Språkutveckling och samspel : Förskollärares erfarenheter gällande språkutvecklande samspel för förskolebarn med svenska som andraspråk

Examensarbete

Grundnivå

Språkutveckling och samspel

Förskollärares erfarenheter gällande språkutvecklande

samspel för förskolebarn med svenska som andraspråk

Författare: Jennie Thorell

Handledare: Lottie Lofors - Nyblom Examinator: Åsa Pettersson

Ämne/huvudområde: Pedagogiskt arbete Kurskod: GPG2DU

Högskolepoäng: 15

Examinationsdatum: 2021 – 01 – 22

Vid Högskolan Dalarna finns möjlighet att publicera examensarbetet i fulltext i DiVA. Publiceringen sker Open Access, vilket innebär att arbetet blir fritt tillgängligt att läsa och ladda ned på nätet. Därmed ökar spridningen och synligheten av examensarbetet.

Open Access är på väg att bli norm för att sprida vetenskaplig information på nätet. Högskolan Dalarna rekommenderar såväl forskare som studenter att publicera sina arbeten Open Access.

Jag/vi medger publicering i fulltext (öppet tillgänglig på nätet, Open Access):

Ja ☒ Nej ☐

Abstract:

Syftet med denna studie har varit att få en fördjupad kunskap om förskollärares erfarenheter av samspelande arbetssätt i förskolan och i vilken utsträckning förskollärare anser att detta kan stimulera språkutvecklingen i det svenska språket hos barn med svenska som andraspråk. För att undersöka detta använde jag mig av kvalitativa intervjuer där fyra förskollärare på fyra olika förskolor deltog. Förskolorna ligger i områden där befolkningen huvudsakligen är av utländsk härkomst. Den teoretiska bakgrunden för studien har utgått från ett sociokulturellt perspektiv och är förankrat i tanken om att lärande och utveckling sker i samspel i sociala sammanhang. Resultatet visar att förskollärarna som arbetar i barngrupper där majoriteten av barnen har svenska som andraspråk, medvetet försöker samspela med barnen för att skapa tillfällen för kommunikation. I samspelet blir språkanvändningen central och kommunikativa strategier blir synliga. Pedagogerna ställer öppna frågor, sätter ord på känslor och beskriver begrepp på flera olika sätt så att barnen får uppleva språket med flera sinnen. Detta med stöd av olika artefakter. Språkstimulerande aktiviteter som bygger på samspel och som

förskollärarna använder ofta i verksamheten är högläsning med boksamtal, sångstunder och rim och ramsor. Användandet av dessa aktiviteter grundar sig huvudsakligen i förskollärarnas egna erfarenheter av vad som är språkutvecklande arbetssätt.

Innehållsförteckning

EXAMENSARBETE ... 1

GRUNDNIVÅ ... 1

1. INLEDNING ... 1

1.1SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 2

2. CENTRALA BEGREPP ... 2 2.1SPRÅK ... 3 2.2SPRÅKUTVECKLING ... 3 2.3ANDRASPRÅK ... 4 2.4SPRÅKSOCIALISERING ... 4 2.5SAMSPEL ... 4 3. BAKGRUND ... 4

3.2FÖRSKOLANS OCH FÖRSKOLLÄRARENS ROLL INOM SPRÅKUTVECKLING OCH SAMSPEL ... 5

3.3VIKTEN AV ATT ARBETA MED SPRÅKSTIMULERING ... 6

3.4VAD SÄGER FÖRSKOLANS STYRDOKUMENT? ... 7

4. AKTUELL FORSKNING ... 7

4.1SPRÅKUTVECKLING OCH FLERSPRÅKIGHET ... 8

4.2SPRÅKUTVECKLING OCH KOMMUNIKATIVA REDSKAP ... 8

4.3SPRÅKUTVECKLING OCH SAMSPEL ... 10

4.4SAMMANFATTNING AV TIDIGARE FORSKNINGSRESULTAT ... 11

5. METOD ... 12

5.1METODANSATS ... 12

5.2INTERVJU SOM METOD ... 12

5.3URVAL ... 13

5.4ETISKA STÄLLNINGSTAGANDEN ... 14

5.5GENOMFÖRANDE ... 15

5.6BEARBETNING OCH ANALYS AV DATA ... 15

5.7STUDIENS TROVÄRDIGHET ... 16

6. TEORETISK BAKGRUND ... 17

6.1SOCIOKULTURELL TEORI ... 17

6.2MEDIERING OCH ARTEFAKTER ... 18

6.3DEN PROXIMALA UTVECKLINGSZONEN &APPROPRIERING ... 19

7. RESULTATREDOVISNING OCH ANALYS ... 19

7.1SPRÅKSTIMULERANDE AKTIVITETER ... 20

7.1.1HÖGLÄSNING OCH SAGOR ... 20

7.1.2SÅNGER RIM OCH RAMSOR ... 21

7.2SPRÅKSTIMULERANDE ARBETSSÄTT SOM FÖRSKOLLÄRARNA ANVÄNDER I VARDAGEN ... 22

7.2.1DIALOGEN ... 23

7.2.2MENINGSSKAPANDE... 25

7.3SAMSPELETS BETYDELSE FÖR SPRÅKUTVECKLING ... 26

8. DISKUSSION ... 27

8.1METODDISKUSSION... 27

8.2RESULTATDISKUSSION ... 29

8.2.1SAMSPEL OCH SPRÅKUTVECKLING UR ETT ANDRASPRÅKSPERSPEKTIV ... 29

8.2.2SPRÅKSTIMULERANDE ARBETSSÄTT FÖR BARN MED SVENSKA SOM ANDRASPRÅK... 31

9. FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ... 34

10. KÄLLFÖRTECKNING ... 35

BILAGA 1. ... 38

1

1. Inledning

I en kvalitetsgranskningsrapport från Skolinspektionen (Skolinspektionen, 2010) påvisas att det finns brister i hur arbetet ser ut när det kommer till att stärka den språkliga utvecklingen hos barn med annat modersmål än svenska. Dessa brister framkommer tydligast i

förskollärarnas arbetssätt med att utveckla språket hos flerspråkiga barn. I förskolans verksamhet så visar granskningen att förskolansfokus ligger på att få flerspråkiga barn att känna trygghet, snarare än på att barn med svenska som andraspråk behöver stöd i sin språkutveckling i svenska.

Ämnet som denna studie berör anser jag vara relevant och av betydelse för professionen och verksamheten då en nyare granskning gjord av Skolinspektionen (Skolinspektionen, 2017, s. 5, 6) visar att nästan vart femte barn i Sverige har ett annan modersmål än svenska. Det står även att tidigare rapporter har lyft den problematik och de svårigheter som förskollärare känner kring just arbetet med språkutvecklingen hos flerspråkiga barn. Detta gäller dock mestadels arbetet med att stödja barnen i deras eget modersmål. I arbetet med att stödja barnen i det svenska språket verkar det vara lättare att arbeta medvetet. Personalen i de undersökta förskolorna har inte tillräckliga strategier eller tillräcklig kompetens, utan utgår ifrån den kunskap kring språkutveckling som de har med sig i bagaget så som att sånger, rim och ramsor ska vara språkutvecklande.

För att barnen i förskolan ska kunna göra sig förstådda i allt från lekar till lärarstyrda aktiviteter så är språket en viktig del av människans sätt att kommunicera. Genom samspel och interaktion barn sinsemellan, eller mellan vuxna och barn, så sker det en språkutveckling, i större utsträckning än om barnet sitter och leker för sig själv menar Sif Karrebæk (2013, s. 37, 38).

För mig är barns språkutveckling extra intressant då jag arbetar på en skola där 80% av barnen har svenska som andraspråk och/eller inte har tillräckliga kunskaper i svenska för att kunna delta fullt ut i alla aktiviteter. Denna studie hoppas jag kommer att vara till nytta både för förskolans verksamhet, blivande förskollärare och för mitt eget arbete som förskollärare. Eftersom barnen i dagens samhälle spenderar mycket tid på förskolan så har pedagogerna ett ansvar för hur de planerar aktiviteter och miljö för att på bästa sätt stimulera flerspråkiga

2 barns språkutveckling. I läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018, s. 8) står det att

förskolläraren ska lägga stor vikt vid att stimulera språkutvecklingen, detta genom att erbjuda olika sätt att kommunicera på. Det står också att det ska finnas förutsättningar att utveckla sitt språk genom samspelsaktiviteter som till exempel boksamtal. Det står även att förskolläraren ansvarar för att varje barn utvecklas och stimuleras i sin språkliga utveckling och

kommunikativa förmåga (Skolverket, 2018, s. 15).

