Nordiska ministerrådet - budgetförslag : Planer och Budget 2018 framlagt av Generalsekreteraren

(1)

NORDISKA ARBETSPAPPER

Nordiska ministerrådet - budgetförslag

Planer och Budget 2018 framlagt av

Generalsekreteraren

http://dx.doi.org/10.6027/NA2017-912 NA2017:912

ISSN 2311-0562

(2)

Nordiska ministerrådet - Budgetförslag

Planer och Budget 2018

(3)

(4)

Indholdsfortegnelse

Forord 9

Læsevejledning 10

Den totale udgiftsramme for Nordisk Ministerråds budget for virksomhedsåret 2018 12

Fleksibilitet i budgettet. 13

Budgettets fordeling på budgetpostkategorier 13

Økonomiske og politiske frihedsgrader i Nordisk Ministerråds budget 14

Nordiska ministerrådets planer för verksamhetsåret 2018 16

Huvudlinjerna i budget 2018 16

Huvudlinjer i Nordiska ministerrådets politiska prioriteringar 2018 16 Opfølgning på resultater og evalueringer i Nordisk Ministerråd 17

Samarbetsministrarna 19

Generel indledning 19

Prioriteringsbudget 22

Formandskabsdelen 23

Norges formandskabspulje 23

1-8019 Grønn omstilling og konkurransekraft i nordiske byregioner 23

1-8020 Blå og grønn bioøkonomi 24

1-8021 Helse 26

1-8022 Integration 27

1-8023 Styrket samarbeid mellom de utenrikspolitiske instituttene 29

1-8024 Nordisk energisamarbeid 29

Finlands formandskabspulje 30

1-8012 Statistisk utredning över nordisk rörlighet och förmåner över gränserna 30 1-8013 Forskarutbyte mellan de nordiska utrikespolitiska instituten 31 1-8014 Miljömärkning Svanen, cirkulär ekonomi och miljöavtryck 31 1-8015 Ett innovativt och öppet Norden med välmående människor 2020 32 1-8016 Nordisk vägkarta för Blå Bioekonomi (blå vägkarta) 33 1-8017 Socio-ekonomisk nytta av arktiska ytvatten i Norden 34

1-8018 The Rising North 35

Danmarks formandskabspulje 36

1-8008 Vækst 36

1-8009 Velfærd 38

1-8010 Værdier 39

1-8011 Det blå Arktis 40

Øvrig del af prioriteringsbudgettet 41

1-8410 Politiska prioriteringar 41

1-8411 Politiske initiativer (tidligere Politiske initiativer i nærområderne) 43

1-8412 Till disposition för MR-SAM 44

1-8420 Profilering og positionering 44

1-8510 Nye tværgående initiativer 46

1-8520 Nordiska lösningar på globala utmaningar 48

Nordisk Ministerråds fællesaktiviteter og sekretariatet 50

1-0410 Föreningarna Nordens Förbund 50

(5)

1-0435 Generalsekreterarens disponeringsreserv 52 1-0460 Hållbar utveckling (tidigare Hållbart Norden) 52

1-1011 Informationsaktiviteter 53

1-1012 Norden i Fokus 54

1-1030 Hallo Norden 55

1-1036 Grænsehindringer i Norden 57

1-1050 Tjänstemannautbyte 58

1-2534 Bidrag til Nordisk Sommeruniversitet (NSU) 58

1-0180 Ministerrådets sekretariat (NMRS) 59

Internationalt samarbejde 61

1-0820 Nordens nærområdessamarbejde 61

1-0980 Partnerskap och gränsregionalt samarbete 63

1-0960 NGO-verksamhet i Östersjöregionen 64

1-0810 Ministerrådets kontorer i Estland, Letland, Litauen og Nordvestrusland 64

1-0850 Internationella aktiviteter 65

1-0870 Arktiskt samarbetsprogram 66

1-0950 Hvideruslandsaktiviteter 67

1-0990 Samarbetet med Nordens grannar i Väst 68

Uddannelse og forskning 69

Generelle forsknings- og uddannelsesindsatser 72

2-2505 Dispositionsmidler Uddannelse og forskning 72

Politikudvikling 73

2-2544 Det nordiske sprogsamarbejde 73

2-2553 Politikudvikling, Videnssamfund og IT-infrastruktur 74

2-3127 Politikudvikling voksnes læring 75

Mobilitets- og Netværksprogrammer 76

2-2513 Nordplus 76

2-2515 Nordic Master Programme 78

2-3100 NordForsk 79

Forskning i øvrigt 81

2-3180 Nordisk Institut for Teoretisk Fysik (NORDITA) 81

2-3181 Nordisk Institutt for sjørett (NIfS) 82

2-3182 Nordisk Institut for Asienstudier (NIAS) 83

2-3184 Nordisk vulkanologisk institut (NORDVULK) 84

2-3185 Nordisk Samisk Institut (NSI) 85

Social- og Helsepolitik 87

Projektmedel 89

3-4310 Projektmidler – Social- och hälsovårdspolitik 89

3-4311 Nordisk helsesamarbejde 90

3-4312 Nordisk socialsamarbejde 92

3-4320 Rådet för nordiskt samarbete om funktionshinder 92

3-4340 Nomesko og Nososko 93

3-4382 NIOM A/S – Nordisk Institutt for Odontologiske Materialer 94

Institutioner 96

3-4380 Nordens Välfärdscenter (NVC) 96

Kulturpolitik 98

(6)

4-2205 Nordisk Kulturfond 102

4-2206 Nordisk Råds priser 103

4-2208 Strategiska satsningar 104

Børn og Unge 106

4-2212 Nordisk Børne- og Ungdomskomité (NORDBUK) 106

Film og Media 107

4-2222 Nordisk Film- og TV-fond 107

4-2228 NORDICOM 109

Kunstområdet 110

4-2251 Kultur- og Kunstprogrammet 110

4-2253 Nordisk oversættelsesstøtte 111

4-2254 Nordiskt-baltiskt mobilitetsprogram för Kultur 112

Nordiske Kulturhuse 113

4-2270 Nordens hus i Reykjavik 113

4-2272 Nordens hus på Färöarna 114

4-2274 Nordens Institut på Åland 115

4-2277 Nordens Institut på Grönland (NAPA) 117

4-2548 Nordisk Kulturkontakt 118

Andra kultursatsningar 120

4-2232 Övriga kulturverksamheter 120

4-2234 Samiskt samarbete 122

Fiskeri og havbrug, Jordbrug, Levnedsmidler og Skovbrug 123

Generel indledning 123 5-6420 Ny nordisk mad 125 Fiskeri 125 5-6610 Projektmidler – Fiskeri 125 Jordbrug 126 5-6510-1 Projektmidler – Jordbrug 126

5-6520 Kontaktorgan for jordbrugsforskning 127

5-6585 Nordisk Genressource Center (NordGen) 128

Skovbrug 129

5-6310 Projektmidler – Skovbrug 129

5-6581 Samnordisk skovforskning (SNS) 130

Levnedsmidler 131

5-6810 Projektmidler – levnedsmidler 131

5-6830 Nordisk handlingsplan for bedre helse og livskvalitet 132

Jämställdhet 133

6-4410 Projektmedel – Jämställdhet 135

6-4420 MR-JÄMs stödordning/jämställdhetsfond 136

6-4480 Nordisk information för kunskap om kön (NIKK) 137

Bæredygtig Vækst 139 Generel indledning 139 Näring 142 7-5140 Projektmedel – Näring 142 7-5180 Nordisk Innovation 143 7-5280 Nopef 144 Energi 145

(7)

7-5141 Projektmedel – Energi 145

7-3220 Nordisk Energiforskning (NEF) 147

Regional 149 7-5143 Implementering av samarbeidsprogrammet 149 7-5151 NORA 151 7-5160 Gränsregionalt samarbete 152 7-6180 Nordregio 153 Miljø og Klima 156 Generel indledning 156 8-3310 Dispositionsmedel – Miljö 158 8-3311 Miljøsektorens arbejdsgrupper 159 8-3312 Nordisk Råds miljøpris 162 8-3320 NEFCOS Miljøudviklingsfond 163

8-6720 SVANEN – Nordisk Miljömärkning 164

Arbetslivspolitik 166

9-4110 Projektmedel i övrigt – Arbetsliv 168

9-4111 Arbetslivs fasta utskott 169

9-4120 Nordjobb 170

9-4130 Kommunikation om arbetsliv 171

9-4180 Nordiska Institutionen för Vidareutbildning inom Arbetsmiljöområdet (NIVA) 172

Ekonomi och finans 173

Generell inledning 173

10-5210 Ekonomi och finans 174

Lagstiftning 175

11-7110 Projektmedel – Lagstiftning 176

Nordisk Ministerråds budget for virksomhedsåret 2018 177

Budgettets indtægter og landenes indbetalinger 177

Historisk udvikling i Nordisk Ministerråds budget og likviditet 180

Udviklingen i Nordisk Ministerråds budget 180

Besparelse i det nordiske budget 2014 – 2016 181

Udviklingen i udisponerede midler 2013 – 2016 181

Nordisk Ministerråds institutioner ikke-forbrugte midler 183

Likviditetens udvikling 184

Bilag 1 – Budgettet konverteret til EURO 186

Bilag 2 – Økonomisk status 23. maj 2017 på budgetpostniveau 193

Bilag 3 – Økonomiske delegeringsregler i Nordisk Ministerråd 199

(8)

Forord

”Nordens tid er nå” er overskriften for neste fase av reformarbeidet ”Nytt Norden”, som de nordiske samarbeidsministrene vedtok å iverksette i september 2016. Det nordiske samarbeidet har siden 2014 vært preget av et omfattende reformarbeid. Målet er å sikre et dynamisk og veldrevet nordisk samarbeid som er relevant for de nordiske regjeringene, næringsliv og sivilsamfunn. Med de gjennomførte reform-tiltakene begynner vi nå å høste fruktene i form av et mer politisk fokusert nordisk samarbeid, som i høy-ere grad avspeiler de aktuelle problemstillingene landene står overfor. Politisering, effektivisering og internasjonalisering er sentrale stikkord for reformen.

