VINNARE OCH FÖRLORARE : Vid avskaffandet av revisionsplikten

                  Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp           

 

 

VINNARE OCH FÖRLORARE

 

 VID AVSKAFFANDET AV REVISIONSPLIKTEN HOS MINDRE AKTIEBOLAG 

      Handledare:  Kent Ericson Trosander  Författare:     Siamand Esmaili, Rafael Shahverdyan, Pouyan Derakhshan 

      

   

Förord 

Vi vill i detta förord börja med att rikta ett stort tack till de som tagit sig tid att medverka i  vår undersökning. Utan Ert bidrag hade det inte varit möjligt att realisera denna studie. Vi vill  även tacka vår handledare Kent Ericson Trosander för hans många goda råd under arbetets  gång.  Sedan tre månader tillbaka då vi började med denna studie har vi genomgått en mängd olika  omständigheter  både  på  gott  och  ont.  Arbetets  gång  har  oftast  varit  enormt  givande  och  resultatrikt.  Nu när vi väl är färdiga med arbetet så är vi mycket nöjda med resultatet.    Siamand, Rafael & Pouyan  2010‐01‐22 

 

 

 

Sammanfattning 

 

Titel:   Vinnare  och  förlorare  vid  avskaffandet  av  revisionsplikten  hos  mindre aktiebolag 

Ämne:    Redovisning/Revision 

Kurs:    Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp, FÖA300 

Problemformulering:  Hur  kommer  lagändringen  att  beröra  revisorer, 

redovisningskonsulter  och  mindre  aktiebolag?  Vilka  kommer  att  vinna respektive förlora vid genomförandet?  

Syfte:  Syftet  med  denna  studie  är  att  beskriva  och  analysera  de  valda  intressenternas  åsikter  om  konsekvenserna  av  en  slopad  revisionsplikt. Med hjälp av detta ska vi försöka förutsäga om och  i så fall vilka som kommer att vinna eller förlora vid avskaffande  av revisionsplikten.  

Metod:  För  att  uppnå  vårt  syfte  har  vi  valt  en  kvalitativ  ansats  med  intervjuer som främsta informationskälla. 

 

Slutsats:   Informationsbrist  om  vad  lagändringen  innebär  är  hos  alla  företag,  revisorer  och  redovisningskonsulter  ett  faktum.  Många  beslut som kommer att tas inför avskaffandet kommer att grunda  sig‐på‐för‐lite‐information. 

Aktiebolagen är de egentliga vinnarna men även de kan förlora då  de  kanske  fattar  fel  beslut  på  grund  av  kunskapsbrist.   Konkurrensen  mellan  revisorerna  och  redovisningskonsulterna  kommer  att  öka  och  detta  kräver  vidareutbildningar  och  en  anpassning  av  befintliga  rutiner  vilket  många  respondenter  inte  tänker  på.  En  förändrig  i  yrkesrollerna  revisor  och  redovisningskonsult är väntad.  

Nyckelord:   Vinnare  och  förlorare,  revisor,  redovisningskonsult,  revision,  revisionsplikt, små aktiebolag.  Handledare:  Kent Ericson Trosander  Författare:   Siamand Esmaili       (830222)  Rafael Shahverdyan (740608)  Pouyan Derakhshan (830605)  Seminariedatum:  2010‐01‐22 

Abstract 

 

Title:   Winners  and  losers  of  a  dropped  financial  auditing  duty  for  smaller businesses  Subject:     Accounting/auditing  Course:      Bachelor thesis in business administration, 15hp, FÖA300  Problem description:   In which way will a possible legislative change effect accountants,  accounting consultants and smaller businesses? Which parties will  win or lose after this alteration?  Purpose:   The purpose of this study is to describe and analyze the selected  stakeholder’s  views  on  the  consequences  of  a  seized  duty  of  audit. Using this, we will try to predict whether and if so who will  win or lose as a result of this legislative outcome. 

Method:   In  order  to  meet  the  demands  of  the  study  and  to  fulfill  its  purpose,  a  qualitative  approach  has  been  taken,  with  interviews  being the foremost source of information. 

Conclusion:  The  lack  of  information  among  businesses,  accountants  and  accounting consultants regarding the implication of the new law,  is  a  fact.  A  large  part  of  the  decisions  will  be  based  upon  insufficient  information  considering  the  dropped  financial  auditing  duty.  The  limited  companies  (Ltd)  are  the  real  winners,  however,  these  parties  might  lose  this  advantage  as  a  result  of  the lack of information. The competition among the accountants  and  the  accounting  consultants  will  increase.  This  will  lead  to  further education and an adaptation of existing routines, which in  fact  many  of  the  respondents  do  not  take  into  account.  It  is  expected that a change in the professional role of the accountant  and accounting consultant will be evident. 

Key words:   Winners  and  losers,  accountant,  accounting  consultant, 

accounting, accountability, small businesses, 

Authors:    Siamand Esmaili, Rafael Shahverdyan and Pouyan Derakhshan 

Innehållsförteckning

 

  1 Inledning ... ‐ 1 ‐  1.1 Bakgrund ... ‐ 1 ‐  1.2 Problemdiskussion ... ‐ 3 ‐  1.3 Problemformulering ... ‐ 3 ‐  1.4 Syfte ... ‐ 4 ‐  1.5 Avgränsning ... ‐ 4 ‐  2 Teori ... ‐ 5 ‐  2.1 Agentteorin ... ‐ 5 ‐  2.2 Revisor ... ‐ 6 ‐  2.2.1 Titlarna godkänd och auktoriserad revisor ... ‐ 6 ‐  2.3 Redovisningskonsult ... ‐ 7 ‐  2.3.1 Vad krävs för att bli redovisningskonsult? ... ‐ 7 ‐  2.3.2 Titeln auktoriserad redovisningskonsult FAR SRS ... ‐ 8 ‐  2.4 Revision... ‐ 8 ‐  2.4.1 Vad är revision?... ‐ 8 ‐  2.4.2 Varför behövs revision? ... ‐ 8 ‐  2.4.3 Revisionsberättelse ... ‐ 9 ‐  2.4.4 Relationens betydelse ... ‐ 9 ‐  2.5 Bolagsformer ... ‐ 10 ‐  2.5.1 Enskild firma ... ‐ 11 ‐  2.5.2 Handelsbolag ... ‐ 11 ‐  2.5.3 Aktiebolag ... ‐ 11 ‐  2.6 Tidigare forskning ... ‐ 12 ‐  3 Metod ... ‐ 14 ‐  3.1 Vald angreppssätt ... ‐ 14 ‐  3.2 Insamling av data ... ‐ 15 ‐  3.2.1 Informationskällor ... ‐ 15 ‐  3.2.2 Val av respondenter ... ‐ 15 ‐  3.2.3 Utformning av intervjufrågor ... ‐ 16 ‐  3.3 Deduktivt respektive induktivt tillvägagångssätt ... ‐ 17 ‐  3.4 Normativ respektive deskriptivt syfte ... ‐ 17 ‐  4 Empiriskt material ... ‐ 18 ‐ 

4.1 Vad anser revisorerna? ... ‐ 18 ‐  4.1.1 Revisor 1 ... ‐ 18 ‐  4.1.2 Revisor 2 ... ‐ 18 ‐  4.1.3 Revisor 3 ... ‐ 20 ‐  4.1.4 Revisor 4 ... ‐ 21 ‐  4.1.5 Revisor 5 ... ‐ 21 ‐  4.1.6 En sammanfattande bild av revisorernas svar: ... ‐ 22 ‐  4.2 Vad anser Redovisningskonsulterna? ... ‐ 23 ‐  4.2.1 Redovisningskonsult 1 ... ‐ 23 ‐  4.2.2 Redovisningskonsult 2 ... ‐ 23 ‐  4.2.3 Redovisningskonsult 3 ... ‐ 24 ‐  4.2.4 Redovisningskonsult 4 ... ‐ 24 ‐  4.2.5 Redovisningskonsult 5 ... ‐ 25 ‐  4.1.6 En sammanfattande bild av redovisningskonsulternas svar: ... ‐ 26 ‐  4.3 Hur reagerar företagen? ... ‐ 26 ‐  4.3.1 Aktiebolag 1 ... ‐ 26 ‐  4.3.1 Aktiebolag 2 ... ‐ 27 ‐  4.3.3 Aktiebolag 3 ... ‐ 28 ‐  4.3.4 Aktiebolag 4 ... ‐ 29 ‐  4.3.5 Aktiebolag 5 ... ‐ 29 ‐  4.1.6 En sammanfattande bild av aktiebolagens svar: ... ‐ 31 ‐  5 Analys ... ‐ 32 ‐  5.1 Revisorer ... ‐ 32 ‐  5.2 Redovisningskonsulter ... ‐ 33 ‐  5.3 Aktiebolag ... ‐ 33 ‐  6 Slutsatser med egna kommentarer ... ‐ 35 ‐  6.1 Revisorer ... ‐ 35 ‐  6.2 Redovisningskonsulter ... ‐ 35 ‐  6.3 Aktiebolag ... ‐ 36 ‐  6.4 Slutdiskussion ... ‐ 36 ‐  6.5 Förslag till vidare forskning ... ‐ 37 ‐   

