Nordiskt trätorkningsmöte i Skellefteå 3-4 juni 1985

110 

Full text

(1)

8508 008

®

Ove Söderström

Nordiskt trätorkningsmöte

i Skellefteå 3 - 4 juni 1985

TräteknikCentrum, Rapport serie P nr 34

TräteknikCentrum

INSTITUTET FÖR TRÄTEKNISK FORSKNING

(2)

Ove Söderström N O R D I S K T T R Ä T O R K N I N G S M Ö T E I S K E L L E F T E Å 3-4 J U N I 1 9 8 5 TräteknikCentrum, R a p p o r t s e r i e P n r 34/8308008 N y c k e l o r d

drying

Scandinavia

S t o c k h o l m a u g u s t i 1985

(3)

I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G

S i d

1 . DELTAGARLISTA 3 2. MÖTETS ÖPPNANDE OCH KORT PRESENTATION AV TRÄTEKNIKINSTITU- 3

TIGNEN I SKELLEFTEÅ (TM)

3. KAMMARTORK MED VÄRMEPUMP (BE) 4 4. AUTOMATISK TORKSTYRNING ENLIGT UTEC (EB) 4

3. STYRNINGSMETODIK FÖR VIRKESTORKAR (LM/OS)

5.1 S y s t e m a t i s e r i n g av t o r k n i n g s m o d e l l e n (LM) 5 5.2 I n v e r k a n av t e m p e r a t u r f a l l e t i en k a m m a r t o r k (OS) 5

6. TORKNING AV GRÖN BOK ENLIGT NY MODELL ( T T ) 6

7. RESULTAT FRÄN DRY-FINN KONDENSATIONSTORK ( S T ) 6

8. MIKR0VÄG5T0RKNING AV TRÄ (TM) 6 9. EDB-PROGRAM FÖR DRIFTSTEKNISKA ANALYSER VID TRÄTORKNING (CB) 7

10. VÄDERBETINGAD FUKT ( T T ) 7 1 1 . "TORKSPINDELN", EN MÄTUTRUSTNING FÖR TORKDIAGNOS (TM) 8

12. AVKYLNING AV VIRKESPAKET (HF) 8 13. SPÄNNINGSUTJÄMNING VID KONDITIONERING (TM) 8

14. ALLMÄN DISKUSSION 9 BILAGOR t i l l r e s p e k t i v e k a p i t e l : 1 . 15 2. 17 3. 23 4. 5.1 5.2 6. 7. 67 8. 73 9. 10. 1 1 . 12. 13. 14. 33 53 57 65 83 87 91 93 99 111

(4)

1 . DELTAGARLISTA

N o r d i s k t t r ' a t o r k n i n g s m o t e i Skellefteå 3-4 j u n i 1 9 8 5 .

S v e r i g e

Tom Morén ( T M ) , T e k n i s k a Högskolan i Luleå, i n s t för träteknik. Mötesvärd Björn E s p i n g ( B E ) , TräteknikCentrum, S t o c k h o l m . L a r s M a l m q u i s t ( L M ) , " " Ove Söderström ( O S ) , " " P r o t o k o l l -förare Danmark C h r i s t i a n Boye ( C B ) , T e k n o l o g i s k I n s t i t u t ( T I ) , Tåstrup. Thomas Thomassen ( T T ) , " " " F i n l a n d H e i k k i S i i m e s ( H S ) , S t a t e n s T e k n i s k a F o r s k n i n g s c e n t r a l ( V T T ) , Esbo H o l g e r Forsén ( H F ) , " " Norge S v e r r e T r o n s t a d ( S T ) , Norsk T r e t e k n i s k I n s t i t u t t ( N T I ) , O s l o I n b j u d e n föredragshållare E r i c Björkman, P r o p a c , Luleå, S v e r i g e

2. MÖTETS ÖPPNANDE OCH KORT PRESENTATION AV TRÄTEKNIKINSTITUTIONEN I SKELLEFTEÅ (TM)

Mötesdeltagarna hälsades välkomna av Tom Morén, som v a r värd för årets n o r d i s k a trätorkningsmöte i Skellefteå 3-4 j u n i 1985.

I n s t i t u t i o n e n för träteknik v i d Luleå T e k n i s k a Högskola är p l a c e r a d i

Skellefteå o c h ingår i s e k t i o n e n för m a s k i n t e k n i k . E f t e r ca 2 års s t u d i e r på grundnivå i Luleå läser e l e v e r n a 2 år träteknik i Skellefteå. U t b i l d n i n g s l i n j e n är r e l a t i v t ny o c h l e d e r f r a m t i l l civilingenjörsexamen. I n s t i t u t i o nen h a r även en y r k e s t e k n i s k u t b i l d n i n g , som är k o r t a r e . B u d g e t e n för u n d e r -v i s n i n g e n är 2 m i l j k r o n o r . F o r s k n i n g e n på i n s t i t u t i o n e n b e d r i -v s inom skär-förloppet i trä, k a p o p t i m e r i n g , p l a s t i s k t o r k n i n g , mikrovågstorkning och k o n d i t i o n e r i n g . Som e t t s e p a r a t p r o j e k t d r i v s s t u d i e r av d a t o r t o m o g r a f i n s möjligheter i träsammanhang. V i s s a e x t e r n a f o r s k n i n g s u p p d r a g f i n n s också. F o r s k n i n g s b u d g e t e n är c a 0,8 m i l j kronor/år.

(5)

3. KAMMARTORK MED VÄRMEPUMP (BE)

En värmepump h a r i n s t a l l e r a t s i en k a m m a r t o r k v i d e t t sågverk, som t o r k a r r u n t 10.000 m-^/år. V e r k e t sågar b a r a k l e n t i m m e r o c h l e v e r e r a r v i r k e med t j o c k l e k e n 50 mm o c h därunder. T o r k n i n g s k e r e n b a r t t i l l s k e p p n i n g s t o r r t . Torkleverantör v a r Sv Fläkt f a b r i k e n o c h s t y r d a t o r n en R e f r i c o n . I övrigt, se b i l a g a 3. En n a c k d e l med denna s p e c i e l l a i n s t a l l a t i o n är a t t värmepum-pens t i l l - o c h frånluft mynnar på samma s i d a i t o r k e n , v i l k e t medför a t t b l a n d n i n g e n av de o l i k a luftmängderna b l i r dålig. R e g l e r i n g e n av t o r k e n är i n t e h e l t nöjaktig, något som gör utvärderingen av värmepumpens i n v e r k a n på torkningsförloppet mera osäker. Anläggningen h a r o c h h a r h a f t en d e l i n -t r i m n i n g s p r o b l e m . T e m p e r a -t u r g i v a r n a s i -t -t e r på svängbara armar i virkesvån i virkesvån g e virkesvån o c h mäter alltså d e t k o r r e k t a k l i m a t e t , som v i r k e t utsätts för. V i -d a r e h a r t o r k e n b r a s l i t s a -d e g u m m i f l a p s . Innerväggarna i t o r k e n är träbe-klädda. D e t t a g e r s t o r r i s k för mögelbildning och p r o b l e m med s a n e r i n g v i d s t o r a mögelangrepp.

S a m m a n f a t t n i n g s v i s k a n man k o n s t a t e r a a t t e n e r g i v i n s t e n med en värmepump i en k a m m a r t o r k b l i r r u n t 30 %, Den e k o n o m i s k a v i n s t e n b e r o r på v i l k a a n d r a a l t e r n a t i v som står t i l l b u d s . Värmepumpen kräver e l e n e r g i medan en k o n v e n -t i o n e l l -t o r k k a n värmas med h e -t v a -t -t e n värm-t i en b a r k - o c h f l i s e l d a d panna. En k e m i s k värmepump t o r d e ge en bättre e n e r g i b e s p a r i n g ( A D l A C s y s t e -m e t ) .

4. AUTOMATISK TORKSTYRNING ENLIGT UTEC (EB)

S t y r n i n g s u t r u s t n i n g e n t i l l U T E C - t o r k a r n a u t v e c k l a s av en s e p a r a t f i r m a , P r o p a c , med 12 anställda. UTEC marknadsför två p r o c e s s o r e r P4000 o c h

P50D0. Dessa k a n b a r a s t y r a en t o r k . En n y u t v e c k l i n g , P4006, k a n s a m t i d i g t s t y r a sex t o r k a r . Gemensamt för p r o c e s s o r e r n a är a t t de k l a r a r 12 b r y t -p u n k t e r i t o r k n i n g s s c h e m a t . En g r u n d t a n k e i u t f o r m n i n g e n är a t t d i a l o g e n m e l l a n operatören o c h d a t o r n s k a l l v a r a så lätt a t t f l e r a p e r s o n e r s n a b b t s k a l l kunna lära s i g h a n d h a v a n d e t .

Den använda t o r k n i n g s m o d e l l e n är M a l m g u i s t s m o d e l l 3. T o r r a , våta o c h u t e t e m p e r a t u r e r n a mäts med N i l O O O g i v a r e . A l t e r n a t i v t k a n den våta t e m p e r a t u r e n bestämmas med en L i C l g i v a r e . D a t o r n k l a r a r 10 o l i k a träslag med v a r d e -r a 10 p a -r a m e t -r a -r . R e g l e -r i n g s k e -r med den s k v a t t e n b a l a n s m e t o d e n . Denna innebär a t t e t t t o r k n i n g s s c h e m a beräknas med en g i v e n ingångsfuktkvot. öpp-n i öpp-n g s t i d e öpp-n för evakueriöpp-ngsspjället mäts o c h e f t e r s o m flödet är k a l i b r e r a t v i d i n s t a l l a t i o n e n k a n evakueringsluftmängden beräknas. V i s s k o r r e k t i o n görs för läckaget.