Det stiller nye krav til det nordiske budsjettet. Budsjettet skal brukes mer dynamisk og fleksibelt for å imøtekomme nye behov og ønsker i landene. På denne bakgrunnen stilles det her forslag om å endre fordelingen av budsjettet for å tilgodese grønn omstilling og samarbeidet på helse- og sosialområdet i Norden. Konkret foreslås det at forskning på energiområdet styrkes ved å forhøye bevilgningen til insti-tusjonen Nordisk Energiforskning. Videre foreslås det at NordGens bevilgning økes med henblikk på å framtidssikre oppbevaring og preservering av grunnleggende data om planter/frø. Endelig foreslås det at folkehelsesamarbeidet styrkes, i tråd med oppfølgingen av den strategiske gjennomlysningen av helse-sektoren fra 2015.

I tillegg legges det opp til at den brede tverrgående satsingen på samarbeidet om integrering av flyktnin-ger og innvandrere som ble initiert i 2016, fortsetter med samme intensitet i 2018, noe som reflekterer et fortsatt ønske om at nordisk samarbeid skal svare på aktuelle utfordringer i de nordiske landene. Det gjelder også nettverket Nordic Safe Cities.

Det nordiske samarbeidet om digitalisering blir også sentralt det kommende året, med et forsterket og fleksibelt ad hoc-samarbeid på ministernivå.

Som region representerer de nordiske landene ikke bare den 12. største økonomien i verden. Vi står også for løsninger og erfaringer innenfor f.eks. likestilling, grønn omstilling og velferd som etterspørres både i Europa og i resten av verden. Det er bakgrunnen for det nordiske statsministerinitiativet ”Nordiske løs-ninger på globale utfordringer” og den felles nordiske strategien for profilering og posisjonering av Nor-den som fortsettes i 2018. Det er også bakgrunnen for samarbeidet om internasjonale spørsmål og EU-saker av felles interesse, som prioriteres i alle ministerråd. Det samme gjelder den felles nordiske oppføl-ging av de globale klimaforhandlingene.

Nordiske løsninger kan dessuten være et effektivt verktøy for å oppnå FNs bærekraftmål innen 2030. Nordisk samarbeid støtter derfor opp om arbeidet som gjøres i landene på dette feltet.

De strategiske gjennomlysningene har vist seg å være et svært effektivt verktøy for å identifisere poten-sialet for framtidig nordisk samarbeid innenfor et spesifikt samarbeidsområde. Derfor foreslås det at det også i 2018 settes av midler til å følge opp gjennomlysningene på energi-, miljø-, arbeidslivs- og sosial-området, samt midler til å gjennomføre en ny gjennomlysning.

Den totale rammen for budsjettet er på nivå med 2017. Ordningen med et prioriteringsbudsjett som også omfatter formannskapslandets prosjekter, videreføres i 2018.

Dagfinn Høybråten

(9)

Læsevejledning

Budget 2018 består af tre dele:

Den indledende beskrivelse af Nordisk Ministerråds prioriterede indsatser for 2018 består af de overordnede planer for virksomhedsåret 2018. Hertil kommer tre tabeller, der viser den samle-de økonomi i samle-det nordiske samarbejsamle-de, herunsamle-der 1) samle-den samlesamle-de ramme for budgettet forsamle-delt på politiske områder (ministerråd), 2) fordelingen på budgetkategorier (projekter, institutioner mv.) samt 3) hvor ’bundet’ budgettet er i aktiviteter, der årligt gentages.

Hoveddelen af budgettet indeholder oversigt over samtlige budgetposter, inddelt efter de 11 ministerråd. Hvert ministerråd indledes med en kort beskrivelse af formålet med samarbejdet inden for ministerområdets område, dets strategiske målsætninger for budgetåret samt beskri-velse af de overordnede resultater for senest afsluttede regnskabsår – 2016.

Budgettet er baseret på mål og resultatstyring med fastsættelse af mål og resulter på de enkel-te budgetposenkel-ter. Hver enkelt budgetpost indeholder oplysninger om budgetårets budget, de to seneste års budgetter, hvor stor en del af budgettet der blev disponeret 2016, samt hvem der bemyndiges til at træffe beslutning om anvendelsen af bevillingen. Herudover er der til hver budgetpost en beskrivelse af formålet med bevillingen.

Budgetposterne er inddelt i 4 forskellige kategorier: projektmidler, programlignende aktivite-ter, institutioner og organisationsbidrag. Se fordelingen og uddybende forklaring i nedenståen-de afsnit, nedenståen-der viser budgettet i hovedtal.

Sidste del af budgettet består af tværgående oversigter, herunder oplysninger om finansierin-gen fordelt på lande og betalingsordninfinansierin-gen for højere uddannelse. Hertil kommer historiske da-ta om udviklingen i det samlede budget, likviditeten, og de udisponerede midler samt oversigt over institutionernes egenkapital. Hertil er nogle bilag med bl.a. budgettet i euro, økonomiske delegeringsregler og en fortegnelse over brugte forkortelser.

Forklaring til budgetstruktur og budgetpostkategorier i hoveddelen

Inddeling Budgettets hovedinddeling er det enkelte ministerråd. Præsentationen af hvert mini-sterråd indledes med en beskrivelse af arbejdet med fokus på politiske målsætninger, nye initiativer og ændringer i forhold til foregående budgetår samt de opnåede resul-tater fra senest afsluttede budgetår.

Budgetposter De enkelte budgetposter præsenteres ensartet indholdsmæssigt ved hjælp af fire budgetposttyper; 1) Projektmidler, 2) Programlignende aktiviteter som rummer samarbejdsorganer, rene programmer, støtteordninger/samarbejdsorgan og ar-bejdsgrupper 3) Institutioner/virksomheder samt 4) organisationsbidrag. Under hver budgetpost er der fokus på mål for budgetåret, mål for året hvori budgettet udarbej-des (det vil sige 2017 for nærværende budget) samt de væsentligste resultater for senest afsluttede budgetår (det vil sige 2016 for nærværende budget).

Hvad vedrør institutionerne indgår der i budgettet en note vedrørende budgetposter som institutionerne eventuelt forvalter i tillæg til egen bevilling. Hertil kommer op-lysninger om eventuelle særlige dispositionsbestemmelser for institutionernes besty-relser vedrørende dele af institutionernes budget. Dette følger af ny styringsmodel for institutionerne, som trådte i kraft den 1. januar 2017.

(10)

Hver budgetpost har en 5 cifret nummerering. Det første ciffer er samarbejdsområde, hvilket modsvarer rækkefølge og inddeling i nedenstående afsnit, der viser budgettet i hovedtal. Anden til femte ciffer er løbenummer indenfor ministerrådet, og dermed budgetpostens unikke numeriske id. Endelig er der for hver budgetpost i parentes angivet, hvilken budgetkategori budgetposten hører under.

Specielle rubrikker

I budgetpostene for projektmidler viser rubrikken Disp./Bud.16, hvor stor andel af 16-budgettet i procent, som er disponeret i løbet af 2016. En disponering er en beslut-ning om at bruge penge fra en budgetpost til et bestemt formål. Det disponerede beløb kan udbetales til formålet i budgetåret og i de 2 på følgende år, og Nordisk Mi-nisterråd har en forpligtelse overfor det angivne formål i denne tidsperiode. En ikke udbetalt disposition vil efter 3 år blive indtægtsført i ministerrådets regnskab og til-bagebetalt til landene.

For så vidt angår videreførelsesreglen for udisponerede midler på budgetpostniveau, er det muligt at videreføre 15 % af årets bevilling på en budgetpost, dog med en mi-nimumsgrænse på 150 TDKK.

