Sjuksköterskans upplevelse av språkbarriärens inverkan på omvårdnad : En litteraturöversikt

Sjuksköterskans

upplevelse av

språkbarriärens

inverkan på

omvårdnad.

- En litteraturöversikt

HUVUDOMRÅDE: Omvårdnad, Examensarbete 15hp FÖRFATTARE: Lars Scheibling & Caroline Hammar HANDLEDARE:Berit Munck

Nurses’ experience of

the effect of language

barriers on nursing

- A litterature overview

MAIN AREA: Nursing, Exam paper 15hp AUTHORS: Lars Scheibling & Caroline Hammar MENTOR:Berit Munck

Sammanfattning

Bakgrund: Ett ökande antal migranter i Sverige har lett till större mångkulturella patientgrupper där många endast talar modersmålet och inte engelska/svenska. Som följd har detta skapat en situation för sjukvården där sjuksköterskan ibland har svårt att kommunicera med vårdsökande personer. Den största orsaken är språkbarriärerna som uppstår vid olika språk mellan två parter, vilket påverkar den vårdande

kommunikationen som är viktig för sjuksköterskans arbete.

Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskan upplever kommunikationen vid språkbarriärer i samband med omvårdnad.

Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats där databaserna Cinahl och MedLine har används för att hitta studier relaterade till syftet.

Resultat: Många sjuksköterskor upplever att språkbarriärer påverkar omvårdanden negativt genom att det blir svårare att utbyta information mellan henne och vårdtagare, samt svårigheter att använda tolk. Vid tolkanvändning poängterades vikten av att använda professionell tolk istället för anhörigtolk, samt kunskap om tolkanvändning för sjuksköterskan. Fynden visar även strategier för att undvika kommunikationsproblem. Slutsats: På grund av språkbarriärer vid vårdande kommunikation påverkas omvårdnaden vilket i sin tur riskerar patientsäkerheten samt minskar tryggheten hos patienten. Det behövs således ökad kunskap och utbildning inom tolkanvändning samt påverkan av språkbarriärer hos sjuksköterskan för att förebygga dessa problem.

Abstract

Background: Due to a rising number of migrants in Sweden, there is a larger multicultural patient group where many only speak their mother tongue and not Swedish/English. As a result, situations where hospital staff cannot adequately communicate with the patient have become more common. The biggest cause of this is the language barrier, which affects the nursing communication.

Aim: To examine how nurses experience communication in presence of a language barrier in relation to nursing.

Method: A qualitative literature overview with an inductive approach where the databases Cinahl and MedLine were used to find articles that relate to the aim.

Results: Nurses feel that the language barrier is affecting patient care in a negative way, because the information exchange between caregiver and caretaker is affected, and because of the limitations of using a translator. The study shows importance of using a professional interpreter instead of a relative as well as knowledge of how to use it. There are also several strategies mentioned on how to avoid communication problems.

Conclusion: Language barriers affect nursing communication, which can lead to impacts on patient safety as well as making the patient feel less comfortable with the nurse experience. Information and knowledge about the usage of translators and the impact of language barriers for nurses is of great importance.

Innehållsförteckning

Material och metod ... 5

Design ... 5

Urval och Datainsamling ... 5

Dataanalys ... 6 Etiska överväganden ... 6 Resultat ... 8 Otillräcklig kommunikation ... 8 Bristfällig tolkanvändning ... 9 Tilltagande av strategier ... 10 Diskussion ... 11 Metoddiskussion ... 11 Resultatdiskussion ... 13 Slutsatser ... 15 Kliniska implikationer ... 16 Referenser ... 17 Bilaga 1 – Artikelsökningar

Bilaga 2 – Protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvalitativ metod Bilaga 3 – Artikelmatris

1

Inledning

Sverige har sedan länge varit ett väldigt attraktivt land för både turister och invandrare. År 2015 låg Sverige på plats 10 på NBI, Nation Brand Index, som mäter den globala uppfattningen om ett lands varumärke (Global Research and Consulting, 2015) Utöver detta ökade mellan 2014-2016 antalet asylsökande med över 300 % och antalet personer som 2014 sökte arbetstillstånd från ett land utanför EU var cirka 12 000 (Migrationsverket, 2016a).

Antalet utlandsfödda i Sverige 2015 är 1,67 miljoner, vilket är 17 % av befolkningen (Statistiska Centralbyrån, 2015) något som ställer ökade krav på Hälso- och Sjukvården att ha kapacitet till att ta emot och bemöta människor med ett annat språk än Svenska. Enligt International Council of Nurses (ICN) (2012) är kommunikation ett av de huvudsakliga ansvarsområdena för sjuksköterskan, något som försvåras mycket genom förekomsten av en språkbarriär. Denna litteraturöversikt har genomförts för att få en inblick i sjuksköterskans perspektiv på språkbarriärer inom omvårdnaden. Tanken är att studien ska komma till nytta för de vårdsökande personer som inte talar Svenska genom att sjuksköterskan får en överblick över situationer med språkbarriärer, och kan förbättra omvårdnaden genom att i förväg tänka igenom dessa.

2

Bakgrund

Multikulturellt samhälle

En stor del av icke-svensktalande i Sverige idag är asylsökande som kommit till landet i flykt från exempelvis krig. En asylsökande definieras enligt Förenta Nationernas (FN) flyktingorgan, United Nations High Comissioner for Refugees (UNHCR) enligt följande: ”asylsökande är sådan som ankommit till ett nytt land men ännu inte fått sin asylansökan slutgiltigt behandlad” (UNHCR, 2016).

När FN upprättade flyktingkonventionen år 1951 fanns där grundläggande skydd för de som till följd av en händelse som inträffat före den 1:a januari 1951, och i anledning av välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, religion, nationalitet, tillhörighet till viss samhällsgrupp eller politiska åskådning befinner sig utanför det land där denne är medborgare. År 1957 kom ett tilläggsdirektiv, där tidsbegränsningen och begränsningen på länder som ingick togs bort (UNHCR, 2010). Migrationsverket har även valt att utöver skälen som ingår i flyktingkonventionen acceptera förföljelse på grund av kön och sexuell läggning som giltiga skäl för att söka asyl i enlighet med svensk lag (Migrationsverket, 2016b). Utöver detta utvisar, avvisar eller utlämnar Sverige, i enlighet med Europakonventionen, inte personer som riskerar att utsättas för ”tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning” (Council of Europe, 1950). År 2015 tog Migrationsverket emot 162 877 asylansökningar, varav 35 369 ensamkommande barn, vilket är en stark ökning från 2014s siffror på 81 301 asylansökningar varav 7 049 ensamkommande barn (Migrationsverket, 2016c).

I Sveriges författningssamling (Regeringskansliet, 2008:344) anges rätten för asylsökande att genomföra en hälsoundersökning när de först kommer till landet. Detta ger möjligheten att tidigt identifiera hälsoproblemen hos nyanlända för att se ifall de behöver några specifika behandlingar eller hälsopreventiva interventioner för att fortsatt kunna leva ett gott liv. Många av de som kommer hit från krigsdrabbade länder är drabbade av bland annat Posttraumatiskt Stressyndrom (PTS) eller andra psykiska och fysiska besvär, och hälsokontrollerna är ett sätt att tidigt fånga upp dessa problem och att kunna erbjuda de nyanlända den vård de behöver (Bradby, Humphris, Newall, & Phillimore, 2015).

Utöver detta vistas årligen i Sverige många människor som inte talar språket, vilket orsakar problem med sjukvården. Det kan till exempel röra sig om arbetskraft från andra EU-Länder och turister.

Kommunikation

Begreppet kommunikation definieras av Nationalencyklopedin som ”en överföring av information mellan människor, djur, växter eller apparater” (Nationalencyklopedin, 2016a). Språk definieras i Nationalencyklopedin (2016b) som ”det huvudsakliga medlet för mänsklig kommunikation”. Det anges även att det finns flera tusental talade språk i världen, någonting som kan komplicera kommunikationen mellan två människor. Kommunikationen etablerar en känsla av samband mellan människor, och möjliggör delandet av information, signaler och känslor (Giger & Davidhizar, 2008).