Den a p p r o x i m a t i v a uppmätta fuktavgången jämförs med den t e o r e t i s k a , v a r v i d a v v i k e l s e r förklaras av a t t ingångsfuktkvoten är osäkert a n g i v e n . E t t n y t t t o r k n i n g s s c h e m a beräknas med den nya ingångsfuktkvoten o s v . V a t t e n b a l a n s -metoden k o r r i g e r a r alltså torkningsförloppet d y n a m i s k t .

TT: F e l t o r k n i n g i början innebär a t t v i r k e t r e d a n är förstört o c h k o r r i g e -r i n g a -r ä-r meningslösa.

EB: F e l g i s s n i n g a r på ingångsfuktkvoten på ± 15 % är a c c e p t a b e l t .

Under uppvärmningen s k e r k o n t r o l l v a r 6:e m i n u t . Även e t t s p e c i e l l t m j u k -t o r k n i n g s s c h e m a f i n n s . P s y k r o m e -t e r d i f f e r e n s e n bibehålls även v i d sänkningar

(6)

och höjningar av t e m p e r a t u r e n . Den d i s k o n t i n u e r l i g a r e g l e r i n g e n av e v a k u e r i n g s s p j ' a l l e t g e r svängningar i våttemperaturen, v i l k e t k o r t a r av t o r k -n i -n g s t i d e -n ( ! ! ? ) .

U T E C - p r o c e s s o r e r f i n n s i n s t a l l e r a d e i Kanada. Där t o r k a r man c e d e r ned t i l l 8 %. K o n d i t i o n e r i n g e n är då m y c k e t v i k t i g o c h även m e l l a n k o n d i t i o n e r i n g a n -vänds. TT: E t t v a n l i g t f e l på torkanläggningar är u n d e r d i m e n s i o n e r a d e värmebatte-r i e värmebatte-r . EB: U T E C - t o r k a r n a h a r s t o r a värmebatterier. ST: P3000 h a r t e s t a t s i Norge o c h g i v i t e t t g o t t r e s u l t a t .

5. STYRNINGSMETODIK EÖR VIRKESTORKAR (LM/OS)

3.1 S y s t e m a t i s e r i n g av t o r k n i n g s m o d e l l e n (LM)

M o d e l l 3 h a r u t v e c k l a t s u n d e r e t t a n t a l år på TräteknikCentrum o c h en s l u t -r a p p o -r t hålle-r på a t t u t a -r b e t a s .

Den r e l a t i v a s p r i c k a r e a n hos 73 x 130 mm färsk f u r u h a r uppmätts som f u n k -t i o n av -t o r k k r a f -t e n 3 -t g , där B är i n -t e n s i -t e -t s p a r a m e -t e r n . Eör a -t -t kunna göra r e l e v a n t a jämförelser är s p r i c k a r e a n r e d u c e r a d t i l l d e n s i t e t e n 430 kg/m-^ o c h våta t e m p e r a t u r e n t i l l 43 "C. K e y l w e r t h s y s t e m a t i s e r a d e e t t s t o r t a n t a l i p r a k t i k e n förekommande t o r k n i n g s s c h e m a t a och f a n n a t t k v o t e n m e l l a n jämviktsfuktkvoten o c h m e d e l f u k t k v o t e n v a r en k o n s t a n t . D e t t a stäm-mer tämligen väl med t o r k n i n g s s c h e m a B i K i l n O p e r a t o r s Handbook. Den räta l i n j e n k a n åstadkommas med m o d e l l 3 genom a t t a n t a oändlig l u f t h a s t i g h e t . V a l e t av 3 t g b e r o r på d e n s i t e t e n , träslaget o c h v i r k e s t j o c k l e k e n . M o d e l l e n återger väl de d a t a Raen o c h T r o n s t a d h a r fått i s i n utvärdering. V i d a -r e f-ramgå-r a t t två k l a -r a g -r u p p e -r k a n u -r s k i l j a s , men s k i l j e l i n j e n gå-r e j m e l l a n löv- o c h barrträ.

5.2 I n v e r k a n av t e m p e r a t u r f a l l e t i en k a m m a r t o r k (OS)

T o r k m o d e l l e n s d i f f u s i o n s e k v a t i o n med tillhörande r a n d - o c h begynnelsevärden s k r i v s med fördel för datorberäkningar i dimensionslös f o r m . Då y t a n h a r en f u k t k v o t som överstiger fibermättnadspunkten är t e m p e r a t u r f a l l e t e n k e l t b e -räkningsbart. 1 en k a m m a r t o r k mäts t e m p e r a t u r e n på båda s i d o r om p a k e t e n och s t y r n i n g e n av k l i m a t e t s k e r på medelvärdet. Om e m e l l e r t i d blåsdjupet är s t o r t a v v i k e r den v e r k l i g a t e m p e r a t u r k u r v a n avsevärt från denna räta

l i n j e . D e t t a b e t y d e r a t t d e t f a k t i s k a k l i m a t e t i m i t t e n av t o r k e n s k i l j e r s i g från d e t mätta k l i m a t e t . K e y l w e r t h h a r d e f i n i e r a t t o r k n i n g s k r a f t e n som k v o t e n m e l l a n f u k t k v o t s g r a d i e n t e n o c h f u k t k v o t e n v i d y t a n . Genom a t t välja en ändamålsenlig t o r k n i n g s k r a f t i s t y r p u n k t e n b l i r t o r k n i n g s k r a f t e n i m i t -t e n högre mo-t s l u -t e -t av -t o r k n i n g e n . Y-tan h a r då börja-t krympa o c h den hårda t o r k n i n g s k r a f t e n t o r d e öka r i s k e n för s p r i c k b i l d n i n g . E x p e r i m e n t pågår för a t t b e l y s a denna fråga.

(7)

6. TORKNING AV GRÖN BOK ENLIGT NY MODELL ( T T )

Grön bok h a r t o r k a t s e n l i g t M a l m q u i s t s m o d e l l 3. T i l l s k i l l n a d från vad som är f a l l e t i f u r u är den f u k t i g a s t e boken f u k t i g a s t u n d e r h e l a torkningsför-l o p p e t . Den t o r r a s t e boken är också a torkningsför-l torkningsför-l t i d t o r r a s t . D i m e n s i o n e n v a r

27 X 35 mm. I försöket v a r d e t svårigheter a t t åstadkomma " p u c k e l n " i k l i -m a t k u r v a n . D e t t a t o r d e försöksanläggningen ha ge-mensa-mt -med de f l e s t a i p r a k t i k e n förekommande anläggningar. Många anläggningar h a r alltså i n t e tillräckligt s t o r a värmebatterier för a t t k l a r a den s t o r a a v d u n s t n i n g e n i början av torkningsförloppet. D i m e n s i o n e r i n g e n t a r b a r a hänsyn t i l l h u r me-d e l f u k t k v o t e n s k a l l u t v e c k l a s o c h v i l k e n v i r k e s me-d i m e n s i o n me-den s k a l l använme-das för. Hänsyn t a s i n t e t i l l temporära e f f e k t b e h o v u n d e r en k o r t p e r i o d av t o r k n i n g e n . I de f a l l när m o d e l l 3 h a r k u n n a t r e a l i s e r a s h a r man fått en 1 2 - p r o c e n t i g sänkning av t o r k n i n g s t i d e n u t a n a t t k v a l i t e t e n h a r försämrat. D e t a l j e r n a i försöket f i n n s b e s k r i v n a i en r a p p o r t från T r a B t e k n i k , Tekno-l o g i s k I n s t i t u t , Tåstrup, T Thomassen, C Boye, December 1 9 8 4 : Fors/!^g med t j ^ i r r i n g a f qrf&nt bf^getvm e f t e r ny s v e n s k t^rremodel.

7. RESULTAT FRÄN DRY-FINN KONDENSATIONSTORK (ST)

D r y F i n n k o n d e n s a t i o n s t o r k h a r utvärderats v i d N T I . T o r k e n h a r i n g e t m e l -l a n t a k o c h -l u f t h a s t i g h e t e n är -låg, 1,2 m/s. I n g e n r e v e r s e r i n g görs av f-läk- fläk-t e n . I d e fläk-t a k fläk-t u e l l a fläk-t e s fläk-t f a l l e fläk-t v a r fläk-t o r k e n l i fläk-t e n , 4,4 kW, o c h man fläk-t o r k a d e b l a n d a d e d i m e n s i o n e r . Blånad u p p s t o d lätt på v i r k e t . S p e c i f i k a värmeför-b r u k n i n g e n v a r 0,58 kWh/kg a v d u n s t a t H2O, v i l k e t är m i n d r e än hälften v a d k o n v e n t i o n e l l t o r k n i n g kräver, 1,1 kWh/kg. Dessa s i f f r o r s osäkerhet bestäms av n o g g r a n n h e t e n i den a n g i v n a ingångsfuktkvoten. K o n d e n s a t i o n s a g g r e g a t e t är u n d e r d i m e n s i o n e r a t .

