Avvikelser i en röntgenverksamhet: Ofrånkomliga eller möjliga att undvika?

(1)

Ofrånkomliga eller möjliga att undvika?

-En allmän litteraturstudie

Marie Paula Irakoze

Röntgensjuksköterska 2020

Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap

(2)

LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Institutionen för hälsovetenskap

Röntgensjuksköterskeprogrammet, 180 hp

Avvikelser i en röntgenverksamhet: Ofrånkomliga eller möjliga att

undvika?

-En allmän litteraturstudie

Incidents in a radiology department: Inevitable or avoidable?

-A general literature review

Marie Paula Irakoze

Examensarbete, 15 hp

Höstterminen, 2019

Handledare: Johan Kruse

(3)

‟ Une suite d'erreurs ne peut guère mener à autre chose qu'à une défaite”. Jean Dutourd En serie avvikelser kan inte leda till något annat än förlust.

‟ Errare humanum est, perseverare diabolicum”, Seneca.

(4)

Abstrakt

Inledning: Röntgenverksamhet förväntas tillhandahålla en patientsäkervård. Inom

verksamheten förekommer det tillbud, och avvikelsehantering är en del av en kvalitetssäkring som kräver ett engagerat och kontinuerligt arbete. Syfte: Syftet med den här studien är att beskriva vilka olika typer av avvikelser som förekommer inom röntgenverksamheten. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes där en systematisk litteratursökning ledde till elva artiklar som granskades och analyserades. Resultat: I resultat framkommer det brister i remisser, diagnosavvikelser, koordinations-och kommunikationsproblem. Vidare beskrivs bristande säkerhetsmedvetande, läkemedelsavvikelser och tekniska problem. Slutsats:

Avvikelser kan förebyggas genom att implementera strukturer som förhindrar den mänskliga faktorn från att äventyra patientsäkerheten. Vidare kan det tillämpas en proaktiv

kommunikation mellan röntgenavdelningen och andra vårdavdelningar och mellan personal på röntgenavdelningen.

(5)

Abstract

Background: The radiology department is expected to provide a safe patient care. However, incidents occur within the organization and a program managing those errors is a part of quality improvement which requires a devoted and constant work. Aim: The aim of this report is to describe the different types of errors that occur within the radiology department. Method: A general literature review was conducted, and a systematic literature search resulted in eleven studies. The studies were analyzed and reviewed. Result: The results shows inadequacies in requisitions, diagnostic errors, coordination and communication problem. Furthermore, the lack of safety consciousness, drug related complications and technical issues are described. Conclusion: Incidents can be managed by implementing structures that prevent the human factor to jeopardize patient safety. Moreover, a proactive communication can be implemented between the radiology department and other wards departments and among radiology staff.

(6)

Innehållsförteckning

Inledning... 6 Metod ... 9 Litteratursökning ... 9 Tabell 1 ... 10 Kvalitetsgranskning ... 11 Tabell 2 ... 12 Etiska överväganden ... 15 Dataanalys ... 16 Resultat ... 17 Tabell 3 ... 17 Diskussion... 22 Metoddiskussion ... 22 Resultatdiskussion ... 23

The Swiss Cheese modell – ett sätt att förklara avvikelsernas uppkomst. ... 27

Slutsats ... 28

(7)

Inledning

Kvalitetsarbete är ett viktigt område i hälso- och sjukvården och inom den radiologiska verksamheten varierar metoderna för kvalitetsarbete då de är kopplade till olika

undersökningsprocedurer som patienten genomgår, (Lee YH et al, 2016). Eftersom

röntgenverksamheten arbetar i en alltmer komplex vårdmiljö uppnås säkerheten med hjälp av ett utvecklat system och en kultur som integrerar människor, teknik och processer för att skapa en säkrare miljö för patienten (Larson et al., 2015). Röntgenavdelningen har genomgått dramatiska förändringar under de senaste åren till följd av den tekniska genombrott, ökning av arbetsbelastning, arbetskraftbrist och globalisering (Craciun et al., 2015).

Ett perspektiv på kvalitetsarbete är att identifiera brister för att kunna implementera

förbättringar genom ett regelbundet kvalitetsarbete. Högriskbranscher som kärnkraftindustri, det civila och det militära flyget samt oljeborrningsindustrin har i sina rekommendationer och handlingsplaner beskrivit hur säkerhetskulturen kan förbättras. Inom dessa branscher tas det hänsyn till att individer alltid kommer att begå ett misstag och för att öka säkerheten

poängteras samspel mellan människa, teknik och organisation (Sunesson, Lidström, & Svensson, 2008). Varför det går långsamt att implementera säkerhetsprincipen inom vården beror enligt författarna på att det läggs mer fokus på själva avvikelserapporteringen och att det inte sätts in tillräckliga åtgärder förrän allvarliga avvikelser/händelser har skett.

När fokus i första hand ligger på påföljder istället för att identifiera orsaken till den inträffade incidenten kan chansen att förhindra liknande patientskador från att uppstå i framtiden

förbises (Mayer & Cronin, 2008). Att anklaga inblandade individer i olika tillbud när de inte hade för avsikt att orsaka en skada är dessutom en bidragande faktor till en otrygg arbetsmiljö. En sådan hantering av tillbuden motverkar att individer rapporterar dessa och sannolikheten minskar för att skapa förändringar i systemet, då “orsaken” till misstaget redan hittats hos en individ (Leape, 1994). Förtroende byggs genom att vara öppen och erkänna ett problem (Institute of medicine, 2001). För att det ska gynna en öppenhet i hantering av problemen behöver en “just culture” eller en “rättvisekultur” existera. En rättvisekultur är en kultur som främjar individens inlärning av ett rapporterat problem samtidigt som den bevarar ansvaret för förbättringar (Apold, Daniels, & Sonneborn, 2006). Marx (2001) uppger att i en kultur där anställda erkänner sina misstag överförs kunskaper om incidenten till andra. Denna kunskap fortsätter Marx, kommer då att användas för att minska risken för liknande situationer.

(8)

Larson et al. (2015) påpekar att organisationer som driver ett säkerhetsarbete inom högriskmiljöer i allmänhet anses vara högtillförlitliga trots att de uppfattar sig själva som ständigt överhopade av incidenter. Målet är alltså inte att eliminera mänskliga misstag utan att utveckla modeller för att förebygga, identifiera och mildra följderna av dessa avvikelser, innan de ger uppkomst till skada. Med andra ord, förklarar Pham et al. (2010) åstadkoms inte säkerhet genom att enbart minska antalet avvikelser, utan genom att öka en

organisationsförmåga att fånga, justera och förhindra avvikelser från att skada patienter.

I en rapport, ” To err is human: Building a Safer Health System”, fokuserar författarna på medicinska avvikelser och patientsäkerhet, (Kohn, Corrigan, & Donaldson, 2000). Slutsatsen i rapporten är oroväckande - att fler människor kan omkomma på sjukhuset till följd av medicinska avvikelser, än av skador orsakade av motorfordonsolyckor. I nuläget utvecklas dock en ökad medvetenhet om medicinska avvikelser och hur patienten och sjukvården påverkas av dessa, (Rodrigues et al., 2011). Patientsäkerhetslagen [PSL] (SFS 2010:659 kap. 6 § 1 och kap. 3 § 3) har som syfte att främja patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården.

Händelser som har orsakat eller hade kunnat orsaka en vårdskada ska utredas av vårdgivaren i en verksamhet. Tillbuden och bakomliggande faktorer ska klarläggas. Verksamheten ska tillhandahålla ett underlag för åtgärder som ska förebygga eller begränsa påföljder av sådana händelser om det är helt omöjligt att förhindra. Allt arbete som utförs av hälso- och

sjukvårdspersonal ska dessutom överensstämma med forskning och beprövad erfarenhet.

Enligt Socialstyrelsen (2018) är en god och säker vård till patienten tecken på en högkvalificerad vård. Eftersom omhändertagandet på röntgenavdelningen inkluderar inneliggande och polikliniska patienter är resultat av en säkerhetsförbättring omfattande, framförallt vid undersökningar som består av interventioner, röntgenstrålning och läkemedelsadministration, (Johnson et al., 2011).

