Innehållsförteckning
Sammanfattning...2
Abstract...3
Förord, Inledning, Syfte...4
Mål, Metod, Avgränsningar...5
Huset...6
Beräkning av U-värde för huset...7
Sockelelement...7 Ytterväggar...8 Fönster...9 Tak...10 U-värde för huset...11 Värmeenergibehovet...12 Gt, beräkningsdel...13 Energibehovet...14 Installationstekniska lösningar (FTX)...15 FTX beräkningar...17 Lönsamhet...19 Varmvatten...20 Solfångare...21 Lönsamhet...22 Hushållsel...23 Elkalkyl...25 Resultat...26 Krav...27 Boendevanor...28 Värmepumpar...29
Diskussion och Slutord...30 Bilagor...31-34
Sammanfattning
Företaget ED Bygg ville undersöka möjligheten att bygga ett friliggande småhus idag
energisnålt. Rapporten grundar sig efter ett vanligt hus som byggs idag, som skall undersökas om hur man kan göra det energisnålt. Med hjälp av olika företag runt om kring i landet som erbjuder olika typer av tekniska lösningar för energisnåla hus har ett resultat för rapportens energisnåla hus framförts.
Det som har gjort är att man har kollat upp hur mycket ett genomsnittligt småhus använder årligen för hushållsel, varmvatten och uppvärmning. Sedan har man med hjälp av olika tekniska lösningar förbättrat denna siffra avsevärt.
Miljövänliga material och bra material för huset har valts. Man har valt att försöka hålla ner kostnader d.v.s. att inte bara ta de dyraste, utan att man har sett till så att de tekniska
lösningarna är lönsamma.
En av de viktiga aspekterna är själva konstruktionen, som valts att ha låga U-värden på alla delar av huset för att kunna uppfylla BBR:s krav för småhus.
Med hjälp av FTX ventilationsaggregat så har de förväntade målen uppnåtts. Ett energisnålt hus. Eftersom att FTX kan återvinna upp till ca 80 % av det värme man kan ha förlorat utan ett sådant system, har gjort det möjligt att kunna få ett energisnålt hus.
Ekonomiskt sätt så är detta hus lite dyrare än vanliga hus idag, men eftersom att allt tyder på att energispriset kommer sticka iväg så kommer detta löna sig redan om ett par år.
Abstract
The company ED Bygg wanted to examine the possibility to build a regular house economical on energy. As a foundation it have got a regular house that is being built today, but the report will going to examine how to make it economical on energy. With help from different
companies around the country that offer different types of technical solutions for houses that are economical on energy.
What has done is that during the report looked into how much an average house yearly uses house electricity, warm water and heating. And then, with help by different technical solutions, the number has improved considerably.
It has been chosen environment friendly- and good materials for my specific house. The cost have been try to keep the costs down and not just take the expensive ones, but also made sure that the technical solutions are profitable.
One of the most important aspects is the construction itself, which in the report have been chosen to have low u-values on every part of the house to be able to fulfill BBR’s
requirements for houses.
With help by FTX ventilation aggregate it has been able to reach my expected goals, a house that is economical on energy. Since FTX can recycle up to 80% of the heat you may have lost without such a system, they have made it possible to get a house that is economical on energy. Economically, this house is a bit more expensive than today’s regular houses. But this will be profitable in a couple of years since everything indicates that the energy price is going to be much more expensive.
Förord
Dags för att avsluta mina studier på Mälardalens högskola, och detta gör jag med ett examensarbete inom byggnadsingenjörsprogrammet.
Byggföretaget Ed bygg ville se hur man kan bygga ett energisnålt hus och hur man kan med tekniska lösningar sänka energibehovet.
Detta har varit mitt underlag för detta examensarbete. Jag har en cad ritning på småhuset som skall uppföras av ED bygg och är på ca 150 m2. (Bilaga D)
Jag har fått hjälp av min handledare Adel Karim och examinator Robert Öman på högskolan och mina medarbetare på Ed bygg som ställt upp och hjälpt mig med vägledning och frågor kring dagens bygge.
Inledning
Energi rankas som den viktigaste miljöaspekten för byggnader, och att möjligheten att spara energi är mycket stor. Att människorna runt om i världen har börjat tänka på energin är något man lagt märke till. Inom byggsektorn så kan man idag bygga energisnåla hus s.k. passiva hus för att slösa så pass lite energi som möjligt. Det är inte byggnader som förbrukar energi utan människor.
Kraven blir allt hårdare med tiden och utvecklingen av nya sätt att bygga energisnåla hus är i full gång. Det största hindret idag för att bygga energisnålt hus är priset. Oftast vill inte folk betala hur mycket som helst för att bo miljövänligt. Man måste kunna visa att dessa passiva hus är billigare under dennes levnadscirkel.
Syfte
Syftet med detta examensarbete är att kunna visa hur man kan sänka energibehovet utan att det kostar mycket mer än ett vanligt hus. Ed Bygg vill uppföra småhus som är energisnåla för att kunna konkurera med större företagen ute på marknaden och visa att man är ett
Mål
Målet är att kunna göra detta verkligt, att kunna uppföra hus som är intressanta för
allmänheten och samtidigt intressant för jordens klimat. Priset skrämmer iväg konsumenter från att köpa passiva och energisnåla hus. Men det går att locka kunder till att bli en miljövän.
Metod
Internet har vart den största grunden till all sökning för de tekniska lösningarna. Genom att ringa runt till olika företag för att höra varför de tycker om att deras tekniska lösningar är de rätta för huset. Beräkningar från bl.a. installationstekniken och Robert Öman.
