Politisk likgiltighet efter kommunismens fall

MILENA DAVIDOVIC

Politisk likgiltighet

efter kommunismens fall

Intresset för kvinnorörelsen var mycket svagt i de kommunistiska

länderna i Osteuropa. Postkommunismen har inte innebu rit någon förändring

på den punkten. Kvinnorna är alltför utmattade av fattigdom och nöd för att orka

fundera över maktförhållandet mellan könen. De deltar inte i politiska

aktiviteter och vill gärna slippa slitsamma yrkesarbeten för att

återvända till spisen.

N ä r j a g 1986 - d e t f ö r e f a l l e r n u mycket l ä n g e

s e d a n - läste Julia Voznesenskajas b o k

Kvinnor-nas Decamerone s o m h a n d l a r o m d e n s k

sov-j e t k v i n n a n s vardagsliv, tyckte sov-j a g att d e t var e n av d e sorgligaste b ö c k e r s o m n å g o n s i n skrivits o m k v i n n o r . ' M e n kriget i Jugoslavien h a r övertygat m i g o m att d e t alltid finns n å g o t s o m ä r ä n n u s ä m r e . I d e t s o m ä n n u igår var allas vårt h e m l a n d h a r vi fått u p p l e v a att k v i n n o r s o m tillhör e n a n n a n , "fientlig", n a t i o n a l i t e t , utsätts f ö r våldtäkt o c h a n n a t sexuellt våld s o m i n g å r i e n strategi av e r ö v r i n g , ö d e l ä g g e l s e o c h p l u n d r i n g . 1 d e n n a artikel ska j a g f ö r s ö k a beskriva k v i n n o r n a s ställning i l ä n d e r n a i d e t f d socialistiska ö s t b l o c k e t s a m t t r a g i k e n i f d J u g o s l a v i e n d ä r även s k i l l n a d e n m e l l a n k ö n e n spelar e n roll i k r i g f ö r i n g e n .

D e t är naturligtvis mycket svårt att finna d e g e m e n s a m m a d r a g e n f ö r ett tiotal s i n s e m e l l a n olika l ä n d e r m e d m e r än ett h u n d r a m i l j o n e r k v i n n o r m e d olika historia, k u l t u r , s p r å k o c h u t b i l d n i n g . V a d h a r sitt u r s p r u n g i varje l a n d s särskilda t r a d i t i o n e r o c h vad k o m m e r f r å n d e n k o m m u n i s t i s k a i d e o l o g i n ? Låt oss i n t e h e l l e r g l ö m m a d e s k i l l n a d e r i n a t i o n a l i t e t , trostillhör i g h e t , s e d v ä n j o trostillhör o c h t trostillhör a d i t i o n e trostillhör s o m k ä n n e -t e c k n a r dessa k v i n n o r i e g e n s k a p av m u s l i m e r , k a t o l i k e r o c h g r e k i s k o r t o d o x a . För alla f a n n s d e t b a r a ett g e m e n s a m t : s a m m a sociala o c h e k o n o m i s k a system, socialismen s o m d e n var b e s k a f f a d i S o v j e t u n i o n e n , P o l e n , Tjeckoslo-vakien, B u l g a r i e n , D D R , R u m ä n i e n , U n g e r n , A l b a n i e n , J u g o s l a v i e n . D e t totalitära systemet o c h d e t n a k n a våldet, s o m a n v ä n d e s m o t m ä n

-n i s k o r -n a f ö r att v i d m a k t h å l l a d e -n -n a o r d -n i -n g , k o m m e r l ä n g e att prägla k v i n n o r n a s villkor. M e n d e t k o m m e r också att p å v e r k a relatio-n e r relatio-n a m e l l a relatio-n k ö relatio-n e relatio-n o c h i s y relatio-n relatio-n e r h e t irelatio-nställ- inställ-n i inställ-n g e inställ-n till d e inställ-n femiinställ-nistiska r ö r e l s e inställ-n .

Likheterna större

än olikheterna

E n j ä m f ö r e l s e av k v i n n a n s situation i d e olika ö s t e u r o p e i s k a l ä n d e r n a visar att l i k h e t e r n a är mycket s t ö r r e än o l i k h e t e r n a . D e n u t p r ä g l a t a g r a r a k a r a k t ä r e n dessa s a m h ä l l e n h a d e i n n a n d e blev socialistiska o c h k v i n n o r n a s viktiga roll i j o r d b r u k s s e k t o r n ä r d e m e s t f r a m t r ä d a n d e g e m e n s a m m a n ä m n a r n a . Statistiken visar att k v i n n o r n a svarade f ö r u n g e f ä r h ä l f t e n a v j o r d -b r u k s p r o d u k t i o n e n i dessa l ä n d e r . U n d e r d e senaste två d e c e n n i e r n a h a r a n d e l e n k v i n n o r i n o m j o r d b r u k e t ö k a t ytterligare e f t e r s o m m ä n n e n h a r sökt sig till i n d u s t r i n . På så vis h a r d e t u p p s t å t t e n kraftig " f e m i n i s e r i n g " av j o r d -b r u k e t i d e ö s t e u r o p e i s k a l ä n d e r n a .

Samtidigt h a r även a n t a l e t k v i n n o r i n o m i n d u s t r i n vuxit. De b ö r j a d e i stor skala a r b e t a i d e i n d u s t r i g r e n a r s o m a n t i n g e n var helt nya eller tidigare varit helt r e s e r v e r a d e f ö r m ä n , t ex maskin eller m e t a l l i n d u s t r i n .

-K v i n n o r n a i d e t socialistiska ö s t b l o c k e t h a d e u p p n å t t så g o t t s o m full sysselsättning, vilket k v i n n o r n a i V ä s t e u r o p a s e d a n l ä n g e h a d e u p p -ställt s o m ett ideal. Ar 1968 u t g j o r d e kvinnorn a t ex 46,1 p r o c e kvinnorn t av a r b e t s k r a f t e kvinnorn i T j e c k o -slovakien o c h 1989 h a d e d e n n a a n d e l vuxit till

48,4 p r o c e n t , vilket i n n e b a r 94 p r o c e n t av alla k v i n n o r i l a n d e t . I S o v j e t u n i o n e n var 90 p r o -c e n t av k v i n n o r n a f ö r v ä r v s a r b e t a n d e , varav h ä l f t e n i okvalificerade m a n u e l l a a r b e t e n .

D e t s o m alltså f e m i n i s t e r n a i d e västeuro-peiska l ä n d e r n a ställde u p p s o m m å l var verk-lighet f ö r d e ö s t e u r o p e i s k a k v i n n o r n a . O c h d e n n a v e r k l i g h e t visade h u r i d é n o m j ä m -s t ä l l d h e t m e l l a n k ö n e n k a n -se u t i p r a k t i k e n . I T j e c k o s l o v a k i e n f å r k v i n n o r n a b a r a h ä l f t e n av d e n l ö n s o m m ä n n e n kvitterar u t f ö r s a m m a a r b e t e , o c h i f d S o v j e t u n i o n e n f å r k v i n n o r n a n ö j a sig m e d u n g e f ä r e n t r e d j e d e l .3 I P o l e n lyckades Solidaritet å r 1985 e f t e r h å r d k a m p u t v e r k a att d e k v i n n o r s o m a r b e t a d e i lågt b e t a l d a k v i n n o y r k e n - t e x hälsovård eller u t b i l d n i n g - skulle få 74 respektive 82 p r o c e n t av d e n lön s o m m ä n n e n fick f ö r s a m m a arbe-te.4 S a m m a år r e g i s t r e r a d e s tre g å n g e r f l e r arbetslösa k v i n n o r ä n m ä n i P o l e n , m e n sam-tidigt tre g å n g e r fler e r b j u d a n d e n o m a r b e t e åt arbetslösa m ä n ä n åt k v i n n o r . Östtyskland är d e t p o s t k o m m u n i s t i s k a l a n d d ä r k v i n n o r n a s a r b e t s l ö s h e t h a r väckt störst u p p s e e n d e . O m k r i n g två t r e d j e d e l a r av d e t s a m m a n l a g d a a n t a l e t arbetslösa är k v i n n o r , o c h m y c k e t tyder p å att s i t u a t i o n e n k o m m e r att f ö r v ä r r a s ytterligare. T r o t s att k v i n n o r n a i d e f d socialistiska l ä n d e r n a h a r e n relativt h ö g u t b i l d n i n g s n i v å , växer a r b e t s l ö s h e t e n b l a n d d e m stadigt p å g r u n d av f ö r ä n d r i n g a r n a i d e n e k o n o m i s k a s t r u k t u r e n o c h p r o d u k t i o n s m e -t o d e r n a . Av h ö g u -t b i l d a d e k v i n n o r i å l d r a r n a 31-40 år i P o l e n var 1991 u n g e f ä r e n t r e d j e d e l arbetslösa.