En utvärdering av många rutinprocesser inom röntgenverksamheten ger möjlighet att ingripa och förbättra. Detta bör ske regelbundet som en del av kvalitetsförbättring, beskriver Kruskal et al. (2011). Som en del av kvalitet för röntgensjuksköterskor på röntgenavdelningen ska avvikelser rapporteras och risk- och händelseanalyser utföras (Kompetensbeskrivning för legitimerad röntgensjuksköterska, 2012). Ett första steg att komma till rätta med bristande kvalitet inom sjukvården och mera specifikt inom den radiologiska verksamheten, är att identifiera inom vilka områden som avvikelser främst förekommer.

(9)

Av den anledning är det viktigt att fastställa typer av avvikelser och under vilka

förutsättningar de förekommer på röntgenavdelningen. I det här examensarbetet definieras avvikelser som händelser som avviker från normal procedur. Det kan handla om misstag som kostar pengar och/ eller tar tid att åtgärda, situationer som medför eller kunnat ge upphov till skada, brister, merarbete eller tidsförlust, (Karlsson, 2019).

Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva vilka olika typer av avvikelser som förekommer inom röntgenverksamheten.

(10)

Metod

Examensarbetet skrivs i form av en allmän litteraturöversikt. Att göra en litteraturöversikt enligt Friberg (2017) är att framställa översikter över ett kunskapsläge genom den forskningen som redan finns. Det område som valts för denna litteraturöversikt lämpar sig väl för denna metod. Det som är av betydelse vid en litteraturöversikt enligt Friberg (2017) är att lära sig söka, välja och analysera artiklar från vetenskapliga databaser som är relaterade till ett välformulerat syfte med eventuella forskningsfrågor och därefter granskning av metod och resultat. Ett arbete som görs i form av en allmän litteraturöversikt ska vara strukturerad, då författare vill framställa en översikt över det valda området. Ett strukturerat val av texter inom ett begränsat område av intresse utförs av författaren. Vid datainsamling har det valts både kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar.

Litteratursökning

Uppsatsförfattaren har utfört sökningar på vetenskapliga databaser som Cinahl, Web of science och Pubmed. En inledande litteratursökning görs enligt Friberg (2017) för att

kontrollera hur mycket som finns publicerat inom ett visst ämne. Författaren gjorde en sådan och då det gav ett tillräckligt stort resultat, så höll författaren fast vid ämnet och undersökte vidare, fast den här gången mer detaljerat. Medical Subject Headings (MeSH) termer och användbara nyckelord från några artiklar som täckte ämne/syfte erhölls och användes som söktermer. I det fortsatta arbetet har två artiklar erhållits genom manuell sökning.

Inklusionskriterierna vid sökning via Cinahl och Pubmed var studier publicerade mellan 2009–2019 på engelska, fulltext, peer-review och originalartiklar. På Web of Science har inklusionskriterier varit originalartiklar som var fem år gamla och peer-review.

Sökord: errors, mistakes, incidents, radiography, adverse events, radiographer, radiology, patient safety, radiology department, medical errors.

(11)

Tabell 1. Översikt av litteratursökning

Syftet med sökning: Att beskriva vilka olika typer av avvikelser som förekommer inom röntgenverksamheten.

Cinahl: 2019-10-07

Söknr *) Söktermer Antal träffar Urval 1 Urval 2 1# FT errors 46,764 2# FT mistakes 3,945 3# FT incidents 26,295 4# FT ‟adverse events” 31,661 5# FT radiographer 673 6# FT radiology 9,390 7# 1# AND 5# 43 1 1 8# 2# AND 5# 1 0 9# 3# AND 5# 11 0 10# 4# AND 5# 8 0 11# 4# AND 6# 110 4 3 Web of Science 2019-10-07 1# FT Incident* 69,243 2# FT “radiology 2069 department” 3# 1# AND 2# 25 1 0 Pubmed: 2019-10-15 1# FT Incident* 51,489 2# MSH ‟patient safety” 27,088 3# FT radiography 496,129 4# MSH ‟Medical errors” 7,004 5# 1# OR 4# 57,872 6# 2# AND 3# AND 5# 81 6 5

(12)

Kvalitetsgranskning

Granskningsprotokoll av Friberg (2017, s. 187–188), med två olika mallar med granskningsfrågor har använts, med hänsyn tagen till typen av studiedesign. Av de inkluderade artiklarna var tio artiklar kvantitativa och en kvalitativ. Enligt Willman et al. (2016) bör ett granskningsprotokoll utformas så att författaren har granskningsfrågor att utgå ifrån. Varje fråga som gav positivt svar gav en poäng och varje negativt svar gav noll poäng. Procentindelningen 80 - 100% positiva svar ger kvalitetsbedömningen hög vilket alla

inkluderade studier uppnådde. I Tabell 2 finns det en sammanställning av artiklarna som är granskade.

(13)

Tabell 2: Redovisning av analyserade artiklar (n=11)

Författare År/Land

Syfte Studiedesign Deltagare Huvudfynd Kvalitet

Blomberg et al. 2017 USA. Att beskriva epidemiologi av avvikelser från en röntgenavdelning på ett stort barnsjukhus.

Kvantitativ Retrospektivstudie Juli 2007 - June 2008 Datainsamling Patienter från 18 barnsjukhus

Den högsta avvikelsefrekvens förekom på grund av felaktig diagnosföljt av försenade undersökningar, höga stråldoser, felaktiga utförda och begärda patientundersökningar.

Hög

Hanford et al. 2012 Australia.

Att kartlägga typen och naturen av avvikelser och framställa strategier för att minska återfallsrisken inom röntgen i Australia. Kvantitativ Retrospektivstudie Datainsamling av avvikelser från röntgen i Nya Zeeland och Australia

Avvikelseförekomst var högre under patientförberedelse 34%, följt av 27% avvikelser vid bildbegäran och 23% vid bilddiagnostik. De vanligaste problem inom dessa avvikelser var otillräckligt överlåtelse av patienter (41%) eller osäkra/olämpliga transporter till eller från röntgen (35%), felaktig information på remisser (52%) och försenad kommunikation av diagnos (36%) eller felaktig diagnos (36%).

Hög Lacson et al. 2019 USA. Att beskriva avvikelser och inom vilka områden de inträffade inom röntgen. Kvantitativ Retrospektivstudie 2015 Datainsamling från ett rapporteringss ystem på ett sjukhus i Massachusetts

Av 854 rapporterade avvikelser var den vanligaste brister i remisser följt av läkemedels inducerat avvikelser. Potentiell patientskada uppstod på grund av

kommunikationsbrister vid diagnosberättelser. Hög Mansouri et al. 2015 USA. Att beskriva DT avvikelserapporter på en stor röntgenavdelning. Kvantitativ Retrospektiv studie April 2006-September 2012. Datainsamling från ett rapporteringssy stem på ett CT labb Av 843,902 DT undersökningar inträffade 1918 avvikelser. Avvikelserna indelades in 14 kategorier. De högsta frekvenserna, 652, berodde på läkemedelsbiverkningar, följt av 573 som uppkom på grund av extravasering och 206 som berodde på brister i remisser. Av dessa avvikelser orsakade 45% ingen skada, 33% påverkade patienten men orsakade ingen skada, 22% gav uppkomst till mindre skada och 1% orsakade större/permanenta skador eller dödsfall.

Hög

(14)

Tabell 2: Forts. Redovisning av valda artiklar (n=11)

Mansouri et al. 2015 USA. Att beskriva MR avvikelserapporter på en stor röntgenavdelning. Kvantitativ Retrospektiv studie April 2006-September 2012. Datainsamling från ett rapporteringssystem på ett MR labb Av 362,090 MR undersökningar resulterade 1290 i avvikelser. Avvikelserna förekom i högre frekvens hos inneliggande jämfört med polikliniska patienter. 406 avvikelser

orsakades av brister i remisser, 247 berodde på läkemedels bieffekter och 185 avvikelser uppstod på grund av fel vid intravenösa injektioner eller annan läkemedelshantering. 509 avvikelser gav inte uppkomst till någon patientskada, 460 påverkade patienten men åstadkom ingen skada, 307 gav tillfällig eller mindre patientskada skada, 8 avvikelser resulterade i större/permanent skada och 2 avvikelser gav uppkomst till dödsfall.

