ÖREBRO UNIVERSITET
Ämneslärarprogrammet, samhällskunskap Självständigt arbete, 15hp
Elevdemokratins utformning och utmaningar
Villkorligt elevinflytande och elevråd som en möjlig demokratisk process
Ola Lindholm
1 Student councils have been present in Swedish schools for decades and is believed to
generally be a good way for students to practice democracy in a protective environment. There seems however to be an unproblematic view on the matter and if theses councils actually portray a true democratic procedure that is meaningful for the students and productive in increasing the well being of the school. The purpose is to study student participation and school democracy from a democratic perspective to see what kind of influence students have and which democratic challenges this brings. This is done though the studying of local school documents about student councils and how they regulate how the student council is ruled. To complement this interviews from former student council members was done to give a student perspective on the matter. The results show that these documents fluctuate very much in content and detail and therefor shows a very unspecific definition on what kind of influence student have in schools and with it brings some challenges to the table on how to make them a valuable asset to a student’s life and development into a democratic citizen.
2 Innehåll
1. Inledning ... 3
1.1 Syfte och frågeställningar ... 5
2. Bakgrund: Elevinflytande i svensk skola ... 6
2.1 Olika inflytandekanaler för elever ... 7
3. Tidigare forskning ... 9
3.1 Styrdokument som idealbilder ... 9
3.2 Praktiska möjligheter och svårigheter ... 10
3.3 Dilemman och målkonflikter ... 11
3.4 Argument för och emot elevinflytande och skoldemokrati ... 13
3.5 Summering ... 15
4. Teoretiska utgångspunkter... 16
4.1 Skillnaden mellan elevinflytande och skoldemokrati ... 16
4.2 Kriterier för demokrati ... 17
4.3 Summering ... 20
5. Metod ... 21
5.1 Dokument som datakälla ... 21
5.2 Insamling av lokala styrdokument på gymnasieskolor ... 22
5.3 Analysmetod för lokala styrdokument ... 23
5.4 Intervjuer med gymnasieelever ... 24
5.4.1 Urval ... 25
5.4.2 Genomförande och reflektion av intervjuer... 26
5.4.3 Analys av intervjuer ... 27
6. Resultat ... 28
6.1 Lokala styrdokument ... 28
6.1.1 Skillnader kommunala skolor och friskolor ... 30
6.2 Intervjuer ... 31
6.2.1 Introduktion och start av engagemang ... 31
6.2.2 Programrådets utformning och verksamhet ... 32
6.2.3 Bemötande och behandling ... 33
7. Analys ... 35
7.1 Inflytande genom den formella skoldemokratin ... 35
7.2 Demokratiska utmaningar ... 36
8. Diskussion ... 38
9. Referenser ... 40
10. Bilagor ... 41
3
1. Inledning
Barn och elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem.
Informationen och formerna för barnens och elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. Elevernas och deras sammanslutningars arbete med inflytandefrågor ska även i övrigt stödjas och
underlättas. (Skollagen 4 kap 9 §)
Så står det skrivet i skollagen angående elevinflytande i skolan. Citatet i sig förefaller rimligt inom västvärldens demokratikontext och står också i samklang med det demokratiuppdrag som skolan har jämsides med kunskapsuppdraget, att fostra dagens barn och ungdomar till demokratiska medborgare. Genom att redan i ungdomen lära sig och praktisera demokratiska arbetsmetoder så kan steget ut i det demokratiska samhället underlättas och kan dessutom verka positivt för skolans kvalitet på utbildning. Utbildning tolkas här som hela verksamheten inom skolan vad gäller såväl det sociala, organisatoriska och fysiska (ex. själva byggnaden) aspekterna av skolan.
Elevinflytande är ett brett och ospecifikt begrepp, men handlar framför allt om hur både elever och skolor organiserar den samlade elevgruppen på skolan för att utöva inflytande över frågor de anser viktiga för dem. Dessa två behöver inte nödvändigtvis betyda samma sak. Elever organiserade sig själva långt före det att skolor började göra det. Det var inte förrän demokratiuppdraget instiftades i efterdyningarna av andra världskriget som skolor började organisera elever och en mer formell skoldemokrati började ta form (Delander & Thalén 2008). Det är denna som idag kan liknas med exempelvis klass- och elevråd.
Klass- och elevråd idag har fått rollen som elevernas formella röst mot lärare, rektorer och skolledning. Via detta organ så kan elever utöva inflytande på skolan innanför accepterade ramar. Elevråd beskrivs ofta i allmänna termer som ett bra system för elever att uttrycka sina åsikter via och en bra plattform för skolpersonal att inhämta dessa från, men frågan är om det verkar så problemfritt som det kan se ut vid första anblick. Det pratas exempelvis om
skoldemokrati som skendemokrati där ordet demokrati snarare används som en överideologi som legitimerar allt. I verkligheten så blir elevinflytande istället underordnat effektivitet och politisk makt vilket begränsar elevrådens handlingsutrymme (Lundström 1999). Detta kan då leda till att elevernas utrymme för inflytande till stor del är beroende av lärare, rektorer och skollednings välvilja och inställning till att höra och ta till sig elevernas åsikter (Denvall
4 1999). Det finns också svårigheter även om skolans vuxna är välvilligt inställda och flera dilemman och målkonflikter kan inträffa (Lelinge (2011). Dessa försvårar också för vuxna att över huvud taget tillgodose elever med de inflytande de kan tänkas eftersträva.
Den optimistiska men något oproblematiserande bild av elevdemokrati och elevråd som metod för utövning av inflytande som finns är problematisk. Inte för att elevinflytande i sig är dåligt för varken eleverna, skolan eller det framtida samhället. Snarare handlar det om den okonkreta och ospecificerade bild som anger vad skoldemokrati ska ha för funktion och roll inom skolans beslutsfattande. Elevinflytande kan å ena sidan vara en ypperlig möjlighet att skapa meningsfullhet och engagemang, men det finns också en lika stor risk för att etablera ett cyniskt och skeptiskt förhållningssätt till demokratiska arbetsformer (Lundström 1999). Det senare kan då också motverka skolans uppdrag om att uppfostra demokratiska medborgare. Utgångspunkten är att det sannolikt förekommer olika lokala varianter av skoldemokrati och grad av elevinflytande på grund av den ospecifika beskrivning av vad elevinflytande
egentligen är. Olika kommuner, skolledningar och skolpersonal tolkar sin uppgift olika vilket innebär olika villkor och förutsättningar för eleverna att utöva inflytande och påverkan på sin utbildning. Detta är problematiskt ur ett samhällsperspektiv med tanke på ambitionen om likvärdig utbildning. Det innebär också att svenska ungdomar går in i vuxenvärlden där de antas vara fostrade till demokratiska medborgare, men deras förutsättningar har sett väldigt olika ut och som en konsekvens av det kan deras demokratiska kompetens variera stort. Den form som elevinflytande finns som i dagens skoldemokrati har en del utmaningar framför sig om tanken är att den ska vara en del av den demokratiska fostran. Detta innefattar elevråd som skolans instrument för elevinflytande och om elever ges adekvata möjligheter till att utnyttja sin rätt att höras samt tänka tillbaka på det som en givande och meningsfull erfarenhet. Denna uppsats hoppas kunna väcka en mer problematiserande syn på elevrådens funktion och roll inom skolan, och vilka utmaningar både skolledning, lärare och elever ställs för i den form den finns i idag. Hur skolan ger eleverna rent formella möjligheter till elevinflytande och varför de även kan vara problematiska i praktiken sett ur ett demokratiperspektiv. Lokala styrdokument är en källa för att skapa förutsättningar, precisera praktiken och uppehålla rutiner som ifall de fattas försvårar situationen för alla parter vad gäller tolkningar och handlingsutrymme. Dessa ska uppmärksammas inom detta arbete för att påvisa strukturer, utmaningar och brister med hur skolor väljer att organisera lokalt elevinflytande.
Förhoppningen är att detta ska vara av nytta för både politiker och skolledare i deras framtida organisering och ansvar för att elevinflytande ska bli en meningsfylld del av utbildningen.
5
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna uppsats är att studera elevinflytande och skoldemokrati i form av elevråd i gymnasieskolan ur ett demokratiperspektiv.
Vilket slags inflytande ges eleverna genom den formella skoldemokrati som elevråd innebär? Vad framstår som de svåraste demokratiska utmaningarna med elevråd?
Undersökningen baseras på lokala styrdokument om elevråd och elevinflytande, samt intervjuer med tidigare elevrådsaktiva ungdomar.
6
2. Bakgrund: Elevinflytande i svensk skola
Organisering av elever på svenska skolor är inget nytt fenomen. Däremot så har dess form förändrats vid ett flertal tillfällen precis som samhället som har omgivit det. Här nedan följer en kortare historisk överblick över hur elevorganiseringen och elevinflytandet har förändrats inom ramen för det svenska samhället.