I budgetposterne for institutioner viser rubrikken, NMR fin. 16 den procentvise andel af institutionens totale indtægter i 2016 som blev finansieret af Nordisk Ministerråd (oplysninger fra regnskabet). Finansieringen fra Nordisk Ministerråd omfatter både basisbevilling og eventuelle projektmidler.

(11)

Den totale udgiftsramme for Nordisk Ministerråds budget for virksomhedsåret 2018

Den totale udgiftsramme for 2018 for Nordisk Ministerråd er i alt 935.091TDKK i 2017 priser.

SAMMENSTILLING AF BUDGET 2018 OG 2017 (2017 priser)

Budget Budget Difference

2018 2017 +/- %

1. MR Samarbejdsministrene 258.184 258.184 0 0,0%

a. Prioriteringsbudgettet 87.342 91.842 -4.500 -4,9%

b. Internationalt samarbejde 59.761 55.261 4.500 8,1%

i. Heraf kontorerne* 15.778 15.778 0 0,0%

c. Nordisk Ministerråds fællesaktiviteter og Sekretariatet 111.081 111.081 0 0,0%

i. Heraf sekretariatet (NMRS) 79.244 79.244 0 0,0%

2. MR Uddannelse og Forskning 217.041 221.541 -4.500 -2,0%

a. Generelle forsknings- og uddannelsesinitiativer 3.376 3.376 0 0,0%

b. Politikudvikling mv. 15.718 15.718 0 0,0%

c. Mobilitets- og netværksprogrammer 80.306 80.306 0 0,0%

d. NordForsk (institution) 97.942 99.442 -1.500 -1,5%

e. Forskning i øvrigt 19.699 22.699 -3.000 -13,2%

3. MR Social- og Helsepolitik 43.363 39.363 4.000 10,2%

i. Heraf Nordens Välfärdcenter (institution) 20.083 20.083 0 0,0%

4. MR Kulturpolitik 172.413 174.413 -2.000 -1,1%

a. Generelle kultursatsninger 50.874 51.496 -622 -1,2%

b. Børn og Unge 6.250 6.250 0 0,0%

c. Film og Media 31.746 31.846 -100 -0,3%

d. Kunstområdet 31.290 31.820 -530 -1,7%

e. Nordiske Kulturhuse (institutioner) 45.662 46.010 -348 -0,8%

f. Andre kultursatsninger 6.591 6.991 -400 -5,7%

5. MR Fiskeri og havbrug, Jordbrug, Levnedsmidler og Skovbrug

42.319 40.219 2.100 5,2%

a. Fiskeri 6.416 6.416 0 0,0%

b. Jord- og Skovbrug 29.174 27.074 2.100 7,8%

i. Heraf NordGen (institution) 21.869 19.769 2.100 10,6%

c. Levnedsmidler 6.729 6.729 0 0,0%

6. MR Ligestilling 9.185 9.185 0 0,0%

7. MR Bæredygtig Vækst 130.030 129.080 950 0,7%

a. Näring 84.564 85.664 -1.100 -1,3%

i. Heraf Nordisk Innovation (institution) 67.910 67.910 0 0,0%

b. Energi 12.922 10.322 2.600 25,2%

i. Heraf Nordisk Energiforskning (institution) 9.046 6.046 3.000 49,6%

c. Regional 32.544 33.094 -550 -1,7%

i. Heraf Nordregio (institution) 11.114 11.114 0 0,0%

8. MR Miljø og Klima 45.716 45.716 0 0,0%

9. MR Arbejdsmarkedspolitik 14.086 14.086 0 0,0%

i. Heraf NIVA (institution) 3.461 3.461 0 0,0%

10. MR Ekonomi og Finanspolitik 1.574 1.874 -300 -16,0%

11. MR Lagstiftning 1.180 1.430 -250 -17,5%

Totalt nordisk budget 935.091 935.091 0 0,0%

(12)

Fleksibilitet i budgettet.

Som opfølgning på moderniseringsreformen Nyt Norden 1.0, er der fra og med budget 2017 indført en generel bestemmelse i budgettet, der tillader en politisk omprioritering af midler i særlige tilfælde. Idéen med bestemmelsen er, at såfremt der f.eks. opstår særlige situationer, der aktualiserer behov for æn-dringer i budgettet, skal det være politisk muligt at reagere på de ændrede behov. Bestemmelsen be-myndiger samarbejdsministrene til i særlige tilfælde, og inden for egne rammer, at kunne omdisponere mellem budgetposter. Bestemmelsen muliggør også, at samarbejdsministrene i særlige tilfælde og efter forslag fra vedkommende ministerråd kan godkende omdisponering inden for de øvrige sektorers bud-getrammer. Ved anvendelse af bestemmelsen, skal der føres dialog med Nordisk Råd herom. Se i øvrigt bilag 3.

Budgettets fordeling på budgetpostkategorier

Nedenfor vises budgettet fordelt på budgetkategorier. Foruden de fire kategorier,

projektmidler,

programlignende aktiviteter, institutioner og organisationsbidrag, er prioriteringsbudgettet skilt ud som selvstændig kategori. Derudover er bevillingerne til ministerrådssekretariatet og kontorerne i Estland, Letland, Litauen og i Nordvestrusland, defineret som institutioner, men vist separat i diagrammerne nedenfor.

Nedenstående tabel viser udvikling i budgettets fordeling på udgiftskategorier.

I TDKK Budget 2018 Budget 2017 Prioriteringsbudget 87.342 9,3% 91.842 9,8% Institutioner 277.087 29,6% 276.462 29,6% Programlignende aktiviteter 344.391 36,8% 336.287 35,9% Projektmidler 106.594 11,4% 110.194 11,8% Organisationsbidrag 24.655 2,7% 25.284 2,7% Kontorerne 15.778 1,7% 15.778 1,7% Ministerrådets sekretariat (NMRS) 79.244 8,5% 79.244 8,5% I alt 935.091 100% 935.091 100% Prioriteringsbudget: 9,3% Institutioner: 29,6% Programlignende aktiviteter: 36,8% Projektmidler: 11,4% Organisationsbidrag: 2,7% Kontorerne: 1,7% Sekretariatet: 8,5%

2018

(13)

Økonomiske og politiske frihedsgrader i Nordisk Ministerråds budget

Det nordiske budget er ikke bundet ud over det enkelte budgetår, hvorfor nedenstående tabel alene tje-ner det formål at vise, hvor stor en andel af budgettet der årligt træffes beslutning om før budgettets vedtagelse, og hvor stor en andel af budgettet, der træffes beslutning om efter budgettets vedtagelse; dvs. hvor mange midler, der udmøntes i løbet af det givne budgetår. I forhold til sidstnævnte vises såle-des, hvilke mål og aktiviteter, der årligt træffes beslutning om at videreføre i regi af det nordiske samar-bejde.

Udmøntes inden for budgetåret:

Midler der benyttes til korte, enkeltstående og tidsbegrænsede projekter. Det er midler, der tildeles på ad hoc basis, og i løbet af budgetåret. Der er tale om midler, hvor der ikke er truffet nærmere beslutning om mål og aktiviteter i forbindelse med budgettets vedtagelse.

Prioriteringspuljen: Samarbejdsministrene har truffet beslutning om oprettelsen af en pulje, der kan

udmøntes til nye, større tværgående prioriterede satsninger.

Faste aktiviteter:

Denne del af tabellen af viser midler til aktiviteter, der historisk er støttet over flere år i det nordiske bud-get. Det drejer sig om:

Projekter, programmer mv.: Midler tilhørende budgetkategorierne projekter eller programlignende aktivi-teter. Dette kan være kontraktbundne midler eller midler hvor Nordisk Ministerråd har givet signal om eller der ligger en hensigtserklæring om finansiering over flere år. Det drejer sig om f.eks. støtteordnin-ger og større programmer og eventuelt samarbejdsorganer og arbejdsgrupper.

Prioriteringsbudget: 9,8% Institutioner: 29,6% Programlignende aktiviteter: 35,9% Projektmidler: 11,8% Organisationsbidrag: 2,7% Kontorerne: 1,7% Sekretariatet: 8,5%

2017

Budget 2018 i 2017 priser

Nordisk budget total 935.091 M R-U M R-S M R-K M R-FJLS M R-LIG M R-NER M R-M ILJØ M R-A M R-FIN M R-LOV M R-SAM

Træffes beslutning om

inden for budgetåret 47.492

-Projektmidler 32.228 3.376 1.000 2.438 999 3.616 5.518 4.177 564 1.574 1.180 7.786 -Programlignende aktiviteter 15.264 0 3.639 0 0 11.625 Prioriteringspulje 87.342 Faste aktiviteter 800.257 -Projekter, programmer mv. 403.493 115.723 22.280 114.725 15.812 5.569 29.813 37.192 10.061 52.318 -Institutioner 372.109 97.942 20.083 45.662 21.869 88.070 0 3.461 95.022 -Organisationsbidrag 24.655 9.588 6.629 4.347 4.091 Fordelt på sektorer

(14)

Nordiske institutioner: Denne kategori er kun aktuel for de nordiske institutioner og sekretariater. Det drejer sig om bevilling til disse enheder, som modtager en fast årlig bevilling.