Jag anser att förskollärarutbildningen inte till fullo har bidragit till öka mina kunskaper kring vilka arbetssätt som stimulerar och främjar de flerspråkiga barnens språkutveckling. Därför har jag valt att undersöka just ämnet språkutveckling. Jag vill lära mig mer om hur

förskollärare arbetar och stimulerar språkutvecklingen hos de flerspråkiga barnen samt bidra till en ökad kunskap kring olika språkstimulerande arbetssätt som kan vara användbara i förskolor där majoriteten av barnen eller några av barnen är flerspråkiga.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att få en fördjupad kunskap om förskollärares erfarenheter av

samspelande arbetssätt i förskolan och i vilken utsträckning förskollärare anser att detta kan stimulera språkutvecklingen i det svenska språket hos barn med svenska som andra språk.

Frågeställningar:

• Vilka arbetssätt och språkutvecklande aktiviteter där samspel är centralt har enligt förskollärarna visat sig bidra bäst till utvecklingen inom det svenska språket hos barn med svenska som andraspråk?

• Vilken betydelse har samspelet mellan förskollärare och barn, när det gäller språkutvecklingen enligt förskollärarna?

2. Centrala begrepp

I det här avsnittet följer en genomgång av olika begrepp som är av betydelse för studien. De begrepp som kommer att redogöras för är språk, andraspråk, språkutveckling,

3 2.1 Språk

Vad definierar ett språk? Enligt Allwood (1995, s. 14) är språk ett verktyg för att ge och ta emot information och andra budskap. För att vi människor ska kunna göra oss förstådda så använder vi ett språk. Språket gör att vi skapar en mening och en förståelse av vår omvärld när vi samtalar med varandra. Med språk menas inte enbart det verbala språket utan även ickeverbala uttrycksformer som kroppsspråk och skriftspråk menar Bjar och Liberg (2003, s. 18). Språket kopplar oss samman med vår omgivning och vi använder språket för att förmedla något i samspel med andra menar Skutnabb-Kangas (refererad i Skaremyr, 2014, s. 29).

2.2 Språkutveckling

I mitten på 1900-talet trodde man att barn lär sig ett språk genom att härma det som de vuxna säger. Årtionden senare tydde forskning på att barn lär sig språk genom interaktion och att barnen själva kunde skapa sitt eget språk i samspel med sin omgivning, skriver Wedin (2011, s. 39). Små barn får ofta stöd av de vuxna i sin närhet när de försöker uttrycka sig. Den vuxna utvecklar de få ord som barnet får fram och sätter in det i en mening eller ett sammanhang. Ett exempel på en sådan stöttning är när ett barn säger ordet trött och en vuxen svarar, är du trött. På så sätt stöds barnet till att kunna säga fler ord i följd menar Wedin (2011, s. 40).

Barnets språkutveckling börjar redan i livmodern där barnet hör sin mammas röst och ljud i sin omgivning. Under uppväxten behöver sedan barnet använda sig av flera sinnen för att utveckla språket både verbal och icke verbalt. Utveckling sträcker sig från joller till ord och från fonologi till syntax. Det vill säga från att lära sig språkljud till att sätta ihop hela meningar grammatiskt korrekta. Detta är en process som utvecklas under flera år skriver Westerlund (2009, s. 10).

Genom att barnen lyssnar på sin omgivning så stimuleras också deras intresse för ljud och på så sätt stimuleras även språkutvecklingen. Detta illustrerar vikten av att prata med barnet. När vuxna pratar med små barn speciellt så använder de sig av både gester och miner för att öka förståelsen av det som sägs, menar Westerlund (2009, s. 25, 26). Språkutvecklingen hos barn med svenska som andraspråk ser något annorlunda ut jämfört med barn som har svenska som förstaspråk, menar Håkansson, bland annat när det kommer till meningsuppbyggnad och ordföljd (2014, s. 93, 95).

4 2.3 Andraspråk

Det språk som barnet omges av från födseln och som barnet tillägnar sig allra först, blir barnets förstaspråk. När barnet sedan flyttar till ett annat land och börjar lära sig ett nytt språk så blir det barnets andraspråk, menar Fredriksson och Taube (2003, s. 153).

2.4 Språksocialisering

Enligt Wedin (2011, s. 35, 37) så är det viktigt att barn får utvecklas inom det språk som finns i samhället runt omkring dem och den miljö som barnen befinner sig i. Detta betyder för barn i Sverige att helt enkelt ha tillgång till kunskaper om och utveckla färdigheter inom det svenska språket, fortsätter Wedin. Författaren belyser även begreppet språksocialisering och förklarar att barn lär sig genom interaktion och i sociala sammanhang. Bjar och Liberg (2003, s. 21) menar att barn i interaktion med andra lär sig hur språket och dess former ser ut och fungerar. Barn vet redan från tidig ålder hur de ska delta aktivt i ett språkande sammanhang.

2.5 Samspel

Samspelet har betydelse för barns språkutveckling menar Westerlund (2009, s. 35) och ett väl fungerande samspel kan bidra till både social och kognitiv utveckling. Flera studier har visat att om barnen i förskolan tillåts att delta i olika sociala aktiviteter och samspela med andra barn och vuxna så ges barnen möjlighet att tillägna sig ett språk skriver Björk-Willén (2019, s. 35).

3. BAKGRUND

I bakgrundsavsnittet kommer jag att redogöra för vad olika författare skriver om

språkutveckling och samspel. Jag kommer även att skriva om på vilket sätt förskollärarens roll inom språkutveckling i förskolan kan ha betydelse för hur barnen tar till sig språket. Avslutningsvis kommer jag att redogöra för vad det står om språkutveckling och samspel i förskolans läroplan.

5 3.1 Språkutveckling och samspel

Ur människans behov av att kommunicera så skapades språket menar Westerlund (2009, s. 14) och språket kan inte utvecklas vidare om inte det finns förutsättningar i vår omgivning som stimulerar våra sinnen att lagra den språkliga information som finns omkring oss. Språkutveckling och samspel ses som två komponenter beroende av varandra. Enligt Westerlund (2009, s. 25) så kan samspelet mellan små barn och deras föräldrar vara avgörande för barnets språkutveckling. Författaren betonar vikten av att prata mycket med barnet, lyssna och bekräfta.

Redan i spädbarnsåldern lär sig barnen att kommunikation kan leda till något positivt då föräldrarna reagerar och agerar när de ger ifrån sig olika ljud skriver Westerlund (2009, s. 26). Här blir samspelet tydligt då den vuxne har ett ansvar för att enligt Westerlund (2009, s. 42), vara den som leder samtalet på ett sätt som utvidgar barnets språkliga uppfattningar i form av öppna frågor, ömsesidighet och för att få barnet att behålla fokus i samspelet.

Svårigheterna att lära sig ett till språk utöver det språk som barnet hört under sin uppväxt kan variera beroende på ålder på barnet och hur mycket språk som redan är etablerat i barnet. Andraspråksinlärning sker i kontakt med personer och miljö där det nya språket talas. Men eftersom ett språk redan existerar hos barnet så kan kunskaperna om det förstaspråket blandas ihop under inlärningen av det andraspråket menar Axelsson (2003, s. 127) och då i form av att barnet ändrar ordföljden i meningsuppbyggnaden till exempel.

3.2 Förskolans och förskollärarens roll inom språkutveckling och samspel

I förskolans verksamhet är det förskollärarens ansvar att se till så att alla barn oavsett bakgrund ska ha tillgång till en språkstimulerande miljö skriver Svensson (2012, s. 29) i en artikel om förskolans roll gällande barns språkutveckling. Allt högre krav har ställts på pedagogerna inom detta område. Flera insatser har vidtagits i form av utbildningar för att pedagogerna ska kunna arbeta mer medvetet med att förbättra språkutvecklingen hos barnen, såväl hos barn med svenska som andraspråk och för barn med svenska som modersmål, skriver Svensson (2012, s. 29) fortsättningsvis.

Förskollärarens roll blir extra viktig i situationer där barn inte själva tar initiativet till

6 och använda sig av ett arbetssätt som väcker en nyfikenhet hos barnen. Utmärkande för ett sådant arbetssätt kan vara att ställa öppna frågor, bekräfta det barnen säger samt att uppmuntra och stödja barnen i deras försök till att använda språket, enligt Harms, Clifford och Cryer; Pianta, La Paro och Hamre (refererade i Svensson, 2012, s. 30).

Skolverket (2017) publicerade en artikel skriven av Pia Håland Anveden, vars övergripande syfte var att öka kunskaperna kring språkutvecklande arbete i förskolan. Slutsatserna av artikeln var att arbetssätt som pedagogerna bör prioritera gällande barns språkutveckling, var samlärande och språkstöttning, vilket innebär tät interaktion och en meningsfull undervisning. För att säkerhetsställa kvaliteten bör innehållet i undervisningen vila på en veteskapliggrund och testas i verksamheten (Håland Anveden, 2017, s. 1).

Samma artikel belyser vikten av att lyssna på barnen, då speciellt barn som håller på att utveckla sitt andraspråk. Detta beror enligt Håland Anveden (2017, s. 2) på att dessa barn tar i regel lite längre tid på sig att formulera sig och pedagogen behöver ha tålamod för att inte fylla i ord eller avbryta barnet. Enligt Svensson (2005, s. 12) så bör de vuxna visa intresse för det barnen säger och skapa möjligheter för långa samtal för att barnen ska utvecklas språkligt.