Värmepumpen h a r god e f f e k t på värmeförbrukningen, när d e t är blött i t o r -k e n . Då f u -k t -k v o t e n är u n d e r 15 % s t i g e r s p e c i f i -k a energiförbru-kningen med värmepump. D e t t a medför a t t denna k o n d e n s a t i o n s t o r k i n t e lämpar s i g för e f t e r t o r k n i n g från s k e p p n i n g s t o r r t t i l l e x e m p e l v i s s n i c k e r i t o r r t v i r k e . K o n d e n s a t i o n s t o r k a r k a n v a r a i n t r e s s a n t a för små sågverk. Den avgörande f a k t o r n är g i v e t v i s e k o n o m i n . En r a p p o r t f i n n s u t a r b e t a d v i d NTI av A r i l d Haugene: U n d e r s ^ k e l s e av " D r y f i n n " K o n d e n s a s j o n s t o r k e a n l e g g , 5 4 3 0 2 , mars 1985.

8. MIKROVÄGSTORKNING AV TRÄ (TM)

I Skellefteå pågår försök med mikrovågstorkning av trä. Denna t e k n i k h a r v i s s a fördelar framför k o n v e n t i o n e l l l u f t c i r k u l a t i o n s t o r k n i n g . T o r k n i n g e n s k e r s e l e k t i v t , d v s där d e t är mera v a t t e n a b s o r b e r a s strålningen mera. D e t t a medför a t t man får en omvänd f u k t k v o t s g r a d i e n t o c h r i s k e n för s p r i c k b i l d n i n g m i n s k a r . Metoden är d e s s u t o m snabb o c h h a r en gynnsam e n e r g i -b a l a n s .

Det f i n n s på marknaden m a g n e t r o n e r för f r e k v e n s e n 2450 MHz. Den a n d r a tänk-b a r a f r e k v e n s e n är 915 MHz, men den kommer förmodligen i n t e a t t a c c e p t e r a s av T e l e v e r k e t . T r e t y p e r av u g n a r f i n n s : k a v i t e t s u g n , t u n n e l u g n o c h

Meandervågledare. D e t är v i k t i g t a t t mikrovågorna p e n e t r e r a r v i r k e t och i n t e b a r a värmer själva ugnen. Därför kommer mikrovågstorkar a l l t i d a t t byggas f o r små l a s t e r .

(8)

V i d mikrovågstorkning b l i r t r ' a e t s n a b b t p l a s t i s k t , v i l k e t är o r s a k e n t i l l a t t i n g a sp'anningar uppstår. F u r u b l i r i n t e så lätt p l a s t i s k t o c h lämpar s i g i n t e så b r a för mikrovågstorkning som en d e l svårtorkade lövträslag ( e x e m p e l v i s rosenträ, a m e r i k a n s k valnöt). Rosenträ kräver n o r m a l t en t o r k -n i -n g s t i d i vakuum på 50 d y g -n , me-n k a -n t o r k a s på -några t i m m a r med mikrovåg o r . Man k a n tänka s i mikrovåg a t t u t n y t t j a p l a s t i s e r i n mikrovåg s e f f e k t e r så a t t b e a r b e t -n i -n g o c h t o r k -n i -n g görs s a m t i d i g t .

TT o c h CB: D e t t a är r e d a n g j o r t i Köpenhamn 1962 med högfrekvenstorkning. Försök pågår även med mikrovågstorkning.

TM: Mikrovågor g e r m i l d a r e t o r k n i n g än t o r k n i n g med hjälp av högfrekvens-fält. Dessutom b l i r v e r k n i n g s g r a d e n högre.

Det är v i k t i g t a t t k o n t r o l l e r a v i r k e s t e m p e r a t u r e n u n d e r mikrovågstorkning, t y för hög effekttätheten g e r c e l l k o l l a p s o c h k o l n i n g i n u t i träet. V i d e x -p e r i m e n t h a r i a k t t a g i t s f r i t t v a t t e n , som kommer u t u r ändytorna.

F r a m t i d a f o r s k n i n g inom området bör s t u d e r a m a x i m a l a effekttätheten, värme-återvinningsmöjligheter, e k o n o m i n , möjligheter för on l i n e - t o r k n i n g m m.

9. EDB-PROGRAM FÖR DRIFTSTEKNISKA ANALYSER VID TRÄTORKNING (CB)

E t t e k o n o m i s k t d a t a p r o g r a m för beräkning av k o s t n a d e n för v i r k e s t o r k n i n g h a r t a g i t s f r a m . Programmet innehåller t r e h u v u d d e l a r :

Den första d e l e n innehåller b a s i n f o r m a t i o n . Däri ingår träslaget, t o t a l v o -l y m , d i m e n s i o n , s t a r t - o c h s -l u t f u k t k v o t m m. V i d a r e ingår u p p g i f t e r om torkanläggningens k o n s t r u k t i o n ( g e o m e t r i , cirkulationsluftmängd m m). S l u t -l i g e n krävs u p p g i f t e r om energiförbrukningen. Den a n d r a d e l e n b e h a n d l a r t o r k n i n g s o m k o s t n a d e r n a . De t r e u n d e r a v d e l n i n g a r n a är k a p a c i t e t s o m k o s t n a d e r ( a v s k r i v n i n g , ränta m m), e n e r g i o m k o s t n a d e r o c h a r b e t s o m k o s t n a d e r (för e x e m p e l v i s ströläggning, e m b a l l e r i n g och u n d e r -h å l l ) . De två s e n a r e d e l a r n a b i l d a r t i l l s a m m a n s d r i f t s o m k o s t n a d e r n a .

Den t r e d j e d e l e n utgör själva a n a l y s e n o c h g e r d e t t e k n i s k a o c h e k o n o m i s k a r e s u l t a t e t . A n a l y s e n h a r v i s a t a t t t o r k i n g s k o s t n a d e r n a är b e t y d l i g t högre än v a d som t i d i g a r e v a r känt. Programmets h u v u d s a k l i g a användningsområde är i n t e a t t beräkna t o r k n i n g s k o s t n a d e n a b s o l u t u t a n mera a t t ge r e l a t i o n e r m e l l a n o l i k a a l t e r n a t i v för t o r k n i n g e n . Metoden är närmare b e s k r i v e n i en s k r i f t från T r a e t e k n i k , T e k n o l o g i s k I n s t i t u t , Tåstrup. C Boye,

F C h r i s t e n s e n , T Thomassen, Mars 1985: EDBprogram t i l d r i f t t e k n i s k e a n a l y -s e r v e d t a r r i n g a f trae.

10. VÄDERBETINGAD FUKT ( T T )

E t t a n t a l v i r k e s b i t a r av f u r u o c h g r a n h a r e x p o n e r a t s för väder o c h v i n d med f l a t s i d a n lodrätt e l l e r vågrätt. F u k t k v o t e n v a r över 20 % u n d e r större d e l e n av året. För p l a n k v a r i e r a r f u k t k v o t e n m i n d r e u n d e r året än för brä-d e r . V i brä-d a r e framkom a t t vågrät p l a c e r i n g av f l a t s i brä-d a n mebrä-dförbrä-de högre mebrä-del- medel-f u k t k v o t o c h större årsvariation än lodrät p l a c e r i n g . Dessutom medel-framkom a t t g r a n a v v i s a r v a t t e n bättre än f u r u . Sprickförekomsten b e r o r på träslaget och p l a c e r i n g e n .

(9)

ST: Mätningar h a r g j o r t s på d e t t a i Norge för länge sedan. F u k t k v o t e n v a -r i e -r a d e f-rån 12 % t i l l 22 %, Samma i a k t t a g e l s e g j o -r d e s a t t b-räde-r v a -r i e -r a -r mera i f u k t k v o t under året än p l a n k .

1 1 . "TORKSPINDELN", EN MÄTUTRUSTNING FÖR TORKDIAGNOS (TM)

En u t r u s t n i n g för torkundersökningar är u n d e r u p p b y g g n a d i Skellefteå. T i o s t y c k e n g i v a r e för t o r r o c h våt t e m p e r a t u r samt för l u f t h a s t i g h e t k o p p l a s samman i e n d a t o r . R e s u l t a t e n k a n p r e s e n t e r a s på en s k r i v a r e e l l e r v i a e t t modem som s k i c k a s i n på e n s t o r d a t o r för y t t e r l i g a r e b e a r b e t n i n g . Även spjällindikeringen, t i l l - o c h fråntemperaturerna t i l l värmebatterierna s k a l l r e g i s t r e r a s ^

CB: En l i k n a n d e u t r u s t n i n g h a r n y l i g e n p r e s e n t e r a t s i H o l z a l s Rob- und W e r k s t o f f .

L u f t h a s t i g h e t e n mats genom a t t en ljusstråle b r y t s . F r i k t i o n e n b l i r då l i -t e n . Den r e g i s -t r e r a n d e d a -t o r n k a n v a r a en IBM PC med f l e x s k i v e m i n n e . Samp-l i n g s i n t e r v a Samp-l Samp-l e t bestäms av k a p a c i t e t e n . G i v a r s i g n a Samp-l e r n a t a s u t från t o r k e n med k a b e l e l l e r v i a r a d i o .

ST redogör för anemometern från H i l d e b r a n d . TM a n s e r a t t s t o r a p r o b l e m f i n n s med denna mätare.