Begrepp och förkortningar 

Vinnare och förlorare 

Då begreppen ”vinnare” och ”förlorare” står i centrum i denna uppsats och dessa kan vara  lite  diffusa  finner  vi  behov  av  en  närmare  förklaring  av  dessa  till  att  börja  med.  Med  att  förlora i och med avskaffandet menar vi inte bara ekonomiska förluster, utan det kan vara  förluster som kan uppstå i form av tid och resurser som går åt då en verksamhet tvingas till  omfattande  förändringar  för  att  anpassa  sig  till  den  nya  situationen.  En  aktör  behöver  nödvändigtvis inte gå med mindre vinst efter avskaffandet men att denne tappar befintliga  kunder och måste ändra inriktning på sitt arbete för att tjäna lika mycket som tidigare ser vi  som  en  förlust.  Att  efterfrågan  på  någon  av  de  utvalda  aktörernas  befintliga  tjänsteutbud  ökar ser vi som en vinst. 

Aktieägarminoritet:   En  samling aktieägare  som  tillsammans  äger en  minoritet  av  ett  företags totala aktier. 

Balansomslutning:   Balansräkningens  totala  slutsumma,  det  vill  säga  summan  av  tillgångssidan eller skuldsidan i ett företags balansräkning.  

EG:    Europeiska gemenskaperna. 

EU‐kommissionen:   En  institution  inom  Europeiska  Unionen  vars  uppgift  är  att  tillvarata unionens gemensamma intressen. 

FAR SRS:     En branschorganisation för revisorer och rådgivare. 

Handelskammare:   En  näringslivsorganisation  som  har som  uppgift  att  sammansluta  företag, oberoende av bransch. 

Nyttomaximerande:   En  presumtiv  strävan  hos  individen  att  uppnå  största  möjliga  nytta med de medel som denne har till sitt förfogande. 

Organisationsnummer:   Ett tiosiffrigt nummer avsett en juridisk person i syfte att  underlätta identifieringen av denne.

 

Principal:     En uppdragsgivare. Till exempel aktieägarna i ett företag. 

Rationell:   En  filosofi  som  utgår  från  förnuftet  och  tänkandets  logiska 

ordning. 

REKO:     En standard för redovisningskonsulter utgiven av FAR SRS. 

Remissinstans:  Organisation  eller  myndighet  med  rätten  att  lämna  yttranden  i  angående nya lagförslag. 

Revisionsberättelse:   En  rapport  som  revisorn  sammanställer  efter  att  ha  granskat  företagets handlingar. 

Räkenskapsår:  Ett år för en juridisk persons räkenskaper. 

SOU:    Statens offentliga utredningar. 

SRF:    Sveriges Redovisningskonsulters Förbund 

Styrelse:  En  grupp  personer  som  utsetts  till  att  svara  för  företagets 

förpliktelser samt att sköta dess förvaltning. 

Styrelseledamot:   En person som sitter i ett företags styrelse. 

VD:   Verkställande  Direktör.  En  person  i  företagsledningen  som  har 

ansvaret inför styrelsen för den löpande förvaltningen i företaget. 

Årsstämma:     Ett årligt möte för aktieägarna till ett aktiebolag. 

1 Inledning 

 

___________________________________________________________________________  I  detta  första  kapitel  vill  vi  väcka  intresse  för  fortsatt  läsning  genom  en  kort  bakgrund  till  problemområdet som ligger till grund för vår studie och presentation av problemformulering.  ___________________________________________________________________________ 

 

1.1 Bakgrund 

I Sverige har revisionsliknande åligganden förekommit redan under 1600‐talet men i svensk  rätt lagstadgades bestämmelser för revision för första gången i 1895 års aktiebolagslag. En  person skulle utses till att granska bolagets räkenskaper och styrelsens förvaltning. Vid den  tiden fanns det inte några särskilda krav på granskningsmannens kunnande. (SOU 2008:32,  s.71) 

År  1910  infördes  nya  regler  kring  minoritetsskydd.  Regeländringen  ledde  till  att  en  akiteägarminoritet  kunde  kräva  att  en  revisor  skulle  utses  för  att  tillsammans  med  övriga  revisorer granska bolagens räkenskaper och styrelsens förvaltning. (Ibid.) 

Stockholms  handelskammare  började  år  1912  att  auktorisera  revisorer  och  även  övriga 

handelskamrar började några år efter följa samma spår. År 1930 anträdde godkännandet av  granskningsmän  hos  handelskamrarna.  Godkända  granskningsmän  tilläts  utföra  revisionsuppdrag  som  en  bisyssla  och  kraven  på  dem  var  mindre  än  på  auktoriserade  revisorer. (Ibid.) 

Några mindre ändringar gjordes i lagen fram till 1970 talet. Vid denna tid fördes en intensiv  debatt  i  Sverige  om  ekonomisk  brottslighet  som  hävdades  utgjorde  stora  kostnader  för  samhället  som  var  mångdubbelt  större  än  traditionell  brottslighet.  Kritikerna  menade  att  samhällets  förebyggande  åtgärder  inte  var  tillräckliga  samt  att  kontroll  och  sanktionssystemen  torde  förbättras.  Kravet  på  kvalificerad  revision  för  alla  aktiebolag  tillfördes först 1983  och innefattar in nuläget  ca 330 000  svenska bolag(SOU  2008:32, s.72). 

En  bakomliggande  orsak  till  införandet  av  revisionsplikten  var  att  det  från  brottsförebyggande  rådet  hävdades  att  den  ekonomiska  brottsligheten  var  som  mest  utbredd bland mindre bolag (Thorell & Norbeg, 2005, s.16 ). 

I  EG:s  fjärde  bolagsrättsliga  direktiv  finns  bestämmelser  om  revisionsplikt  som  innebär  att  alla aktiebolag måste upprätta och låta revidera årsbokslut och förvaltningsberättelse. Enligt  artikel 51 tillåts medlemsländerna befria vissa bolag från revisionsplikt, de så kallade artikel  11‐bolagen.  Artikel  11‐bolag  omfattar  enligt  bestämmelserna  de  bolag  som  högst  överskrider  ett  av  tre  gränsvärden  vad  gäller  antal  anställda,  balansomslutning  och  nettoomsättning. För att ett bolag ska uteslutas från revisionsplikten måste alltså två av tre  gränsvärden understiga gränsvärdena i direktivet.  Nuvarande gränsvärden för artikel 11‐bolag är följande:  • balansomslutning 41,5 miljoner kronor   • nettoomsättning 83 miljoner kronor   • antal anställda 50.         (SOU 2008:32, s. 85‐86)  Inom EU har de nordiska länderna skiljt sig åt från övriga länder genom att ha revisionsplikt  även  för  mindre  bolag  (Per  Thorell,  Claes  Norbeg,  s.  12).  I  Danmark  och  Finland  har  revisionsplikten  för  små  bolag  avskaffats,  2006  i  Danmark  och  2007  i  Finland.  Det  har  beräknats  att  kostnaderna  för  att  revidera  ett  Svenskt  företag  med  en  genomsnittlig  omsättning på 3 miljoner kronor och högst 3 anställda kostar företaget cirka 15 000 kronor  per år enbart i form av arvoden till revisorn (SOU 2008:32 s. 130). De Samhällsekonomiska  besparingarna  gällande  de  bolag  som  befrias  från  revisionsplikt  uppgår  till  5,8  miljarder  kronor.(SOU 2008:32 s.250) 