Hög Morbi et al. 2012 England. Att kartlägga frekvens av avvikelser och kategorisera dem vid vaskulära interventioner på röntgen. Kvantitativ Mixad metod Observations- och kvantitativstudie. Patienter från ett angiografilabb på ett sjukhus i London.

Totalt 2040 registrerade misstag resulterade de i 1197 avvikelser före ingreppet. Av dessa var 54,6% möjliga att förebygga. Fel i planeringen (19,7%), personalfrånvaro (16,2%),

otillgänglig utrustning (12,2%), brist i kommunikation (11,2%) samt bristande säkerhetsmedvetenhet (6,1%) var de vanligaste avvikelserna. Efter ingreppet registrerades 352 avvikelser bland annat av typen psykomotorisk oro, frånvaroattacker och

kommunikationssvårigheter med patienten.

Hög Ong och Coiera. Australia 2010

Att beskriva hur ett stödjande system kan implementeras vid transport av inneliggande patienter till röntgenavdelning och dess påverkan på avvikelser under transporten. Kvantitativ Prospektiv longitudinell studie under 6 månader. 101 patienter på sjukhus i Australia.

420 avvikelser observerades, vilket motsvarar fyra fel per patient transport, dock

registrerades ingen patientskada. 43, 1% berodde på otillräcklig patientinformation, följt av brister vid patientidentifiering (41,9%). 7,4% berodde på otillräcklig förberedd patient för transport, 2,9% på bristande

försiktighetsåtgärder vid infektionskontroll, 2,1 % på olämplig transport och 0,2% på

utrustningsfel.

Hög

(15)

Tabell 2: Forts. Redovisning av valda artiklar (n=11)

Ott et al. 2014 USA

Beräkning av

avvikelseförekomst i form av instabilitet hos

inneliggande patienter som resulterar i larm till ett medicinskt akutteam (MAT). Kvantitativ Retrospektiv studie Datainsamling från patienter i behov av ett MAT

DT hade 38% av MAT larm, MR 28%, nukleärmedicin 5% och IR 16%patienter.

I artikeln jämfördes frekvensen av MAT larm per timme på

röntgenavdelning, vilket generellt var högre än vad det vad på

vårdavdelning.

Hög

Rubio och Hogan. 2015 USA

Att beskriva användbarhet av ett två-persons

verifieringssystem (Rad Tech) för att minska bristande undersökningar på patient eller felaktig patientundersökning Kvantitativ Retrospektiv studie Januari 2009-December 2014. Datainsamling från ett rapporteringssystem på ett barnsjukhus i USA

Under 72 månader rapporterades 45 bristande undersökningar på de avsedda patienter eller

undersökningsremisser till fel patient. Under de första 42 månader

rapporterades det 36 avvikelser, vilket motsvarar 1 fel var 35:e dag. Efter införandet av Rad Tech rapporterades 9 avvikelser under 30 månader vilket genomsnittlig motsvarar 1 fel var 101:e dag.

Hög Snyder et al. USA 2018 Analys av inlämnade avvikelserapporter på en röntgenavdelning på ett barnsjukhus för att utvärdera vilka modaliteter och andra faktorer som var förknippade med de registrerade avvikelserna. Kvantitativ Retrospektiv studie 2013 – 2017. Datainsamling från ett rapporteringssystem på ett barnsjukhus i USA Av 1,071,809 röntgenbilder som studerades förekom 2,009 avvikelserapporterna. Avvikelserapporterna uppdelades på olika modaliteter och redovisades statistiskt.

Hög

Wallin et al. 2018 Sverige

Att beskriva potentiella säkerhetsrisker för patienten ur en röntgensjuksköterskas perspektiv. Kvalitativ studie 17 röntgensjuksköterskor intervjuades september 2015 - April 2016

Författarna kom fram till 20 olika avvikelser som kan leda till 6 kategorier av hälsorelaterade skador. Risk för felaktig diagnos, exponering för onödig strålningsdos,

läkemedelsinducerade skador, fysisk skada, försenad eller utebliven undersökning eller behandling som kan bidra till ett försämrat allmänt tillstånd.

Hög

(16)

Etiska överväganden

Eftersom denna typ av studie är en litteraturöversikt görs inte någon etisk granskning av regional nämnd. Anledningen till detta är att studenter som skriver litteraturstudier inte utövar någon forskning. Etiska överväganden har dock beaktats av författaren vid valet av ämnet och vetenskapliga studier. Enligt Kjellström (2012 s. 75) är det betydelsefullt att en studie tillför nytta till samhället och kan tillämpas på olika sätt, vilket resultat av det här examensarbetet kommer att göra.

(17)

Dataanalys

Enligt Friberg ska analys av litteraturen ske strukturerat (2017, s. 143). De valda artiklarna har lästs igenom flera gånger för att förstå kontext och innehåll. Helheten har bedömts och rapportförfattaren gjorde en sammanfattning av varje artikel. Det är viktigt att de

vetenskapliga artiklarna svarar mot syftet. Olikheter och likheter i syfte, metod, analys och resultat mellan dessa studier har sammanfattats för att kunna få en helhetsbild av studierna. Sedan har varje artikel, beroende på vad huvudfynden visade placerats under en rubrik för att ge läsaren en uppfattning av området.

(18)

Resultat

Analysen av artiklarna resulterade i tre huvudkategorier Det framtagna resultatet sammansätts under huvudkategorierna anordnade utifrån fynd, se tabell 3.

Tabell 3

Sammanfattning av huvudkategorier utifrån fynd

Huvudkategorier Fynd

Personalrelaterade avvikelser Remiss Diagnos

Kommunikations- och koordinationsproblem Brister vid patientidentifiering

Utelämnad information Fel patientundersökning Bristande säkerhetsmedvetande

Brister vid förberedelse och patientövervakning

Teknikrelaterade avvikelser Hög stråldos Olämplig transport Utrustningsfel

Patientrelaterade avvikelser Orsaker till larm av MAT Läkemedelsrelaterade

Personalrelaterade avvikelser Remiss

Resultat visade att brister i remisser var en vanlig orsak till avvikelser på röntgenavdelning vilket beskrevs i sex av elva studier (Blumberg et al., 2017; Mansouri et al., 2015; Lacson et al., 2019; Hannaford et al., 2012; Wallin et al., 2018 & Mansouri et al., 2015). Ospecificerad och inkorrekt information kunde leda till att patienten blev utsatt för höga stråldoser, där remittent inte alltid har övervägt om undersökningen är berättigad (Wallin et al., 2018 & Hannaford et al., 2012). Till följd av olika remissformer (pappersbaserade, faxade och elektroniska), fortsätter Hannaford et al., (2012) kunde det resultera i upprepning av samma undersökning bara några dagar senare, eller att en annan undersökningstyp begärdes. Resultat visade även hur vanligt det var att fel sida för undersökning angavs i remisser. Lacson et al. (2019) och Wallin et al. (2018) visade även att otillräcklig remissinformation kunde leda till att patienten får en felaktig diagnos.

(19)

Diagnos

Av resultat framkom även att det förekom felaktiga eller försenade diagnoser (Blomberg et al., 2017; Hannaford et al., 2012 & Lacson et al., 2019). Två studier visade diagnosavvikelser i form det preliminära utlåtandet som inte stämde med det definitiva svaret (Lacson et al., 2019 & Blomberg et al., 2017). Hannaford et al. (2012) pekade på tolkningsfel av

icke-radiologer, som resulterade i försenad diagnostik och behandling. Fem försenade diagnoser av lungembolier, exemplifierades av Hannaford et al. (2012), detta ledde till att patienter

skickades hem för att sedan bli återkallade när LE diagnos bekräftades. Tio frakturer blev feldiagnostiserade, oftast av icke- radiologer (allmänläkare eller annan akutpersonal), vilket resulterade i försenade diagnoser. Till följd av förändrade utlåtande och försenade diagnoser förekom även tillfällig patientskada, vilket resulterade i sjukhusvistelse i en studie av

Blumberg et al. (2017). Lacson et al. (2019) beskrev dessutom i sin studie potentiella patientskador på grund av att signifikanta diagnoser inte kommunicerades till patienten. Resultatet i studier av Lacson et al. (2019) & Blumberg et al. (2017) visade att den mänskliga faktorn ofta är en bidragande faktor till avvikelser på röntgenavdelningar.