12. AVKYLNING AV VIRKESPAKET (HF) En gammal frågeställning h a r v a r i t h u r u v i d a a v k y l n i n g s h a s t i g h e t e n på v i r k e s p a k e t e t , när d e t t a s u r t o r k e n , h a r en s i g n i f i k a n t i n v e r k a n på s p r i c k b i l d n i n g e n . På VTT h a r e t t a n t a l försök g j o r t s med f u r u o c h g r a n i d i m e n -s i o n e n 75 X 150 mm. I för-sta f a l l e t h a r p a k e t e t t a g i t -s u t o c h fått -s v a l n a 1 d y g n , v a r e f t e r n e d k l a s s n i n g e n h a r bestämts. I d e t a n d r a f a l l e t h a r paket e paket fåpaketpaket s v a l n a långsampaket i en s p e c i a l b y g g d paket u n n e l u n d e r 2 1/2 d y g n , v a r -e f t -e r n -e d k l a s s n i n g -e n h a r b-estämts. D -e t är g i v -e t v i s omöjligt a t t s -e p a r -e r a d-e s p r i c k o r som härrör från t o r k n i n g e n o c h de som k a n tänkas uppkomma p g a a v k y l n i n g e n . I bägge f a l l e n användes samma t o r k n i n g s s c h e m a o c h m e d e l f u k t -k v o t e n v a r m a x i m a l t 20 %• Någon s i g n i f i -k a n t s -k i l l n a d m e l l a n de två försö-ken kunde i n t e k o n s t a t e r a s . S l u t s a t s e n b l i r a t t a v k y l n i n g s h a s t i g h e t e n förmodli-gen i n v e r k a r på t o r k n i n g s k v a l i t e t e n , men man v e t i n t e h u r .

13. SPÄNNINGSUT3ÄMNING V I D KONDITIONERING (TM)

Jämviktsfuktkvoten som f u n k t i o n av l u f t e n s r e l a t i v a f u k t i g h e t är en lämplig f u n k t i o n a t t s t u d e r a v i d v i r k e s t o r k n i n g . A b s o r p t i o n s o c h d e s o r p t i o n s k u r -v o r n a s a m m a n f a l l e r e j u t a n en -v i s s h y s t e r e s föreligger. Dessutom l i g g e r i n i t i a l d e s o r p t i o n s k u r v a n över övriga k u r v o r . V i d k o n d i t i o n e r i n g l y f t s y t -f u k t k v o t e n o c h r i s k e n -för spänningshöjningar m i n s k a s . F u k t k v o t s g r a d i e n t kvarstår dock t i l l s t o r d e l . D e t t a h a r också k u n n a t belägga med en beräk-n i beräk-n g . Eberäk-n p r o v b i t h a r d e l a t s upp o c h töjberäk-niberäk-ngeberäk-n i o l i k a p u beräk-n k t e r k u beräk-n beräk-n a t mät a s . Dessa böjningar i mätvå d i m e n s i o n e r h a r använmäts i e mät mät f i n i mät a e l e m e n mät m e -t o d p r o g r a m för beräkning av spänningarna. Föru-tom ovans-tående s l u -t s a -t s framkom genom beräkningen a t t kärnan lätt b l i r spänningsfri medan y t t e r d e -l a r n a h a r en d e -l spänningar k v a r . V i d a r e kunde k o n s t a t e r a s a t t spännings-e n spännings-e r g i n m i n s k a r mspännings-ed y t t spännings-e r l i g a r spännings-e k o n d i t i o n spännings-e r i n g .

(10)

LM: A m e r i k a n a r n a rekommenderar e j k o n d i t i o n e r i n g över m e d e l f u k t k v o t e n 11 %. De använder en k o n d i t i o n e r i n g s t i d , som är 13-20 % av t o r k n i n g s t i d e n . B a s n i n g kan s k e a n t i n g e n med k a l l v a t t e n e l l e r ånga. Eör e f f e k t i v b a s n i n g krävs ånga men s a m t i d i g t får man en temperaturhöjning, v i l k e t i n t e a l l t i d är önskvärt. M e l l a n l a g r i n g av v i r k e i n v e r k a r m e n l i g t på s p r i c k b i l d n i n g e n . Bara 2 v e c k o r s l a g r i n g före t o r k n i n g g e r en s i g n i f i k a n t höjning av s p r i c k f o r e k o m s t e n . S p r i c k o r n a uppstår som v a n l i g t på s p l i n t s i d a n . ST: E n d a s t e n l i t e n r e d u c e r i n g av f u k t k v o t s g r a d i e n t e n h a r k u n n a t k o n s t a t e -r a s e f t e -r 1 månads l a g -r i n g e f t e -r t o -r k n i n g . 14. ALLMÄN DISKUSSION

ST: Angående medlemsskap i lUERO. O r g a n i s a t i o n e n a c c e p t e r a r b a r a 1 medlem/ i n s t i t u t . O l i k a länders f o r s k n i n g s p r o g r a m f i n n s r e d o v i s a t .

BE: Euktkvotsmätare. D i a b i l d e r på några i marknaden förekommande hammar-e l hammar-e k t r o d hammar-e r v i s a d hammar-e s . E t t a l t hammar-e r n a t i v är hammar-en b o r r m a s k i n . D hammar-e l t a - 3 h a r i n t hammar-e v i s a t s i g ha tillräcklig n o g g r a n n h e t .

CB: P r o b l e m e n i samband med i n s l a g n i n g av s t i f t i barrträ a c c e n t u e r a s när man går över t i l l lövträ. A l l a p r o b l e m b l i r värre med lövträ.

ST: Engelsmännen h a r kommit med r e k o m m e n d a t i o n e r om i n s l a g s d j u p . Man s k a l l slå t i l l m i t t e n från f l a t s i d a n o c h k a n t s i d a n o c h t a medelvärdet av de upp-mätta f u k t k v o t e r n a .

BE: E l e k t r o d e r n a s u t f o r m n i n g bör s t u d e r a s med avseende på s p e t s f o r m , d i a m e -t e r , målning e l l e r e j m m. föru-tom de ovan nämnda m e -t o d e r n a a -t -t slå e l l e r b o r r a i n e l e k t r o d e r n a k a n man tänka s i g a t t p r e s s a e l l e r s k j u t a i n dem. OS: Den n y u t v e c k l a d e s v e n s k a fuktkvotsmätaren s k a l l nu k a l i b r e r a s för n o r -mal s v e n s k f u r u och g r a n . I n s a m l i n g av p r o v m a t e r i a l pågår. En r e l a t i v t hög polspänning h a r v a l t s för a t t u n d v i k a p o l a r i s e r i n g . O m k a s t n i n g av p o l e r n a s k u l l e då i n t e v a r a nödvändig. Därmed förenklas k o n s t r u k t i o n e n och möjlig-h e t e n a t t uppnå möjlig-högre i s o l a t i o n s r e s i s t a n s ökar.

TT o c h CB: E f t e r s o m r e i s t a n s e n t o r d e v a r a s t a r k t b e r o e n d e av d e n s i t e t e n v o -r e d e t önskvä-rt om denna kunde mätas s a m t i d i g t . E n k l a densitetsmäta-re f i n n s f r a m t a g n a o c h k a n k a n s k e k o m b i n e r a s med d e t t a i n s t r u m e n t .

CB: Man får se upp med den s t a t i s k a e l e k t r i c i t e t e n , som kan förorsaka f e l -a k t i g -a mätning-ar.

TT: Delmhorstmätare h a r använts m y c k e t i Danmark o c h b e f u n n i t s v a r a b r a . BE: V i s a r b i l d e r på skåpluckor t i l l v e r k a d e i Danmark. V i r k e t kommer från Södra Skogsägarna. L u c k o r n a är av 25 och 19 mm f u r u och u p p v i s a r m i k r o -s p r i c k o r , v i l k e t t y d e r på a t t v i r k e t h a r v a r i t v a t t e n l a g r a t e l l e r är för hårt t o r k a t .

(11)

10

BE: I n s t r u m e n t : U t v e c k l i n g e n av klimatuppföljare s k r i d e r långsamt framåt. En ny d i g i t a l t e r m o m e t e r s k a l l p r o v a s i torkmiljö. En möjlighet a t t e n k e l t mäta l u f t h a s t i g h e t e n är a t t använda s i g av en vindmätare. N o g g r a n n h e t e n b l i r g i v e t v i s m y c k e t dålig men man t o r d e kunna k o n s t a t e r a om l u f t h a s t i g h e -t e n är s-törre e l l e r m i n d r e är 2 m/s.

ST: D e t f i n n s ännu e n k l a r e vindmätare. De kan användas för a t t k o n t r o l l e r a om l u f t h a s t i g h e t e n förändras med t i d e n i en p u n k t .

ST: T o r k n i n g s m o d e l l e r för lövträ: V i l k e n våttemperatur bör väljas? TT: Låga våttemperaturer g e r bättre k v a l i t e t .

LM: Allmänt om t o r k n i n g s m o d e l l e r : V i r k e s b i t a r med låg d e n s i t e t h a r o f t a en hög f u k t k v o t .

TM: D e t v o r e av i n t r e s s e a t t kunna mäta när y t f u k t k v o t e n går under f i b e r -mättnadspunkten.

BE: IR-mätning av y t t e m p e r a t u r e n är möjlig a t t göra. HS: N o g g r a n n h e t e n b l i r b a r a ± 2 "C.

LM: Gamla mätningar v i d en högtemperaturtork v i s a r a t t y t t e m p e r a t u r e n är l i k a med den våta t e m p e r a t u r e n under ca h a l v a t o r k n i n g s t i d e n .