I ett möte mars 2007 beslutade Europeiska rådet att det skulle krävas hårdare åtgärder från  EU och dess medlemsländer i syfte att minska företagens administrativa kostnader, och på  så sätt öka deras konkurrenskraft. (SOU, 2008:32, s.14) Rådet hade året innan fått ett förslag  från  EU‐kommissionen  där  de  uppmanades  att  fastställa  reduktionen  av  de  administrativa 

kostnaderna till 25 % fram till år 2012. (KOM 2006 s.689) Den svenska regeringen har som  mål att nå den 25‐procentiga kostnadsbesparingen redan 2010. (SOU, 2008:32, s.14)   

1.2

­

Problemdiskussion

  Avskaffandet av revisionsplikten har sedan länge varit under stor debatt och det har skrivits  en hel del om detta. Då våra grannländer redan har avskaffat revisionsplikten är ämnet även  högaktuell  för  oss  i  Sverige.    Debatten  som  förs  i  nuläget  behandlar  oftast  fördelar  av  revisionsplikt  för  mindre  bolag  gentemot  dess  kostnader.  Vi  har  funnit  flertal  olika  synsätt  och  infallsvinklar  kring  ämnet  och  kommit  fram  till  att  det  inte  finns  någon  enighet  om  konsekvenserna till följd av lagändringen. 

Det är många remissinstanser som påverkas på olika sätt och ser helt olika på lagförslaget.  Bland  dessa  kan  vi  hitta  Skatteverket  och  kreditgivare  som  ställer  sig  emot  slopandet.  Kommer Skatteverket att behöva lägga ner mer arbete på företagens årsredovisning för att  säkerställa  att  dessa  är  korrekt  utformade?  Kommer  kreditgivarna  att  kunna  avgöra  om  företagen  är  lämpliga  för  kreditgivning  då  den  så  kallade  garantistämpeln  från  revisorerna  inte längre kommer att finnas kvar? Ovanstående frågor är bland annat anledningen till att 

Skatteverket  och  kreditgivarna  kritiserar  lagändringen.  (Skatteverket,  2008), 

(Justitiedepartementet, 2005) 

Mindre aktiebolag, revisorer och redovisningskonsulter är de aktörer som avskaffandet har  direkt påverkan på. Därför är vi intresserade av i vilket utsträckning dessa aktörer influeras.  Det finns stor oenighet om värdet av revision för mindre aktiebolag. Kommer aktiebolagen  att  avstå  från  revision  och  av  vilken  anledning?  Detta  har  i  sin  tur  direkt  påverkan  på  huruvida  revisorer  kommer  behålla  sina  kunder  och  redovisningskonsulter  få  fler  kunder.  Grundtanken  är  alltså  att  belysa  hur  mycket  revisionspliktens  existens  betyder  för  valda  aktörer och därigenom komma fram till vilka som är vinnare respektive förlorare. 

 

1.3 Problemformulering 

 

Hur  kommer  lagändringen  att  beröra  revisorer,  redovisningskonsulter  och  mindre  aktiebolag? Vilka kommer att vinna respektive förlora vid genomförandet?  

1.4 Syfte 

Syftet  med denna  studie  är  att  beskriva  och  analysera  de  valda  intressenternas  åsikter  om  konsekvenserna av en slopad revisionsplikt. Med hjälp av detta ska vi försöka förutsäga om  och i så fall vilka som kommer att vinna eller förlora vid avskaffande av revisionsplikten.  

 

1.5 Avgränsning 

Det  finns  otaligt  många  sätt  att  mäta  värdet  av  revisionens  betydelse  för  aktiebolag  och  samhället i övrigt. Listan på argumenten för och emot en obligatorisk revisionsplikt kan även  den  göras  gränslös.  För  att  få  en  så  grundlig  och  saklig  studie  som  möjligt  har  vi  valt  att  avgränsa  oss  till  tre  intressenter  som  vi  uppskattar  är  bland  de  som  kommer  att  beröras  mest. Dessa aktörer står på motsatta sidor av revisionen i det avseendet att en lagändring  kan  leda  till  fördelar  för  ena  parten  samtidigt  nackdelar  för  den  andra  parten.  De  valda  parternas ståndpunkter tillsammans tror vi kommer att ge oss en sammanställd uppfattning  av  de  mest  grundläggande  konsekvenserna  kring  lagändringen.  Flertal  studier  har  redan  försökt att ta reda på konsekvenserna av en slopad revision genom att jämföra Sverige med  andra  länder  som  redan  har  avskaffat  revisionen  därför  väljer  vi  att  inte  ha  med  några  sådana jämförelser i denna studie. Vi kommer istället att avgränsa oss till att undersöka hur mycket revisionspliktens existens och avskaffande betyder för valda aktörer enligt dem själva för att sedan återkoppla svaren till konsekvenser av lagändringen. De intressenterna som vi  har valt att studera närmare är följande: 

 Revisorer 

 Redovisningskonsulter 

 Mindre aktiebolag (berörda)   

Vi  har  valt  Södermanland  med  angränsande  län  som  geografisk  avgränsning  för  vår  undersökning.  Detta  för  att  vi  som  författare  till  denna  uppsats  bor  i  Södermanland  och  kortare  avstånd  till  respondenterna  underlättar  undersökningsarbetet.  Denna  studie  riktar  sig till revisorer, redovisningskonsulter, aktiebolag och alla som intresserar sig för ämnet. 

2 Teori 

 

___________________________________________________________________________

Teorikapitlet  inleds  med  presentation  av  olika  teorier  som  vi  använt  i  studie  för  att  senare  följa  upp  med  historisk  bakgrund  kring  ämnet  och  en  definition  av  revision.  Därefter  fördjupar‐vi‐oss‐i‐valda‐teoretiska‐delar. 

___________________________________________________________________________   

2.1 Agentteorin 

Redovisningens politiska natur uppmärksammades i hög grad under 1970‐talet vilket ledde  till att det uppstod en så kallad deskriptiv teori med deduktiva angreppssätt som kallas för  agentteorin.  Denna  teori  försöker  alltså  beskriva  verkligheten  och  inte  påverka  den.  (Artsberg, 2005, s. 83‐86) 

Agentteorin  menar  att  redovisningens  ekonomiska  konsekvenser  har  förorsakat  dess  politiska natur som gör att det aldrig kommer att uppstå enighet kring normativ teori. Det  finns många normativa teorier som enligt agentteorin har uppstått på grund av att de olika  aktörernas behov av olika sorters teorier när de i själva verket borde ha uppstått på grund av  oense i teorin. Agentteorin är anti‐normativ och menar att det finns ”utbud och efterfrågan”  på olika teorier beroende på att vissa aktörer är intresserade av teorier som minskar vinsten  och vissa av teorier som ökar vinsten. (Ibid.)  Agentteorin utnyttjar den senaste ekonomiska teorin för att ange orsaken till olika fenomen  på redovisningsområdet så som reglering av redovisning, val och redovisningslösningar där  den utgår ifrån att aktörerna är rationella och nyttomaximerande.  Genom denna teori kan  sambandet mellan ägare, chefer och andra intressenter belysas där teorin främst riktar sig  mot  att  visualisera  eventuellt  förekommande  styrningsproblem  i  olika  organisationer.  Aktörerna  på  redovisningsområdet  är  chefer  (agenter),  aktieägare  (principaler)  och  revisorer. (Hatch, 2006, s. 29)  

Agenten har i vårt fall mer insyn i företaget än principalen och denna informationsasymmetri  gör  att  principalen  inte  lätteligen  kan  verifiera  att  agenten  sköter  om  företaget  på  ett 

tillfredsställande  sätt.  Då  informationstillgången  är  olika  stor  mellan  agent  och  principal  finner  agentteorin  behov  av  opartisk  granskning  av  företagets  rapporter  där  revisorn  och  revision  kommer  in  i  bilden.  Revisorn  ingår  då  ett  avtal  med  principalen  och  förhållandet  mellan  dessa  kommer att  påverkas av  lagändringen  och  detta  kan  behandlas  med hjälp  av  agentteorin. I den kategori företag som vi har avgränsat oss till är ägare och företagsledning  oftast samma person(er) men principalen behöver inte alltid vara aktieägare utan kan vara  intressenter så som kunder, leverantörer och externa finansiärer vilket gör att denna teori är  användbar i vår analys.   