Den första elevkåren startades upp på Teknis i Borås året 1862. Anledningen var att få fram bättre priser på den guldring alla studenter fick efter varje avslutat studieår. Efter detta spred sig fenomenet till flera olika skolor runtom i landet. Processen skedde gradvis över en längre tid. Det var först 1938 som den första centralorganisationen skapades. Sveriges tekniska skolors elevförbund, eller STSE, jobbade främst med elevsocial verksamhet så som olika evenemang för eleverna och rabatterade priser på skolmaterial. Elevkårerna hade hittills stått som självständiga organisationer och skolorna hade inte blandat sig i verksamheten, men det skulle förändras (Delander & Thalén 2008).
I efterdyningarna av andra världskriget började en omorganisering av delar av skolans verksamhet. Förutom kunskapsuppdraget som funnits sedan tidigare tillkom nu ett
demokratiuppdrag som ämnade fostra eleverna till demokratiska medborgare. Som en del av detta instiftade många skolor elevråd som ett sätt för eleverna att inom skolan träna
representativ demokrati och utöva inflytande inom accepterade ramar. Förebilden var det nyligen skapade organisationen Förenta Nationerna som innehöll representanter ifrån varje medlemsnation. Elevråd spred sig snabbt inom skolvärlden och ansågs vara en bra metod för elever att praktisera demokrati (Delander & Thalén 2008).
Elevernas organisation utökade också och en ny centralorganisation bildades. SECO –
Sveriges elevers centralorganisation bildades 1952 och jobbade förutom med det studiesociala också med vissa politiska frågor så som elevers rättssäkerhet, rätten att överklaga betyg och att skolan skulle bli mer sekulär. Organisationen fortsatte att växa och på 60-talet fanns elevråd på majoriteten av de svenska skolorna. 1962 genomfördes den första elevriksdag för att diskutera vad organisationen skulle göra (Delander & Thalén 2008). Det börjar dock uppkomma flertalet interna politiska stridigheter vad elevorganisationer egentligen ska göra. Detta är något som förekommer även senare under 70- och 80-talet. Det började också ske en förskjutning och större fokusering på elevkårer som den bättre organisationsformen. Detta på grund av dess direktdemokratiska karaktär istället för den representativa som elevråd hade.
7 1982 så går SECO samman med en annan organisation, Elevförbundet, och bildar
Elevorganisationen.
På 90-talet ökade intresset för elevinflytande både från statligt och vetenskapligt håll. En ny läroplan med större fokus på elevinflytande sattes i bruk och flera statliga utredningar gjordes om hur det konkret skulle kunna införas i verksamheten. Elevrörelsen stod också för flera omorganiseringar och man börjar i större grad ansluta elevråd till verksamheten igen på grund av dess ökade popularitet på grund- och gymnasieskolor. En verksamhet kallad Sveriges Elevråds Samarbetsorganisation, eller SVEA, bildas 1994. Grundtanken var ett större fokus på olika elevråds erfarenhetsutbyte och lokala samarbeten mellan skolor (SVEA 2016). På 2000-talet hamnade frågan om elevinflytande i skymundan från politiskt och vetenskapligt håll, men omorganiseringarna fortsatte inom elevorganisationerna. En ökad kritik mot det stora fokuset på skolpolitiken gjorde att det skolpolitiska programmet avskaffades helt 2005 vilket innebar att organisationerna inriktade sig främst som stöd åt lokala organisationer och studiesocial verksamhet (Delander & Thalén 2008).
De senaste åren syns främst en ökning av antal elevkårer på Sveriges gymnasieskolor.
Elevrörelsen hinner också byta namn vid två tillfällen. Först till SECO år 2007 och sedan igen till Sveriges Elevkårer 2012.
2.1 Olika inflytandekanaler för elever
Som vi kunnat se ovan så finns det en del olika organisationer och verksamheter som intresserar sig för elevinflytande inom svensk skola. Det har skett många namnbyten och omdefinitioner om vad de innebär och ska sträva efter vilket kan skapa viss förvirring. Här kommer vissa förtydliganden som har betydelse för denna uppsats.
En elevkår är en självständig organisation som oftast inriktar sig på en enskild skolas elever. Syftet är en mer meningsfull skoltid med sociala evenemang och en känsla av en kollektiv röst som för elevernas talan. Den styrs av elever för elever och fungerar som de flesta
föreningar genom stadgar och årsmöte som högsta beslutande organ. Utanför årsmötet agerar en demokratiskt vald styrelse som verkställande organ (Delander & Thalén 2008). Den största centrala organisationen är Sveriges Elevkårer som främst inriktar sig mot att underlätta
uppstartandet av elevkårer på gymnasiet.
Elevråd beskrivs av organisationen Sveriges elevråd (Svea) som ett samlingsnamn för en grupp av elever som för fram elevernas röst. Elevrådets uppgift är:
8 Samla och stärka elever på skolan.
Värna om elevers rättigheter.
Representera och föra fram elevers röst.
Elevråd kan också verka som ett uppsamlingsnamn för flera olika råd inom skolan som också organiseras av skolan. Elevråd bygger på representativ demokrati. Grundidén är att varje klass har ett klassråd. De frågor som klassrådet har tar dess utvalda representanter med sig till elevrådet som högre instans. Elevrådet innehåller representanter ifrån alla skolans klasser. I vissa fall finns en mellannivå som på gymnasieskolor med stort elevantal kallas för
programråd. Programråd innehåller representanter ifrån alla klasser inom det programmet, och de i sin tur skickar representanter vidare till hela skolans elevråd. Mötesformalian innebär ofta en mötesordförande och sekreterare där talarlista först för att få ordet. Elevrådets funktion är att vara elevernas röst mot skolledningen om eleverna uppmärksammar ett problem eller tillkortakommande som de vill belysa och förändra/åtgärda.
Som nämns ovan så är den största skillnaden mellan ovanstående att elevråd organiseras av skolan medan elevkårer organiseras av eleverna själva. Elevkårer kan visserligen uppmuntras av skolledningen, men de blandar sig inte i hur elevkåren styrs eller sammanträder. Eftersom denna uppsats bygger på hur lokala styrdokument ger förutsättningar för elevinflytande och skoldemokrati så kommer inte elevkårer att studeras. Istället är det elevråd som kommer att studeras på grund av deras direkta anslutning till skolan. Med det sagt så kommer inte denna uppsats att påstå att något är bättre än det andra heller. Man kan vara medveten om att det finns flera sätt att organisera elevinflytande och att de alla har sina fördelar och nackdelar. Denna uppsats grundar sig på hur skolor organiserar elevinflytande eftersom de har ett ansvar att uppmuntra och underlätta detta för eleverna. Därför kommer elevråd att vara i fokus för detta arbete.
9
3. Tidigare forskning
Tidigare forskning ämnar till att ge en första inblick om de texter som redan finns på ämnet. Den litteratur som presenteras utgör inte en fullständig samling över all litteratur som finns, men sätter ljus på olika utmaningar som finns med elevinflytande och hur det går att resonera kring dem. Kapitlet är uppdelat i olika teman och går i ordning efter hur styrdokument är utformade, vilka praktiska möjligheter och svårigheter man kan stöta på i en
elevrådsverksamhet, olika dilemman och målkonflikter som kan påträffas samt en avslutande argumentation för och emot elevinflytande. Även om detta kapitel främst är till för att
introducera elevinflytande och vad som har skrivits om det så finns det också en viss analytisk potential i en del forskning som kan komma till användning i senare analys och diskussion. Dessa kommer att presenteras i en summering av kapitlet i slutet.
Värt att notera är att all den forskning som kommer att presenteras nedan är gjord på högstadiet och inte gymnasiet. Anledningen till detta är att det har varit svårt att få tag på relevant forskning som har gjorts på gymnasienivå. Detta kan naturligtvis ses som en svaghet och är inte en helt optimal förutsättning vid senare jämförelser. Dock så är de teorier som presenteras i tidigare forskning generella i sin natur och kan appliceras även på gymnasienivå till största del.
3.1 Styrdokument som idealbilder
Skolan som institution styrs främst utifrån ett flertal texter så som lagar, förordningar och styrdokument från staten. Dessa är meningen att reglera vad skolan har för uppdrag och vad verksamheten ska innehålla. Texterna är skrivna i en viss samhällelig kontext och en politisk agenda. De ska också gå från att vara en samhällelig och politisk ambition till praktisk verksamhet. Detta är inte alltid enkelt och kan innebära vissa svårigheter.