Kvinnor stred

på tre fronter

I d e flesta socialistiska l ä n d e r s p e l a d e kvin-n o r kvin-n a f r å kvin-n själva b ö r j a kvin-n av systemets existekvin-ns e n viktig roll i k a m p e n f ö r d e n nya sociala o c h e k o n o m i s k a o r d n i n g e n .6 D e t var u n d e r f ö r

-stått att j ä m s t ä l l d h e t m e l l a n k ö n e n u n d e r k o m m u n i s m e n b a r a skulle vara e n del av j ä m -l i k h e t e n m e -l -l a n a-l-la m ä n n i s k o r . M a n s k a p a d e e n m o d e l l f ö r " d e n socialistiska typen av kvin-n a " - e kvin-n t a p p e r o c h o u t t r ö t t l i g f ö r k ä m p e f ö r a r b e t a r n a s r ä t t i g h e t e r , f ö r social rättvisa o c h

egalitarism i alla f o r m e r . Det är väl k ä n t att d e t t a i p r a k t i k e n l e d d e till att k v i n n o r n a f ö r att svara m o t k r a v e n var t v u n g n a att f u l l g ö r a s a m m a a r b e t s u p p g i f t e r s o m e n d a s t m ä n n e n dittills h a f t . J ä m s t ä l l d h e t m e l l a n k ö n e n betyd-d e att k v i n n a n skulle vara fysiskt stark o c h i s t å n d att u t f ö r a d e grövsta sysslor. D e f ö r s t a associationer m a n f å r idag n ä r m a n t ä n k e r p å k v i n n o r n a i d e t f d socialistiska ö s t b l o c k e t är grova overaller, s k y d d s h j ä l m a r , h a n d s k a r o c h stövlar i vilka d e u n d e r d e c e n n i e r "manligt" u t f ö r d e t u n g a sysslor vid j ä r n v ä g e n , i f a b r i k e r , vid v ä g b y g g e n o c h i j o r d b r u k e t .

M e d k o m m u n i s t i s k t s p r å k b r u k var d e t f r å g a o m e n k a m p p å tre f r o n t e r . K v i n n a n m å s t e vara e n g o d m o r , e n g o d h u s t r u o c h e n b r a a r b e t a r e - k o m p e t e n t i sitt yrke, socialt aktiv. Samtidigt var d e t u n d e r f ö r s t å t t att e n låg lev-n a d s s t a lev-n d a r d , ett t o r f t i g t kulturliv o c h totali-tär s a m h ä l l s o r d n i n g i n t e k u n d e undvikas. D e flesta kvinnliga a r b e t s u p p g i f t e r ansågs s o m oviktiga o c h s o m n å g o t s o m l e g i t i m e r a d e kvin-n o r s u kvin-n d e r l ä g s e kvin-n h e t . E kvin-n d a s t l ö kvin-n e a r b e t e i pro-d u k t i o n e n i n o m s a m h ä l l s s e k t o r n g a r a n t e r a pro-d e e n dräglig tillvaro o c h f ö r t j ä n a d e r e s p e k t . D e t g å r i n t e att b o r t s e f r å n d e t f a k t u m att närings-livet i alla socialistiska l ä n d e r var så organise-rat att e n d a s t ett fåtal t i l l h ö r d e vad s o m kalla-d e s kalla-d e n privata p r o kalla-d u k t i o n s s e k t o r n , m e kalla-d a n m a j o r i t e t e n u t g j o r d e d e n s k samhälleliga eller statliga s e k t o r n . D e n officiella p o l i t i k e n i R u m ä n i e n betrak-t a d e betrak-t e x b a r n a f ö d a n d e s o m ebetrak-tbetrak-t n ö d v ä n d i g betrak-t o n t . E f t e r f ö d s e l n skulle m o d e r n fortast m ö j -ligt å t e r v ä n d a till a r b e t e t . D e t var i n t e tal o m att m a n o c h h u s t r u skulle d e l a på h u h å l l s a r -b e t e t eller v å r d e n o c h f o s t r a n av -b a r n e n efter-s o m d e t f a n n efter-s ett o m f a t t a n d e n ä t av torftiga, s p a r t a n s k t o r g a n i s e r a d e d a g h e m o c h företags-r e s t a u företags-r a n g e företags-r m e d fet o c h kaloföretags-riföretags-rik m a t , oap-titligt tillagad.

Oavsett d u g l i g h e t h a d e k v i n n o r mycket svårt att a v a n c e r a i n o m sitt yrke, i s y n n e r h e t o m h o n var e n s a m s t å e n d e m o r . O m e n kvin-n a i l e d a kvin-n d e ställkvin-nikvin-ng skilde sig k u kvin-n d e h o kvin-n mista sin b e f a t t n i n g , u t a n h ä n s y n till h u r b r a h o n f u l l g j o r d e d e t a r b e t e t . N o r m e r n a var sär-skilt s t r ä n g a f ö r k v i n n o r s o m t i l l h ö r d e d e n s k n o m e n k l a t u r a n , e f t e r s o m d e b o r d e t j ä n a s o m e x e m p e l f ö r a n d r a . D e v å g a d e i n t e e n s följa

m o d e t i sitt klädsel, s m i n k a sig eller vara till-d r a g a n till-d e på n å g o t sätt.

Alla kulturmodeller

redan komprometterade

Resultatet av e n o p i n i o n s u n d e r s ö k n i n g i Moskva f r a m k a l l a d e nyligen c h o c k o c h förvir-ring b å d e i Väst- o c h O s t e u r o p a . D e n visade att kvinnliga elever i d e h ö g r e å r s k u r s e r n a i n å g r a elitskolor a n g a v p r o s t i t u t i o n s o m d e t m e s t attraktiva yrket, e f t e r s o m d e t g a r a n t e r a r d e n h ö g s t a sociala p r e s t i g e n . N å g r a tyska k v i n n o r h a r ironiskt p å p e k a t att just p r o s t i t u t i o n e n h a r spelat e n b a n b r y t a n d e roll i f ö r s ö k e n att övergå till m a r k n a d s e k o n o m i . D e h ä f t i g a f ö r ä n -d r i n g a r n a i -d e t sociala o c h e k o n o m i s k a livet i d e t t a l a n d h a r lett till att m å n g a t a b u n h a r rase-rats, m e n n å g r a nya värdesystem h a r ä n n u i n t e etablerats. Det existerar i n g a "nya u t o p i e r " , d e t finns i n t e l ä n g r e n å g r a g e m e n s a m m a mål o c h samhällsideal.

I d a g e n s Ryssland finns tre olika värde- o c h k u l t u r m o d e l l e r . F ö r d e t f ö r s t a existerar d e t f o r t f a r a n d e rester av d e n k o m m u n i s t i s k a ide-ologin. T r o t s besvikelser, kaos o c h alla a n d r a p r o b l e m h a r d e n n a i d e o l o g i l ä m n a t spår i f o r m av e n n ä r m a s t nostalgisk idealisering av å t m i n s t o n e n å g r a av d e k o m m u n i s t i s k a värde-na. F ö r d e t a n d r a f r a m f ö r s starka krav p å en å t e r g å n g till d e t r a d i t i o n e l l a t ä n k e s ä t t o c h vär-d e r i n g a r s o m gällvär-de i vär-d e t f ö r r e v o l u t i o n ä r a Ryssland, s o m ett f ö r s ö k att å t e r k n y t a b a n d e n m e d d e n tid s o m ligger drygt sjuttio år tillba-ka. För d e t t r e d j e vill m a n i n f ö r a s k västliga v ä r d e r i n g a r eller v ä s t e u r o p e i s k a k u l t u r m ö n -ster, g r u n d a d e p å i d e e r o m d e m o k r a t i , indivi-d u a l i s m , privat ä g a n indivi-d e r ä t t o c h f ö r e t a g a r a n indivi-d a . Alla tre m o d e l l e r n a h a r p å n å g o t sätt blivit k o m p r o m e t t e r a d e i d e t f ö r f l u t n a , o c h alla h a r utsatts f ö r kritik. Alla tre står i m o t s ä t t n i n g till d e a n d r a , o c h i n g e n är i s t å n d att bli d e n d o m i -n e r a -n d e r i k t -n i -n g e -n .

I sitt s ö k a n d e e f t e r rättvisa o c h f r i h e t för-k a s t a d e rysför-ka för-k v i n n o r r e d a n u n d e r d e t f ö r r a seklet t r a d i t i o n a l i s m e n o c h d e l t o g aktivt i sam-hällslivet.7

M e n i d é e r o m social rättvisa, k a m p e n f ö r m ä n s k l i g a r ä t t i g h e t e r eller j ä m s t ä l l d h e t mel-lan k ö n e n är inte n å g r a a l l m ä n t o m f a t t a d e

ideal eller v ä r d e n s o m skulle k u n n a e n a d e l ryska s a m h ä l l e t , e f t e r s o m m ä n n i s k o r n a s vikti-gaste strävan k a n r e d u c e r a s till f r å g a n o m h u r m a n skall överleva. A a n d r a sidan k a n m a n säga, att e f t e r s o m d e t i n t e h a r f ö r e k o m m i t n å g o n allvarligare k a m p f ö r att bevara d e soci-alistiska v ä r d e n a i d e p o s t k o m m u n i s t i s k a sam-h ä l l e n a m å s t e d e t b e t y d a att dessa v ä r d e n i n t e var v ä r d a att försvara.