3.3 Vikten av att arbeta med språkstimulering

År 2020 beslutade regeringen att en särskild utredning skulle göras för att ta fram förslag på hur arbetet i förskolan kan stödjas när det gäller språkutveckling för nyanlända barn.

Utredningens huvudsakliga syfte är att ta fram förslag som ska underlätta för förskollärarna i deras arbete med dessa barn. Förslagen som tas fram gäller kompetensutveckling, att öka tillgången till legitimerade förskollärare samt att ta fram lösningar som ska få fler nyanlända barns föräldrar att skriva in sina barn på förskolan. (Statens offentliga utredningar, 2020, s. 13 & 14).

Barn med svenska som andraspråk är beroende av tidiga språkliga insatser på förskolan för att utvecklas inom det svenska språket. Forskning tyder på att det är genom tidiga insatser som de positiva utvecklingsmönstren inom språket framträder mest. Forskning visar även att barn som gått på förskolan har i högre utsträckning en högre kunskap nivå när de börjar i skolan jämfört med barn som varit hemma. Invandrarbarn tillhör ofta den barn grupp som inte går på förskolan från en tidig ålder. I och med detta så faller det sig naturligt att kraven på kompetent

7 personal ökar. Personalens kompetens visar sig vara avgörande för hur kvalitén gällande språkutveckling i förskolan kan se ut (Statens offentliga utredningar, 2020, s. 15, 22). För barn som inte har vårdnadshavare som talar svenska hemma blir förskolan den sociala miljön där de får möta det svenska språket och regeringen vill införa obligatorisk inskrivning från 3 års ålder för barn med invandrarbakgrund eller andra aspekter som kan medföra en nedsatt språklig förmåga.

3.4 Vad säger förskolans styrdokument?

Vad säger läroplanen för förskolan, Lpfö18, om språkutveckling och samspel? I förskolans verksamhet ska det i utbildningen ingå undervisning som kan vara både planerad och spontan. Denna undervisning ska syfta till att ett lärande och en utveckling sker kontinuerligt. Det är förskolläraren som ansvarar för att planera så att undervisningen leder fram till det mål som står i läroplanen och ansvarar för att innehållet främjar barns utveckling och lärande

(Skolverket, 2018, s. 7).

Utöver detta så ska utbildningen enligt läroplanen (2018, s. 7) genomföras på ett sätt som bidrar till hälsa och välbefinnande, genom att erbjuda en miljö som inbjuder till samspel samt stödja barnen i deras lärande och kommunikation. Förskolan ska lägga stor vikt vid att

stimulera barns språkutveckling i svenska genom aktiviteter som till exempel högläsning och samtal kring texter (Skolverket, 2018, s. 8). När det gäller barns olika uttrycksformer ska förskolan ge barnen förutsättningar för att kunna uttrycka sig både verbalt, kroppsligt och med bilder eller symboler. Barnen ska även ges förutsättningar att utveckla både sitt modersmål och det svenska språket. Alla som arbetar med barnen ska utmana deras nyfikenhet för språk och kommunikation (Skolverket, 2018, s. 14, 15).

4. Aktuell forskning

Under detta avsnitt så kommer jag att redogöra för tidigare forskning inom området språkutveckling och samspel som jag anser vara relevant för min studie. De studier som valdes ut skulle inte vara äldre än tio år. Sökord: Språkutveckling, samspel, förskolan, andraspråk. För att söka efter tidigare forskning har jag använt mig av databaserna Diva portalen, Google Scholar samt Avhandlingar.se, som nåtts via Högskolan Dalarnas biblioteks

8 sida för databaser. Jag valde att bara söka på forskning som var på svenska. På mina sökord fick jag cirka 1500 träffar och jag valde därför bort alla träffar som var examensarbeten eller som inte handlade om språkutveckling ur ett samspelsperspektiv.

4.1 Språkutveckling och flerspråkighet

Syftet med en avhandling som jag sökt fram gällande flerspråkiga barns deltagande i

förskolan, Flerspråkiga barn i förskolan (2012) är att undersöka hur förskolan kunde fungera som språkutvecklande för barn med annat modersmål än svenska, hur dessa barn stöttas i sin språkutveckling samt vilka villkor som ges de flerspråkiga barnen gällande deras

språkutveckling. Den teoretiska utgångspunkten för avhandlingen grundar sig i ett

sociokulturellt perspektiv där lärande och utveckling anses vara något som sker i sampel och i sociala sammanhang. Kultti (2012, s. 26) skriver att i interaktioner kan det ske ett

meningsskapande som i sin tur kan främja lärande och utveckling. Studieobjektet i avhandlingen som har relevans för min studie är interaktion och kommunikation.

I resultatdelen redogör Kultti för hur språkutvecklande material så som böcker av olika slag, är något som ofta används av förskolorna för att främja barns utveckling i svenska. Det visar sig även i resultatet att de medverkande förskolorna medvetet organiserar olika konstellationer av barngrupper som ska bidra till givande sociala samspel. Samspelen ska i sin tur bidra till utveckling genom att barnen i de olika grupperingarna ska lära av varandra. Kulttis

avhandling belyser vikten av att förskolläraren bör vara en aktiv part i olika samspels

aktiviteter som till exempel en samling, där förskolläraren bör vara närvarande och stödjande. Detta beskriver Kultti (2012, s. 84) som en förutsättning för lärande. Kultti beskriver utifrån sin studie, några centrala dagliga aktiviteter i verksamheten som är kopplade till samspel och språkutveckling. Dessa är lek, måltider, sångsamlingar och sagostunder. En slutsats som dras av resultatet är aktiviteter där pedagogens styr en gruppaktivitet och där målet är

språkutveckling genom samspel, verkar vara mest främjande för barnens språkutveckling.

4.2 Språkutveckling och kommunikativa redskap

I en licentiatavhandling (Skaremyr, 2014) är det övergripande syftet att bidra med kunskap om vilka språkliga aktiviteter som erbjuds på förskolan samt tydliggöra hur barn med annat modersmål än svenska agerar i dessa aktiviteter, genom olika kommunikativa redskap. Fokus

9 under studiens gång var att titta på hur barnen deltog i olika aktiviteter och i vilka aktiviteter som barnen blev mest inkluderade.

Att imitera eller ta efter det som andra barn eller vuxna säger är något som enligt studien visar sig vara vanligt bland barn med svenska som andraspråk. Speciellt gäller detta när de söker kontakt med andra barn i leken menar Skaremyr (2014, s. 24). Skaremyrs studie – likt Kulttis - tar avstamp i den sociokulturella teorin där grundaren Vygotsky (1986) menar att människan använder kommunikation som ett redskap i sociala relationer.

Viktiga delar i resultatet och som är relevanta för min studie är att barnen använder sig av fler kommunikativa redskap i sampel med andra. Språkliga händelser som till exempel

sångsamlingar kan bidra till språkutveckling för barn med annat modersmål än svenska då barnen kan härma och iaktta sina kompisar och på så sätt lära sig att integrera med andra barn.

Den tidigare nämnda studien av Skaremyr (2014) belyser språkliga aktiviteter där barn och pedagoger samspelar som speciellt språkutvecklande. Detta tar även Dalgren (2017) upp i en studie som handlar om vikten av socialt samspel i förskolan. Syftet med studien är att

synliggöra den sociala interaktionen mellan pedagoger och barn samt belysa hur samspelet ser ut i praktiken.

I Dalgrens (2017) analys av resultatet i studien visar det sig att i olika aktiviteter där

pedagoger samspelar med barnen som i exempelvis bokläsning eller sångstunder så sker ett medvetet arbetssätt i form av en fråga-svar-sekvens. Detta innebär att pedagogerna med hjälp av öppna frågor utifrån innehållet i boken eller sångerna skapade ett meningsfullt deltagande. Detta menar Dalgren (2017, s. 197) verkar avgörande för att speciellt yngre barn ska kunna delta mer aktivt i undervisningen och kunna hänga med trots att de ligger på en lägre språklig nivå än övriga barn i barngruppen. Resultatet visar även att när ett samspel fungerar mindre bra så kan det lätt bli ett missförstånd och den respons som barnet behöver kan utebli lika så meningsskapandet. Att få barnen att kommunicera med hjälp av fråga - svar – sekvensen används strategiskt på ett sätt som få de yngre barnen att delta i aktiviteter då det blir inbjudande och barnen blir intresserade. Barnen kan få delta utifrån sin egen språkliga förmåga genom valet frågor som pedagogerna väljer att ställa.

10 4.3 Språkutveckling och samspel

I en avhandling av Norling (2015) gällande språkliga processer i förskolan så vill författaren bland annat synliggöra hur pedagoger stödjer barn begreppsutveckling i språk – läs och skriv relaterade aktiviteter. Syftet med studien är att utveckla kunskap om den sociala språkmiljön på förskolan samt att undersöka vilka strategier för barns begreppsutveckling som

pedagogerna använder sig av.