2.2 Revisor 

En revisor är en fysisk person som yrkesmässigt arbetar med revision och redovisningsfrågor.  I  Sverige  finns  det  en  rad  olika  varianter  av  revisorer  så  som  godkända  revisorer,  auktoriserade revisorer, kvalificerade revisorer, internrevisorer, miljörevisorer m.m. De mest  förekommande  typerna  i  Sverige  är  godkända  och  auktoriserade  revisorer.  Titlarna  är  skyddade  av  lag  vilket  betyder  att  den  som  utger  sig  vara  revisor  måste  kunna  styrka  det.  (FAR förlag, 2006, s. 11‐13) 

2.2.1­Titlarna­godkänd­och­auktoriserad­revisor 

För att bli legitimerad och därmed erhålla titeln godkänd‐ eller auktoriserad revisor krävs att  personen  ifråga  hos  Revisorsnämnden  har  avlagt  revisorsexamen.  Det  finns  två  olika  slags  revisorsexamen, en för godkännande och en för auktorisation (Revisorsnämnden, a). För att  kunna utföra dessa revisorsexamina måste den sökande dels ha genomgått en teoretisk‐ och  dels en praktisk utbildning. De teoretiska kraven för godkännande består bland annat av en  kandidatexamen med företagsekonomi som huvudområde för utbildningen samt en praktisk  utbildning  under  tre  år.  Denna  praktik  ska  särskilt  inkludera  revision  av  årsbokslut,  koncernbokslut eller likartade redovisningsområden (Revisorsnämnden, b). För auktorisation  är  kraven  strängare  för  både  den  teoretiska  och  den  praktiska  delen.  Utöver  en  kandidatexamen  krävs  ytterligare  utbildning  på  minst  60  högskolepoäng  eller  magisterexamen  med  inriktning  mot  ekonomi,  fem  års  praktisk  erfarenhet  där  revision  av  företag som av olika skäl är särskilt svåra att revidera ska ingå (Revisorsnämnden, c). 

 I  en  revisors  uppgift  ingår  granskning  av  bolagets  årsredovisning,  bokföring  samt  den  verkställande  direktörens  och  styrelsens  förvaltning.  Denna  granskning  skall  göras  så  ingående  och  omfattande  som  det  krävs  enligt  god  revisionssed.  Revisorn  skall  även  efter 

varje  räkenskapsår  lämna  en  revisionsberättelse  till  bolagsstämman.  Denna 

revisionsberättelse  ska  lämnas  till  styrelsen  senast  tre  veckor  före  årsstämman.  På  årsredovisningen ska revisorn göra en hänvisning till revisionsberättelsen. (Samlingsvolymen,  2009, s. 51 & 54) 

 

2.3 Redovisningskonsult 

En  redovisningsekonom  levererar  redovisningstjänster  till  företag.  Tjänsterna  kan  omfatta  allt  från  löpande  bokföring  till  färdigställande  av  årsredovisningar.  Redovisningskonsulten  bistår en uppdragsgivare med sammanställandet av företagets affärshändelser till en samlad  ekonomisk information om företaget. (FAR SRS, b) 

2.3.1­Vad­krävs­för­att­bli­redovisningskonsult?

Redovisningskonsulter  ska  bedriva  sin  yrkesutövning  med  omtanke  och  på  ett  sätt  att  gällande lagar och regler från myndigheter följs. Arbetet ska planeras på ett sådant sätt att  arbetsuppgifterna  kan  utföras  på  förutsatt  tid.  Uppgiften  går  ut  på  att  tillgodose  uppdragsgivarens behov i varje enskilt uppdrag. Varje uppdrag ska utföras på ett sådant sätt  att uppdragsgivarens intressen alltid går i första hand. (FAR SRS, b) 

Redovisningsyrket  är  oreglerat,  vilket  betyder  att  vem  som  helst  kan  kalla  sig  redovisningskonsult.  Företag  som  överlåter  hela  eller  delar  av  sin  redovisning  till  en  redovisningskonsult bär fortfarande ansvaret enligt bokföringslagen, men konsulten kan till  exempel bli dömd för medhjälp till bokföringsbrott om inte heller redovisningskonsulten följt  lagen.  En  samlad  normgivning  för  vad  som  är  god  redovisningskonsultsed  saknas  i Sverige.  Ett  ramverk  har  utarbetats  av  FAR  SRS  benämnt  Reko  som  ska  verka  som  en  standard  för  redovisningskonsulter. Reko definierar och beskriver ett redovisningsuppdrags komponenter  och  ändamål  samt  identifierar  uppdrag  där  ramverket  är  tillämplig.  Även  redovisningskonsulter utanför FAR SRS medlemskrets uppmuntras att ta till sig ramverket i  sitt arbete i ett redovisningsuppdrag. (Ibid.) 

2.3.2­Titeln­auktoriserad­redovisningskonsult­FAR­SRS

  

 

För att erhålla titeln krävs medlemskap i FAR SRS och genomförande av auktorisationsdag.  Under  auktoriseringsdagen  genomgår  redovisningskonsulten  en  informering  av  FAR  SRS  etiska regler samt om föreskrifterna i Reko. (Farkomplett) 

FAR  SRS  kvalitetskontroll  av  auktoriserade  och  andra  redovisningskonsulter  är  ett  led  i  föreningens arbete att garantera att medlemmarna lever upp till förtroendet som ställs på  yrket.  Kvalitetskontrollen  ska  inkludera  redovisningsverksamheten  samt  sådana  frågor  som  berör  företagets  integritet  och  objektivitet.  De  som  omfattas  av  kvalitetskontrollen  är  redovisningskonsulter  som  är  medlemmar  i  FAR  SRS  och  utövar  redovisningsverksamhet  men som inte omfattas av kvalitetskontroll av revisionsverksamhet. FAR SRS huvudregel är  att samtliga medlemmar kontrolleras vart sjätte år. (Ibid.) 

 

2.4 Revision 

2.4.1 Vad är revision?  Revision kan beskrivas som oberoende granskning av ett företags årsredovisning, bokföring  och förvaltning. Granskningen ska leda till slutsatser som rapporteras i form av uttalanden.  Detta ska enligt god revisionssed vara så ingående och omfattande som möjligt. (FAR SRS, a) 

Revisionen  kan  vara  intern  och  extern.  Intern  revision  sker  på  företagsledningens  uppdrag  för  att  kontrollera  företagets  verksamhet  och  effektivitet.  Intern  revision  är  företagsledningens  redskap  för  att  planera  och  styra  företaget.  För  att  upprätta  intern  revision  krävs  det  ingen  formell  utbildning  eller  erfarenhet.  Extern  revision  inriktar  sig  däremot  utåt  och  utförs  av  en  eller  flera  utomstående  revisorer.  Till  skillnad  från  intern  revision styrs extern revision av lagar och rekommendationer. Sådan revision i aktiebolag ska  utföras av minst en auktoriserad eller godkänd revisor. (FAR FÖRLAG, 2006, s. 19‐21) 

 

2.4.2­Varför­behövs­revision? 

