Orienterande MTS-försök med makadam och bärlagergrus i liten styv provcylinder

(1)

V Zfnotat

Nummer: 9 Datum: 1987-02-13

Titel: _{Orienterande MTS-försök med makadam och bär lagergrus} i liten styv provcylinder

Författare: Peet Höbeda och Leif Viman

Avdelning: V

Projektnummer: _

Projektnamn: _{Bär- och förstärkningslager - makadamlager} Uppdragsgivare: _Vägverket _*

Distribution: fri / /

Statens väg- och trafikinstitut

w Vea-och Trafik-

_{Pa: 58101 Linköping. Tel. 013-115200. Telex 50125 VTISGI S}

(2)

ORIENTERANDE MTS-FÖRSÖK MED MAKADAM OCH BÄRLAGER-GRUS I LITEN STYV PROVCYLINDER

Av Peet Höbeda och Leif Viman

l BAKGRUND

Vägar med överbyggnader av modern BBÖ-typ enligt BYA 84 har ibland

visat otillfredsställande hållbarhet. Kunskap saknas om deformations-egenskaperna hos föreskrivna sorteringar, inverkan av faktorer som

gradering, kornform, spänning m.m. Grova sorteringar av makadamtyp

är mycket svåra att prova på laboratorium. För att kunna göra

provningar i laboratoriet med befintliga utrustningar måste

sorteringar-na skalenligt "nermodelleras", även om slutsatser därigenom försvåras.

Cyklisk belastning (modifierad SEB-metod) har utförts i MTS-utrustning

med sådana "nermodellerade" material för att efterlikna verkan av trafik. MTS-försök har tidigare gjorts med bärlagergrus av Wichmann

(VTI Notat nr 14).

2 PROVMATERIAL

Bergkrossen, varifrån samtliga sorteringar framtagits, har utgjorts av _ Skärlundagranit, dels i form av "kubiskt" beläggningsmaterial, dels flisig

samkross. Från båda provmaterialen har uttagits "makadamsorteringar" 0.5-25 och 8-25 mm, benämnda A resp B, som inte ligger långt från övre

resp undre gränskurvan för finsortering enligt BYA 84. Provgraderingar-na är även något så när skalenlig till gränskurvorProvgraderingar-na för

mellansorte-ringen (jfr figur 1). Kubiskt och flisigt material har betecknats med k

resp f.

Dessutom har försök gjorts att fylla hålrummen hos redan i provcylin-dern invibrerad makadam genom invibrering av stenmjöl, dels 0-2, dels 0-4 mm. Sådan "Rüttelschotter" eller "drybound macadam" har varit ett särskilt bra bärlagermaterial enligt utländska undersökningar (jfr ännu

(3)

Som jämförelse har undersökts 0-25 mm bärlagergrus från Skärlunda (benämnd C), dels "kubiskt" material, uttaget från beläggningsfraktio-ner, dels flisigt sådant härstammande från samkross. Kornfördelningen

har varit densamma i båda fallen (figur 2).

3 FÖRSÖKSMETODIK

Proven har vibrerats in i en CBR-cylinder (diameter 150 mm) med hjälp av en s.k. Kangohammare. Packningsutrustningen, som är monterad i en ställning, används normalt vid tillverkning av betongprovkroppar.

Slag-dynans diameter passar in i CBR-cylindern. Vibrering har skett i tre lager á 60 sekunder. Någon nämnvärd nedkrossning har inte uppkommit

vid packningen.

Makadamproven har i samtliga fall packats i torrt tillstånd medan

bärlagergruset dels vibrerats torrt, dels vid 5% vattenkvot. Avsikten har inte varit att studera bärlagergrus vid höga vattenkvoter och höga finmaterialhalter, något som tidigare gjorts av Wichmann. Han har dock

använts sig av instampning i större provcylinder (200 mm diameter) men denna typ av packning lämpar sig inte för makadam.

För belastningsförsöken användes en stämpel med 50 mm diameter. Belastningsyten är liten i förhållande till övre partikelstorleken i

proven. Provets överyta täcktes med en stålplatta (med hål för stäm-peln) för att efterlikna inverkan av 80 mm asfaltbundet material.