Det framgår i studien att pedagoger försöker att aktivt lyssna på barnen, ge barnen tid och skapa möjligheter för att se varje individ. Men i vissa fall kan det vara svårt att bekräfta speciellt små barn i det de säger då pedagogerna upplever att de inte förstår vad barnen säger alltid. Här blir den sociala biten framträdande. Om pedagogen har en relation med barnet och vet vilka intressen som barnet har så kan det vara enklare att utmana barnet och detta bidrar till meningsskapandet menar Norling (2015, s. 13).

Norling (2015, s. 31, 32) beskriver begreppet samspel och menar att samspel mellan barn och barn har betydelse för meningsskapandet. Detta eftersom barn har olika språkliga erfarenheter jämfört med sina kamrater och i samspelt så sker en gemensam kommunikation som

stimulerar språket. När barnet har tillägnat sig kunskap och kunskapen fått en mening så stannar denna kunskap kvar. Pedagogerna har även de betydelse genom att finnas där och uppmärksamma barnen med öppna och berättande frågor för att på så sätt bidra till ett metakognitivt språk.

Norling använder sig av den sociokulturella teorin som grund för sin avhandling. Norling (2015, s. 35) beskriver teorin utifrån att den inre lärprocessen är beroende av den yttre lärprocessen och lärandet sker i ömsesidigt samspel mellan individer och den sociala omgivningen. Resultatet visar att pedagoger använder sig av olika strategier för att stärka barnens verbala språk. Dessa strategier var att ställa öppna frågor, variera sitt språkbruk, återkoppla, bekräfta samt ge stöd i den språkliga begreppsuppfattningen. Pedagogerna uppmuntrar barnen till kommunikation på det här sättet enligt Norling (2015, s. 75). Pedagogerna förespråkar även högläsning då läsningen bidrar till användandet av fler och svårare ord. Resultatet visar även att pedagogerna medvetet använder en strategi för att utmana barnen i deras ordförståelse de är lyhörda och gör inte texterna enklare utan läser sagan hellre flera gånger och reflekterar över bilder och ord tillsammans med barnen.

11 4.4 Sammanfattning av tidigare forskningsresultat

Kultti studerar flerspråkiga barn i syfte att visa att det finns ett samband mellan barns språkutveckling och pedagogernas arbetssätt. Vad får barnen för villkor för lärande inom att utveckla sitt modersmål är det område hon intresserar sig för. Pedagogerna behöver ha tillräckliga kunskaper för att kunna skapa förutsättningar för de barn som inte har svenska som modersmål. Skaremyr betonar vikten av de strategier som pedagogerna kan använda för att stödja nyanlända barn för att de på bästa sätt ska kunna delta i de aktiviteter som finns på förskolan. Både Kultti och Skaremyr lyfter samspel med pedagoger som en central del av barns lärande. Norling menar också att det är genom samspel som ett meningsskapande sker, och att i samspelet stimuleras språket. Norling talar om arbetssätt, i likhet med Kultti och Skaremyr, som det som kan påverka och stimulera barnens språkutveckling. Arbetssätt som att lyssna på barnen, bekräfta och välja hur ord och meningar sägs, verkar vara av stor betydelse enligt resultatet.

Norling kallar dessa arbetssätt för strategier, precis som Skaremyr gör, men Skaremyrs studie handlar mer om språkliga aktiviteter som kan bidra till att stimulera språkutvecklingen. Dahlgren beskriver arbetssätt där samspel är centralt, till exempel bokläsning och sånger där pedagogerna medvetet arbetar med att skapa mening. Detta kan ske genom att föra en dialog om bilder och ord. Dahlgren menar även hon att det är genom samspel i den sociala

språkmiljön som barnen lär sig mest.

Tidigare forskning visar att pedagogerna och deras sätt att arbeta, planera och utföra undervisning i förskolan har storbetydelse för barns språkliga utveckling. Samspel och språkutveckling är nära sammanflätat inom förskolans väggar och det är genom samspel som ett meningsskapande och ett lärande sker. Förskollärarens kompetens kan påverka hur

flerspråkiga barn deltar i olika aktiviteter där samspel är en central del. Sociokulturell teori verkar vara den teori som mest används för att analysera resultatet i studierna. Resultaten av samtlig forskning visar att det är pedagogerna som skapar tillfällen för lärande. Detta genom att använda arbetssätt som kräver ett samspel. Aktiviteter där samspel är centrala är

högläsning och att samtala om bokens text och bilder samt att sjunga sånger och använda sig av rörelser eller bilder som förtydligar och skapar mening.

12 När det gäller alla typer av språkutveckling så är den sociala miljön eller det sociala samspelet avgörande för att ett lärande ska ske. Resultaten visar att pedagoger arbetar medvetet och aktivt med att stimulera språket hos barn med annat modersmål och för att de ska våga delta i alla aktiviteter som finns på förskolan.

5. Metod

I avsnittet som följer kommer den metodansats som används för att forska i det valda ämnet att redovisas samt valet av metod för att samla in data. Informanterna som deltagit i studien kommer att presenteras och jag kommer även att redogöra för urvalet av medverkande. Avslutningsvis så tas det etiska ställningstagandena upp som jag förhållit mig till under studiens gång, en beskrivning av genomförandet samt en analys och bearbetning av data.

5.1 Metodansats

Som metodanats i denna studie har jag valt fenomenologi, vilket innebär att studera människors upplevelser och erfarenheter. Fenomenologin hör till de empirinära

forskningsmetoderna och denna ansats används främst i kvalitativa forskningsmetoder där syftet är att studera lärande, enligt Patel och Davidson (2019, s. 37). Trots att metoden är framtagen för att studera lärande så kan den även syfta till att påvisa olika uppfattningar som människor har.

Inom denna ansats använder den som forskar sig av öppna frågor i till exempel en intervju, där personen som deltar i intervjun får berätta om sina egna uppfattningar med sina egna ord. För att sedan få ut något konkret ur de deltagandes svar så måste svaren transkriberas och analyseras. Den som utgår ifrån denna metodansats måste gå igenom allt insamlat material tills ett mönster framträder som därefter kan analyseras, menar Patel och Davidson (2019, s. 38). Fenomenologins avsikt är att förtydliga och skapa en bredare uppfattning av ett fenomen i omvärlden. Patel och Davidson (2019, s. 39) skriver att denna ansats likt många andra ansatser är induktiva, vilket betyder att den syftar till att få fram en unik slutsats inom ett specifikt område eller om en grupps erfarenheter.

5.2 Intervju som metod

För att samla in data har jag valt att använda mig av kvalitativa intervjuer. Intervju är en metod som innebär att jag som forskare ställer frågor som de medverkande, också kallade

13 respondenterna, svarar på muntligt, enligt Patel och Davidson (2019, s. 94). Patel och

Davidsson (2019, s. 104) beskriver kvalitativa intervjuer som en metod som ger

intervjupersonen en möjlighet till att svara med sina egna ord och syftet med just kvalitativa intervjuer är att skapa sig en bild och en uppfattning om hur någon annan ser på ett ämne.

Utifrån detta består intervjufrågorna av öppna frågor som ger intervjupersonen möjlighet att svara utifrån sina egna tankar och erfarenheter. Intervjun består av några frågor i en

intervjuguide (se bilaga 1) där frågorna utgör ett underlag som jag sedan bygger på med följdfrågor där det behövs. Dessa frågor ska hjälpa mig att besvara mina frågeställningar och syftet med studien. Denna form av intervju kan beskrivas som halvstrukturerad och kan enligt Kvale och Brinkmann (2014, s. 165) användas då den som intervjuar vill få svar på frågor utifrån ett visst tema. Svaren från respondenterna antecknas löpande under intervjuns gång i form av stödord som sedan sammanställs i direkt anslutning till avslutad intervju. Utrymme finns för möjliga följdfrågor. Intervjun har en låg grad av strukturering vilket enligt Patel och Davidson (2019, s. 98) innebär att det ska vara möjligt för respondenten att svara utifrån sig själva då det inte finnsnågra bestämda svarsalternativ.

5.3 Urval

När en plan har gjorts upp för hur undersökningen ska gå till är nästa steg enligt Patel och Davidson (2019, s. 82) att välja ut vilka personer som kan vara lämpliga att delta i intervjun. Jag har valt att intervjua fyra förskollärare på fyra olika förskolor som ligger i områden där det bor många familjer med utländsk bakgrund, eftersom studiens undersökningsområde berör barn med svenska som andraspråk.

På de utvalda förskolorna är majoriteten av barnen invandrade eller födda i Sverige men har ett annat modersmål än svenska. Alla förskollärare som medverkar ska ha en

förskollärarutbildning samt mer än fem års erfarenhet av att jobba med barn som har svenska som andraspråk. Detta var något som jag efterfrågade av rektorerna som jag kontaktade för att få förslag på förskollärare som kunde vara lämpliga att delta i min studie. Förskollärarna som valts ut att medverka i studien har alla svenska som modersmål och är födda i Sverige.