Revision är en viktig funktion i företag då den säkrar kvalitén på finansiell information som  företaget  ger  ut.  Utan  den  sanningsenliga  informationen  skulle  samhället  i  flera  sammanhang inte fungera. Revisorns huvudroll är att säkerställa den informationen och ge 

en sann bild av företagets ställning. Godkännande av årsredovisningen framför att styrelsen  och  verkställande  direktören  har  skött  förvaltningen  av  bolaget.  Därmed  ger  revisorn  underlag till bolagsstämman som ligger till grund för företagsledningens ansvarsfrihet. Den  information  som  revisorn  godkänner  utnyttjas  av  alla  företagets  intressenter.  Ägarna  kan  fatta rätt beslut, kreditgivarna kan bedöma företagets betalningsförmåga, leverantörer kan  värdera om de vill leverera och ge kredit, kunder kan ta reda på om framtida leveranser är  säkra  och  stat/kommun  kan  lita  på  vad  företaget  redovisar.  I  aktiebolag  där  ansvaret  är  begränsat  är  det  extra  viktigt  att  det  redovisade  resultatet  stämmer  överens  med  verkligheten. (FAR FÖRLAG, 2006, s. 19‐22)  

2.4.3­Revisionsberättelse 

Viktigaste  dokumentet  i  revisionen  är  revisionsberättelsen.  I  en  revisionsberättelse  ska  det  finnas  uppgifter  om  bolagets  firma,  organisationsnummer  och  räkenskapsåret  som  revisionen avser samt de redovisningsprinciper som företaget har tillämpat. Vidare ska även  de redovisningsprinciper som revisorn använt i sin revision anges. Revisorn skall säkerställa  att VD:n har förvaltat företaget på rätt sätt. Alla avtal som har ingåtts och alla beslut som har  tagits ska ha följts upp.  (Samlingsvolymen, 2009, s. 54‐56) 

Om  revisorn  i  en  fråga  som  behandlas  i  revisionsberättelsen  är  oenig  med  styrelsen  eller  annan  revisor  ska  detta  anges  i  antingen  revisions  PM,  erinran  eller  revisionsberättelsen  beroende på hur allvarligt revisorn ser på frågan. (Ibid.)  

Revisorn  ska  uttala  sig  om  huruvida  årsredovisningen  upprättats  i  enlighet  med  tillämpliga  lagar om årsredovisning, om denna ger en rättvisande bild av resultat och ställning samt om  förvaltningsberättelsen är överensstämmande med övriga delar av årsredovisningen. Om det  saknas  upplysningar  som  enligt  lag  ska  finnas  i  årsredovisningen  åligger  det  revisorn  att  underrätta  om  detta  i  revisionsberättelsen.  Revisorn  ska  även  uttala  sig  om  huruvida  styrelsen och den verkställande direktören bör tillstrykas ansvarsfrihet gentemot företaget.  (Samlingsvolymen, 2009, s. 55) 

2.4.4 Relationens betydelse 

I  och  med  att  fler  och  fler  företag  har  etablerat  sig  på  marknaden  har  revisorns  ställning  stärkts  från  en  traditionell  revisorsroll  till  att  även  inkludera  rollen  som  konsult  och 

rådgivare.  Relationen  mellan  revisorn  och  ett  mindre  aktiebolag  skiljer  sig  åt  jämfört  med  relationen till större aktiebolag.  (Derkum, Karlsson & Åberg, 2003) 

Ett antal studier som genomförts har visat att det i stort sett endast finns två faktorer som  kan  leda  till  ett  övervägande  av  revisionsbyte.  En  undersökning  som  har  genomförts  i  högskolan  i  Halmstad  visar  att  bland  de  tillfrågade  företagen  var  de  mest  väsentliga  faktorerna  till  ett  revisorsbyte,  revisorns  kompetens  samt  personkemin  mellan  revisor  och  företag.  Revisorns  kompetens  är  viktig  då  företagen  menar  att  de  själva  på  grund  av  sina  ekonomiska  begränsningar,  inte  besitter  all  nödvändig  kunskap  och  kompetens.  Om  revisorns  kompetens  skulle  visa  sig  vara  bristfällig  kan  detta  leda  till  ett  övertänkande  av  revisorsbyte. För företagen är kompetensen en central del av det de spenderar sina pengar  på  och  önskar  därför  även  en  rådgivare  utöver  en  revisor.  Revisionstjänsten  som  revisorn  utför  grundar  sig  på  en  redovisning  som  företaget  själva  utfört  i  nära  samarbete  med  revisorn. På grund av detta är det mycket viktigt att personkemin parterna emellan är god.  Om inte kan det leda till ett övervägande av revisorsbyte. För företagen är det ofta svårt att  själva  i  varje  given  ögonblick  kunna  avgöra  vilka  ytterligare  tjänster  som  de  skulle  kunna  behöva. Däremot finns en tydlig tendens för företag som befinner sig i en tillväxtfas att säga  sig  vara  intresserade  av  ytterligare  tjänster.    Att  revisorn  skulle  lämna  en  oren  revisionsberättelse  eller  att  den  nuvarande  revisorn  saknar  ett  välkänt  namn  har  i  undersökningen  varit  av  mindre  betydelse  vid  övervägande  av  revisorsbyte.  Företagen  är  medvetna  om  att  en  känd  revisor  i  allmänhet  arbetar  för  en  större  revisionsbyrå  och  att  denne oftast saknar tiden till att diskutera och resonera med mindre aktiebolag. Dessa bolag  menar  att  kostnaden  som  följer  med  ett  ansett  namn  knappast  överväger  de  eventuella  fördelarna.  Undersökningen  har  sammanfattningsvis  kommit  fram  till  att  relationen  till  revisorn är av mycket stor betydelse och i mindre aktiebolag. (Ibid.) 

 

2.5 Bolagsformer 

I  Sverige  finns  det  flera  olika  företagsformer.   Vanligast  förekommande  bolagsformarna  är  enskild firma, ekonomisk förening, handelsbolag och aktiebolag. Det som skiljer formerna åt  är verksamhetstyp, ägande, lagar och regler. Det som skiljer sig mest är ägarnas ansvar för 

bolagets  förpliktelser  och  det  som  förenar  dessa  är  att  de  producerar  varor  eller  tjänster  med hjälp av olika resurser. (Grönlund, Tagesson & Öhman, 2005, s. 12) 

Alla ovanstående bolagsformer kan komma att bli tvingade till att genomföra revision efter  lagändringen om de minst överskrider två av följande gränsvärden som är balansomslutning  på  41,5  miljoner  kronor,  nettoomsättning  på  83  miljoner  kronor  och  50  anställda.  (SOU  2008:32, s. 85‐86) 

2.5.1­Enskild­firma 

Enskild firman kännetecknas av att uppdelningen mellan individen och firman inte är tydlig.  Detta  betyder  att  ägaren  som  privat  person  är  obegränsat  ansvarig  för  företagets  alla  åtaganden.  Alla  enskilda  firmor  är  bokföringsskyldiga  och  vid  utsträckt  verksamhet  ska  redovisningshandlingar upprättas. (Grönlund, Tagesson & Öhman, 2005, s. 12) 

2.5.2­Handelsbolag 

Handelsbolag skall bedrivas av två eller flera kompanjoner . Företaget är en juridisk person  som har rätt att fullborda avtal samt äga egendom. Precis som i enskild firma är delägarna  personligen  skatteskyldiga  för  sina  respektive  andelar.  Bolagsmän  är  även  obegränsat  och  solidariskt  ansvariga  för  bolagets  alla  handlingar.  Handelsbolag  är  liksom  andra  bolag  bokföringsskyldiga  och  redovisningshandlingar  skall  upprättas  vid  mer  omfattande  verksamhet. (Grönlund, Tagesson & Öhman, 2005, s. 12) 

2.5.3­Aktiebolag 

Den  lite  mer  unika  bolagsformen  är  aktiebolag.  Till  skillnad  från  andra  bolagsformer  har  ägarna  ett  begränsat  ansvar  för  bolagets  verksamhet.  Aktieägarna  riskerar  i  princip  endast  satsat kapitalet och är i övrigt skyddade.  Däremot ansvarar bolagets styrelseledamöter och  Vd:n  för  hela  verksamheten.  Ett  aktiebolag  är  en  juridisk  person  som  kan  ägas  av  en  eller  flera ägare. Det finns privata och publika aktiebolag och skillnaden mellan dessa är bl a den  minsta kapitalinsatsen som är 100 000 kronor för de privata och 500 000 kronor för publika  aktiebolag.  De  publika  aktiebolagen  är  noterade  på  börsen.  Alla  aktiebolag  regleras  av  aktiebolagslagen  (ABL)  och  skall  vara  registrerade  hos  Bolagsverket.  I  dagsläge  är  alla  aktiebolag  skyldiga  att  upprätta  offentlig  årsredovisning  och  revision  av  räkenskaperna.  Revisionen skall upprättas av en eller flera revisorer som är utsatta av bolagsstämman. (Ibid.) 