Organisationsbidrag: Midler tilhørende denne kategori indeholder støtteordninger til organisationer som f.eks. NORA (Nordisk Atlantsamarbejde), Svanen, Samisk samarbejde og Foreningerne Nordens For-bund (FNF).

(15)

Nordiska ministerrådets planer för verksamhetsåret 2018

Huvudlinjerna i budget 2018

Nordiska ministerrådet är ett formellt samarbete mellan de nordiska regeringarna. Ministerrådets arbete regleras av Helsingforsavtalet från 1971.

Ordförandeskapet för Nordiska ministerrådet roterar mellan länderna på årlig basis. Sverige tar 2018 över ordförandeskapet efter Norge.

Det är de nordiska samarbetsministrarna (MR-SAM), som har det övergripande ansvaret för att koordi-nera arbetet i Nordiska ministerrådet. Därtill utförs samarbetet i tio fackministerråd.

Den nordiska budgeten totala ram är i år oförändrad i förhållande till 2017. Det har dock skett en omför-delning av den totala ramen mellan sektorerna i syfte att stärka nordiskt samarbete om social- och hälso-frågor samt grön omställning. Det innebär att MR-S, MR-FJLS och MR-Tillväxts ram har ökats medan de traditionellt största sektorerna Utbildning och Forskning samt Kultur har minskat med ca 2 respektive 1 procent. Vidare har MR-Finans och MR-Lags budget minskat med 0,3 miljoner DKK respektive 0,25 mil-joner DKK.

Dessutom har samarbetsministrarna omprioriterat inom ramen för sin egen budget 2018. Konsekvensen är att prioriteringsbudgeten, som 2017 ökades kraftigt, i år minskas något till fördel för den internation-ella budgeten och implementeringen av Rysslandsprogrammet. För mer information se avsnittet om sam-arbetsministrarnas politiska prioriteringar 2018.

Vidare fortsätter ordförandeskapsprojekten från Finland (2016) och Norge (2017) under 2018. Dessutom lanserar Sverige sina prioriterade ordförandeskapsprojekt.

Budgeten har utarbetats mot bakgrund av fackministerrådens bidrag till prioriteringar och presenterades som generalsekreterarens budgetförslag juni 2017. Förslaget har därefter varit på remiss i de nordiska länderna. Samarbetsministrarna fattade i september 2017 beslut om budgetförslaget. Den slutgiltiga budgeten för Nordiska ministerrådet 2018 antogs av de nordiska samarbetsministrarna i november 2017 efter diskussioner med Nordiska rådet.

Huvudlinjer i Nordiska ministerrådets politiska prioriteringar 2018

Arbetet med att säkerställa att det nordiska samarbetet förblir ett dynamiskt och relevant redskap när det kommer till att hantera gemensamma politiska utmaningar i Norden fortsätter 2018.

Ett verktyg som kan bidra till ökad relevans i det nordiska regeringssamarbetet är de nordiska samar-betsministrarnas prioriteringsbudget. Denna budget, vars syfte är att möjliggöra och facilitera igångsät-tandet av nya och större tvärgående projekt/program samt ländernas ordförandeskaps-satsningar, har existerat sedan 2013.

I 2018 används prioriteringsbudgeten bland annat för att fortsätta finansiera statsministerinitiativet om Nordiska lösningar på globala samhällsutmaningar samt det breda nordiska samarbetsprogrammet om integration av flyktingar och invandrare.

(16)

Därutöver prioriteras tvärgående insatser om nordiskt statistiksamarbete, miljö och klimat (uppföljning på de globala klimatkonferenserna), digitalisering samt bekämpning av social marginalisering, extrem-ism och religiös diskriminering genom samarbete om demokrati, inkludering och säkerhet.

I linje med Nytt Norden-reformen läggs det också stort fokus vid uppföljningen av de strategiska genom-lysningarna av det nordiska arbetsmarknads, miljö-, energi- samt socialsamarbetet i budgeten 2018. Uppföljningen på hälso-genomlysningen säkras via den ökade budgeten till social- och hälsosektorn. Det reserveras också medel för att igångsätta en ny genomlysning under året.

Nordiska ministerrådet prioriterar också fortsatt människors och företags gränsöverskridande aktiviteter i Norden högt via Gränshinderrådet och dess arbete.

Fokus på internationella frågor och EU-saker har ökat i Nordiska ministerrådet som en följd av reformen Nytt Norden. Idag har alla ministerråd internationella och EU-frågor på dagordningen, vilket både resul-terar i gemensamma deklarationer och aktiviteter riktade mot EU och andra internationella aktörer. Det sker också en koordinering och samarbete mellan länderna i nationella lagstiftningsprocesser samt im-plementering av EU-lagstiftning.

Nordiska ministerrådet har vidare konstaterat att intresset för Norden är ökande runt om i världen. Med anledning av det har ministerrådet godkänt en gemensam strategi för profilering och positionering av Norden som en attraktiv region både i förhållande till turism, näringsliv och internationellt kapital. Paral-lellt med detta fortsätter också statsministerinitiativet om nordiska lösningar på globala samhällsutma-ningar. Initiativet, som syftar till att öka kunskapen och främja gemensamma nordiska initiativ som kan tillmötesgå den globala efterfrågan efter innovativa samhällslösningar, ska ses i samband med det nya nordiska samarbetsprogrammet om Agenda 2030 som ska bidra till de nordiska ländernas uppföljning på Agenda 2030.

Avslutningsvis bör nämnas att Nordiska ministerrådet prioriterar barn- och ungdom, jämställdhet och hållbar utveckling högt och därför integrerar dessa tvärgående perspektiv i hela Nordiska ministerrådets verksamhet.

Opfølgning på resultater og evalueringer i Nordisk Ministerråd

Resultatopfølgning og evalueringer er vigtige værktøjer i budgetprocessen i Nordisk Ministerråd, som giver mulighed for, at den viden der produceres bliver brugt som grundlag for nye politiske initiativer. Under de enkelte ministerråds indledninger i budgetbogen og på de enkelte budgetposter fremgår en resultatberetning for anvendelsen af midlerne. Resultatberetninger og evalueringer forventes i stigende grad at ligge til grund for den fremtidige fordeling af midler i det nordiske budget.

Hovedparten af de nordiske midler anvendes til fællesnordiske projekter og programmer samt de nordi-ske institutioner. Der er en omfattende evalueringsaktiviteter der finder sted i Nordisk Ministerråd inden-for projektvirksomheden. Større strategiske satsninger som f.eks. statsministerinitiativet Grøn Vækst evalueres altid efter afslutning. Derudover er det normal praksis at foretage evalueringer som led i udar-bejdelse af nye strategier og programmer for sektorerne. Resultater af disse evalueringer er brugt ved beslutning om det videre arbejde indenfor områderne.

For institutionerne gælder, at årsrapporten er en formidlingskanal for resultatopnåelse, hvor der afrap-porteres på kravene i de årlige bevillingsbreve. For så vidt angår i projekter og programmer indgår i det gældende retningslinjer og i praksis, at alle projekter og programmer evalueres efter endt afslutning.

(17)

I nedenstående oversigt vises de evalueringsaktiviteter for de år, som nærværende budget omhandler (perioden 2016-2018) i sektorerne under Nordisk Ministerråd:

Sektor Evalueringer i Nordisk Ministerråd i årene 2016-18 År

MR-SAM

-Løbende evaluering af projekt og programvirksomhed -Planlagt evaluering af Arktisk samarbejdsprogram 2015-2017 -Grænsehindringsområdet evalueres

-Ekstern evaluering af retningslinjer for samarbejdet med Estland, Letland og Litauen fra 2014.

-Evaluering af formandsskabsdelen af prioriteringspuljen

-Evaluering af samarbejde med Nordisk Råd om behandling af rekommandatio-ner

-Evaluering af Nordisk Ministerråds indsats i forhold til ”New Nordic Climate Solutions”, og fælles tilstedeværelse på COP 21 i Paris.

Løbende 2018 2017 2017 2017 2017 2016 MR-U

-Løbende evaluering af projekt og programvirksomhed -Evaluering af NVL (Netværk for voksnes læring) -Evaluering af forvaltningen af sprogkoordinationen -Evaluering af Norden i Skolen

Løbende 2016 2017 2017

MR-S

-Løbende evaluering af projekt og programvirksomhed -Strategisk gennemlysning af socialområdet

-Planlagt evaluering af Handlingsplan for funktionshinder.

-Nordisk konvention om social bistand og sociale tjenester evalueres

-Overenskomst om fælles nordisk arbejdsmarked for visse grupper af sundheds-personale og veterinærer (Arjeplog aftalen)

Løbende 2018 2017-2018 2018 2017 MR-K

-Løbende evaluering af projekt og programvirksomhed -Evaluering af Nordisk Film- og TV fond

-Evaluering af Nordic Matters.