Rektorerna i samtliga områden hänvisade mig till de förskollärare som kunde vara aktuella för intervju utifrån hur mycket erfarenhet de hade med att arbeta med barn som har svenska som

14 andraspråk. Rektorerna utgick alltså från förskollärarnas erfarenhet och tillgänglighet i sina val av medverkande. Dock har jag själv valt ut vilka förskolor som skulle medverka och då med utgångspunkt i vilka områden som det bor flest innevånare med invandrarbakgrund.

5.4 Etiska ställningstaganden

Vid planering av en kvalitativ intervju behöver jag göra olika ställningstagande.

Vetenskapsrådet (2017, s. 13) skriver att i all forskning ska individerna som medverkar känna sig säkra på att deras identitet inte röjs så att de inte de kan kränkas eller skadas av sina utsagor. Utifrån detta har jag valt att inte använda några namn på mina respondenter eller de förskolor som de arbetar på. Detta beskriver Vetenskapsrådet (2017, s. 41) som en

förutsättning för att en studie ska få genomföras.

Innan intervjuerna utförs ska respondenterna bli informerade om studiens syfte, upplägg och att deras medverkan när som helst får avbrytas, denna information ingår i de forsknings principer som Vetenskapsrådet beskriver (2017, s. 26). Därför skickade jag ut ett brev (se bilaga 2) där mina respondenter fick ta del av syftet med studien. I brevet framgår det även tydligt att deras medverkan är frivillig, att uppgifterna som samlas in enbart kommer att behandlas i forskningsändamål samt att alla personuppgifter behandlas under

dataskyddsförordningen GDPR.

Då respondenternas svar spelas in informerar jag om att det inspelade materialet enbart kommer att finnas på min privata Ipad som inte var uppkopplad till internet och som sedan raderas efter transkribering. När förskollärarna tillfrågades om de ville medverka försäkrade jag mig om ett samtyckte gällande inspelning.Andra etiska frågor som jag har beaktat i denna studie är enligt Vetenskapsrådet (2017, s. 8) att min forskning ska vara sanningsenlig och jag ska bland annat kunna redogöra för både metod och resultat på ett tillgängligt sätt. De

medverkande informerades även om de etiska ställningstagandena då alla som forskar har vissa krav på sig gällande hur forskningen ska bedrivas och hur data får användas menar Patel och Davidson (2019, s. 83). Detta innefattar även att skydda individerna som medverkar mot kränkning eller liknande.

15 5.5 Genomförande

När det var klart vilka förskollärare som skulle delta i min studie e-postade jag ett

informationsbrev med en förfrågan om deltagande (se bilaga 2), med information om vad studien syftade till samt information om att deras villkor för medverkan. Samtliga

medverkande ansåg att ämnet var intressant och ville gärna ställa upp på att besvara mina frågor. Tid för intervjuerna bokades in med de utvalda förskollärarna en vecka innan själva intervjuerna. Tiden för intervjuerna bestämdes av respektive förskollärare. Jag ville att

förskollärarna skulle kunna prata ostört, så de fick välja den tiden på dagen som de ansåg mest lämplig. Innan intervjuerna meddelade jag förskollärarna om att de var viktigt att de befann sig på en ostörd plats vid tiden för intervjuerna. Jag valde att utföra telefonintervjuer då jag vid tiden av intervjuerna inte alltid hade tillgång till en dator.

Under intervjuns gång antecknade jag några viktiga saker som förskollärarna svarade, men för att inte missa något spelade jag in samtalen i en Ipad som inte varit uppkopplad mot internet mellan intervjutillfället och slutförandet av studien. Till en början ställdes frågor gällande deras yrkesroll och erfarenhet för att sedan övergå i frågor gällande syftet med studien. För att få mer utförliga svar ställdes följdfrågor där det behövdes. Samtalen tog mellan 20 – 25 minuter vardera.

5.6 Bearbetning och analys av data

När intervjuerna var avklarade transkriberade jag de inspelade samtalen samt lade till mina anteckningar till ett sammanställt resultat, där det framgår vad förskollärarna hade svarat på mina intervjufrågor. Detta gjordes för hand och på papper. Jag valde att skriva för hand då jag skriver snabbare för hand och kan strukturera upp materialet enklare, vilket visade sig ta en hel del tid, men det var ändå nödvändigt för att kunna göra en sammanställning och kunna urskilja kategorier.

Att skriva ner en text utifrån en videoupptagning eller en ljudinspelning beskriver Patel och Davidson (2019, s. 150) som en kvalitativ bearbetning. Steg två, efter att jag skrivit ner alla intervjuer, var att läsa igenom dem noga för att finna teman och kategorier som är relevanta för min studies syfte. Jag utgick från mina frågeställningar för att skapa kategorier som kunde vara av betydelse för resultatet. De kategorier som jag valt att ta upp i resultatet och som berör samspel och språkutveckling, är språkstimulerande aktiviteter, språkstimulerande arbetssätt

16 som förskollärare använder på en daglig basis samt samspelets betydelse för barns

språkutveckling. Språkstimulerande aktiviteter innefattar själva valet av aktivitet som förskolläraren anser vara språkstimulerande och språkstimulerande arbetssätt innefattar hur förskolläraren väljer att arbeta språkfrämjande under de olika aktiviteterna. Jag sökte även efter lämpliga underkategorier som skulle tydliggöra det som jag hittat i min insamlade data. Som redskap i min analys av resultatet använde jag mig av de begrepp som redogörs för i avsnittet om studiens teoretiska bakgrund.

5.7 Studiens trovärdighet

I en kvalitativ studie som denna används begreppen validitet och reliabilitet för att beskriva studiens trovärdighet. Reliabiliteten i en kvalitativ studie med intervju som vald metod, kan betyda att oavsett om respondenterna skulle svara olika på frågorna vid olika tillfällen, är studien ändå inte av låg tillförlitlighet. Personen som svarar på frågorna kan ha fått en annan syn på ämnet sedan det tidigare svarstillfället Om svaret på frågorna anses trovärdiga utifrån den situation som råder vid ett specifikt tillfälle är svaren vid det tillfället viktigare än att få samma svar vid olika tillfällen menar Patel och Davidson (2019, s. 133, 134). Validiteten kan yttra sig genom att forskaren har utformat studien för att på ett trovärdigt sätt samla in data och hur den har tolkats, fortsätter författarna. Det är tolkningen av data som är centralt när det gäller validiteten och det bör inte finnas flera olika tolkningar av samma data då detta kan påverka trovärdigheten. Dock är varje studie unik och det finns inga regler för hur validitet ska kunna fastställas skriver Patel och Davidson (2019, s. 135).

Ett sätt att tillämpa någon form av validitet i studier med intervju som metod kan enligt Patel och Davidson (2019, s. 135) vara genom en tydlig transkribering av intervjusvaren. Detta då det vi skriver inte alltid stämmer överens med hur vi pratar. Det är lätt att den som

transkriberar lägger till text där det behövs fyllas ut och då kan innebörden av en mening ändras. Tolkningarna som görs bör vara av den karaktär som bidrar till att läsaren själv får bilda sig en uppfattning av vad den anser vara trovärdigt menar Patel och Davidson (2019, s. 136). I kvalitativ forskning kan respondenterna få ta del av sammanställningarna av resultatet för att bekräfta att deras svar har tolkats rätt. Detta beskriver Patel och Davidson (2019, s. 136) som ett sätt att arbeta med kommunikativ validitet. Mina respondenter har under

17 skrivandets stund inte fått ta del av resultatet men kommer att få ta del av det inom kort. Det material som jag samlade in behandlades på ett varsamt och noggrant sätt där det framgick med namn och datum vilken förskollärare som svarat vad vilket jag anser kan bidra till en reliabilitet och validitet i denna studie. Ett annat sätt att öka trovärdigheten i en studie kan vara att spela in intervjun, vilket jag gjorde. Detta för att inte värdefull information ska gå om intet. (Kihlström, 2007, s. 232).

6. Teoretisk bakgrund

I detta avsnitt följer en redogörelse för den teoretiska bakgrund som jag anser vara lämplig för min studie. I likhet med tidigare forskning som studerat områden med fokus på samspel, språkutveckling och lärande, har jag valt den sociokulturella teorin som teoretisk förankring. Jag kommer här att förklara några centrala begrepp ur teorin som är av betydelse för min studie.

6.1 Sociokulturell teori

Denna teori grundar sig i att försöka förklara de omständigheter och kunskaper som krävs för att inlärning och utveckling ska kunna ske och hur vi människor tar till oss lärande inom sociala och kulturella sammanhang. Att lärande sker i alla sociala sammanhang där samspel och kommunikation är centralt, är det som utgör kärnan inom denna teori menar Säljö (2000, s. 12, 13). Säljö (2000, s. 14) lyfter ett exempel, om ett samhälle är helt isolerat från

omvärlden och människorna som lever där inte använder skrift i sitt sätt att kommunicera är det högst troligt att skrift inte är något som någon i samhället kommer att behöva lära sig eller få kunskap kring.