Ett p a r analyser av litterära verk f r å n S o v j e t u n i o n e n u n d e r d e s e n a s t e d e c e n n i e r n a visar att idealet f ö r - eller f ö r e s t ä l l n i n g e n o m - d e n ryska k v i n n a n h a r g e n o m g å t t e n d j u p f ö r ä n d r i n g . Det f ö r k o m m e r allt o f t a r e anklagelser o m att d e k a b r i s t e r n a s m o r a l u p p f a t t -n i -n g h ö r till d e t f ö r f l u t -n a .8 F r å n h j ä l t i n n a n

s o m r e p r e s e n t e r a r " M o d e r Ryssland", foster-l a n d e t , h a r vi afoster-lfoster-ltså n å t t f r a m tifoster-lfoster-l k v i n n a n s o m b a r a vill bli "miss Russia" - eller e n välbetald p r o s t i t u e r a d . Alexander Solsjenitsyn o c h n å g r a a n d r a ryska f ö r f a t t a r e h a r b ö r j a t skriva o m d e n ryska k v i n n a n s o m e n f ö r r ä d e r s k a . H o n är inte l ä n g r e "matusjka", m o d e r n - f o s t e r l a n d e t , u t a n är b e r e d d att u n d e r h o t e t av d e n totali-tära t e r r o r n bryta m o t vissa p r i n c i p e r f ö r att överleva. 9

Inget utrymme

för feminism

N å g r a d i s k u s s i o n e r o m f e m i n i s m e n av d e t slag s o m f ö r e k o m m e r i V ä s t e u r o p a o c h USA exis-t e r a d e prakexis-tiskexis-t exis-tageexis-t inexis-te i d e exis-t socialisexis-tiska lägret. Det ä r ett h e l t nytt f e n o m e n o c h h a r snarast e n u p p l y s a n d e o c h u n d e r v i s a n d e karaktär. På sista t i d e n h a r d e t t e x dykt u p p t e x t e r o m b e g r e p p s o m genus o c h klass eller r e l a t i o n e n biologiskt o c h socialt kön. D e t vanliga svaret på f r å g a n v a r f ö r f e m i n i s m e n inte blev n å g o n utvecklad o c h e t a b l e r a d rörelse eller filosofi i d e t socialistiska Ö s t e u r o p a var u n d e r d e c e n n i e r att k v i n n o r n a i dessa l ä n d e r m å s t e ge f ö r t u r åt " k a m p e n f ö r d e m o k r a t i " o c h befri-else f r å n d e t totalitära systemet f ö r att s e d a n h e l t e n k e l t m e d h j ä l p av k v i n n o r n a f r å n väst " i m p o r t e r a " d e r ä t t i g h e t e r s o m dessa r e d a n tillkämpat sig. I d a g står d e t d o c k klart atl inget viktigt p å d e t t a o m r å d e h a r å s t a d k o m m i t s s e d a n 1989, d v s s e d a n b ö r j a n av d e n s k post-k o m m u n i s t i s post-k a p e r i o d e n i dessa l ä n d e r .

Tvärto m ä r d e t sTvärtom 0111 t y s t n a d e n blivit allt d j u p a -re. F a t t i g d o m o c h n ö d - o c h inte könstillhö-r i g h e t - f o könstillhö-r m a könstillhö-r alltjämt d e t dagliga livet f ö könstillhö-r k v i n n o r n a i O s t e u r o p a , o c h d e n k o m m u n i s tiska filosofin o m u p p o f f r i n g e n s n ö d v ä n d i g h e t a c c e p t e r a s s o m o b ö n h ö r l i g o c h ö d e s b e -s t ä m d . M e n låt oss å t e r v ä n d a till d e n g r u n d l ä g g a n -d e f r å g a n v a r f ö r -d e t inte f a n n s n å g o n utveck-lad feministisk rörelse i Ö s t e u r o p a o c h Sovjet-u n i o n e n . O m det d i y g t f e m t i o å r i g a samhälls-systemet o c h d ä r m e d även det dagliga livet i d e "före d e t t a " socialistiska l ä n d e r n a u p p f a t t a s som e n katastrof f ö r h e l a s a m h ä l l e t är d e t begripligt att m ä n n i s k o r n a s f r ä m s t a strävan är att överleva d e t o n d a s o m d e utsatts för. Alltför o f t a var dessa m ä n n i s k o r s e n d a ö n s k a n att

över-leva . O m d e t t a låter patetiskt e f t e r

förvisning-a r n förvisning-a till Sibirien o c h d e övrigförvisning-a Gulförvisning-ag-förvisning-arkipe- Gulagarkipel a g e r n a i d e t ö s t e u r o p e i s k a sociaGulagarkipelistiska i m p e -riet r ä c k e r d e t att p å m i n n a sig d e t p å g å e n d e kriget i Jugoslavien. Att överleva, att r ä d d a liv-h a n k e n - d e t är d e n e n d a ö n s k a n s o m d e fles-ta k v i n n o r o c h m ä n h a r d ä r . Just av dessa o r s a k e r k u n d e k v i n n o r n a i Öst-e u r o p a i n t Öst-e h a Öst-e n u t a r b Öst-e t a d filosofi o m h u r d Öst-e skulle b e t r a k t a m a n n e n s o m e n r e p r e s e n t a n t f ö r d e t m o t s a t t a k ö n e t , vilken just i d e n e g e n -s k a p e n h o t a r d e r a -s i n t r e -s -s e n o c h r ä t t i g h e t e r . D e led h e l t e n k e l t t i l l s a m m a n s m e d m ä n n e n o c h k ä m p a d e m e d d e m f ö r att överleva d e n f ö r n e d r i n g o c h d e n misär s o m d e i lika m å n , f r a m f ö r allt s o m m ä n s k l i g a varelser, blivit utsatta för. I d e n s o r t e n s s a m h ä l l e f a n n s näst-an inte n å g o n m a n vars i d e n t i t e t i n t e var o m i n t e u t p l å n a d , så d o c k försvagad. K v i n n o r n a k ä n d e s n a r a r e m e d l i d a n d e m e d m å n g a av m ä n n e n - äkta m ä n , s ö n e r , m a n l i g a v ä n n e r o c h a r b e t s k a m r a t e r - ä n såg d e m s o m ett h o t m o t e g n a intressen o c h r ä t t i g h e t e r . U t m a t t a d e av h å r t a r b e t e o c h f ö r ö d m j u k e l s e r , av s t ä n d i g a b e k y m m e r f ö r a n s k a f f a n d e t av d e n ö d v ä n d i -gaste livsmedlen o c h av ovissheten, s a k n a r b å d e m ä n o c h k v i n n o r i d e postsocialistiska l ä n d e r n a alltjämt tid o c h k r a f t att ä g n a sig åt d e n s o r t e n s f u n d e r i n g a r , trots d e n d j u p a kris s o m r å d e r i f ö r h å l l a n d e t m e l l a n k ö n e n . Till d e v ä s t e u r o p e i s k a k v i n n o r n a s f ö r f ä r a n vill k v i n n o r n a i d e p o s t k o m m u n i s t i s k a l ä n d e r -n a f o r t f a r a -n d e b e h å l l a e -n del av d e m a -n é r s o m k ä n n e t e c k n a s av " m e d e l t i d a r i d d e r l i g h e t o c h kvinnlig svaghet" - s o m t ex att m ä n n e n hjäl-p e r d e m hjäl-på m e d k a hjäl-p hjäl-p a n eller kysser hjäl-p å h a n d . Dessa k v i n n o r vill, trots i m p u l s e r n a f r å n väst, å t e r v ä n d a till spisen. De vill k o m m a b o r t f r å n d e t h å r d a , m e n i n g s l ö s a slitet, tillbaka till d e t v a r m a h e m m e t d ä r d e k a n laga m a t , själva u p p -fostra o c h v å r d a b a r n e n o c h i n t e b a r a l ä m n a d e m åt i n s t i t u t i o n e r o c h lärare. Dessa k v i n n o r s d r ö m är f o r t f a r a n d e n å g r a k v a d r a t m e t e r m e r bostadsyta, n å g o t s o m är s t ö r r e ä n d e t s o m

Joseph Brodsky beskriver i sin k ä n d a essä I ett och ett halvt rum , o c h rätt till e n i n t i m o c h privat

sfär i d e n e g n a b o s t a d e n . På g r u n d av e n r a d s å d a n a vitt skilda s t å n d p u n k t e r o c h ö n s k e m å l , liksom olika e r f a r e n h e t e r o c h levnadssätt, f r a m k a l l a r f e m i n i s m e n f o r t f a r a n d e negativa r e a k t i o n e r h o s d e flesta k v i n n o r i Ö s t e u r o p a . De k a n helt e n k e l t i n t e i d e n t i f i e r a sig m e d d e n n a rörelse.

Det finns idag b e t y d a n d e skillnader m e l l a n k v i n n o r i öst o c h väst n ä r d e t gäller d e h u v u d -sakliga m å l e n , v ä r d e r i n g a r n a o c h priorite-r i n g a priorite-r n a i k a m p e n f ö priorite-r e n f ö priorite-r b ä t t priorite-r i n g av d e priorite-r a s ställning i s a m h ä l l e t . Allt p e k a r p å att d e n s k p o s t k o m m u n i s m e n i d e t t a a v s e e n d e i n t e h a r m e d f ö r t n å g r a f ö r ä n d r i n g a r o c h att d e n i n t e h e l l e r k o m m e r att g ö r a d e t u n d e r l å n g tid f r a m ö v e r . H u v u d s k i l l n a d e r n a s a m m a n h ä n g e r m e d f r å g a n o m k v i n n o r ö r e l s e n s o m s å d a n . Kvin-n o r Kvin-n a i öst a Kvin-n s e r att k v i Kvin-n Kvin-n o r Kvin-n a i väst i Kvin-n t e h a r n å g r a särskilda p r o b l e m n ä r d e t gäller lev-n a d s s t a lev-n d a r d , s a m h ä l l s s t ä l l lev-n i lev-n g eller vardags-livets o r g a n i s e r i n g o c h att d e d ä r f ö r k a n d e l t a i k v i n n o r ö r e l s e n . I väst, d ä r e m o t , inser m a n att k v i n n o r n a i d e t tidigare socialistiska lägret h a r f ö r m å n g a p r o b l e m , m e n förstår f o r t f a r a n d e i n t e v a r f ö r d e i n t e e n s idag h a r o r g a n i s e r a t sig.