Jan Grannäs (2011) beskriver det som att villkoren för demokratiuppdraget skiljer sig åt beroende av flera olika faktorer. Mer konkret så utgår olika styrdokument utifrån en idealbild av skolan och en idealbild av medborgaren som elev. Individen har olika möjligheter att utöva inflytande som är mycket beroende på dennes sociokulturella och socioekonomiska bakgrund. Mycket utgår ifrån svensk medelklass där eleven har med sig vissa färdigheter och kunskaper hemifrån. Grannäs benämner detta som den professionella eleven (Grannäs 2011, s. 42f). Professionella elever är de elever som har enklast att leva upp till de förväntningar som finns på den ideala eleven. Exempelvis ett ordförråd ursprunget från svensk medelklass, en respekt för lärarens profession och en förståelse för allmänt uppförande som inte är provocerande
10 eller väcker uppstöt bland sin sociala omgivning. Referenspunkten här är läraren som har tolkningsföreträde inom skolan som också har formell beslutanderätt. De elever som inte lever upp till förväntningarna får då svårare att anpassa sig och leva upp till de krav som ställs. Resultatet blir en social isolering ifrån olika plattformar för formellt inflytande och påverkan samt ojämna maktrelationer och hierarkier både mellan lärare-elev och elev-elev (Grannäs 2011, s. 174f). Försök till inlärandet och utövandet av demokratiska processer riskerar då att bli exkluderande och spär istället bara på social segregation till följd av ojämn fördelning av kulturellt kapital (Brumark 2010, s. 79). Brumark benämner detta som medborgarkompetens där elever avkrävs kunskaper och färdigheter som endast kan fås via socialisation inom en viss samhällskontext. Exempelvis så är man i skolan och deltar i elevråd för att lära sig om demokratiska mötesprotokoll och procedurer som innebär att fördela ordet och respektera andras åsikter och majoritetsbeslut, men dessa krävs redan vid start och för de som inte har med sig dessa egenskaper sedan innan så är man redan i underläge.
3.2 Praktiska möjligheter och svårigheter
Skolors möjligheter att implementera elevinflytande och skoldemokrati har i forskningen visat sig variera. Det finns både någorlunda positiva men också negativa upplevelser av hur den praktiska verksamheten har tagit tillvara på det kulturella kapitalet, men också skapat sina egna förutsättningar för att underlätta för eleverna att tillägna sig demokratiska arbetsmetoder inom skolan.
Vid ett dåligt genomförande kan brister i grundläggande demokratiska och praktiska regler förekomma. Brumarks (2010, s. 83ff) observationer visar att endast en minoritet av eleverna verkar intresserade och deltar i de diskussioner som uppkommer på de klass- och
elevrådsmöten som arrangeras. Det är också en snedfördelning där pojkar generellt var mer aktiva, men också kom med betydligt fler icke-relevanta inlägg som innebar ett avbrott från andra lovande diskussioner. Dessa kantades också av dåligt språk och ett försök att göra sig rolig i ett sökande efter bekräftelse från sina kamrater. På mötet förekom alltså en intern maktkamp om ordet och vem som inte kunde tillägna sig det tänkte innehållet på grund av störningsmoment.
En slutsats av ovanstående som presenteras är att medborgarfostran inte gagnar alla elever eftersom de avkrävs vissa färdiga kunskaper de paradoxalt nog är där för att lära sig (Brumark 2010, s. 84). När det sedan inte finns lokal kompetens eller regleringar, exempelvis skrivna dokument, för hur man fångar upp sådana elever som inte kommer ifrån det ”ideala” hemmet
11 som innehåller ”rätt” sociokulturella faktorer så kan det antingen ske som ovan med elever som orsakar störningsmoment, eller det motsatta som innebär passivitet, blyghet eller talängslan samt outnyttjad möjlighet att utöva demokratiska arbetsformer (Brumark 2010, s. 85). Båda innebär att det blir svårare att genomföra uppdraget om att uppfostra demokratiska medborgare när elever inte får någon möjlighet att utöva några reella demokratiska processer. Hittills så har de negativa aspekterna varit mest framträdande, men det finns dock potential till meningsfullhet och inflytande i dessa möten och strukturen runtomkring. I Denvalls (1999) undersökningar på en skola med en större tradition av skoldemokrati och elevinflytande ställde sig både elever och personal positiva till dess effekter. Något som var direkt avgörande var att båda parter kunde se att elevråd hade en stor betydelse för den allmänna trivseln. Eleverna kände sig delaktiga och tagna på allvar samtidigt som lärare såg det som positivt för eleverna utveckling och att eleverna rörde sig inom de accepterade ramarna (Denvall 1999, s. 139f). Det fungerar också som en positiv spiral där engagerade elever uppmuntras och därmed också blir mer ambitiösa till att utnyttja sitt inflytande.
Denvall (2010, s. 143) presenterar i sitt arbete några faktorer för demokratiska elevråd som måste uppfyllas för att kunna sägas vara meningsfullt. Dessa är:
Val av elevrepresentanter fritt från påtryckningar och extern kontroll. Elever ska ha rätt till insyn i elevrådets arbete och utkrävning av ansvar.
Diskussionen ska vara fri i gemensamma frågor och det ska vara både mötes- och yttrandefrihet.
Om ovanstående följs och om skolan kan säkerställa dessa förutsättningar för sina elever så ökar möjligheten till en mer givande skoldemokrati där elever får med sig positiva
erfarenheter och ökade kunskaper om demokratiska arbetsformer.
Tyvärr så påträffas begränsningar även här. Även om alla är positivt inställda till den utbredda elevdemokratin så verkar det finnas en låg beredskap att släppa in elever som har ett eget intresse inom skolans undervisningsformer. Där elever förut har uppmuntrats att komma med åsikter och förslag möts det istället av negativa besked vilket har visats sig skapa frustration och kritik från elevernas håll (Denvall 1999, s. 147).
3.3 Dilemman och målkonflikter
Även om det finns en positiv inställning till elevinflytande och skoldemokrati så finns det fortfarande vissa institutionella hinder. Faktum är att skolan styrs utifrån vissa premisser där
12 elever på gott eller ont befinner sig underställda lärare och rektorer/skolledning. På
kommunala skolor måste man också ta hänsyn till kommunen och den politik som den styrs utifrån. På friskolor så blir motsatsen en styrelse eller skolkoncern där det dessutom finns ett intresse av att gå med ekonomisk vinst. Elevråd organiseras utifrån vuxnas konstruktion och uppfattning av vad det egentligen ska ha för funktion istället för att ta sin utgångspunkt ifrån vad elever vill. Det blir en slags villkorlig representativ demokrati där elever enbart kan handla utefter vad vuxna tillåter dem till (Lelinge 2011).
Enligt Lelinge (2011, s. 137) så finns det några generella dilemman som kan dyka upp i samband med institutionella strukturer kontra faktiskt elevinflytande. Dessa är:
Demokratisk träning – reellt inflytande Lärares styrning – Elevers inflytande Rätten att prata – Rätten att vara tyst Lärares ansvar – Elevers anpassning
Dilemmat om demokratisk träning kontra reellt inflytande så lyfts problematiken fram om huruvida elever faktiskt har något reellt inflytande i nuet eller om det enbart handlar om träning och förberedelse inför framtiden. Det hela kokar ner till elevernas egen uppfattning. Lärare och skolledare verkar vara överens om att det är träning inför framtiden, men att meningsfullhet i det här sammanhanget inte behöver betyda absolut inflytande. Så länge eleverna känner att de blir tagna på allvar och att deras åsikter respekteras och blir hörda så ökar chansen för att de ska uppleva elevråd som meningsfullt (Lelinge 2011, s. 137f). Detta kommer i sin tur att innebära att eleverna tillägnar sig en positiv inställning till demokrati för framtiden.
Den andra punkten handlar om vad som än viktigast i lärares styrning eller elevers inflytande. Det hela bottnar i elevers inflytande inom en demokratisk process, eller lärarens styrning mot en snabbare lösning på problemet. Dessa kan komma i konflikt med varandra och ställer också frågan om vad elever egentligen har inflytande över. Svaret är att det är en ständig förhandlingsprocess mellan lärare och elev. Lärare måste försöka lyssna på eleverna och höra om deras åsikter och önskemål, men sedan också förklara varför vissa önskemål inte kan uppfyllas (Lelinge 2011, s. 138f). Om förståelse kan skapas för sådant så kan ett legitimt samspel uppstå med ömsesidig respekt för varandra. Risken här är förstås att mycket hänger på lärare yrkesskicklighet och att de har en positiv inställning till att höra elevers åsikter, och att på ett pedagogiskt sätt kunna förklara för eleverna varför vissa beslut inte kan genomföras.