ST: T o r k a r : E i k e r o l h a r s a t t i n stålflaps i en t o r k o c h ökat l u f t h a s t i g h e -t e n från u n d e r 1 m/s -t i l l 3,5 m/s. D e -t -t a h a r medför-t a -t -t -t o r k n i n g s -t i d e n kunde sänkas med 20 %.

LM: 60-70 ?o luftläckage är i n t e o v a n l i g t .

TT: Nya t o r k a r s t y r s e f t e r f u k t k v o t e n . H i l d e b r a n d t ex h a r e t t t o r k n i n g s -schema med k o n s t a n t p s y k r o m e t e r s k i l l n a d t i l l s s i g n a l e n från e l e k t r o d e r n a börjar röra på s i g .

ST: En f r a n s k t o r k som l i k n a d e p e n d e l t o r k e n f a n n s med på LIGNA. F a b r i k a t e t v a r CATHILD, v i l k e t är H i l d e b r a n d s f r a n s k a v e r s i o n .

TT: I T y s k l a n d f i n n s e t t s t o r t l e x i k o n med många frågor och s v a r angående trätorkning. D e t k a n s k e s k u l l e v a r a i n t r e s s a n t a t t t a f r a m e t t n o r d i s k t trätorkningslexikon, där e t t a n t a l v a n l i g a frågor f i n n s t i l l s a m m a n s med s v a r e n .

BE, ST, TT, HS: Frågor kan s a m l a s i n i t o r k k o n s u l e n t v e r k s a m h e t e n .

CB: Är mötesformen för d e t t a n o r d i s k a trätorkningsmöte b r a ? 3ag a n s e r a t t första dagens p r e s e n t a t i o n e r b l e v för långa, medan a n d r a dagens d i s k u s s i o -n e r g i v i t b e t y d l i g t mer. D e t v o r e b r a om p r e s e -n t a t i o -n e -n s k i c k a d e s u t i för-väg så a t t mötesdeltagarna hade möjlighet a t t sätta s i g i n i frågeställ-n i frågeställ-n g a r frågeställ-n a och förbereda frågor.

BE: P r e s e n t a t i o n e r n a bör göras k o r t a r e . Mötesprogrammet bör s k i c k a s u t på r e m i s s . Däremot t r o r j a g i n t e a t t d e t f u n g e r a r i p r a k t i k e n a t t p r e s e n t a t i o -n e r -n a s k a l l s k i c k a s u t i förväg.

(12)

1 1

OS: Mötena får i n t e b l i för f o r m e l l a .

ST: Om möjligheter f i n n s hålls nästa möte i samband med lUFRO-mötet i J u g o s l a v i e n s e p t e m b e r 1 9 8 6 . Jag undersöker möjligheterna.

(13)

13

(14)

Trätorkntngssemtnarium

En givande

erfarenhet

BILAGA 1

. r\ I j ^ ^ Foto: UU^ JOHANSSON

• Den samlade gruppen framför TTCs skoUokaler på Sörhöle representerar den bästa in-stitutwnskompetenssomfinns i Norden. Främre raden fr v: Holger Forsén, VTT i Esbo, Helsingfors, HeMaSiemes dito, Sverre Tomstad NTI Oslo, och studierektor Tom Morén, TTC Skellefteå. Bakre raden fr v Björn Esping, TTC Stockholm, Lars Malmquist, dito, Thomas Thomassen, Tekniska institutet Tostrup, Köpenhamn och Ove Söderström, TTC Stockholm.

Rätt torkning av trävaror har en ekonomisk stor bety-delse. Sverige förlorar om-kring 600 miljoner per år på grund av felaktig eller för dålig torkning.

Det berättade Sveriges Grand Old Man inom trä-torkningen, forskaren Lars Malmquist vid Träteknik-centrum (TTC) i Stock-holm, som var en av delta-garna i det nordiska trätork-ningsseminarium som hölls på TTC i Skellefteå måndag och tisdag.

Malmqvist har forskat i trä-torkning sedan 1950 och ligger bakom i stort sett alla program för trätorkning som finns i Sveri-ge och som efterhand vidare-utvecklats.

Han är pensionerad sedan

fem år tillbaka men fortsätter oförtrutet sitt forskningsarbete och ägnar sig dessutom åt kon-sultverksamhet.

• Värdefullt samarbete

Ett nordiskt seminarium inom trätorkningsforskningen starta-de upp för fem år sedan med en årlig träff.

— För TTC i SkeUefteå var det premiärdeltagande och vi är mycket glada att få vara med sä-ger studierektor Tom Morén.

— Vi har undervisning i trä-torkningsteknik och ser det som mycket värdefullt att få ta del av vad som händer i våra grannlän-der. Seminariet gästas av den bästa kompetens som finns inom institutionerna i Norden, säger han.

Vid seminariet har deltagarna beskrivit de projekt var och en håller på med och tanken är att man skall få ett samarbete så man inte jobbar med samma sak på flera platser.

Kvalitetsförlusterna vid felak-tig torkning har diskuterats lik-som hur man skall få en förbätt-rad styrning på torkarna.

— Vi vet nu bättre hur man skall förfara. Vi vet att det ställs större krav på torkhusbyggna-der och regleringen av klimatet i torkarna.

— Från klassiska försök har redovisats fina torkprogram och nu återstår bara att kunna styra verksamheten, säger Morén som tycker att erfarenhetsutbytet som är mycket viktigt också varit mycket givande.

(15)

17

BILAGA 2:1 (s!

JITM - WRQTAP JO

(16)
(17)

Civ. )Hi. Miumud:

19

B I L A G A 2:3

(18)

20 B I L A G A 2:k

m i s

» UrBILDNING ZÖO0 kkr

» FORSKKIN S 2011

[ FOU - PRBiEKT ] - v B O O —

(19)

f oU - TRATEKMIK

BILAGA 2:5

i

- PlftSTiSK lOKKNiNS

1

(20)

23

B I L A G A 3:1 (9

Furu ^ » ^ 9 * ^Ji^jlfmmmm

(21)

2h

(22)

25 .

B I L A G A 3:3

(23)

26

B I L A G A 3:4

• 7 1

4

o

(24)
(25)

28 BILAGA 3 : 6

o

LO

T

LO

1

O

LO

T

m

ED

r o

1 L O r C M

LD O LO O

(26)

29

V Å R A \ E P U K P F A K TOR

BILAGA 3:7

= "^fc* = I , é Cl.S" /»W. förlo»*»*)

(27)

B I L A G A 3 : 8 / ' » 2 ! 1 3

7 /

zz

^ 3

/ 4 I n -i i CD r i O o i 1 1 ! 1

Gr

6r

^ 1

(01,

re

(0^,4

3 t 1 ' c--_ 1

M.

0 ' C . 8

1 •

b ^ - ^ i f e t

r ^ ^

3,?? *<

16

105

Ié30^f 1

2 . 2 ( 0 , 2

v :

1

1 ' • 1^5,2 1 i : -t é &g-t; 0 1 £ . - •

2200

-

0^721

1

[[ 0'iD ,

I : : i ??

\io

I S 3 — ! ^ 2 . 0 4 i i 1 1 1 i 1 i 1 i

(•^6

1 j - j • ^ 0 2 0 ! SO.

!

1 ^ 2 ? o • 1 1 j ! i o s H O J ! ! j 2 : ^ 1 Hi ; 4 1 - c ; • ~ i • i ' i o^^^ j • 1 1 !

0,

1.11,1.'/''t « .

I.,

(28)

Spec, löfal

ev\erci{forlorol<\A.

31

BILAGA 3:9

(29)

33

BILAGA 4:1 (19)

TEKNISKA DATA

Konstruktion • Funktion* Produktion

i r m 59 IM 4 5 I i I r ruw sa I M 4 4 4 { |v«rTW 46 t - M l rmimt it t % C£NTfuiiyi«»E xmrtt s n u » T m r » 144 7 m Vm t l - 9 | - 9 t ti 14 «

EES

PROCESSOR 5000

Processor

D

(30)

3^

BILAGA 4:2

SYSTEMBESKRIVNING

Utec 's system för styrning av virkestorkar baseras på matematiska modeller över

torkningsprocessens olika stadier. Principen är att virkets egenskaper avkänns på

indirekt väg och detta får påverka regleringen under återstående torktid. Genom att denna

princip utnyttjas, klaras torkningen utan närmare vetskap om ingående fuktkvot.

Systemet är mikrodatorbaserat och både hårdvara och programvara görs i moduler för att

uppnå stor flexibilitet vid anpassning till olika torkanläggningar och kundönskemål.

Grundenheten, Processor 5000, klarar styrning och larmövervakning av en tork. Den är

klar för anslutning av telefonuppringare och kan kompletteras med printer och

programvara för utskrift av torkprotokoll, larmmeddelanden samt processlogg. Se figur 1.

I en anläggning med flera torkkammare kan man utnyttja printer och telefonuppringare

gemensamt för alla processorer.

Fig.l

PROCESSOR 5 0 0 0 Larmsignaler Temp Fukt

OPTIONER

P R I N T E R Styrsignaler KOPPLINGSPLINT

TY

TORKANLAGGNING

<

lampa för extra indikeringslarm siren för extra indikeringslarm

ELSKÄP

T E L E F O N UPPRINGARE

Styrsignaler

OPERATÖRSKOMMUNIKATION

Inmatning av data sker i dialogform. Uppstart av torkning kan ske på tre sätt.