3

Enligt Fossum (2013) är kommunikation tvådelat, dels den verbala språkliga kommunikationen och icke-verbala kroppsliga kommunikationen. Den språkliga kommunikationen kan bara äga rum förutsatt att båda parterna talar samma, eller liknande språk. Den icke-verbala kroppsliga kommunikationen innefattar bland annat kroppsspråk och gester, som ofta används när språkliga uttryck eller vokabulär inte räcker för att beskriva det som ska föras fram genom språklig kommunikation. Kroppsspråket kan dock också variera mellan olika kulturer, vilket gör att det inte alltid går att förlita sig på detta som kommunikationsmetod när den språkliga kommunikationen inte håller (Ikeda & Tidwell, 2016).

Språkbarriärer

Språkbarriär är inte ett ord i Svenska Akademins ordlista, utan är en direkt översättning av engelskans ”Language Barrier” som definieras av Collins Dictionary (2016) som ”frånvaron av kommunikation mellan människor som talar olika språk”.

Vid språkskillnader tillkommer begränsningar i förståelse mellan människor, då ord inte alltid har samma betydelse på olika språk, vilket kan leda till missförstånd (Fossum, 2013). När de två parterna av ett verbalt samtal är av olika kultur, och talar olika språk, kan problem uppstå (Pöhacker, 2004).

De tillfällen då vårdsökande personer befinner sig på en hälso- och sjukvårdsinrättning där deras språk inte talas flytande gör att det uppstår en sådan språkbarriär, vilket innebär en minskad möjlighet att kommunicera och utbyta idéer, tankar och funderingar med vårdpersonalen på samma sätt som om den vårdsökande personen talade samma språk (Fossum, 2013). En tidigare studie visar i en jämförelse mellan engelsktalande och icke-engelsktalande vårdsökande personer att nöjdheten med exempelvis tillgodoseende av emotionella och spirituella behov, smärtbehandling och förklaringen av behandlingar minskade signifikant hos de icke-engelsktalande jämfört med kontrollgruppen (Mahmoud, Hou, Chu, Clark, & Eley, 2014). Vårdsökande personer har även tidigare rapporterat att de upplever en lägre förståelse för utskrivningsinstruktioner, något som har lett till en högre återkomst till akutmottagningen (Gallagher, Stephen, Monuteaux, & Stack, 2013).

Vårdande kommunikation

Inom vården är kommunikationen en utav sjuksköterskans viktigaste verktyg för en god omvårdnad samt effektivt samarbete mellan kollegor (Kreps & Thornton, 1992).

Fredrikssons (2012) teori beskriver att den vårdande kommunikationen kan ses på tre olika sätt:

• Som rationell kommunikation, vilket är det band som skapas mellan vårdgivare och vårdtagare

• Som narrativ kommunikation, vilket använder berättelsen för att föra samman vårdtagarens historia, samt förmedla vårdpersonalen om den värld vårdtagaren lever i

4

• Som etisk kommunikation, där kommunikationen ses som en gemensam respekt mellan människor samt vid tillfällen då ens egen respekt utvecklas till respekt och omhändertagande av andra

Dessa tre huvudsakliga betydelser arbetar tillsammans för att bilda den vårdande kommunikationen där målet är att återställa gemenskap och förstå varandra, vilket är viktigt för att sjuksköterskan ska kunna genomföra omvårdnaden av den vårdsökande personen. Teorin kan ses som ett medel för att uppnå god kommunikation, och i förlängningen som ett medel för att lindra lidande (Fredriksson, 2012).

Att lindra lidande är enligt ICN:s Etiska kod för sjuksköterskor (2012) ett av sjuksköterskans grundläggande ansvarsområden. Koden beskriver även att det är sjuksköterskans ansvar att säkerställa att vårdsökande personer får ”... korrekt, tillräcklig och lämplig information på ett kulturellt anpassat sätt, som grund för samtycke till vård och behandling” (ICN, 2012), och Socialstyrelsen (2016) skriver att det är det är en vårdgivares skyldighet att hålla den vårdsökande personen väl informerad för att kunna ta beslut gällande sin vård. I Förvaltningslagen (Regeringskansliet, 1986:223) §8 är det angivet att ” När en myndighet har att göra med någon som inte behärskar svenska /.../ bör myndigheten vid behov anlita tolk.”. Även under internationell lag är det reglerat att tillgång till sjukvården bör vara lika oberoende av vem det är som söker (Adams, 2007). Det är viktigt att sjuksköterskan ser upp till vårdtagarens språk-och kommunikationsbehov samt uttrycker information om deras hälsa på ett sätt som de kan förstå. Genom kommunikation kan sjuksköterskan både få reda på vårdtagarens erfarenheter, symptom och funderingar samt bidra med information och stöd (Bramhall, 2014). Inom vården är det inte bara den verbala kommunikationen som måste fungera. Det är även viktigt att vårdpersonalen kan läsa av annan sorts kommunikation från vårdtagaren, som när en person kommunicerar med hjälp av kroppsspråk vid obehag (Kreps & Thornton, 1992). Sjuksköterskan möter under sin arbetstid många olika vårdsökande personer med bland annat oro, smärta och funderingar, där bemötandet kan ha en avgörande roll i hur de betygsätter kvalitén i omhändertagandet (Fossum, 2013). Kommunikationen är ett av sjuksköterskans viktigaste verktyg i kontakten med den vårdsökande personen. När den vårdsökande personen inte kan kommunicera på ett adekvat sätt är det svårt för denne att påverka sin vård, och att förmedla viktig information om exempelvis tidigare hälsotillstånd. Därför fanns intresset att studera vad sjuksköterskan upplever i dessa situationer, för att i förlängningen kunna förbättra omhändertagandet av den vårdsökande personen.

Syfte

Syftet är att beskriva hur sjuksköterskan upplever kommunikationen vid språkbarriärer i samband med omvårdnad.

5

Material och metod

Design

Litteraturöversikten har genomförts som en allmän litteraturöversikt med kvalitativ design och induktiv ansats. En allmän litteraturöversikt innebär en sammanfattning av ett utvalt antal artiklar ur verksamhetsområdet för omvårdnad. Denna bör innehålla information om vad studierna handlar om och hur de genomförts genom en kategorisering (Friberg, 2012). En kvalitativ design bedömdes vara mest passande för att kunna besvara syftet och kunna ta tillvara på sjuksköterskornas upplevelser om ämnet. En induktiv ansats valdes eftersom syftet kräver en neutral syn på situationen för att skapa en god överblick, utan förförståelse eller förutfattade meningar från författarna (Danielsson, 2012).

Urval och Datainsamling

Data samlades in genom sökningar i databasen Cinahl och Medline. I Cinahl finns främst artiklar som behandlar forskning inom omvårdnad, men innehåller även forskning inom arbetsterapi och sjukgymnastik. Medline specialiserar sig istället på forskning inom medicin, omvårdnad och odontologi (Forsberg & Wengström, 2013).

Till en början togs sökord fram som motsvarade det ämne som litteraturöversikten skulle handla om, och ur de artiklar som hittades och bedömdes vara relevanta i sökningarna togs fler sökord fram som sökningarna specificerades med. De sökord som valdes till sökningarna var: language, barrier*, communication, nurs*, immigrant, migrant och health care. Vissa av sökorden trunkerades, och sedan kombinerades sökorden med hjälp av booleska operatorer för att sortera bland artiklarna (Östlund, 2012).