 

2.6 Tidigare forskning 

Det finns mängder med material som har publicerats kring avskaffandet av revisionsplikt.  En  rapport  som  det  16  mars  2005,  på  nytt  väckte  liv  i  debatten  var  ”Revisionsplikten  i  små  aktiebolag” som skrevs av professor Per Thorell och Professor Claes Norberg. En utredning  utfördes  i  uppdrag  av  Svenskt  Näringsliv  då  allt  fler  länder  avskaffade  revisionsplikten  och  Sverige  tillsammans  med  några  få  grannländer  var  unika  med  att  ha  revisionsplikt  för  små  företag.  Genom  utredningen  kom  författarna  fram  till  att  även  Sverige  bör  slopa  revisionsplikten för småföretag och att Englands synsätt på avregleringen borde vara en bra  förebild för oss. (Thorell & Norberg, 2005) 

Sedan publikationen ovan har ett stort antal studier genomförts och dessa har kommit fram  till  avvikande  slutsatser  vid  användande  av  olika  metoder.  Sedan  år  2005  har  också  våra  nordiska  grannländer  avskaffat  revisionsplikten,  Danmark  2006  och  Finland  2007.  En  rad  studier har kommit fram till att avskaffandet hittills inte har visat någon effekt i dessa länder.  Majoriteten av alla små bolag har valt att fortsätta använda sig av revision. En studie visar att  i  Danmark,  Finland,  England  och  Tyskland  som  har  avskaffat  revisionsplikten  har  arbetsuppgifterna  hos  Skatteverket  ökat  markant  som  en  tydlig  effekt  av  slopandet.  Detta  ökar självklart Skatteverkets samliga kostnader. Enligt samma studie tycker småföretagen att  fördelarna med revision väger mer än nackdelarna (Balans, 2007) 

Enligt  en  avhandling  som  framställts  vid  Umeå  universitet  så  kan  det  även  förekomma  nationella skillnader på efterfrågan av revision. Efterfrågan är alltså olika stor i olika delar av  landet.  Samma  avhandling  framför  att  två  av  tre  små  företag  anlitar  revisionsbyråer  för  rådgivningstjänster inom redovisning, skatt och juridik. För att en revisor efter slopandet ska  fortsätta bli anlitad ska han/hon ha god relation till företagen sedan tidigare eller åtminstone  ha gjort gott intryck på dem. (Svanström, 2008) 

Nyttan  av  revision  har  diskuterats  i  flertal  olika  studier  och  författarna  har  inte  varit  helt  eniga  i  dess  slutsatser.  En  aspekt  som  många  författare  verkar  vara  enliga  om  är  att  företagets  finansiella  ställning  är  en  avgörande  del  i  utvärderingsprocessen  och  beslut  gällande  kreditgivning.  Detta  gör  revisorns  tillstrykande  av  årsredovisningen  till  en 

En studie som vi finner intressant är en doktorsavhandling som Svensson har genomfört och  som  har  kommit  fram  till  att  förtroendefulla  och  längre  relationer  mellan  företag  och  kreditgivare  är  viktigare  än  redovisningsinformationen  som  revision  gör  tillgänglig.  Marknadssituation, affärsidé och personlig lämplighet är alltså kvalitativa variabler som kan  har mer betydelse (Svensson, 2003).  

 

3 Metod 

 

___________________________________________________________________________ 

I det här kapitlet kommer vi att förse läsaren med information om vilken generell metod vi  använt.  Vilka  perspektiv  vi  har  antagit  och  hur  vi  rent  praktiskt  har  gått  tillväga  för  datainsamlig‐för‐aktuellt‐ämne‐kommer‐att‐presenteras. 

___________________________________________________________________________ 

 

Det  allra  första  vi  gjorde  innan  vi  påbörjade  arbetet  med  uppsatsen  var  att  försöka  få  en  överblick över informationslandskapet genom att gå igenom tidigare studier, uttalanden och  forskningsresultat.  När  information  hade  införskaffats  började  vi  formulera  vilka  problemområden vi skulle gå in på samt vad syftet med uppsatsen är. 

3.1 Vald angreppssätt 

Det finns olika sätt att samla in data för en uppsats som kan vara kvalitativt eller kvantitativt.  (Bryman & Bell, s. 28)  

I  vår  studie  har  vi  använt  oss  av  en  kvalitativ  metod  för  att  få  ett  brett  och  trovärdigt  underlag.   Vi  ansåg  att  vi  med  hjälp  av  en  kvalitativ  ansats  skulle  få  en  mer  utförlig  beskrivning av de intervjuade personernas mening och tolkningar av sin verklighet. Kvalitativ  metod  söker  i  första  hand  att  hitta  kvalitén  i  det  data  som  undersöks  medan  kvantitativ  metod understryker i stor grad mätbarhet. Vi har gett stor frihet till våra respondenter i att  utforma  sina  svar  genom  att  i  förväg  skicka  frågorna  som  vi  ville  ha  svar  på.  Eftersom  arbetsgången i vår intervjuundersökning är tolkande och konstruerande leder den till att vår  studies upplägg även blir kvalitativ. Vikten ligger i hur omgivningen uppfattas av personerna  snarare än hur verkligheten är. (Bryman & Bell, s. 297) 

Dessa  arbetssätt  ses  ofta  som  oberoende  av  varandra  men  är  i  faktum  samspelande  i  arbetsprocessen.  Ett exempel är tabeller som i själva verket är kvantitativa men som måste  göras förklarliga på ett kvalitativt sätt. (Bryman & Bell, s. 40 & 67) 

3.2 Insamling av data  

Avskaffandet av revisionsplikten har debatterats i flera år och det finns mycket information  kring ämnet. Många källor presenterar data på förekomsten av lagändringen som framställer  för och nackdelar. För att få en säker utgångspunkt i vår undersökning har vi samlat in data  till  vår  uppsats  från  Mälardalens  högskolas  biblioteksdatabas  FAR  SRS  komplett,  national‐ encyklopedin, kurslitteratur, olika myndigheter och organisationers hemsidor samt slutligen  personliga intervjuer för att sammanställa uppsatsen.  

3.2.1 Informationskällor  

I  vår  uppsats  har  vi  valt  att  intervjua  tre  olika  parter  som  är  bland  de  som  berörs  mest  av  revisionspliktens avskaffande. Dessa intervjuer utgör de primära källorna till denna uppsats.   Slutsatsen i vår undersökning kommer i stort sätt grundas på dessa intervjuer.  

Högskolebibliotekets  databas  FAR  SRS  Komplett  har  varit  till  stor  hjälp  då  det  har  funnits  mycket  nyttig  information  om  ämnet.  Några  viktiga  ord  som  vi  har  använt  i  sökningen  är  avskaffandet, revisionsplikt, revisor, redovisningskonsult samt revision. Kurslitteraturen som  vi har haft under åren på Mälardalens högskola har gett oss en bra grund och vägledning för  arbetsgången  och  vi  kunde  gå  tillbaka  till  dessa.    För  att  få  begreppsförklaringar  och  definitioner  av  olika  termer  har  vi  tagit  hjälp  av  national  encyklopedin  på  Internet.  Andra  viktiga  sekundärkällor  var  olika  myndigheternas  och  organisationers  hemsidor  såsom  regeringen och skatteverket. 

3.2.2 Val av respondenter 

För att vår undersökning skulle bli så korrekt som möjligt tyckte vi som tidigare nämnts att  det  var  nödvändigt  som  inrikta  oss  mot  revisorer,  redovisningskonsulter  samt  små  aktiebolag.  

Från varje part valde vi fem medverkare som vi ansåg vara relevanta att intervjua, detta för  att  vi  tyckte  att  mindre  än  sammanlagd  femton  respondenter  kanske  inte  skulle  ge  en  tillräckligt rättvis bild och fler skulle inte vara nödvändigt och dessutom ta för mycket av vår  begränsade tid. Vi satte oss ner framför datorn och gick in på www.eniro.se för att hitta olika  företag.  Sökorden  vi  använde  var  revisionsbyrå,  redovisningsbyrå  och  aktiebolag  för  att  sedan  avgränsa  oss  till  olika  städer  inom  Södermanland  och  angränsande  län.  Efter  lite  diskussion bestämde vi oss för att bara ha företag med omsättning mellan 3 Mkr och 7 Mkr 

för  att  inte  få  alldeles  för  stor  spridning.  Omsättningen  på  alla  företag  kontrollerade  vi  på  www.allabolag.se. Efter ett inledande telefonsamtal med varje medverkare fick vi samtycke  för en intervju. Därefter skickade vi våra intervjufrågor per e‐post för att ge respondenterna  lite tid att förbereda sig inför den kommande intervjun.   