Efterlyser rätten

att arbeta mindre

K v i n n o r n a i väst k ä m p a r alltjämt f ö r full sys-selsättning. O m k v i n n o r n a i öst d ä r e m o t ä r e n i g a o m n å g o t , så ä r d e t att d e m e d b e f r i e l s e o c h e m a n c i p a t i o n m e n a r r ä t t e n att a r b e t a m i n d r e ! O m m a n b e t ä n k e r u n d e r vilka svåra f ö r h å l l a n d e n - u n d e r d e c e n n i e r , f ö r e l ä n d i g a l ö n e r s o m b a r a gav e x i s t e n s m i n i m u m - d e

u t f ö r d e d e tyngsta sysslor, står d e t klart att d e i n t e vill a c c e p t e r a ett s å d a n t villkor f ö r e m a n -c i p a t i o n .

D e n a n d r a stora s k i l l n a d e n m e l l a n k v i n n o r i öst o c h väst h a n d l a r naturligtvis o m d e socia-la o c h e k o n o m i s k a villkoren. M e d a n kvinnor-n a i V ä s t e u r o p a o c h USA strävar e f t e r att bli fria f r å n d e n p å t v i n g a d e ö v e r k o n s u m t i o n e n o c h ö v e r h u v u d taget f r å n k o n s u m t i o n s s a m -hällets o b e h a g (ofta i f r u k t a n att själva för-v a n d l a s till e n för-vara) ö n s k a r k för-v i n n o r n a i d e p o s t k o m m u n i s t i s k a l ä n d e r n a inget h ö g r e än e n s å d a n k o n s u m t i o n , o c h i n g e t k a n f å d e m på a n d r a t a n k a r .1 0 S o m f r u s t r e r a d e k o n s u m e n

-ter, i evig j a k t e f t e r d e e n k l a s t e p r o d u k t e r o c h m e d e n s t ä n d i g brist på alla m ö j l i g a varor, l ä n g t a r d e e f t e r att så s n a b b t s o m möjligt få i n t r ä d a i d e n o b e g r ä n s a d e k o n s u m t i o n e n s lyckorike, d ä r d e k o m m e r att vara e l e g a n t kläd-d a o c h b e k v ä m t utsträckta i fina bilar.

Abort som

barnbegränsning

E n e n o r m skillnad r å d e r i synen p å a b o r t . En av d e f å r ä t t i g h e t e r s o m k v i n n o r n a i öst inte b e h ö v e r t i l l k ä m p a sig är r ä t t e n till a b o r t -u n d e r d e c e n n i e r var d e t f ö r m å n g a av d e m d e t e n d a a n t i k o n c e p t i o n e l l a m e d l e t .

T r o t s att a b o r t e n var legal i alla d e f d soci-alistiska l ä n d e r n a , u t o m R u m ä n i e n , var d e n f ö r e n a d m e d så m å n g a p r o b l e m att k v i n n o r n a i dessa l ä n d e r står i n f ö r e n k a m p , i n t e f ö r dess legalisering, u t a n dess h u m a n i s e r i n g . Det finns u p p g i f t e r s o m visar att d e n sovjetiska k v i n n a n g e n o m g i c k m e l l a n sex o c h åtta abor-ter u n d e r sin livsstid - åtskilliga gick i g e n o m så m å n g a s o m a r t o n . " Larissa Lissjutkinas k o m -m e n t a r o -m d e t t a p r o b l e -m är -mycket typisk: När sovjetiska kvinnor hör att man i väst säger att man borde förbjuda abort, därför att den innebär att fostrets rätt till liv kränks, förstår de antingen inte en sådan diskussion eller också skrattar de. Bara ett fåtal troende kan förstå de kristna motiven för ett förbud av abort. I ett land där levande män-niskor kan förvandlas till, med Stalins ord, "kon-centrationsläger-sopor", är skyddet av det ofödda livet ofattbart. Kommentaren jag hörde om detta var densamma som om kvinnorörelsen: "De kan kosta på sig sådant där, därför att de har det för bra".1 2

På g r u n d av d e n p a r a d o x a l a situation s o m k v i n n o r n a i d e t p o s t k o m m u n i s t i s k a E u r o p a h a r h a m n a t i - e n situation d ä r d e b o r d e k ä m p a f ö r r ä t t e n att själva b e s t ä m m a o m sitt f ö d a n d e - ska vi n ä r m a r e s t u d e r a d e katastrofala f ö l j d e r n a av " f ö d e l s e p o l i t i k e n " i R u m ä -n i e -n . D e t e x e m p l e t b o r d e p å d e t m e s t drastis-ka sätt f å oss att förstå att k a m p e n f ö r ett själv-s t ä n d i g t besjälv-slut o m att f ö d a k o m m e r att själv-skjutasjälv-s åt sidan i d e f d socialistiska l ä n d e r n a , åtmins-t o n e f ö r e n åtmins-tid, på g r u n d av k v i n n o r n a s ö n s k a n att g l ö m m a d e l i d a n d e n s o m d e h a r varit utsat-ta för, just s o m k v i n n o r .

"Födandet en

patriotisk plikt"

N ä r d e t gäller f r å g a n o m b e f o l k n i n g s - o c h a b o r t p o l i t i k e n i R u m ä n i e n u n d e r Ceaucescu-r e g i m e n , k a n k n a p p a s t n å g o n stå likgiltig.

1966 stiftades e n lag s o m f ö r b j ö d a b o r t f ö r att ö k a tillgången p å a r b e t s k r a f t u n d e r d e n intensiva i n d u s t r i a l i s e r i n g e n o c h h ö j a d e n f ö r e u r o -peiska f ö r h å l l a n d e n r e d a n h ö g a nativiteten. V a r j e år skärptes lagen m e d nya p a r a g r a f e r , s o m t e x å t e r k o m m a n d e gynekologiska u n d e r s ö k n i n g a r av a r b e t a n d e k v i n n o r f ö r att u p p -täcka e v e n t u e l l a tidiga h a v a n d e s k a p eller avslöja b r u k e t av f ö r b j u d n a p r e v e n t i v m e d e l .

I b ö r j a n av 1986 f ö r k l a r a d e C e a u c e s c u att "fostret ä r h e l a s a m h ä l l e t s g e m e n s a m m a e g e n -d o m " o c h " f ö -d a n -d e t ä r e n patriotisk plikt". De s o m avstår f r å n att f ö d a b a r n är d ä r f ö r "deser-t ö r e r " s o m "in"deser-te u n d e r o r d n a r sig lagen o m d e n n a t u r l i g a k o n t i n u i t e t e n " . S a m m a år be-s t ä m d e be-s att a b o r t var tillåten e n d a be-s t f ö r kvin-n o r över 45 år, o m d e r e d a kvin-n h a d e f e m b a r kvin-n över 18 år. F a b r i k e r d ä r k v i n n o r a r b e t a d e var skyldiga att o m b e s ö r j a r e g e l b u n d n a gynekolo-giska u n d e r s ö k n i n g a r f ö r att u p p t ä c k a o c h registrera tidiga h a v a n d e s k a p . Av s a m m a skäl b ö r j a d e alla h ä l s o k o n t r o l l e r av k v i n n o r m e d e n gynekologisk u n d e r s ö k n i n g . E n s å d a n b r u -tal k o n t r o l l över d e n r u m ä n s k a k v i n n a n s k r o p p f ö r i n t a d e varje i n t i m i t e t o c h individua-litet, i n t e b a r a k r o p p e n s u t a n också psykets. Vi k a n b a r a a n a h u r f ö r n e d r a n d e d e t var f ö r kvin-n o r kvin-n a att d e r a s e g kvin-n a k r o p p a r b e t r a k t a d e s s o m m a t e r i a l f ö r att u p p n å d i m m i g a " n a t i o n e l l a mål".

N ä r e n illegal a b o r t avslöjades var straffet hänsynslöst f ö r alla i n b l a n d a d e . O m k v i n n a n e f t e r e n misslyckad a b o r t i n t e ville a n g e d e n s o m h a d e u t f ö r t d e n , l ä m n a d e s h o n att för-b l ö d a . S o m ett resultat av s å d a n a å t g ä r d e r slu-t a d e 159 av s a m m a n l a g slu-t 100 000 f ö d s l a r i R u m ä n i e n å r 1989 m e d m o d e r n s d ö d . En mil-j o n k v i n n o r blev sterila till fölmil-jd av illegala o c h

o p r o f e s s i o n e l l t u t f ö r d a a b o r t e r .1 3

N ä r d e n nya a b o r t p o l i t i k e n i n f ö r d e s i mit-t e n av 1960-mit-talemit-t såg d e mit-t mit-till e n b ö r j a n umit-t s o m o m a n s t r ä n g n i n g a r n a l ö n a d e sig e f t e r s o m a n t a l e t f ö d s l a r f ö r d u b b l a d e s p å b a r a ett år. M e n allt s o m var n ö d v ä n d i g t f ö r att b i b e h å l l a d e n n a "baby b o o m " - b a r n m a t , b a r n l ä k a r e , b a r n s t u g o r , p e n g a r o c h m ö j l i g h e t att k ö p a klä-d e r o c h hygienartiklar åt klä-dessa b a r n - var prak-tiskt taget o å t k o m l i g t . På g r u n d av d e n allt star-k a r e f ö r s ä m r i n g e n av d e n r e d a n e l ä n d i g a lev-n a d s s t a lev-n d a r d e lev-n u p p lev-n å d d e s aldrig d e t födelsetal s o m k o m m u n i s t p a r t i e t s e x e k u t i v k o m m i t -té fastställde p å åttiotalet, 20 n y f ö d d a p e r t u s e n i n v å n a r e . N ä r d e t p å sjuttiotalet f a n n s e n viss tillgång p å v a r o r p e n d l a d e födelsetalet m e l l a n 18 o c h 21 m e n b ö r j a d e s e d a n falla o c h var 1984 e n d a s t 14,3. F ö r e u r o p e i s k a förhål-l a n d e n var d e t f o r t f a r a n d e h ö g t ( e n d a s t Aförhål-lba- Alba-n i e Alba-n , C y p e r Alba-n o c h P o l e Alba-n h a d e e Alba-n l i k Alba-n a Alba-n d e nivå), m e n k v i n n o r n a s m o t s t å n d m o t att f ö d a b a r n u n d e r s å d a n a villkor blev allt starkare, vil-ket också b e t y d d e att a n t a l e t illegala a b o r t e r k o n t i n u e r l i g t växte.