Sökningen gav sammanlagt 224 träffar i Cinahl och 241 träffar i Medline (bilaga 1). Först lästes resultatens titlar igenom, och artiklar som inte verkade stämma överens med syftet sorterades bort. Inklusionskriterier som specificerats var att artiklarna skulle ha ett abstract tillgängligt, vara publicerade i en peer-reviewed tidskrift samt vara skrivna på engelska och vara av kvalitativ design. Studien skulle även vara från ett sjuksköterskeperspektiv. Exklusionskriterier specificerades till att artiklarna inte skulle ha en inriktning på endast kulturella skillnader, personerna i studien skulle inte ha någon form av mental funktionsnedsättning eller vara utförda på en psykiatrisk avdelning. Vid otydliga titlar eller oklarheter ifall studien var lämplig att inkludera gick denna vidare till läsning av abstract. Författarna genomförde detta moment separat för att minska risken för enskild tolkning av rubriker, och för att fånga ett bredare urval. Efter detta återstod 53 artiklar där abstract lästes av författarna tillsammans. Här sorterades många artiklar bort som endast hade ett patientperspektiv på språkbarriärer. Efter denna granskning återstod sedan 25 artiklar, där resultatet lästes i sin helhet för att bedöma ifall de var lämpliga för litteraturöversikten. Här sorterades många artiklar bort eftersom det i rubrik eller abstract inte var specificerat vilken typ av vårdpersonal som behandlades i artikeln. De kvarvarande 8 artiklar granskades sedan enligt högskolans ”Protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvalitativ metod” (bilaga 2) för att se att de motsvarade den kvalité som är önskvärd för en artikel i litteraturöversikten. Kravet som

6

sattes var att artikeln skulle godkännas på 10 av 13 punkter på protokollet, vilket skulle inkludera de 4 första punkterna, för att kunna användas i litteraturöversikten. Här gick två artiklar bort där kunskapsläget ej var beskrivet på en av dem och den andra inte hade beskrivit sitt urval. Efter denna granskning återstod 6 kvalitativa artiklar, som gick vidare till att läsas i sin helhet för att användas i litteraturöversikten (bilaga 3). Artiklarna som användes i resultatet var från Sverige, Finland, Norge, Nederländerna och Irland.

Dataanalys

När artiklarna valts ut användes Fribergs (2012) femstegsmodell för att analysera artiklarna. I steg ett lästes artiklarna i sin helhet, flera gånger, för att förstå och bilda sig en uppfattning om innehållet och dess betydelse. I steg två identifierades nyckelfynd i varje artikel, genom att på pappret färgmarkera fynd av olika art i artiklarna, för att enklare kunna sortera in dem i relevanta teman och subteman. I steg tre gjordes en sammanställning av varje enskild artikels resultat, för att kunna få en överblick över alla artiklarnas resultat så att dessa kunde jämföras. I steg 4 jämfördes artiklarnas resultat, och en sammanställning gjordes av alla teman och subteman i resultaten. Här lades fynden ihop på olika sätt för att kunna identifiera relevanta teman och subteman, detta användes för att relatera artiklarna till varandra. I steg 5 formulerades en resultatbeskrivning utefter de teman och subteman som identifierades i steg 4.

Steg 1-3 utfördes separat av författarna för att minska risken för enskilda feltolkningar av artiklarnas resultat i den individuella läsningen, och samarbetade sedan med att sätta ihop dessa till nya teman och att forma sammanställningen av resultatet. Eftersom båda författarna har varit i kontakt med situationer med språkbarriärer, men i olika arbetsområden, minimerades risken för att förförståelse kunde påverka urvalsprocessen genom den separata urvalsprocessen.

De teman som identifierades var ”Otillräcklig kommunikation”, ”Bristfällig

tolkanvändning”, samt ”Tilltagande av strategier”.

Etiska överväganden

Genom ett noggrant urval har författarna i denna litteraturöversikt valt att endast använda sig av artiklar som har ett tydligt etiskt godkännande från det universitet, sjukhus eller annan vårdinrättning där studien är utförd. Vetenskapsrådet (2011) skriver att det viktigt att enligt god forskningssed utgå ifrån att genomföra forskningen utan att skada människor, djur eller miljö.

Lagen om etikprövning (Regeringskansliet, 2003:460) 1§ reglerar ”forskning som avser människor och biologiskt material från människor”, där det anges vilka regler som gäller enligt svensk lag för den angivna forskningen.

Eftersom detta arbete är baserat på befintliga litteraturstudier behandlas i denna översikt inte direkt, eller indirekt, några människor, utan endast resultat från tidigare utförd forskning sammanfattas.

Detta medför även att inga risker med litteraturöversikten identifierats. Däremot sågs en nytta med litteraturöversikten i att en sammanställning över aktuell forskning inom området skulle kunna hjälpa sjuksköterskor i deras dagliga arbete.

7

I urvalet specificerades det att artiklarna skulle komma från en tidskrift som var Peer Reviewed, en process som säkerställer att artikeln håller en hög standard (Merriam-Webster's Learner's Dictionary, 2016). När sökningarna hade genomförts sorterades resultatet igenom, och alla artiklar av relevans gick vidare till nästa steg. Detta gjordes av författarna enskilt för att minska risken för att personliga åsikter om vilka artiklar som borde finnas med i litteraturöversikten skulle påverka urvalet.

8

Resultat

Resultatet visar på upplevelser från sjuksköterskans synpunkt av hur språkbarriärer påverkar omvårdnaden (Tabell 1).

Tabell 1: Resultatets indelning i teman och subteman.

Teman Subteman

Otillräcklig kommunikation Att inte kunna få in information Att inte kunna ge information

Bristfällig tolkanvändning Att känna svårigheter med professionell tolk Att känna risker med att använda anhörig som tolk Tilltagande av strategier Att känna att verbala strategier måste användas

Att känna att icke-verbala strategier måste användas Att känna att en tolk måste användas

Otillräcklig kommunikation

Under detta tema kategoriserades där sjuksköterskan upplevde otillräcklig kommunikation mellan henne och den vårdsökande. Under subtemat Att ta in

information placerades de situationer där sjuksköterskan skulle ta emot information från

vårdtagaren, och under Att ge information placerades de situationer där sjuksköterskan skulle ge information till vårdtagaren.

Att inte kunna få in information

Majoriteten av artiklarna tog upp i någon form att det fanns en svårighet att få en korrekt uppfattning om smärtnivå (McCarthy, Cassidy, Graham, & Tuohy, 2013; van Rosse, de Bruijne, Suurmond, Essink-Bot, & Wagner, 2016), svårigheter att ta en komplett anamnes vid ankomsten till sjukhuset (McCarthy, Cassidy, Graham, & Tuohy, 2013), samt problem vid uppföljningssamtal efter vårdtillfällen, där den vårdsökande inte förstod vad som efterfrågades utan slentrianmässigt svarade på frågor (van Rosse, de Bruijne, Suurmond, Essink-Bot, & Wagner, 2016). Sjuksköterskorna upplevde att arbetsbelastningen ökade märkbart i mötet med vårdsökande personer, där någon form av språkbarriär existerade (Eklöf, Hupli, & Leino-Kilpi, 2014; Hadziabdic, Heikkilä, Albin, & Hjelm, 2011; Jirwe & Gerrish, 2010; van Rosse, de Bruijne, Suurmond, Essink-Bot, & Wagner, 2016)

Att inte kunna ge information

Att kommunicera meningen med en omvårdnadsåtgärd, eller kunna förklara förloppet av en procedur försvårades mycket av språkbarriären (ex. byte av venkateter) (Jirwe & Gerrish, 2010), och det hände i ett antal fall att de kontroller som skulle göras på den vårdsökande personen gällande födelsedata innan provtagning eller överlämning av läkemedel ej genomfördes (van Rosse, de Bruijne, Suurmond, Essink-Bot, & Wagner, 2016). Ytterligare var det svårt att ge korrekt information om exempelvis

9

vätskerestriktioner och toalettbesök, eller behovet av att ligga still efter en operation (van Rosse, de Bruijne, Suurmond, Essink-Bot, & Wagner, 2016), och när informationen var förmedlad fanns hos deltagande sjuksköterskor en osäkerhet i huruvida den vårdsökande hade förstått och tagit till sig av informationen. (Høye & Severinsson, 2008; McCarthy, Cassidy, Graham, & Tuohy, 2013). Vissa sjuksköterskor uttryckte dessutom en rädsla för att av misstag kommunicera felaktig eller stötande information till den vårdsökande personen (Jirwe & Gerrish, 2010; van Rosse, de Bruijne, Suurmond, Essink-Bot, & Wagner, 2016).