Diametrarna för både provcylinder och stämpel är alltför små i förhållande till den övre partikelstorleken i proven på 25 mm, något som ökar spridningen av försöksresultaten. Vid denna orienterande

undersökning har endast enkelförsök utförts.

Wichmann har använt en belastningsintensitet på 0.8 MPa vid sina

försök med bärlagergrus. Samma belastning användes inledningsvis och

efter 5000 pulser ökades påkänningen till 1.6 MPa. Efter 5000 pulser till

ökades spänningen till 3.2 MPa för ytterligare lika många pulser. Spänningen överdrevs medvetet för att bättre få materialen att "bekän-na färg".

(4)

Efter några försök påbörjades dock belastningsväxling vid 0.4 MPa, en spänning som är realistisk en bit ner i överbyggnaden.

Den permanenta och elastiska deformationen har kontinuerligt

registre-rats. Korrigering har gjorts för deformationer i provningsriggen vid aktuella spänningar. Provet ersattes därvid med en massiv stålcylinder.

Vid beräkning av E-modul har Terzaghi's formel använts: 1.5xax0

E

E:

varvid

a = belastningsstämpelns radie (mm)

0 = spänningen mellan stämpel och provyta (MPa)

= elastisk deformation i mm efter 5000 cykler vid en viss spänning

Värdet 1.5 är en konstant för cirkulär belastningsyta.

E-modulen och total permanent deformation har beräknats efter

5000 pulser vid 0.4 (ej samtliga försök), 0.8, 1.6 och 3.2 MPa. Det är

möjligt att antalet pulser varit för litet, speciellt för bedömning av permanent deformation. FörhOppningsvis innebär de överdrivna spän-ningarna en viss kompensation.

En provning gjordes också med makadam som befuktades efter fullgjord

belastningsväxling och utsattes därefter för ytterligare 10000 lastväx-lingar.

Försöken påbörjades i maj 1986 men avbröts för att återupptas igen i september 1986. Det visade sig dock att man byggt om vibratorn under

sommaren, något som försvårar slutsatser.

4 RESULTAT

4.1 Packningsegenskaper

(5)

mellan vår- och höstförsöken. "Vårpackat" material tenderar att få något högre hålrum än "höstpackat", även om skillnaden är liten (ca

1%). Man har således ökat vibratorns packningsförmåga genom ombygg-naden. Detta innebär att även deformationsegenskaperna förbättras (jfr

mom 4.2 och 4.3).

Den torra skrymdensiteten, hålrum och portal framgår av tabell 1. Vid

en jämförelse av de olika materialen bör skillnaden i hålrum vara mest belysande. Man kan således konstatera att skillnaden i hålrum mellan de

två makadamsorterignarna A och B är ca 10% vid en och samma kornform. Flisig sten ger ca 5% högre hålrum än "kubiskt". Invibrerat

stenmjöl kan minska hålrummet med upp till ca 20% och 0-2 mm

sortering fyller bättre än 0-4 mm.

Bärlagergrus får ungefärligen samma hålrum som väl fylld makadam

(i5-l7%). Flisigt bärlagergrus tenderar dock att ge ca 2% högre hålrum än "kubiskt". Vibrering av såväl fuktigt som torrt prov leder till

jämförbart hålrum.

4.2 E-modul hOS proven

Resultaten från provningarna i maj och september framgår av tabeller

2-3 och figur 3-4 men måste bedömas separat. Jämförs

makadamsorte-ringarna A och B är tendensen ganska likartad. E-modulen är starkt spänningsberoende och ökar med den påförda spänningsintensiteten.

Ökas spänningen till 3.2 MPa får man en särskilt stark ökning av

modulvärdet. (Korrigering för deformationen i riggen innebär dock ett osäkerhetsmoment). Ev. kan också graderingsförändringar uppkomma

under stämpeln vid de högsta spänningarna. Skillnaden mellan de två

makadamsorteringarna A och B är liten. Betraktar man den senare försöksserien är E-modulen vid de mest realistiska spänningsnivåerna

0.4 och 0.8 MPa 250-375 resp 375-500 MPa. Flisigt material tenderar att ge ganska likartade värden som "kubiskt".