13 Det tredje problemet handlar främst om mötesformalia och om när man ska prata respektive vara tyst. Värt att notera är att prata inte räknas som att prata om irrelevanta saker, och att vara tyst innebär inte att vara passiv. Att prata i det här sammanhanget betyder att man kommer med en värdefull åsikt eller ett tillägg som bidrar till den fortsatta diskussionen. Att vara tyst innebär att man tar sig tid för att lyssna på vad andra har att säga och att förhålla sig respektfullt till det som yttras. Det finns också en maktdimension här att ta hänsyn till där upplevelsen om ifall omgivningen lyssnar eller inte kan påverka ifall det känns mödosamt att prata (Lelinge 2011, s. 139f). Det önskvärda är att hela elevgruppen ska känna sig bekväma med att yttra sig inför gruppen, och då måste det skapas ett klimat både funktionellt och socialt som möjliggör detta.
Den sista punkten rör det ansvar som lärare har och hur mycket elever ska anpassa sig efter det. Lärare har genom sin ålder och yrkesposition mer makt än eleverna, vilket också ger skoldemokratin villkorlig och beroende av lärares inställning till den. Som lärare innebär det att skola in elever i ett demokratiskt arbetssätt men att samtidigt veta vart man ska markera och sätta gränser för eleverna i sitt inflytande (Lelinge 2011, s. 141f).
Lelinges fortsatta diskussion grundar sig mycket på att de mål som finns uppsatta för
elevinflytande och skoldemokrati har en verklig chans att uppnås genom elevråd, men att det hänger på flera faktorer för att det ska få önskvärd effekt. Annars finns det en stor risk för att det hela upplevs som en skendemokrati där lärare ändå beslutar som de vill och eleverna tappar intresset när de inser att de inte kan påverka så mycket som de önskade (Lelinge 2011, s. 161ff). De största faktorerna som Lelinge tar upp är förmågan att skapa en störningsfri zon och ett bra socialt liv i skolan samt lärares yrkesskicklighet och vilja till öppna samtal. Finns det ett bra samspel mellan lärare – elev och elev – elev så ökar möjligheterna för att
upplevelsen av det reella inflytandet ska ses positivt och meningsfullt.
3.4 Argument för och emot elevinflytande och skoldemokrati
Lundström problematiserar i sin text Demokrati i skolan? (SOU 1999:93) om regeringens proposition Lokala styrelser med elevmajoritet kan vara ett bra sätt att öka elevinflytandet i skolan. Just dessa argument och Lundströms sätt att bryta ner och diskutera dessa kanske var avsedda för denna specifika proposition, men de talas om på ett så pass generellt plan att det ändå går att överföra dessa på elevinflytande och skoldemokrati i allmän mening. Kortfattat beskrivet gick det ut på att under en 4-års försöksperiod överlåta vissa ansvars- och
beslutsfunktioner på lokala skolstyrelser med elevmajoritet. Lundström ställer sig kritisk till regeringens argument till just denna proposition.
14 Regeringens argument blir i det här fallet varför elever bör ha rätt till ökat inflytande och skoldemokrati. Dessa argument lyder:
Det är en demokratisk rättighet.
Det är en del av den demokratiska fostran. Det leder till pedagogisk effektivitet. Det är ett bättre utnyttjande av kompetens.
Det sista argumentet är Lundström noga med att poängtera att det inte är ett uttalat argument, men att det i propositionen går att utläsa indirekt i löpande text. Lundström är kritisk till propositionens fokus på nyttoargument där alla förutom det första argumentet pratar om att elevinflytande och skoldemokrati är en metod för att uppnå något annat (SOU 1999:93, s. 75ff). Undantaget är det faktum att skoldemokrati kan ses som en demokratisk rättighet vilket snarare blir ett principiellt argument. Det faktum att elever till viss del redan är svenska medborgare så bör de också informeras om och inkluderas i den verksamhet de spenderar en stor del av sitt liv inom. Att inte inkludera dem skulle ses som odemokratiskt och skulle då gå emot det uttalade målet om att skolan ska vila på demokratisk grund och praktisera
demokratiska arbetsmetoder.
För att återvända till nyttoargumenten så grundar det sig i Lundströms diskussion huruvida elevernas personliga utveckling ska vara huvudmålet vid införandet av utökat elevinflytande (SOU 1999:93, s. 82). Han erkänner visserligen att elever kan utveckla demokratiska
egenskaper och få ett ökat intresse för demokratiska procedurer via ökat inflytande, men att detta måste förbli en bieffekt av ökad skoldemokrati. Lundström beskriver det metaforiskt som att ”vägen” inte ska vara detsamma som ”målet”, och att detta inte ska vägleda det
praktiska handlandet. Om så skulle vara fallet så förminskas skoldemokratin till att riskeras att bli ännu ett undervisningsämne istället för att vara en plats där elever kan föra fram frågor och påverka beslut. Att ökat inflytande skulle leda till större pedagogisk effektivitet är inte heller något garanterat resultat enligt Lundström (SOU 1999:93, s. 91). Det är definitivt en möjlig utgång, men det finns också många andra faktorer som spelar in för att det pedagogiska ska lyckas. Det sista argumentet angående bättre kompetensutnyttjande ställer sig Lundström frågande till vilka kompetenser som i så fall anses viktiga, vem det är som bestämmer vilka kompetenser som är viktiga och om dessa ska vara redan etablerade kompetenser eller ska utvecklas parallellt med ökat elevinflytande (SOU 1999:93, s. 94). Allt detta leder enbart till
15 att elevdemokrati används som en metod för vissa andra önskvärda effekter kopplade till framtida demokratiskt medborgarskap.
3.5 Summering
Kapitlet har redogjort för den generella problematiken kring varför elevinflytande och hur det ska regleras inte är en enkel uppgift. Att styrdokument utgår från en idealbild riskerar att försvåra den praktiska verksamheten vilket också har påvisats. Även om det finns en gemensam ambition om ett ökat elevinflytande så finns det också vissa dilemman att ta hänsyn till som kräver ständig bearbetning, diskussion och inte minst professionell
kompetens. Det blir också värt att betänka de olika argument för eller emot elevinflytande, och vad det egentligen ska användas till. Allt detta blir variabler som måste tas med i beräkningen om elevinflytande ska bli meningsfullt.
Det finns också inslag av analytisk potential i några av de resultat som har presenterats. Med det menas att även om de presenteras under tidigare forskning så är de användbara vid senare analys och diskussion. Denvalls faktorer för ett demokratiskt elevråd kan tänkas ge en
indikation för vad ett elevråd bör vara för eleverna och vad som bör säkerställas i lokala styrdokument. Lelinges dilemman kan visa sig användbara när jämförelser ska göras med mina egna resultat och skillnader i formella styrdokument och elevers upplevelser. Lundströms nyttoargument kan till sist tas i beaktande i en slutlig diskussion om vad elevinflytande och skoldemokrati egentligen kan vara.
16
4. Teoretiska utgångspunkter
I teoretiska utgångspunkter så presenteras de teorier som kommer att stå för det analytiska ramverket när det insamlade materialet analyseras. I kapitlet så redogörs skillnaden mellan elevinflytande och skoldemokrati samt vad som är skillnaden mellan formellt och informellt inflytande. Det presenteras också vilka kriterier som utmärker en demokratisk process och hur vi kan avgöra vad som är demokratiskt önskvärt. Sist så kommer en summering som nämner det viktigaste som kommer att tas med för fortsatt analys och diskussion i arbetet.
4.1 Skillnaden mellan elevinflytande och skoldemokrati
Elevinflytande och skoldemokrati är begrepp som verkar förekomma tillsammans och kan sägas vara besläktade till viss del. De har mycket med varandra att göra och kan till viss del handla om samma sak på olika nivåer. Därför blir det relevant att först och främst definiera dessa mer utförligt här. Elevinflytande i dess generella och odefinierade roll verkar ses som något positivt och eftersträvansvärt (Lundström 1999, Grannäs 2011). Det verkar finnas ett slags konsensus som beskriver elevinflytande som enbart positivt och berikar elevens väg till att bli en demokratisk medborgare. Utifrån detta dras slutsatser att elever bör ges större utrymme för att utöva detta inflytande och engagera sig i skolans beslutsprocesser. För att elever ska ges denna möjlighet så ska skolan anamma demokratiska arbetsformer.
Nyckelordet här är att demokrati förutsätter att flera personer, i detta fall eleverna, får
inflytande över sin skolvardag och i samråd med rektor och lärare tar gemensamma beslut om dess utformning.