Konstant fruktan för

oönskade graviditeter

Fastän illegala a b o r t e r var dyra o c h farliga var d e mycket vanliga i R u m ä n i e n . B a r a u n d e r 1984 d o g 471 k v i n n o r p å g r u n d av dålig hygi-e n o c h o t i l l f r hygi-e d s s t ä l l a n d hygi-e f ö r h å l l a n d hygi-e n i sam-b a n d m e d illegala a sam-b o r t e r . O m siffran är rep-resentativ k a n vi r ä k n a m e d att m e r än tio t u s e n k v i n n o r avled i s a m b a n d m e d a b o r t e r u n d e r d e 23 å r s o m a b o r t f ö r b u d e t v a r a d e .

S a m t i d i g t ö k a d e r e g i m e n s tryck p å d e b a r n lösa. E n k v i n n a s o m vid 25 års å l d e r f o r t f a r a n -d e var ogift m å s t e b e t a l a tilläggsskatt. Det-s a m m a gällde b a r n l ö Det-s a äkta par. F ö r ä l d r a r s o m h a d e f ä r r e ä n fyra b a r n , m å s t e ge Sekuritate - d e n h e m l i g a polisen - i n f o r m a t i o n o m sitt sexualliv. T r o t s att k v i n n o r n a b o r d e f ö d a så m å n g a b a r n s o m möjligt f ö r s ö k t e m y n d i g h e t e r n a p å alla sätt f ö r h i n d r a sexuella k o n t a k t e r f ö r e ä k t e n s k a p e t . O g i f t a p a r k u n d e v a r k e n d e l a h o t e l l r u m eller s o v k u p é p å tåg. T i d i g t i gry-n i gry-n g e gry-n b r u k a d e p o l i s e gry-n k o gry-n t r o l l e r a hotell-r u m m e n f ö hotell-r att leta e f t e hotell-r ö v e hotell-r t hotell-r ä d a hotell-r e av d e t t a f ö r b u d , o c h e n kvinna s o m ertappacles f ö r d e s in i k r i m i n a l r e g i s t r e t s o m p r o s t i t u e r a d . E f t e r s o m k v i n n o r n a var r ä d d a f ö r a n g i v a r e utbytte d e sällan e r f a r e n h e t e r av p r e v e n t i v m e -t o d e r - in-te e n s m e d d e n ä r m a s -t e v ä n n e r n a . Enligt e n u n d e r s ö k n i n g av sjukvårdsmyndig-h e t e r n a år 1990 l e d d e l a n d e t s " d e m o g r a f i s k a " politik till att k v i n n o r levde u n d e r en s t ä n d i g psykisk stress s o m i n v e r k a d e m e n l i g t p å d e r a s hälsa. Rädslan f ö r o ö n s k a d e graviditeter för-v a n d l a d e k ö n s u m g ä n g e t till ett r i s k t a g a n d e e f t e r s o m k v i n n a n , i n t e h e n n e s p a r t n e r , skulle bli straffad o m a b o r t e n u p p t ä c k t e s .

U n d e r s å d a n a levnadsvillkor b ö r j a d e kvin-n o r ta s o m kvin-n å g o t av kvin-n a t u r e kvin-n givet att d e r a s liv skulle vara en e n d a följd av u p p o f f r i n g a r , m e d a n m ä n n e n sökte r ä d d n i n g e n i a l k o h o l , våld o c h kriminalitet. D e n p s e u d o p u r i t a n s k a a t m o s f ä r e n förstärktes m e d e n socialistisk för-nyelse av t r a d i t i o n e l l a l a n d s b y g d s v ä r d e r i n g a r o c h e n b e t o n i n g av s k "naturlig blygsamhet", s o m ansågs vara m e d f ö d d h o s k v i n n o r . Steg f ö r steg u t p l å n a d e s alla spår av kvinnlig f å f ä n g a e f t e r s o m d e n b e t r a k t a d e s s o m o b e h ö v l i g o c h ovärdig. Filmer c e n s u r e r a d e s till d e n g r a d att v a r k e n kyssar eller b e r ö r i n g a r fick visas p å vita d u k e n . Kvinnliga p r o g r a m l e d a r e p å TV var t v u n g n a att b ä r a l å n g a k l ä n n i n g a r o c h b l u s a r k n ä p p t a i h a l s e n , h e l t u t a n s m y c k e n . Flickor u p p f o s t r a d e s till att vara r ä d d a f ö r m ä n o c h u n d v i k a varje t a n k e p å sex, u t o m s o m n å g o t " n ö d v ä n d i g t o n t " o c h o u n d v i k l i g t f ö r släktets f o r t b e s t å n d .

Fri abort efter

Ceaucescus fall

R e v o l u t i o n e n 1989 o c h a v r ä t t n i n g e n av p a r e t C e a u c e s c u i n n e b a r också e n e x p l o s i o n av frus-t r a frus-t i o n e r p å d e frus-t frus-t a o m r å d e . N ä r T i m i s o a r a d e n 20 d e c e m b e r 1989 u t r o p a d e s s o m e n b e f r i a d stad o g i l t i g f ö r k l a r a d e s t a d e n s g y n e k o l o g e r s a m m a d a g l a g e n s o m f ö r b j ö d a b o r t e r o c h b ö r -j a d e u t f ö r a d e m kostnadsfritt. En vecka

sena-re p r o k l a m e r a d e N a t i o n e l l a r ä d d n i n g s f r o n t e n r ä t t e n till fri a b o r t . U n d e r å r 1990 u t f ö r d e s m e r än e n m i l l i o n a b o r t e r i ett l a n d m e d 23 m i l l i o n e r i n v å n a r e . M e d t a n k e p å k o m m a n d e g e n e r a t i o n e r av k v i n n o r är d e t d o c k n ö d v ä n -digt m e d e n u p p l y s n i n g s k a m p a n j o m preven-tivmedel. Ovillkorlig rätt till fri a b o r t är n å g o t s o m i n g e n i d a g e n s R u m ä n i e n vill ifrågasätta. A n t i - a b o r t - g r u p p e r n a k o m m e r i n t e att finna n å g r a a n h ä n g a r e d ä r u n d e r l å n g tid f r a m ö v e r .

Svagt intresse

för partipolitik

K v i n n o r n a var m e d i alla viktiga o r g a n i s a t i o n e r o c h r ö r e l s e r s o m h a d e till syfte att störta k o m -m u n i s -m e n , -m e n d e d e l t a r i n t e i d e t politiska livet u n d e r d e n ö v e r g å n g s p e r i o d s o m d e soci-alistiska l ä n d e r n a n u g e n o m g å r . U n d e r d e senaste f e m å r e n av o m v a n d l i n g i d e post-k o m m u n i s t i s post-k a l ä n d e r n a h a r d e t visat sig att k v i n n o r n a i n t e h a r varit överdrivet intressera-d e av att välja n å g r a r e p r e s e n t a n t e r i parla-m e n t e t eller över h u v u d taget i d e politiska p a r t i e r n a , i s y n n e r h e t i n t e i s k k v i n n o p a r t i e r . I f d S o v j e t u n i o n e n f ö r e d r a r k v i n n o r n a att få sina intressen i p a r l a m e n t e t f ö r e t r ä d d a av m ä n i stället f ö r att själva k ä m p a där, o c h i d e t ru-m ä n s k a p a r l a ru-m e n t e t är k v i n n o r n a f ä r r e ä n p å C e a u c e s c u s tid. D e n p o s t k o m m u n i s t i s k a perio d e n i d e h ä r l ä n d e r n a h a r visat att g r u n d a n -d e t av k v i n n o p a r t i e r inte h a r v u n n i t så stor a n s l u t n i n g s o m m a n v ä n t a d e ; t v ä r t o m ä r d e t n ä s t a n o m ö j l i g t att få d e m r e g i s t r e r a d e . Det ä r intressant att just f d Sovjet är etl u n d a n t a g i d e t t a a v s e e n d e . D ä r v a n n d e t relativt nybilda-d e p a r t i e t Rysslannybilda-ds kvinnor 8,4 p r o c e n t av rös-t e r n a i d e rös-t ryska valerös-t i d e c e m b e r 1993, vilkerös-t i n t e är n å g o n obetydlig f r a m g å n g . E n u n d e r -s ö k n i n g i S e r b i e n vi-sar att b a r a 13 p r o c e n t av k v i n n o r n a är m e d l e m m a r i n å g o t politiskt parti, o c h 70 p r o c e n t u p p g e r a t t d e i n t e h ä r f ö r avsikt att gå m e d i n å g o t s o m helst parti.