-Analyse af NORDBUK:s handlingsplan samt evaluering af NORDBUKS:s støtte-program.

-Evaluering af kulturministrenes satsning på nordisk børn- og ungdomslitteratur -Intern evaluering af nordisk-baltiske mibilitetsprogram for kultur

-Midtvejsevaluering af MR K strategi perioden 2013-2020

Løbende 2018 2018 2017-2018 2017 2017 2016 MR-FJLS

-Løbende evaluering af projekt og programvirksomhed

-Evaluering af NordGen Planter (Long Term Management Plan) -Evaluering af PPP samarbejdet i 2018-2019

Løbende 2016-2017 2018 MR-JÄM -Løbende evaluering af projekt og programvirksomhed

-En intern mid-term evaluering af samarbejdsprogrammet

Løbende 2017 MR-Vækst

-Næringssektor: Midtvejsevaluering i 2016 af samarbejdsprogram -NEFCO gennemfører årlig vurdering af effekter og resultater -NEF har internationale eksperter der vurdererflagskibsprojekter.

Løbende 2016 2017 Løbende MR-MK _{-Løbende evaluering af projekt og programvirksomhed, herunder arbejdsgrupper Løbende} MR-A -Løbende evaluering af projekt og programvirksomhed

-Evaluering af Nordjobb

Løbende -2016

MR-Finans _{-Løbende evaluering af programvirksomhed} _Løbende

MR-LOV

-MR-Lov bidrager aktivt til tværgående programmer og initiativer som er evalue-ret under andre sektorer

(18)

Samarbetsministrarna

Generel indledning

Formål og Fakta Samarbetsministrarna är ansvariga för det nordiska regeringssamarbetet å de nor-diska statsministrarnas vägnar och har en koordinerande roll i många tvärgående akti-viteter. Det gäller till exempel den nordiska prioriteringsbudgeten, det internationella samarbetet, de gemensamma nordiska aktiviteterna och de tvärgående perspektiven barn och unga och hållbar utveckling.

Nordiska ministerrådets internationella samarbete syftar till att säkra stabiliteten och samarbetet med Nordens närområde och den nordiska nyttan i världen. Strukturellt sett omfattar samarbetet Estland, Lettland och Litauen, nordvästra Ryssland och Ark-tis. Dessutom existerar ad hoc-baserat samarbete med bland annat Tyskland och Po-len i syd, Kina i öst och USA och Canada i väst.

Nordiska ministerrådet koordinerar och samarbetar med de övriga regionala aktörer-na och organisationeraktörer-na i norra Europa, till exempel Östersjörådet, Barentsrådet och Arktiska rådet. De senaste åren har samarbetet med EU dessutom utvecklats på en rad områden. Nordiska ministerrådets internationella samarbete omfattar också det nordiska samarbetet i en global kontext.

Övriga gemensamma nordiska aktiviteter under samarbetsministrarna omfattar till exempel hållbar utveckling och samarbetet för att förhindra gränshinder i Norden. Dessutom tillkommer poster av teknisk karaktär. Resterande budgetposter har pri-märt ett kommunikations- och förmedlingsperspektiv.

Strategiske målsætninger 2018

I likhet med tidigare års strategiska målsättningar fortsätter arbetet med att säker-ställa det nordiska samarbetets relevans för de nordiska regeringarna, näringslivet och det civila samhället. Samarbetsministrarna lägger därför stort fokus på att det nor-diska samarbetet förblir ett dynamiskt redskap när det kommer till att hantera ge-mensamma politiska utmaningar i Norden, vilket också är målsättningen för den re-form av det officiella nordiska samarbetet som igångsattes av samarbetsministrarna 2014 (Nytt Norden), och som 2016 följdes upp genom initiativet Nytt Norden 2.0. För att kunna stötta upp det politiska arbetet på bästa sätt ska det vidare ske en fortsatt utveckling i riktning mot ett så effektivt sekretariat som möjligt.

Prioriteringsbudgeten är ett av redskapen som samarbetsministrarna kan använda för att göra det nordiska samarbetet mer dynamiskt. Denna ska användas för att igång-sätta nya, större och prioriterade satsningar. Prioriteringsbudgeten är uppdelad i en ordförandeskapsdel och en generell del.

Prioriteringsbudgeten omfattar ca 87 MDKK 2018. Det är en reducering på 4,5 miljo-ner DKK jämfört med 2017, vilket bör ses i ljuset av att prioriteringsbudgetens övriga del 2017 ökades med 14,6 miljoner DKK i syfte att exempelvis prioritera nordiskt sam-arbete om integration. De 4,5 miljoner DKK som prioriteringsbudgeten reduceras med 2018 återförs till det internationella samarbetet och närmare bestämt samarbetet i det nya Rysslandsprogrammet.

Av de ca 87 MDKK i prioriteringsbudgeten är ca 45 MDKK öronmärkta ordförande-skapsinitiativ. Det sker mot bakgrund av den utvärdering av ordförandeskapsmedlen

(19)

som behandlades av NSK i april 2017 i vilken det konkluderades att det var önskvärt att fortsätta reservera dessa medel för ordförandeskapens användning. Medlen öronmärks till ett ordförandeskap från och med ordförandeskapsåret och tre år fram. År 2018 avsätts medel till Sverige (ordförandeskap 2018), Norge (ordförandeskap 2017) och Finland (ordförandeskap 2016).

Inom ramen för den generella delen av prioriteringsbudeten (ca 42 MDKK) fokuserar samarbetsministrarna exempelvis på statsministerinitiativet Nordiska lösningar på globala samhällsutmaningar. Statsministerinitiativet är nära sammankopplat med det nya nordiska samarbetsprogrammet för agenda 2030 och arbetet med profilering och positionering av Norden. Vidare fokuserar på nordiskt samarbete om integration av flyktingar och invandrare, digitalisering, nordisk statistik, arbete med demokrati, in-kludering och säkerhet, uppföljning av klimatkonferenserna samt nya strategiska ge-nomlysningar av relevanta sektorer och uppföljning på existerande gege-nomlysningar på arbetsmarknads-, energi-, miljö- och socialområdet.

Till uppföljningen av de respektive strategiska genomlysningarna bidrar MR-A med ca 2,1 miljoner DKK. MR-Tillväxt (energiministrarna) kommer att använda projektmedel i storleksordningen 2,5-3 miljoner DKK för att, som led i implementeringen av det nya samarbetsprogrammet, följa upp på energi-genomlysningen, och MR-S har avsatt 3,3 miljoner DKK till nordiskt socialsamarbete som i huvudsak förväntas användas till upp-följningen på genomlysningen. Rekommendationerna från miljö-genomlysningen kommer att ingå i miljö- och klimatsektorns arbete med att utarbeta ett nytt miljö- och klimathandlingsprogram som kommer att gälla från 2019. Eventuella uppföljande insatser under 2018 finansieras via miljö- och klimatsektorns dispositionsmedel (ca 4 miljoner DKK). Uppföljnigen på hälso-genomlysningen fortsätter också 2018 och sker via social- och hälsoministrarnas budget, som i år har ökats för just det ändamålet. Inom ramen för det internationella samarbetet kommer samarbetsmöjligheterna med Nordens grannländer fortsatt att utvecklas 2018. Det gäller inte minst att stärka sam-arbetet med de baltiska länderna, implementera den del av Rysslandsprogrammet som angår det civila samhället, samt att implementera det nya Arktiska samarbets-programmet för 2018-2020. Vidare förväntas samarbetet med USA och Kanada att vidareutvecklas.

Ministerrådets resultater i 2016

Samarbetsministrarna beslutade 2016 att fortsätta reformeringen av det nordiska samarbetet. Mot bakgrund av rapporten ”Nordens tid är nu – nästa fas av reformar-betet” anslöt sig både samarbetsministrarna och statsministrarna sig till målsättning-en om Nordmålsättning-en som väldmålsättning-ens mest integrerade region. Samarbetsministrarna beslutade bl.a. också att det nordiska samarbetet i högre grad ska bidra till den hållbara tillväx-ten i Norden samt att dialogen med det civila samhället ska stärkas, liksom att den nordiska budgeten ska bli mer dynamisk och att det etableras en struktur för ad hoc-baserade ministerråd i syfte att kunna maximera aktualiteten i det nordiska samar-betet.

Dessutom syftar reform 2.0 till att stötta upp om den ambitiösa reformdagordning som samarbetsministrarna antog 2014 och som bl.a. har bidragit till att samarbetet på ministernivå har förstärkts, en förbättring av den nordiska budgeten, ett effektivare ministerrådssekretariat, en mer målmedveten användning av nordiska projekt samt en tydligare ägarstyrning av de nordiska institutionerna.

(20)

fin-ländska ordförandeskapets ordförandeskapsprojekt som bland annat fokuserat på gränsregional statistik, blå bioekonomi och internationalisering av nordiska entrepre-nör-ekosystem. Dessutom har de danska ordförandeskapsprojekten vidarförts och de isländska ordförandeskapsprojekten avslutats.