Bristfällig tolkanvändning

Detta tema bestod av situationer som sjuksköterskan upplevde som bristfälliga i samband med användandet av en tolk i samtal mellan henne och vårdsökande person. Under

Professionell tolk hanterades de tolkar som var anställda på sjukhus eller extern firma

som samverkade med sjukhusen, och under anhörig som tolk de anhöriga som var med personen som valde att översätta åt denne.

Att känna svårigheter med professionell tolk

Tolkarna var stundtals otillgängliga vid tidpunkt, då det fanns ett behov för tolk, eller att ingen tolk av rätt kön var tillgänglig. Brist på kontinuitet upplevdes som ett problem, då samma tolk inte kunde garanteras vid flera efter varandra följande tolksamtal (Eklöf, Hupli, & Leino-Kilpi, 2014; McCarthy, Cassidy, Graham, & Tuohy, 2013), samt att tolken eller tolkförmedlingen inte gick att nå över telefon (Hadziabdic, Heikkilä, Albin, & Hjelm, 2011). Något som även visade sig vara svårt i vissa fall var att identifiera språket den vårdsökande personen talade för att kunna boka rätt tolk (Jirwe & Gerrish, 2010; McCarthy, Cassidy, Graham, & Tuohy, 2013). En studie visade även att språkbarriärer ofta var bristfälligt, eller inte alls, dokumenterade i patientjournalerna. Detta medförde att ingen tolk kunde bokas i förväg innan samtalet (Hadziabdic, Heikkilä, Albin, & Hjelm, 2011). Sjuksköterskorna uppgav även en motvilja att boka tolkar för kortare samtal på grund av ekonomiska skäl (Eklöf, Hupli, & Leino-Kilpi, 2014; Høye & Severinsson, 2008; Jirwe & Gerrish, 2010) eller för att det kändes otympligt att behöva ringa upp en tolk vid varje tillfälle (Eklöf, Hupli, & Leino-Kilpi, 2014).

Det identifierades även brister på de tolkar som hade hyrts in hos sjuksköterskorna, bland annat en otillräcklig färdighet i de båda språken där tolken inte kunde översätta vissa fraser eller ord (Eklöf, Hupli, & Leino-Kilpi, 2014; Hadziabdic, Heikkilä, Albin, & Hjelm, 2011; McCarthy, Cassidy, Graham, & Tuohy, 2013) eller levererade bristande översättning på grund av kulturella skillnader eller brist på opartiskhet (Eklöf, Hupli, & Leino-Kilpi, 2014). Det var även svårt att hitta en lagom engagemangsnivå hos tolken, där tolken i vissa fall var alldeles för vänskaplig med den vårdsökande personen men i andra var väldigt avlägsen och kall (Eklöf, Hupli, & Leino-Kilpi, 2014; Hadziabdic, Heikkilä, Albin, & Hjelm, 2011). Det fanns också en brist på kunskap hos sjuksköterskorna om hur en tolk användes på korrekt sätt (McCarthy, Cassidy, Graham, & Tuohy, 2013).

10

Anhörigtolkar resulterade i, utöver ovanstående risker, även en risk för selektiv eller felaktig översättning, till exempel där en familjemedlem inte översatte delar av samtalet för att skydda sin anhöriga, eller översatte saker på ett annat sätt än vad som är menat (Jirwe & Gerrish, 2010; McCarthy, Cassidy, Graham, & Tuohy, 2013), en risk för att anhörig tog över samtalet och började svara åt den vårdsökande personen (Jirwe & Gerrish, 2010) samt en risk för nedsatt privatsfär och ändrade familjeförhållanden, speciellt när barn användes som anhörigtolkar (Eklöf, Hupli, & Leino-Kilpi, 2014).

Tilltagande av strategier

I detta tema redovisas de upplevelser sjuksköterskan hade av strategier som använts för att överbrygga språkbarriären. Verbala strategier innefattar de språkliga sätt sjuksköterskan använder för att göra kommunikationsförsök, icke-verbala strategier innefattar kroppsspråk och utbildningar och tolk innefattar alla strategier som används för att underlätta och förbättra hanteringen av tolksamtal inom vården.

Att känna att verbala strategier måste användas

En strategi som omnämndes för upprepningar av samma information till vårdsökande personer var att tolken fick tala in informationen på en bandspelare, som användes varje gång informationen behövde upprepas (Høye & Severinsson, 2008). Andra strategier som visade sig vara hjälpsamma var att lära sig några få ord på språket för att förmedla enklare intentioner (Jirwe & Gerrish, 2010) och att hålla språknivån väldigt enkel utan medicinsk terminologi (Eklöf, Hupli, & Leino-Kilpi, 2014).

Att känna att icke-verbala strategier måste användas

En viktig åtgärd som rapporterades var att den befintliga språkbarriären och detaljer kring denna dokumenterades i journalen så att rätt åtgärder kunde tas inför ett kommunikationstillfälle med den vårdsökande personen (van Rosse, de Bruijne, Suurmond, Essink-Bot, & Wagner, 2016). Kroppsspråket var också en del i att kommunicera med vårdsökande personer genom språkbarriären (Jirwe & Gerrish, 2010; McCarthy, Cassidy, Graham, & Tuohy, 2013) och att spegla den vårdsökande personens kroppsspråk och hålla en positiv attityd till kommunikationsförsök (Jirwe & Gerrish, 2010). Andra åtgärder som föreslogs var att använda gester och enklare ord i dagligt tal (van Rosse, de Bruijne, Suurmond, Essink-Bot, & Wagner, 2016), samt hålla utbildningar för sjuksköterskor i kommunikation (Eklöf, Hupli, & Leino-Kilpi, 2014; Jirwe & Gerrish, 2010).

Att känna att en tolk måste användas

Användandet av en professionell tolk upplevdes i störst utsträckning som det föredragna sättet att överbrygga en språkbarriär (Eklöf, Hupli, & Leino-Kilpi, 2014; Hadziabdic, Heikkilä, Albin, & Hjelm, 2011; Jirwe & Gerrish, 2010; McCarthy, Cassidy, Graham, & Tuohy, 2013). I en av artiklarna betonades att det var viktigt med en korrekt, jämlik uppställning av stolarna (i en triangel) vid tolksamtal för att säkerställa att kommunikationen skedde mellan tre likställda parter (Eklöf, Hupli, & Leino-Kilpi, 2014). Användandet av anhörigtolkar rekommenderades inte av sjuksköterskorna i artiklarna med hänsyn till riskerna, men de flesta angav dock att det var en möjlighet som sista utväg

11

(Høye & Severinsson, 2008; Jirwe & Gerrish, 2010). I det fall att ingen professionell tolk var tillgänglig, eller vid kortare samtal av mindre vikt upplevdes anhörigtolkar dock som det föredragna sättet att kommunicera med de vårdsökande personerna (Eklöf, Hupli, & Leino-Kilpi, 2014; Hadziabdic, Heikkilä, Albin, & Hjelm, 2011; Høye & Severinsson, 2008; Jirwe & Gerrish, 2010; McCarthy, Cassidy, Graham, & Tuohy, 2013; van Rosse, de Bruijne, Suurmond, Essink-Bot, & Wagner, 2016).

Diskussion

Metoddiskussion

Denna översikt genomfördes i form av en kvalitativ litteraturöversikt för att kunna få en djupare förståelse för sjuksköterskans åsikter i det aktuella fallet. Polit och Beck (2008) anger att en litteraturstudie som genomförs på ett bra sätt är ett bra verktyg för att hitta kunskapsluckor, och Friberg (2012) anger att det är ett bra sätt att få en överblick över det aktuella kunskapsläget inom området. Fördelen av att använda sig av en litteraturöversikt istället för en empirisk studie är att denna visar en mer diversifierad bild av olika kulturer och arbetsplatser, mot att en empirisk studie skulle ha haft ett begränsat resultat till den eller de arbetsplatser där den utförts. Att få en bred bild av det aktuella läget istället för en inblick i en enstaka vårdavdelning stärker överförbarheten (Henricson, 2012).