Kvinnorna lyckades

inte stoppa kriget

F ö r h å l l a n d e n a f ö r d e n jugoslaviska k v i n n a n illustrerar i vilken g r a d k v i n n o r n a s situation i d e f d socialistiska l ä n d e r n a k a n f ö r s ä m r a s . D e

k u n d e inte själva på n å g o t sätt f ö r h i n d r a d e t t a förfall. U t b i l d n i n g s n i v å , y r k e s k u n n a n d e eller d e t s o m kallas historisk utvecklingsnivå betyd-d e i n g e n t i n g i n f ö r a n s t o r m n i n g e n av betyd-d e kraf-ter s o m u t g ö r s av krig, n ö d o c h ett apokalyp-tiskt s ö n d e r f a l l av h e l a d e n tidigare tillvaron, b å d e i mänskligt o c h m a t e r i e l l t a v s e e n d e .

B e g r e p p e t " d e n jugoslaviska k v i n n a n " , s o m var o m g i v e t av e n mystisk o c h h e m l i g h e t s f u l l n i m b u s i d e t tidigare J u g o s l a v i e n , h å l l e r lång-samt, m e n säkert p å att f ö r s t ö r a s o c h g l ö m m a s . F r a s e n b e t e c k n a d e e n k v i n n a s o m dels r e p r e -s e n t e r a d e e n f ö r e n i n g av olika e t n i -s k a d r a g , s e d v ä n j o r , k u l t u r e r o c h t r a d i t i o n e r f r å n d e n n a del av Balkan, dels e n r a d v ä r d e n s o m uppstått i d e t socialistiska s a m h ä l l e t . T r o t s k o m m u n i s -m e n k u n d e - i ett o c h s a -m -m a l a n d - d e ser-biska k v i n n o r n a bevara sin g r e k i s k o r t o d o x a tro s a m t i d i g t s o m d e kroatiska b å d e ö p p e t o c h i h e m l i g h e t firade katolska h e l g e r o c h d e mus-limska k v i n n o r n a i B o s n i e n o c h d e a l b a n s k a i Kosovo r ä d d a d e sina s e d v ä n j o r f r å n g l ö m s k a n . De slovenska k v i n n o r n a h a d e d e n högsta lev-n a d s s t a lev-n d a r d e lev-n , j ä m f ö r b a r m e d d e lev-n österri-kiska o c h italienska, m e d a n k v i n n o r n a i Make-d o n i e n , M o n t e n e g r o o c h A l b a n i e n h a Make-d e Make-d e n lägsta. I j ä m f ö r e l s e m e d d e övriga l ä n d e r n a i östblocket, Sovjet i n r ä k n a t , var d e n jugoslavis-ka k v i n n a n s sociala ställning - liksom levnads-s t a n d a r d e n över h u v u d t a g e t — mycket h ö g r e , tack vare l a n d e t s speciella roll i d e n i n t e r n a -tionella politiken. L a n d e t f r a m s t o d s o m ett e x p e r i m e n t , e n länk m e l l a n "det socialistiska öst" o c h "det kapitalistiska väst".

T r o t s d e n n å g o t g y n n s a m m a r e s i t u a t i o n e n f ö r k v i n n o r n a i f d J u g o s l a v i e n h a r d e n f e m i -nistiska r ö r e l s e n inte h e l l e r d ä r spelat n å g o n n ä m n v ä r d roll. Är 1978 o r g a n i s e r a d e e n liten g r u p p k v i n n o r i B e l g r a d e n i n t e r n a t i o n e l l feministisk k o n f e r e n s s o m i n t e väckte n å g o n u p p m ä r k s a m h e t h o s a l l m ä n h e t e n , bortsett f r å n ironiska k o m m e n t a r e r i m a s s m e d i a . F ö l j a n d e år s t a r t a d e g r u p p e n Kvinnan och

sam-hället s o m e n s e k t i o n av Kroatiska

sociologför-e n i n g sociologför-e n .

N ä r kriget b r ö t u t i J u g o s l a v i e n var d e t kvinn o r kvinn a s o m först lyckades o r g a kvinn i s e r a sikvinna p r o -tester. Det b ö r j a d e m e d att m ö d r a r i Belgrad, s o m h a d e s ö n e r i Jugoslaviska f o l k a r m é n , i juli 1991 t r ä n g d e in i d e t serbiska p a r l a m e n t e t

u n d e r e n session o c h k r ä v d e ett beslut o m att s ö n e r n a g e n a s t skulle f å å t e r v ä n d a h e m o c h d ä r m e d slippa d e l t a i kriget. Till dessa krav a n s l ö t sig också k v i n n o r i Z a g r e b , s o m samtidigt f ö r e t o g g r u p p r e s o r i buss till olika e u r o -peiska l ä n d e r f ö r att kräva skydd f ö r sina s ö n e r m o t d e "serbiska a n g r i p a r n a " . M e n politik o c h n a t i o n e l l a n t a g o n i s m s m ö g sig l å n g s a m t in i dessa b u s s k a r a v a n e r o c h n ä r k v i n n o r n a splitt-r a d e s h a d e d e i n g e n m ö j l i g h e t att utöva n å g o t s o m helst inflytande. De serbiska k v i n n o r s o m lyckades ta sig till a r m é n s k a s e r n e r i Slovenien k u n d e aldrig få ut sina s ö n e r d ä r i f r å n .

E f t e r dessa f ö r s t a d r a m a t i s k a o c h misslycka-d e f ö r s ö k till m o t s t å n misslycka-d m o t kriget blev misslycka-d e t s e n a r e allt svårare att å s t a d k o m m a n å g o t . N å g r a d e l t o g aktivt i g r u n d a n d e t av f r e d s r ö -relser o c h f ö r s ö k t e s o m " f ö r r ä d a r e " , "opatrio-tiska" eller "dåliga serbiskor" tala till ett f ö r n u f t s o m i n t e l ä n g r e f a n n s . Kvinnor i svart protes-t e r a d e d a g l i g e n i Belgrad, o c h k v i n n o r spela-d e e n viktig roll i e n r a spela-d stora antikrigsspela-de- antikrigsde-m o n s t r a t i o n e r u t a n att h a n å g o t s t ö r r e infly-t a n d e över h ä n d e l s e r n a .

Kvinnorna alltid

mest drabbade

M e d t i d e n h a r d e t blivit allt tydligare att alla k v i n n o r , oavsett etnisk t i l l h ö r i g h e t , h a r blivit d e m e s t d r a b b a d e o f f r e n i d e t t a krig. S å l u n d a visar officiell statistik i S e r b i e n - vilket b e t y d e r att d e t b a r a ä r f r å g a o m d e m s o m h a r a n m ä l t sig i flyktingcentra - att s a m m a n l a g t 321 8 6 8 p e r s o n e r flydde dit r e d a n u n d e r d e t f ö r s t a krigsåret, n ä r m a r e b e s t ä m t f r å n m a j 1991 till s e p t e m b e r 1992. Drygt 60 p r o c e n t var k v i n n o r o c h m i n d r e ä n 40 p r o c e n t m ä n .1 4 Alla d a t a o c h u n d e r s ö k n i n g a r f r å n S e r b i e n b e k r ä f t a r att d e flesta flyktingar är k v i n n o r ; i b l a n d h a r d e r a s a n d e l varit h ö g r e ä n 90 p r o c e n t . N ä s t a n alla är i n k v a r t e r a d e h o s släktingar, v ä n n e r o c h be-k a n t a , s o m plötsligt h a r blivit mycbe-ket f a t t i g a r e p å g r u n d av kriget. D e h a r också d r a b b a t s av h ö g a r b e t s l ö s h e t ( s e d a n j u n i 1992, d å d e inter-n a t i o inter-n e l l a s a inter-n k t i o inter-n e r inter-n a i inter-n l e d d e s , b e f i inter-n inter-n e r sig 70 p r o c e n t av a r b e t s k r a f t e n i S e r b i e n p å s k p å t v i n g a d s e m e s t e r ) o c h o t r y g g h e t i alla avse-e n d avse-e n . D avse-e t ä r lätt att insavse-e att flyktingkvinnor-n a u flyktingkvinnor-n d e r s å d a flyktingkvinnor-n a o m s t ä flyktingkvinnor-n d i g h e t e r i flyktingkvinnor-n t e k a flyktingkvinnor-n

v ä n t a sig n å g o n snar f ö r b ä t t r i n g av sin situa-tion.

En av d e m e s t b r u t a l a f ö l j d e r n a av kriget är naturligtvis v å l d t ä k t e r n a s o m är ett led i krig-f ö r i n g e n o c h d e n etniska r e n s n i n g e n . Antalet v å l d t a g n a k v i n n o r i d e t h ä r kriget u p p s k a t t a s till m e l l a n 30 000 o c h 50 000. T u s e n t a l s kvin-n o r o c h flickor i kvin-n t e r kvin-n e r a d e i särskilda läger h a r utsatts f ö r massvåldtäkter o c h m i s s h a n d e l . D e flesta o f f r e n är m u s l i m s k a k v i n n o r , d ä r e f -ter kroatiska o c h serbiska. Enligt e n av d e l e d a n d e f e m i n i s t e r n a i B e l g r a d " h a r d e t t a krig visat alla d e m e s t primitiva s i d o r n a av d e t patri-arkat s o m vi alltjämt lever u n d e r i d e t jugosla-viska samhället".