Den generella delen av prioriteringsbudgeten har fortsatt finansiera uppföljningen på de strategiska genomlysningarna på hälso- och arbetsmarknadsområdena. Det har också bidragits till uppstarten av en genomlysning av det nordiska samarbetet på miljö- och energiområdet.

Dessutom fattade samarbetsministrarna, som följd av flyktingkrisen, beslut om att prioritera nordiskt samarbete om integration av flyktingar och invandrare högt genom att initiera ett praktiskt samarbetsprogram. För att stötta upp om detta genomfördes också ett informellt nordiskt integrationsministermöte november 2016.

För att möta det stora intresset för de nordiska länderna och nordiskt samarbete ute i världen har det under 2016 också, på uppdrag av de nordiska statsministrarna, tagits fram ett nytt nordiskt statsministerinitiativ om nordiska lösningar på globala sam-hällsutmaningar. Initiativet lanseras 2017. Initiativet går hand i hand med den nordiska strategi för profilering och positionering som samarbetsministrarna beslutade om i oktober 2014. Utöver att under 2016 har deltagit i arrangemang som bl.a, Be Nordic i Milano, Nordic days i Shanghai, Slush Asia i Tokyo, COP22 i Marrakesh har det också genomförts ett anbudsförfarande i syfte att etablera en verktygslåda som ska kunna användas vid kommande profileringsaktiviteter.

Vad gäller samarbetet med nordvästra Ryssland kunde Nordiska ministerrådet under året delvis återgå till att samarbeta i området, dock inte längre via kontoren utan di-rekt med partners i regionen. Vidare fattade samarbetsministrarna under året beslut om ett nytt Rysslandsprogram som delvis implementerades under året.

Samarbetsministrarna har också engagerat sig i den förändrade utrikes- och säker-hetspolitiska situationen i Estland, Lettland och Litauen som följer av den förändrade geopolitiska situationen i grannområdet, bland annat genom att ge stöd till utveckling av medier och medieförståelse i de baltiska länderna med fokus på generell samhälls-säkerhet.

(21)

Prioriteringsbudget

Budget Budget Difference

Tabellen er i 2017 priser ₂₀₁₈ ₂₀₁₇ _+/- _%

Sum Prioriteringsbudgettet (TDKK) 87.342 91.842 -4.500 -4,9%

Formandskapspuljen, Sverige 15.000

Formandskapspuljen, Norge 15.000 15.270 -270 -

1-8019 Grønn omstilling og konkurransekraft i nordiske byregioner

3.000 2.749 251 -

1-8020 Blå og grønn bioøkonomi 3.700 3.563 137 -

1-8021 Helse 2.100 2.341 -241 -

1-8022 Integration 5.000 5.294 -294 -

1-8023 Styrket samarbeid mellom de utenrikspolitiske instituttene

1.000 509 491 -

1-8024 Nordisk energisamarbeid 200 814 -614 -

Formandskapspuljen, Finland 15.000 15.273 -273 -1,8%

1-8012 Statistisk utredning över nordisk rörlighet och förmåner över gränserna

3.750 3.818 -68 -1,8% 1-8013 Forskarutbyte mellan de nordiska utrikespolitiska

instituten

750 764 -14 -1,8%

1-8014 Miljömärkning Svanen, cirkulär ekonomi och mil-jöavtryck

750 764 -14 -1,8%

1-8015 Ett innovativt och öppet Norden med välmående människor 2020

2.250 2.291 -41 -1,8% 1-8016 Nordisk vägkarta för Blå Bioekonomi 2.250 2.291 -41 -1,8% 1-8017 Socio-ekonomisk nytta av arktiska ytvatten i

Nor-den

1.500 1.527 -27 -1,8%

1-8018 The Rising North 3.750 3.818 -68 -1,8%

Formandskapspuljen, Danmark 0 14.643 -14.643 -100,0% 1-8008 Vækst 0 3.954 -3.954 -100,0% 1-8009 Velfærd 0 4.072 -4.072 -100,0% 1-8010 Værdier 0 4.072 -4.072 -100,0% 1-8011 Det blå Arktis 0 2.545 -2.545 -100,0% Prioriteringspuljen 42.342 46.656 -4.314 -9,2% 1-8410 Politiska prioriteringar 5.500 7.126 -1.626 -22,8% 1-8411 Politiske initiativer 8.593 8.593 0 0,0%

1-8412 Till disposition för MR-SAM 3.139 5.283 -2.144 -

1-8420 Profilering og positionering 10.180 10.180 0 0,0%

1-8510 Nye tværgående initiativer 4.750 5.294 -544 -10,3%

1-8520 Nordiska lösningar på globala samhällsutmaningar 10.180 10.180 0 -

Opdelt på kategorier 87.342 91.842 83% 100%

Projektmidler 27.412 31.182 31,4% 34,0%

(22)

Formandskabsdelen

Projekter under formandskabsdelen af prioriteringsbudgettet initieres af formandskabet og godkendes af MR-SAM. Formålet med prioriteringsbudgettet er at muliggøre igangsættelse af nye og større temati-serede satsninger med fokus på aktuelle politiske prioriteter inden for Nordisk Ministerråd. I 2017 god-kendte MR-SAM nye retningslinjer for anvendelse af formandskabsdelen af prioriteringsbudgettet, hvil-ket indebærer, at projekterne herunder som udgangspunkt:

- er større strategiske og innovative satsninger (som hovedregel projekter på minimum 5 mio. DKK årligt), som skaber nordisk merværdi

- har deltagelse fra minimum tre nordiske lande - maksimalt gives støtte i tre år

- er tænkt ind i den ramme, som eksisterende nordisk samarbejde udgør, herunder også tidligere og pågå-ende formandskabsprojekter, således at man undgår duplikation men samtidig tilstræber sammenhæng. (Skal updateres når nye regler foreligger)

Norges formandskabspulje

1-8019 Grønn omstilling og konkurransekraft i nordiske byregioner

Programlignende aktiviteter

Valuta Budget 2018 Budget 2017 Budget 2016 Disp./bud. 16 Budget disp. af

DKK 3.000.000 2.749.000 0 0% EK-NER

Formål Utarbeide en felles nordisk strategi for hvordan byene og deres omland kan utvikle sin attraktivitet ved å sikre et godt og inkluderende bymiljø som er økonomisk, miljømes-sig og sosialt bærekraftig. Viktige elementer er klima- og miljøvennlige løsninger, sosial balanse og like muligheter for alle, gode velferds- og kulturtilbud, tilrettelegging for folkehelse, levende sentrum, historiske miljøer og kulturminner, gode blågrønne strukturer, byrom og arkitektur, samordnede areal- og transportløsninger og attrakti-ve arbeidsplasser.

Prosjektet vil også være en plattform for det nordiske statsministerinitiativ (2017-2020) (1-8520) om Nordiske løsninger på globale samfunnsutfordringer, for å dele erfaringer fra byene som kan sikre vekst og velferd sammen med grønn omstilling.

Forvaltnings-organ

Kommunal- og moderniseringsdepartementet

Mål og resultatopfølgning

2018 - Mål 2017 - Mål 2016 – Opnåede resultater

Vurdere ulike metoder for å samle kunnskap om byers kvali-tet og bærekraft, samt anvende erfaringsinnhentingen og valgte metoder til å måle bymessig kvalitet og bærekraft for byene.

Starte etablering av nordisk are-na for erfaringsutveksling mel-lom beslutningstakere, samt arena for ulike fagmiljø for å samle kunnskap om attraktive byregioner.

(23)

1-8020 Blå og grønn bioøkonomi Programlignende aktiviteter

DKK 3.700.000 3.563.000 0 0% EK-FJLS/EK-M

Formål

_Å

_{styrke det nordiske arbeidet for grønn omstilling gjennom prosjekter om blå og} grønn bioøkonomi som skal:

Bidra til de nordiske landenes måloppnåelse av det globale bærekraftsmålet for Hav, SDG 14. Fokus ligger på tiltak som både kan redusere negativ miljøpåvirkning og bidra til videreutvikling og utvikling av nye marine miljøvennlige bionæringer og gjennom-føring av et grønt skifte, herunder gjennom tilpasning til klimaendringer.

Bidra til et mer bærekraftig landbruk gjennom effektiv utnytting av restråvarer og avfall samt redusert svinn i verdikjeden. Prosjektet vil også bidra til et helsefremmen-de kosthold.

Fiskeridirektoratet, Havforsikringsinstituttet, Miljødirektoratet, Landbruks- og mat-departementet, North Atlantic Fisheries Intelligence Group hos Skat Nord

2018 - Mål 2017 - Mål 2016 – Opnåede

resultater

Blå bioøkonomi A Mikroplast

Avslutte måling av mikroplast i bunnle-vende fisk og dyr.

