s s h y s t e r e s föreligger. Dessutom l i g g e r i n i t i a l d e s o r p t i o n s k u r v a n över övriga k u r v o r . V i d k o n d i t i o n e r i n g l y f t s y t -f u k t k v o t e n o c h r i s k e n -för spänningshöjningar m i n s k a s . F u k t k v o t s g r a d i e n t kvarstår dock t i l l s t o r d e l . D e t t a h a r också k u n n a t belägga med en beräk-n i beräk-n g . Eberäk-n p r o v b i t h a r d e l a t s upp o c h töjberäk-niberäk-ngeberäk-n i o l i k a p u beräk-n k t e r k u beräk-n beräk-n a t mät a s . Dessa böjningar i mätvå d i m e n s i o n e r h a r använmäts i e mät mät f i n i mät a e l e m e n mät m e -t o d p r o g r a m för beräkning av spänningarna. Föru-tom ovans-tående s l u -t s a -t s framkom genom beräkningen a t t kärnan lätt b l i r spänningsfri medan y t t e r d e -l a r n a h a r en d e -l spänningar k v a r . V i d a r e kunde k o n s t a t e r a s a t t spännings-e n spännings-e r g i n m i n s k a r mspännings-ed y t t spännings-e r l i g a r spännings-e k o n d i t i o n spännings-e r i n g .
LM: A m e r i k a n a r n a rekommenderar e j k o n d i t i o n e r i n g över m e d e l f u k t k v o t e n 11 %. De använder en k o n d i t i o n e r i n g s t i d , som är 13-20 % av t o r k n i n g s t i d e n . B a s n i n g kan s k e a n t i n g e n med k a l l v a t t e n e l l e r ånga. Eör e f f e k t i v b a s n i n g krävs ånga men s a m t i d i g t får man en temperaturhöjning, v i l k e t i n t e a l l t i d är önskvärt. M e l l a n l a g r i n g av v i r k e i n v e r k a r m e n l i g t på s p r i c k b i l d n i n g e n . Bara 2 v e c k o r s l a g r i n g före t o r k n i n g g e r en s i g n i f i k a n t höjning av s p r i c k f o r e k o m s t e n . S p r i c k o r n a uppstår som v a n l i g t på s p l i n t s i d a n . ST: E n d a s t e n l i t e n r e d u c e r i n g av f u k t k v o t s g r a d i e n t e n h a r k u n n a t k o n s t a t e -r a s e f t e -r 1 månads l a g -r i n g e f t e -r t o -r k n i n g . 14. ALLMÄN DISKUSSION
ST: Angående medlemsskap i lUERO. O r g a n i s a t i o n e n a c c e p t e r a r b a r a 1 medlem/ i n s t i t u t . O l i k a länders f o r s k n i n g s p r o g r a m f i n n s r e d o v i s a t .
BE: Euktkvotsmätare. D i a b i l d e r på några i marknaden förekommande hammar-e l hammar-e k t r o d hammar-e r v i s a d hammar-e s . E t t a l t hammar-e r n a t i v är hammar-en b o r r m a s k i n . D hammar-e l t a - 3 h a r i n t hammar-e v i s a t s i g ha tillräcklig n o g g r a n n h e t .
CB: P r o b l e m e n i samband med i n s l a g n i n g av s t i f t i barrträ a c c e n t u e r a s när man går över t i l l lövträ. A l l a p r o b l e m b l i r värre med lövträ.
ST: Engelsmännen h a r kommit med r e k o m m e n d a t i o n e r om i n s l a g s d j u p . Man s k a l l slå t i l l m i t t e n från f l a t s i d a n o c h k a n t s i d a n o c h t a medelvärdet av de upp-mätta f u k t k v o t e r n a .
BE: E l e k t r o d e r n a s u t f o r m n i n g bör s t u d e r a s med avseende på s p e t s f o r m , d i a m e -t e r , målning e l l e r e j m m. föru-tom de ovan nämnda m e -t o d e r n a a -t -t slå e l l e r b o r r a i n e l e k t r o d e r n a k a n man tänka s i g a t t p r e s s a e l l e r s k j u t a i n dem. OS: Den n y u t v e c k l a d e s v e n s k a fuktkvotsmätaren s k a l l nu k a l i b r e r a s för n o r -mal s v e n s k f u r u och g r a n . I n s a m l i n g av p r o v m a t e r i a l pågår. En r e l a t i v t hög polspänning h a r v a l t s för a t t u n d v i k a p o l a r i s e r i n g . O m k a s t n i n g av p o l e r n a s k u l l e då i n t e v a r a nödvändig. Därmed förenklas k o n s t r u k t i o n e n och möjlig-h e t e n a t t uppnå möjlig-högre i s o l a t i o n s r e s i s t a n s ökar.
TT o c h CB: E f t e r s o m r e i s t a n s e n t o r d e v a r a s t a r k t b e r o e n d e av d e n s i t e t e n v o -r e d e t önskvä-rt om denna kunde mätas s a m t i d i g t . E n k l a densitetsmäta-re f i n n s f r a m t a g n a o c h k a n k a n s k e k o m b i n e r a s med d e t t a i n s t r u m e n t .
CB: Man får se upp med den s t a t i s k a e l e k t r i c i t e t e n , som kan förorsaka f e l -a k t i g -a mätning-ar.
TT: Delmhorstmätare h a r använts m y c k e t i Danmark o c h b e f u n n i t s v a r a b r a . BE: V i s a r b i l d e r på skåpluckor t i l l v e r k a d e i Danmark. V i r k e t kommer från Södra Skogsägarna. L u c k o r n a är av 25 och 19 mm f u r u och u p p v i s a r m i k r o -s p r i c k o r , v i l k e t t y d e r på a t t v i r k e t h a r v a r i t v a t t e n l a g r a t e l l e r är för hårt t o r k a t .