Avgränsningar
Examensarbetet är gjort efter ett småhus normal svensk villa på ca 150 kvm.
Småhusen som ED bygg vill uppföra ligger i södra delen av Sverige. I en stad som heter Söderköping som ligger ca en mil söder om norrköping.
Huset
Huset är ett friliggande småhus som skall byggas i söderköping, ca 1 mil söder om norrköping.
Det kommer bestå av två våningar, fördelade på ca 150 m2. (se plan/fasad – ritningar) 1
Husets ingående material är: Väggar – Träullit (600mm)
Fönster – Energiglas med ett lågt U-värde på 0,9 W/m2* ºC.
Tak – Pulpettak, har ett U-värde på 0,10 W/m2* ºC. Taket består av en lättbalk, som är
värmeisolerad med ca 500 mm lösfyllnadsisolering av mineralull
Beräkning av U-värde för huset
För att kunna studera byggnadens värmeförluster måste man sammanställa U-värden och areor för alla konstruktioner som ingår i byggnadshöljet. Materialen är specifikt utvalda i samtal mellan mig och byggföretaget.
Sockelelement
Data:
Omkrets = 9982+6000+2500+4982*2=46,928 m Sockelelements höjd = 0,45 m
Omkrets = (9982+6000+2500+4982)*2 = 46,928 m och höjden = 0,45 m
Totalarea=(46,982 * 0,45) = 21,12 m2 U-värde ca 0,5 W/m2* ºC U*A =21,12*0,5 = 10,56 W/ oC Material Tjocklek (m) Betongplatta 0,10 Cellplast (3 Skikt)
– Den understa består av XPS och de två övre EPS cellplast
0,30
Dränerande och kapillärbrytande skikt 0,15
Rsi +Rse
-lera
-Platta på mark
Denna konstruktionslösning ger mig ett U-värde på 0,10 W/m2* ºC 1
Ytterväggar
Som ytterväggar har materialet Träullit använts.
Denna sortens vägg ger mig U-värde 0,12 W/m2* ºC med 600 mm tjock vägg.1
Negativt med en sådan tjock vägg har en estetisk nackdel som medför djupa fönsternischer.
Väggdel Vägg m2 Väggelement m2 Vägg 1 50,2 44,9 Vägg 2 55,3 41,9 Vägg 3 55,3 50,6 Vägg 4 50,0 45,6 Summa 210,8 183,0 Träullit
Träullit består av en blandning mellan trä och cement förenade som cementbunden träull.3
Konstruktionen är tänk på så sätt att träullen ger produkten en värmeisolerande, värmelagrande och ljudabsorberande struktur. Cement som är ett bindemedel med en funktion som ger styrka,
fuktbeständighet och brandskydd är idag ett omtyckt och bra byggmaterial.2
Tjocklek (mm) 1 U-värde (W/m2* ºC) Pris (kr/kvm) Pris tot. för 200 kvm
400 0,19 1100 220 000
500 0,15 1200 240 000
600 0,12 1500 300 000
Ytterdörrar
Man kan spara cirka 200 kWh/år om man har en dörr med lågt U-värde, gamla dörrar har ett U-värde på ca 2,0. 1
Ytterdörrar ger ett U-värde på 1,0 W/m2* ºC som är ganska vanligt idag.
U-värde har mycket liten inverkan i praktiken eftersom arean är så liten. Det är ju produkten av U-värde och area som anger betydelsen av en viss konstruktionsdel när det gäller
transmissionsförlusterna. 2 Ytterdörr Area m2 Entrédörren 2,1 Sovrumsdörren 2,1 Summa: 4,2 Fönster
Med gamla 2 glas fönster så försvinner en tredjedel av värmen i rummet ut. Men med energieffektivt
treglasfönster kan du minska värmeförlusten med två tredjedelar. 4
Med energiglas spar man värme av två anledningar. För det första minskar energiläckaget. För det andra medför den högre yttemperaturen invändigt att det termiska inneklimatet upplevs som något varmare, och man kan då sänka inneluftens temperatur något. 5
Valet av fönster för småhuset blir energiglasfönster med ett U-värde på 0,9 W/m2* ºC.
Fönsterarean är totalt 30,6 m2.
1 http://www.energimyndigheten.se/sv/press/pressmeddelanden/Ytterdorrar-testade 2 Ed bygg standardörrar
3 www.energifonster.nu/backnet/media_archive/cache/c1dbd8be136b2d0510b8495e642b16a5_200x400.gif
4 http://www.viivilla.se/energi-varme-och-vvs/dyrare-energifonster-billigare-i-langden.aspx
Tak
Takdel Area m2
Översta taket 82,84
Nedre taket 70,29
Summa: 153,0
Mitt tak som är till huset ger ett U-värde på 0,10 W/m2* ºC. Taket består av en lättbalk, som
är värmeisolerad med ca 500 mm lösfyllnadsisolering av mineralull helt utan bindelmedel. 1
U-värde för hela byggnaden
Byggnadsdel U-värde, W/m2 ºC Area, m2 U*A, W/ oC Sockelelement 0,5 21,1 10,56 Platta på mark 0,10 109,6 11,0 Ytterväggar 0,12 183,0 22,0 Fönster 0,90 30,6 27,5 Ytterdörrar 1,0 4,2 4,2 Tak 0,1 153,0 15,3 Summa 501,5 90,56Viktat medelvärde för hela byggnadshöljet: U-värde = A A U ( * ) U-värde =48090,56,75⇒ U-värde = 0,188 W/m2* oC
Enligt BBR för småhus gäller att:
Värmeenergibehovet
När man ska beräkna fram värmeenergin som huset behöver så finn det viktiga aspekter man måste följa. Ett av dem är just vart byggnaden finns, för att kunna ta hänsyn till
solinstrålningen. Projekterat frånluftsflöde motsvarar det specifika luftflödet 40 l/s.