Analysere og vurdere forskjellene mel-lom arter og forskjellene melmel-lom geo-grafiske steder.

Vurdere hvilke konsekvenser mikro-plast/plast vil kunne ha for nordiske blå bio-næringer.

B Spøkelsesfiske

Basert på identifisering av forbedrings-områder i 2017 skal det bidras til økt kunnskap på tvers av fagmiljøer og myndigheter, og eventuelt implemen-tere fungerende løsninger gjennom kunnskapsutveksling mellom nordiske land. Utvidelse og drift av nettverk gjennom egen nettside og møteplass etter behov.

C Tareskog

Analysera resultat om mengden marint organisk karbon fra blå skog som blir

Blå bioøkonomi (ca 2,5 MDKK): Prosjektet vil undersøke mikroplastni-vå i nordiske arter i kyst og hav og utrede konsekvenser for blå bio-næringer. Prosjektet vil også omfatte bekjempelse av fiskerikriminalitet, spøkelsesfiske samt spredning av stillehavsøsters.

Prosjektet omfatter videre klimatil-pasning mot overgjødsling av tare-skog og blå tare-skogers rolle i økosyste-mer og karbonsyklus:

A Mikroplast

Måle mikroplast i bunnlevende fisk og dyr på utvalgte steder, både nær loka-le forurensningskilder slik som avløps-renseanlegg, urban bebyggelse mv. og langt fra slike kilder på steder hvor langtransportert forurensning domi-nerer.

Analysere og vurdere forskjellene mellom arter og forskjellene mellom geografiske steder.

B Spøkelsesfiske

En status oversikt med hensyn på

(24)

2018 - Mål 2017 - Mål 2016 – Opnåede

resultater

deponert og langtidslagret i sedimen-ter.

Analysera resultat om de blå skogenes rolle i den marine karbonsyklusen som kan brukes for å etablere utslippsregn-skap for blå skog (Wetland supplement IPCC).

Analysera resultat om effekt av for-mørkning av kystvann på blå skog, og eventuelle tipping points for økosys-temene.

D Stillehavsøsters

Innenfor prosjektets temaområder kartlegge ulike faktorer som er sentra-le, beskrive og evaluere tiltak som er iverksatt og som er planlagt iverksatt, vurdere hvor hensiktsmessige disse er, både i kommersiell og forvaltnings-messig sammenheng og komme med forslag til eventuelle endringer, pri-mært på et overordnet, nordisk nivå. Første udkast til business cases grund-lægges og kvalificeres i 2018. Resulta-tene fra workshopen i høstet 2017 leg-ges til grunn for faglige og koordine-rende aktiviteter i 2018

E Fiskerikriminalitet

Gjennomføre to workshops i 2018 med relevante land - og myndigheter, og iverksette - og følge opp tiltak mot aktører som er involvert i fiskerikrimi-nalitet og bidra til at kunnskap og in-formasjon om området spres. Grønn bioøkonomi:

Prosjektet skal:

Bidra til mer effektiv utnytting av re-stråvarer og avfall og redusert svinn i verdikjede og hos forbruker (Nidaros-deklarasjonen – Primærnæringenes og matsektorens ansvar for grønn vekst, Nordisk Ministerråd 2012).

kunnskap- og aktiviteter knyttet til tap av fiskeredskaper i de deltakende nordiske landene, både for yrkesfiske og fritidsfiske, herunder avfallsmottak og gjenvinning.

Gjennomføre workshop som oppstart av nettverksbygging og kunnskapsut-veksling.

C Tareskog

Økt kunnskap om mengden marint organisk karbon fra blå skog som blir deponert og langtidslagret i sedimen-ter.

Økt kunnskap om de blå skogenes rolle i den marine karbonsyklusen som kan brukes for å etablere utslipps-regnskap for blå skog (Wetland sup-plement IPCC).

Økt kunnskap om effekt av formørk-ning av kystvann på blå skog, og eventuelle tipping points for økosys-temene.

Opprette samarbeid med minst en vannregionmydighet i hvert deltaker-land og etablere nordisk nettverk mellom relevante kunnskapsmiljøer. D Stillehavsøsters

Innenfor prosjektets temaområder kartlegge ulike faktorer som er sent-rale, beskrive og evaluerede tiltak som er iverksatt og som er planlagt iverksatt, vurdere hvor hensiktsmes-sige disse er, både i kommersiell og forvaltningsmessig sammenheng og komme med forslag til eventuelle endringer, primært på et overordnet, nordisk nivå.

Der bliver utført en workshop høsten 2017, hvor forskere og forvaltere dis-kuterer disse temaene og konkretise-rer flaskehalser for en videre utvikling og behovet for aktiviteter/prosjekter som kan skaffe den nødvendige in-formasjon.

E Fiskerikriminalitet

(25)

2018 - Mål 2017 - Mål 2016 – Opnåede

resultater

Bidra til nordisk satsing på utvikling av restprodukter til nye biobaserte pro-dukter fra landbruksektoren, (Samar-beidsprogram for MR-FJLS 2017-2020) Styrke det nordiske samarbeidet om mer ressurseffektiv produksjon ved bedre utnyttelse av restråstoffer (Sam-arbeidsprogram for MR-FJLS 2017-2020)

Bidra til å fremme et mer bærekraftig kosthold.

Dette ska gjøres gjennem at:

Identifisere optimale metoder for pro-sessering av bioaktive olje og peptid (Norilia AS).

Doseresponsforsøk i gnagere for å for-hindre fedme-relaterte sykdommer (hyperlipidemi, fedme, diabetes) med oljen og peptidet alene samt kombina-sjon av olje og peptid (Norge, Finland, Sverige)

med relevante land - og myndigheter, og iverksette - og følge opp tiltak mot aktører som er involvert i fiskerikrimi-nalitet og bidra til at kunnskap og informasjon om området spres. Grønn bioøkonomi (ca 1 MDKK): Identifisere optimale metoder for prosessering av bioaktive olje og pep-tid (Norilia AS).

Doseresponsforsøk i gnagere for å forhindre fedme-relaterte sykdommer (hyperlipidemi, fedme, diabetes) med oljen og peptidet alene samt kombi-nasjon av olje og peptid (Norge, Fin-land, Sverige).

1-8021 Helse

DKK 2.100.000 2.341.000 0 0% EK-S/EK-FJLS

Formål Prosjektene tar utgangspunkt i anbefalingene i den strategiske gjennomlysningen av det nordiske helsesamarbeidet (Könberg-rapporten) og skal:

Bidra til at vi raskere finner årsaker til sykdom og utvikler mer persontilpasset fore-bygging og behandling i helse- og omsorgstjenesten. Flere kliniske studier og sam-menlignende registerstudier på nordisk nivå vil styrke konkurransekraften i en kunn-skapsbasert økonomi.

Bidra til å øke kunnskapen om antibiotikaresistens som er et raskt voksende problem og en alvorlig trussel mot global helse.

(26)

Nordiskt forskningssamarbete för bättre hälsa

Att fortsätta arbetet med att utre-da forslag til tiltak for å redusere tids- og ressursbruken som følger av parallelle prosesser for etikk-godkjenning i Norden.

Att utrede en nordisk lösning för att göra samarbeid om hälsodata mer lättillgänglig för nordisk forskning – Nordic Commons, Virtuellt center.

Att genomföra Nordic Trial Alli-ance för personanpassad medicin. Antibiotikaresistens

Utarbeide en felles-nordisk, gene-risk kommunikasjonsplan, inklu-dert en felles nordisk kampanje (eksempler kan være film, video-snutt, datavisualisering, innhold til nettsider, markedsmateriale og lignende) som vil øke kunnskapen om antibiotikaresistens og som kan tilpasses og gjøres tilgjengeli-ge for publikum i de enkelte lan-dene.

Helsedata (ca 1,7 MDKK):

Utrede forslag til tiltak for å redu-sere tids- og ressursbruken som følger av parallelle prosesser for etikkgodkjenning i Norden. Utrede barrierer og muligheter for en nordisk løsning for samarbeid om helsedata ved et virtuelt nor-disk senter for helsedata.

Videreføring og videreutvikling av Nordic Trial Alliance særskilt mot persontilpasset medisin.

Antibiotikaresistens (ca 0,6 MDKK): Utarbeide en felles-nordisk, gene-risk kommunikasjonsplan, inklu-dert en felles nordisk kampanje (eksempler kan være film, video-snutt, datavisualisering, innhold til nettsider, markedsmateriale og lignende) som vil øke kunnskapen om antibiotikaresistens og som kan tilpasses og gjøres tilgjengeli-ge for publikum i de enkelte lande-ne.

1-8022 Integration

DKK 5.000.000 5.294.000 0 0% MR-K/EK-U

Formål Bidra til å styrke den fellesnordiske satsingen på integrering gjennom tiltak som fremmer inkludering av utsatte barn, unge og voksne i barnehage, utdanning og ar-beidsliv samt utforsker kulturlivets og frivillighetens rolle.