10
BE: I n s t r u m e n t : U t v e c k l i n g e n av klimatuppföljare s k r i d e r långsamt framåt. En ny d i g i t a l t e r m o m e t e r s k a l l p r o v a s i torkmiljö. En möjlighet a t t e n k e l t mäta l u f t h a s t i g h e t e n är a t t använda s i g av en vindmätare. N o g g r a n n h e t e n b l i r g i v e t v i s m y c k e t dålig men man t o r d e kunna k o n s t a t e r a om l u f t h a s t i g h e -t e n är s-törre e l l e r m i n d r e är 2 m/s.
ST: D e t f i n n s ännu e n k l a r e vindmätare. De kan användas för a t t k o n t r o l l e r a om l u f t h a s t i g h e t e n förändras med t i d e n i en p u n k t .
ST: T o r k n i n g s m o d e l l e r för lövträ: V i l k e n våttemperatur bör väljas? TT: Låga våttemperaturer g e r bättre k v a l i t e t .
LM: Allmänt om t o r k n i n g s m o d e l l e r : V i r k e s b i t a r med låg d e n s i t e t h a r o f t a en hög f u k t k v o t .
TM: D e t v o r e av i n t r e s s e a t t kunna mäta när y t f u k t k v o t e n går under f i b e r -mättnadspunkten.
BE: IR-mätning av y t t e m p e r a t u r e n är möjlig a t t göra. HS: N o g g r a n n h e t e n b l i r b a r a ± 2 "C.
LM: Gamla mätningar v i d en högtemperaturtork v i s a r a t t y t t e m p e r a t u r e n är l i k a med den våta t e m p e r a t u r e n under ca h a l v a t o r k n i n g s t i d e n .
ST: T o r k a r : E i k e r o l h a r s a t t i n stålflaps i en t o r k o c h ökat l u f t h a s t i g h e -t e n från u n d e r 1 m/s -t i l l 3,5 m/s. D e -t -t a h a r medför-t a -t -t -t o r k n i n g s -t i d e n kunde sänkas med 20 %.
LM: 60-70 ?o luftläckage är i n t e o v a n l i g t .
TT: Nya t o r k a r s t y r s e f t e r f u k t k v o t e n . H i l d e b r a n d t ex h a r e t t t o r k n i n g s -schema med k o n s t a n t p s y k r o m e t e r s k i l l n a d t i l l s s i g n a l e n från e l e k t r o d e r n a börjar röra på s i g .
ST: En f r a n s k t o r k som l i k n a d e p e n d e l t o r k e n f a n n s med på LIGNA. F a b r i k a t e t v a r CATHILD, v i l k e t är H i l d e b r a n d s f r a n s k a v e r s i o n .
TT: I T y s k l a n d f i n n s e t t s t o r t l e x i k o n med många frågor och s v a r angående trätorkning. D e t k a n s k e s k u l l e v a r a i n t r e s s a n t a t t t a f r a m e t t n o r d i s k t trätorkningslexikon, där e t t a n t a l v a n l i g a frågor f i n n s t i l l s a m m a n s med s v a r e n .
BE, ST, TT, HS: Frågor kan s a m l a s i n i t o r k k o n s u l e n t v e r k s a m h e t e n .
CB: Är mötesformen för d e t t a n o r d i s k a trätorkningsmöte b r a ? 3ag a n s e r a t t första dagens p r e s e n t a t i o n e r b l e v för långa, medan a n d r a dagens d i s k u s s i o -n e r g i v i t b e t y d l i g t mer. D e t v o r e b r a om p r e s e -n t a t i o -n e -n s k i c k a d e s u t i för-väg så a t t mötesdeltagarna hade möjlighet a t t sätta s i g i n i frågeställ-n i frågeställ-n g a r frågeställ-n a och förbereda frågor.
BE: P r e s e n t a t i o n e r n a bör göras k o r t a r e . Mötesprogrammet bör s k i c k a s u t på r e m i s s . Däremot t r o r j a g i n t e a t t d e t f u n g e r a r i p r a k t i k e n a t t p r e s e n t a t i o -n e r -n a s k a l l s k i c k a s u t i förväg.
1 1
OS: Mötena får i n t e b l i för f o r m e l l a .
ST: Om möjligheter f i n n s hålls nästa möte i samband med lUFRO-mötet i J u g o s l a v i e n s e p t e m b e r 1 9 8 6 . Jag undersöker möjligheterna.
13
Trätorkntngssemtnarium
En givande
erfarenhet
BILAGA 1
. r\ I j ^ ^ Foto: UU^ JOHANSSON
• Den samlade gruppen framför TTCs skoUokaler på Sörhöle representerar den bästa in-stitutwnskompetenssomfinns i Norden. Främre raden fr v: Holger Forsén, VTT i Esbo, Helsingfors, HeMaSiemes dito, Sverre Tomstad NTI Oslo, och studierektor Tom Morén, TTC Skellefteå. Bakre raden fr v Björn Esping, TTC Stockholm, Lars Malmquist, dito, Thomas Thomassen, Tekniska institutet Tostrup, Köpenhamn och Ove Söderström, TTC Stockholm.
Rätt torkning av trävaror har en ekonomisk stor bety-delse. Sverige förlorar om-kring 600 miljoner per år på grund av felaktig eller för dålig torkning.