STANDARD

Vid torkning av en standardsats kan 1 och 3 undanlagrade datauppsättningar väljas

varvid torkningen kan startas direkt.

(31)

35

BILAGA 4:3

NORMAL

Processorn »frågar» i turordning efter följande indata: Träslag, tjocklek, bredd,

medellängd, antal paket, om virket är nysågat, brädgårds- eller vattenlagrat samt beställd

fuktkvot.

SPECIAL

Torkskötaren kan ytterligare precisera torksatsen genom att flytta markören till

inmatningsfältet.

När inmatningarna är avslutade startas torkningen varvid information om temperatur,

relativ fuktkvot i virket, återstående torktid samt aktuell processfas visas på bildskärmen.

När inmatningen är avslutad startas torkningen varvid information om tempertur, relativ

fuktighet, fuktkvot i virket, återstående torktid samt aktuell processfas visas på

bildskärmen.

Torkskötaren kan när som helst kontrollera eller ändra inmatade värden eller lagrade

parametrar. Med nyckelbrytaren kan alla inmatningar spärras.

TORKMODELL

- Indirekt uppskattning av virkets fuktkvot

- Psykrometerskillnaden beror av: Aktuell fuktkvot, fuktledn. koeff., dimension, träslag,

lufthastighet, temp., fas

- Vattenbalans

- Beräkning av torknings- och konditioneringstid

- On-line uppdatering

MÄTSIGNALER

- Torrtemperatur på bägge sidor om paketen, Ni-1000

- LiCl-givare/våttemperatur, Ni-1000

- Utetemperatur, Ni-1000

REGLERING

- »Konstant» våttemperatur

- Automatisk basning

- On/off ventilering

- Luftreversering

(32)

OPERATÖRSKOMMUNIKATION

- 9" bildskärm + knappsats

- »Formulärsinmatning» vid start av ny sats

- Processbild: Inmatning och lägesinformation

- Systembild: Signalstatus, larm/logg, parameterändringar

- Larmindikering

- Parameterändringar

BILAGA k:k

FELÖVERVAKNING

- Larminsignaler

- Utsignalkontroll

- Processvar

LOGG

- Utskrift av data på bildskärm eller som option på printer

TORK 4 S A T S NR 321 81-08-07 08.52

TRÄSLAG TJ.BREDD LÄNGD ANT.PAK

NYSÄGAT BRÄDGÄRDSL. VATTENLAGR. SLUTFUKT%

S T A R T

SNICKERITORKN. I BER. INFUKT INFUKT% I FUKTKVOT MJUK TORKNING I TORKTID CENTRUMTORKNING | | ÅTERSTÅR SIDVIRKE

I

BÖR ÄR

I

I TEMP. 45.3 45.5 I V Ä T TEMP. 4 2 . 0 43.5 I REL. F U K T 8 8 . 5 % | I BER. INFUKT 0.0 I FUKTKVOT 0.0 TORKTID 0.0 T 0.0 T 0.0 T N Y H VÄRDE

(33)

PROCESSORMODELL OCH REGLERING"'»"

Utec 's torkmodell baseras på ett antal ekvationer för att på indirekt väg uppskatta virkets

fuktkvot under olika stadier av torkprocessen. Indata för beräkningarna är mätningar av

torr och våttemperaturer i torkluften och uteluften samt operatörsinmatade och lagrade

data för torksatsen.

Psykrometerdifferensen, d.v.s. torkningskraften, beräknas enligt de samband som

framtagits vid Svenska Träforskningsinstitutet. Under större delen av torkningen hålls

den våta temperaturen konstant.

Figur 3 visar hur klimatet i kammaren regleras vid en normal torkning.

Genom att virkets fuktkvot beräknas med två olika modeller kan det teoretiskt beräknade

värdet på virkets fuktledningsförmåga korrigeras. Härigenom förbättras precisionen i

torkningen högst väsentligt.

Fig. 3

Fukthalt/Temperatur

X K - U u t

Uppvärmning

U u t

Torkning

Konditioner-ing

Tid

Pausreglering

Avkyl-ning

(34)

38

BILAGA 4 : 6

80-08-07 09.20

81-08-07

9.20 23

NATAVBROn-AUTOSTART

TEMP

FLÄKT

5PJALL:

B A S N I N G :

ALARM

AKTUELLT VARDE: N Y H VARDE

FELÖVERVAKNING

Funktionen hos fläktar, spjäll och cirkulationspump i torkkammaren övervakas av

processorn genom direkta insignaler. Denna övervakning kompletteras genom att

processorn slår larm om en förväntad reaktion på vidtagna styråtgärder uteblir.

När felet upptäcks larmas torkskötaren genom yttre signalering och presentation av larmet

i klartext på bildskärmen. Till processorn kan anslutas tre olika yttre larmindikeringar.

T.ex. yttre lampa, telefonuppringare och sire'n.

ÅTERSTART

Efter spänningsbortfall fortsätter processorn regleringen där den befann sig vid stoppet.

Återstart sker automatiskt och »mjukt».

Samma funktion tillämpas när torkskötaren trycker igång processorn efter ett tillfälligt

stopp.

DATALOGGING

Med Processor 5000 kan man med jämna tidsintervaller skriva ut en rad med data antingen

på bildskärmen eller på en extern printer. Via operatörspanelen kan man komponera en

logg bestående av 1 - 9 variabler som skrivs ut med tidsintervall mellan 10 sekunder och flera

timmar. Alla variabler i systemet är tillgängliga för loggen.

(35)

PRINTER

Processor 5000 kan kompletteras med en printer och programmvara för utskrift av

larmmeddelanden, loggutskrift eller torkprotokoll.

BILAGA 4 : 7

MÄTNING OCH REGLERING

Regleringen baseras på mätning av torr- och våttemperaturen i torkluften. Den torra

temperaturen mäts med resistensgivare (Ni-1000) på två skilda platser i torken, förslagsvis

på bägge sidor om virkespaketen. Den våta temperaturen mäts på ett ställe med en

LiCl-givare. Beräkningsprogram i processorn omvandlar mätvärdet till en våttemperatur. Som

option kan processorn anpassas för andra

typer

av givare med våtstrumpa.

1. Modellreglering: (NORM)

2. Programreglering: (PROG)

Klimatet i kammaren regleras efter ett i förhand inprogrammerat torkschema.

3. Börvärdesreglering: (REF)

Klimatet regleras

efter ett

inmatat börvärde på torr- resp. våttemperatur.

PROCESSOR 5000

HÄRDVARA

Bordsmodell alt. 19" Rackmontage

KRAFTENHET

Magnetiskt stabiliserad nättranformator.

KRETSKORT

- Enkortsdator Z80 PIO 1003 (Data board 4650)

- Videoram 2066 (Data board 4650)

- 8 kbyte RAM 5000-30 (UTEC)

- 32 kbyte PROM 5000-20B (UTEC)

- 6 kbyte PROM 5000-20B (UTEC)

- Digitalt input, 16 digitala ingångar 5000-65 (UTEC)

- Analogt input, 8 x 12 bit 5000-75 (UTEC)

- Output, 20 reläutgångar 5000-80B1 (UTEC)

- Tangentbordsavkodning 5000-01 (UTEC)

OPTION

- VART (serieinterface till printer)

- 9" Motorola bildskärm

Rätt till konstruktions- och materialändringar utan föregående meddelande förbehålls.

t e c

Box 709, 931 27 SkeUefteå. Besöksadress: Lasarettsvägen 35

Telefon: 0910-363 50. Telex: 65041 utec s.

(36)

Propac sätter

processoperatoren

i centrum

(37)

kl BILAGA k:3

VI VILL HA NÖJDA K U N D E R

Vi vet alla vad en nöjd kund innebär. Även om värdet i många fall

är svårt att mäta.

Någon har hävdat att en nöjd kund ger upphov till 5 - 6 nya.

Via kontakter sinsemellan. Eller det som ibland kallas

mun-till-mun metoden.

Å andra sidan lär en missnöjd kund innebära att vi missar 10 - 11

nya kunder på motsvarande sätt.

Och just detta, att finna nya kunder, är en viktig del i ett

före-tags fortlevnad. För att få nya kunder måste man ha attraktiva

produkter och tjänster att erbjuda.

Det är här Propac kommer in i bilden. Vi vill hjälpa dig att dels

behålla nuvarande kunder och även skaffa nya. Med hård- och

mjukvara som i slutändan ger dig nöjdare kunder.

DU SOM B Y G G E R S Y S T E M

Ditt mål sporrar oss att hitta en lösning, som underlättar och förenklar

kundens - ofta operatörens - styrning och övervakning av olika typer

av processer. Att bygga upp systemet på ett smart sätt så att

program-moduler kan återanvändas i nya projekt.

Du kanske har en dröm - en bild - om hur du skulle vilja se

slutlösningen. Men du har inte tid att nå ända fram.

Den situationen är inte ovanlig.

Du vill kanske ha någon som ställer upp

med råd och tips. Som bollvägg, helt ^ .

enkelt. Och som kan medverka till

att du hinner förverkliga din dröm

redan i ditt nuvarande projekt.

(38)

mbyggaiens dröm

irvänlighet

43

BILAGA 4 : 1 0

VI SOM LEVERERAR HÅRD- OCH MJUKVARA

Låt oss på Propac bli din bollvägg. Den du testar dina funderingar

och planer på. Kanske har vi samma ideér? I så fall har du en

färdig lösning inom räckhåll.