De  flesta  av  våra  tilltänkta  intervjuparter  var  samarbetsvilliga  och  tackade  ja  men  det  uppstod även hinder då ett fåtal av dessa var mindre tillmötesgående och tackade nej till att  ställa  upp  på  en intervju.  Sammanlagt  tjugotvå  respondenter  tillfrågades  varav  sju  tackade  nej. Några få ville vara anonyma i uppsatsen för att besvara våra frågor vilket vi accepterade  för att få så korrekta svar som möjligt som i sin tur gav en mer rättvisande bild.  3.2.3 Utformning av intervjufrågor  Vid formulering av intervjufrågorna var vi noggranna med att ställa de på ett sådant sätt att  det medförde ordentligt övervägda svar från våra respondenter. Vår intention har varit att  inte styra intervjuerna allt för mycket utan skapa utrymme för att respondenten ska kunna  förse oss med svar som är till nytta i vår undersökning. Vårt syfte har varit att få opåverkade  åsikter från respondenterna genom att inte diskutera något kring ämnet och därmed inte ge  dem  några  idéer.  Vi  bestämde  oss  för  att  begränsa  antalet  frågor  till  två  och  då  ställa  lite  bredare  frågor  som  egentligen  skulle  ge  oss  svar  på  många  mindre.  Genom  att  ha  färre  frågor kunde vi lättare få flera personer att ställa upp på intervjun. Dessutom så ansåg vi att  våra  frågor  räckte  för  att  uppfylla  uppsatsens  syfte  och  besvara  vår  frågeställning.  Om  vi  under  intervjun  kände  att  frågorna  behövde  komplettering  så  ställde  vi  några  följdfrågor.  Detta  förekom  inte  så  ofta  då  vi  kände  oss  nöjda  med  svaren  på  de  två  huvudfrågorna.  Intervjufrågorna  som  vi  utformade  till  revisorer  och  redovisningskonsulter  hade  samma  innehåll  men  för  att  anpassa  dessa  till  aktiebolagen  var  vi  tvungna  att  göra  lite  ändringar.  Även  om  frågorna  inte  ordagrant  är  detsamma  så  ligger  samma  problematik  till  grund  för  dessa.    Elva  svar  fick  vi  på  personliga  möten  genom  att  besöka  respektive  personers  arbetsplatser  medan  fyra  respondenter  valde  att  svara  på  frågorna  direkt  via  e‐post.  Både  vid personlig och vid mail kontakt så strävade vi efter att inte visa vårt gillande eller ogillande  så att respondenternas utsaga inte påverkas.  

3.3 Deduktivt respektive induktivt tillvägagångssätt  

Vår undersökning utgår mest från det deduktiva tillvägagångssättet men även vissa inslag av  det induktiva tillvägagångssättet kommer att tillämpas. Den deduktiva metoden ämnar testa  redan  befintlig  teori  genom  att  förstärka,  omkullkasta  eller  förfina  denna  teori.  Induktiv  metod använder sig av empiri och syftar till att bygga upp ny teori. (Artsberg, 2005, s. 31‐34)  Det  finns  ett  antal  gjorda  undersökningar  om  revisionspliktens  avskaffande  hos  mindre  aktiebolag.  Vi  har  valt  att  i  vår  undersökning  titta  närmare  på  de  frågeställningar  som  vi  tycker  är  väsentliga  kring  lagändringen.  Frågorna  rör  sig  om  vilka  av  de  mest  berörda  aktörerna som kommer att vinna respektive förlora efter revisionspliktens avskaffande. Svar  på  våra  frågor  kommer  vi  att  finna  genom  intervjuer  med  ett  antal  revisorer,  redovisningskonsulter samt småföretag.(Ibid.) 

 

3.4 Normativ respektive deskriptivt syfte 

Alla  vetenskapliga  studier  härrör  från  två  fraktioner,  det  normativa  respektive  deskriptiva.  Det  normativa  syftet  tenderar  att  försöka  påverka  verkligheten  mot  ett  idealiskt  mönster  medan  den  deskriptiva  ansatsen  inte  har  någon  primär  avsikt  att  lösa  praktiska  problem,  utan snarare ge en tolkning av dessa genom observationer.  Vår uppsats har ett deskriptivt  syfte  eftersom  vi  ska  beskriva  verkligheten  och  prognostisera  eventuella  framtida  förändringar med hjälp av insamlade uppgifter. (Artsberg, 2005, s. 31‐34) 

I  litteraturen  brukar  studiens  syfte  vägas  mot  dess  tillvägagångssätt  så  att  de  bildar  fyra  konstellationer  så  som  Normativ/induktiv,  Normativ/deduktiv,  Deskriptiv/deduktiv  respektive Deskriptiv/induktiv. (Ibid.) 

Vår uppsats hamnar under uppställningen Deskriptiv/deduktiv då avsikten med vår studie är  att göra jämförelser i verkligheten i nuläget mot hur det kan komma att vara i ett framtida  skede.  

4 Empiriskt material 

 

___________________________________________________________________________ 

I  detta  kapitel  redogör  vi  för  de  intervjuer  som  vi  genomfört  med  fem  revisorer,  fem  redovisningskonsulter samt fem aktiebolag. Det är dessa intervjuer som hela undersökningen  baseras på vilket gör denna del till den viktigaste i vårt arbete. En sammanfattande och mer  överskådlig‐bild‐av‐intervjusvaren‐återfinns‐som‐Bilaga‐1. 

___________________________________________________________________________   

4.1 Vad anser revisorerna? 

4.1.1 Revisor 1 

Dan Häggqvist arbetar som godkänd revisor och är ägare till Häggqvist Redovisning Revision  AB  i  Eskilstuna.  Företaget  omsätter  ungefär  7Mkr  och  har  sex  anställda.  Dan  Häggqvist  är  dessutom auktoriserad redovisningskonsult.  Hur tror du att revisionspliktens avskaffande kommer att påverka revisorsyrket?  ”Revisorsyrket kommer på sikt att urholkas om det förslag som idag finns  går igenom. Ingen vill väl utbilda sig till ett yrke där man slås om de några  få börsbolagen som kunder. Dessutom skall bara en revisorskategori finna  kvar vilket är Auktoriserade.”  Hur förbereder ni er inför lagändringen?  ”Vi har kombinerad verksamhet på byrån idag, 50 % redovisning och 50 %  revision. Detta gör att vi inte behöver göra några väsentliga förändringar.”    4.1.2 Revisor 2  Roland Eklund jobbar som auktoriserad revisor på Eklund & Gustafsson Revision AB och är  dessutom  delägare  i  företaget.    Företaget  har  fyra  anställda  och  har  en  omsättning  på  ungefär 4,5Mkr. 

Hur tror du att revisionspliktens avskaffande påverkar ditt yrke som revisor? 

”Jag  tror  inte  på  någon  dramatisk  förändring.  Möjligen  kan  en  sämre  förändring  inträda  inom  5‐10  år  då  lagstiftningen  sjunkit  ner.  Jag  tror  att  revisorer i stort sett kommer att få behålla sina nuvarande kunder även om  arbetsuppgifterna  kanske  skiftar  karaktär  något.  Det  är  ju  också  på  det  sättet att revisorers tjänster idag inte enbart består av revision.  Rådgivning  och  övrigt  är  en  icke  betydelselös  del  av  yrkesverksamheten  och  där  kommer alltid att finnas arbetsuppgifter.” 

 

Hur förbereder ni er inför lagändringen? 