Sökningarna utfördes i databaserna Cinahl, som tar upp forskning inom omvårdnad, arbetsterapi och sjukgymnastik; och Medline, som inehåller forskning inom medicin, omvårdnad och odontologi (Forsberg & Wengström, 2013). Användandet av flera olika databaser hade kunnat utöka antalet artiklar som hittades i sökningarna. Detta hade dock resulterat i mer arbete, då ett större antal databaser ger fler rubriker att granska. Om databasen dessutom inte är specifik för omvårdnad ger en sökning många resultat som inte är relevanta för syftet. Beslutet togs därför att begränsa sökningarna till Cinahl och Medline.

Initialt användes orden ”language barrier” endast tillsammans, men efter ett antal sökningar konstaterades det att det fanns många variationer på termen som till exempel communication barrier eller barriers in language. Detta ledde till att relevanta artiklar inte kom med i sökningarna, och beslutet togs att utvidga sökningen genom att tillåta orden separat. I Medline specificerades nursing istället för den trunkerade varianten nurs* för att begränsa antalet sökresultat, och för att specificera sökresultatet till relevanta artiklar (Östlund, 2012). Detta kan dock ha gjort att artiklar som var relevanta till syftet med andra variationer av detta ord sorterades bort i sökningarna.

En förutsättning för att göra en litteraturöversikt är att det finns ett tillräckligt antal artiklar för att kunna skapa ett nytt resultat. Det finns inga riktlinjer för hur många artiklar som ska användas i en litteraturöversikt, utan Forsberg och Wengström (2013) anger att antalet studier som inkluderas ska vara stort nog och att de studier som väljs ut ska vara av god kvalité. Resultatet i denna översikt är baserat på endast sex artiklar, något som skulle kunna ses som en svaghet i trovärdigheten på litteraturöversikten. En utökning av begränsningen på antal år hade kunnat göras, men det fanns ett intresse för

12

att se om hjälpmedel som kommit till på senare tid, exempelvis internetbaserade enklare översättningshjälpmedel, också användes i situationerna och årsbegränsningen behölls för att få ett mer specifikt resultat. Forsberg och Wengström (2013) anger också att en årsbegränsning bör göras för att få en god överblick över det aktuella kunskapsläget, och för att inte riskera att missa ny forskning. De artiklar som valdes bedömdes vara av så god kvalité att inga fler sökningar gjordes när kvalitetsgranskningarna var färdiga, utan beslutet togs att genomföra litteraturöversikten med endast sex artiklar.

En av artiklarna som hittades beskrev sjuksköterskestudenters upplevelser. Beslutet togs att inkludera denna ändå, eftersom den aktuella studien genomförts på studenter i sin sista termin på utbildningen. Det bedömdes också vara ett bra sätt att få in ett fräscht perspektiv på ämnet från nya personer i yrket.

De flesta av artiklarna som valdes innefattar studier som är genomförda i Norden. Detta var inget medvetet val, utan sökningarna föll ut på att de flesta artiklar av god kvalité som behandlar ämnet är genomförda i de nordiska länderna. Detta kan innebära att fynden kan vara överförbara på den nordiska populationen, men att resultaten skulle kunna skilja sig från resten av världen, där fler studier kan behövas för att kunna styrka resultatet. Henricson (2012) definierar överförbarhet med att resultatet ses över för att se ifall det kan föras över på andra grupper eller situationer. Eftersom alla människor har ett behov av att kommunicera inom vården, kan en grad av överförbarhet till en generell population antas vara möjlig. Kulturella skillnader kan dock ha en påverkan på överförbarheten. Det kan exempelvis finnas länder där tillgången till tolk inte är lika självklar som i de nordiska länderna, som har ett lagstöd i att alla ska kunna förstå sin vård på sitt språk.

Litteraturöversikten genomfördes endast på sjuksköterskans interaktion med den vårdsökande. En överförbarhet till andra yrkesgrupper inom vården kan antas vara möjlig utifrån resultatet.

De nordiska länderna har en väldigt diversifierad population av utlandsfödda och personer födda i en annan familjekultur (Statistiska Centralbyrån, 2015) vilket gör att länderna är väl lämpade för en översikt av denna art, något som gör att trovärdigheten ökar (Forsberg & Wengström, 2013).

I denna litteraturöversikt granskades artiklarna separat av båda författarna, som enskilt delade upp resultatfynden i olika teman. Anledningen till denna uppdelning var för att kvalitetssäkra granskningen, så att författarnas egna åsikter var mindre benägna att reflekteras i det sammanställda resultatet. Det gav även författarna chansen att enskilt finna fler fynd, för att sedan diskutera tillsammans med den andra för att verifiera att båda funnit liknande resultat. Detta bidrog även till att inte förstärka eventuell förförståelse hos författarna. Bekräftelsebarheten av litteraturöversikten bygger på att den data som är insamlad för litteraturöversikten representerar deltagarnas åsikter och inte författarnas åsikter eller föreställningar, att resultatet kommer från empirin och inte från författarnas förutfattade meningar (Polit & Beck, 2008). Den oberoende granskningen av artiklarna bidrar även till litteraturöversiktens tillförlitlighet. (Forsberg & Wengström, 2013; Henricson, 2012).

13 Resultatdiskussion

Huvudfynden i resultatet är sjuksköterskans upplevelse av att inte kunna kommunicera med den vårdsökande personen, sjuksköterskans upplevelser av att använda professionell tolk och sjuksköterskans upplevelser av att använda anhöriga till den vårdsökande personen som tolk.

Resultatet visar att ett av de största problemen är att sjuksköterskan upplever att kommunikationen är otillräcklig. Några av situationerna som beskrivs är svårigheter som uppstår relaterade till bland annat symptomskattning (t.ex. smärtnivå), anamnes vid ankomst till sjukhuset samt vid uppföljningssamtal efter besök. Den narrativa kommunikationen (Fredriksson, 2012) är beroende av att vårdsökande kan förmedla värderingar och upplevelser till sjuksköterskan. Vid uppkomsten av en språkbarriär hindras detta, och leder till att sjuksköterskan inte kan bilda sig en uppfattning om helheten av världen som den vårdsökande personen lever i. Även från den vårdsökandes perspektiv beskrivs det som svårt att vid förekomsten av en språkbarriär förmedla exempelvis smärtnivå och mående (Mahmoud, Hou, Chu, Clark, & Eley, 2014). Smärtintensitet på sjukhus rapporteras och dokumenteras oftast med hjälp av en Visuell Analog Skala (VAS), som är avsedd att föra över den vårdsökande personens smärtintensitet från en subjektiv upplevelse till ett numeriskt värde (Hayes & Patterson, 1921). Användandet av skalan förutsätter dock att den sjuksköterska som bedömer smärtnivån har möjlighet att förklara för den vårdsökande personen hur processen går till. För att i detta läge kunna skatta symptom och upprätthålla en god vård för den vårdsökande personen krävs det andra sätt att skatta dessa på. Ett alternativ är för sjuksköterskan att utforska andra sätt att bedöma den vårdsökande personens smärta, där en vetenskaplig bedömning av beteendet hos denne för att avgöra vilken smärtnivå hen befinner sig på (Pasero & McCaffery, 2005) är ett exempel.

Resultatet visar också att uppföljningssamtal visat sig vara svåra vid situationer där en språkbarriär existerar, och kan försvåras ytterligare om denna inte är dokumenterad i journalen. Ett uppföljningssamtal är en viktig del i vården som säkerställer att antalet akuta återbesök minskar, och att den vårdsökande känner sig bekväm i att bli utskriven till hemmet. Det ger även möjlighet för denne att ställa frågor om sådant som oroar personen, vilket reducerar söktrycket på den akuta sjukvården (Redfern, McKevitt, Rudd, & Wolfe, 2002; Yazdany, o.a., 2014). Utskrivningar från sjukhus där vårdsökande personer på grund av språkbarriären har svårt att förstå instruktionerna om egenvård har dessutom visats leda till ökat återvändande till akutmottagningen (Gallagher, Stephen, Monuteaux, & Stack, 2013). Det är därför viktigt att identifiera och överbrygga språkbarriären för att ge vårdsökande personer en vård av hög kvalité.