Luftläckningen (infiltration) utöver mekanisk ventilation beräknas med ett antagande på 0,12 oms/h.
Byggnadens specifika transmissionsförluster: ∑(U * A) ≈ 90,56 W/ o C
Luftens densitet: ρluft=1,2 kg/m3
Specifika värmekapacitet är cp≈ 1000 J/kg oC.
Beräkningsdel:
Euppvärming = Qtot * Gt
Först skall vi få fram Qtot :
Qtot = ∑(U*A) + qm * cp qm = ρluft * qv-tot qv-tot = qv + qov qov = 3600 1000 inf* * V qov = 3600 1000 * 12 , 0 * ) 55 , 2 * 4 , 63 ( ) 13 , 3 * 5 , 50 ( ) 56 , 2 * 4 , 63 ( qov = 16,1 l/s qv-tot = 40 + 16,1 = 56,1 l/s qm= 1,2 * 1000 1 , 56 = 0,0673 kg/s Qtot = 90,56 + (0, 0673 * 1000)
=
157,86
W/
oC
Gt beräkningsdel
Gt hänsyn till solinstrålningen
Årets medeltemperatur i Norrköping väljs, närmaste till Söderköping som ligger ca 1 mil utanför Norrköping. Tmedel = 6,3 oC 1
Beräkning av passivvärme (4 delar):
1. EL = 2433 kWh/år2 *1000 / 8760 (antal tim per år) = 278 W 2. VV = Uppskattas 1000 kWh * 1000/8760 = 100 W
3. SOL= Uppskattas 300 W 4
4. PERSONVÄRME: = 80W/person3 två vuxna och 2 barn, antas att de är hemma 12 tim per dag = 80*2+(80*2/2)*12=2880 Wh/dygn = 2880/24=120W
Passivvärme (278+100+300+120) = 797 W ≈ 800 W 800W ⇒ Tgratis =
p m c q A U e passivvärm * * = Qtot e passivvärm infiltration = 0,12 oms/h ⇒ då Qtot = 157,86 W/ oC
Tgratis =157,86 800
≈ 5,0oC
Tinne = +20,0 oC och Tmedel = +6,3 oC
Tinne – Tgratis = 20,0 – 5,0 = 15,0 oC
Ur tabell för ortsvärmningsbehovet (Bilaga B) så får vi: -1. vid (15oC och 6 oC) = 82500 oC h/ år
2. vid (15 oC och 7 oC) = 74800 oC h/ år
Gt = 82500 – 0,3*(82500 – 74800)
= 80190
oC h/år
1Bilaga B för solinstrålningen
2 Enligt mina beräkningar (se avsnitt hushållsel nedan).
3http://www2.bjurfors.se/data/CFil/3L2AN5G1/U5MQP1D4_q70_mFile_cmOnlyScaleDown.pdf
Energibehovet för aktiv uppvärmning blir då enligt en förenklad beräkning med gradtimmar:
EUPPVÄRMNING = Qtot *Gt = 157,86* 80190
= 12 658 953,78 Wh/år
= 12,66 MWh/år
Installationstekniska lösningar
FTX- ventilationFTX står för från- och tilluftssystem med värmeväxlare. Dennes uppgift är att tillföra
ventilationsluft. Den är dessutom en energieffektiv lösning. Fördelen ligger främst i att den tillförda friskluften kommer att ligga temperaturmässigt mycket nära rumstemperaturen, som mest skiljer det bara 5-8 oC. Man får värmeåtervinning, förvärmd och filtrerad tilluft
med FTX samt hög komfort då risken för kallras är minimal. Energibesparingen kan bli 50
– 80 % jämfört med om värmen inte återvinns.
Den fungerar på så vis att en tilluftsfläkt och en frånluftsfläkt ventilerar huset via två kanalsystem. Tilluften går till sovrum och vardagsrum medan frånluften tas från kök, badrum och tvättstuga. Värmen överförs från den varma frånluften till den kalla uteluften i värmeväxlaren. 1
Priset för denna utrustning varierar mellan olika försäljare men i stora drag kan man säga att priset ligger någonstans mellan 40 000 – 70 000 kr, detta inkluderat med ventilationskanaler, underhållskostnader och övrigt.2
En jämförelse mellan självdragsystem, S, mekanisk frånluft, F, och mekanisk från – och tilluft, FT:
Aspekt S F FT
Investeringskostnad Billigt system Relativt billigt system Dyrt system Behov av Service och
underhåll
Lågt Servicebehov Måttlig servicebehov Komplicerat system med många
ingående komponenter Buller Inget buller från
ventilationssystemet Risk för buller från frånluftsdon Risk för buller från både till- och frånluftsdon
Regleringsmöjligheter Svårt att reglera God möjlighet att reglera
frånluftsflödena
God möjlighet att reglera både från- och tilluftsflödena Värmeåtervinning Mycket svår att
installera
värmeåtervinning
Goda möjligheter till värmeåtervinning med frånluftspump Goda möjligheter till värmeåtervinning med både värmeväxlare och frånluftsvärmepump Risk för drag Låg temperatur på
tilluften vintertid medför risk för dragproblem Låg temperatur på tilluften vintertid medför risk för dragproblem
Möjlighet att styra temperaturen på tilluften. Inga dragproblem
”Bilden visar ett FTX-system. Nr. 1. Frisk uteluft tas in = tilluft. Nr. 2. Den kalla tilluften värms i en värmeväxlare med hjälp av den varma rumsluften = frånluft. Nr. 3. Uppvärmd tilluft fördelas i huset. Nr. 4. Den förorenade frånluften tas ut från kök och badrum. Ofta finns det en separat kanal från köksfläkten eftersom det annars kan samlas fett i värmeväxlaren, vilket kan vara en brandrisk. Nr. 5. Frånluften lämnar sin värme till tilluften i värmeväxlaren och passerar ut. Bild: Bo Reinerdahl”.1
Om ventilationssystemet kompletteras med en ventilationsvärmeväxlare- FTX med temperaturverkningsgrad 80 %. Projekterat tilluftsflödet är 90 % av projekterat
frånluftsflödet för att erhålla ett svagt genomsnittligt undertryck i byggnaden. Luftläckningen (infiltration) utöver mekanisk ventilation antas motsvarar 0,12 oms/h.