Kommunikations-/Koordinationsproblem

I ett flertal studier poängterades avvikelser av typen kommunikationsbrister och

koordinationsproblem (Blumberg et al., 2017; Lacson et al., 2019, Mansouri et al., 2015; Mansouri et al., 2015; Ong och Coiera, 2010; Snyder et al., 2018 & Wallin et al., 2018). I två studier beskrevs försenade undersökningar som ett vanligt förekommande problem på

röntgenavdelningen (Snyder et al., 2018 & Wallin et al., 2018). Författarna menade att bristande information om en undersökning kunde bidra till en försenad eller utebliven undersökning till patienten. En annan orsak var om patienten inte blivit pre-medicinerad mot överkänslighet (Wallin et al., 2018). Det framkom även i en studie av Snyder et al. (2018) att ickefungerande perifer ven kateter (PVK) och försenad bekräftelse av protokoll från

radiologen resulterade i försenade undersökningar. En otillräcklig kommunikation kring patienter förekom, där MR-personal fick en patient utan att ha blivit informerad av intensivvårdsavdelning. Det finns även ett exempel på det motsatta där MR-avdelningen avbokade undersökningar utan att underrätta avdelningen där patienten vårdades. I två studier (Lacson et al., 2019 & Morbi et al., 2012) framkom även koordinationsproblem där patienten inte bokades till en undersökning och kommunikationsbrister mellan röntgensjuksköterska

(20)

och radiolog gällande kontrastmedelsinjektion och materialdiskussion vid vaskulära

interventioner. Ett tydligt samband mellan antal avvikelser observerades i Morbi et al. studie (2012), där långa undersökningstider medförde fler avvikelser. Vidare visade resultatet ett lågt samband mellan undersökningens komplexitet och antal avvikelser. Efter implementering av en checklista, preprocedural team rehearsal (PPTR) minskades avvikelser markant. En PPTR var en checklista där interventionsläkare gick igenom de olika steg innan en

intervention, där alla skulle vara med vid genomgången, material och utrustning som fanns skulle bekräftas av en sjuksköterska och om den inte fanns skulle alternativmaterial

diskuteras, hämtas och dukas upp.

Patientidentifiering, utelämnad information och fel patientundersökning

I ett flertal studier (Mansouri et al., 2015; Mansouri et al., 2015; Ong och Coiera, 2010; Rubio et al., 2015 & Wallin et al., 2018) visade resultatet brister i patientinformation, patientidentifiering och patientundersökning (Mansouri et al., 2015; Mansouri et al., 2015; Ong och Coiera, 2010; Rubio et al., 2015 & Wallin et al., 2018). Det kunde handla om patienter utan ett ID armband, felstavat namn och fel födelsedatum. Under en 72 månaders studie av Rubio och Hogan (2015) rapporterades 45 avvikelser från röntgenavdelning, som var förknippade med felaktiga undersökningar (64%) eller med felaktiga patientdata (36%). Nio av dessa 45 avvikelserapporter (20%) resulterade i högre stråldoser till patienter, med efterföljande fem ytterligare CT undersökningar, två genomlysningsundersökningar och två feladministrerade radiofarmaka. Under de första 42 månader rapporterades 36 felaktiga patientdata eller felaktiga undersökningar, vilket genomsnittligt motsvarade en avvikelse var 35:e dag. Efter implementering av ett två-persons verifikationssystem minskades avvikelserna till nio under 30 månader, vilket genomsnittligt motsvarade 101 dagar mellan avvikelserna, framför Rubio och Hogan (2015). Dessa nio avvikelser, fortsätter Rubio och Hogan (2015) inträffade under de första 18 månaderna efter tillämpning av detta system och inga nya avvikelser registrerades under den slutliga studietiden, på mer än 410 dagar i följd.

(21)

Bristande säkerhetsmedvetande, förberedelse och patientövervakning

Resultat visade bristande säkerhetsmedvetande vid patientövervakning under en vaskulär intervention eller efter en undersökning på röntgenavdelning. Detta kunde leda till att patientens allmänna tillstånd försämrades under besöket (Morbi et al., 2012 & Wallin et al, 2018). Vidare beskrevs patientens integritet som inte respekterades samt felaktig tillämpning av befintliga protokoll (Blumberg et al., 2017 & Lacson et al., 2019). I en studie av

Hannaford et al. (2012) inträffade avvikelser oftast under patientförberedelse, inklusive brister vid patientöverlämning. I två studier kunde en otillräcklig patientöverlämning handla om bland annat utelämnad information om patientens infektionssjukdomar och uteblivna instruktioner efter en röntgenundersökning. Det förekom även i dessa studier att transporter hanterades av okvalificerade personal (Hannaford et al., 2012 & Ong och Coiera, 2010).

Teknikrelaterade avvikelser

Av resultat framkom teknikrelaterade avvikelser som en bidragande faktor till

patientsäkerhetsrisk (Hannaford et al., 2012; Ong och Coiera, 2010 & Wallin et al., 2018). I den tekniska miljön kunde patienten bli utsatt för fysisk skada, bli klämd eller få

röntgenapparaten mot sig då den förflyttas automatiskt. Wallin et al. (2018) belyste att gammal utrustning kunde ge höga stråldoser, och om säkerheten inte efterföljdes på MR kunde metall börja flyga in mot magnetfältet och utsätta patienten för skador. I resultatet framkom även olämpliga transportmedel, olämplig utrustning och utrustningsfel. Dessa avvikelser kunde röra sig om patienter som transporterades i rullstol i stället för sängtransport, patienter som transporterades utan syrgas eller brist på något övervakningssystem,

(Hannaford et al., 2012 & Ong och Coiera, 2010).

Patientrelaterade avvikelser

Patientrelaterade incidenter förekom i sju av elva artiklar. I sin studie ville Lot et al. (2015) undersöka frekvensen av avvikelser bland inneliggande patienter på en röntgenavdelning som resulterade i larm till ett medicinskt akutteam jämfört med frekvensen larm från en vanlig vårdavdelning. Deras resultat visade att den vanligaste larmorsaken från röntgenavdelningen var av respiratorisk etiologi, med de flesta av dessa larm från CT, följt av epileptiska anfall

(22)

varav de flesta av dessa larm kom från MR. Det framkom att 46% av dessa larm mottogs under de första 24 timmarna av patientens sjukhusvistelse.

Läkemedelsrelaterade avvikelser

Resultat visade även läkemedelsrelaterade i fem av elva studier. (Lacson et al., 2019; Mansouri et al., 2015; Mansouri et al., 2015; Snyder et al., 2018 & Wallin et al., 2018). Överkänslighet som kan leda till allergiska läkemedelsreaktioner är en patientsäkerhetsrisk på röntgenavdelningen. Allergiska reaktioner i form av urticaria, nysningar och kräkningar förekom som en vanlig orsak till avvikelser (Mansouri et al., 2015 & Mansouri et al., 2015) och dessa kunde i värsta fall ge upphov till en anafylaktisk chock, klarlagde Wallin et al. (2018). Andra läkemedelsrelaterade avvikelser inträffade i form av extravasering av kontrastmedel och yrsel hos patienten efter en perifer ven kateterinsättning, (Lacson et al., 2019; Mansouri et al., 2015; Mansouri et al., 2015; Snyder et al., 2018 & Wallin et al., 2018)

(23)

Diskussion Metoddiskussion

Syftet med studien var att beskriva vilka olika typer av avvikelser som förekommer inom röntgenverksamheten. Gällande indelning i tabell 3 är rapportförfattaren medveten om att teknikrelaterade och personalrelaterade avvikelser påverkar patienten, samt att

teknikrelaterade avvikelser även är personalrelaterade avvikelser. Patientrelaterade avvikelser kan också vara personal- eller teknikrelaterade.