Det berättade Sveriges Grand Old Man inom trä-torkningen, forskaren Lars Malmquist vid Träteknik-centrum (TTC) i Stock-holm, som var en av delta-garna i det nordiska trätork-ningsseminarium som hölls på TTC i Skellefteå måndag och tisdag.
Malmqvist har forskat i trä-torkning sedan 1950 och ligger bakom i stort sett alla program för trätorkning som finns i Sveri-ge och som efterhand vidare-utvecklats.
Han är pensionerad sedan
fem år tillbaka men fortsätter oförtrutet sitt forskningsarbete och ägnar sig dessutom åt kon-sultverksamhet.
• Värdefullt samarbete
Ett nordiskt seminarium inom trätorkningsforskningen starta-de upp för fem år sedan med en årlig träff.— För TTC i SkeUefteå var det premiärdeltagande och vi är mycket glada att få vara med sä-ger studierektor Tom Morén.
— Vi har undervisning i trä-torkningsteknik och ser det som mycket värdefullt att få ta del av vad som händer i våra grannlän-der. Seminariet gästas av den bästa kompetens som finns inom institutionerna i Norden, säger han.
Vid seminariet har deltagarna beskrivit de projekt var och en håller på med och tanken är att man skall få ett samarbete så man inte jobbar med samma sak på flera platser.
Kvalitetsförlusterna vid felak-tig torkning har diskuterats lik-som hur man skall få en förbätt-rad styrning på torkarna.
— Vi vet nu bättre hur man skall förfara. Vi vet att det ställs större krav på torkhusbyggna-der och regleringen av klimatet i torkarna.
— Från klassiska försök har redovisats fina torkprogram och nu återstår bara att kunna styra verksamheten, säger Morén som tycker att erfarenhetsutbytet som är mycket viktigt också varit mycket givande.
17
BILAGA 2:1 (s!
JITM - WRQTAP JO
Civ. )Hi. Miumud:
19
B I L A G A 2:3
20 B I L A G A 2:k
m i s
» UrBILDNING ZÖO0 kkr
» FORSKKIN S 2011
[ FOU - PRBiEKT ] - v B O O —
f oU - TRATEKMIK
BILAGA 2:5i
- PlftSTiSK lOKKNiNS
1
23
B I L A G A 3:1 (9
Furu ^ » ^ 9 * ^Ji^jlfmmmm
2h
25 .
B I L A G A 3:3
26
B I L A G A 3:4
• 7 1
4
o
28 BILAGA 3 : 6
o
LO
TLO
1
O
LO
Tm
ED
r o
1 L O r C MLD O LO O
29
V Å R A \ E P U K P F A K TOR
BILAGA 3:7
= "^fc* = I , é Cl.S" /»W. förlo»*»*)
B I L A G A 3 : 8 / ' » 2 ! 1 3
7 /
zz
^ 3
/ 4 I n -i i CD r i O o i 1 1 ! 1Gr
6r
^ 1(01,
re
(0^,4
3 t 1 ' c--_ 1M.
0 ' C . 81 •
b ^ - ^ i f e tr ^ ^
3,?? *<16
105Ié30^f 1
2 . 2 ( 0 , 2v :
1
1 ' • 1^5,2 1 i : -t é &g-t; 0 1 £ . - •2200
-0^721
1[[ 0'iD ,
I : : i ??\io
I S 3 — ! ^ 2 . 0 4 i i 1 1 1 i 1 i 1 i(•^6
1 j - j • ^ 0 2 0 ! SO.!
1 ^ 2 ? o • 1 1 j ! i o s H O J ! ! j 2 : ^ 1 Hi ; 4 1 - c ; • ~ i • i ' i o^^^ j • 1 1 !0,
1.11,1.'/''t « .
I.,
Spec, löfal
ev\erci{forlorol<\A.
31BILAGA 3:9
33
BILAGA 4:1 (19)
TEKNISKA DATA
Konstruktion • Funktion* Produktion
i r m 59 IM 4 5 I i I r ruw sa I M 4 4 4 { |v«rTW 46 t - M l rmimt it t % C£NTfuiiyi«»E xmrtt s n u » T m r » 144 7 m Vm t l - 9 | - 9 t ti 14 «
EES
PROCESSOR 5000Processor
D
3^
BILAGA 4:2SYSTEMBESKRIVNING
Utec 's system för styrning av virkestorkar baseras på matematiska modeller över
torkningsprocessens olika stadier. Principen är att virkets egenskaper avkänns på
indirekt väg och detta får påverka regleringen under återstående torktid. Genom att denna
princip utnyttjas, klaras torkningen utan närmare vetskap om ingående fuktkvot.
Systemet är mikrodatorbaserat och både hårdvara och programvara görs i moduler för att
uppnå stor flexibilitet vid anpassning till olika torkanläggningar och kundönskemål.
Grundenheten, Processor 5000, klarar styrning och larmövervakning av en tork. Den är
klar för anslutning av telefonuppringare och kan kompletteras med printer och
programvara för utskrift av torkprotokoll, larmmeddelanden samt processlogg. Se figur 1.
I en anläggning med flera torkkammare kan man utnyttja printer och telefonuppringare
gemensamt för alla processorer.
Fig.l
PROCESSOR 5 0 0 0 Larmsignaler Temp FuktOPTIONER
P R I N T E R Styrsignaler KOPPLINGSPLINTTY
TORKANLAGGNING
<
lampa för extra indikeringslarm siren för extra indikeringslarmELSKÄP
T E L E F O N UPPRINGARE
Styrsignaler
OPERATÖRSKOMMUNIKATION
Inmatning av data sker i dialogform. Uppstart av torkning kan ske på tre sätt.