En fråga som uppkommer är vad som blir skillnaden mellan elevinflytande och
skoldemokrati? Lundström (Lundström 1999, s. 67ff) delar upp begreppen genom att ge elevinflytande en vidare mening medan skoldemokrati snarare är elevernas kollektiva makt mot andra aktörer relaterade till skolan. Skoldemokrati blir i denna mening en formell makt som utövas efter formella demokratiska beslutsregler. Ett exempel på detta är just klass- och elevråd. Lundströms ganska skarpa indelning gör att elevinflytande snarare blir något som en ensam elev eller elevgrupp eventuellt kan påverka genom. Det ger bara effekt om dess mottagare, exempelvis en lärare, är öppen för elevens åsikter. Elevinflytande blir därmed villkorligt med blandat utfall beroende på lokala förutsättningar. Skoldemokrati i form av elevråd blir däremot något som lärare ”måste” lyssna på då elevråd har en annan maktrelation jämte aktören än vad en enskild elev har. En individ kan främst utöva makt genom att hänvisa till sina rättigheter som elev som i mångt och mycket bottnar i det juridiska och vad som står i
17 styrdokument som lärare och rektorer måste förhålla sig till. Lundström (1999) delar upp allt i olika dimensioner av påverkansmöjligheter som ser ut som följande:
Kollektiv Individ
Makt Demokrati Rättigheter
Inflytande Samverkan Påverkan
(Lunddström 1999, S. 69)
Utifrån vad vi kan se om elever som kollektiv och individ får de enligt Lundström olika möjliga utgångar beroende på ifall de använder sig av makt eller inflytande. När
elevkollektivet använder makt så görs det via demokratiska beslutsprocesser, i det här fallet elevråd, för att få fram beslut hos rektorer och lärare. Kollektivet kan dock också använda inflytande vilket resulterar i en samverkan mellan de olika aktörerna för att arbeta emot en föredraget gemensamt mål. Individen i sin tur kan använda makt för att poängtera sina rättigheter, men kanske främst genom att utöva påverkan. Skillnaden här är att den aktör som eleven utövar påverkan på har ingen skyldighet att ta hänsyn till denna påverkan, utan kan negligera den. Detta på grund av den asymmetriska maktrelationen mellan elev och lärare där läraren både institutionellt, socialt och mognadsmässigt står över eleven. Lundström
exemplifierar hur en elev kan ha inflytande över undervisningen genom att de kan förhandla med läraren om hur en redovisning kan presenteras utifrån en alternativ metod än det var på förhand beslutat av läraren.
4.2 Kriterier för demokrati
Det har sedan tidigare fastställts att elevråd ska styras genom demokratiska metoder och att elevråd i sig är en representativ demokratiform. Frågan är då hur demokratiska elevråd faktiskt är. För att på något sätt kunna urskilja detta så kommer Robert Dahls
demokratikriterier att används för denna uppsats. Valet av Dahl är grundat på det
genombrottet och erkännandet som han har fått. Hans kriterier är också lätta att använda och applicera inom ramen för detta arbete.
De kriterier som Dahl presenterar ska ses som att om de uppfylls helt och hållet reflektera en perfekt demokratisk process. Dahl (1989, s. 108f) är dock noga med att poängtera att detta kanske aldrig kommer att uppnås i verkliga livet. Detta på grund av dess utmaningar som ställer höga krav på både samhällssystemet och individerna inom det vad gäller bland annat transparens, intelligens, rättvisa och jämlikhet. Människor har sina tillkortakommanden som kanske gör oss till just människor. Kriterierna ska snarare ses som ideal att alltid sträva mot i
18 varje del av processen. Vissa av kriterierna är också mer grundläggande och på sätt och vis enklare att tillfredsställa än andra som är mer komplexa. Det ska också poängteras att i och med att kriterierna presenteras som ideal så kan en process fortfarande anses vara godtagbar även om kriterierna inte uppfylls helt och hållet. Så länge idealen eftersträvas så har man kommit en bit på vägen.
Nedan presenteras kriterierna för att sedan diskuteras ytterligare. 1. Inkluderande medborgarskap
2. Effektivt deltagande.
3. Lika rösträtt vid slutliga avgörande beslut. 4. Upplyst förståelse.
5. Kontroll över agendan/dagordningen.
Den första punkten om inkluderande medborgarskap handlar om vilka som egentligen räknas som medborgare. Detta kan till exempel handla om frågor om ålder, kön eller ursprung. Eftersom detta arbete fokuserar på skolan så är ”medborgaren” redan bestämd som elev i ett land med allmän skolplikt där alla barn/ungdomar ska gå i skolan. Därför kommer den punkten inte att diskuteras ytterligare, men det kan vara bra att ha i åtanke i andra sammanhang.
Effektivt deltagande handlar om att alla som ryms inom demos ska ha lika möjlighet att föra upp frågor och att uttrycka vilket avgörande de föredrar under hela processen (Dahl 1989, s. 109). Att kunna göra sig hörd, och att bli lyssnad på oavsett vem du är en viktig princip som måste kunna följas. Det är inte bara viktigt som en individuell rättighet, utan också för att exempelvis representanter i en representativ demokrati ska veta vad deras väljare anser vara viktiga frågor.
Lika rösträtt grundar sig på föregående om att allas röst är lika mycket värd, och då borde den även vara det när man väl ska gå till slutgiltigt beslut. En person är lika med en röst, oavsett vem personen är. Genom att varje persons val ges lika tyngd så garanterar man den formella jämlikheten bland medborgarna1. Detta garanterar att alla har lika stort inflytande över ett beslut och möjlighet att visa sitt val. Vad som inte ingår är dock sådant som sker innan det
1 Dahl benämner det som medborgare som en del av ett demos/befolkning. För att förenkla beskrivningen
inom det här avsnittet kommer jag att fortsätta att använda hans termer. Var dock medveten om att medborgare kommer senare att översättas till elev och demos/befolkning till elevgrupp vid senare resultat, analys och diskussion.
19 avgörande beslutet. Här skulle exempelvis vissa röster teoretiskt sett kunna väga tyngre än andras vilket skulle kunna påverka vilka alternativ eller beslut som går upp för ett avgörande beslut. Själva valet behöver inte heller vara efter majoritetsregeln per definition även om den kan sägas vara den mest använda. Istället ska den valmetod som bäst passar till kriterierna tillämpas (Dahl 1989, s. 109f). Majoritetsregeln i sig har sina tillkortakommanden, men till dess att en bättre lämpad metod upptäcks/uppfinns så kan den antas fortsätta att användas. Upplyst förståelse gör antagandet att större kunskap/förståelse leder till bättre beslut. Det hela grundar sig i antagandet att varje enskild person vet vad som är bäst för sig själv, men för att veta det så krävs att personen har tillräcklig information tillgänglig och införskaffad för att göra en bra bedömning av sina alternativ (Dahl 1989, s. 111). Detta reser självklart frågan om en befolkning kan anses vara tillräckligt upplyst för att kunna göra ett adekvat val, eller om man istället ska tillhandahålla mer kvalificerade att besluta åt en. Dahls svar på detta är att det visserligen är svårt att bedöma och fastställa, men vidhåller att ingen är så kvalificerad att de skulle kunna fatta beslut åt någon annan. Det viktiga är dock att alla medborgare får lika stor möjlighet att skaffa sig information och kunskap för att kunna göra ett kvalificerat och
övervägt val och rösta på det som ligger i både ens egna och andras intresse. Det är också lika viktigt att viktig information som är av vikt för att kunna fatta ett beslut inte frånhålls någon vid något tillfälle (Dahl 1989, s. 112).
Den sista punkter rör kontrollen över agendan/dagordningen. Dahl poängterar att så länge redan nämnda punkter är uppfyllda så skulle processen kunna anses vara fullt demokratisk vad beträffar dess dagordning och demos. Men för att kunna sägas vara fullständigt
demokratiskt så får medborgare inte vara begränsade vad gäller frågor som kan uppkomma på agendan/dagordningen, alternativt bara kunna ha en demokratisk process inom några valda intresseområden. I en komplett demokratisk process så måste medborgaren ha möjlighet att bestämma vilka ämnen som ska placeras på agendan utan att det på något sätt inskränks av varken inre eller yttre påtryckningar (Dahl 1989, s. 112f). När det kommer till representation och delegation. Här gäller slutgiltig kontroll (final control). Principen är att även om
medborgarna är kapabla att fatta beslut så kan de också delegera det till exempelvis en myndighet som gör det åt en. Detta beviljas så länge denna auktoritet går att återkalla av demos. Både delegering och återkallning ska kunna ske genom en demokratisk process och därmed slutgiltigt skulle hela systemet kunna anses vara demokratiskt (Dahl 1989, s. 113f).
20
4.3 Summering
Med hjälp av de teorier som har presenterats så sammanställs ett analytiskt ramverk. Lundströms påverkansdimensioner arbetar tillsammans med Dahls demokratiteorier för att försöka utröna vad lokala styrdokument formellt bestämmer om inflytande, och vad de samtidigt utelämnar som informellt och därmed villkorligt. Dahls demokratiteorier kan sedan läggas på detta för att se vilka kriterier som vanligtvis fastställs formellt och vilka som även här utelämnas till rektorers och lärares egna lokala tolkningar och godtycklighet. Detta avgör vilket typ av inflytande elevråd är och vilka de största demokratiska utmaningarna som framträder med den organisationen av elevinflytande och skoldemokrati.