Vi har lång erfarenhet av olika programpaket för

operatörskom-munikation. Och vi har gått ett steg längre än våra konkurrenter

genom att utveckla OPCO som är en paketlösning för

operatörs-kommunikation.

Vi kanske sitter på just det kunnande eller den komponent som

krävs för att din dröm om en total användarvänlig lösning ska bli

verklighet.

Vi har massor av exempel på hur vi, tillsammans med

system-byggare, gett slutkunden en funktionsanpassad och

operatörs-vänlig lösning.

TILLSAMMANS KAN VI FÖRENKLA OPERATÖRENS A R B E T E

Vi på Propac har en given utgångspunkt i hela vår uppbyggnad av

systemprodukter. Nämligen att sätta operatören i centrum. Det är

utifrån hans arbetssituation vi bygger upp våra system. Hur kan vi göra

hans arbete enklare och intressantare? Hur kan vi få en bättre överblick

över den process han ska övervaka? Och hur kan vi ge honom en

flexibel lösningsom går att komplettera och vidareutveckla?

Kan vi erbjuda en lösning utifrån dessa kriterier, som

dessutom är prismässigt intressant, då

har vi garanterat en nöjd kund.

Allt detta erbjuder vi nu dig - som

systembyggare.

Utnyttja vårt mångåriga

kunnande inom området

operatörskommunikation

och du kommer att få

nöjda kunder.

(39)

BILAGA 4 : 1

utveckling

och ekonomiska sys

Propac s affärsidé när det gäller

systemkon-struktion, bygger på att utnyttja en logisk och

genomtänkt systemstruktur för

mikrodator-baserade processtyrsystem.

Det innebär att samtliga standardfunktioner i

ett system har en komplett, färdig lösning - ett

funktionsblock.

Målsättningen är att konstruera en mängd

sådana effektiva funktionsblock. Som vi kan

erbjuda och ställa till alla systembyggares

för-fogande. Oberoende av vilken dator och vilket

språk systembyggaren använder och

oberoen-de av systemets storlek.

SYSTEMSTRUKTUR

I N N I

< ( Ar, Fiarfierminal MODEM Programvdra samband uor'stan m m viaiproqram Larmhanlenng Drivar Oig.tala utqånoar ngångar

Figuren visar hur Propac's systemstruktur är

uppbyggd.

Det här sättet att bygga upp systemet, d v s

med funktionsblock har flera uppenbara

för-delar.

Datorsystemet får en mycket ren struktur

med inbyggd flexibilitet. Du kan lätt lägga till

eller ta bort funktioner. Du bäringen låsning.

Du får en genomtänkt, färdig lösning i varje

funktionsblock. Koden är förädlad och testad i

ett flertal tillämpningar.

Samspelet mellan olika funktionsblock är

anpassat till flera språk - FORTRAN. PASCAL

och BASIC - i realtidsmiljö.

Du spar tid. eftersom du kan använda

funktionsblocken för standardfunktioner. Vi

rationaliserar programframtagningen för dig

som är systembyggare.

Du kan lägga ner mer tid på de delar i

systemet som ökar prestanda och

verknings-grad i den totala processen. Exemplevis

pro-cess-samband, uppstartningsrutiner, reglering

och operatörskommunikation.

Systemet kan trimmas till högre prestanda,

utan programändringar. Bakom detta ligger

vår parameterhantering och genomtänkta

databank.

OPCO - PAKETLÖSNING FÖR

OPERATÖRSKOMMUNIKATION

OPCO består av två komponenter.

Videokort som hanterar bildskärm,

tangent-bord samt kommunikationssnitt mot printer

och m o d e m / värddator.

Programvara på videokortet som underlättar

för kunden att via sin dator och serielänk, (ev

via modem och telenätet) presentera och

hämta in information från processen eller

operatören.

För att OPCO ska kunna fungera i sitt

sammanhang, byggs videokort med

(40)

program-av effektiva

em i mikiedatonniljö

45

BILAGA 4 : 1 2

O P C O

OPERATOR COMMUNICATION CONCEPT T A N G E N T B O R D V I D E O K O R T 20 B I L D E R D I A L O G T R E N D K U R V O R H A H D - C O P Y K O M M U N I K A T I O N I B I L D S K A R M A f ) R S 232 R S 4 2 2 O P C O - P r o g r a m O P C O - P r o g r a m DATOR O P C O paKelcl omlallar V I D E O K O R T O P C O - P R O M O P C O - P r o g r a m BILD-Program K J A R B S T Y R D D A T O R ineo bdskotl lyp VT 100. VT 52 mkl latgslytning Hard Copy-oplion m m.

s o m kompielletar videoKoitel lor — lagring och hantering av bilder — operatorsdiaiog — kod lOf liarrslyrning — kurvaulomalik

— Kommunikalion med värddator Driver • Subrutiner lor värddatorn Korklar i D a l a Board. A B C 800 Kallkod lor övriga Hiaipprogram lor bildbygge

vara in tillsammans meö bWöskärm och

tangentbord i ett chassi med anslutning till

värddator och ev skrivare via seriesnitt.

OPCO är alltså länken mellan processdatorn

och operatören. Som gör det lättare för bägge

parter att hämta och lämna data.

Utmärkande egenskaper för OPCO:

* Enkel användning. Trafiken mot värddatorn

minimeras. avläsning av tangentbord, syn

taxkontroll och felmeddelande hanteras av

videokortet.

* Bra överblick för operatören. Hela processen

samt viktiga processdata kan visas i bild.

Bakgrundsbilder lagras på videokortet. Ger

snabb bilduppbyggnad vid byte av bild.

* Lättåtkomlig detaljinformation. Delar av

pro-cessbeskrivningen kan "förstoras".

Opera-tören kan få klarskrift på åtgärder och han

behöver ej slå i manualer.

Bra ergonomi. Uppmärksamheten hos opera

tören fokuseras i törsta hand på viktiga data.

med hjälp av färg. blink och inverterade fält.

* Kundanpassad bildlayout. Kunden bestäm

mer bildlayouten till 100%.

Presentationsen-heterna anpassar sig efter processen inte

tvärtom

* Snabb upplärningstid. Ger mindre beroende

av enstaka personer som operatörer.

* Flexibel hårdvara. Med möjlighet till färdig

paketlösning.

UHITÖIP TEHP SoN 11 ZO FKE 10.00 m 21.30 riHH 06 .21 TIS 12 « FRF C5.3C aSQE ONS 11.30 TOR i i . 4 5 SoH O» 30 LoR o: 3 0 / r ' OHS 09 .00 .lOK 23 M

UlSA KNtllRRE NR:

Exempel påOPCO-bild.

FJÄRRSTYRNING

Använder du OPCO och vår systemstruktur i ett

process-styrsystem, kan du via telefonnätet,

med en OPCO-terminal, smidigt och enkelt

fjärrövervaka och styra processanläggningen.

All fast information i processbilderna finns

lagrade pä videokortet i OPCO-terminalen.

Vilket innebär att datan som överförs via

data-linjen kan minimeras.

Bildväxling och inmatning av data hanteras i

fjärrterminalen och går blixtsnabbt. Enkelt och

operatörsvänligt.

(41)

^6

BILAGA 4 : 1 3

Komponenter s

kommunikatione

Propac kan även erbjuda dig som

system-byggare, ett antal komponenter av mycket

hög kvalitet. Komponenter som underlättar

operatörskommunikation med processen.

Och som med andra ord bygger på vår

grundidé: Att sätta operatören i centrum.

X-PAC 5000

X-PAC 5000 består av en industrikapsling i tre

dimensioner. Med stilren front. Med 10"

bild-skärm. Och med strilsäkert

funktionstangent-bord.

Du kan köpa X-PAC 5000 som helt färdig

industriterminal om du så önskar. Eller som

halvfabrikat med kraftenhet, videokort o c h /

eller kortrack.

Med X-PAC får systembyggaren en rejäl

•industrikapsling. Helt inflyttningsklar, för att

bygga in ett datorsystem.

X-PAC kan levereras med ditt företags egen

logotype - om så önskas.

Är du mer intresserad av skräddarsydda

X-PAC-lösningar för DataBoard-datorer, så

finns även den varianten.

Du kan även köpa kortrack och egna

kretskort från oss. som kompletterar

Data-Board-serien. Reläkort med 24 utgångar.

Ingångskort för 7 PT 100-givare. Och ett

speciellt larmkort.

LARMKORT

Effektiv larmhantering är en mycket viktig del i

ett process-system. Propac har utvecklat ett

eget larmkort, med unika egenskaper.

Kortet har 32 optoisolerade ingångar. Ständigt

övervakade - utan att belasta systemet. När

något händer på någon ingång, ger kortet larm

direkt.

I krislägen när flera ingångar ändras nästan

samtidigt, avläser kortet vilken ingång som

ändrades först.

Är du DataBoard-användare. kan vi även

erbjuda dig en färdig programvara för

larm-hantering.

X-PAC 802 OCH 806

För dig som använder ABC-800 serien kan vi

erbjuda industrivarianter på 802 och 806.

ABC 802 finns inbyggd i X-PAC med

expansionsrack, för upp till 8 interfacekort.

ABC 806 finns även den i X-PAC utförande.

Med färgskärm som har hög upplösning.

Till XPAC kan du även ansluta alfa

-numeriska tangentbord.