Resultatet visade inte någon användning av internetbaserade enklare hjälpmedel, som skulle kunna vara ett bra sätt att lösa mindre kommunikation mellan den vårdsökande och sjuksköterskan. Det skulle även kunna vara ett alternativ till att använda anhörigtolkarna i dagliga situationer, eftersom man själv på ett lätt sätt kan översätta enklare fraser och ord (Albrecht, Behrends, Schmeer, Matthies, & von Jan, 2013).

Resultatet visar att det alternativ som sjuksköterskorna upplever som mest tillförlitligt för att överbrygga en språkbarriär är användandet av en professionell tolk.

14

Hanssen (2007) styrker detta användande, och betonar vikten av att i vårdsammanhang använda professionella tolkar där hen är neutral samt har förmåga att skilja på sak och person. Raval och Smith (2003) visar att användandet av tolk ger vårdpersonalen en inblick i den vårdsökandes kultur och hjälper till att stärka tilliten mellan de två parterna, något som styrker resultatet i denna översikt.

Kulturella skillnader och brister i språkkunskaper anges även i resultatet som ett problem. Enligt Leanza (2005) är det viktigt att tolken kan relatera till den vårdsökande på en kulturell nivå för att inte bara översätta ordagrant, utan för att också kunna översätta skeenden och åtgärder som skiljer sig mellan kulturer. Pöhacker (2004) tar också upp vikten av att tolken inte endast översätter ordagrant vad som sägs, utan tar hänsyn till kulturella skillnader och personliga erfarenheter hos den som blir tolkad åt, samt den som tolkas. Alla delar i den vårdande kommunikationen (Fredriksson, 2012) förutsätter att förmedlandet av information mellan parterna fungerar på ett tillfredsställande sätt. Användandet av en professionell tolk säkerställer att både de kulturella skillnaderna och det som sägs av sjuksköterskan och den vårdsökande personen översätts på ett tillförlitligt sätt till den andra parten.

Att tolka ett samtal kräver att tolken har god kunskap i de båda språken då det inte bara handlar om att översätta orden från ett språk till det andra. Det handlar även om att överföra ett budskap så att det har samma betydelse för den som tar emot det som för den som först sa det (Andenaes, Gotaas, Nilsen, & Papendorf, 2000). Det har tidigare visats att professionella tolkar gör mindre misstag i översättningen av instruktioner och information än oprofessionella tolkar som till exempel anhörigtolkar eller frivilligtolkar (Karliner, Jacobs, Hm Chen, & Mutha, 2007). För att då säkerställa att den vårdande kommunikationen kan utföras kan användandet av en professionell tolk med goda kunskaper i både språken som kulturen för båda parterna ses som det mest tillförlitliga sättet.

Resultatet visar på att anhörigtolkar är det sekundära valet när en professionell tolk inte finns tillgänglig. När det handlar om kortare information, som till exempel att förklara en enkel omvårdnadsåtgärd (ex. venkateter) upplever sjuksköterskorna att anhörigtolkar är smidigare att använda än att ringa en tolk för samtalet. Anledningen till detta anges i resultatet vara både ökad arbetsbelastning och budgetrelaterade skäl.

Det är viktigt i dessa lägen förklara för den anhöriga hur viktigt det är för den vårdsökande att förstå informationen, för att inte riskera att översättningen blir bristfällig och instruktionerna inte följs. Dock bör möjligheten ges till de anhöriga att de kan neka att bli använda som översättare, då det kan finnas personer som inte är bekväma med rollen (Surrmond, Uiters, de Bruijne, Stronks, & Essink-Bot, 2010).

ICN’s etiska kod för sjuksköterskor (ICN, 2012) beskriver att det är sjuksköterskans ansvar att säkerställa kommunikationen med den vårdsökande personen. Vid kommunikationssvårigheter relaterade till språkbarriären kan det vara svårt, om inte omöjligt, för sjuksköterskan att garantera at all information överförs på ett tillfredsställande sätt. Användandet av anhörigtolkar ger en möjlighet att överbrygga språkbarriären för att uppnå detta, men resultatet visar på att det finns många problem med att nyttja den vårdsökande personens anhöriga för att tolka samtal. Exempelvis beskriver sjuksköterskorna situationer där de uppfattar att anhöriga börjar ta över

15

samalet och svara åt den vårdsökande personen, samt att inte all information översätts eftersom anhörigtolken känner sig obekväm med att ta upp känsliga ämnen med den vårdsökande personen. En studie visar också på problematiken vid användning av anhörigtolk där fynden visar att vårdsökande personer ofta känner sig trygga med att öppna upp sig om sin hälsohistoria/situation för en professionell tolk som de vet har tystnadsplikt (Rosenbeg, Leanza, & Seller, 2007). Anhörigtolkar har en personlig relation med den vårdsökande, och det kan därför vara känsligt att öppna upp sig helt för dem om ämnen som man inte vill ta upp med till exempel sina barn.

Detta kan leda till problem i användandet av den vårdande kommunikationen (Fredriksson, 2012). Förutsättningen för den rationella kommunikationen, att skapa ett band mellan den vårdsökande och sjuksköterskan, är att man kan tala med hen om saker som inte endast berör den direkta vården. Även den narrativa kommunikationen förutsätter att man skaffar sig en helhetsbild av den vårdsökande, något som är svårt med användandet av en anhörigtolk som inte har samma utbildning som en professionell tolk och kan tycka att översättningen av sådant som inte är relaterat till den direkta omvårdnaden av den vårdsökande personen är överflödigt (Rosenbeg, Leanza, & Seller, 2007).

Slutsatser

Sjuksköterskan upplever att språkbarriärer leder till otillräcklig kommunikation mellan henne och den vårdsökande personen. Bristfälliga anamneser, uppföljningssamtal och språkbarriärer som är bristfälligt dokumenterade i journalen är sådant som sjuksköterskan uppfattar ger en bristande omvårdnad av den vårdsökande personen, och en nedsatt förmåga att använda sig av vårdande kommunikation för att förbättra omvårdnaden.

Att använda en professionell tolk är det sätt som både sjuksköterskor och vårdsökande personer upplever som det säkraste sättet att skapa en relation mellan de två. Även om användandet ibland är förenat med problem som att tolken har otillräckliga språkliga eller kulturella kunskaper finns i dagsläget inget säkrare sätt att förbättra kommunikationen vid en språkbarriär. Internetbaserade hjälpmedel kan vara ett verktyg för att nå detta i framtiden, men kräver en del arbete för att kommunikationen via sådana kan betraktas som tillförlitlig och väl fungerande.

Användandet av anhörigtolkar upplevs av sjuksköterskan som problematiskt, men är fortfarande mycket utbrett när hon exempelvis känner att hon inte vill boka en tolk för kortare samtal på grund av arbetsbelastningen och på grund av budgetbegränsningar. Detta användande är dock etiskt problematiskt, eftersom man inte kan säkerställa att man gjort allt för att informationen som når den vårdsökande personen är riktig och tillförlitlig.

Det bedöms finnas ett behov av vidare forskning inom området, främst av hur professionella tolkar rekryteras och utbildas inom vården. Att förlita sig på en tolk utan tillräckliga färdigheter i båda språken är problematiskt, och leder till att informationen mellan sjuksköterska och vårdsökande person inte kan garanteras. Att forska vidare inom

16

informationstekniska (IT) hjälpmedel för att underlätta vardagskommunikationen kan också behövas, för att kunna minska användandet av anhörigtolkar.