Teorin används inom utbildningsväsendet som ett redskap för att kunna analysera lärande och utveckling. Genom att se på lärande genom ett sociokulturellt perspektiv kan det synliggöras hur människor tar till sig information och hur de formas utifrån den sociala miljön de befinner sig i. Enligt teorins grundare Vygotsky (refererad i Säljö, 2000, s. 20) är begreppen redskap och verktyg av betydelse och betraktas som resurser. Dessa resurser använder vi oss av för att förstå vår omvärld. Resurserna innefattar både kroppsliga, intellektuella och fristående

18 (2000, s. 17, 18, 20). Hur vi utvecklar dessa resurser har sin grund i vår delaktighet i

samhället genom interaktion och samspel.

Säljö (2000, s. 24, 36, 37) menar att samhället tidigare har sett på lärande som en process som sker enskilt i hjärnan och inom skolan förväntas eleven lära sig det som läraren undervisar på ett sätt som redan är förutfattat och den nya kunskapen förväntas stanna kvar.

Undervisningsmetod ses som enkelriktad och det blir enligt författaren svårt att veta om enbart lyssnandet bidrar till att ett lärande sker. Det är genom kommunikation som vi blir medvetna om vår omvärld och för att kunna lära oss något behövs således en kommunikativ förmåga.

6.2 Mediering och artefakter

Genom att samspela med redskap och föremål av olika slag ses inom den sociokulturella teorin som resurser för att lära och utvecklas, detta kallas inom sociokulturella teorin för mediering. Artefakter kan ses som redskap. Redskap som papper och penna är former av fysiska redskap som vi med hjälp av kan lösa problem eller bidras till meningsskapande skriver Säljö (2000, s. 74). Vi kan inte till fullo förstå hur ett lärande går till utan att vara medvetna om att vi i samspel med fysiska och intellektuella resurser, där medieringen (tänkandet) blir den intellektuella och artefakten (redskapet) det fysiska, kan ta till oss kunskap som annars inte är möjligt. Detta kan ses som en process där människors kunskaper flätas samman med de färdigheter som lärts in under tid i den kultur som omger oss. Barns utveckling är beroende av interaktion med omgivningen och av samspelet med andra människor och föremål Enligt Säljö (2000, s. 76.)

Vår förmåga att använda språket som kunskapskälla är ändå den mest vikta beståndsdelen menar Säljö (2000, s. 82). Genom ord och uttryck, medieras miljön alltså den görs begriplig och meningsfull på ett sätt som gör att vi kan samspela i olika sociala sammanhang. Med hjälp av språket kan vi tydliggöra och förklara sådant som inte finns tillgängligt i

omgivningen, kärlek, känslor eller tid till exempel samt beskriva något som hänt vid ett tidigare skede. Detta öppnar världar av kunskap som vi inte ser och tillåter oss att förstå på nya sätt enligt Säljö (2000, s. 84).

19 6.3 Den proximala utvecklingszonen & Appropriering

För att kunna analysera lärande ur ett sociokulturellt perspektiv har jag valt att redogöra för två begrepp, den proximala utvecklingszonen och appropriering, som är av betydelse för just samspelande utveckling. Säljö (2000, s. 119) menar att oftast när vi inte har svar på något själva är det lätt att vi frågar någon som vi vet kan lite mer än oss själva. Inom Vygotskys teori finns en tanke om att människor ständigt behöver komma framåt i sin utveckling. I varje ny situation och socialinteraktion tar vi till oss och behärskar ny kunskap. Vi kan genom detta upptäcka nya mönster och lära oss hur olika redskap bör användas i olika situationer. Denna process beskriver Säljö (2000, s. 119, 120) som att appropriera kunskaper. Ett sätt att beskriva appropriering är med begreppet Den proximala utvecklingszonen, som Vygotsky menar kan ses som ett avstånd mellan vad en person kan på egenhand och vad personen kan komma att kunna med stöd en vuxen eller ett barn som är före i sin utveckling. Avståndet mellan att kanske förstå något till att kunna utföra något själv kan vara långt menar Säljö (2000, s. 121). Men uppgiften kan eventuellt utföras med handledning och stöd tills uppgiften kan lösas på eget bevåg.

7. Resultatredovisning och analys

Under denna rubrik redovisas resultatet av intervjuerna där förskollärarnas svar bearbetas och presenteras som de tre huvudkategorier som blev synliga under bearbetning av min data. Huvudkategorierna följs sedan av underkategorier. De kategorier som konstruerats utgår ifrån mina frågeställningar. Jag använder mig av citat från samtliga respondenter som har betydelse för mina forskningsfrågor. Efter citaten och redogörelserna följer en analys där jag tar stöd i den sociokulturella teorin, vars begrepp fungerar som redskap för analysen. De förskollärare som deltar i denna undersökning är: Maria, 17 år som förskollärare; Karin, 31 år som

förskollärare, Sofia, 30 år som förskollärare och Helena, 6 år som förskollärare.

Utifrån forskningsfrågan ”Vilka arbetssätt och aktiviteter där samspel är centralt har enligt förskollärarna visat sig bidra bäst till utvecklingen inom det svenska språket hos barn med svenska som andraspråk?” har jag under mitt arbete med det transkriberade intervjumaterialet skapat följande kategorier som får utgöra huvudrubriker i redovisningen av resultatet. Den första är språkstimulerande aktiviteter följt av underrubriker som tar upp dessa aktiviteter:

20 högläsning och sagor, sånger rim och ramsor. Nästa huvudkategori är språkstimulerande arbetssätt som förskollärare använder i vardagen. Arbetssätt innefattar hur förskollärarna väljer att arbeta språkstimulerande under en aktivitet. Underkategorierna som redogör dessa arbetssätt är dialogen och meningsskapande.

Den tredje huvudkategorin är samspelets betydelse för språkutveckling. Denna kategori är framtagen utifrån min andra frågeställning, vilken betydelse har samspelet mellan

förskollärare och barn, när det gäller språkutvecklingen enligt förskollärarna?

7.1 Språkstimulerande aktiviteter

Förskollärarna som deltar i studien anser att aktiviteter som rim, ramsor och sångstunder är aktiviteter som är språkstimulerande och som de medverkande i min studie gärna använder i den dagliga verksamheten på förskolan.

7.1.1 Högläsning och sagor

Av de förskollärare som deltar i denna studie nämner samtliga att de anser att det är viktigt att läsa för barnen. Men de nämner även att det inte bör stanna vid att bara läsa en bok upp och ner. En av förskollärarna som jag valt att kalla Maria benämner vikten av att samtala om och kring boken, både före och efter läsningen. På hennes förskola är det rutin att efter måltiden läsa en bok för barnen och innan ställs frågor om bokens bilder och efter får barnen svara på frågor om vad som hände, hur den slutade och hur de tror att karaktärerna kände.

”Den inplanerade aktiviteten med högläsning och boksamtal efter lunch är den aktivitet som jag anser vara mest stimulerande. Vi lyckas fånga in alla barn. Vi samtalar om boken, återberättar och tolkar bilder”

Här berättar Maria om deras planerande dagliga språkliga aktivitet. Hon berättar att boksamtal efter lunchen är ett gyllene tillfälle där barnen är samlade och hon kan fånga upp barn som inte är lika intresserade av högläsning vanligtvis. Barnen kan i samtalet lyssna på sina

kompisar runt bordet och höra vad de säger. Här blir barnen språkliga förebilder för varandra menar förskolläraren. De äldre barnen blir språkliga förebilder för de yngre och de svenska barnen oavsett ålder blir språkliga förebilder åt de barn med svenska som andra språk.

21 En annan av förskollärarna som har 31 års erfarenhet i yrket, jobbar på en förskola där alla barn har svenska som andraspråk, Karin, berättar hur viktigt det är med en tanke bakom sagorna som de läser för barnen.

”Vi läser inte sagan rakt upp och ner. Barnen måste få uppleva sagan med flera sinnen. Därför tittar på film, dramatiserar och tar språkpromenader”

Hon berättar fortsättningsvis att barnen tillsammans får gå ut i naturen och fotografera föremål som har koppling till den sagan som de arbetar med för att sedan projektera bilderna och sätta ord på det som bilderna visar.

Maria och Karin använder sig här av artefakter i form av böcker och bilder. Boken blir i högläsningen ett verktyg för att uppnå de mål som förskolläraren syftar till som då är att stimulera språkutveckling hos barnen. Bilderna ihop med texten utgör tillsammans med samtalet kring boken en process som jag kopplar till det som Säljö (2000) skriver om

mediering. Men hjälp av den begreppsuppfattning som boken och dess bilder bidrar till ökar förståelsen av språket. Inom teorin är detta en central del i en lärande process. Det som sker i situationerna med högläsning, boksamtal och sagor kan även ses utifrån att ett lärande sker i samspel med andra och genom begreppet den proximala utvecklingszonen. De barn som inte är på samma nivå språkligt kan med hjälp av att lyssna och diskutera med barn som är längre fram i sin språkutveckling, få stöd att nå den språkliga nivå som ligger närmast till hands.