Värmeväxlaren minskar alltså effektbehovet med en faktor (1- ηvvx), värmeväxlaren påverkar
dock endast tilluftsflödet (90 % av frånluftsflödet).
StorageItem/07e11ab4f6f64625a415050634892aa8/ET2006_57.pdf
3 Öman, Robert & Arnryd, Bengt, 2006
FTX- beräkningar
Euppvärmning = Qtot * GtByggnadens specifika transmissionsförluster: ∑(U * A) ≈ 90,56 W/ Co
Luftens densitet: ρluft=1,2 kg/m3
Specifika värmekapacitet är cp≈ 1000 J/kg oC. Beräkningsdel: Euppvärming = Qtot * Gt Volymen för huset V = 482 m3 0,12*482 = 57,84 m3 / h = *1,20 0,0193kg /s 3600 84 , 57 C W m o p
c
0,0193*1000 19,3 / * C W m o pc
(U*A) 19,3 90,56 109,86 / * Qtot = qm-tilluft * cp *(1- ηvvx) + ∑(U*A) + qm-all luftläckning * cp
qm-tilluft = massflöde för tilluft
qm-tilluft = 40 * 0,90 = 36 l/s qm-tilluft = 1,2 * 1000 36 = 0,0432 kg/s
infilt.= 0,12 oms/h ⇒ då ∑(U*A) + qm-all luftläckning * cp = 109,86 W/oC
Så Qtot-värde beräknas:
Qtot = 0,0432*1000*(1 - 0,80) + 109,86 ⇒ Qtot =
118,5
W/
oC
Tgratis =118,5 800
≈ 6,8oC
Tinne = +20,0 oC och Tmedel = +6,3 oC
Ur tabell för ortsvärmningsbehovet (Bilaga B) så får vi: -1. vid (13oC och 6 oC) = 70900 oC h/ år 2. vid (13 oC och 7 oC) = 63600 oC h/ år Gt = 70900 – 0,3*(70900 – 63600) = 68710 3. vid (14 oC och 6 oC) = 75700 oC h/ år 4. vid (14 oC och 7 oC) = 69200 oC h/ år Gt = 75700 – 0,3*(75700 – 69200) = 73750 Gt = 68710 + 0,2*(73750 – 68710) = 69718 ºCh/år EUPPVÄRMNING = 69718 * 118,5 = 8 262 000 Wh/år =8,26MWh/år 1 Bilaga B - ortvärmebehov
Lönsamhet
Vi vet nu att med hjälp av FTX så sänktes energin från 12,66 till 8,26 MWh/år.
Med andra ord så sparar man 4,40 MWh/år. Om vi räknar med att priset för en kWh kostar ca 1 krona så blir detta en besparing på 4400 kr/år.
Som tidigare nämnts så kostar det mellan 40 000 och 70 000 för ett FTX och mitt emellan blir 55 000 som är en lämplig summa att välja. 1
Om vi säger att det kostar ca 55 000 kr så med pay-off metoden blir denna verksamhet lönsam efter 12,5 år. ⇒ 55000/4400 = 12,5
Eftersom att FTX håller ca 20 år så är detta lönsamt. 2
1 http://www.byggahus.se/forum/ventilation/60989-kostnad-foer-ftx-system.html 2http://debatt.passagen.se/show.fcgi?
Varmvatten
Idag så är det normal åtgång för varmvatten ca 5000 kwh/år1. Detta kan gälla för familjen
Medelsvensson, men här är boendevanorna helt avgörande och variationen är mycket stor mellan olika människor och olika familjer. Denna siffra kan sänkas utan några stora
kostsamma återgärder. Vi människan kan idag ändra den siffran utan någon sorts teknisk eller kostsam lösning. Hur kan man göra det? Det ska vi ta och titta på nu där vi kan se några tips på hur konsumenter kan göra ett par enkla återgärder för att sänka energibehovet för
varmvatten.2,3,4
Tänk på att inte duscha onödigt länge. Stäng av vattnet när du inte behöver det. En långduschare kan spola ner tusenlappar om året i avloppet.
Ett bad i badkar drar mer än dubbelt så mycket energi som en 5 minuters dusch. Montera in strypbrickor och flödesbegränsare i befintliga kranar så spar du både vatten
och energi.