Bedöms inverkan av fyllning av makadamen kan endast maj-värdena användas. Man får en viss ökning av E-modulen, och vid 0.8 MPa

(6)

300-375 MPa efter fyllningen med stenmjöl. sortering 0-2 mm ger något

bättre värden än 0-4 mm.

Befuktning, som skett av ett makadamprov efter slutförd lastväxling vid 1.6 MPa, har gett ringa effekt på E-modulen vid fortsatt belastning. Jämförs värdena hos makadam med de hos bärlagergrus, erhålls inga stora skillnader. Fuktigt bärlagergrus tenderar också att ge samma resultat som torrt. E-modulen (enligt höstförsök) är 250-300 MPa och 300-500 MPa vid 0.4resp 0.8 MPa spänningsintensitet. En viss tendens kan utskiljas att flisigt material är sämre än "kubiskt".

4.3 Permanent deformation

Den permanenta deformationen är ganska likartad för de två makadam-sorteringarna vid belastningsintensiteter på 0.4 och 0.8 MPa, såvida man skiljer mellan de två försöksserierna (tabell 2-3 och figur 5-6). Fylld makadam deformeras i regel något mindre än ofylld vid samma

spänning. En stark ökning av deformationen uppkommer dock vid de

högre spänningarna för flisig makadam, troligen beroende på att

ned-krossning av de svaga partiklarna börjar uppträda. Befuktning ger

ytterligare deformationsökning. Den ökande permanenta deformationen

innebär dock ingen förändring av E-modulen (jfr mom 4.2).

Bärlagergrus (endast höstförsök) tenderar att vid

spänningsintensiteter-na 0.4 och 0.8 MPa få ganska likartad permanent deformation som

makadam. Fuktigt och torrt material förhåller sig likartat. Inverkan av

kornform är också liten. Den högsta spänningen ger dock en stark deformationsökning för flisigt bärlagergrus, inpackat i fuktigt tillstånd.

5 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER

Packningsförfarandet påverkar deförmationsegenskaperna hos makadam och bärlagergrus i mycket hög grad och måste vara noggrant

standardiserat. Detta är särskilt svårt att åstadkomma med vibrerande

packning.

(7)

med helt Olika gradering, ex. 8-25 mm och 0-25 mm, får modulvärden av likartad storleksordning vid samma spänningsnivå. Välfylld makadam

tenderar att få något bättre resultat än ofylld makadam och bärlager-grus. Troligen beror de små skillnaderna på det höga, okontrollerbara sidotrycket från cylinderväggarna och sannolikt kommer materialen att

fungera på annat sätt vid vägförhållanden.

Vid de lägre spänningarna är skillnaderna i permanent deformation små.

Vid högre spänningar börjar dock flisig makadam deformeras, troligen beroende på nedkrossning. Befuktning ger ytterligare deformationsök-ning.

Den använda utrustningen lämpar sig endast för provning av ganska finkorniga material och provade graderingar har varit för grova. Den okontrollerade spänningen gör också att erhållna E-moduler är svåra att använda vid analytisk vägdimensionering. Modulvärdena är troligen alltför höga beroende på högt sidotryck. De har enligt höstförsöken storleksordningen 250-375 MPa vid 0.4 MPa spänningsintensitet och ökar till 300-500 MPa vid 0.8 MPa. Vårförsöken har gett lägre värden troligen beroende på sämre packning.

I jämförelse med Wichmanns försök med bärlagergrus är modulvärdena

ungefärligen dubbelt så höga vid motsvarande vattenkvot. Han provade

dock två bärlagergrus av olika kvalitet, härstammande från rundat åsmaterial, och provmaterialet var finare, 0-16 mm. Dessutom hade inte överytan belastats för att efterlikna verkan av asfaltbeläggning.

Likartat resultat erhölls både med "prima" och dåligt, skifferrikt

bärlagergrus.