7.1.2 Sånger rim och ramsor

Helena lyfte fram sångstunder samt rim och ramsor som de samspelande aktiviteter som hon ansåg stimulera språket mest hos barn med svenska som andra språk. Hon berättar att

personalen på förskolan gärna sjunger sånger med många ord och lite svårare texter för att ge barnen så många ord som möjligt.

”Jag tycker att sång, rytmik, dans och rörelse är speciellt givande. Många barn som har svårt med språket har det lättare att öppna upp sig när de sjunger eller dansar tillsammans med andra. Musik är ett

22 Helena anser att när barnen som har svenska som andraspråk lyssnar på pedagogerna och barnen när de sjunger tar de till sig språket på ett mer stimulerande sätt då sång är en aktivitet som är lustfylld och när barnen har roligt blir de mer mottagliga för lärandet.

Aktiviteter som rim och ramsor, speciellt när det kommer till språkstimulering för små barn i åldern 1 – 5 anser förskolläraren Sofia vara en central del för att barnen ska ta till sig olika språkljud. Sofia som har jobbat som förskollärare i 30 år har för närvarande 15 barn av 15 på sin avdelning som har svenska som andraspråk. På Sofias avdelning försöker personalen få in rim och ramsor flera gånger under dagen både före och efter lunch. Barnen får även klappa sina namn berättar Sofia, detta för att de ska förstärka språkljuden och stavelserna.

” I och med att barnen är så små så är det mest vi vuxna som sjunger men vi kan se på barnen att de hänger med så gott de kan”. Sofia berättar att när de sjunger sånger och ramsor så använder hon sig alltid av rörelser som tydliggör orden i ramsorna/sångerna men att de även kan ha med bilder som stöd för att förstärka språket.

Förskollärarna använder sig av kroppen för att i aktiviteter som dessa förstärka innebörden av det som sägs och sjungs. Här blir kroppen en resurs och ett redskap för att öka chanserna till att ett lärande sker. I samspelet med resurser blir det för barnet lättare att knyta an till den nya kunskapen i det sociala sammanhanget. Orden som sägs i sånger och ramsor har kanske inte någon konkret innebörd för baren förens pedagogerna tar hjälp av de språkliga resurser som de har som i det här fallet, sitt kroppsspråk. Att barn lär i samspel med andra verkar vara av betydelse då det visar sig i aktivisterna att tittar på varandra, lyssnar och tar efter. De små barnen ser hur de äldre och pedagogerna gör vilket får dem att våga testa och uttrycka sig. Detta kopplar jag till den proximala utvecklingszonen då barnen får stöd i sitt lärande och utvecklas i samspelet med andra äldre barn och vuxna. Barnen är med på sina egna villkor och skapar på så sätt sina egna kunskapszoner inom de aktiviteter som erbjuds (Säljö, 2000, s. 121).

7.2 Språkstimulerande arbetssätt som förskollärarna använder i vardagen

Samtliga förskollärare som deltar i studien grundar sina val av språkstimulerande arbetssätt på den egna beprövade erfarenheter och på sådant som de sett bidragit till språkutveckling hos barn med svenska som andraspråk. Det arbetssätt som framkommit genom intervjuerna är som följer.

23 7.2.1 Dialogen

Hur förskollärarna pratar med barnen verkar vara en stor del av det språkstimulerande arbetssätt som bedrivs på det undersöka förskolorna.

” Allt vi gör i vardagen bidrar till språkutvecklingen. Vi ger barnen talutrymme och ser till att de får delta i diskussioner under bland annat måltidssituationer. Vi försöker använda oss av hela meningar, rätt benämningar, svåra ord men som vi även förklarar betydelsen av”

Här berättar Maria att personalen på avdelningen hela tiden arbetar aktivt med att stärka barnens språk. Det hon syftar till i citatet gällande talutrymme, är att inte lägga ord i munnen på barnen och att inte avbryta för att fortsatta en mening som ett barn som har svårt med svenskan försöker säga. Maria försöker skapa situationer där barn i olika åldrar kan få

möjlighet att föra en dialog. Även när hon pratar med barnen förenklar hon inte sitt språk utan använder hela meningar och märker hon att barnen får svårt att hänga med så stannar hon upp och förklarar vad orden betyder ibland med stöd av bilder. Hon fortsätter att beskriva ett arbetssätt som genom många års erfarenhet är något som hon alltid försöker eftersträva.

” Om barnen berättar något så ställer jag följdfrågor och är aktiv så det blir en dialog. Viktigt att inte ta över samtalet, ställa öppna frågor så barnen får berätta mera”

Helena som även hon har många års erfarenhet men att arbeta med barn med svenska som andraspråk lyfter sätter att prata med barnen som en viktig aspekt. I likhet med det som Maria berättar så säger Helena att det är viktigt att inte bara använda sig av ord som hon tror att barnen förstår, det är viktigt menar hon att föra en dialog där hon använder hela meningar och skapar en förståelse med hjälp av föremål eller bilder.

” Vi vill ge barnen många ord och allt går ut på att beskriva saker på flera olika sätt”

Istället för att enbart säga tallrik så säger vi djup tallrik eller hård smörgås i stället för att bara säga smörgås. Förstår inte barnen så visar vi även upp en hård smörgås för att tydliggöra”

Barnen måste få tal utrymme. Detta säger Sofia, är både en svårighet och central del av barnens språkutveckling. Barngrupperna blir större och det blir svårare att hinna med att få tid

24 med varje barn. Vissa barn som har svenska som andraspråk kan vara blyga och osäkra när de ska prata ett nytt språk och då kan mindre gruppen vara bra.

” Det är väldigt svårt att se varje barns behov i dessa stora grupper där barn som är lite osäkra lätt kan bli tysta under planerade aktiviteter i helgrupp”

Detta säger Sofia och menar att trots att en aktivitet går ut på att stimulera språket är det lätt att många barn ändå inte kan ta till sig språket på samma sätt. I verksamheten är det inte alltid lätt att ha smågrupper under dagen därför är det viktigt att ta alla tillfällen som finns för att ge barnen tid för att samtala och kommunicera på. Under påklädning pratar vi hela tiden med barnen och beskriver händelseförlopp samt benämner ord. Samma sak under måltiderna där använder vi oss av begrepp och försöker prata med varje enskilt barn. Sofia berättar även att under leken så är hon närvarande för att sätta ord på föremål, känslor eller händelser. Allt för att så medvetet som möjligt ge barnen mycket språkstimulering under dagen och ett ökat ordförråd. Sofia beskriver att det är på förskolan som barnen kommer i kontakt med det svenska språket. Därför blir sättet som de pratar till barnen viktigt.

”Det är hos oss som barnen hör svenska, och vi måste hela tiden tänka på hur vi pratar och vilka ord vi väljer att använda. Vi ser helst att barnen får höra sitt modersmål hemma för att det blir enklare att lära sig ett nytt språk när de redan har orden och förståelsen på ett annat språk redan”

Att prata med barnen på ett medvetet sätt som pedagogerna här väljer att göra kopplar jag till det inom sociokulturella teorin som beskrivs som kommunikativa stöttor. Barnen stöttas på vägen till korrekta meningsuppbyggnaden men hjälp av detta arbetssätt. Hemma kanske barnen får höra svenska med brytning eller meningar där orden hamnar i fel ordning.

Förskollärarna betonar vikten av hur de väljer att prata och att de gärna försöker att använda hela meningar, inte förenkla och liknande. Detta samspel kan även ses utifrån att stötta barnen att nå sin näst intill liggande språkliga utvecklingszon den proximala utvecklingszonen.

”Vi ser gärna att föräldrar pratar modersmål med barnen hemma och vi pratar svenska med barnen på förskolan”

Med detta menar Maria att när föräldrarna pratar men barnen på den svenska som de kan, så blir det lätt fel i meningsuppbyggnad och benämningar. Därför ser hon hellre att barnen får ta del av ett språk hemma och ett språk på förskolan.

25 Stora grupper kan vara en svårighet när det gäller språkutveckling berättar Maria. Det blir svårt att hinna med att se alla barns behov, då alla barn utvecklas olika och behöver olika typer av stöd och stimulering. Helena menar att för att ett givande samspel ska utvecklas är språket en central del i relationsbygget. När ett barn känner en trygghet på förskolan och är trygg med de förskollärare som arbetar på avdelningen, blir barnet mer mottaglig för samspel. Helena menar att det hade underlättat om även hon kunde tala de språk som barnen talar, för då kunde hon förklara på både svenska och på deras modersmål för att öka förståelsen.

7.2.2 Meningsskapande

Flera av de intervjuade tar upp betydelsen av att skapa mening. Karin berättar om ett

arbetssätt som hon använder sig utav för att öka förståelsen för begrepp och skapa en mening bakom aktiviteter som till exempel högläsningen. Om det visar sig finnas begrepp i berättelser som barnen inte kan ta till sig så skapar hon aktiviteter där dessa begrepp blir framträdande.