STANDARD
Vid torkning av en standardsats kan 1 och 3 undanlagrade datauppsättningar väljas
varvid torkningen kan startas direkt.
35
BILAGA 4:3
NORMAL
Processorn »frågar» i turordning efter följande indata: Träslag, tjocklek, bredd,
medellängd, antal paket, om virket är nysågat, brädgårds- eller vattenlagrat samt beställd
fuktkvot.
SPECIAL
Torkskötaren kan ytterligare precisera torksatsen genom att flytta markören till
inmatningsfältet.
När inmatningarna är avslutade startas torkningen varvid information om temperatur,
relativ fuktkvot i virket, återstående torktid samt aktuell processfas visas på bildskärmen.
När inmatningen är avslutad startas torkningen varvid information om tempertur, relativ
fuktighet, fuktkvot i virket, återstående torktid samt aktuell processfas visas på
bildskärmen.
Torkskötaren kan när som helst kontrollera eller ändra inmatade värden eller lagrade
parametrar. Med nyckelbrytaren kan alla inmatningar spärras.
TORKMODELL
- Indirekt uppskattning av virkets fuktkvot
- Psykrometerskillnaden beror av: Aktuell fuktkvot, fuktledn. koeff., dimension, träslag,
lufthastighet, temp., fas
- Vattenbalans
- Beräkning av torknings- och konditioneringstid
- On-line uppdatering
MÄTSIGNALER
- Torrtemperatur på bägge sidor om paketen, Ni-1000
- LiCl-givare/våttemperatur, Ni-1000
- Utetemperatur, Ni-1000
REGLERING
- »Konstant» våttemperatur
- Automatisk basning
- On/off ventilering
- Luftreversering
OPERATÖRSKOMMUNIKATION
- 9" bildskärm + knappsats
- »Formulärsinmatning» vid start av ny sats
- Processbild: Inmatning och lägesinformation
- Systembild: Signalstatus, larm/logg, parameterändringar
- Larmindikering
- Parameterändringar
BILAGA k:kFELÖVERVAKNING
- Larminsignaler
- Utsignalkontroll
- Processvar
LOGG
- Utskrift av data på bildskärm eller som option på printer
TORK 4 S A T S NR 321 81-08-07 08.52
TRÄSLAG TJ.BREDD LÄNGD ANT.PAK
NYSÄGAT BRÄDGÄRDSL. VATTENLAGR. SLUTFUKT%
S T A R T
SNICKERITORKN. I BER. INFUKT INFUKT% I FUKTKVOT MJUK TORKNING I TORKTID CENTRUMTORKNING | | ÅTERSTÅR SIDVIRKE
I
BÖR ÄRI
I TEMP. 45.3 45.5 I V Ä T TEMP. 4 2 . 0 43.5 I REL. F U K T 8 8 . 5 % | I BER. INFUKT 0.0 I FUKTKVOT 0.0 TORKTID 0.0 T 0.0 T 0.0 T N Y H VÄRDEPROCESSORMODELL OCH REGLERING"'»"
Utec 's torkmodell baseras på ett antal ekvationer för att på indirekt väg uppskatta virkets
fuktkvot under olika stadier av torkprocessen. Indata för beräkningarna är mätningar av
torr och våttemperaturer i torkluften och uteluften samt operatörsinmatade och lagrade
data för torksatsen.
Psykrometerdifferensen, d.v.s. torkningskraften, beräknas enligt de samband som
framtagits vid Svenska Träforskningsinstitutet. Under större delen av torkningen hålls
den våta temperaturen konstant.
Figur 3 visar hur klimatet i kammaren regleras vid en normal torkning.
Genom att virkets fuktkvot beräknas med två olika modeller kan det teoretiskt beräknade
värdet på virkets fuktledningsförmåga korrigeras. Härigenom förbättras precisionen i
torkningen högst väsentligt.
Fig. 3
Fukthalt/Temperatur
X K - U u tUppvärmning
U u tTorkning
Konditioner-ing
Tid
Pausreglering
Avkyl-ning
38
BILAGA 4 : 680-08-07 09.20
81-08-07
9.20 23
NATAVBROn-AUTOSTARTTEMP
FLÄKT5PJALL:
B A S N I N G :ALARM
AKTUELLT VARDE: N Y H VARDE
FELÖVERVAKNING
Funktionen hos fläktar, spjäll och cirkulationspump i torkkammaren övervakas av
processorn genom direkta insignaler. Denna övervakning kompletteras genom att
processorn slår larm om en förväntad reaktion på vidtagna styråtgärder uteblir.
När felet upptäcks larmas torkskötaren genom yttre signalering och presentation av larmet
i klartext på bildskärmen. Till processorn kan anslutas tre olika yttre larmindikeringar.
T.ex. yttre lampa, telefonuppringare och sire'n.
ÅTERSTART
Efter spänningsbortfall fortsätter processorn regleringen där den befann sig vid stoppet.
Återstart sker automatiskt och »mjukt».
Samma funktion tillämpas när torkskötaren trycker igång processorn efter ett tillfälligt
stopp.
DATALOGGING
Med Processor 5000 kan man med jämna tidsintervaller skriva ut en rad med data antingen
på bildskärmen eller på en extern printer. Via operatörspanelen kan man komponera en
logg bestående av 1 - 9 variabler som skrivs ut med tidsintervall mellan 10 sekunder och flera
timmar. Alla variabler i systemet är tillgängliga för loggen.
PRINTER
Processor 5000 kan kompletteras med en printer och programmvara för utskrift av
larmmeddelanden, loggutskrift eller torkprotokoll.