Examensarbete är genomfört i form av en allmän litteraturöversikt, vilket innebär att författaren har framställt kunskapsöversikten genom att sammanställa den forskning som finns publicerad. Trots skribentens strävan att erhålla relevanta söktermer med synonymer kan eventuella relevanta artiklar ha förbisetts på grund av att andra sökord har använts (jfr

Whittemore & Knafl, 2005). Detta kan ses som en svaghet.

De artiklarna som valdes ut att ingå i analysen är aktuella, vilket stärker arbetets kvalitet. I början av artikelsökningen fick författaren träff på endast ett fåtal artiklar som svarade på studiens syfte, trots att synonymer söktes från Karolinska Institutets MeSH-databas. Detta löste författaren genom att använda sig av nyckelord från de fåtal artiklarna som hade hittats. Litteratursökning gjordes på databasen Cinahl, Pubmed och Web of Science. Att söka artiklar i flera databaser förstärker studiens trovärdighet och validitet eftersom möjligheten att få till relevanta träffar ökar (Henricson, 2012, s. 473). Eftersom artiklar som ingår i denna studie är skrivna på engelska har författaren varit observant på hur de olika termerna tolkas och

sammanhanget har uppfattats objektivt av skribenten. Författaren är medveten om sin förförståelse och har försökt att inte låta den påverka resultatet under analysarbetet.

Examensarbetet skrevs av en författare, vilket har varit både en fördel och en potentiell nackdel. Fördelar är att rapportförfattaren har kunnat lägga upp arbetet själv, utmana sig själv samt vara effektiv och målinriktad. Uppsatsens datainsamling, analys och granskning kan ha påverkats då det är första gången författaren genomför en litteraturöversiktstudie. Själva skrivprocessen hade kunnat underlättas om två skribenter hade kunnat utbyta idéer under arbetets gång. Texten har dock genomlysts på seminarier och via handledning under arbetsprocessen, vilket har tillfört granskning och ökad pålitlighet. Vidare skulle den här typen av studie kunnat utföras som en intervju- eller en enkätstudie på en specifik

(24)

röntgenavdelning, med syfte att klarlägga avvikelser som uppstår inom verksamheten. Studiens resultat hade då sannolikt varit mera situationsberoende.

Resultatdiskussion

Syftet med studien var att beskriva vilka olika typer av avvikelser som förekommer inom röntgenverksamheten.

I resultatet framkommer avvikelser i remissen. På grund av bristande information i remisser blir patienten utsatt för höga stråldoser, där remittent inte alltid överväger om undersökningen är berättigad. Otillräcklig remissinformation kan dessutom leda till att patienten får en felaktig diagnos. Flera andra studier styrker att bristande remisser kan vara en patientsäkerhetsrisk (Cohen et. al. 2006; Gunderman et al., 2001 & Troude et al., 2013). Om inte remissen

innehåller tillräckligt med information kan felaktiga undersökningar genomföras. Gunderman et al. (2001) ger exempel på att om det inte framkommer att en patient har ett misstänkt binjureadenom kan en rutinmässig DT buk begäras istället för ett särskilt protokoll med fokus på binjurar, vilket kan då resultera i felaktig diagnos. Remissen är ett kommunikationsmedel mellan remittent och röntgenavdelning. Denna kommunikationsprocess är oftast elektronisk. För att en patient ska genomgå en röntgenundersökning ska remisser uppfylla krav enligt vissa föreskrifter och riktlinjer. Enligt Pitman (2017) ska remissinformation vara läsbar utan några stavfel, oklara förkortningar och innehålla tillräcklig och relevant information.

Tillräcklig information ska ges för att kunna bekräfta patientens identitet och underlätta patientkontakten. Remittentens kontaktinformation ska finnas för att exempelvis kunna förtydliga remissinformationen. Den kliniska informationen ska motivera den begärda undersökningen samt styrka valet av undersökningsmodalitet. Om den begärda

undersökningsmodaliteten inte är lämplig ska den kliniska informationen vara tillräckligt för att radiologen ska kunna välja ett annat lämpligt alternativ. Den internationella

strålskyddskommissionen (ICRP, 2007) ger den kliniska radiologen en skyldighet att

säkerställa en berättigad röntgenundersökning till patienter. Hawkins et al. (2014) uppger i sin studie att en relevant remissinformation bör innefatta tre komponenter: symptomens art, beskrivning av skademekanism eller orsak till vårdkontakt; symtomens varaktighet eller skadetidpunkt; smärtlokalisation eller skadans läge. Dessa kriterier förenklades sedan till ‟vad-när-var”. Ett gynnsamt sätt att hantera dessa bristande remisser är genom

kunskapsförmedling, där radiologer via dialog stöttar remittenter om hur remisserna ska se ut, vilket i sin tur främjar patientsäkerheten, (Hendee et al., 2010 & Kruse et al., 2016).

(25)

Resultat i litteraturöversikten påvisar diagnosavvikelser. Det framkommer bland annat fynd av felaktiga eller försenade diagnoser. Vidare beskrivs att preliminära utlåtandet inte alltid stämde med det definitiva svaret. Dessutom förekommer tolkningsfel av icke-radiologer. Allt detta har potential att leda till patientskador. Att det förekommer försenade diagnoser styrks även i en studie av Kim et al. (2014). Dessa kunde bland annat bero på att fynden missades eller tolkades fel. Granskaren kunde också nöja sig med sin bedömning efter att ett mindre signifikant fynd identifierats och därför missa ett viktigare fynd vid bildgranskningen. Kognitiva faktorer inklusive radiologens eller annan bedömares nivå av uppmärksamhet, tillgång till tidigare undersökning, arbetsbelastning, patientrelaterade faktorer, den kliniska anamnesen och granskningsförhållanden, angavs vara bidragande faktorer till diagnostiska fel (Kachalia et al., 2007 & Pinto et al., 2012).

I resultatet framkommer brister i kommunikation och koordination, som bland annat resulterar i bristfälligt förberedd undersökning. Det ges exempel på att MR-personal fick en patient utan att ha blivit informerad och att MR-avdelningen avbokade undersökningar utan att underrätta avdelningen där patienten vårdades. Detta överensstämmer med en studie av Jaimes et al. (2018), där koordinationsproblem var den mest frekventa orsaken till avvikelserapport. Jaimes et al. (2018) exemplifierar detta med en försenad undersökning på en patient som hade fastat över natten och på grund av att andra undersökningar försenade arbetsflödet på MR

resulterade det i långvarig fasta. I resultatet framkommer kommunikationsbrister mellan röntgensjuksköterska och radiolog vid exempelvis kontrastmedelsinjektion och

materialdiskussion vid vaskulära interventioner. Resultatet i en studie av Manojlovich et al. (2019) visade att kommunikationsbrister mellan en läkare och en sjuksköterska gav upphov till kvarvarande urinkatetrar och PVK infarter på patienter. Detta kan i sin tur orsaka

vårdrelaterade infektioner. Dessa kommunikationsbrister berodde på bristande samordning, kognitiva faktorer och social komplexitet. I resultat observerades även ett samband mellan interventionstiden och antal avvikelser. Detta styrks av en annan studie, där långa och komplexa interventioner gav upphov till fler avvikelser (Albayati et al., 2011). För att uppnå ett gemensamt mål är kommunikation ett viktigt redskap. Murphy (2006) beskriver att precis som vid en flygplanskrasch är det allmänt känt att de negativa händelserna inom sjukvården oftast är ett resultat av kommunikationsbrister. Kapur et al. (2016) jämför kommunikation inom luftfarten och sjukvården, och menar att kommunikationsavvikelser uppstår mer i sjukvården eftersom flera individer, med varierande profession är delaktiga. Bristande fokus

(26)

på uppgifter som kan uppstå vid samspel med andra avdelningar eller kliniker samt det stora och dynamiska informationsflödet är andra bidragande faktorer till kommunikationsbrister inom sjukvården. I en studie av Lingard et al. (2004) uppstod kommunikationsbrister på grund av försenad kommunikation som blev ineffektiv. När nyckelpersoner exkluderades blev kommunikationen ofullständig, vilket i sin tur resulterade i outredda problem. Författarna belyser vidare principer som tillämpas inom flygtrafiken, där det används en proaktiv kommunikation. Den består av relevant, fullständig och korrekt information till alla

involverade, vilket resulterar i tydliga och gemensamma mål. En god kommunikation går ut på att respektera de olika yrkesrollerna, att ha ögonkontakt, att introducera sig själv och andra, att inte använda fördomsfulla ord och att dessutom sätta säkerhet framför självkänslan (Kapur et al., 2016).