K v i n n a n b e t r a k t a s s o m m a n n e n s e g e n d o m , o c h våldtäkt av fiendens k v i n n o r anses fortfa-r a n d e vafortfa-ra ett sätt att kfortfa-rossa d e n fientliga natio-n e natio-n s ära. D e s s u t o m k o m m e r s k a m m e natio-n att falla p å d e k v i n n o r s o m överlever v å l d t ä k t e n , i n t e p å f ö r ö v a r n a .

Våldtagna kvinnor som dött är bara döda, medan män som torterats och dödats ofta kan utropas till nationella hjältar, som "dött hjältedöden under svår tortyr". 1 5

T a c k vare m a s s m e d i a h a r v å l d t ä k t e r n a blivit u p p m ä r k s a m m a d e o c h g r a n s k a d e av d e n allm ä n n a o p i n i o n e n liksoallm av olika i n t e r n a t i o nella i n s t i t u t i o n e r . M e n Kvinnor i svart f r a m -h å l l e r att d e t -h u v u d s a k l i g e n talas o m våldtäk-ter p å m u s l i m s k a o c h kroatiska k v i n n o r , vilket avspeglar d e n vanliga krigspolitiken, s o m b a r a r ä k n a r d e d ö d a , d e s å r a d e o c h f l y k t i n g a r n a p å d e n e g n a sidan.

O m v å l d t a g n a serbiska k v i n n o r , oavsett frå-g a n o m d e ä r f ä r r e , talar m a n n ä s t a n i n t e alls i d e n i n t e r n a t i o n e l l a politiken eller offentlig-h e t e n . I d e n m e n i n g e n utnyttjas k v i n n o r s o m ett m e d e l f ö r politiska syften o c h f ö r att s p r i d a hat. 1 6

D ä r f ö r visar d e n i n t e r n a t i o n e l l a d e b a t t e n att d e n i n t e h a r s o m syfte att skydda k v i n n o r s r ä t t i g h e t e r . Kvinnor i svart a n s e r att m a n i n t e b ö r i n d e l a v å l d t a g n a k v i n n o r e f t e r nationali-tet, e f t e r s o m våldtäkt i krig f r a m f ö r allt vipp-fattas s o m våld m o t k v i n n o r o c h inte m o t e n fientlig n a t i o n . D ä r f ö r b o r d e alla f ö r ö v a r e av s å d a n a våldtäkter d ö m a s s o m krigsförbrytare!

Våld mot kvinnor

efter TV-nyheterna

O r g a n i s a t i o n e n SOS-telefon f ö r k v i n n o r o c h b a r n utsatta f ö r våld h a r s a m m a n s t ä l l t e n rap-p o r t som vittnar o m att d e t t a krig även h a r lett till ö k a t våld m o t k v i n n o r s o m inte d r a b b a s av d i r e k t a k r i g s h a n d l i n g a r . D e r a s e r f a r e n h e t e r visar att kriget " h a r g j o r t våldet m o t k v i n n o r intensivare o c h m e r dramatiskt". E f t e r att h a r e g i s t r e r a t d e u p p g i f t e r s o m d e fick g e n o m

SOS-telefon d r o g d e " g e n o m i n t e r p o l e r i n g o c h

a p p r o x i m e r i n g " slutsatsen att n ä s t a n alla fall av m a n l i g t våld m o t k v i n n o r sker u t a n d i r e k t a n l e d n i n g :

Var femtonde minut misshandlas en kvinna; varje halvtimme våldtas en kvinna av sin man eller en bekant; var tionde kvinna har före 18 års ålder upp-levt något slag av sexuell utpressning eller sexuella trakasserier; var tionde studentska har upplevt någon form av sexuell utpressning från föreläsare, lärare, professorer, assistenter (...) Av de 4000 kvin-nor som sedan verksamhetens början har ringt till SOS-telefon kan cirka 50 procent vittna om svåra kroppsskador, cirka 70 procent om mordhot, 70 procent liar blivit anfallna och hotade med vassa föremål, pistoler, maskingevär, bomber. 1 6

R a p p o r t e n visar vidare att d e k v i n n o r s o m tar k o n t a k t m e d SOS-telefon a n m ä l e r v a p e n - o c h m o r d h o t två g å n g e r o f t a r e än ett år tidigare. Särskilt v å l d s b e n ä g n a är d e m ä n s o m å t e r v ä n t f r å n f r o n t e n . D e h o t a r m e d alla slags v a p e n

(maskingevär, h a n d g r a n a t e r , kalasjnikov-ge-vär, pistoler) o c h o f t a m e d att d ö d a sina o f f e r . U t a n n å g o n särskild a n l e d n i n g slår dessa "kri-g a r e " sina h u s t r u r , vilket naturli"kri-gtvis var ett b e t e e n d e s o m d a g l i g e n a n m ä l d e s till SOS-tele-/ o n ä v e n f ö r e kriget, m e n m å n g a k v i n n o r berät-tar att d e r a s p a r t n e r h a r visat v å l d s a m h e t f ö r f ö r s t a g å n g e n e f t e r å t e r k o m s t e n f r å n f r o n t e n . Särskilt p å f a l l a n d e ä r s y n d r o m e t "våld-efter-T V - n y h e t e r n a " . S e d a n h ö s t e n 1992 h a r kvin-n o r b ö r j a t a kvin-n m ä l a att d e r a s m ä kvin-n blir våldsam-m a e f t e r att h a tittat p å n y h e t e r n a i TV:s f ö r s t a k a n a l o c h d e speciella e x t r a p r o g r a m m e n s o m k o m m e r e f t e r å t . E n del k v i n n o r h a r sagt att d e r a s m ä n , e f t e r flera d e c e n n i e r s f r e d l i g t ä k t e n s k a p , f ö r f ö r s t a g å n g e n h a r slagit d e m e f t e r att h a sett T V - n y h e t e r n a . A n d r a b e r ä t t a r att d e m å s t e g ö m m a sig u n d e r d e n t i d e n , f ö r d e r a s m ä n blir m y c k e t r e d i g a r e o c h våldsam-m a r e ä n a n n a r s .

Ett steg bakåt för

kvin nors frigörelse

M a n skulle k u n n a g ö r a e n l å n g lista p å indi-k a t i o n e r , s o m visar att n ä s t a n varje f ö r s ö indi-k till ett n o r m a l t liv o m i n t e t g ö r s även f ö r k v i n n o r s o m lever i d e n del av f d J u g o s l a v i e n s o m inte d i r e k t d r a b b a t s av kriget. I S e r b i e n t e x h a r d e t f u l l s t ä n d i g a s ö n d e r f a l l e t i s a m h ä l l e t m e d f ö r t att k v i n n o e m a n c i p a t i o n e n avstannat, j a , ut-v e c k l i n g e n g å r r e n t aut-v bakåt. På g r u n d aut-v d e n katastrofala sociala o c h e k o n o m i s k a situatio-n e situatio-n s o m kriget m e d f ö r t h a r m e d e l k l a s s e situatio-n d r a b b a t s av e n plötslig u t a r m n i n g o c h är prak-tiskt taget p å väg att f ö r s v i n n a s o m klass. Till m e d e l k l a s s e n h ö r d e även d e k v i n n o r s o m tidi-g a r e d e l t o tidi-g i d i s k u s s i o n e n o m k v i n n o f r å tidi-g o r n a i d e t o f f e n t l i g a livet. Idag h a r dessa k v i n n o r m a r g i n a l i s e r a t s e f t e r s o m d e n o f f e n t l i g a sce-n e sce-n helt h a r övertagits av m ä sce-n sce-n e sce-n — i sysce-nsce-ner- synner-h e t av d e m s o m i olika f o r m e r d e l t a r i kriget. De k v i n n o r s o m i n g å r i d e t nya h ä r s k a n d e skik-tet av rika, illitterata o c h o b i l d a d e b r o t t s l i n g a r o c h k r i g s p r o f i t ö r e r är b a r a följeslagerskor till d e nya m a k t h a v a r n a i ett s a m h ä l l e i moralisk u p p l ö s n i n g . Dessa k v i n n o r k o m m e r a l d r i g att f r a m t r ä d a i d e t o f f e n t l i g a livet s o m f ö r k ä m p a r f ö r k v i n n o r s intressen o c h r ä t t i g h e t e r .

D e t h a r alltså inträtt e n a l l m ä n d e g r a d e r i n g av k v i n n o r n a . Även d e v ä l u t b i l d a d e m å s t e lära sig att överleva d e n sociala katastrof s o m d r a b -b a t d e m , d e m å s t e a n p a s s a sig till nya villkor i samhällslivet, d ä r d e i stället f ö r professionell k o m p e t e n s m å s t e visa f ö r m å g a att klara sig p å svarta b ö r s e n o c h ä g n a sig åt s m u g g l i n g av alla slag. I ett l a n d d ä r d e t i p r a k t i k e n i n t e l ä n g r e existerar e n i n h e m s k valuta, d ä r h y l l o r n a i affä-r e affä-r n a ä affä-r f u l l s t ä n d i g t t o m m a , d ä affä-r m a n i stället f ö r l ö n får e n säck m j ö l , d ä r d e t i n t e finns m j ö l k eller b r ö d , h a r k v i n n o r n a blivit apatiska o c h u t m a t t a d e . P l å g a d e av k r o n i s k p e n n i n g -brist o c h av tvånget att stå i kö i t i m m a r f ö r att k ö p a d e m e s t e l e m e n t ä r a livsmedel, m å s t e d e inrikta h e l a sin å t e r s t å e n d e e n e r g i p å att h e l t e n k e l t överleva. A n t a l e t självmord ö k a r , sär-skilt b l a n d ä l d r e k v i n n o r . A l k o h o l i s m h o s kvin-n o r blir också vakvin-nligare, o c h p å grukvin-ncl av