BILAGA 4 : 7
MÄTNING OCH REGLERING
Regleringen baseras på mätning av torr- och våttemperaturen i torkluften. Den torra
temperaturen mäts med resistensgivare (Ni-1000) på två skilda platser i torken, förslagsvis
på bägge sidor om virkespaketen. Den våta temperaturen mäts på ett ställe med en
LiCl-givare. Beräkningsprogram i processorn omvandlar mätvärdet till en våttemperatur. Som
option kan processorn anpassas för andra
typer
av givare med våtstrumpa.
1. Modellreglering: (NORM)
2. Programreglering: (PROG)
Klimatet i kammaren regleras efter ett i förhand inprogrammerat torkschema.
3. Börvärdesreglering: (REF)
Klimatet regleras
efter ett
inmatat börvärde på torr- resp. våttemperatur.
PROCESSOR 5000
HÄRDVARA
Bordsmodell alt. 19" Rackmontage
KRAFTENHET
Magnetiskt stabiliserad nättranformator.
KRETSKORT
- Enkortsdator Z80 PIO 1003 (Data board 4650)
- Videoram 2066 (Data board 4650)
- 8 kbyte RAM 5000-30 (UTEC)
- 32 kbyte PROM 5000-20B (UTEC)
- 6 kbyte PROM 5000-20B (UTEC)
- Digitalt input, 16 digitala ingångar 5000-65 (UTEC)
- Analogt input, 8 x 12 bit 5000-75 (UTEC)
- Output, 20 reläutgångar 5000-80B1 (UTEC)
- Tangentbordsavkodning 5000-01 (UTEC)
OPTION
- VART (serieinterface till printer)
- 9" Motorola bildskärm
Rätt till konstruktions- och materialändringar utan föregående meddelande förbehålls.
t e c
Box 709, 931 27 SkeUefteå. Besöksadress: Lasarettsvägen 35
Telefon: 0910-363 50. Telex: 65041 utec s.
Propac sätter
processoperatoren
i centrum
kl BILAGA k:3
VI VILL HA NÖJDA K U N D E R
Vi vet alla vad en nöjd kund innebär. Även om värdet i många fall
är svårt att mäta.
Någon har hävdat att en nöjd kund ger upphov till 5 - 6 nya.
Via kontakter sinsemellan. Eller det som ibland kallas
mun-till-mun metoden.
Å andra sidan lär en missnöjd kund innebära att vi missar 10 - 11
nya kunder på motsvarande sätt.
Och just detta, att finna nya kunder, är en viktig del i ett
före-tags fortlevnad. För att få nya kunder måste man ha attraktiva
produkter och tjänster att erbjuda.
Det är här Propac kommer in i bilden. Vi vill hjälpa dig att dels
behålla nuvarande kunder och även skaffa nya. Med hård- och
mjukvara som i slutändan ger dig nöjdare kunder.
DU SOM B Y G G E R S Y S T E M
Ditt mål sporrar oss att hitta en lösning, som underlättar och förenklar
kundens - ofta operatörens - styrning och övervakning av olika typer
av processer. Att bygga upp systemet på ett smart sätt så att
program-moduler kan återanvändas i nya projekt.
Du kanske har en dröm - en bild - om hur du skulle vilja se
slutlösningen. Men du har inte tid att nå ända fram.
Den situationen är inte ovanlig.
Du vill kanske ha någon som ställer upp
med råd och tips. Som bollvägg, helt ^ .
enkelt. Och som kan medverka till
att du hinner förverkliga din dröm
redan i ditt nuvarande projekt.
mbyggaiens dröm
irvänlighet
43
BILAGA 4 : 1 0
VI SOM LEVERERAR HÅRD- OCH MJUKVARA
Låt oss på Propac bli din bollvägg. Den du testar dina funderingar
och planer på. Kanske har vi samma ideér? I så fall har du en
färdig lösning inom räckhåll.
Vi har lång erfarenhet av olika programpaket för
operatörskom-munikation. Och vi har gått ett steg längre än våra konkurrenter
genom att utveckla OPCO som är en paketlösning för
operatörs-kommunikation.
Vi kanske sitter på just det kunnande eller den komponent som
krävs för att din dröm om en total användarvänlig lösning ska bli
verklighet.
Vi har massor av exempel på hur vi, tillsammans med
system-byggare, gett slutkunden en funktionsanpassad och
operatörs-vänlig lösning.
TILLSAMMANS KAN VI FÖRENKLA OPERATÖRENS A R B E T E
Vi på Propac har en given utgångspunkt i hela vår uppbyggnad av
systemprodukter. Nämligen att sätta operatören i centrum. Det är
utifrån hans arbetssituation vi bygger upp våra system. Hur kan vi göra
hans arbete enklare och intressantare? Hur kan vi få en bättre överblick
över den process han ska övervaka? Och hur kan vi ge honom en
flexibel lösningsom går att komplettera och vidareutveckla?
Kan vi erbjuda en lösning utifrån dessa kriterier, som
dessutom är prismässigt intressant, då
har vi garanterat en nöjd kund.
Allt detta erbjuder vi nu dig - som
systembyggare.
Utnyttja vårt mångåriga
kunnande inom området
operatörskommunikation
och du kommer att få
nöjda kunder.
BILAGA 4 : 1
utveckling
och ekonomiska sys
Propac s affärsidé när det gäller
systemkon-struktion, bygger på att utnyttja en logisk och
genomtänkt systemstruktur för
mikrodator-baserade processtyrsystem.
Det innebär att samtliga standardfunktioner i
ett system har en komplett, färdig lösning - ett
funktionsblock.