Mere konkret skal prosjektet:

- bidra til å åpne de nordiske fellesskapene. I mange lokalsamfunn og kommuner er kultur og idrett, forenings- og organisasjonsliv den viktigste møteplassen utenfor jobb og skole. Et tilgjengelig og inkluderende kultur- og organisasjonsliv gir dermed inn-vandrere en viktig mulighet til å bli kjent med menneskene som bor i lokalsamfunnet, til å praktisere språk og bruke og vise sine ressurser, og til å føle tilhørighet.

- bidra til raskere integrering for den enkelte, gjennom å kartlegge og utvikle effektive modeller for godkjenning av utenlandske utdanninger og yrkeskvalifikasjoner.

(27)

- fremme bedre løsninger og koordinerte tjenester på tvers av sektorer for å løse de utfordringene kommunene i hele Norden møter med å håndtere opplæring, sysselset-ting, helsetjenester, barnevern, bosetting og integrering av utsatte barn og unge un-der 24 år.

Norsk kulturråd, Kunnskapsdepartementet

2018 - Mål 2017 - Mål 2016 – Opnåede

resultater

Kulturlivets och frivilligsektorns roll i inte-grering och inkludering: Projektet bidrar till aktivt deltagande och inkludering av migranter i det lokala kultur- och före-ningslivet i Norden.

Bidrar till att skapa mötesplatser inom det professionella och friviliga kulturlivet i Norden.

Stärker samarbetet och erfarenhetsut-bytet mellan de nordiska länderna. Arbetsgruppen kommer med inspel och säkrar att initiativen är relevanta i Nor-den.

Inkludering av utsatte barn, unge og voksne i barnehage, utdanning og arbeids-liv: Kartleggingen skal gi et godt

kunnskapsgrunnlag for forståelse av felles utfordringer og videre nordisk samarbeid om gode løsninger for

godkjenning av utenlandske utdanninger og yrkeskvalifikasjoner.

Kommunene i de nordiske landene deler erfaringer og utvikler sin praksis for å lykkes med tverrsektoriell samhandling. Det statlige nivået i de nordiske landene deler erfaringer om hvordan de gjennom tverrsektoriell samordning kan under-støtte kommunenes arbeid.

Spredning av resultater gjennom evalue-ring og dokumentasjon.

Kulturlivets og frivillighetens rolle i integrering og inkludering (ca 2 MDKK): Oppstartskonferanse og ned-settelse av nordisk arbeidsgruppe. Inkludering av utsatte barn, unge og voksne i barnehage, utdanning og ar-beidsliv (ca 3,2 MDKK): Kartlegge ek-sisterende ordninger for godkjenning av utenlandske utdanninger og yrkes-kvalifikasjoner i de ulike landene, in-kludert prosess, metodikk, tidsbruk og kostnader. Kartleggingen bør ink-ludere en oversikt over hvilke prinsip-per og kriterier som legges til grunn ved godkjenningene.

Etablere nasjonale case med sikte på å utvikle nye erfaringer med tverrsek-toriell satsing for utsatte barn og unge, og skape grunnlag for videre utvikling og erfaringsdeling.

Målet er å stimulere til bedre organi-serte og koordinerte kommunale tje-nester for utsatte barn og unge under 24 år.

(28)

1-8023 Styrket samarbeid mellom de utenrikspolitiske instituttene Programlignende aktiviteter

DKK 1.000.000 509.000 0 0% NSK

Formål Prosjektet skal kartlegge hva slags politikk og instrumenter som er tilgjengelig i de ulike nordiske landene for å identifisere mulig «mønsterpraksis» for å håndtere ulike trusler og kriser. Dette skal bidra til å skape en solid empirisk plattform for diskusjon og nytenkning om svar på nye trusler gjennom nordisk samarbeid.

Norsk utenrikspolitisk institutt

Etablere oversikt over likheter og forskjeller i nordiske lands utenrikspolitikk og potensialet for læring og koordinering.

Gjennom nordisk erfaringsut-veksling, faglig samarbeid og diskusjon, identifisere og fore-slå metoder for å kartlegge «mønsterpraksis» for å utnytte muligheter og håndtere utford-ringer i de nordiske landenes utenrikspolitikk.

1-8024 Nordisk energisamarbeid

DKK 200.000 814.000 0 0% EK-NER

Formål Prosjektet skal bidra til et bedre samarbeid mellom aktører i de nordiske og baltiske land både policymessig og på fagnivå innen for energi-området. Dette er særligt rele-vant i forhold til EU’s planer om en energiunion. Gjensidig utveksling av informasjon skal bidra til gjensidig utveksling av kompetanse mellom de nordiske og baltiske land i NB 8. Videre skal prosjektet bidra til å markere Norden som region i det større europe-iske EU/EØS-markedet ved å gjennomføre en høynivåkonferanse og forberedende møter som skal avholdes i forbindelse med det nordiske energiministermøtet under norsk formannskap

Nordiska ministerrådets kontor i Tallinn, Olje- og energidepartementet

2018 - Mål 2017 – Mål 2016 – Opnåede

resultater

Stærkere samarbejde og erfa-ringsudveksling blandt aktører i Norden og Baltikum i forhold til eksempelvis EU energi union.

De kommende år byder på en række nye mu-ligheder og udfordringer for det nordiske ener-gipolitiske samarbejde blandt andet i forbindel-se med EU’s planer om en Energiunion, men

(29)

også i forbindelse med øget andel af fornybar energi.

Dette projekt fokuserer gennem afholdelse af konferencer på, med fokus på hvad disse æn-dringer og udforæn-dringer betyder, og hvordan de kan håndteres. Der vil være fokus på EU ener-giunion, elmarkedet og energieffektivitet. Der vil være fokus på nordisk s, hvordan disse ud-fordringer kan håndteres.

Finlands formandskabspulje

1-8012 Statistisk utredning över nordisk rörlighet och förmåner över gränserna

DKK 3.750.000 3.818.000 3.814.000 98% NSK

Formål Projektet planerar, tar fram och publicerar nordisk gränsregional statistik över avslu-tad utbildning, studier, pendling och flyttrörelse.

Projektet ska även ta fram en beskrivning över registerdatas möjlighet vid produktion av gränsregional statistik samt redogöra över metoder för statistikproduktion.

Statistikcentralen, Finland

Producera och publicera uppda-terad statistik samt eventuellt ny statistik.

Slutrapport över projektets me-toder och resultat.

Utarbeta förslag om fortsatt statistikproduktion.

Producera och publicera gräns-regional statistik över avslutad utbildning, studier, pendling och flyttrörelse.

Utreda möjligheterna att produ-cera statistik över utbetalade sociala förmåner till annat nor-diskt land och näringslivet rörlig-het över nationsgräns.

Ramavtal mellan de nordiska statistikbyråerna underskrivna. Planer för det första konkreta datautbytet (inklusive datain-nehåll) gjorda och över-enskomna.

Tidtabell och planer för år 2017 gjorda och överenskomna. Planer för publicering och kommunicering av resultat gjorda.

(30)

1-8013 Forskarutbyte mellan de nordiska utrikespolitiska instituten

DKK 750.000 764.000 763.000 98% NSK

Formål Syftet med projektet är att skapa positivt mervärde för de nordiska utrikespolitiska instituten genom att upprätta ett treårigt program för forskarutbyte mellan de nor-diska utrikespolitiska instituten.

Projektets styrgrupp består av de medverkande institutens direktörer från alla de nor-diska länderna. Styrgruppen har även i uppgift att diskutera den allmänna informat-ionsgången mellan instituten samt hur den kan förbättras.

Utrikespolitiska institutet, Finland

Att genom utbyte mellan forskare i de nordiska utrikes-politiska instituten:

Underlätta komparativ nor-disk forskning.

Sänka tröskeln för nordisk utrikespolitisk diskussion. Öka nordiskt forskarsamar-bete.

Att öka utbytet mellan forskare i de nordiska utrikespolitiska instituten.

Att öka kunskapen samt tillför-seln av kunskap inom Norden i frågor som berör Norden eller enskilda nordiska länder.

Forskarna har deltagit i projektet. En del har ansökt om utbyte för att fördjupa tidigare samarbete, t.ex. genom att skriva gemensamma artiklar; en del av utbytena har skett i syfte att skapa nya kontakter och lära känna ett annat instituts forsk-ning och arbetskultur. En stor del av utbytena har även gått ut på att träffa relevanta parter och forsk-ningsprojekt samt skaffa material och göra forskningsrelaterade inter-vjuer.

1-8014 Miljömärkning Svanen, cirkulär ekonomi och miljöavtryck

DKK 750.000 764.000 763.000 98% ÄK-M

Formål Målet för projektet är att klargöra hur Svanen kunde ha nytta av produktspecifika mil-jöavtrycket PEF i EU för at främja resurseffektivitet och cirkulär ekonomi, och hur Svanen kunde bidra till uppföljningen av EU’s framtida riktlinjer om produkters miljö-information.