Täta droppande kranar. En kran som droppar varmvatten kan släppa ut 1000 kWh per år vilket motsvarar en daglig dusch under ett år!
När du ska köpa ny varmvattenberedare tänk på att köpa en välisolerad som inte läcker så mycket energi.
Kör inte disk- och tvättmaskiner halvfulla.
Tvätta inte i onödigt hög temperatur. En 90 graders tvätt drar dubbelt så mycket energi som en 60 graders tvätt!
Diska eller skölj inte under rinnande vatten.
Genom att byta ut sina gamla tvågreppsblandare i kök och badrum mot engrepps- eller termostatblandare kan man vanligtvis spara mellan 10 - 20 % av vattenförbrukningen.
Med dessa enkla återgärder kan du sänka din energi med ca 1500 kwh/år beroende på hur energismart man är.
1 Energi smarta småhus av Holger Gross 2008
2 http://www.eon.se/templates/Eon2TextPage.aspx?id=47822&epslanguage=SV
3 http://www.viivilla.se/energi-varme-och-vvs/energisparandets-10-i-topp.aspx
4http://213.115.22.116/System/TemplateView.aspx?
Solfångare
Med en solfångaranläggning kan man som en tumregel spara energi för beredning av tappvarmvatten som motsvarar ungefär halva årsbehovet, alltså t ex ca 2500 kWh/år om behovet är 5000 kWh/år. Om man däremot ursprungligen värmer varmvattnet med hjälp av värmepump blir besparingen med solfångare betydligt mindre, kanske ca 1000 kWh/år.5
Vad är en solfångare?
En solfångares uppgift är att ta emot solstrålar som kommer från solen och omvandlar energin i solinstrålningen till värme. Genom solfångare cirkulerar vatten som värms upp av solen. Värmen kan överföras direkt eller via värmeväxlare till ett värmesystem.2
Solfångare är beroende av utomhustemperatur då den styrs av utomhustemperaturen.
Solfångaren fungerar även under höst, vinter och vår bara solljus finns, förutsatt att den inte är täckt med snö. Med hjälp av solfångare kan man få varmvatten gratis i minst fem månader om året. Dessutom spar man på miljön.4
Hur effektiv solfångaren är hänger mycket på dess placering. Bästa läget är rakt mot söder, utan skugga. För ett varmvattensystem är 45 graders lutning bäst. Solen som står högst på himlen under sommarmånaderna. Om man har ett kombisystem är 60 graders lutning det bästa, eftersom det ska ge värme även när solen står lågt. Enklast och billigast är att planera in solfångare när man bygger nytt.3
Eftersom solen är en gratis källa så är detta ett mycket bra sätt att vara både skonsam mot miljön och mot sin plånbok, men det kan bli en väldigt lång återbetalningstid för en solfångaranläggning. 1http://www.viivilla.se/energi-varme-och-vvs/sa-halverar-du-kostnaden-for- varmvattnet.aspx? menu=&area=&category=&std=false 2http://sv.wikipedia.org/wiki/Solf%C3%A5ngare 3http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=651&a=296613 4http://www.hallbarutvecklingvast.se/archive/dokument_siv/solbroschyr%20klar.pdf
Lönsamhet
En familj på 4 personer i en villa på ca 150 kvm behöver ca 8 kvm solpanel.1
4 st Solfångare SveSol Favorit (8m2 apperturyta). 2
Pris ca 32500 kr (exkl arbetskostnad)** räknat med pay-off metoden så blir det => 32500/2500= 13 år
Eftersom att anläggningen håller mellan 25-30 år så är det lönsamt att köpa en sådan anläggning.
Det finns idag bidrag till just denna sorts anläggning som är ca 7500 kr och då har man en större anledning att köpa detta.
Eftersom att en normalfamilj i Sverige slösar ca 5000 kWh/år 3 så med hjälp av solpanel sänks
detta till ca 3000 kWh* per år och ännu längre om man är en varmvattensparsam familj. Man kan komma ner i så låga siffror som ca 2000 kWh/år*.
Notis: *lite högre siffror har använts för att räkna med ”värsta” fallet. ** Arbetskostnaden ingår i Ed Byggs kalkylplan.
1 http://www.solgruppen.se/dimension.htm
2 http://www.blocket.se/vi/20811593.htm?ca=11_s
Hushållsel
Idag så koncentreras det mycket på energisnåla produkter när de kommer bland annat till vitvaror och övrig teknisk utrustning. Vi ska se genom ett par exempel på hur man kan som konsument köpa energisnåla produkter och sänka sin elkostnad mer än vad man tror Energimärkning
Idag finns det en lag som säger att alla vitvaror i butikerna skall vara energimärkta.
Det är butikschefens ansvar att alla varor är energimärkta och tillverkarna skall följa energimyndigheternas regler. Märkningen finns i alla EU-länder.
Märkningen är energiklassad från A till G, där A är bäst.
Du kan spara 400 kr per år på att bara byta din gamla kyl och frys mot nya energieffektiva.
För kylar och frysar finns även energiklasserna A+ och A++, där A++ använder minst energi.
Andra viktiga egenskaper som buller och volym, eller hur bra maskinerna tvättar, torkar eller diskar visas också på
energimärkningsetiketten. 1
Hushållsapparater som ska vara märkta:
Kylskåp, kyl- svalskåp, kyl- frysskåp, frysskåp och frysboxar Separat ugnar och ugnsdelen på spisar
Diskmaskiner Tvättmaskiner Torktumlare
Kombinerade tvättmaskiner och torktumlare
Diskmaskiner
Du sparar energi på att diska i maskin jämfört med för hand. Det förutsätter dock att du nöjer dig med att skrapa av matresterna istället för att skölja bort dem med varmt vatten innan du sätter disken i maskinen.