Målsättningen är att konstruera en mängd
sådana effektiva funktionsblock. Som vi kan
erbjuda och ställa till alla systembyggares
för-fogande. Oberoende av vilken dator och vilket
språk systembyggaren använder och
oberoen-de av systemets storlek.
SYSTEMSTRUKTUR
I N N I
< ( Ar, Fiarfierminal MODEM Programvdra samband uor'stan m m viaiproqram Larmhanlenng Drivar Oig.tala utqånoar ngångarFiguren visar hur Propac's systemstruktur är
uppbyggd.
Det här sättet att bygga upp systemet, d v s
med funktionsblock har flera uppenbara
för-delar.
Datorsystemet får en mycket ren struktur
med inbyggd flexibilitet. Du kan lätt lägga till
eller ta bort funktioner. Du bäringen låsning.
Du får en genomtänkt, färdig lösning i varje
funktionsblock. Koden är förädlad och testad i
ett flertal tillämpningar.
Samspelet mellan olika funktionsblock är
anpassat till flera språk - FORTRAN. PASCAL
och BASIC - i realtidsmiljö.
Du spar tid. eftersom du kan använda
funktionsblocken för standardfunktioner. Vi
rationaliserar programframtagningen för dig
som är systembyggare.
Du kan lägga ner mer tid på de delar i
systemet som ökar prestanda och
verknings-grad i den totala processen. Exemplevis
pro-cess-samband, uppstartningsrutiner, reglering
och operatörskommunikation.
Systemet kan trimmas till högre prestanda,
utan programändringar. Bakom detta ligger
vår parameterhantering och genomtänkta
databank.
OPCO - PAKETLÖSNING FÖR
OPERATÖRSKOMMUNIKATION
OPCO består av två komponenter.
Videokort som hanterar bildskärm,
tangent-bord samt kommunikationssnitt mot printer
och m o d e m / värddator.
Programvara på videokortet som underlättar
för kunden att via sin dator och serielänk, (ev
via modem och telenätet) presentera och
hämta in information från processen eller
operatören.
För att OPCO ska kunna fungera i sitt
sammanhang, byggs videokort med
program-av effektiva
em i mikiedatonniljö
45
BILAGA 4 : 1 2
O P C O
OPERATOR COMMUNICATION CONCEPT T A N G E N T B O R D V I D E O K O R T 20 B I L D E R D I A L O G T R E N D K U R V O R H A H D - C O P Y K O M M U N I K A T I O N I B I L D S K A R M A f ) R S 232 R S 4 2 2 O P C O - P r o g r a m O P C O - P r o g r a m DATOR O P C O paKelcl omlallar V I D E O K O R T O P C O - P R O M O P C O - P r o g r a m BILD-Program K J A R B S T Y R D D A T O R ineo bdskotl lyp VT 100. VT 52 mkl latgslytning Hard Copy-oplion m m.
s o m kompielletar videoKoitel lor — lagring och hantering av bilder — operatorsdiaiog — kod lOf liarrslyrning — kurvaulomalik
— Kommunikalion med värddator Driver • Subrutiner lor värddatorn Korklar i D a l a Board. A B C 800 Kallkod lor övriga Hiaipprogram lor bildbygge
vara in tillsammans meö bWöskärm och
tangentbord i ett chassi med anslutning till
värddator och ev skrivare via seriesnitt.
OPCO är alltså länken mellan processdatorn
och operatören. Som gör det lättare för bägge
parter att hämta och lämna data.
Utmärkande egenskaper för OPCO:
* Enkel användning. Trafiken mot värddatorn
minimeras. avläsning av tangentbord, syn
taxkontroll och felmeddelande hanteras av
videokortet.
* Bra överblick för operatören. Hela processen
samt viktiga processdata kan visas i bild.
Bakgrundsbilder lagras på videokortet. Ger
snabb bilduppbyggnad vid byte av bild.
* Lättåtkomlig detaljinformation. Delar av
pro-cessbeskrivningen kan "förstoras".
Opera-tören kan få klarskrift på åtgärder och han
behöver ej slå i manualer.
Bra ergonomi. Uppmärksamheten hos opera
tören fokuseras i törsta hand på viktiga data.
med hjälp av färg. blink och inverterade fält.
* Kundanpassad bildlayout. Kunden bestäm
mer bildlayouten till 100%.
Presentationsen-heterna anpassar sig efter processen inte
tvärtom
* Snabb upplärningstid. Ger mindre beroende
av enstaka personer som operatörer.
* Flexibel hårdvara. Med möjlighet till färdig
paketlösning.
UHITÖIP TEHP SoN 11 ZO FKE 10.00 m 21.30 riHH 06 .21 TIS 12 « FRF C5.3C aSQE ONS 11.30 TOR i i . 4 5 SoH O» 30 LoR o: 3 0 / r ' OHS 09 .00 .lOK 23 MUlSA KNtllRRE NR:
Exempel påOPCO-bild.
FJÄRRSTYRNING
Använder du OPCO och vår systemstruktur i ett
process-styrsystem, kan du via telefonnätet,
med en OPCO-terminal, smidigt och enkelt
fjärrövervaka och styra processanläggningen.
All fast information i processbilderna finns
lagrade pä videokortet i OPCO-terminalen.
Vilket innebär att datan som överförs via
data-linjen kan minimeras.
Bildväxling och inmatning av data hanteras i
fjärrterminalen och går blixtsnabbt. Enkelt och
operatörsvänligt.
^6
BILAGA 4 : 1 3Komponenter s
kommunikatione
Propac kan även erbjuda dig som
system-byggare, ett antal komponenter av mycket
hög kvalitet. Komponenter som underlättar
operatörskommunikation med processen.