21
5. Metod
Datainsamlingen kommer att ske på två olika sätt. Dels genom insamling av gymnasieskolors lokala styrdokument över skoldemokrati och dels genom kvalitativa intervjuer. Flera metoder kan komplettera varandra. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i att lokala styrdokument
formulerar grunderna för elevrådens roll, inriktning och organisation och vara något att falla tillbaka på och hänvisa till vid osäkerhet. Därför blir det intressant att studera vad de säger och hur pass detaljerade de är. Dokument måste dock också implementeras i verksamheten. Därför så genomförs även kvalitativa intervjuer med två före detta elevrådsengagerade elever på en utav de undersökta skolorna. Dokumentet beskriver verksamheten så som den ska styras, och intervjuerna kompletterar med elevernas bild av och upplevelsen av elevrådet på en skola.
5.1 Dokument som datakälla
Att använda diverse dokument som data för en undersökning kan göras på flera olika sätt. Vad som är av största vikt är dock att säkerställa dokumentets kvalitet. Detta kan göras med ett antal kriterier som är:
- Autenticitet - Trovärdighet - Representativitet - Meningsfullhet
Autenticitet innebär att materialet är äkta och att det kommer från ett otvetydigt ursprung. Trovärdighet säkerställer att materialet är utan felaktigheter och förvrängningar.
Representativitet ställer sig frågan om materialet är typiskt när det gäller den kategori från där den är hämtad, eller varför den inte är det. Med meningsfullhet kontrolleras materialets tydlighet och begriplighet (Bryman 2011, s. 489).
När det kommer till dokument från statliga myndigheter (ex. kommunala skolor) eller
officiella dokument från privata källor (ex. friskolor) så uppfyller de vanligen autenticitet och meningsfullhet utan större bekymmer. Vad gäller trovärdighet så finns det ofta en skevhet. Detta är dock inte till någon nackdel utan ses snarare som intressant att studera. Man ska dock vara medveten om att dokumentet inte ska ses som objektiva utan kan innehålla felaktigheter och förvrängningar. Representativitet är lite diffusare. Vad gäller statliga myndigheter så är representativitet inte riktigt aktuellt då materialet ofta är unikt för det specifika fallet. Något unikt kan inte vara representativt, men är fortfarande av intresse i kvalitativa undersökningar.
22 Vad gäller privata källor så ska man vara medveten om att de dokument man får tillträde till kanske inte alltid är just representativt. De som finns tillgängliga är just det därför att de framställer verksamheten i positiv dager eller är okontroversiellt. Man kan aldrig vara riktigt säker utan snarare reagera om det verkar vara något osäkert över de dokument man har fått tillgång till (Bryman 2011, s. 494ff).
5.2 Insamling av lokala styrdokument på gymnasieskolor
Två län/regioner i Mellansverige har valts ut för dokumentinsamling. Inom dessa län finns både kommunala skolor och friskolor. I det första urvalet så fanns det 20 kommunala skolor och 18 friskolor, det vill säga totalt 38 gymnasieskolors hemsidor undersöktes i det första urvalet.
För att få tillgång till lokala styrdokument finns det flera saker att ta hänsyn till. För det första så måste skolan ha något slags dokument eller annan text nedskriven och tillgänglig. Sökandet efter sådana texter skedde i tre steg. Först besöktes skolornas officiella hemsidor för att se om något dokument eller en särskild meny som behandlade ämnet fanns. Sökord som har använts var: - Elevinflytande - Skoldemokrati - Elevdemokrati - Elevråd - Programråd - Klassråd
På detta sätt fick jag in 13 st. olika skolors styrdokument. Om inget fanns på hemsidan kontaktades skolans administration eller rektor via e-post där jag frågade om något sådant fanns tillgängligt på plats. Jag erbjöd mig att personligen komma dit och hämta det om det inte gick att skicka elektroniskt. Som ett sista steg tillfrågades rektorerna via e-post om hur elevråd organiseras. Detta var dock inte någon intervju utan konversation via mail. Detta resulterade i ytterligare 1 skolas dokument och mall för elevråd.
Alla dokument och texter som inkom sparades sedan elektroniskt lokalt och skrevs även ut för att säkerställa att de inte gick förlorade. Totalt samlades det in 14 st. lokala styrdokument från olika skolor från de två regionerna/länen.
23
5.3 Analysmetod för lokala styrdokument
Efter att alla styrdokument samlats in analyseras de genom en kvalitativ innehållsanalys med hjälp av de teoretiska utgångspunkterna i form av Lundströms dimensioner av
påverkansmöjligheter samt Dahls demokratikriterier. Kvalitativ innehållsanalys innebär sökandet efter bakomliggande teman, som i det här fallet blir påverkansdimensionerna och demokratikriterierna. Inom analysmetoden finns etnografisk innehållsanalys som innebär en ständig revidering av teman och kategorier. Detta innebär att variabler och kategorier kan framkomma under studiens gång då de kontinuerligt upptäcks och jämförs (Bryman 2011, s. 505). Denna kom också till användning vid diverse tolkningar. Detta passar som metod eftersom en mer rörlig tolkning av teman och kategorier är att föredra när dessa typer av dokument analyseras. Ett kriterium kan uppfyllas genom flera olika formuleringar där olika skolor kan behandla samma kriterium på olika sätt.
Dimensionerna för påverkansmöjligheter används för att se vad formella dokument säger, och vad de inte säger om sin process. Det formellt skriftliga räknas som kollektiv makt inom Lundströms uppdelning medan det som inte är nedskrivet och inte nämns anses vara
informellt inflytande som praktiseras genom kollektiv samverkan eller individuell påverkan. Det informella inflytandet kommer att ses som villkorligt och beroende av godtyckliga lärare eller rektorer. Detta eftersom det till skillnad från dokumenten inte är reglerat i text och därmed inte kan hänvisas till annat än muntligt.
Båda dessa kan sedan analyseras vidare med hjälp av Dahl demokratiteorier och vilka kriterier som dokumenten helt eller delvis tillfredsställer. Detsamma gäller för vad som inte nämns, och vad dokumenten inte tar upp. Eftersom kriterierna är allmänt präglade för att passa vilken grupp eller situation som helst och inte en skolkontext specifikt så har kriterierna
operationaliserats en bit utan att gå emot sin tidigare definition. Här följer en kortare komplettering till de redan beskrivna kriterierna:
Effektivt deltagande innebär att det först och främst finns en plattform för eleverna att delta på. Här räknas verksamheter så som klassråd, programråd och elevråd in. Det innebär också att alla elever har rätt att uttrycka sin åsikt och ta upp frågor som är av relevans.
Lika rösträtt betyder att när något beslutas inom olika elevmöten så används röstning som beslutsmetod. Alla närvarande elever har också rätt att rösta för, emot eller på olika förslag. Varje elevs röst är också lika mycket värd oavsett exempelvis ålder, kön eller roll så som ex. ordförande.
24 Upplyst förståelse kan vara lite krånglig att tolka i det här sammanhanget eftersom det inte har med helt vuxna individer att göra. Det skulle kunna tolkas som en mognadsfråga med tanke på elevernas ålder. Jag reserverar mig för detta men har helt enkelt valt att tolka det utifrån vilka yttre förutsättning till upplysthet som eleverna tillmäts. Exempelvis ifall eleverna är garanterade en första introduktion i hur elevråd går till och ifall det finns någon färdig mötes-mall som mötesordförande kan utgå ifrån. Protokollföring räknas också in här då elever kan hänvisa till tidigare beslut vid uppföljning. Kriteriet handlar alltså mera om tillgänglig information som elever får tillhanda före och efter möte.
Kontroll över agendan är den sista och kanske också den mest svårdefinierade. Detta för att det kan vara svårt att i text kunna utläsa ifall elever är begränsade eller inte. Kriteriet kommer dock att utgå från att elever inte ska kunna begränsas i vilka frågor och förslag de vill ta upp. Det är eleverna som bestämmer vilka områden som är viktiga att diskutera och ta upp på sin möten, och ska inte i början av proceduren begränsas utifrån detta. Rent konkret så kommer kriteriet att räknas som uppfyllt ifall skolan direkt nämner att elever är fria att komma fram med fria frågor. Kriteriet är inte uppfyllt om skolan nämner vilka områden som de får påverka eller helt enkelt inte nämner det.