Torktumlare
Torktumlaren drar 4 gånger mer energi än tvättmaskinen. Idag har alla torktumlare på marknaden energiklass C eller B, men det finns någon enstaka modell med värmepump i energiklass. 1
Exempel 3 (Räknat med elpris på 1,00 kr/kWh) Kyl/frys 1 (kWh/år) Kostnad (kr/år) Energiklass C 550 550 Energiklass A+ 192 192 Summa Besparing 358 kr/år Diskmaskin (kWh/år) Kostnad (kr/år) Gammal 303 303 Energiklass A 121 121 Summa Besparing 182 kr/år Torktumlare (kWh/år) Kostnad (kr/år) Energiklass C 1,6 kwh/omgång mer än Energiklass A
Vi räknar med 5 tvättar i veckan: 5x52x1,6 = 416 kWh/år
Energiklass A
Summa Besparing 520 kr/år
Standby läge
Elektronik som tv, dator, dvd, cd-spelare och andra apparater som har en röd lampa
lyssnandes fast man stängt av dem, fortsätter att dra ström. Standby- läget är bara en onödig kostnad. Så mycket som 30–40 procent1 av all den energi som en apparat använder under
sin livstid kan vara standby- el. Ett sätt att spara på denna el och kostnad är att använda sig av grenkontakt med strömbrytare, som stänger av all ström som förs från grenuttagen till
apparaterna. Matlagning
Matlagning i en familj med fyra personer kräver ca 500 kWh/år.2
Finns många olika sätt att spara energi ca (30-40%) i köket, här kommer ett par exempel: 2,4
Anpassa kastrullen efter plattans storlek. Använd bara kastruller och stekpannor som har plan botten och god kontakt med värmekällan, något som är extra viktigt om du har keramikhäll.
Mikrovågsugnen är energisnål vid uppvärmning och tillagning av mindre mängder mat.
Koka vatten i vattenkokare. Det går mycket snabbare och drar mindre energi.
Utnyttja eftervärmen. Stäng av ugn och platta några minuter innan maten är färdig.
Tina maten i kylen. Det drar mycket mindre energi än om du gör det i mikron.
1 Energimyndigheterna, ET2007:19 Upp laga: 10 000, Tryck: Elanders Berlin gs, Malmö Form: ETC
2http://www.energiradgivningen.se/index.php?option=com_content&task=view&id=44&Itemid=32 3http://www.energimyndigheten.se/sv/Hushall/Din-ovriga-energianvandning-i-hemmet/Energimarkning/
Genom att byta ut alla glödlampor till lågenergilampor är det möjligt att minska elbehovet för belysning med 80 procent 1.
Belysning (kWh/år) Kostnad (kr/år) Gammal 800 800 Energilampor 160 160 Summa Besparing 640 kr/år Dator/Skärm 1 (kWh/år) Kostnad (kr/år) Gammal 459 459 Ny med LCD skärm 200 200 Summa Besparing 259 kr/år Elkalkyl Hus (kWh/år) kr Energisnåla (kWh/år) produkter/användning kr Besparing kWh Besparing Kr
Kyl och frys 3 1100 1100 384 384 716 716
Belysning 2 800 800 160 160 640 640 Matlagning 2,4 500 500 325 325 175 175 Diskmaskin 3 303 303 121 121 182 182 TV, DVD, stereo inkl (standby) 1 510 510 -TV,DVD, stereo exkl. (standby) 1 - 331 331 179 179 Dator 1 459 459 200 200 259 259 Övrigt 247 247 247 247 0 0 Tvättmaskin/torktumlare 3 1081 1081 665 665 416 416 Summa 5000 5000 2433 2433 2567 2567
Summan av besparing per år 2567 kr.
Resultat för köpt energi totalt
För uppvärmning med FTX system så har vi fått en årlig summa på 8260 kWh
För varmvattnet kommer det att åtgå ca 2000 kWh per år beroende på hur familjen sköter sig. Gällande hushållselen i huset är det samma sak där, beroende på hur energisnål familjen är så kan man komma ner på en siffra som är ca 2500 kWh per år.
Fastighetselen (fläktar och pumpar) har inte undersökts närmare, men i detta fall antas denna fastighetsel till 1500 kWh år för byggnaden (uppskattning enligt Öman, 2009) 2.
Totalt blir köpt energi till denna byggnad:
14300 kWh/år
De krav som sedan februari 2009 gäller i Boverkets Byggregler, BBR, är max 110 respektive 55 kWh/m2 golvarea och år för byggnader i södra Sverige som värms utan respektive med el,
där det senare värdet är en betydande skärpning jämfört med tidigare. Här ingår köpt energi för aktiv uppvärmning, tappvarmvatten och fastighetsel (fläktar och pumpar), medan hushållselen inte ingår.
Energiförbrukningen som kan jämföras med kravet i BBR är då i detta fall: 8260 + 2000 + 1500 = 11760 kWh/år.
Med 150 m2 golvarea blir detta 11760/150 = 78 kWh/m2 år.