I resultat framkom reducering av antal avvikelser genom införandet av en checklista på

interventionell radiologi. Världshälsoorganisationens (WHO) checklista inom kirurgi har även gett ett positivt resultat i en studie av Haynes et al. (2009) som gjordes på åtta sjukhus i åtta städer. Efter införandet av WHO:s checklista sågs att mortalitet och komplikationer efter en operation minskades. I en studie av Takala et al. (2011) resulterade införandet av en anpassad WHO:s checklista i bättre kunskap om namn och roll bland teammedlemmar och patientens identitet verifierades oftare. I denna studie förbättrades även kommunikationen mellan teammedlemmar och kommunikationsrelaterade avvikelser förebyggdes.

Resultatet visade brister i patientidentifiering, och detta bekräftas även av en studie som gjordes på akutröntgen (Mansouri et al., 2015). I resultatet framkom även en implementering av ett två-persons verifikationssystem som ett verktyg för reducering av fel

patientidentifiering och undersökning. Ett två-verifikationssystem gav även ett positivt resultat inom en liknande kontext i en studie av Subramanyam et al. (2016). Genomförandet gick ut på att två personer bestyrkte ett program för infusionspumpar inför administration av läkemedel till patienter på en anestesiavdelning. Antal avvikelser i denna två-årsstudie

minskade från fyra till en per månad. Resultat visar vidare bristande säkerhetsmedvetande vid patientövervakning på röntgenavdelning, utelämnad patientinformation och otillräckliga överlämningar av patienter. Detta styrks även av tre andra studier som en patientsäkerhetrisk, (Jones et al., 2010; Kohi et al., 2015 & Ott et al., 2011). Att vara vaksam, upptäcka

patientförändringar och avbryta undersökningen om nödvändigt ökar patientsäkerheten (Andersson et al., 2008). Dock kan ljusförhållanden i undersökningsrummet och otillräcklig

(27)

närvaro av personal vid bildtagning äventyra en god patientövervakning. Eftersom patienttillstånd kan försämras på röntgenavdelning rekommenderar Ott et al. (2011) en övervakning på samma nivå på röntgenavdelning som på den remitterande enheten. Överlämningar kan utgöra en patientsäkerhetsrisk på röntgenavdelning, och därför är det viktigt att den som är patientansvarig förbli densamma tills patienten lämnar avdelningen.

Av kunskapsöversikten framkommer det att gammal utrustning kan ge upphov till höga stråldoser, och det klarlägger European Society of Radiology (ESR) beror på att enheter för patientdos-mätning och skärm för att visa detta saknas på gammal utrustning. Eftersom röntgenutrustning har en bestämd livslängd rekommenderar ESR varje verksamhet att ha en fem-årig plan för uppgradering av röntgenutrustningen. Åtminstone 60 % av

röntgenutrustningen bör inte vara äldre än fem år gammal, c: a 30 % mellan sex och tio och inte mer än 10 % bör vara äldre än tio år.

(28)

The Swiss Cheese modell – ett sätt att förklara avvikelsernas uppkomst.

För att försöka klarlägga hur de olika incidenterna på röntgenavdelningen uppstår kan avvikelser visualiseras exempelvis med en modell. En av de framtagna modellerna i detta sammanhang är ”the Swiss Cheese model”. Hålen på osten visar en verksamhets sårbarhet för incidenter, där James Reason (2005) delar upp avvikelser i två kategorier, aktiva och latenta fel. Aktiva fel är synliga och kortvariga, medan latenta fel är mer långvariga och visar sig under vissa förhållanden. Det finns delvis systematiska fel där orsakerna till incidenterna är kända och där andra potentiella incidenter är dolda. Ostskivor är olika ”säkerhetsnivåer” som kan hindra en incident från att uppstå, men på varje ostskiva finns ett antal brister i säkerheten som kan möjliggöra att en incident kan uppkomma. Ett kvalitetsarbete går ut på att förstärka dessa säkerhetsnivåer med syfte att täppa till ”hålen” innan incidenter uppstår.

Peltomaa, K. (2012). James Reason: Patient Safety, Human Error, and Swiss Cheese. QUALITY MANAGEMENT IN HEALTH CARE, (1), 59. Retrieved from

http://search.ebscohost.com.proxy.lib.ltu.se/login.a spx?direct=true&db=edsbl&AN=RN306830409&l ang=sv&site=eds-live&scope=site

(29)

Slutsats

Resultatet av denna studie kan användas för att förebygga vanligt förekommande avvikelser som sker på röntgenavdelningen. Innan patientsäkerheten äventyras uppstår det oftast en serie av händelser. Trots att den mänskliga faktorn framträder som en viktig del av

patientsäkerheten så är det just vårdpersonalen som kan ställa saker tillrätta när oväntade händelser inträffar. Att förebygga avvikelser kan göras genom att implementera strukturer som ska förhindra den mänskliga faktorn från att skada patienten. En två-personsverifikations process kan exempelvis införas vid patientidentifiering och vid läkemedelsadministration till patienter. Att gå igenom interventioner på röntgen med en radiolog och använda sig av en checklista vid materialdiskussion är ett annat exempel på en struktur som kan främja

patientsäkerheten. Men för att allt detta ska kunna ske behövs det en kultur som uppmuntrar individer att lyfta fram situationer som uppfattas som patientsäkerhetsrisker. Resultatet av detta examensarbete kan också användas för att uppmärksamma kommunikationsbrister mellan vårdpersonal på röntgenavdelningen och andra vårdavdelningar. Detta kan förebyggas genom att identifiera faktorer som försämrar kommunikationen, lära sig av dessa situationer och utifrån det tillämpa en proaktiv kommunikation. Detta skulle gynna en samverkan mellan röntgenverksamhet och andra vårdavdelningar.

(30)

Referenser

(*Studier som ingår i resultat)

Albayati, M. A., Gohel, M. S., Patel, S. R., Riga, C. V., Cheshire, N. J. W., & Bicknell, C. D. (2011). Identification of Patient Safety Improvement Targets in Successful Vascular and Endovascular Procedures: Analysis of 251 hours of Complex Arterial Surgery. Retrieved from

http://search.ebscohost.com.proxy.lib.ltu.se/login.aspx?direct=true&db=edsbas&AN=edsbas. F02DCA3&lang=sv&site=eds-live&scope=site

Andersson BT, Fridlund B, Elgán C, & Axelsson AB. (2008). Radiographers’ areas of professional competence related to good nursing care. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 22(3), 401–409. Retrieved from

http://search.ebscohost.com.proxy.lib.ltu.se/login.aspx?direct=true&db=c8h&AN=105551007 &lang=sv&site=eds-live&scope=site

Apold, J., Daniels, T., & Sonneborn, M. (2006). Promoting collaboration and transparency in patient safety. Joint Commission Journal On Quality And Patient Safety, 32(12), 672–675. Retrieved from

http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=cmedm&AN=17220155&lang=sv&s ite=eds-live&scope=site

Bellin MF, Stacul F, Webb JA, Thomsen HS, Morcos SK, Almén T, … Heinz-Peer. (2011). Late adverse reactions to intravascular iodine based contrast media: an update. European Radiology, 21(11), 2305–2310. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1007/s00330-011-2200-9

*Blumberg, S. M., Mahajan, P. V., O’Connell, K. J., Chamberlain, J. M., Shaw, K. N., Ruddy, R. M., … Pediat Emergency Care Appl Res Net. (n.d.). Radiologic Safety Events Within a Pediatric Emergency Medicine Network. PEDIATRIC EMERGENCY CARE, 33(2), 92–96. Retrieved from

http://search.ebscohost.com.proxy.lib.ltu.se/login.aspx?direct=true&db=edswsc&AN=000394 218800006&lang=sv&site=eds-live&scope=site

Cohen, M. D. (2007). Accuracy of Information on Imaging Requisitions: Does It Matter? JOURNAL - AMERICAN COLLEGE OF RADIOLOGY, (9), 617. Retrieved from

(31)

http://search.ebscohost.com.proxy.lib.ltu.se/login.aspx?direct=true&db=edsbl&AN=RN21502 6514&lang=sv&site=eds-live&scope=site

Craciun, H., Mankad, K., & Lynch, J. (2015). Risk management in radiology departments. Retrieved from

http://search.ebscohost.com.proxy.lib.ltu.se/login.aspx?direct=true&db=edsbas&AN=edsbas. 3466D073&lang=sv&site=eds-live&scope=site

*El, R., & Hogan, L. (2015). Time-Out: It’s Radiology’s Turn—Incidence of Wrong-Patient or Wrong-Study Errors. AJR, (5), 941. Retrieved from

Friberg, F. (2017). Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3., [red.] uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Gunderman, R. B., Phillips, M. D., & Cohen, M. D. (2001). Improving Clinical Histories on Radiology Requisitions. ACADEMIC RADIOLOGY, (4), 299. Retrieved from

Gottumukkala, R. V., Glover, M., Yun, B. J., Sonis, J. D., Kalra, M. K., Otrakji, A., … Prabhakar, A. M. (n.d.). Allergic-like contrast reactions in the ED: Incidence, management, and impact on patient disposition. AMERICAN JOURNAL OF EMERGENCY MEDICINE, 36(5), 825–828. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1016/j.ajem.2017.10.032

G Pitman, A. (2017). Quality of referral: What information should be included in a request for diagnostic imaging when a patient is referred to a clinical radiologist? JOURNAL OF

MEDICAL IMAGING AND RADIATION ONCOLOGY, (3), 299. Retrieved from

*Hannaford, N., Mandel, C., Crock, C., Buckley, K., Magrabi, F., Ong, M., … Schultz, T. (2013). Learning from incident reports in the Australian medical imaging setting: handover and communication errors. Retrieved from

(32)

http://search.ebscohost.com.proxy.lib.ltu.se/login.aspx?direct=true&db=edsbas&AN=edsbas. 5661CA8F&lang=sv&site=eds-live&scope=site

Hawkins, C. M., Anton, C. G., Bankes, W. M., Leach, A. D., Zeno, M. J., Pryor, R. M., & Larson, D. B. (n.d.). Improving the Availability of Clinical History Accompanying

Radiographic Examinations in a Large Pediatric Radiology Department. AMERICAN JOURNAL OF ROENTGENOLOGY, 202(4), 790–796.

https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.2214/AJR.13.11273

Haynes, A. B. (2009). A Surgical Safety Checklist to Reduce Morbidity and Mortality in a Global Population. NEW ENGLAND JOURNAL OF MEDICINE, (5), 491. Retrieved from http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=edsbl&AN=RN244025789&lang=sv &site=eds-live&scope=site

Hendee, W. R., Becker, G. J., Borgstede, J. P., Bosma, J., Casarella, W. J., Erickson, B. A., … Wallner, P. E. (n.d.). Addressing Overutilization in Medical Imaging. RADIOLOGY, 257(1), 240–245. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1148/radiol.10100063

Institute of Medicine (U.S.). Committee on Quality of Health Care in America. (2001). Crossing the quality chasm. Retrieved from

http://search.ebscohost.com.proxy.lib.ltu.se/login.aspx?direct=true&db=edshtl&AN=mdp.390 15050764102&lang=sv&site=eds-live&scope=site

Jaimes, C., Murcia, D. J., Miguel, K., DeFuria, C., Sagar, P., & Gee, M. S. (n.d.).

Identification of quality improvement areas in pediatric MRI from analysis of patient safety reports. PEDIATRIC RADIOLOGY, 48(1), 66–73.

https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1007/s00247-017-3989-4

Johnson, C. D., Miranda, R., Osborn, H. H., Miller, J. M., Prescott, S. L., Aakre, K. T., … Broderick, D. F. (n.d.). Designing a Safer Radiology Department. AMERICAN JOURNAL OF ROENTGENOLOGY, 198(2), 398–404.

https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.2214/AJR.11.7234

Jones, D. N., Thomas, M. J. W., Mandel, C. J., Grimm, J., Hannaford, N., Schultz, T. J., & Runciman, W. (2010). Where failures occur in the imaging care cycle: lessons from the radiology events register. https://doi.org/10.1016/j.jacr.2010.03.013

(33)

Kachalia, A., Gandhi, T. K., Puopolo, A. L., Yoon, C., Thomas, E. J., Griffey, R., … Studdert, D. M. (2007). Missed and Delayed Diagnoses in the Emergency Department: A Study of Closed Malpractice Claims From 4 Liability Insurers. ANNALS OF EMERGENCY MEDICINE, (2), 196. Retrieved from

Kapur, N., Parand, A., Soukup, T., Reader, T., & Sevdalis, N. (2016). Aviation and healthcare: a comparative review with implications for patient safety. Retrieved from

http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=edsbas&AN=edsbas.72E0563D&lan g=sv&site=eds-live&scope=site

Karlsson, G. (2019). Avvikelser och riskhantering- Översikt. Hämtad 2020-01-26 från

https://www.vardhandboken.se/arbetssatt-och-ansvar/ansvar-och-regelverk/avvikelse--och-riskhantering/oversikt/

Kim, Y. W., & Mansfield, L. T. (n.d.). Fool Me Twice: Delayed Diagnoses in Radiology With Emphasis on Perpetuated Errors. AMERICAN JOURNAL OF ROENTGENOLOGY, 202(3), 465–470. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.2214/AJR.13.11493

Kjellström, S. (2016). Forskningsetik. In M. Henricson (Ed.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (). Lund: Studentlitteratur AB.

Kohi, M. P., Fidelman, N., Behr, S., Taylor, A. G., Kolli, K., Conrad, M., … Weinstein, S. (2015). Periprocedural Patient Care. Radiographics: A Review Publication Of The

Radiological Society Of North America, Inc, 35(6), 1766–1778.

https://doi.org/10.1148/rg.2015150038

Kohn, L. T., Corrigan, J., & Donaldson, M. S. (2000). To Err Is Human : Building a Safer Health System. Washington, D.C.: National Academies Press. Retrieved from

http://search.ebscohost.com.proxy.lib.ltu.se/login.aspx?direct=true&db=e000xww&AN=2591 8&lang=sv&site=eds-live&scope=site

Kruse, J., Lehto, N., Riklund, K., Tegner, Y., Engström, Å. (2016). Scrutinized with

(34)

to hospital radiology departments: a qualitative study. Radiography, (4), 313. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1016/j.radi.2016.04.004

Kruskal, J. B., Eisenberg, R., Sosna, J., Yam, C. S., Kruskal, J. D., & Boiselle, P. M. (n.d.). Quality Initiatives Quality Improvement in Radiology: Basic Principles and Tools Required to Achieve Success. RADIOGRAPHICS, 31(6), 1499–1509.

https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1148/rg.316115501

*Lacson, R., Cochon, L., Ip, I., Desai, S., Kachalia, A., Dennerlein, J., … Khorasani, R. (2019). Classifying Safety Events Related to Diagnostic Imaging From a Safety Reporting System Using a Human Factors Framework. Journal of the American College of Radiology, 16(3), 282–288. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1016/j.jacr.2018.10.015

Larson, D. B., Kruskal, J. B., Krecke, K. N., & Donnelly, L. F. (2015). Key Concepts of Patient Safety in Radiology. Radiographics: A Review Publication Of The Radiological Society Of North America, Inc, 35(6), 1677–1693. https://doi.org/10.1148/rg.2015140277

Leape, L. L. (1994). Error in medicine. JAMA: Journal of the American Medical Association, 272(23), 1851. https://doi.org/10.1001/jama.1994.03520230061039

Lee, Y.-H., Chen, C. C.-C., Lee, S.-K., Chen, C.-Y., Wan, Y.-L., Guo, W.-Y., … Chan, W. P. (2016). Patient safety during radiological examinations: a nationwide survey of residency training hospitals in Taiwan. Retrieved from

http://search.ebscohost.com.proxy.lib.ltu.se/login.aspx?direct=true&db=edsbas&AN=edsbas. 9B159437&lang=sv&site=eds-live&scope=site

Lingard, L., Espin, S., Whyte, S., Regehr, G., Baker, G. R., Reznick, R., … Grober, E. (2004). Communication failures in the operating room: an observational classification of recurrent types and effects. Retrieved from

http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=edsbas&AN=edsbas.22182DB0&lan g=sv&site=eds-live&scope=site

Manojlovich, M., Ameling, J. M., Forman, J., Judkins, S., Quinn, M., & Meddings, J. (2019). Contextual Barriers to Communication Between Physicians and Nurses About Appropriate Catheter Use. American Journal of Critical Care, 28(4), 290–298.

(35)

*Mansouri, M., Aran, S., Harvey, H. B., Shaqdan, K. W., & Abujudeh, H. H. (n.d.). Rates of safety incident reporting in MRI in a large academic medical center. JOURNAL OF

MAGNETIC RESONANCE IMAGING, 43(4), 998–1007. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1002/jmri.25055

*Mansouri, M., Aran, S., Shaqdan, K. W., & Abujudeh, H. H. (2016). How often are Patients Harmed When They Visit the Computed Tomography Suite? A Multi-year Experience, in Incident Reporting, in a Large Academic Medical Center. EUROPEAN RADIOLOGY, (7), 2064. Retrieved from

Mansouri, M., Shaqdan, K. W., Aran, S., Raja, A. S., Lev, M. H., & Abujudeh, H. H. (2015). Safety incident reporting in emergency radiology: analysis of 1717 safety incident reports. EMERGENCY RADIOLOGY, (6), 623. Retrieved from

http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=edsbl&AN=RN373834542&lang=sv &site=eds-live&scope=site

Mayer, C. M., & Cronin, D. (2008). Organizational Accountability In a Just Culture. Urologic Nursing, 28(6), 427–430. Retrieved from

http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=aph&AN=36156607&lang=sv&site= eds-live&scope=site

*Morbi, A.H.M., Hamady, M.S., Riga, C.V., Kashef, E., Pearch, B,J., Vincent, C., Moorthy, K., … Bikcnell, C.D. (2012). Reducing error and improving efficiency during vascular interventional radiology: implementation of a preprocedural team rehearsal. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1148/radiol.12110530

Murphy, K. (2006, October 31) What Pilots Can Teach Hospitals About Patient Safety. New York Times. Retrieved from https://www.nytimes.com/2006/10/31/health/31safe.html

*Ong, M.-S., & Coiera, E. (2010). Safety through redundancy: a case study of in-hospital patient transfers. Retrieved from

http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=edsbas&AN=edsbas.1E2B3A7C&lan g=sv&site=eds-live&scope=site

(36)

Ott, L. K., Hoffman, L. A., & Hravnak, M. (2011). Intrahospital Transport to the Radiology Department: Risk for Adverse Events, Nursing Surveillance, Utilization of a MET and Practice Implications. Retrieved from

*Ott, L. K., Pinsky, M. R., Hoffman, L. A., Clarke, S. P., Clark, S., Ren, D., & Hravnak, M. (2015). Patients in the Radiology Department May Be at an Increased Risk of Developing Critical Instability. Journal of Radiology Nursing, 34(1), 29–34.

https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1016/j.jradnu.2014.11.003

Patientsäkerhetslag (SFS 2010:659). Hämtad från Riksdagens webbplats:

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659

Pavlek, I. B., Brnic, Z., Schmidt, S., Krpan, T., & Kralik, I. (2016). Old and outdated radiology equipment in Croatia—radiation safety and economic consequences. Retrieved from

http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=edsbas&AN=edsbas.E1C5281&lang =sv&site=eds-live&scope=site

Peltomaa, K. (2012). James Reason: Patient Safety, Human Error, and Swiss Cheese. QUALITY MANAGEMENT IN HEALTH CARE, (1), 59. Retrieved from

Pham, J. C., Colantuoni, E., Dominici, F., Shore, A., Macrae, C., Scobie, S., … Pronovost, P. J. (2010). The harm susceptibility model: a method to prioritise risks identified in patient safety reporting systems. Retrieved from

http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=edsbas&AN=edsbas.F0832D91&lala =sv&site=eds-live&scope=site

Pinto, A., Brunese, L., Pinto, F., Reali, R., Daniele, S., & Romano, L. (2012). The concept of error and malpractice in radiology. Retrieved from

http://search.ebscohost.com.proxy.lib.ltu.se/login.aspx?direct=true&db=edsbas&AN=edsbas. F9B30289&lang=sv&site=eds-live&scope=site

(37)

Renewal of radiological equipment. (2014). Insights Into Imaging, 5(5), 543–546.

https://doi.org/10.1007/s13244-014-0345-1

Rodrigues, S. I. M. da R., Brandão, P., Nelas, L., Neves, J., & Alves, V. (2011). A logic programming approach to medical errors in imaging. Retrieved from

http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=edsbas&AN=edsbas.2FB8A31B&lan g=sv&site=eds-live&scope=site

Socialstyrelse. (2017). Kvalitet och patientsäkerhet – hur hänger det ihop? Hämtad 2019-09-05 från https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/systematiskt-patientsakerhetsarbete/kvalitet-och-patientsakerhet

Subramanyam, R., Mahmoud, M., Buck, D., & Varughese, A. (2016). Infusion Medication Error Reduction by Two-Person Verification: A Quality Improvement Initiative. Pediatrics, 138(6). Retrieved from

http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=cmedm&AN=27940663&lang=sv&s ite=eds-live&scope=site

Sunesson, P. A, Lidström, A-K, & Svensson, C. (2008). Patientsäkerhet: Vad har gjorts, Vad behöver göras: Betänkande av patientsäkerhetsutredningen (SOU 2008:117). Stockholm: Edita Sverige AB.

*Snyder, E. J., Zhang, W., Jasmin, K. C., Thankachan, S., & Donnelly, L. F. (n.d.). Gauging potential risk for patients in pediatric radiology by review of over 2,000 incident reports. PEDIATRIC RADIOLOGY, 48(13), 1867–1874.

https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1007/s00247-018-4238-1

Takala, R.S.K., Pauniho, S.-L., Kotkansalo, A., Helmiö, P., Blomgren, K., Helminen, H., … Ikonen, T.S. (2011). A pilot study of the implementation of WHOSurgical Checklist in Finland: improvements in activities and communication. Acta Anaesthesiologica Scandinavica, 55(10), 1206 - 1214. https://doi.org/10.1111/j.1399-6576.2011.02525.x The 2007 recommendations of the International Commission on Radiological Protection. (2007). Retrieved from

http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=edsbas&AN=edsbas.551BEE6E&lan g=sv&site=eds-live&scope=site

(38)

Troude, P., Dozol, A., Soyer, P., Girard, D., Martinez, F., Montagne, B., & Segouin, C. (2014). Improvement of radiology requisition. Retrieved from

http://search.ebscohost.com.proxy.lib.ltu.se/login.aspx?direct=true&db=edsbas&AN=edsbas. 4DC57539&lang=sv&site=eds-live&scope=site

* Wallin, A., Gustafsson, M., Carlsson, A. A. & Lundén, M. (2018) Radiographers’

experience of risks for patient safety incidents in the radiology department. Journal of Clinical Nursing, (7–8), 1125. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1111/jocn.14681

Whittemore, R., & Knafl, K. (2005). The integrative review: updated methodology. Journal of Advanced Nursing, 52, 546-553.

Willman, A., Stoltz, P., Bahtsevani, C. & Sandström (2016). Evidensbaserad omvårdnad - en bro mellan forskning och klinisk verksamhet (4e uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.

Örnberg, G. & Andersson, B. (2012). Kompetensbeskrivning för legitimerad

röntgensjuksköterska [Broschyr]. Umeå: Svensk förening för röntgensjuksköterskor. Från

(39)

(40)

(41)