Den orienterande undersökningen visar att fortsatta provningar enligt samma metodik är av tveksamt värde. Belastningsförsök i större provbehållare ger sannolikt mer realistiska resultat, men det är svårt

att bl a utveckla en standardiserad packningsmetodik. Provmängderna

kan även bli ohanterliga. Utomlands har man allt mer övergått till cykliska triaxialförsök där spänningsförhållandena kan kontrolleras, även om de inte är helt med verkligheten överensstämmande. Försök vid växlande skjuvspänning är den senaste utvecklingen (jfr

(8)

litteratur-studie). Triaxialutrustningen bör dock kunna ta tillräckligt stora prov-kroppar för provning av överbyggnadsmaterial och en diameter på minst 25 cm förefaller nödvändigt.

REFERENSER

Engman, S. Bestämning i E-modulapparat av jordmaterials

bärighets-egenskaper enligt SEB-metoden. Statens Väg- och Trafikinstitut, Rap-port nr 31, 1973.

Wichmann, C. Pulserande belastningsförsök av bärlagergrus. VTI Notat

(9)

Tabeli 1 Packningsresultat för de olika provmaterialen vid vibrerande

packning med Kangohammare (3 lager å 60 s).

Datum Prcv- Komp.- Torr - Por- Pøro-mtrl dens. skrymd. tal sitet

g/cm3

%

maj -86 Ak 2.64 1.94 0.36 26.5 Bk 2.64L 1.70 0.55 35.6 Af 2.64 1.75 0.51 33.7 Bf 2.64 1.56 0.69 40.9 Bk(O-2) 2.64 2.27 0.16 14.0 Bk(O-4) 2.64 2.14 0.23 18.9 sep -86 Ak 2.64 1.96 0.35 25.8 Bk 2.64L 1.73 0.53 34.5 Af 2.64 1.92 0.38 27.3 Bf 2.64 1.69 0.56 36.0 Ck 2.64 2.24 0.18 15.2 Ck 2.6!; 2.25 0.17 14.8 Cf 2.64 2.19 0.21 17.0 Cf 2.64 2.18 0.21 17.4

(10)

Tabell 2 Resultat från MTS-försöken gjorda i maj -86.

Prov- Spänning Pulser Elastisk deformation Permanent

material deformation

MPa antal mm MPa mm

Makadam: Bk 0.8 5000 0.12 250 0.32 1.6 10000 0.16 375 0.49 3.2 15000 0.22 545 0.94 Ak 0.8 5000 0.13 231 0.52 1.6 10000 0.15 400 0.64; 3.2 15000 0.20 600 0.89 Bf 0.8 5000 0.12 250 0.50 1.6 10000 0.16 375 0.94 3.2 15000 0.19 632 2.22 +H20 25000 0.19 632 3.62 Af 0.8 5000 0.10 300 0.97 1.6 10000 0.17 353 1.55 3.2 15000 0.21 571 3.20 Bk(O-2) 0.4 5000 0.06 263 0.17 0.8 10000 0.08 375 0.32 1.6 15000 0.13 462 0.63 3.2 20000 0.14 857 1.11 B(0-4) 0.4 5000 0.07 214 0.19 0.8 10000 0.10 300 0.30 1.6 15000 0.16 375 0.55 3.2 20000 0.17 706 1.10

(11)

10

Tabell* 3 Resultat från [VITS-försöken gjorda 1 sept -86.