Kliniska implikationer

Denna litteraturöversikt betonar vikten av att säkerställa kommunikationen mellan vårdsökande person och sjuksköterska. Vikten av att kunna kommunicera trots språkbarriärer borde belysas mer under sjuksköterskans utbildning för att förbereda framtida sjuksköterskor. Även problematiken vid användning av anhörigtolk är viktig information för sjuksköterskan då det fortfarande används väldigt mycket inom vården på grund av den enkla tillgängligheten. Kurser på arbetsplatsen om hur tolk bokas, hur de används på bästa sätt och när det är viktigt att använda tolk kan vara till stor hjälp. Litteraturöversikten kan vara ett bra hjälpmedel för sjuksköterskor att reflektera över, för att bilda sig en egen uppfattning om hur de vill förmedla information till den vårdsökande personen på bästa sätt, för att ge en god vård till alla på lika villkor.

17

Referenser

Adams, K. (2007). Should the NHS curb spending on translation services. British Medical

Journal, 334, 398.

Albrecht, U., Behrends, M., Schmeer, R., Matthies, H., & von Jan, U. (2013). Usage of multilingual mobile translation applications in clinical settings. JMIR Mhealth

and Uhealth, 1(1), e4.

Andenaes, K., Gotaas, N., Nilsen, A., & Papendorf, K. (2000). Kommunikasjon och

rettssikkerhet. Oslo: Institutt for linguistiske fag, Institutt for rettssosiologi, Norsk

institutt for by og regionsforskning.

Bradby, H., Humphris, R., Newall, D., & Phillimore, J. (2015). Public health aspects of

migrant health: a review of the evidence on health status for refugees and asylum seekers in the European Region. WHO.

Bramhall, E. (2014). Effective Communication skills in nursing practice. Nursing

Standard, 29(14), 53-59.

Collins. (den 22 02 2016). Language Barrier. Hämtat från Collins Dictionary: http://www.collinsdictionary.com/dictionary/english/language-barrier

Council of Europe. (1950). Convention for the Protection of Human Rights and

Fundamental Freedoms. Rom: Council of Europe.

Danielsson, E. (2012). Kvalitativ Innehållsanalys. i M. Henricsson, Vetenskaplig teori och

metod, från idé till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.

Eklöf, N., Hupli, M., & Leino-Kilpi, H. (2014). Nurses' perceptions of working with immigrant patients and interpreters in Finland. Public Health Nursing, 143-150. Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier -

värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur

& Kultur.

Fossum, B. (2013). Kommunikation: Samtal och bemötande i vården. Lund: Studentlitteratur.

Fredriksson, L. (2012). Vårdande kommunikation. i L. Wiklund Gustin, & I. Bergbom,

Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.

Friberg, F. (2012). Att göra en litteraturöversikt. Lund: Studentlitteratur.

Gallagher, R., Stephen, P., Monuteaux, M., & Stack, A. (2013). Unscheduled return visits to the emergency department: the impact of language. Pediatric Emergency Care,

29(5), 579-583.

Giger, J., & Davidhizar, R. (2008). Transcultural nursing assessment and intervention. London: Mosby.

Global Research and Consulting. (2015). USA regains top nation brand from Germany. Nuremberg: Global Research and Consulting.

18

Hadziabdic, E., Heikkilä, K., Albin, B., & Hjelm, K. (2011). Problems and consequences in the use of professional interpreters: qualitative analysis of incidents from primary healthcare. Nursing Inquiry, 18(3), 253-261.

Hanssen, I. (2007). Kommunikation, samspel och användningen av tolk. i I. Hanssen,

Omvårdnad i ett mångkulturellt samhälle. Lund: Studentlitteratur.

Hayes, M., & Patterson, D. (1921). Experimental development of the graphic rating method. Psychological Bulletin, 98-99.

Henricson, M. (2012). Diskussion. i M. Henricson, Vetenskaplig teori och metod: Från

idé till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.

Høye, S., & Severinsson, E. (2008). Intensive care nurses' encounters with multicultural families in Norway: An exploratory study. Intensive and Critical Care Nursing, 24, 338-348.

ICN. (2012). Code of Ethics for Nurses. Geneva: International Council of Nurses.

Ikeda, J., & Tidwell, C. (den 06 05 2016). Providers guide to Quality and Culture. Hämtat

från Agency for International Development: http://erc.msh.org/mainpage.cfm?file=4.6.0.htm&module=provider&language=

English

Jirwe, M., & Gerrish, K. E. (2010). Student nurses' experience of communication in cross-cultural care encounters. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 24(3), 436-444.

Karliner, L., Jacobs, E., Hm Chen, A., & Mutha, S. (2007). Do professional interpreters improve clinical care for patients with limited English proficiency? A systematic review of the literature. Health Services Research, 2, 727-754.

Kreps, G. L., & Thornton, B. (1992). Health Communication, Theory & Practice. Long Grove: Waveland Press.

Leanza, Y. (2005). Roles of community interpreters in pediatrics as seen by interpreters, physicians and researchers. Interpreting, 7(2), 167-192.

Mahmoud, I., Hou, X., Chu, K., Clark, M., & Eley, R. (2014). Satisfaction with emergency department service among. Emergency Medicine Australasia, 26, 256–261. McCarthy, J., Cassidy, I., Graham, M. M., & Tuohy, D. (2013). Conversations through

barriers of language and interpretation. British Journal of Nursing, 22, 335-339. Merriam-Webster's Learner's Dictionary. (2016). Hämtat från Peer Review:

http://www.merriam-webster.com/dictionary/peer%20review den 28 05 2016 Migrationsverket. (2016a). Statistik 2014 & 2015. Hämtat från Migrationsverket:

http://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Statistik/Oversikter-och-statistik-fran-tidigare-ar/2015.html den 11 02 2016

19

Migrationsverket. (2016b). Asylregler. Hämtat från Migrationsverket: http://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Skydd-och-asyl-i-Sverige/Att-ansoka-om-asyl/Asylregler.html den 16 02 2016

Migrationsverket. (2016c). Asylsökande 2015 och 2014. Hämtat från Migrationsverket: http://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Statistik/Asylsokande---de-storsta-landerna.html den 11 02 2016

Nationalencyklopedin. (2016a). Kommunikation. Hämtat från Nationalencyklopedin: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kommunikation den 03 03 2016

Nationalencyklopedin. (2016b). Språk. Hämtat från Nationalencyklopedin: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/spr%C3%A5k den 03 04 2016

Östlund, L. (2012). Informationssökning. i F. Friberg, Dags för uppsats - Vägledning för

litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur.

Pasero, C. M., & McCaffery, M. (2005). No Self-Report Means No Pain-Intensity Rating: Assessing pain in patients who cannot provide a report. American Journal of

Nursing, 10, 50-53.

Pöhacker, F. (2004). Introducing interpreting studies. London/New York: Routledge. Polit, D., & Beck, C. (2008). Nursing Research: Generating and assessing evidence for

nursing practice. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.

Raval, H., & Smith, J. (2003). Therapists' Experiences of Working with Language Interpreters. International Journal of Mental Health, 32(2), 6-31.

Redfern, J., McKevitt, C., Rudd, A., & Wolfe, C. (2002). Health care follow-up after stroke: opportunities for secondary prevention. Family Practice, 19(4), 378-382.

Regeringskansliet. (1986:223). Förvaltningslag. i Sveriges Rikes Lag. Stockholm: Sveriges Riksdag.

Regeringskansliet. (2003:460). Lagen om Etikprövning. i Sveriges Rikes Lag. Stockholm: Sveriges Riksdag.

Regeringskansliet. (2008:344). Lagen om Hälso- och Sjukvård åt asylsökande m.fl. i

Sveriges Rikes Lag. Stockholm: Sveriges Riksdag.

Rosenbeg, E., Leanza, Y., & Seller, R. (2007). Doctor-patient communication in primary care with an interpreter. Patient Education and Counseling, 67(3), 286-292. Singleton, K., & Krause, E. (2009). Understanding cultural and linguistic barriers to

health literacy. Online Journal of Issues in Nursing, 14(3), 2.