När resultatet sammanställs så kommer skolornas att räknas genom hur många skolor som uppfyller respektive kriterium. Varje skola kan teoretiskt sätt uppfylla samtliga kriterier, men genom att se hur många skolor som uppfyller respektive kriterium så kan mönster
framkomma om vilka kriterier som uppfylls respektive inte uppfylls. Därmed går det också att utläsa vilka kriterier som ofta är formellt bestämda och vilka som framstår som demokratiska utmaningar.
5.4 Intervjuer med gymnasieelever
Kvalitativ intervju som metod passar bra då jag är ute efter gymnasielevers subjektiva tankar kring skoldemokrati och elevinflytande. Intervjuer är en vanlig forskningsmetod inom kvalitativ forskning och fungerar väl ihop med att få insikt i enskilda personers känslor och upplevelser (Eriksson-Zetterquist & Ahrne 2015). Visserligen finns problematiken kring ifall resultaten från denna metod kan kvantifieras och kallas för objektivt riktiga, men även om intervjuer inte säger allt så säger det ändå mycket. Det är just det subjektiva vi vill åt. Vad människor tycker och tänker på ett större djup än vad man kan få genom olika svarsalternativ, och där passar intervjuer in ypperligt.
25 Viktigt att betona är dock hur relationen mellan intervjuaren och den intervjuade ter sig. Beroende på bemötande, maktrelationer och formulerandet av frågor kan resultatet skifta. Jag kommer att förhålla mig efter de ”intervjuregler” som Eriksson-Zetterquist & Ahrne (2015, s. 37) tar upp. Dessa är:
1. Intervjuaren ska lyssna på den som talar på ett tålmodigt och vänligt men intelligent reflekterande sätt.
2. Intervjuaren ska inte framhäva någon form av auktoritet. 3. Intervjuaren ska inte ge råd eller moraliska förmaningar. 4. Intervjuaren ska inte gräla/argumentera med den som talar.
5. Intervjuaren ska bara tala eller ställa frågor under särskilda förhållanden.
Intervjuar man en person med värderingar som starkt går emot sina egna kan det vara svårt att inte argumentera emot den intervjuade. I detta fall bör inte frågorna som ställs leda till den typen av svar eller utläggningar, även om man aldrig kan vara helt säker.
5.4.1 Urval
De personer som har intervjuats studerade vid samma gymnasieskola och tog studenten där 2014. I det här arbetet har de namngetts som Linnea och Axel men heter egentligen något annat. De har båda varit engagerade i skolans elevrådsverksamhet under minst ett läsår. Skolan de gick på ingår i min undersökning och har dokument om sin elevrådsverksamhet så att det kan ske en jämförelse. Frågan blir om samma dokument gällde 2014 som för denna undersökning. Men genom att undersöka den aktuella skolan och andra skolor runtomkring och vad deras olika dokument säger så kunde det slås fast att de till stor del överensstämde med de före detta elevernas berättelser. Skolan kan därför anses vara typisk och har högst troligt inte ändrat sina rutiner sedan 2014. På det sättet kan det också fastslås att elevernas erfarenheter också kan vara typiska även för dagens elever eftersom de rör sig i en liknande miljö. Det blir intressant att se vad skolan ”lovar” utifrån dokumenten och kontrastera mot elevernas uppfattningar.
Att intervjuer sker med före detta elever istället för elever som just nu är engagerade kan ha en fördel med en större mognad hos de intervjuade. Att det har gått en längre tid efter att det har hänt skapar också en viss distans och ökad chans för större reflektion över sina
erfarenheter. När man är mitt inne i sin verksamhet kan man ibland vara för nära för att se den stora bilden. En nackdel är självklart att minnesbilden kan vara suddigare eftersom en viss tid har förflutit. Dock så får man också en unik inblick i ifall personerna ansåg att deras
26 engagemang var meningsfullt och hur det kom att påverka dem som demokratiska
medborgare efter att deras gymnasietid var över.
5.4.2 Genomförande och reflektion av intervjuer
För att komma i kontakt med en elevrådsengagerad testades flera olika tillvägagångssätt. I början kontaktades gymnasieskolor inom de regioner som min undersökning hämtat dokument ifrån. Jag vände mig till skolornas administration och senare även rektor och frågade främst efter kontaktuppgifter för att senare kunna kontakta eleverna själv. Ett lyckat resultat uteblev till en början och jag fick även använda alternativa metoder inom min personliga krets för att försöka få tag på ett intervjuobjekt. Till slut var jag framgångsrik i att få tag på en före detta elevrådsengagerad genom mina kontakter. Min relation till denna person var inte större än att vi hade gemensamma bekanta.
Detta ska naturligtvis beaktas ur ett validitetsperspektiv eftersom det till viss del blev ett bekvämlighetsurval. Dock så är detta vanligt förekommande inom kvalitativa intervjuer eftersom det handlar om att över huvud taget få tillgänglighet till individer att intervjua utifrån de kriterier som finns (Bryman 2011, s. 433). Vad gäller mitt fall så fungerade detta snarare positivt då intervjupersonen var mer benägen att bli intervjuad på grund av vår ytliga koppling till varandra. Denna koppling ledde dessutom till att jag fick tag på ytterligare en person i ett snöbollsurval då min första kontakt rekommenderade en annan person som hade suttit i samma elevråd vid samma tidpunkt.
Min generella förhållning vad gällde själva intervjuerna var att de två personer som
intervjuades skulle vara så bekväma som möjligt för att ge mer utförligare och givande svar. De fick själva bestämma plats och tid för intervju och informerades både inför och under intervjun om hur det praktiskt skulle gå till och vad jag skulle fråga om. De var också fria att närsomhelst ställa frågor, pausa eller avbryta intervjun om något skulle uppkomma. De gav båda sitt godkännande om att intervjuerna spelades in med bandspelare. Detta underlättade både senare transkribering och analys.
Mina reflektioner angående intervjuernas genomförande var att de var goda. Båda personerna var engagerade inom ämnet och hade därför en massa åsikter och reflektioner kring sina erfarenheter. Förutom en lite stel inledning så flöt intervjuerna på bra. De erbjöd båda sina egna personliga åsikter även om de till viss del var likartade. Detta kunde dock förklaras eftersom de gick samma årskurs på gymnasiet och satt med i samma råd, och borde därför ha liknande erfarenheter. Materialet som samlades in var dock givande och till stor användning.
27
5.4.3 Analys av intervjuer
Vad som är av intresse för denna uppsats är intervjupersonernas egna erfarenheter och åsikter kring sitt elevrådsengagemang. Det insamlade materialet ställs i kontrast till vad lokala styrdokument och till viss del tidigare forskning säger om elevinflytande och skoldemokrati. Genom olika citat kan en bild presenteras av hur väl lokala styrdokument har implementerats i verkligheten, men också de utmaningar som följer med det och hur den praktiska
28
6. Resultat
Resultatkapitlet redovisar all relevant data som har inkommit. Kapitlet är upplagt i två delar som redovisar de lokala styrdokumenten och intervjuerna separat. De är dock upplagda på samma sätt med en kortare allmän beskrivning för att sedan peka ut några framträdande teman genom antingen tabeller eller citat. Det som presenteras kommer sedan att analyseras vidare i analyskapitlet.
6.1 Lokala styrdokument
Totalt så samlades det in 14 st. dokument från lika många gymnasieskolor i 2 regioner/län i Mellansverige. 13 av dessa hämtades från skolornas officiella hemsidor och en skickades via mail från en rektor på den återstående skolan. Av dessa 14 så var 10 st. kommunala skolor och 4 st. var friskolor. Detta var inget medvetet urval utan reflekterar bara vad som fanns på hemsidorna och vilka rektorer som hörde av sig efter att ett mail skickades ut. Det är dock intressant att notera att kommunala skolor är mycket mer benägna att lägga ut denna info, eller ha någon slags dokumentation över huvud taget.
En första iakttagande som gjordes var att den dokumentation om elevinflytande och elevråd som återfanns på skolorna varierade stort. Vissa skolor förvarade sina dokument på sin svårmanövrerade hemsida under en nästan undangömd undermeny som kortfattat beskrev elevråd och eventuellt hade en namnlista på rådets medlemmar utan kontaktuppgifter. Andra skolor hade utförliga dokument där två skolor använde ett paragrafformat som utförligt beskrevs vad elevrådets funktion skulle vara. På några av hemsidorna förekom det bara några enstaka meningar som egentligen bara uttryckte att elevernas åsikter var viktiga och att elevråd fanns som en plattform för dessa åsikter. Det mest omfattande dokumentet var på 4 A4-sidor i PDF-format som reglerade både elevrådets syfte, elevernas rättigheter, mötets tillvägagångssätt och inflytande-försäkringar som alla hjälpte till att skapa en säker plattform för eleverna att få sina åsikter hörda. Dessa utförliga dokument var även i klar minoritet där endast 4 st. av alla dokument skulle kunna anses utförliga eller mer än en halv A4-sida.