(42)

47

BILAGA

TERMINALPAKET

Propac har tagit fram ett s k term i na I paket,

anpassat för dig som bygger egna terminaler.

Paketet består av monitor (färg/monokrom)

videokort. tangentbord och kraftenhet.

1. Monitor s v / v 2. Färgmonitor m e d kraftpaket 3. Kraftpakel 4. Kraftpaket 5. Tangentbord 6. Videokort

Köper du inte hela paket, kan du plocka ut

de delar du främst behöver.

TANGENTBORD

Ett rejält tangentbord i industriutförande som

kan bestyckas med upp till 32

funktions-tangenter. Som är strilsäkert, med plastduk

som skyddar elektronik och tangentbrytare.

Och som har driftsäkra CLARE-tangenter.

Tangentbordet kan kundanpassas på så sätt

att du kan få eget screentryck eller graverade

tangenttoppar.

INDUSTRIMONITOR

Monitorn haren 14"färgbildskärm i

industri-hölje. Den innehåller Propac's videokort med

alla OPCO funktioner. Exemplevis bildlagring,

trendkurvor och programvara för operatörsdia

log. Separat tangentbord och printer kan

anslutas.

PROPÅN

Propån är en operatörspanel, speciellt

utveck-lad och konstruerad för tuffa miljöer.

Den är spolsäker, olje- och

kemikaliebe-ständig. Den har en stabil, gjuten ram, som

underlättar montage i pulpet eller skåp. Och

den har 14 funktionstangenter, med valfn text

och färg.

Vidare harden 8 st ljusstarka LED-tecken

(15 m m höga) och asynkront seriesnitt till

värddatorer RS 232, RS 422, RS 423 eller T I L

Programvara finns för inmatning, larm

parameterhantering.

(43)

48

Ge din nästa kund

BILAGA k:]S

ett operatörsvänligt system

Som du ser genomsyras den här

presentation-en av Propac av ett grundläggande budskap.

Att göra det enkelt för den person operatör

-som skall sköta och övervaka processer av

olika slag.

Varför? Jo, helt enkelt av den anledningen,

att utvecklingen går ju mot att fler och fler

industriella processer kommer att styras och

övervakas av personer, som i grunden helt eller

delvis saknar kunskaperom datorer. Samtidigt

ökar användningen av bildskärmar i

övervak-ningen av dessa processer.

Därför är det - anser vi - mycket viktigt att

bygga systemen utifrån dessa personers

arbetsmiljö och erfarenheter. Att göra enkla,

lättöverskådliga och lätthanterade lösningar.

Som accepteras och underlättar för

process-operatören. Det är ju han som skall arbeta i

denna miljö och med de system vi

till-sammans byggt åt honom.

Trivs han med sin tillvaro och med sin

anläggning, då är chanserna mycket stora att

du, i hans företag, får en trogen återkommande

kund.

Som vi inledningsvis nämnde, vet vi ju alla

-du som systembyggare och vi som din

leveran-tör - hur viktigt det är med nöjda kunder.

Vi ger Dig förutsättningarna

Den här broschyren kan du se som något av

katalog över vad Propac har att erbjuda dig.

Både när det gäller mjukvara och hårdvara.

Hårdvaran är tämligen lätt att presentera.

Medan mjukvaran är mer svårbeskrivbar.

Därför har vi gjort en enkel lösning för dig

som vill veta mer om oss på Propac. Oavsett

om du vill anlita oss som leverantör av system

eller komponenter.

Gör bara så här. Kryssa för de/det alternativ

på svarskortet, som du är intresserad av. Posta

det idag (vi står givetvis för portot).

Vi kontaktar dig omgående. Vi ställer gärna

upp som bollvägg eller komponentleverantör.

Vi vill ge dig förutsättningarna att ge din ^

nästa kund ett operatörsvänligt system.

Med operatören i centrum.

P r o p a c

Processtyrning B Elektronik

Besöksadress: V:a Pilgatan 5. Box 305,951 25 LULEÅ 1. Telefon: 0920-282 70. Telefax: 0920-17069. Telex: 65041 utec s. Besöksadress: Lasarettsvägen 35. Box 739, 931 27 SKELLEFTEÅ. Telefon: 0910-852 40. Telefax: 0910-19608. Telex: 65041 utec s.

(44)

k3 BILAGA

TEKNISKA DATA

Konstruktion-Funktion'Produktion

l E l i l P l

Processor

(45)

50

SYSTEMBESKRIVNING

BILAGA k 1)7

Utec ' s styrsystem P4000 för styrning av virkestorkar är ett tidsstyrt system. Klimatet i

torken regleras efter ett i förhand inprogrammerat torkschema. Systemet är datorbaserat

och både hårdvara och programvara görs i moduler för att uppnå stor flexibilitet vid

anpassning till olika torkanläggningar och kundönskemål. Processor 4000 klarar styrning

och felövervakning av en tork. Den är klar for anslutning av telefonuppringare och kan

kompletteras med printer och programvara för utskrift av information på bildskärmen.

ID TEMP UÄTTEHP BASH F-RE

OPERATÖRSKOMMUNIKATION

Inmatning av data sker i dialogform. Uppstart kan ske på två sätt.

1. Torkskötaren väljer ett av tjugo undanlagrade torkscheman varvid torkningen kan

ske direkt.

2. Torkskötaren programmerar in ett nytt torkschema. Detta sker genom att

torkskötaren fyller i en tabell på bildskärmen. Processorn frågar i turordning efter

följande indata för varje brytpunkt; tidpunkt, hörvärden för torr- resp.

våttemperaturer, basningstid samt om fläktreduktion önskas.

När inmatningen är avslutad startas torkningen varvid information om bör- och ärvärden

på torr- resp. våttemperatur, torktid, signalstatus samt aktuell torkfas visas på

bildskärmen.

Torkskötaren kan när som helst kontrollera eller ändra inmatade värden eller lagrade

parametrar. Med nyckelströmställaren kan alla inmatningar spärras.

(46)

Temperati 50 100 Uppvärmning Torkning 200 Kond. Avkylning 51 BILAGA 4 : 1 8 Timmar

TORKSCHEMA

Varje torkschema består av upp till 12 olika brytpunkter. Varje brjdipunkt består av:

- tidpunkt, den tid som skall ha gått sen start innan brytpunkten skall gälla

- hörvärden på torr- resp. våttemperatur

- basningstid, antalet sekunder per minut som basningen skall vara aktiverad fram till

nästa brytpunkt

- fläktreduktion, anges om antalet fläktar reduceras

Tidpunkten för varje brytpunkt sätts individuellt, vilket innebär att tiden mellan olika

brytpunkter inte behöver vara identiska. Tjugo olika torkscheman kan lagras i processorn.

Fig. 2 visar ett exempel på ett torkschema.

MÄTNING OCH REGLERING

Regleringen baseras på mätning av torr- och våttemperaturer i torkluften. Den torra

temperturen mäts med resistansgivare (Nicl - 1000) på två skilda platser i torken,

förslagsvis på bägge sidorna om virkespaketen. Den våta temperaturen mäts på ett ställe

med en Licl-givare. Beräkningsprogram i processorn omvandlar mätvärdet till en

våttemperatur. Som option kan processorn anpassas för andra typer av givare med

våtstrumpa.

Klimatet i kammaren regleras efter det torkschema som valts. Principen för ventilering är

av »on/off - typ». Vid varje ventilering ges en kompensationssignal till

temperatur-regleringen, för att inte en ventilering skall sänka temperaturen i torken. Som option kan

processorn förses med programvara för kontinuerlig ventilation.

(47)

PROCESSOR 40()0 OPTIONER

52

l>arm,sifrna!er 1'HINTKK Slvr.siunaler K O P P I . I N G S P I . I N T TOLEFON J P P R I N C A R E

BILAGA k:]S

lampa for extra indikeririKslarm

siren fiir extra indikeringslarm

TORKANLAGGNING i

Styrsignaler

FELÖVERVAKNING

Två olika summalarm övervakas av processorn genom direkta insignaler. Dessutom finns

tio larmfunktioner inlagda i programvaran. Dessa övervakar att klimatet i torken

överensstämmer med det begärda, att vidtagna styråtgärder ger en förväntad reaktion att

givarna ger realistiska värden. Om möjlighet finns svarar processorn med en motåtgärd

när ett visst fel upptäckts t.ex. felaktig givare kopplas automatiskt bort. När fel upptäcks

larmas torkskötaren genom yttre signaler och presentation av larmet på bildskärmen. Till

processorn kan anslutas tre olika yttre larmindikeringar t.ex. yttre lampa,

telefonuppring-are och siren.

ÅTERSTART

Efter spänningsbortfall fortsätter regleringen där den befann sig vid stoppet. Återstart sker

automatiskt.

PRINTER

Processor 4000 kan kompletteras med en printer och programvara för kopiering av

information på bildskärmen.

UPPGRADERING

Uppgradering till processor 5000 kan lätt ske på plats genom byte av programvara och

några kretskort.

a k t i e b o l a g

Box 709, 931 27 Skellefteå, S V E R I G E

Tel. 0910/363 50, telex 650 41.

(48)

53

BILAGA 5 : 1 / 1 (i))

3 V s e

76"x/So

/nm

/ort/,

/o'r.sA-t ^/mmer

= e

6,6

C6SO- f (GS0-V3of

f//P.o -t- /3rlS-(^{iy-n)]

(49)

5h

BILAGA 5:1/2

I

Figur

Updating...

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :