EN STUDIE AV HUR ENTREPRENADSUMMAN I ETT BETONGBROPROJEKT PÅVERKAS AV ÄTA -
ARBETEN OCH AVVIKELSER
Byggingenjör Nehad Saleh
I Copyright © Nehad Saleh
Högskolan i Borås, Borås
Akademin för Textil, Teknik och Ekonomi Samhällsbyggnadsteknik
Högskolan i Borås Allégatan 1
501 90 Borås 033-435 40 00
Printed in Sweden by HB
II Program: Byggingenjörsprogrammet 180 HP
Svensk titel: En studie av hur entreprenadsumman i ett betongbroprojekt påverkas av ÄTA – arbeten och avvikelse
– En fallstudie av 4 broprojekt utförda av Veidekke Entreprenad AB Anläggning Sydväst
Engelsk titel: A study of how the contract sum in a concrete bridge project is affected by contract changes and deviations
- A case study of 4 concrete bridge projects done by Veidekke Entreprenad AB Utgivningsår: 2020
Författare: Nehad Saleh
Handledare 1: Andreas Olander, Entreprenadingenjör Veidekke Entreprenad AB Anläggning Sydväst
Handledare 2: Börje Hellqvist, Universitetsadjunkt Samhällsbyggnadsteknik, Högskolan i Borås
Uppdragsgivare: Hampus Jakobson, Arbetschef Betong, Veidekke Entreprenad AB Anläggning Sydväst
Examinator: Hans Wirstam
III
Förord
Detta examensarbete avslutar mina 3 års studier på byggingenjörsprogrammet vid Högskolan i Borås. Examensarbetet omfattar 15 högskolepoäng och har genomförts i samarbete med Veidekke Entreprenad AB Anläggning Sydväst. Jag har det senaste året varit hos Veidekke där jag till en början fick göra min höstpraktik hos dem innan jag satte igång med examensarbetet. Det har varit en berikande period för mig, jag har lärt mig om branschen och samtidigt vuxit som person. Jag har tagit del av många personers erfarenheter som förhoppningsvis kommer att vara till nytta för min framtida karriär. Jag vill rikta ett stort tack till alla som jag har träffat under min skolgång både lärare och skolkamrater, ni har bidragit till en stor del av min kunskap. Vidare vill jag ägna ett speciellt tack till följande personer. Denna studie hade inte kunnat fullföljas utan er.
Andreas Olander, handledare och entreprenadingenjör på Veidekke Entreprenad AB Anläggning Sydväst.
Börje Hellqvist, handledare och universitetsadjunkt vid Högskolan i Borås på byggingenjörsprogrammet.
Hampus Jakobson, uppdragsgivare och arbetschef på Veidekke Entreprenad AB Anläggning Sydväst.
Göteborg, maj 2020 Nehad Saleh
IV
V
Sammanfattning
Anläggningsprojekt är idag allt fler på grund av att den infrastruktur som byggdes på mitten på 1900-talet inte längre uppfyller dagens ställda krav. I takt med att större entreprenader utförs idag, krävs även större resurser och bättre samspel mellan beställare och entreprenörer. Entreprenadsumman för ett betongbroprojekt är väldigt stark förknippat med mängden ÄTA–arbeten och avvikelser. ÄTA–arbeten kan gå i olika riktningar, till exempel från underentreprenör mot beställare och tvärtom. I denna studie ligger fokus på entreprenörens ÄTA–arbeten gentemot beställaren och avvikelser som uppstår i produktionen. Syftet med studien är att identifiera de vanligaste ÄTA–arbeten och avvikelser som förekommer i olika betongbroprojekt för att undersöka hur dessa påverkar entreprenadsumman samt hur de i framtiden skall hanteras av entreprenören så att de inte upprepas i kommande projekt.
Till en början har en litteraturstudie gjorts för att öka kunskapen kring ämnet. Därefter har en fallstudie utförts av fyra tidigare betongbroprojekt. Den centrala delen av fallstudien har varit en kvalitativ undersökning, med intervjuer samt en enkätundersökning. Det har hållits 10 intervjuer med olika platschefer, en jurist och en arbetschef, samtidigt har 55 tjänstemän från fallföretaget deltagit i enkätundersökningen. I den kvantitativa delen har en sammanställning gjorts av samtliga ÄTA–arbeten och avvikelser som uppstått i de betongbroprojekt som studerats. Därefter har de ÄTA–arbeten och avvikelser som upprepats i dessa betongbroprojekt identifierats.
Studien visar att ÄTA–arbeten oftast uppstår på grund av brister i beställarens förfrågningsunderlag. Geotekniska undersökningar och tekniska lösningar föreskrivna av beställaren är det som vanligen föranleder ÄTA–arbeten. Även entreprenadformen är avgörande för mängd och typ av ÄTA–arbeten. I en utförandentreprenad är det mycket mer likställda ÄTA–arbeten och när det gäller en totalentreprenad är de vanligaste ÄTA–arbetena föreskrivna tilläggs- och ändringsarbeten. Det är sällan lönsamt med många ÄTA–arbeten i betongbroprojekten, däremot ökar det projektens omsättning vilket får ses som positiv. Avvikelser förekommer oftast på grund av dålig planering och kommunikation. Bristfälliga arbetsberedningar och missade kontroller är andra orsaker till att avvikelser förekommer. Det är oftast entreprenörens eget fel att det uppstår avvikelser. Avvikelserna har då alltid en negativ inverkan på projektets slutkostnad i och med att kostnaden inte läggs på entreprenadsumman, det vill säga att entreprenören avhjälper avvikelser på egen bekostnad.
De vanligaste ÄTA–arbetena förekommer kring brokonstruktionens grundläggning, oftast på grund av att de geotekniska undersökningar som gjorts, har gjorts fel eller inte i tillräcklig omfattning. När det kommer till avvikelser är de vanligast i samband med armeringsarbeten och betonggjutningar. Dyrare avvikelser förekommer men inte i någon större utsträckning. Genom att lägga mer fokus på planering, kommunikation, involvering och upprätta bättre arbetsberedningar kan negativa effekter på entreprenadsumman på grund av ÄTA–arbeten och avvikelser undvikas.
Nyckelord: Avvikelser, Beställare, Betong, Brokonstruktioner, Ekonomi, Entreprenadjuridik, Huvudentreprenör, Totalentreprenad, Utförandeentreprenad, ÄTA- arbeten
VI
Abstract
Various plant projects are today more common because the infrastructure built in the mid-1900s no longer meet today's set requirements. As major contracts are carried out today, greater resources and better interaction between client and contractor are also required. The contract sum for various concrete bridge projects is very strongly associated with the amount of contract changes and deviations. Contract changes can go between different entrepreneurs for example from a subcontractor against the client and vice versa. In this study the focus is on contract changes from the main entrepreneur towards the client and deviations that occurs in the production. The purpose of the study is to identify the most common contract changes and deviations that occur in different concrete bridge projects to investigate how these affect the contract sum and how they should be handled by the entrepreneur in the future so that they are not repeated in upcoming projects.
Initially a literature study has been done to increase knowledge about the subject. Then a case study has been carried out on four previous concrete bridge projects. The central part of the case study has been a qualitative investigation, where interviews have been held and a survey has been conducted. There have been 10 interviews with various site managers, a lawyer, and a supervisor, while 55 officials from the case company have participated in the survey. In the quantitative part, a compilation of contract changes and deviations that has occurred in the concrete bridge projects that was studied has been done. Then the contract changes and deviations that was repeated in all the studied concrete bridge projects has been identified.
The study shows that contract changes occur most often because of deficiencies in the clients request documents. Geotechnical investigations and technical solutions prescribed by the client are what usually prompt contract changes. The contract form is also crucial for the amount and type of contract changes. In a contract that is based on AB 04 it is much more preserved contract changes and when it comes to a general contract based on ABT 06, the most common contract changes are prescribed alterations and additional works. It is rarely profitable with many contract changes in concrete bridge projects, yet it increases the revenue of the projects, which may be positive. Deviations occur most often due to poor planning and communication.
Inadequate work preparations and missed controls are other reasons for the presence of deviations. It is usually the entrepreneur’s fault that there are a lot of deviations.
Deviations always has a negative effect on the project’s final cost since the cost for it is not added to the contract sum, which means that the entrepreneur remedies deviations at their own expense.
The most common contract changes occur around the groundwork of the bridge construction, usually because the geotechnical investigations carried out by the client, have been done wrong or not enough. When it comes to deviations the most common are in connection with reinforcement work and concrete castings. More expensive deviations occur but not to a greater extent. By focusing more on planning, communication, involvement and establishing better work preparations, negative effects on the contract sum due to contract changes and deviations can be avoided.
Keywords: Deviations, Client, Concrete, Bridge Constructions, Finance, Construction Law, Main Contractor, Turnkey, execution contract, contract changes
VII
VIII
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 INLEDNING ... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.2 Syfte & frågeställningar ... 1
1.3 Mål ... 2
1.4 Avgränsningar ... 2
1.5 Begreppsförklaring ... 3
1.6 Disposition ... 5
2 METOD ... 7
2.1 Litteraturstudie ... 7
2.2 Kvantitativ studie ... 7
2.3 Kvalitativ studie ... 8
2.3.1 Intervjuer ... 8
2.3.2 Enkätundersökning ... 8
3 TEORI ... 10
3.1 ÄTA-arbeten ... 10
3.1.1 Ändringsarbeten ... 11
3.1.2 Tilläggsarbeten ... 12
3.1.3 Avgående Arbeten ... 12
3.2 Föreskrivna ÄTA-arbeten ... 13
3.3 Likställda ÄTA-arbeten ... 13
3.4 Ersättning för ÄTA-arbeten ... 14
3.4.1 Fast pris ... 14
3.4.2 Á-priser ... 14
3.4.3 Löpande räkning ... 15
3.5 Avvikelser ... 16
3.6 Entreprenadformer ... 17
3.6.1 Utförandeentreprenad ... 17
3.6.2 Totalentreprenad ... 17
3.7 Upphandlingsformer ... 18
3.7.1 Generalentreprenad ... 18
3.7.2 Delad Entreprenad ... 18
3.8 AMA Anläggning 17 ... 18
3.9 Betongbroar ... 19
IX
3.9.1 Grundläggning ... 19
3.9.2 Underbyggnad ... 19
3.9.3 Överbyggnad ... 19
4 RESULTAT ... 21
4.1 Resultat av projektstudie ... 21
4.1.1 Projekt I ... 21
4.1.2 Projekt II ... 21
4.1.3 Projekt III ... 22
4.1.4 Projekt IV ... 22
4.2 Resultat av intervjuer och enkätundersökningen ... 23
4.2.1 Huvudområde I – Ekonomi ... 23
4.2.2 Huvudområde II – Hantering ... 26
4.2.3 Huvudområde III – Orsak ... 29
4.2.4 Huvudområde IV – Åtgärd ... 32
5 ANALYS & DISKUSSION ... 35
5.1 Resultatdiskussion ... 35
5.1.1 Hur gick urvalsprocessen till? ... 35
5.1.2 Vilka ÄTA – arbeten var vanligt förekommande i projekten? ... 35
5.1.2.1 Vilka ÄTA – arbeten upprepades i samtliga projekt? ... 36
5.1.3 Vilka avvikelser var vanligt förekommande i projekten? ... 37
5.1.4 Är ÄTA – arbeten alltid lönsamt? ... 37
5.1.5 Varför är en bra ersättningsform viktigt för ÄTA – arbeten? ... 38
5.1.6 Varför är entreprenadformen avgörande för mängden ÄTA – arbeten? ... 39
5.1.7 Hur förknippas ÄTA – arbeten med en förlängd entreprenadtid? ... 39
5.1.8 Är det personliga ``intresset´´ avgörande för hanteringen av ÄTA – arbeten? ... 40
5.1.9 Varför är det så vanligt att beställaren upprättar bristfälliga förfrågningsunderlag? ... 40
5.1.10 Varför är det så vanligt med ÄTA – arbeten? ... 41
5.1.11 Varför är det så vanligt med avvikelser? ... 41
5.1.12 Hur skall man jobba för att undvika negativa effekter av ÄTA – arbeten? ... 42
5.1.13 Hur skall man jobba för att undvika negativa effekter av avvikelser? ... 43
5.2 Metoddiskussion ... 44
5.3 Felkällor ... 45
6 SLUTSATS ... 47
6.1 Vilka är de vanligaste ÄTA-arbeten (ändrings-, tilläggsarbeten-, och avgående arbeten) som uppstår i betongbroprojekt? ... 47
6.2 Vilka avvikelser är vanligast i våra betongbroprojekt? ... 48
6.3 Hur skall ÄTA-arbeten och avvikelser hanteras i produktionen och vid anbudsarbete i kommande projekt för att inte påverka entreprenadsumma och slutkostnad negativt? ... 48
6.4 Förslag på framtida studier ... 49
REFERENSER ... 51
X
BILAGAOR ... 53
Bilaga 1 Intervjufrågor Tjänstemän ... 53
Bilaga 2 Intervjufrågor Advokat... 54
Bilaga 3 Intervju med platschef I ... 55
Bilaga 4 Intervju med arbetschef ... 59
Bilaga 5 Intervju med betongkalkylator ... 63
Bilaga 6 Intervju med projektchef ... 66
Bilaga 7 Intervju med platschef II ... 69
Bilaga 8 Intervju med platschef III ... 73
Bilaga 9 Intervju med kalkylingenjör ... 76
Bilaga 10 Intervju med konsult ... 78
Bilaga 11 Intervju med platschef IV ... 81
Bilaga 12 Intervju med entreprenad jurist ... 84
Bilaga 13 – Enkätundersökning ... 88
XI
XII
1
1 INLEDNING
I följande kapitel beskrivs bakgrunden för studien, följt av syfte och frågeställningar, vilka mål som föreligger för arbetet och även avgränsningarna som gjorts. Vidare ges en rad begreppsdefinitioner över vanligt förekommande begrepp i byggbranschen samt en disposition över de kommande kapitlen.
1.1 Bakgrund
Byggprocessen är uppdelad i olika skeden, där varje skede kräver stora resurser. Där det under projekterings- och produktionsskedet krävs mest resurser. För att ett projekt skall genomföras med bästa tänkbara resultat måste flera olika aktörer samspela i produktionen. Förutom att tiden styr alla projekt, är budgeten minst lika viktigt.
Entreprenadsumman för ett anläggningsprojekt påverkas till stor del av mängden ÄTA- arbeten (Ändring-, Tilläggs- och Avgående arbeten). En större mängd avvikelser i produktionen höjer slutkostnaden för projektet och sänker därmed vinsten. Ett ÄTA- arbete kan gå i olika riktningar, det vill säga mellan olika aktörer i ett projekt, till exempel ÄTA–arbeten från underentreprenör mot huvudentreprenör eller tvärtom. I studien ligger fokus på ÄTA-arbeten från huvudentreprenören gentemot beställaren. Att inte bygga enligt de kontrakt som avtalats mellan beställaren och entreprenören är en avvikelse som påverkar slutkostnaden för projektet. En avvikelse är en allvarlig förseelse, eftersom kontraktet som tecknas mellan byggherren och entreprenören är juridiskt bindande. Definitionen på avvikelser i denna studie följer samma definition för
’’fel’’ i AB04.
1.2 Syfte & frågeställningar
Syftet med studien är att i ett nära samarbete med Veidekke Anläggning Sydväst identifiera vilka ÄTA-arbeten som förekommer i olika betongbroprojekt, hur de kan undvikas och vilken påverkan de har på entreprenadsumman i olika projekt. En analys av avvikelser i tidigare broprojekt kommer också att göras för att utreda dess påverkan på slutkostnaden.
Följande frågeställningar kommer att besvaras:
1. Vilka är de vanligaste ÄTA-arbeten (ändrings-, tilläggsarbeten-, och avgående arbeten) som uppstår i betongbroprojekt?
2. Vilka avvikelser är vanligast i betongbroprojekt?
3. Hur skall ÄTA-arbeten och avvikelser hanteras i produktionen och vid
anbudsarbete i kommande projekt för att inte påverka entreprenadsumma och slutkostnad negativt?
2
1.3 Mål
Målet med examensarbetet är att komma fram till hur ÄTA–arbeten och avvikelser påverkar entreprenadsumman och slutkostnaden för olika betongbroprojekt. En del i målsättningen är att ta fram en åtgärdsmall för hur ÄTA–arbeten och avvikelser skall hanteras under olika projektskeden för att undvika negativa effekter på entreprenadsumman och slutkostnaden.
1.4 Avgränsningar
Studien är avgränsad till anläggningsprojekt utförda av Veidekke Entreprenad AB Anläggning Sydväst, där huvudfokus ligger på olika betongbroprojekt. Studien kommer att behandla fyra tidigare betongbroprojekt. Endast ÄTA-arbeten från huvudentreprenören gentemot beställaren kommer att undersökas och utvärderas.
Vidare kommer endast ändring och tilläggsarbeten att studeras, det vill säga att avgående arbeten inte analyseras. När det gäller avvikelser kommer endast de som uppstått i de studerade betongbroprojekten att analyseras.
3
1.5 Begreppsförklaring
À-pris: Pris exklusiv mervärdeskatt för enhet av arbete.
AB 04: Allmänna bestämmelser för utförandeentreprenader avseende byggnads- ,anläggnings- och installationsarbeten.
ABK 09: Allmänna bestämmelser för konsultuppdrag inom arkitekt – och ingenjörsverksamhet.
ABM 07: Allmänna bestämmelser för köp av varor till yrkesmässig byggverksamhet.
ABT 06: Allmänna bestämmelser för totalentreprenader avseende byggnads-, anläggnings- och installationsarbeten.
AB-U 07: Allmänna bestämmelser för underentreprenader i utförandeentreprenader.
ABT-U 07: Allmänna bestämmelser för underentreprenader i totalentreprenader.
Avvikelse: Avsteg från kontraktshandlingar som entreprenören gjort.
Beställare: Den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads-, anläggnings och installationsentreprenader.
BKK: Byggandets kontraktskommitté.
Entreprenad: Kontraktsarbeten jämte förekommande ÄTA-arbeten.
Entreprenadhandling: Kontraktshandlingar jämte handlingar som tillkommer från tecknande och intill garantitidens början och som enligt kontraktshandlingarna eller senare överenskommelser skall gälla för hela entreprenaden.
Entreprenadsumma: Kontraktssumma med justering för tillägg och avdrag samt i förekommande fall belopp avseende indexreglering, exklusive mervärdesskatt.
Entreprenadtid: Tid från entreprenörens initierande skede till och med den dag då entreprenaden är slutbesiktigad och godkänd.
Entreprenör: En individ eller ett företag som utför arbeten på entreprenad
Fel: Avvikelse som innebär att en del av en entreprenad inte utförts alls eller inte utförts på kontraktsenligt sätt.
Förfrågningsunderlag: Det underlag som entreprenören tillhandahåller för framställande av anbud.
Kontrakt: Handling som undertecknats av parterna och som förvisar deras överenskommelse.
4
Kontraktsarbete: Arbete som enligt kontraktshandlingarna ingår i entreprenörens åtaganden.
Kontraktshandlingar: Kontrakt jämte handlingar som är styrde till detta eller som i någon av dessa är angivna som gällande för kontraktsarbetena.
Kontraktssumma: I kontraktshandlingarna angiven ersättning för kontraktsarbetena, exklusive mervärdeskatt.
Kontraktstid: I kontraktshandlingarna angiven tid för utförande av kontraktsarbetena eller huvuddel därutav.
LOU: Lagen om offentlig upphandling.
Mervärdesskatt: En skatt som betalas till staten vid uppköp och försäljning av tjänster och varor.
Prisbasbelopp: Prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.
TB: Täckningsbidrag i SEK.
Teknisk lösning: Material, vara, konstruktion eller genomförande som angetts på ritning, i beskrivning eller på annat sätt.
TG: Täckningsgrad i %.
Totalentreprenad: Entreprenad eller del av entreprenad där entreprenören i förhållande till beställaren svarar för bland annat projektering, utförande samt funktionskrav.
Täckbestämmelse: Om inget annat avtalats mellan två parter i AF gäller det som är föreskrivet i AB.
Underentreprenör: Den som inom arbetsområdet utför entreprenad åt entreprenören.
Utförandeentreprenad: Entreprenad eller del av entreprenad där beställaren svarar för projektering samt funktionskrav och entreprenören svarar för utförandet.
ÄTA-arbeten: Ändrings-, Tilläggs- och Avgående arbeten.
5
1.6 Disposition
Rapporten kommer att delas upp enligt följande:
Kapitel 1 – Inledning: I följande avsnitt ges en genomgång av bakgrund, målformulering samt avgränsningar. Frågeställningarna som ligger till grund för studien presenteras här och syftet med rapporten framförs. Även en begreppsförklaring över vanligt förekommande begrepp i byggbranschen upprättas, som avslut görs en disposition över hur rapporten är uppbyggd.
Kapitel 2 – Metod: I detta kapitel redovisas de metoder som tillämpats för att genomföra studien och nå de förväntade målen.
Kapitel 3 – Teori: Utifrån litteraturstudier ges här grundlig information om ämnet som rapporten behandlar.
Kapitel 4 – Resultat: I följande kapitel redovisas resultatet från de projekt som studerats. I kapitlet skall även resultat från intervjuer och enkätundersökningarna att framföras.
Kapitel 5 – Analys & diskussion: Här skall resultatet diskuteras och kopplas till litteraturstudier som gjorts tidigare. Avslutningsvis diskuteras metoden och felkällor som kan ha påverkat resultatet redovisas.
Kapitel 6 – Slutsats: I följande kapitel presenteras frågeställningarna och besvaras utifrån de faktiska slutsatserna. Det ges även förslag på framtida studier som kan vara intressanta.
6
7
2 METOD
I det initiala skedet genomfördes en litteraturstudie för att få en fördjupad förståelse av vad ÄTA-arbeten är och hur dessa påverkar ett byggprojekt. För att få en övergripande bild av vad ÄTA–arbeten och avvikelser innebär i byggmening samt hur det hänger ihop och vilken inverkan dessa har på entreprenadsumman studerades olika standardavtal för entreprenadverksamhet. Därefter genomfördes en kvantitativ studie i form av datainsamling av ÄTA-arbeten och avvikelser som observerats från tidigare betongbroprojekt, för att identifiera poster som upprepats och haft effekt på entreprenadsumman.
En kvalitativ studie genomfördes där olika personer bjöds in till intervjuer där de fick dela med sig av den erfarenhet de har från tidigare betongbroprojekt, vilka ÄTA- arbeten som varit vanligt förekommande, vilka orsaker som vanligtvis föranlett ÄTA- arbeten och avvikelser, samt hur de påverkat projektet. Efter att en sammanställning gjorts av information som erhållits från intervjuerna användes svaren för att applicera en enkät med enbart svarsalternativ. Enkäten tillämpades för tjänstemännen inom fallföretaget.
2.1 Litteraturstudie
För få en fördjupning i ämnet och få en bättre överblick om vad ÄTA-arbeten innebär, hur det definieras samt hur det hänger ihop med avvikelser, gjordes en litteraturstudie.
Genom att läsa igenom Allmänna Bestämmelser (AB 04 & ABT 06) som gäller för de avtal som återfinns i ett byggprojekt mellan entreprenören och beställaren, resulterade det i en djupare förståelse för vad ÄTA-arbeten är, samt vilka regler olika parter har att förhålla sig till i en entreprenad. Ytterligare information hämtades ur boken ÄTA-Arbete och ekonomisk reglering enligt AB 04 och ABT 06 och annan litteratur, som gav en allmän överblick om ÄTA-arbeten och vilka tvister som kan uppstå parallellt med de ÄTA-arbeten och avvikelser som förekommer i olika projekt. Den sistnämnda boken gav även en mer utförlig förklaring till hur olika dispyter löses med hjälp av AB 04 och ABT 06, vilka ersättningsformer som förekommer samt vilka skyldigheter/rättigheter olika parter förfogar över.
2.2 Kvantitativ studie
För att öka lönsamheten hos fallföretaget för kommande broprojekt, behövdes en analys av vilka ÄTA–arbeten och avvikelser som förekommit i tidigare betongbroprojekt under produktionsskedet samt hur dessa har påverkat entreprenadsumman och slutkostnaden i olika projekt. Därför gjordes en fallstudie där fyra tidigare broprojekt valdes, som sedan utvärderades och en sammanställning gjordes av olika ÄTA-arbeten samt avvikelser för varje projekt. Efter sammanställningen av samtliga ÄTA–arbeten och avvikelser, identifierades de ÄTA–
arbeten och avvikelser som upprepats i alla fyra projekten.
8
2.3 Kvalitativ studie
Parallellt med den kvantitativa studien, utfördes en kvalitativ studie där personer med olika roller, där samtliga har erfarenhet av branschen, bjöds in till intervjuer. Syftet med intervjuerna, var att först få en bättre bild över varför ÄTA-arbeten förekommer i så stor utsträckning i olika anläggningsprojekt samt hur respondenterna upplever beställarens reaktion till det. Det viktigaste med intervjuerna var att hitta en metod för hur upprepade ÄTA-arbeten och avvikelser kan undvikas samt att utreda den bakomliggande orsaken, är det missar entreprenören gör under anbudsskedet, eller om det är fel som sker i produktionen.
En kvalitativ undersökning behövdes i denna studie därför att de personer som intervjuades, gav förutom svar på en rad olika frågor, även synpunkter och reflektioner utifrån deras egen erfarenhet kring ÄTA-arbeten och avvikelser. Då studien var tidsbegränsad fanns inte tid till att intervjua tillräckligt många personer, av den anledningen tillämpades en enkät som en del av den kvalitativa studien. Målet med den kvalitativa undersökningen var att nå ut till så många tjänstemän inom regionen som möjligt, för att ta del av deras erfarenhet och åsikter, som också låg till grund för resultatet och slutsatsen.
2.3.1 Intervjuer
Då målet med studien är att undersöka och komma fram till hur ÄTA-arbeten och avvikelser påverkar entreprenadsumman och slutkostnaden samt hur de skall hanteras under olika skeden i ett projekt för att öka lönsamheten för fallföretaget, fordrades en intervjuform där respondenterna inte bara fick svara på förutbestämda frågor, utan även fick följdfrågor utifrån sina svar. Vidare fick de även chans att dela med sig av egna åsikter och erfarenheter vilket ledde till djupare diskussioner kring ämnet. Därav var en semistrukturerad intervjuform bäst lämpad för denna studie.
En semistrukturerad intervju förutsätter att ett antal frågor förbereds där samtliga respondenter skall svara på dem, därefter framkallas följdfrågor som helt beror på respondentens svar. Denna metod är lämpad för studien för att den ger en möjlighet, att jämföra respondenternas svar (Almvide, u.å).
2.3.2 Enkätundersökning
Enligt tidigare målformulering ansågs det inte tillräckligt att endast anordna intervjuer där ett fåtal personer fick delta. Detta för att det då medförde en ökad risk för att personer väl insatta i ämnet skulle missas att höras. Med hänsyn till tiden för projektet, var den bästa lösningen således en enkät. Avsikten med detta var att få en övergripande förståelse för hur tjänstemännen i regionen förhåller sig till ämnet, vilka förslag de har för att öka fallföretagets lönsamhet samt vad de ansåg ligga till grund för att det förekommer så många ÄTA-arbeten och avvikelser i olika broprojekt.
Enkäten skickades digitalt till samtliga tjänstemän som var verksamma i anläggning sydväst. Resultatet utvärderas statistiskt och hade en betydande roll för resultatet samt slutsatserna som gjordes.
9
10
3 TEORI
I kommande kapitel ges till en början en allmän förklaring av vad begreppet ÄTA-arbete innebär och hur det definieras enligt AB 04 & ABT 06. Därefter beskrivs de ingående delarna i begreppet ÄTA-arbete var för sig. Vidare kommer en redovisning av vilka typer av ÄTA-arbeten som förekommer samt vilka de vanligaste ersättningsformerna är enligt AB. Därefter definieras begreppet avvikelse i byggmening samt ges en kort genomgång av de vanligaste upphandlings- och entreprenadformerna. Även en kort genomgång av vad AMA Anläggning 17 och hur det används ges i detta kapitel. Som avslutning ges en enklare beskrivning av betongbrokonstruktioner och dess huvuddelar.
3.1 ÄTA-arbeten
Då det i svensk lagstiftning inte upprättats någon norm med regler som är specifikt tillämpade för byggentreprenader, har branschens parter i samarbete med Byggandets Kontraktskommitté, BKK förhandlat fram allmänna bestämmelser som skall gälla vid avtal (Szekér, 2013). För utförandeentreprenader gäller således AB 04 och för totalentreprenader gäller ABT 06. Utöver dessa har BKK tillämpat andra bestämmelser som fungerar som tillägg för AB 04 och ABT 06 vid upphandling. Ett exempel på dessa bestämmelser är ABK 09 som gäller för konsulter.
Att inte ge beställaren möjligheten att ändra ett arbete skulle det innebära att varje gång en tvist eller möjlighet till en förbättring uppstod skulle nya kontrakthandlingar behöva upprättas. ÄTA-arbeten avspeglar beställarens befogenhet att ändra sig och entreprenörens rättighet och skyldighet att utföra dessa arbeten enligt kontraktshandlingarna påpekar Samuelsson, (2011). Som entreprenör är det självklart en fördel att ha företräde till ändring och tilläggsarbeten då det ger möjlighet till ett högre arvode vid sådana arbeten. Entreprenören omfattas av ett oskälighetsrekvisit, som innebär att entreprenören äger rätt till att få betalt för arbeten som utförts om alternativet vore oskäligt (Samuelsson, 2011).
Meningsskiljaktigheter mellan det som angetts i kontraktshandlingarna och den slutliga produkten ligger till grund för ÄTA-arbeten. Entreprenadens omfattning blir oftast större vid revidering av kontraktsarbetena, likväl behöver det inte alltid vara utfallet. I de fall entreprenadens omfattning förminskats, skall beställaren krediteras för differensen.
Enligt Andersson & Hedberg (2015), förknippas ofta ÄTA-arbeten med merarbete, vilket inte alltid stämmer.
ÄTA-arbeten avser ändring-, tilläggs-, och avgående arbeten och har ett direkt samband till de arbeten som skall utföras enligt ett kontrakt. ÄTA-arbeten förekommer alltid i en entreprenad och är oundvikligt. Det blir oftast dyrt med ÄTA-arbeten och tvister förekommer i form av vem som bär ansvaret för de kostnader som ÄTA-arbeten medför. ÄTA–arbeten kan innebära förutom ökade kostnader för antingen entreprenören eller beställaren, att en entreprenad inte kan hålla sig inom den ursprungliga tidplanen (Andersson & Hedberg, 2015).
11 ÄTA-arbeten definieras enligt AB 04 som:
"Ändringsarbete, Tilläggsarbete som står i omedelbart samband med kontraktsarbetena och som inte är av väsentligt annan natur än dessa, samt avgående arbete." (AB 04 2019, s.5)
ÄTA–arbeten avser förutom av beställaren föreskrivna ändring och tilläggsarbeten, även merarbete orsakat av avvikelser. Avvikelser kan i vissa fall leda till ett ändringsarbete där entreprenören får bekosta arbetet själv. Enligt AB 04 definieras fel enligt följande:
’’Avvikelse som innebär att en del av en entreprenad inte utförts alls eller inte utförts på kontraktsenligt sätt.’’ (AB 04 2019, s.4)
Vad som menas med ’’omedelbart samband’’ förklaras ytterligare av kommentaren till kap. 2 § 3 i AB 04:
"Genom det där använda uttrycket "omedelbart samband" betonas, att de tilläggsarbeten som avses skall vara så nära förknippade med kontraktsarbetena eller del därav att de tillsammans utgör en teknisk helhet." (AB 04 2019, s.12)
För att ge en tydligare förklaring till kommentaren, kommer här ett exempel. Beställaren har till exempel rätt till att beställa ett tilläggsarbete där det befintliga vägräcket som ansluter till broräcket skall bytas ut till samma typ som broräcket. Detta medför således ett regelrätt ÄTA-arbete, då räcket är en del av brons tekniska helhet. I AB 04 kap. 2 § 5 ges en förklaring till vad som inte räknas som ett ÄTA-arbete:
"Som ÄTA-arbete räknas inte ändrad mängd av arbete till följd av entreprenörens sätt att utföra entreprenaden, såvida inte beställaren beordrat sättet för utförandet."
"Som ÄTA-arbete räknas inte heller åtgärd som avser detaljarbete och som kontrollerande myndighet fordrar vid granskning av handlingar som tillhandahållits av entreprenören." (AB 04 2019, s.12)
3.1.1 Ändringsarbeten
För att frambringa ett ändringsarbete krävs ett avgående arbete samtidigt som ett nytt arbete beställs. Denna kombination är grunden för ett ändringsarbete. Begreppet ändring måste bedömas ur ett juridisktekniskt perspektiv enligt Samuelsson (2011), då det inte är hämmat till sambands och egenskapskravet på samma sätt som tilläggsarbeten är. Beställarens rätt till ändring omfattar endast materiell ändring, inte ändring av arbetsmetod. Det är upp till entreprenören att välja en arbetsmetod som är lämplig för ändringsarbetet (Samuelsson, 2011).
Ett ändringsarbete kan förekomma i två varianter enligt Samuelsson (2011), det kan antingen förändra kontraktsarbetets utformning eller omfattning. Ändring i kontraktsarbetenas utformning kan till exempel vara ändring på funktion eller material.
Denna typ av ändringsarbeten kan i sin tur påverka omfattningen av arbetet, dock skall det nämnas att det inte alltid behöver vara utfallet. Beställarens befogenhet att begära
12
ändringsarbeten, är i princip gränslös. Entreprenören har inte befogenhet att motsätta sig ändringsarbetena, men äger rätt att ta betalt enligt självkostnadsprincipen och de kontraktsenliga avtalade timpriser som föreligger. I korta meningar skall alltså betalningen följa AB 04 kap. 6 §§ 6 & 7. Först när entreprenaden avslutats i samband med godkänd slutbesiktning, hävs entreprenörens skyldigheter och rättigheter att utföra ändringsarbeten (Samuelsson, 2011).
3.1.2 Tilläggsarbeten
Enligt Andersson & Hedberg (2015) syftar ett tilläggsarbete till att vara ett sådant arbete som står i ’’omedelbart samband’’ med kontraktsarbetena. Ett tilläggsarbete medför per automatik att entreprenören måste göra mer arbete än vad som ingår i kontraktet. Beställaren har en begränsad befogenhet att beställa tilläggsarbeten. Enligt Samuelsson (2011) måste dock tilläggsarbetet uppfylla samband och egenskapskravet för att det skall räknas som ett ÄTA-arbete. Arbetet får alltså inte vara av ’’väsentligen annan natur’’ än resterande kontraktstarbeten enligt Samuelsson (2011).
Tidigare nämndes att beställaren har rätt till att tilläggsbeställa byte av vägräcken som ansluter till broräcken, dock kan inte beställaren kräva byte av räcke om flera hundra meter då det inte står i omedelbart samband med kontraktsarbetena. Eftersom vägräcken kan monteras efter entreprenadtiden. Enligt AB 04 utgör detta inte ett tilläggsarbete, då det inte utgör en teknisk helhet.
Ett annat krav som nämnts ovan är, för att ett tilläggsarbete skall definieras som ett ÄTA-arbete skall det inte vara av annan väsentlig natur. Alltså bör arbetet vara inom fackområdet för kontraktsarbetena för att räknas som ett ÄTA-arbete. Detta kan enkelt förklaras med ett exempel, där beställaren begär att utsättaren skall installera belysningen på bron. Det är naturligtvis självklart att ett arbete med belysning är av annan väsentlig natur än ett arbete med utsättning (Andersson & Hedberg, 2015).
3.1.3 Avgående Arbeten
Ett arbete som ingår i kontraktsarbetena men vid senare skede avbeställs definieras som ett avgående arbete. Beställarens rätt att upphäva ett arbete är nästintill obegränsad (Samuelsson, 2011). Till skillnad från ett ändringsarbete, förekommer inget tilläggsarbete vid ett avgående arbete. Att avbeställa ett arbete kan självklart medföra kostnader för entreprenören. I AB 04 kap. 6 § 4 finns en bestämmelse som reglerar vad som gäller vid sådana förhållanden. Den säger följande:
”Vid ÄTA-arbete skall ersättning utgå även för åtgärder, arbeten eller utgifter, som likställts av entreprenadhandlingarna men som på grund av ÄTA-arbete inte blir till avsedd nytta.” (AB 04 2019, s.25)
13
3.2 Föreskrivna ÄTA-arbeten
Två typer av ÄTA-arbeten behandlas i Allmänna bestämmelser, dels föreskrivna ÄTA- arbeten dels likställda ÄTA-arbeten. Enligt AB 04 kap. 2 § 3 är entreprenören berättigad och skyldig att under entreprenadtiden utföra ÄTA-arbeten begärda av beställaren, detta kallas för föreskrivna ÄTA-arbeten. Enligt Andersson & Hedberg (2015), är ett beställt ÄTA-arbete likställt med ett föreskrivet ÄTA-arbete. Dessa ÄTA- arbeten måste enligt AB 04 kap. 2 § 6 beställas skriftligen, i ABT 06 kap. 2 § 7 står det föreskrivet att entreprenören har skyldighet att underrätta beställaren skriftligt i de fall att ändringarna medför ökade kostnader utöver kontraktssumman. Enligt AB 04 definieras skriftligen som information som kan läsas och lagras.
3.3 Likställda ÄTA-arbeten
Att förutsättningarna förändras under byggtiden på grund av brister i förfrågningsunderlaget är inte helt ovanligt. Det är helt oundvikligt att inte handskas med ÄTA-arbeten under entreprenadtiden. Komplikationer för entreprenören medför merarbeten och ökade kostnader. Arbeten som avviker ifrån kalkylförutsättningarna föreskrivs i AB 04 kap. 2 § 4, där framgår det att likställda ÄTA-arbeten likställs med föreskrivna ÄTA-arbeten. Bestämmelsen lyder enligt följande:
’’Med ÄTA-arbeten föreskrivna av beställaren likställs arbeten som föranleds av:
1. Att uppgifter med mera enligt kapitel 1 § 6 för vilka beställaren svarar, inte är riktiga.
2. Att arbetsområdet eller andra förhållanden av betydelse avviker från vad som skall förutsättas enligt kapitel 1 § 7.
3. Att förhållande som avses i kapitel 1 § 8 inte är sådant som det skall förutsättas vara.’’ (AB 04 2019, s. 12)
Dock för att dessa ÄTA-arbeten skall likställas med föreskrivna ÄTA-arbeten och för att entreprenören skall ha rätt till ersättning, åvilar särskilda bestämmelser för entreprenören, vilket enligt AB 04 kap. 2 § 7 lyder:
"Entreprenören skall utan dröjsmål inhämta beställarens synpunkter om han gör bedömningen att omständighet som avses i § 4 i detta kapitel föreligger och att kostnaden för det ÄTA-arbete som omständigheten medför kommer att överstiga gränsbeloppet. Gränsbeloppet är ett halvt prisbasbelopp, om inte annat föreskrivits i kontraktshandlingarna. Om entreprenören gör bedömningen att kostnaden för ÄTA- arbetet kommer att understiga gränsbeloppet har han rätt att omgående påbörja arbetet. Entreprenören är dock skyldig att därefter utan dröjsmål underrätta beställaren om arbetet. Om så föreskrivits i entreprenadhandlingarna skall underrättelse enligt denna paragraf lämnas skriftligen." (AB 04 2019, s. 12)
Emellertid delar inte alla samma åsikt som AB 04, enligt Anderson & Hedberg (2015), likställs likställda ÄTA-arbeten inte med föreskrivna ÄTA-arbeten. Detta på grund av att det förekommer skilda formkrav vad gäller entreprenörens rätt till ekonomisk
14
kompensation utöver kontraktssumman, men även för att det inte föreligger något krav på att likställda ÄTA-arbeten skall stå i omedelbart samband med kontraktsarbetena samt inte vara av väsentligt annan natur.
3.4 Ersättning för ÄTA-arbeten
De vanligaste ersättningsformerna för ÄTA-arbeten är fast pris, enligt à-prislista eller löpande räkning. Enligt AB 04 kap. 6 § 6 skall kostnaden för varje ÄTA-arbete beräknas enligt avtalad à-prislista, prissatt mängdförteckning eller annan avtalad debiteringsnorm. Enligt AB 04 kap. 6 § 1 definieras ersättning enligt följande:
"Kontraktssumman avser ersättning för kontraktsarbetena. ÄTA-arbeten skall regleras genom avräkning mellan tillkommande och avgående arbeten. Sådan reglering skall ske utan dröjsmål, om möjligt före utförandet av ÄTA-arbetet." (AB 04 2019, s. 25) I olikhet till den förutbestämda betalningsplanen, sker denna kostnadsreglering fortlöpande under entreprenadtiden genom till exempel löpande ekonomiavstämningar mellan beställaren och entreprenören. I AB 04 har de ovannämnda ersättningsformerna rangordnats, Johansson (2007) beskriver det förenklat som:
1. Fast ersättning - Kan överenskommelse träffas om bestämt pris, gäller naturligtvis detta.
2. Á-Priser - Har parterna överenskommit att tillämpa á-priser, ska dessa utgöra grund för prisreglering.
3. Löpande Räkning - Kan parterna inte komma överens på annat sätt, gäller att entreprenören har rätt till ersättning för visad självkostnad.
3.4.1 Fast pris
Det minst besvärliga alternativet till ersättning för ÄTA-arbeten enligt Johansson (2007) är genom ett avtalat fast pris mellan beställaren och entreprenören. Entreprenören upprättar en kalkyl, där denne utifrån à-prislistor och uppskattningar på marknadspriset för bland annat material och maskiner, prissätter ÄTA-arbeten. Därefter blir kalkylen ett underlag i förhandling om ersättning mellan beställaren och entreprenören.
3.4.2 Á-priser
Innan entreprenadtiden startar förutsätter de allmänna bestämmelserna att kontraktet innehåller särskilda á-priser för ÄTA-arbeten. Ett á-pris skall enligt allmänna bestämmelser innehålla samtliga utgifter, som till exempel centralkostnader, vinst och annat (Johansson, 2007). I AB 04 definieras á-pris enligt följande:
"À-pris: pris exklusive mervärdesskatt för enhet av arbete. À-priset skall avse samtliga kostnader, inklusive kostnader för räntor och centraladministration samt vinst för en i entreprenadhandlingarnas mening färdig enhet av arbete eller, om så föreskrivs, en eller flera delar av kostnaderna." (AB 04 2019, s.4)
15
Även fast parterna kommit överens om en á-prislista, finns det undantag där dessa inte längre gäller. I de fall ett ÄTA-arbete medför merkostnader högre än förväntat för entreprenörens del, gäller inte längre de överenskomna á-priserna (Szekér, 2013).
För att entreprenören skall ha en säkerhet att luta sig mot vid tvister om dessa á-priser, har det i AB 04 kap. 6 § 6 föreskrivits följande:
"Angivet à-pris gäller intill 25 % ökning eller minskning av sådant kontraktsarbete som priset avser dock alltid intill ett värde motsvarande 0,5 % av kontraktssumman. Varje angivet à-pris gäller dock till dess att part skriftligen anmält att à-priset inte längre gäller." (AB 04 2019, s. 26)
Ovannämnda bestämmelse benämns i AB 04 som procentsregeln. Regeln innebär att entreprenören äger rätt till att omförhandla ett á-pris vid två fall. Det första fallet gäller då ändringsmängden överstiger 25% av det á-prissatta arbetet, i andra fallet kan á- priset omförhandlas om entreprenören kan framlägga bevis för att arbetsmängdens värde överstiger 0,5 % av kontraktssumman. För att omförhandla ett á-pris, måste den part som avser omräkning anföra detta skriftligt (Szekér, 2013).
3.4.3 Löpande räkning
Att fakturera ett ÄTA-arbete genom löpande räkning skall ses som en sista utväg enligt (Szekér, 2013). Genom att fakturera löpande, innebär detta att priset skall regleras enligt självkostnadsprincipen, detta går ut på att entreprenören utför ett arbete och fakturerar beställaren för kostnader och entreprenörsarvodet. Beställaren ersätter då entreprenören i efterhand. Enligt självkostnadsprincipen skall ersättning erläggas för, enligt AB 04 kap. 6 § 9 följande:
’’Enligt självkostnadsprincipen utgår ersättning för:
1. Kostnader för material och varor 2. Kostnader för arbetsledning
3. Kostnader för arbetare
4. Kostnader för hjälpmedel
5. Kostnader för underentreprenörer
6. Kostnader för försäkringar i den mån de avser entreprenörens risk samt avgifter enligt lag och till företagsorganisationer
7. Kostnader i övrigt som inte anges i § 10 p. 2 i detta kapitel
8. a) Entreprenörsarvode beräknat som procent av kostnaderna enligt p. 1–7 ovan, exklusive mervärdesskatt
16
8. b) Entreprenörsarvode beräknat som procent av kostnaderna enligt p. 1–7 ovan, för arbetare, hjälpmedel, material eller vara, som tillhandahålls av beställaren, exklusive mervärdesskatt.” (AB 04 2019, s. 27)
Dock gäller vissa regler som entreprenören måste förhålla sig till för att beställaren skall faktureras rättvist. Reglerna redovisas i AB 04 kap. 6 § 10:
”Vid tillämpning av självkostnadsprincipen gäller följande:
1. Entreprenören skall fullgöra sin uppgift så att beställaren erhåller bästa tekniska och ekonomiska resultat.
2. I entreprenörsarvodet inbegrips, förutom vinst, kostnader för räntor och centraladministration med beaktande av eventuella årsomsättningsrabatter. Övriga rabatter som entreprenören kan tillgodoräkna sig i entreprenaden skall gottskrivas beställaren.
3. Entreprenören skall vid upphandling av material, vara eller underentreprenad såvitt möjligt infordra anbud från flera leverantörer eller entreprenörer. Upphandling skall ske till så förmånliga villkor för beställaren som förhållandena medger.
4. Beställaren har rätt att granska samtliga originalverifikationer i den mån de avser kostnader enligt § 9 p. 1–7 i detta kapitel.” (AB 04 2019, s. 27)
3.5 Avvikelser
En avvikelse i byggmening innebär i enkel mening att ett arbete utförts på fel sätt och inte uppfyller de i bygghandlingarna ställda krav. Enligt AB 04 är som tidigare nämnt definitionen på fel:
’’avvikelse som innebär att en del av en entreprenad inte utförts alls eller inte utförts på kontraktsenligt sätt.’’ (AB 04 2019, s. 4)
Vad som förorsakar avvikelser i ett projekt beror på många anledningar och oftast har det brustit i flera led. Enligt Sörqvist (2001) sker de flesta avvikelserna under produktionsskedet men att orsaken till dessa uppstår redan under projekteringsskedet och/eller anbudsskedet. Avvikelser brukar delas in i två kategorier, långvariga och tillfälliga. Ett dåligt arbetssätt, brist i kommunikationen mellan yrkesarbetare och arbetsledare är exempel på långvariga avvikelser. Funktionsfel på verktyg, maskinhaveri eller tidsfördröjningar på grund av förändringar i projektet är exempel på tillfälliga avvikelser. Det är betydligt enklare att åtgärda tillfälliga avvikelser då de syns direkt, samtidigt som långvariga avvikelser kan kvarstå, och upptäckas först efter att entreprenadtiden är över (Sörqvist, 2001). Avvikelser medför förutom ökade kostnader både för entreprenörens del och beställaren beroende på vad det handlar om, även tidsfördröjning i produktionen. I de fall en avvikelse upptäckts först efter att entreprenaden avslutats, kan entreprenören behöva skicka tillbaka resurser till arbetsplatsen för att avhjälpa felen. Ibland kan tillfälliga avvikelser ge en indikation för att det även föreligger långvariga avvikelser (Sörqvist, 2001).
17
3.6 Entreprenadformer
Innan beställaren handlar upp en entreprenör, behöver denne tänka igenom sättet som han vill få arbetet genomfört på. Hur arbetet skall utföras och hur ansvarsfördelningen ser ut regleras i entreprenadavtalet mellan entreprenör och beställare. De vanligaste entreprenadformerna är totalentreprenad och utförandeentreprenad.
3.6.1 Utförandeentreprenad
I en utförandeentreprenad åvilar det beställaren att tillhandahålla entreprenören färdiga bygghandlingar samt tekniska lösningar. Eftersom projekteringsansvaret ligger hos beställaren, har denne även ansvar för funktionskrav i den färdiga konstruktionen och fel i de bygghandlingar och tekniska lösningar som upprättats. Även fast denna entreprenadform är väldigt kantig, är det inte alltid som utförandeentreprenaderna följer definitionen. Entreprenören får i en del fall nyttja sin yrkeskompetens och smarta lösningar (Andersson & Hedberg, 2015).
3.6.2 Totalentreprenad
I en totalentreprenad åvilar ansvar för funktion, utförande och projektering entreprenören. Denna entreprenadform är vanligt förekommande för beställare med mindre erfarenhet i branschen. Beställaren säljer helt enkelt ansvaret till entreprenören som ansvarar för att upprätta de tekniska lösningarna, bygghandlingarna och se till att den färdiga konstruktionen uppfyller beställarens funktionskrav (Szekèr 2013). Enligt ABT 06 kap. 1 § 8 kan även beställaren föreskriva en teknisk lösning.
I ABT 06 definieras en teknisk lösning som följande:
’’Material, vara, konstruktion eller utförande som angetts på ritning, i beskrivning eller på annat sätt. En teknisk lösning utmärks av att den utvisar det avsedda utförandet av del av entreprenaden utan angivande av motiv. Exempelvis är uppgift om bredden på en garageöppning eller en viss mellanväggskonstruktion tekniska lösningar.’’ (ABT 06 2019, s.5)
Funktion definieras i ABT 06 som följande:
”Sådan användbarhet eller sådan för användbarhet nödvändig egenskap, som normalt konstateras genom mätning, provning eller nyttjande. En funktion beskrivs normalt med angivande av relevanta egenskaper eller prestanda, exempelvis trafikmängd, belysningsstyrka, luftflöde, temperatur, kapacitet, ljud- och värmeisolering och energiförbrukning, dvs sådant som normalt inte utläses av redovisade lösningar utan fordrar närmare kontroll genom mätning, provning eller nyttjande av entreprenaden sedan den utförts.” (ABT 06 2019, s.4)
18
3.7 Upphandlingsformer
Utifrån den upphandlingsform som förekommer, regleras hur många entreprenörer som skall upphandlas, samt vilka förhållanden som råder mellan dessa.
Upphandlingsformen avgör hur beställaren handlar upp entreprenören. I Sverige är två av de vanligaste upphandlingsformerna generalentreprenad och delad entreprenad.
3.7.1 Generalentreprenad
I en generalentreprenad avtalar beställaren endast med en huvudentreprenör, en så kallad generalentreprenör. Denne har sedan i uppgift att upphandla underentreprenörer. Detta medför å ena sidan mindre kontroll över projektet för beställarens del men å andra sidan tilldelas generalentreprenören mer ansvar, i det fall något går snett. Upphandlingsformen kan tillämpas för en utförande-, och totalentreprenad. Avtalet som råder mellan beställaren och ``utförandeentreprenören´´
grundar sig på kompletta bygghandlingar. Efter att ett avtal slutits mellan beställaren och entreprenören blir det ytterligare kostnader eller avdrag för ändringar som tillkommer eller avgår. (Projektledning, u.å)
3.7.2 Delad Entreprenad
I en delad entreprenad, gäller för beställaren att handla upp alla entreprenörer som är nödvändiga för de olika delarna i ett projekt. Det är vanligt att en av entreprenörerna väljs ut till att vara general entreprenör och delges ansvar för att samordna resterande entreprenörerna på arbetsplatsen. Denna upphandlingsform lämpar sig mer till beställare med längre erfarenhet i branschen, då beställaren bär ansvar för det mesta.
Det är inte helt ovanligt att vid större entreprenader, hyrs en projektledare in av beställaren. Denne skall se till att samordningen på arbetsplatsen är god.
(Projektledning u.å)
3.8 AMA Anläggning 17
AMA Anläggning är förkortning för Allmän material- och arbetsbeskrivning. AMA Anläggning 17 är den senaste upplagan, och är ett referensverk som nyttjas vid upprättande av tekniska beskrivningar och utförande av anläggningsprojekt. För att komplettera AMA Anläggning 17, finns där RA Anläggning 17 (råd och anvisningar) samt MER Anläggning 17 (Mät och ersättningsregler). Det är inte möjligt att generellt hänvisa till AMA i ett projekt, det är innehållet i den tekniska beskrivningen och de administrativa föreskrifterna som avgör vilka delar av AMA som gäller. I AMA föreligger olika regler upprättade om hur tolkningen sker, en regel är den så kallade pyramidregeln som innebär att dokumentets koder och rubriker är ordnade i en hierarkisk struktur enligt BSAB, vilket innebär att om det i den tekniska beskrivningen angetts en kod, gäller även alla andra koder som finns över den i AMA. En annan regel som tillämpats är företrädesregeln, som innebär att om föreskrifterna i den tekniska beskrivningen under specifik kod avviker från det som anges i AMA, gäller för det enskilda projektet det som föreskrivits i dess tekniska beskrivning.
19
3.9 Betongbroar
Idag byggs det broar för att förbättra infrastrukturen och underlätta framkomligheten främst i storstäderna i samband med att populationen ökar. En bro kan byggas till olika ändamål, förutom vägtrafik, byggs dem för järnvägstrafik, gång- och cykelbroar, broar för marintrafik och annat. En gemensam nämnare för alla olika typer av broar är att dem är dimensionerade utifrån att bära olika typer av laster dagligen och att de underlättar vardagen för alla människor. En brokonstruktion delas vanligen in i tre huvuddelar, grundläggning, underbyggnad samt överbyggnad, mer om dessa redovisas nedanför. (Nationalencyklopedin u.å)
En bro kan byggas i olika former samt olika material. De vanligaste brokonstruktionerna är producerade i stål och betong. Plattramsbroar, balkbroar och plattbroar är de vanligast brotyperna i Sverige. (Ramboll Sverige u.å)
3.9.1 Grundläggning
Pålar, spont, fyllnadsmaterial samt bottenplatta är exempel på delar som utgör grundläggningen för en brokonstruktion. Laster som en brokonstruktion utsätts för, förs vidare till marken via bottenplattan alternativ pålarna. Beroende på rådande markförhållanden kan det vara nödvändigt att fylla med schaktmassor för att förstärka grunden. Det är utifrån en geotekniker och dennes geotekniska undersökningar som avgör hur grundläggningen skall utformas för att åstadkomma en säker konstruktion (vägverket, 1996).
3.9.2 Underbyggnad
Till underbyggnad räknas brons stödkonstruktion. Stödkonstruktionen har i uppgift att leda ner laster från överbyggnaden till grundläggningen. Vingmurar, pelare och landfästen och brostöd är konstruktionsdelar som räknas som del i underbyggnaden.
En vingmur skall främst jämna ut höjdskillnaderna vid brons ändstöd. Pelarna under en bro är placerade där spännvidderna bryts för att bära ner lasterna till grundläggningen (vägverket, 1996).
3.9.3 Överbyggnad
Brobana, kantbalkar och räcken är exempel på delar som ingår i överbyggnaden.
Överbyggnaden skall ta upp alla laster från trafiken och föra ner dessa i underbyggnaden och vidare till grundkonstruktionen. Brolager används mellan över och underbyggnaden. De skall förutom att föra ner laster även tillåta en viss rörelse i vertikal- och horisontalled. Även övergångskonstruktioner räknas som en del i överbyggnaden och har i uppgift att hantera deformationer förorsakade av temperaturvariationer (Sundquist, 2005).
20
21
4 RESULTAT
I följande kapitel kommer en uppdelning mellan den kvantitativa och kvalitativa studien att göras för att få ett tydligt resultat. Initialt redovisas resultatet av fallstudien som gjorts på fyra tidigare broprojekt. Med hänsyn till antalet intervjuer som hållits kommer frågorna att delas in i fyra huvudområden där respondenternas svar sammanställs.
Resultatet som erhålls från enkätundersökningen kommer att redovisas statistiskt.
4.1 Resultat av projektstudie
Här ges en kort sammanfattning av vad för typ av projekt det är som studerats, vilken entreprenadform det utförts på och vem projektören är. En beskrivning av vanliga ÄTA- arbeten och avvikelser som förekommit under entreprenadtiden kommer att göras.
4.1.1 Projekt I
Projektet omfattar utbyte av befintlig bro samt anpassning till anslutande vägar. Arbetet utfördes av Veidekke Entreprenad AB Anläggning Sydväst. Detta var en totalentreprenad, där WSP stod för projekteringen. Kontraktssumman var < 50 MSEK.
Utifrån analys av projektet, konstaterades det att entreprenören hade en del komplikationer gällande tillfälliga trafikanordningar och skyltställningar till allmänheten, då trafikpassage pågick under entreprenadtiden var det extra viktigt att genomföra detta på ett säkert sätt, för att värna om allas trygghet, dagliga trafikanter men även de som arbetade i projektet. Ändrings-, och tilläggsarbetena var bland annat arbeten med schakt och ledningar. I övrigt var detta ett lyckat projekt, utan några större avvikelser som störde produktionen. En summering av alla ÄTA-arbeten gjordes, som räknades till < 10 MSEK.
4.1.2 Projekt II
Detta projekt hade en del skilda förutsättningar jämfört med de andra granskade projekten. Därav kommer inget uppskattad pris på kontraktssumman att anges, detsamma gäller för ÄTA-arbeten. Denna entreprenad avser ny bro samt anslutande spårarbeten. Entreprenaden bedrevs som en utförandeentreprenad, där ÅF Infrastruktur AB stod för projekteringen. Ersättning för denna entreprenad var löpande räkning enligt självkostnadsprincipen. Även i denna entreprenad fanns en del arbeten som låg till grund för ett ÄTA-arbete. Några som är värt att nämna är arbete med pålning, utförda undersökningar i form av till exempel vibration-, och bullermätning.
Andra arbeten som utgjorde ett ÄTA-arbete var bland annat arbeten med anläggningskompletteringar, där belysning, och gatuskyltar är goda exempel. När det gäller avvikelser i denna entreprenad, fanns inga större sådana. En avvikelse, värt att ta upp är arbeten med att rostskyddsmåla anläggningsdelar. Det gäller att vara väldigt noggrann vid genomförandet, se till att rätt kulör använts och att det utförs enligt de anvisningar som leverantören ger.
22 4.1.3 Projekt III
Det tredje projektet som analyserades, var en totalentreprenad. Entreprenaden bestod av en huvudbro, två rampbroar, gång-, och cykelbro, ändring av områdets lokalvägnät, nya hållplatslägen för kollektivtrafiken och annat. Inhouse Tech stod för projekteringen för broarna i denna entreprenad. Kontraktssumman hamnade i spannet mellan 200 – 300 MSEK. Projektet var till en viss del svår att analysera, då entreprenad inte endast omfattades av ett brobygge, utan bestod även av en stor del markarbeten. Kostnaden för ÄTA-arbeten i denna entreprenad uppskattades till < 50 MSEK.
De flesta ÄTA-arbeten i denna entreprenad omfattades av arbeten med föroreningar, hjälparbeten, saneringsarbeten och rivning. En annan vanlig orsak till ÄTA-arbeten var schaktarbeten och pålningsarbeten. Det förekom en del avvikelser i detta projekt, många av dessa var direkt förknippade med betongarbeten, där gjutsår uppstått efter gjutning var mest förekommenade. En annan typ av avvikelse som var ganska vanlig här, var armeringsrelaterade arbeten. Avvikelser i samband med gjutning där andra element skall gjutas in, till exempel bultar för vägräcken var också förekommande här.
En annan typ av avvikelser i projektet var missade provningar och dokumentation av dessa i form av egenkontroller. Missade kontroller medförde merkostnader för entreprenören.
4.1.4 Projekt IV
Det sista projektet som analyserades bestod av ny väg, tunnelbygge och brobygge.
Entreprenaden genomfördes som en utförandeentreprenad, där Inhouse Tech stod för projekteringen. Kontraktssumman landade i spannet mellan 500 – 600 MSEK. Med anledning av en stor omfattning av ÄTA-arbeten utesluts här en summering av priset för alla ÄTA-arbeten. En del ÄTA-arbeten handlade om anläggningskompletteringar, men även pålningsarbeten och schaktarbeten medförde extra kostnader och arbeten.
När det gäller avvikelser, var detta projekt inte helt olikt de andra som undersökts. Det gäller att ha koll på armeringsläget vid utsättning av armering, se till att undvika gjutsår och sättning i betongen. Det gäller att undvika avvikelser som berör VA-arbeten och sprängningsarbeten. För entreprenören kan det bli väldigt dyrt, när sådana arbeten går fel. Det fick fallföretaget lära sig i denna entreprenad. En annan faktor som ligger till grund för extra kostnader för entreprenören, kan vara som tidigare nämnt missade provtagningar.
23
4.2 Resultat av intervjuer och enkätundersökningen
Med avseende på antalet intervjuer som hållits blir det väldigt omfattande att skriva in samtliga svar i detta kapitel och av den anledningen skall intervjufrågorna delas in i fyra huvudområden. I de olika delarna ges resultat för hur ÄTA-arbeten samt avvikelser påverkar ekonomin, hur de hanteras och vilka orsaker som ligger till grund för att dem förekommer, även åtgärdsförslag från respondenterna kommer att framföras. Genom att statistiskt redovisa resultatet från enkätundersökningen, i form av diagram, i olika huvudområden styrker det trovärdigheten för resultatet. Resultatet grundar sig på en kombination av intervjuerna som hölls samt enkätundersökningen.
4.2.1 Huvudområde I – Ekonomi
Att ÄTA-arbeten är lönsamt i ett projekt är inte någon självklarhet, dock är majoriteten av respondenterna överens om att det ökar ett projekts omsättning, vilket får ses som ett positivt utfall. Ekonomin i projekten beror till en stor del av mängden på ÄTA-arbeten samt hur komplexa dem är. På fråga om hur ÄTA-arbeten påverkar ett projekts ekonomi, svarade arbetschefen som intervjuades följande:
’’I mitt tycke påverkar det alltid ekonomin positivt skulle jag säga, om man utgår från att vi klarar att hantera kontraktsförutsättningarna. Det är inte alltid lönsammare med ÄTA-arbeten, men en ökad omsättning ser jag som positiv för oss.’’
I samband med enkätundersökningen ställdes frågan om hur ÄTA-arbeten påverkar entreprenadsumman för ett broprojekts, 45 % av de som deltog i undersökningen, se figur 1, ansåg att ÄTA-arbeten hade en viss positiv effekt på entreprenadsumman.
Figur 1 - Diagram över hur ÄTA-arbeten påverkar entreprenadsumman i betongbroprojekt enligt tjänstemän inom fallföretaget.
1 3 6 9 10
26
0 10 20 30 40 50 60
Negativt Lite
Negativt Mittemellan Lite Positivt Positivt Vet ej
Antal Röster
24
En annan faktor som avgör hur ÄTA-arbeten påverkar ekonomin i projekten är vilken ersättningsform som gäller vid dessa arbeten. Har entreprenören avtalat om sämre á- priser under anbudsskedet, följer priserna med till produktionen där de fortfarande gäller, på så sätt finns där en risk att entreprenören får en lägre vinst trots att det förekommer en större mängd ÄTA-arbeten i projekten. De flesta respondenterna var överens om att det ur ett ekonomiskt perspektiv var effektivast att utföra ÄTA-arbeten med löpande räkning. Att utföra ÄTA-arbeten utifrån en sådan ersättningsform kräver en god relation till beställaren och en fortlöpande kontakt. Detta styrks ytterligare i samband med intervjun som hölls med en entreprenadjurist, där denne svarade följande på fråga om vilken ersättningsform som var bäst lämpad för ÄTA-arbeten:
’’Det finns för- och nackdelar med alla ersättningsformer. En fördel med till exempel fast pris för beställarens del är att denne då vet hur stor del av budgeten som kan läggas in för endast ÄTA-arbeten. Den vanligaste ersättningsformen för ÄTA-arbeten skulle jag säga är löpande räkning.’’
Enligt respondenterna är entreprenadformen en nyckelfaktor till mängden ÄTA-arbeten i projekten. Detta har ett direkt samband med de risker som entreprenören tar och hur stor sannolikheten är för att få en bra omsättning i projektet. Nedan citeras det arbetschefen sa på fråga om entreprenadformen var avgörande för mängden ÄTA- arbeten:
’’Självklart är entreprenadformen helt avgörande för omfattningen av ÄTA-arbeten. Har vi en ren utförandeentreprenad innebär det en ökad möjlighet för ÄTA-arbeten i och med att projekteringsansvaret inte ligger på oss. Generellt skulle jag säga att vid en totalentreprenad så tar vi större risker att förlora pengar därför att vi då har övergripande ansvar för allting i projektet.’’
Även deltagarna i enkätundersökningen fick frågan om entreprenadformen var avgörande för mängde ÄTA-arbeten och enligt figur 2 tyckte 56 % att det var betydligt mer ÄTA-arbeten i en utförandeentreprenad.
Figur 2 - Diagram över hur avgörande entreprenadformen är för mängden ÄTA-arbeten enligt tjänstemännen inom fallföretaget.
5
31
2
17
0 10 20 30 40 50 60
Nej, det är lika mycket oavsett
Ja, i en utförandeentreprenad är
det större mängd
Ja, i en totalentreprenad är det större mängd
Vet ej
Antal Röster