Majoriteten av dokumenten innehöll mellan 5-10 meningar som väldigt allmänt och ospecifikt beskrev elevinflytande som något positivt, dock backades det för det mesta inte upp med några konkreta exempel eller beskrivningar.
Nedan följer ett antal tabeller som visar vilka demokratikriterier som möttes på hur många av skolorna. Uppdelning sker som helt uppfyllt, delvis uppfyllt eller ej uppfyllt. Med helt
29 större tolkning men är menat att säga att även om skolor behandlar kriteriet så klarar de inte riktigt av att uppfylla det helt och hållet. Ej uppfyllt betyder att dokumentet antingen går emot kriteriet eller inte behandlar det över huvud taget.
Alla skolor Tot. 14 st. Effektivt deltagande Lika rösträtt Upplyst förståelse Kontroll över agendan Helt Uppfyllt 13 1 2 6 Delvis Uppfyllt 1 1 6 0 Ej Uppfyllt 0 12 6 8
Effektivt deltagande uppfylldes helt vid samtliga skolor förutom en där det uppfylldes delvis. Detta eftersom de säkerställde att ett verksamt elevråd fanns på skolan och att alla elever hade möjlighet att delta och före upp frågor på antingen klassråd, programråd eller elevråd. Vid fallet där det delvis uppfylldes så berodde detta på att skolan bekräftade att ett programråd fanns, men nämnde aldrig att alla elever fick delta eller var representerade vid dess möten. När det kommer till lika rösträtt så är detta det kriteriet som uppfyllts minst av samtliga. Anledningen är att det helt enkelt inte nämns i en stor majoritet av dokumenten. I det fallet där det faktiskt uppfylls står det: ”Varje program/klass äger en röst på elevrådsmöte och denna framförs av klassens demokratiska valda ombud”. Den skola där det delvis uppfylls är på grund av att elevrådet väljs genom ett allmänt val på skolan, men det står inget om att varje elevs röst väger lika tungt.
Upplyst förståelse uppfylls helt om det är uppenbart att eleverna får ta del av ett ständigt flöde mer relevant information. Det uppmärksammas att elever får ta del av detta på både klass och elevråd samt att vid frågor alltid har rätt att fråga skolans personal om vidare information. Ett exempel på detta är: ” Om det kommer upp frågor, idéer och synpunkter på arbetet inom skolan skall dessa föras vidare till lärare, personal som berörs eller t.ex. elevråd, programråd eller skolkonferensen. Eleverna kan även vända sig direkt till rektorn”. En skola delade även ut en färdig mötesmall som vägledde mötesordförande om hur mötesproceduren skulle gå tillväga. De skolor där kriteriet delvis uppfylldes var de elevråd där elever fortfarande
garanterades information under mötets gång, men reglerade inte elevernas rätt till följdfrågor eller erbjöd eleverna någon mall för hur möten ska gå tillväga.
30 Det sista kriteriet om kontroll över agendan är mer uppdelad. De skolor som uppfyller kriteriet gör detta genom att säkerställa att alla frågor är välkomna att föras upp och diskuteras utan att ignoreras eller begränsas. Ett utmärkt exempel på detta var en skola som formulerade sig som följande: ”Elever har rätt att väcka alla sorters frågor som gäller deras skolsituation och framföra dessa genom formella former enligt elevdemokratiplanen”. Samma skola sade vidare att: ”Elever ska kunna framföra tankar och åsikter om sin skolsituation utan att uppleva oro för att det ska leda till negativa konsekvenser för dem”. Detta säkerställer att alla sorters frågor som kan uppkomma på agendan är viktiga och att eleven inte ska riskera några personliga nackdelar för att ha fört upp dem. I de fall där kriteriet räknades som ej uppfyllt är på de skolor där det antingen aldrig nämndes eller om det fanns bestämda kategorier som elev fick ha inflytande inom. Detta skulle kunna anses som positivt eftersom skolorna uttrycker vad eleverna har inflytande inom. Tolkningen är dock att det lika gärna skulle kunna ses begränsande där elever istället inte får ha något inflytande över eventuella frågor som är utanför de nämna kategorierna.
6.1.1 Skillnader kommunala skolor och friskolor
Eftersom både kommunala skolor och friskolor finns med i arbetet kan det vara intressant att redovisa skillnader mellan dessa. Även om materialet för åtminstone friskolor är för litet så kan det ändå ge en slags bild över likheter och skillnader.
Kommunala skolor Effektivt deltagande Lika rösträtt Upplyst förståelse Kontroll över agendan Helt uppfyllt 9 0 2 5 Delvis uppfyllt 1 0 5 2 Ej uppfyllt 0 10 3 3 Friskolor Effektivt deltagande Lika rösträtt Upplyst förståelse Kontroll över agendan Helt uppfyllt 4 1 1 1 Delvis uppfyllt 0 1 1 0 Ej uppfyllt 0 2 2 3
31 Vid första observation går det att konstatera att vissa skillnader finns. Mest noterbart är att friskolor till 50% behandlar lika rösträtt i sina dokument medan kommunala inte alls gör det. Åt andra hållet så verkar kommunala skolor mycket mer benägna att säkerställa elevernas kontroll över agendan. Det är bara en friskola som gör detta vilket är 25% tillskillnad mot kommunala skolors 50%.
6.2 Intervjuer
2 personer med tidigare elevrådserfarenheter har intervjuats för detta arbete. De har i detta arbete tilldelats namnen Linnea och Axel. De tog båda studenten 2014 och gick på samma gymnasium med inriktning hotell och restaurang, och var verksamma samtidigt i det programråd som skolan arrangerade. Detta leder visserligen till liknande upplevelser och riskerar sämre variation, men fungerar också som en verifiering att det som sägs
överensstämmer eftersom det kommer från två skilda personer.
6.2.1 Introduktion och start av engagemang
Både Linnea och Axel har sedan tidigare kommit i kontakt med elevrådsverksamheten i grundskolan. Medan Linneas största erfarenheter kom på mellanstadiet så engagerade sig Axel mera på högstadiet. Båda upplevde dock klass- och elevråden som positiva erfarenheter. Axel berättar dock att inflytandet var begränsat på högstadiet. ”Det var kul, och även om man inte fick påverka så mycket så var det ändå kul med upplägget. Att ha möte i klassen och välja ut representanter. Jag tyckte att det var roligt och lärorikt”. Även om inflytandet var begränsat så upplevdes det ändå som meningsfullt där han fick lära sig mötesformalia, skriva protokoll och praktisera representativ demokrati.
Båda tog dock med sig denna positiva inställning till upplägget till gymnasiet. De beskriver sig själva som väldigt drivande under sin gymnasietid där de tyckte och tänkte till om mycket som de ville förändra. Alla i klassen delade dock inte deras entusiasm, vilket de själva anser berodde på programmets inriktning och de andra elevernas inställning till studier. När frågan kom upp i deras respektive klasser om någon ville vara deras representant för programrådet kandiderade de båda. I brist på intresse från övriga klasskamrater att göra detsamma så blev de utnämnda till representanter och började närvarade på programrådets möten.
De hade båda sina hjärtefrågor som de hoppades kunna driva på dessa möten. Linnea hade sedan en tid starkt reagerat på den dåliga luftkonditioneringen i byggnaden och ville se en renovering. Axel å sin sida ville att eleverna skulle få varsitt privat skåp att förvara böcker och ytterkläder i. De ansåg båda att detta var rättvisefrågor. Skolan huserade många program som
32 uppehöll sig på bestämda platser i byggnaden. Ett annat populärare program på skolan hade både luftkonditionering, personliga skåp och dessutom bättre studieplatser än vad deras program hade. Detta kritiserades mycket av både Linnea och Axel som ansåg att deras program hade rätt till samma standard.
6.2.2 Programrådets utformning och verksamhet
Programrådet på skolan träffades månadsvis och innehöll mellan 12–15 elever sammanlagt. De turades om att agera ordförande och sekreterare som utsågs vid varje enskilt möte. Alla närvarande representanter hade yttranderätt och förslagsrätt. De hade också med sig frågor från sina klasser om sådant som hade diskuterats på klassrådet. Alla hade rätt att få ordet och uttala sig i frågorna. Med det sagt så vittnade båda om att även om alla i teorin kunde tala så var ordet ofta snedfördelat vilket kunde bero på både blandat intresse och en social hierarki. De var dock ofta överens vid de flesta frågor förutom några enskilda tillfällen. Ett exempel på detta var diskussionen om skoluniform där åsikterna gick starkt isär. Linnea förklarade dock att diskussionerna höll sig inom ramarna för ömsesidig respekt, samtidigt som hon berättar med en gnutta besvikelse i rösten att de inte fick behandla så många frågor som de kunde ha olika åsikt om.