Kravet i BBR för byggnader som inte värms med el uppfylls alltså med ganska god marginal. Kravet i BBR för byggnader som värms med el uppfylls dock inte trots att huset är välisolerat och har både värmeåtervinning och solfångare. Det kan i praktiken vara svårt att klara detta krav om man inte använder värmepump.2
1 http://prodcon.se/forb.energi.xlsx och Bilaga A 2Robert Öman, 2009 Examinator
Kraven på kvadratmeter golvare:
Men hur realistiskt kan denna summa vara? I BBR medräknas i princip all golvarea exklusive garage innanför ytterväggarna för de delar av byggnaden som uppvärms till mer än 10oC.
Det finns tre problem (begränsningar) med att ange kraven per kvadratmeter golvarea: - Definitionen för golvarea kan diskuteras. I många fall är det olika förutsättningar för
olika bostadshus till exempel
med eller utan trapphus, källare och garage.
- Med kraven uttryckta per kvadratmeter golvarea blir kraven strängare ju mindre byggnaden är.
- Kraven blir också strängare ju mindre golvarean är per person. Olika betydelser som påverkar kraven är:
Storleken - Byggnaders olika storlek medför olika förutsättningar för energihushållning.
Större byggnader har förutsättningar för ett lägre behov av aktiv uppvärmning än mindre byggnader när man räknar per kvadratmeter golvarea. Detta beror på att större byggnader får mindreomslutande area i förhållande till golvarean.
Formen - Den har en betydelse där den sfäriska formen är optimal.
En annan viktig påverkan är hur trångt man bor, detta skiljer mycket eftersom att man kanske är en stor familj på 7 personer som bor i ett hus på 150 m2. Eller om man är två pensionärer
som bor i ett likadant stort hus dvs. golvarean per person är den avgörande faktorn.
Boendevanor:
Något annat som påverkar energiomsättningen i hus och bostäder är boendevanor. Här kommer ett par korrigeringar för denna inverkan:
- Beräkningar som avser antagna medelvärden avseende boendevanor (hushålls - el, tappvarmvatten med mera).
- Uppmätta värden som avser ett medelvärde från ”tillräckligt många” hushåll. Med värden från ett fåtal hushåll måste värdena tolkas mycket försiktigt! 1
Hänsyn måste tas till: - Tappvarmvatten.
- Hushållsel och fastighetsel.
- Antal boende. Påverkar tappvarmvatten, hushållsel och personvärme. - Innetemperatur som medelvärde från kanske två, tre eller fyra mätpunkter.
- Utetemperatur (korrigering till exempel med hjälp av gradtimmar). Här är det viktigt att ta hänsyn till aktuellt bidrag från all passiv värme, annars kan denna
normalårskorrektion bli väldigt fel. 1
Värmepumpar
Uträkningarna är utifrån att man köper el direkt, valet att inte använda värmepumpar är för att ED bygg har avtal och special priser på bergvärmepumpar som de sköter själva utöver detta examensarbete.
Det finns olika sorters sätt att få värme, här kommer det liten jämförelse
Elvärme – De senaste 10 åren har elpriset enligt Statiska Centralbyrån ökat med ca 85 %
(1998-2008). Man tror att elpriserna kommer att skjuta i höjden de närmaste åren. Elvärme blir därför en dyrbar lösning om man tänker långsiktigt.
Bergvärmepump - Är ett sätt att komma ner i lågt behov av köpt energi (el) men är ett dyrt
alternativ. Priset ligger mellan 90 000-150 000 kronor, beroende på borrhålsdjup. 2
Samtidigt kan vinsten bli nästan 18 000 kronor om året om en gammal elpanna i ett stort hus ersätts med en bergvärmepump.3
Bergvärmepumpar hämtar värme från berggrunden, som håller en jämn temperatur året om. I borrhålet monteras en kollektorslang fylld med vatten och etanol eller annan
frysskyddsvätska. Värmen transporteras från berget via kollektorslangen upp till värmepumpen. Den energi som här frigörs används till uppvärmning och varmvatten.
Fjärrvärme – Detta innebär att man har mindre arbete jämfört med andra
uppvärmningssystem, man slipper arbeta med den egna pannan dvs ingen sotning, ingen eldning och ingen bränslepåfyllning. Man måste vara ansluten till fjärrvärmenätet så att värmen kommer till huset i nedgrävda kulvertrör. För att kunna ta emot värmen från kulverten behöver huset utrustas med en fjärrvärmecentral. I denna finns allt du behöver, bl.a två värmeväxlare, en för varmvatten och en för värme. 4
Solvärmepump med bergvärme – En solvärmepump är i princip en traditionell
bergvärmepump. Via värmepumpens inbyggda solfunktion kan även direkt solinstrålning tillvaratas. Beroende på hur stark solinstrålningen för tillfället är, kan solfångaren antingen direktvärma varmvattnet och värmesystemet eller användas till att förvärma vätskan som pumpas upp från ditt borrhål innan den leds in i värmepumpen.
Detta är en ganska ny sorts lösning och relativt dyr, men en ganska smart lösning om man vill tänka långsiktigt.
1http://prodcon.se/forb.energi.xlsx och Bilaga A
2http://www.viivilla.se/energi-varme-och-vvs/bergvarmepump--sa-funkar-det.aspx 3 Tidningen Råd & Rön (4/-99).
4 http://www.energimyndigheten.se/sv/Hushall/Din-uppvarmning/Fjarrvarme/ 5 http://www.eviheat.se/solvarmepump_1.asp
Diskussion och slutord
Med resultatet i handen så känns dessa siffror bra. Men, det finns alltid ett men. Detta är inte exakta siffror för detta får man veta när man byggt huset fysiskt. Det finns alltid köldbryggor som kan uppkomma i byggnader, byggfel och andra små miss som kan få U-värdet att ändra sig.