Och som med andra ord bygger på vår
grundidé: Att sätta operatören i centrum.
X-PAC 5000
X-PAC 5000 består av en industrikapsling i tre
dimensioner. Med stilren front. Med 10"
bild-skärm. Och med strilsäkert
funktionstangent-bord.
Du kan köpa X-PAC 5000 som helt färdig
industriterminal om du så önskar. Eller som
halvfabrikat med kraftenhet, videokort o c h /
eller kortrack.
Med X-PAC får systembyggaren en rejäl
•industrikapsling. Helt inflyttningsklar, för att
bygga in ett datorsystem.
X-PAC kan levereras med ditt företags egen
logotype - om så önskas.
Är du mer intresserad av skräddarsydda
X-PAC-lösningar för DataBoard-datorer, så
finns även den varianten.
Du kan även köpa kortrack och egna
kretskort från oss. som kompletterar
Data-Board-serien. Reläkort med 24 utgångar.
Ingångskort för 7 PT 100-givare. Och ett
speciellt larmkort.
LARMKORT
Effektiv larmhantering är en mycket viktig del i
ett process-system. Propac har utvecklat ett
eget larmkort, med unika egenskaper.
Kortet har 32 optoisolerade ingångar. Ständigt
övervakade - utan att belasta systemet. När
något händer på någon ingång, ger kortet larm
direkt.
I krislägen när flera ingångar ändras nästan
samtidigt, avläser kortet vilken ingång som
ändrades först.
Är du DataBoard-användare. kan vi även
erbjuda dig en färdig programvara för
larm-hantering.
X-PAC 802 OCH 806
För dig som använder ABC-800 serien kan vi
erbjuda industrivarianter på 802 och 806.
ABC 802 finns inbyggd i X-PAC med
expansionsrack, för upp till 8 interfacekort.
ABC 806 finns även den i X-PAC utförande.
Med färgskärm som har hög upplösning.
Till XPAC kan du även ansluta alfa
-numeriska tangentbord.
47
BILAGA
TERMINALPAKET
Propac har tagit fram ett s k term i na I paket,
anpassat för dig som bygger egna terminaler.
Paketet består av monitor (färg/monokrom)
videokort. tangentbord och kraftenhet.
1. Monitor s v / v 2. Färgmonitor m e d kraftpaket 3. Kraftpakel 4. Kraftpaket 5. Tangentbord 6. Videokort
Köper du inte hela paket, kan du plocka ut
de delar du främst behöver.
TANGENTBORD
Ett rejält tangentbord i industriutförande som
kan bestyckas med upp till 32
funktions-tangenter. Som är strilsäkert, med plastduk
som skyddar elektronik och tangentbrytare.
Och som har driftsäkra CLARE-tangenter.
Tangentbordet kan kundanpassas på så sätt
att du kan få eget screentryck eller graverade
tangenttoppar.
INDUSTRIMONITOR
Monitorn haren 14"färgbildskärm i
industri-hölje. Den innehåller Propac's videokort med
alla OPCO funktioner. Exemplevis bildlagring,
trendkurvor och programvara för operatörsdia
log. Separat tangentbord och printer kan
anslutas.
PROPÅN
Propån är en operatörspanel, speciellt
utveck-lad och konstruerad för tuffa miljöer.
Den är spolsäker, olje- och
kemikaliebe-ständig. Den har en stabil, gjuten ram, som
underlättar montage i pulpet eller skåp. Och
den har 14 funktionstangenter, med valfn text
och färg.
Vidare harden 8 st ljusstarka LED-tecken
(15 m m höga) och asynkront seriesnitt till
värddatorer RS 232, RS 422, RS 423 eller T I L
Programvara finns för inmatning, larm
parameterhantering.
48
Ge din nästa kund
BILAGA k:]Sett operatörsvänligt system
Som du ser genomsyras den här
presentation-en av Propac av ett grundläggande budskap.
Att göra det enkelt för den person operatör
-som skall sköta och övervaka processer av
olika slag.
Varför? Jo, helt enkelt av den anledningen,
att utvecklingen går ju mot att fler och fler
industriella processer kommer att styras och
övervakas av personer, som i grunden helt eller
delvis saknar kunskaperom datorer. Samtidigt
ökar användningen av bildskärmar i
övervak-ningen av dessa processer.
Därför är det - anser vi - mycket viktigt att
bygga systemen utifrån dessa personers
arbetsmiljö och erfarenheter. Att göra enkla,
lättöverskådliga och lätthanterade lösningar.
Som accepteras och underlättar för
process-operatören. Det är ju han som skall arbeta i
denna miljö och med de system vi
till-sammans byggt åt honom.
Trivs han med sin tillvaro och med sin
anläggning, då är chanserna mycket stora att
du, i hans företag, får en trogen återkommande
kund.
Som vi inledningsvis nämnde, vet vi ju alla
-du som systembyggare och vi som din
leveran-tör - hur viktigt det är med nöjda kunder.
Vi ger Dig förutsättningarna
Den här broschyren kan du se som något av
katalog över vad Propac har att erbjuda dig.
Både när det gäller mjukvara och hårdvara.
Hårdvaran är tämligen lätt att presentera.
Medan mjukvaran är mer svårbeskrivbar.
Därför har vi gjort en enkel lösning för dig
som vill veta mer om oss på Propac. Oavsett
om du vill anlita oss som leverantör av system
eller komponenter.
Gör bara så här. Kryssa för de/det alternativ
på svarskortet, som du är intresserad av. Posta
det idag (vi står givetvis för portot).