Prov- Spänning Pulser Elastisk deformation Permanent

material deformation

MPa antal mm MPa mm

Makadam: Bk 0.4 5000 0.04 375 0.07 0.8 10000 0.08 375 0.20 1.6 15000 0.10 600 0.40 3.2 20000 0.12 1000 0.86 Ak 0.4 5000 0.06 250 0.24 0.8 10000 0.06 500 0.35 1.6 15000 0.12 500 0.50 3.2 20000 0.12 1000 0.81 Bf 0.4 5000 0.05 300 0.14 0.8 10000 0.09 333 0.32 1.6 15000 0.14 429 1.00 3.2 20000 0.14 857 2.56 Af 0.4 5000 0.06 250 0.19 0.8 10000 0.10 300 0.37 1.6 15000 0.14 429 0.70 3.2 20000 0.15 800 1.46 Bärlager: Cf 0.4 5000 0.06 250 0.04 0.8 10000 0.10 300 0.12 1.6 15000 0.16 375 0.35 3.2 20000 0.17 706 0.71 Cf 0.4 5000 0.06 250 0.14 (opt wh:5%) 0.8 10000 0.09 333 0.22 1.6 15000 0.16 375 0.60 3.2 20000 0.18 667 2.16 Ck 0.4 5000 0.06 250 0.14 0.8 10000 0.09 333 0.17 1.6 15000 0.13 462 0.35 3.2 20000 0.14 857 0.56 Ck 0.4 5000 0.05 300 0.19

(Opt wh: 5%)

0.8 10000

0.06

500

0.22

1.6 15000 0.12 500 0.45 3.2 20000 0.11 1091 0.66

(12)

Fi 1112 0. Bärlagergradering, benamnd C. Kornsforlek, mm 0,071. 1111111n1n1 0,063 0,125 0,25 0,5 1,0 1111n11 8 11,2 16 20 25 32 5060 100 200 1 .. .1 5 C 3 C D 1 LJ J C: ) Pa ss er an de män gd , vi ki pr oc en f ( I ) (I ) 1 1 J \ LJ 1 (3 ) (I ) 1 (J N N\ J (Z ) (Z ) 1 1 1 \1 3 (I ) (I ) (I ) 1 1 11 11 11 11 1 7_I 1 1 1 1 1 1 1 1 1 11 11 11 11 111 11 11 11 1 11 11 11 11 111 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 111 11 11 11 1 1 1 1 . 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 111 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 11 11 11 11 1 , _. 1. 1 1 1 1 1 1 1 1 1 ! u_ L _ 4 1 1 1 1 1 1 1 1 1 __ L-J 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 -_ L -4 -L _ 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 _ _ L -. . -_ L -_ 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 _ _ L -J -L _ . 1 1 1 1 1 1 1 1 1 _ -L _ 11 _ 1 1 1 1 1 1 1 1 1 4111 1, 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 11 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 11 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 -L -< 1 1 1 11 11 11 111 \ 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 -1 -1 -L -. 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 -L _ q _ _ L -_ 1 1 1 1 1 1 1 1 1 _ .. L _ 4 1 1 1 1 1 1 1 11 -.. L _ q 11 11 11 11 1 _ a L _ q . -1 ' 1 1 1 T 1 T 1 1 11111111 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 111 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 *1 11 11 11 1 T 1 11 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 11 11 11 11 1 11 1111 11 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 11 11 11 11 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 11 11 11 11 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 11 11 11 11 1 11 11 1111 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 11 11 11 11 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 _. _ _ L -_ _ _ L _. 4 _ _ L _ q _ -L -_ -L. \\ ; -_ L -_ _ L -_ \\ -L .. . _ -L -_ _ -L _ q. . 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 ' 1 1 1 1 1 1 I 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 $ J 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 h\\ .1 \\ 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 11 11 11 1 \ \\\ 1 1 1 1 1 1 1 1 1 11 11 11 11 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 _. _ L _« 1 1 1 1 1 1 1 1 1 _ -L-J 11 11 1111 -_ L -4 11 11 11 11 1 11 11 1111 1 E x 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 -L _ 4 _ _ L _ u -.. L .. . 11 11 1111 1 \ -\ \* 11 11 11 11 1 _ -L _. 41 _ 1_ \\ \\ \\ _J 1 1 1 1 1 1 1 1 1 -1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 111 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 11 11 11 11 111 11 11 1i ; 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 11 11 11 11 1 -4 -1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 -4 -_ L . _ 4 1 1 1 1 1 1 1 1 1 -_ L. -1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 _ _ L -J 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 -L. -_ -L -4 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 -_ L _ 4 -_ L -q _ -L -4 11 11 11 11 1 _ -L. .. 4 11 11 '1 11 __ 1 -L _ 4 , . 1 1 1 1 1 1 1 1 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 _11 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 1 1 1 1 1 1 1

1111 11 11 1 111 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 1111 11 11 1 11 11 11 11 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 1 1 1 1 1 1 1 11 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1

mellanfraktion enligt BYA kap. 6Graderingar A och B i Jamforelse med granskurvor hos05.