fat-t i g d o m f ö r s ä m r a s d e r a s h ä l s o fat-t i l l s fat-t å n d . A n e m i o c h t u b e r k u l o s ö k a r k r a f t i g t , l i k s o m ä v e n m a g s j u k d o m a r o c h s m i t t o s a m m a s j u k d o m a r . A n t a l e t a b o r t e r ö k a r r e k o r d a r t a t o c h d e n l å n g v a -r i g a b -r i s t e n p å m j ö l k k o m m e -r n a t u -r l i g t v i s a t t f å s v å r a e f f e k t e r p å i n t e b a r a b a r n e n s , u t a n o c k s å k v i n n o r n a s h ä l s a . D e n s v å r a e k o n o m i s k a s i t u a t i o n e n i n n e b ä r a l l v a r l i g a f ö l j d e r f ö r f a m i l j e l i v e t , e f t e r s o m f ö r -ä l d r a r n a i n t e l -ä n g r e k a n g e b a r n e n v a r e s i g k ä n s l o m ä s s i g e l l e r m a t e r i e l l t r y g g h e t ; b a r n e n s f r a m t i d ä r h e l t oviss. M e d e n i n k o m s t p å f y r a , f e m D M i m å n a d e n , s k r ä m d a a v d e n s t ä n d i g a o v i s s h e t e n o m f r a m t i d e n , p r e s s a d e a v s a m h ä l -l e t s s ö n d e r f a -l -l , d e n v ä x a n d e k r i m i n a -l i t e t e n o c h d e o h y g g l i g a p r o g n o s e r s o m d a g l i g e n f r a m f ö r s i m a s s m e d i a , l e v e r g i f t a p a r i s t ä n d i g i n b ö r d e s k o n f l i k t o c h ö v e r f ö r s i n a k ä n s l o r a v m e n i n g s l ö s h e t o c h a p a t i p å b a r n e n . F ö r ä l d r a r i d e n t i d i g a r e m e d e l k l a s s e n h a r n ä s t a n s o m e n d a m å l a t t g ö r a d e t m ö j l i g t f ö r b a r n e n a t t l ä m n a l a n d e t s å s n a b b t d e b a r a k a n . N a t u r -ligtvis v ä x e r a n t a l e t v ä l u t b i l d a d e u n g a k v i n n o r s o m l ä m n a r l a n d e t f ö r a t t s ö k a e n b ä t t r e till-v a r o . D e t ä r k l a r t a t t d e t u n d e r s å d a n a f ö r h å l l a n d e n ä r s v å r t a t t t r ä f f a p å k v i n n o r , s o m k a n u p p -b å d a t i l l r ä c k l i g e n t u s i a s m f ö r a t t å t a g a s i g e t t u p p o f f r a n d e a r b e t e i r e n a k v i n n o o r g a n i s a t i o n e r . F ö r n ä r v a r a n d e f i n n s b a r a e t t f å t a l k v i n -n o r s o m m e d l e m m a r i -n å g o t av d e p o l i t i s k a p a r t i e r n a .

Översättning: Nils Lundahl

N O T E R

' Se Julia Voznesenskaya, The Women'sDecameron, Quartet Books, London 1986.

- Dessa processer åtföljdes av en stor inflyttning från landsbygden till städerna, varvid den största bördan all-tid föll på kvinnorna. De hade huvudansvaret för famil-j e n och barnen och måste söka anställning under ytterst

torftiga levnadsvillkor och på samma gång anpassa sig till den s k moderniseringen och den socialistiska typen av städer. Det återstår ännu för forskarna att analysera effekterna av alienationen i det dagliga livet, där kvin-norna först måste utföra ett hårt och slitsamt fysiskt arbete, sedan stå i kö efter baslivsmedel för att återvän-da till familjen, där omsorgen om barnen hade övergått till att mer vara kollektivets ansvar än familjens.

3 Jirina Siklova, "Are Women in Central and Eastern

Europé Conservative", i Nanette Funk and Magda Muller (red), GenderPolitics andPost-Communism.

Reflec-tions from Eastern Europé and the Former Sovjet Union,

Rout-ledge, London 1993, s 75; Zillah Eisenstein, "Eastern European Male Democracies: A Problem of Unequal Equality", op cit s 311.

4 Ewa Hauser, Barbara Heyns och Jane Mansbridge,

"Fe-minism in the Interstices of Politics and Culture: Poland in Transition", op cit s 262.

5 Maria Todorova, 'The Bulgarian Case: Women's Issues

or Feminist Issues?", op cit s 35; Anna Titkow, "Political Change in Poland: Cause, Modifier or Barrier to Gen-der Equality?", op cit s 255.

b O m de jugoslaviska kvinnornas massdeltagande i

stri-derna u n d e r andra världskriget, då kvinnorna som sol-dater var jämställda med m ä n n e n och därigenom ska-pade förutsättningar för att bli jämställda med dent även efter kriget, se BarbaraJancar-Webster, Women and

Revolution i Yugoslavia 1941-1945, Women and Modern

Revolution Series, Arden Press, Inc, Denver 1990. I boken får vi dock ingen förklaring till varför så få kvin-nor har anslutit sig till kvinkvin-norörelsen u n d e r en freds-period av drygt femtio år, och varför Jugoslaviska kom-munistpartiet aldrig skrev in kampen för kvinnofrigö-relse som en viktig punkt i sitt program.

Under striderna i andra världskriget var omkring två millioner kvinnor organiserade i kvinnornas antifascis-tiska front; cirka 100 000 av dem tillhörde reguljära par-tisanförband. 1 den sistnämnda gruppen stupade 25 000 och 40 000 blev svårt sårade. Några av dem utropades till nationella hjältinnor. Se Andjelka Milic, "Women and Nationalism in the former Yugoslavia", i N Funk and M Muller (red) op cit s 111.

7 Se Larissa Lissyutkina "Sovjet Women at the Crossroads

of Perestroika", i N Funk och M Muller (red) op cit s 280-281.

8 Det ryska folkets tragiska historia skapade redan u n d e r

tsartiden ett kvinnoideal: kvinnor som tillhörde aristo-kratin var skyldiga att följa sina män, som för sin kamp för politiska rättigheter hade dömts till förvisning till Sibirien. Där måste dessa kvinnor stanna hela livet, och de måste föda barn som bara kunde bli livegna bönder. Redan i det förrevolutionära Ryssland skapades, särskilt i litteraturen, en föreställning om kvinnan, upphöjd på en piedestal, en kvinna som var beredd att offra sig för idéer om lättvisa och frihet.; en sådan kvinna av hög moralisk halt borde utan att tveka vara redo till offer för dessa ideal. Revolutionen 1917 skapade nya attityder: de revolutionära målen skulle uppnås genom våld, ter-ror, tortyr i fängelserna och repression av alla slag.

9 Jämför Larissa Lissuytkina, op cit s 279.

' " j ä m f ö r Maxine Molyneus, "The 'Woman Question' in the Age of Perestroika", New Left Review, 1990, septem-ber-oktober, s 23.

11 Som om det inte räckte med förhållandena på

sjukhu-sen utfördes bara i f d Sovjetunionen mellan fyra och åtta miljoner illegala aborter årligen.

12 Larissa Lissuytkina, op cit s 279.

1 3 A andra sidan har det på grund av abortförbudet fötts

många oönskade barn, som har lämnats att leva på gatan och som överlever genom att tigga, stjäla eller ägna sig åt prostitution och kriminalitet. I slutet av 1989

fanns mer än 21 000 sådana barn. Beträffande alla här anförda uppgifter om Rumänien, se två uttömmande och upplysande arbeten: Doina Pasca Harsanyi, "Woman in Romania" (s 39-52) och Mariana Haus-leitner, "Women in Romania: Before and After the Col-lapse" (s 53-61), i den citerade antologin Gender Politics

andPost-Communism redigerad av N Flink och M Muller. 14 Republikens byrå för statistik. Flyktingar, Meddelande nr

10, Belgrad, september 1992, s 12.

'r' Lepa Mladjenovic, /.ruska prava" i Intelektualci i rat,

Beogradski krug, Beograd 1993, s 99.

16 Ibid, s 97.

LITTERATUR

Flink Nanette and Muller Magda (red), Gender Politics and

Post-Communism. Rejlections from Eastern Europé and thefor-mer Sovjet Union, Routledge, London 1993.

Mladjenovic Lepa, "Zenska prava", i Intelektualci i rat, Beo-gradski krug, Beograd 1993, s 97-100.

Molyneux Maxine, "The 'Woman Question' in the Age of Perestrojka", New Left Rrview, september-oktober, 1990. Voznesenskaya Julia, The Women's Decameron, Quartet

Books, London 1986.

Webster-Jancar, Barbara, Women and Revolution in

Yugosla-via 1941-1945, Women and Modern Revolution Series,

Arden Press Inc, Denver 1990.

S U M M A R Y

This artide deals witli the basic differences that may exist today and will continue to do so in the nearest future between the goals that women strive for in Eastern and Western Europé with regard to their future rights to equal opportunities with men. The women's liberation movement in Eastern Europé and the Soviet Union was embryonic during the Communist era, but it does not seem likely that it will make much progress during the present post-Communist period. Rather than gender, it is still elementary needs and poverty that dominate the everyday life of women in post-Communist Eastern Europé. The case of Yugoslavia illustrates how much the situation of women has deteriorated and how the emancipation of women has been thwarted in the East European countries.

Milena Davidovic Institut Drustveniw Nauka Narodnog Fronta 45 Postfak 927 Beograd