Vi kontaktar dig omgående. Vi ställer gärna
upp som bollvägg eller komponentleverantör.
Vi vill ge dig förutsättningarna att ge din ^
nästa kund ett operatörsvänligt system.
Med operatören i centrum.
P r o p a c
Processtyrning B Elektronik
Besöksadress: V:a Pilgatan 5. Box 305,951 25 LULEÅ 1. Telefon: 0920-282 70. Telefax: 0920-17069. Telex: 65041 utec s. Besöksadress: Lasarettsvägen 35. Box 739, 931 27 SKELLEFTEÅ. Telefon: 0910-852 40. Telefax: 0910-19608. Telex: 65041 utec s.
k3 BILAGA
TEKNISKA DATA
Konstruktion-Funktion'Produktion
l E l i l P l
Processor
50
SYSTEMBESKRIVNING
BILAGA k 1)7Utec ' s styrsystem P4000 för styrning av virkestorkar är ett tidsstyrt system. Klimatet i
torken regleras efter ett i förhand inprogrammerat torkschema. Systemet är datorbaserat
och både hårdvara och programvara görs i moduler för att uppnå stor flexibilitet vid
anpassning till olika torkanläggningar och kundönskemål. Processor 4000 klarar styrning
och felövervakning av en tork. Den är klar for anslutning av telefonuppringare och kan
kompletteras med printer och programvara för utskrift av information på bildskärmen.
ID TEMP UÄTTEHP BASH F-RE
OPERATÖRSKOMMUNIKATION
Inmatning av data sker i dialogform. Uppstart kan ske på två sätt.
1. Torkskötaren väljer ett av tjugo undanlagrade torkscheman varvid torkningen kan
ske direkt.
2. Torkskötaren programmerar in ett nytt torkschema. Detta sker genom att
torkskötaren fyller i en tabell på bildskärmen. Processorn frågar i turordning efter
följande indata för varje brytpunkt; tidpunkt, hörvärden för torr- resp.
våttemperaturer, basningstid samt om fläktreduktion önskas.
När inmatningen är avslutad startas torkningen varvid information om bör- och ärvärden
på torr- resp. våttemperatur, torktid, signalstatus samt aktuell torkfas visas på
bildskärmen.
Torkskötaren kan när som helst kontrollera eller ändra inmatade värden eller lagrade
parametrar. Med nyckelströmställaren kan alla inmatningar spärras.
Temperati 50 100 Uppvärmning Torkning 200 Kond. Avkylning 51 BILAGA 4 : 1 8 Timmar
TORKSCHEMA
Varje torkschema består av upp till 12 olika brytpunkter. Varje brjdipunkt består av:
- tidpunkt, den tid som skall ha gått sen start innan brytpunkten skall gälla
- hörvärden på torr- resp. våttemperatur
- basningstid, antalet sekunder per minut som basningen skall vara aktiverad fram till
nästa brytpunkt
- fläktreduktion, anges om antalet fläktar reduceras
Tidpunkten för varje brytpunkt sätts individuellt, vilket innebär att tiden mellan olika
brytpunkter inte behöver vara identiska. Tjugo olika torkscheman kan lagras i processorn.
Fig. 2 visar ett exempel på ett torkschema.
MÄTNING OCH REGLERING
Regleringen baseras på mätning av torr- och våttemperaturer i torkluften. Den torra
temperturen mäts med resistansgivare (Nicl - 1000) på två skilda platser i torken,
förslagsvis på bägge sidorna om virkespaketen. Den våta temperaturen mäts på ett ställe
med en Licl-givare. Beräkningsprogram i processorn omvandlar mätvärdet till en
våttemperatur. Som option kan processorn anpassas för andra typer av givare med
våtstrumpa.
Klimatet i kammaren regleras efter det torkschema som valts. Principen för ventilering är
av »on/off - typ». Vid varje ventilering ges en kompensationssignal till
temperatur-regleringen, för att inte en ventilering skall sänka temperaturen i torken. Som option kan
processorn förses med programvara för kontinuerlig ventilation.
PROCESSOR 40()0 OPTIONER
52
l>arm,sifrna!er 1'HINTKK Slvr.siunaler K O P P I . I N G S P I . I N T TOLEFON J P P R I N C A R EBILAGA k:]S
lampa for extra indikeririKslarm
siren fiir extra indikeringslarm
TORKANLAGGNING i
Styrsignaler
FELÖVERVAKNING
Två olika summalarm övervakas av processorn genom direkta insignaler. Dessutom finns
tio larmfunktioner inlagda i programvaran. Dessa övervakar att klimatet i torken
överensstämmer med det begärda, att vidtagna styråtgärder ger en förväntad reaktion att
givarna ger realistiska värden. Om möjlighet finns svarar processorn med en motåtgärd
när ett visst fel upptäckts t.ex. felaktig givare kopplas automatiskt bort. När fel upptäcks
larmas torkskötaren genom yttre signaler och presentation av larmet på bildskärmen. Till
processorn kan anslutas tre olika yttre larmindikeringar t.ex. yttre lampa,
telefonuppring-are och siren.
ÅTERSTART
Efter spänningsbortfall fortsätter regleringen där den befann sig vid stoppet. Återstart sker
automatiskt.
PRINTER
Processor 4000 kan kompletteras med en printer och programvara för kopiering av
information på bildskärmen.
UPPGRADERING
Uppgradering till processor 5000 kan lätt ske på plats genom byte av programvara och
några kretskort.
a k t i e b o l a g
Box 709, 931 27 Skellefteå, S V E R I G E
Tel. 0910/363 50, telex 650 41.
53
BILAGA 5 : 1 / 1 (i))
3 V s e