En stor aspekt är hur familjens boendevanor är, man behöver inte snåla så att familjen skall gå och frysa i huset pga. att dem inte ska slösa på uppvärmningskostnader. Men man bör tänka på att duscha inte allt för länge, när man reser bort så kan man sänka eller stänga av
uppvärmningen på huset. Att man använder sig av energisnåla produkter och helt enkelt anpassar sig efter en miljövänlig och energisnål vardag.
Det kan vara stora skillnader från familj till familj. En familj med många ungdomar slösar mycket mer energi (el) än två pensionärer. Därför är det svårt att hitta något medelvärde för medelsvensson i hur mycket energi (el) man förbrukar.
En annan viktig aspekt gällande kwh/m2, denna påverkas av många olika faktorer så som storlek och form på huset, samt hur trångt man bor. Detta medför att man måste vara försiktig med siffrorna och att de inte alltid stämmer för alla sorters boende.
Idag finns det teknik som gör att man kan vara helt energioberoende, men husen kostar för mycket och är inte lönsamma att uppföra idag, framförallt inte i Sverige. De tekniska lösningarna är för dyra och avancerade. Att uppföra sådana hus kan visa sig vara lämpligt i bättre klimat än det vi har här i Sverige.
Krav som BBR ställer sedan februari 2009 gäller, är max 110 respektive 55 kWh/m2 golvarea
och år för byggnader i södra Sverige som värms utan respektive med el.
I rapportens slutresultat så såg man att kravet i BBR för byggnader som inte värms med el uppfylls.
Gällande kravet för byggnader som värms med el uppfylls dock inte trots att huset är välisolerat och har både värmeåtervinning och solfångare. Det kan i praktiken vara svårt att klara detta krav om man inte använder värmepump.
Siffrorna som redovisats i rapporten är bra och klarar dagens krav på småhus. I och med detta så har målen med rapporten uppnåtts.
Referenser
Bilagor:A, B, C,D
Litteratur:
Energi smarta småhus av Holger Gross 2008 Öman, Robert & Arnryd, Bengt, 2006
Installationsteknik 1998/99 Kompendium, Robert Öman
Energimyndigheterna, ET2007:19 Upp laga: 10 000, Tryck: Elanders Berlin gs, Malmö Form: ETC
Bygg & teknik – Karin Spets, Robert Öman, Peter Roots Tidningen Råd & Rön (4/-99)
Muntlig Kommunikation:
Robert Öman, Examinator
Mattias, Träullit AB, Fabriksgatan 2 Box 20570 60 Österbymo, Tel: 0381 60114, E-post:
info@traullit.se
Zhir Braian, Ed Bygg Internet:
Sökmoterer: google.se, wikipedia.se och ne.se Länkar: Bild:http://www.traullit.se/pic_view.lasso?url2=20060823161414621_b.jpg&w=600&h=450 Träull: http://sv.wikipedia.org/wiki/Tr%C3%A4ull BBR & Energimyndigheten: http://www.energimyndigheten.se/sv/press/pressmeddelanden/Ytterdorrar-testade http://www.energimyndigheten.se/sv/Hushall/Din-ovriga-energianvandning-i-hemmet/Ventilation/FTX-system http://213.115.22.116/System/ViewResource.aspx? rl=Energimyndigheten:/Resources/Permanent/ StorageItem/07e11ab4f6f64625a415050634892aa8/ET2006_57.pdf http://213.115.22.116/System/TemplateView.aspx? p=Energimyndigheten&view=default&cat=/Broschyrer&id=439d7a48a501489d980ffadebe3 418b1 http://www.energimyndigheten.se/sv/Hushall/Din-ovriga-energianvandning-i-hemmet/Energimarkning/ http://www.energimyndigheten.se/sv/Hushall/Din-uppvarmning/Fjarrvarme/
Energi: http://www.viivilla.se/energi-varme-och-vvs/energisparandets-10-i-topp.aspx http://debatt.passagen.se/show.fcgi? category=3000000000000009&conference=10500000000000156&posting=1950000000311 7084 http://www2.bjurfors.se/data/CFil/3L2AN5G1/U5MQP1D4_q70_mFile_cmOnlyScaleDown.p df http://www.energiradgivningen.se/index.php? option=com_content&task=view&id=44&Itemid=32 http://www.eon.se/templates/Eon2TextPage.aspx?id=47822&epslanguage=SV http://prodcon.se/forb.energi.xlsx http://www.eon.se/templates/Eon2TextPage.aspx?id=47822&epslanguage=SV http://www.byggahus.se/forum/ventilation/60989-kostnad-foer-ftx-system.html www.energifonster.nu/backnet/media_archive/cache/c1dbd8be136b2d0510b8495e642b16a5_ 200x400.gif http://www.viivilla.se/energi-varme-och-vvs/dyrare-energifonster-billigare-i-langden.aspx Solfångare: http://www.viivilla.se/energi-varme-och-vvs/sa-halverar-du-kostnaden-for-varmvattnet.aspx? menu=&area=&category=&std=false http://sv.wikipedia.org/wiki/Solf%C3%A5ngare http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=651&a=296613 http://www.hallbarutvecklingvast.se/archive/dokument_siv/solbroschyr%20klar.pdf http://www.solgruppen.se/dimension.htm http://www.blocket.se/vi/20811593.htm?ca=11_s Bergvärmepumpar: http://www.viivilla.se/energi-varme-och-vvs/bergvarmepump--sa-funkar-det.aspx http://www.eviheat.se/solvarmepump_1.asp