Fi url 0.074 0.125 025 0.5 10 p s Cnsvr cn de me na d, vw 10* 0 ÅJ (,F ?ä .3% y;V 1010 :9 01 '\ 1 8 c: Y 1 1v . -L -. . -L o -1 .. .1 .. .4 -. . L -d -L -4 -L -A -7 'v v 7 ' _ -L -_ L

-1

4-

1

-L -J -_ L -1 -.. l. -1 1 ' 1

-1

1 i

I 1

-. . -q .1 11 11 1111 1 [1 11 11 11 11 11 11 ' -L _ 4 - -1 . -4

uM uu ' v 11 11 11 11 11 11 11 11 11 1. L _ J -L -] -a L -l -L -Å V V 1 Aud uu1 11 11 11 11 1 -L -1 11 11 11 11 1 ' --s 0 4 -L. -L

1 l ' _ -.. -4 p _1 ,. .. .. ._ ,. . 1 1 _ A. -U vi c vwo _ vv-O . . 1 -. -. . -I . . _ . _ . - -A _ . . 1 _ I 1 _4 .; 1d 11n1 :' 15 1u1 u1 1h 1u1 1u. ' 11 m

11 11 11 11 11 11 11 11 11 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

I 1 . 1 1 1 1 1 A 1 1 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 11 11 11 11 11 1 1 1 1 1 1 l 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 111 11 1 1 1 1 1

i

. l 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 11 11 11 11 1 |1 1 1 1 -Du 07 01 70 1.0. 71W 11

(13)

12 1000 ä 0.4 Po

ä 0 a HP.:

803 'IA 1 e uPo

\

§

0 i ..

g 500

,

i

.7

i

\

:3 5 0 0

2. +00

_- ä

w §

_§

_I

V

'å

I

\

.'.I

I »24

§

27

200 _ 151,

\

v;

% :02A

\

:4%

§

_\

'0%

_{< \}

O____ A.\ nå Åk at At Bi Bum-2) BMG-4) 1000 4 Åk --5- ak -n- M -4- at

800 _{_0- SMO-2)}

_0- BMG-4) O

.-g 600-»

.I '3 D 0

? W

M 200 m 0. l 1- 1 I l;QLN/ 3a _1 0,8 MPa A 1,6MPC1 _L32MPC1 4 +vc1f+en _J I A '-7 "TH "1 "T "1 SPANNING, MPO

Figur 3 Elasticitetsmodul vid olika belastningsintensiteter för

(14)

Fi url;

ningen 1 sept. 5000 pulser/belastningsområde.

Elasticitetsmodul vid olika belastningsintensiteter för prov-'Lgh MPa

AiQBMPa

1

spAäümua MP0

_11,6MP0 3,2MPC1 OC

ml

zo

oc

r.

:wo

m

T . 1200 10001

ma

zo

oc

r

:n

o

0 w.

m

p p 5 1200 .N äää r \ .\ \\ \\ \\ \\ \\ \\ \\ \\ \\ \\ \\ \\\\ \\ \\ \ \ \ \ \ §\ \ \ \ § m \ §\ . \ \ §å åk \ Ck Ck(opt) Cf _Cf(opt)

13

(15)

14 3.5 U '0 U in .5 P E R M ANE N T D E F O R M A T I O N . m m -N

Ak

au

At

Bt

Bum-2) Bum-4)

4 f M -5- ex '-N- N _0- af E .'5- + BMG-2) 2. -+- Bum-4)

8

< 2 0: 0

En

2-0 ;_ Z

'ä

5 1*

a. 0* a l I l

L0,4 MPa _l 0,8MPO _J 1,6MPC1 4 3,2MPc1 4 +vc1Hen _ _J

I i. .j __1 __1 *I

SPÄNNING, MPa

Figur 5 Permanent deformation vid olika belastningsintensiteter för maj-proven. 5000 pulser/belastningsområde.