” Ett sätt att skapa förståelse för exempelvis begreppen först och sist kan vara att låta barnen ställa upp sig på rader och byta platser samtidigt som vi benämner begreppen och på så sätt skapar vi en mening i sammanhanget”

På förskolläraren Sofias förskola har pedagogerna tagit fram bildsnurror. Dessa bildsnurror ska fungera som språkförstärkande stöd i de flesta vardagliga situationer. När Barnen klär på sig tar pedagogerna fram bilder på de kläder som barnen ska ta på sig. När barnen tvättar händer eller ska sätta sig och äta så finns det bilder som pedagogerna kan plocka fram och förtydliga orden och meningarna under tiden som de sägs. Detta görs för att skapa en ökad förståelse och en mening menar Sofia.

Detta kan ses utifrån det som förskollärarna berättar att de använder sig av sina intellektuella och språkliga resurser för att skapa en mening. Genom att förklara begrepp, använda sig av olika sätt att skapa förståelse och ta hjälp av redskap i omgivningen, kan detta bidra till att ett lärande sker. Barnen får använda sig av fler sinnen för att ta in information. Miljön

tillsammans med pedagogernas sätt att uttrycka sig kopplar jag till mediering (Säljö, 2000, s. 84). Barnens sätt att agera i ett sammanhang omgivet av sociala samspel kan påverkas av deras sätt att se på sin omgivning. Barnen kan genom ett samspel eller aktivitet få tillgång till ny kunskap om sin omvärld som i sin tur kan bidra till hur barnet agerar nästa gång samma aktivitet utförs.

26 7.3 Samspelets betydelse för språkutveckling

Deltagarna i studien förespråkar alla att samspelet har betydelse för att barnen ska ta till sig ett språk på bästa sätt. Maria berättar om en situation där ett barn sitter själva med en bok eller en Ipad och menar att det är svårt för ett barn att lära sig ett språk på egen hand.

” Samspelet är absolut en viktig del för språkutvecklingen. Jag kan se att när barn sitter själva vid en i – eller bok så sker inte samma utveckling. Samspelet är viktigt för att få en begreppsuppfattning”

Det blir här tydligt att Maria anser att språkutvecklingen går snabbare genom samspel med andra. Detta kopplar jag till det som beskrivs inom den sociokulturella teorin att det är genom interaktion och kommunikation med andra som en person får möjlighet att ta till sig ny kunskap. Detta genom att barnen utmanas till att nå den proximala utvecklingszonen (Säljö, 2000, s. 120). Dock menar Maria att barnen som sitter själva och lyssnar på en saga eller använder sig av en applikation där de får höra språkljud, absolut lär sig något. Men det är svårt att veta om barnet förstår innebörden av begreppen som barnet hör och där blir samspelet mellan pedagogen och barnet centralt.

”Barn lär sig mycket genom att iaktta till en början ifall de inte vågar delta. Därför brukar vi göra mindre grupper där barnen kan våga använda sig av språket och där barnen i gruppen kan hinna med att lyssna och härma varandra”

Detta säger Helena och berättar om vikten av att visa intresse för barnen samt ha en nyfiken inställning så att samspelet kan ske på barnens villkor. Detta sker genom att visa barnen att hon verkligen lyssnar. Helena går fysisktner på barnens nivå, har ögonkontakt och visar att hon vill ha ett sampel. Sofia berättar om hur hon tänker om samspel och språkutveckling. Hon menar att samspelet har all betydelse när det kommer till språkutvecklingen. Sofia jobbar med många barn i åldern 1 – 3 år. Sofia samspelar genom att sätta sig ner och vara mer på barnens nivå, försöker vara närvarande och pratar väldigt mycket med barnen. Hon ser till att visa intresse för det barnen känner under dagen för att bekräfta och sätta ord på det som sker.

”Det är viktigt att prata om det som barnen varit med om under dagen, men också viktigt att vi pedagoger finns med hela tiden”

27 Barnen på Sofias avdelning har alla svenska som andraspråk och hon betonar därför att det är i samspelet med pedagogerna som barnen får tillgång till det svenska språket. Pedagogerna är närvarande och lyhörda. Barnen lär sig i samspelet med pedagogerna att ta till sig kunskap och tillägna sig nya erfarenheter i sin omgivning och de får bekräftelse och lär sig sätta ord på hur de känner eller agerar. Denna process av lärande och utveckling i samspelet kopplar jag till begreppet appropriering som beskrivs som den process som sker när barnet bekantar sig med ny kunskap och sedan succesivt lär sig att hantera denna kunskap och veta hur han eller hon ska agera i liknande situationer (Säljö, 2000, s. 119 – 120).

7.4 Sammanfattning av resultatet

Resultatet visar att alla respondenter anser att samspel är mycket viktigt för språkutvecklingen hos barn med svenska som andraspråk. På avdelningar där två av förskollärarna i denna studie jobbar, hade samtliga barn svenska som andraspråk och det är bara på förskolan som barnen får höra och utveckla det svenska språket. I och med det är samspelet med barnen av stor vikt. Genom samspel i olika aktiviteter kan pedagogerna stötta barnen, skapa mening och ge ökad förståelse av begrepp och språkliga innehåll under dagliga aktiviteter. Den viktiga dialogen med öppna frågor bidrar till att barnen får chans till reflektion och kommunikation med både pedagoger och andra barn.

8. Diskussion

I detta avsnitt följer en metoddiskussion där jag inledningsvis resonerar om den valda metoden intervju, som använts för att samla data i denna studie. Sedan följer en

resultatdiskussion där jag ställer studiens resultat emot tidigare forskningsresultat inom språkutveckling och samspel hos barn med svenska som andraspråk. Sist i avsnittet redogör jag för de slutsatser som jag drar av denna studies resultat kopplat till studiens syfte.

8.1 Metoddiskussion

Att använda sig av intervju som metod var fördelaktigt då jag genom att få ställa frågorna muntligt även kunde komma in på djupet i hur förskollärarna tänkte och menade. Genom att använda mig av intervjufrågorna som en guide, kunde jag sedan ställa följdfrågor när jag ansåg att det behövdes för att få en ökad förståelse. Vid en kvalitativ intervju är det viktigt att

28 tänka igenom sina frågor noga så att inte frågorna blir ledande, detta är enligt Kihlström (2007, s. 48) ett sätt bortgå från den egna förståelsen. Syftet med kvalitativ intervju är enligt Kihlström (2007, s. 48) att synliggöra respondenternas uppfattningar och verklighet. Genom denna metod blir studien mer tillförlitlig då respondenterna beskriver en situation eller erfarenhet utifrån sin egen uppfattning. Detta kan bli ett problem om jag som intervjuar känner den personen som intervjuas på ett personligt plan då enligt Kihlström (2007, s. 50) ett sådant scenario kan bidra till att jag som forskare kan ha egna tankar om hur respondenten bör eller brukar agera och lägger egna värderingar i sina tolkningar.

Om enkäter istället skulle ha använts för insamlande av data, så menar Patel och Davidson (2019, s. 95) att egna värderingar kan undvikas då interaktionen uteblir. Enkäterna kan även anpassas efter respondenternas behov så att frågorna kan besvaras när det passar dem. Enkäter äroftast anonyma och när respondenten får tillgång till alla frågor och kan läsa igenom dem innan kan svaren anpassas av respondenten för att bilda en helhet. Enkäter fungerar bra om man vill göra en större undersökning.

Observationer är det främsta medlet för att samla in data och information enligt Patel &och Davidson (2019, s. 116) och kan vara lämpligt att använda för att se hur människor beter sig i olika situationer. I min studie hade eventuellt observation fungerat som ett komplement för att få syn på hur förskollärare arbetar med språkutveckling i praktiken och för att få syn på de arbetssätt som använts mest under dagen. Resultatet hade då sett annorlunda ut och redovisats genom att observationsresultatet jämfördes med förskollärarnas utsagor om sitt arbetssätt.

Under intervjuns gång spelade jag via min mobiltelefon in allt som sas. Att spela in är en fördel, då hinner man få med allt som respondenten säger och kan sedan gå tillbaka och lyssna på intervjun så många gånger det behövs, menar Kihlström (2007, s. 51). I och med den rådande situationen i landet gällande Covid 19-restriktionerna, var det inte möjligt att personligen åka ut till det valda förskolorna och därför tog jag beslutet att ringa och ställa frågorna på telefonen. Detta kan enligt Kihlström (2007, s. 51) vara en nackdel då ett

personligt möte, ögonkontakt och en lugn miljö kan vara till fördel för ett givande samtal där respondenten inte ska känna sig stressad och svara mer kortfattat. Även tiden som en intervju tar, kan påverka kvaliteten på svaren som respondenten ger. Tar det för lång tid kan båda parter bli trötta och intervjun kan behöva avbrytas innan alla frågor hunnit ställas skriver Kihlström (2007, s. 51). En svårighet med denna metod var att det blev svårt att veta när