Socialstyrelsen. (den 11 03 2016). Din skyldighet att informera och göra patienten

delaktig. Hämtat från Socialstyrelsen:

https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19801/2015-4-10.pdf

20

Socialstyrelsen. (2016). Säker kommunikation i vården. Hämtat från Socialstyrelsen: https://www.socialstyrelsen.se/patientsakerhet/forbattra/sakerkommunikation den 12 05 2016

Statistiska Centralbyrån. (2015). Befolkningsstatistik i sammandrag 1960-2015. Stockholm. Hämtat från http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-

amne/Befolkning/Befolkningens- sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Helarsstatistik---Riket/26040/ den 22 02 2016

Surrmond, J., Uiters, E., de Bruijne, M., Stronks, K., & Essink-Bot, M. (2010). Explaining Ethnical Disparities in Patient Safety. Journal of Public Health, 100(1), 113-117. UNHCR. (2010). Convention and Protocol Relating to the Status of Refugees. (F. Nansen,

G. J. van Heuven Goedhart, A. R. Lindt, & A. Guterres, Red.) Geneva: UNHCR Communications and Public Information Service.

UNHCR. (2016). Asylum-Seekers. Hämtat från United Nations High Commissioner for Refugees: http://www.unhcr.org/pages/49c3646c137.html den 16 02 2016

van Rosse, F., de Bruijne, M., Suurmond, J., Essink-Bot, M.-L., & Wagner, C. (2016). Language barriers and patient safety risks in hospital care. A mixed methods study.

International Journal of Nursing Studies, 54, 45-53.

Vetenskapsrådet. (2011). God forskningsed. Hämtat från Vetenskapsrådet: https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/ den 03 04 2016

World Health Organisation. (1948). Hämtat från Health: http://www.who.int/about/definition/en/print.html den 28 05 2016

Yazdany, J., Marafino, B., Dean, M., Bardach, N., Duseja, R., Ward, M., & Dudley, R. (2014). Thirty day hospital readmissions in systemic lupus erythematosus: predictors and hospital- and state-level variation. Arthritis Rheumatol, 66(10), 2828-2836.

21

Bilaga 1 – Artikelsökningar

Söksträng Databas Avgränsningar Datum Antal resultat

Antal abstract lästa

Antal artiklar

lästa Antal artiklar klarat kval. Gransk language AND

communication AND barrier* AND nurs* CINAHL

English Language, Peer reviewed, 2006-nu, Abstract

available, academic journals 28/02/2016 87 14 3 2 communication

AND (immigrant OR migrant) AND

nurs* CINAHL

English Language, Peer reviewed, 2006-nu, Abstract

available, academic journals 28/02/2016 137 16 6 3 language AND

communication AND barrier* AND nursing Medline

English Language, Abstract available, 2006-nu, academic

Bilaga 2 – Protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvalitativ metod

Protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvalitativ metod

Titel: Författare: Årtal: Tidskrift:

Del I.

Beskrivning av studien

Beskrivs problemet i bakgrund/inledning? Ja Nej

Kunskapsläget inom det aktuella området är Ja Nej beskrivet?

Är syftet relevant till ert examensarbete? Ja Nej

Är urvalet beskrivet? Ja Nej

Samtliga frågor ska besvaras med ja för att artikeln ska granskas med hjälp av frågorna i Del II. Vid Nej på någon av frågorna ovan exkluderas artikeln.

Del II

Kvalitetsfrågor

Beskrivs vald kvalitativ metod? Ja Nej Hänger metod och syfte ihop? Ja Nej

(Kvalitativt syfte – kvalitativt metod)

Beskrivs datainsamlingen? Ja Nej Beskrivs dataanalysen? Ja Nej

Beskrivs etiskt tillstånd/förhållningssätt/ Ja Nej ställningstagande?

Diskuteras metoden mot kvalitetssäkringsbegrepp (t ex tillförlitlighet och trovärdighet) i diskussionen? Ja Nej

Diskuteras huvudfynd i resultatdiskussionen? Ja

Nej

Sker återkoppling, från bakgrunden gällande, teori, begrepp eller förhållningssätt i diskussionen? Ja Nej

Är resultatet relevant för ert syfte? Om ja, beskriv:

……… ………

Om nej, motivera kort varför och exkludera artikeln:

……… ………

Forskningsmetod/-design (t ex fenomenologi, grounded theory)

………. ……… Deltagarkarakteristiska Antal……… Ålder……….... Man/Kvinna………. Granskare sign:……….

Bilaga 3 – Artikelmatris

Författare/År/Land/Tidskrift Titel Design Syfte Resultat Uppfyllda

Kvalitetskri terier

Jane McCarthy, Irene Cassidy, Margaret M. Graham and Dympna

Tuohy/2015/Irland/ British journal of nursing

Conversations through barriers of language and interpretation

Kvalitativ. Intervjuer, analys via teman.

Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av språkbarriärer och användning av tolk inom vården i Irland.

Bergänsad kommunikation, sätt att prata på (tolk), språk är en barriär som påverkar omvårdnaden negativt. Tolk kan underlätta men även skapa problem.

13

Emina Hadziabdic, Kristiina Heikkilä, Björn Albin & Katarina

Hjelm/2010/Sverige/Nursing Inquiry

Problems and

consequences in the use of professional interpreters: qualitative analysis of incidents from primary health care.

Kvalitativ. Innehållsanalys av journalanteckningar.

Att undersöka vilka problem som upplevs av vårdgivare när de använder tolk samt vilka problem det kan leda till

Problem att hitta tolkar med rätt språk och dialekt, tolkar ankommer inte i tid, begränsad

tillgänglighet av tolkar, begränsad tillgång till tolkar med rätt kön, otillräcklig dokumentation av patientens språkkunskaper,

13

Niina Eklöf, Maija Hupli, Helena

Leino-Kilpi/2008/Finland/Public Health Nursing

Nurses perceptions of working with immigrant patients and interpreters in Finland.

Kvalitativ. Öppna intervjuer. Innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman.

Att undersöka vilka faktorer som måste övervägas när man använder tolk i vården med invandrare.

3 fynd: faktorer kopplade med tolken, faktorer kopplade med ssk och sjukhuset, faktorer kopplade med patienter och deras kultur.

13

Maria Jirwe, Kate Gerrish, Azita Emami/2008/Sverige/ Scandinavian Journal of Caring Sciences Students nurses’ experiences of communication in cross-cultural care encounters

Kvalitativ. Semistrukturerade intervjuer. Innehållsanalys. Att undersöka sjuksköterskestudenters erfarenheter av tvärkulturella omvårdnadsproblem med patienter med annan kulturell bakgrund.

Sjuksköterskestudenterna pointerade vikten av att kunna kommunicera för att utföra god

omvårdnad. När patienterna inte hade svenska som första språk var det svårare att utföra god omvårdnad. Invandrarstudenter hade lättare att kommunicera. Påverkar omvårdnanden men även självförtroendet för ssk-studenten.

13

Sevald Höye, Elisabeth Severinsson/2008/Norge/ Intensive and Critical Care Nursing

Intensive care nurses’ encounters with multicultural families in Norway: An exploratory study Kvalitativ design. Semistrukturerade intervjuer. Innehållsanalys.

Att undersöka sjuksköterskor upplevelse av möten med mångkulturella familjer på en intensivavdelning i Norge.

Stressorer uppkommer på grund av

språkbarriärer och kommunikationssvårigheter 13

Floor van Rosse, Martine de Bruijne, Jeanine Suurmond, Marie-Louise Essink-Bot, Cordula

Wagner/2015/Nederländerna/ International Journal of Nursing Studies

Language barriers and patient safety risks in hospital care. A mixed methods study. Kvalitativ. Innehållsanalys av journalanteckningar och djupgående intervjuer av personal. Undersöka säkerhetsrisker för patienterna på grund av språkbarriärer under sjukhusvistelser, och hur språkbarriärer upptäcks, rapporteras och åtgärdas i det nederländska sjukvårdssystemet

Risker identifierades i dagliga

sjuksköterskearbeten (i.e. medicingivning, smärthantering, vätskebalanshantering) och patient-läkare-relationer, specifikt diagnosticering, riskkommunikation och akuta situationer. I 30% av fallen fördes inte språkbarriären in i journalen. Professionella översättare användes sällan, utan personalen använde oftast släktingar.