”Vi/jag  förbereder  oss  egentligen  inte  på  annat  sätt  än  att  hålla  oss  uppdaterade  på  vilka  nya  möjligheter  som  det  kommer  att  finnas  i  revisorns  "verktygslåda".  I  vanlig  ordning  innebär  ju  också  verksamheten  att  en  kontinuerlig  uppdatering  på  nyheter  m.m.  inom  området  är  nödvändig för att kunna bibehålla en god service‐ och kunskapsnivå.”    Tror du att lagstiftningen kommer att uppnå sitt mål med minskning av kostnader för  företagen?  ”Jag tror inte att lagstiftningen kommer att kunna redovisa resultat i klass  med dess incitamentprogram: att kraftigt reducera kostnader för små‐ och  medelstora  företag.  Jag  tror  också  att  revisionstjänster  kommer  att  vara  efterfrågade  även  i  framtiden.  Vem  vill  göra  affärer  med,  eller  lämna  krediter till, ett företag som inte har garantisedel på att dess redovisning är  i ordning?” 

 

Så du tror alltså inte att revisorer kommer förlora på detta? 

”På  sikt  tror  jag  som  sagt  att  slopandet  kan  medföra  en  försämring  för  revisorerna när det gäller revision. Men de kommer att kunna kompensera  detta med andra tjänster.” 

4.1.3 Revisor 3 

Andreas  Jönsson  jobbar  som  revisionskonsult  vid  Komrev  inom  Öhrlings 

PricewaterhouseCoopers. 

Hur  tror  Du  att  revisorsyrket  kommer  att  påverkas  i  och  med  avskaffandet  av  revisionsplikten? t. ex kommer detta leda till fler/färre kunder? Tillkommer det nya tjänster  kanske? 

”Antalet  kunder  beror  på  ifall  de  aktivt  måste  välja  tillbaka  revisorn  eller  inte. Ifall revisorn är kvar och ett aktivt val måste göras för att ta bort den  så  kommer  bortfallet  i  början  inte  vara  så  stort  men  antagligen  öka  det  andra‐året.  

Förhoppningsvis  kommer  jag  att  kunna  vara  mer  konsultativ  i  mina  instanser  då  en  del  av  jävsreglerna  försvinner.  Det  kan  även  bli  så  att  kunderna väljer bort revision men behåller mig som stöd vid större frågor.  Att  mitt  arbete  blir  mer  konsultinriktat  ser  jag  som  positivt.   I  förlängningen  ser  jag  endast  positivt  på  efterfrågestyrd  revision  för  de  mindre bolagen.”    Hur förbereder ni er inför lagändringen?  ”Många diskussioner förs men det är svårt att se att något konkret händer  på individnivå. På byrånivå så sker stora satsningar mot att byrån ska vara  mer konsultativ.  

Med  individnivå  menar  jag  KA  (klientansvarig/påskrivande)  att  de  inte  för  dialog med sina kunder. ” 

Vi är nöjda med svaren men har du någonting mer att tillägga? 

”Jag  tror  inte  att  det  förslag  som  tidigare  framarbetats  med  den  högre  gränsen  kommer  att  gå  igenom.  Gränsen  kommer  antagligen  ligga  någonstans  kring  en  omsättning  på  5  Mkr  och  därmed  kommer  de  andra  parametrarna också ligga där, t.ex. 5/5/5. ” 

4.1.4 Revisor 4 

X X som gärna vill vara anonym jobbar som auktoriserad revisor och jobbar på X X revision  AB i Nyköping som har tre anställda och omsätter omkring 2,5Mkr. 

Hur kommer ditt yrke påverkas i och med lagändringen? 

”De  allra  flesta  företagen  kommer  givetvis  att  välja  bort  revision  och  kanske vända sig till revisionskonsulter för liknande uppdrag. Jag tror inte  att  vi  kommer  att  förlora  kunder  på  en  gång  men  att  på  sikt  kommer  vi  förmodligen få genomföra fler konsultuppdrag istället.”

 

Hur förbereder du dig inför eventuell lagändring? 

”Vi lägger stor vikt vid relation till våra kunder. Vi har inte gjort några stora  förändringar  för  att  vi  tror  att  det  inte  kommer  ske  några  dramatiska  förändringar på en gång och därför kommer vi ha tid att anpassa oss efter  avskaffandet.” 

Jag vill gärna höra din åsikt om lagförslaget. Bra eller dålig? Kommer du som revisor förlora  eller vinna på det? 

”Jag  tror  inte  att  företagen  som  får  avstå  från  revision  gör  så  stora  besparingar  på  det.  De  kommer  ändå  behöva  göra  någon  sorts  revision.  Det sker alltid förändringar som man måste anpassa sig efter och detta ser  jag  som  vilken  annan  förändring  som  helst  men  om  jag  måste  välja  så  är  det en självklarhet att jag ser negativt på det hela.” 

4.1.5 Revisor 5 

Alf  Lundkvist  är  en  godkänd  revisor  som  äger  och  driver  Hällby  Redovisningsbyrå  AB  i  Eskilstuna. 

Hur tror du att revisorsyrket kommer att förändras efter slopandet av revisionsplikten?  

”Jag  tror  att  fler  revisorer  i  mindre  byråer  kommer  att  övergå  till  att  bli  redovisningskonsulter  i  stället.  Större  byråer  kommer  att  i  större  utsträckning än nu att ta kombiuppdrag, d.v.s. sköta både redovisning och  revision.  Eftersom  redovisningskonsulterna  får  konkurrens  av  nuvarande 

revisorer  tror  jag  inte  att  redovisningskonsulterna  får  fler  aktiebolagskunder  än  nu.  Om  de  får  någon  ökning  av  uppdrag  är  det  nog  fråga om handelsbolag och enskilda firmor. Företag som väljer bort revision  kommer att efterfråga mer rådgivning.” 

 

Hur förbereder ni er inför lagändringen? 

”Vi  är  två  revisorer  och  har  båda  gått  en  endagskurs,  så  att  vi  blivit  auktoriserade  redovisningskonsulter  också.  På  så  sätt  har  vi  mött  den  framtida efterfrågan av redovisningskonsulttjänster.”    4.1.6 En sammanfattande bild av revisorernas svar:    Revisorer  Hur tror du att ditt yrke  kommer att påverkas i och med  avskaffandet av  revisionsplikten?  Hur förbereder du dig inför  lagändringen?  Revisor 1  Revisorsyrket kommer at  urholkas på sikt.  Inga förändringar. Redan  kombinerad verksamhet.  Revisor 2  Ingen dramatisk förändring.  Möjligen sämre förändring på  sikt.  Kontinuerlig uppdatering i  vanlig ordning.   Revisor 3  Efterfrågestyrd revision är  positivt. Mer konsultinriktat  arbete i framtiden.   Stora satsningar på att byrån  ska bli mer konsultativ.  Revisor 4  Inte förlora kunder på en gång  men på sikt kommer vi  genomföra fler konsultuppdrag. Stor vikt till relationen till  kunden.  Inga stora  förberedelser.  Revisor 5  Många revisorer kommer att  övergå till att bli  redovisningskonsulter.   Endagskurs för att bli  auktoriserad  redovisningskonsult.    

 

4.2 Vad anser Redovisningskonsulterna? 

4.2.1 Redovisningskonsult 1  Tommy Karlsson är redovisningskonsult på Köpings Redovisningsbyrå och dessutom ägare till  företaget.   Hur tror du att redovisningskonsulterna kommer att påverkas av avskaffandet? 

”Konsulterna  kommer  att  bli  mer  självständiga.  Konsulter  med  ambition  kommer  även  i  fortsättningen  göra  så  bra  jobb  att  revisorerna  inte  är 

nödvändiga.  Det  kommer  att  bli  större  konkurrens  om 

redovisningsuppdragen  då  revisionerna  minskar  och  revisorerna  blir  undersysselsatta. Ny tjänst kommer att uppstå eftersom den som upprättar  en  årsredovisning  på  något  sätt  skall  sätta  sitt  namn  på  att  den  är  rätt  upprättad. En slags förenklad revision.” 

Har ni gjort några förberedelser? 

”Eftersom vi redan är konsulter så gör vi redan vårt jobb med sikte på att  vara bland de bättre i vår region, så vi har inte gjort några förändringar.”  4.2.2 Redovisningskonsult 2 

Gunilla  Ramquist  är  ägare  till  Redovisarna  i  Eskilstuna  AB  och  jobbar  som  redovisningskonsult i företaget. 

Hur tror du att ditt yrke kommer att påverkas av avskaffande av revisionsplikten? 

”Inte  så  stor  påverkan.  Som  de  flesta  företag  har  banklån  kommer  säkert  bankerna att kräva fullgod revision för att låna ut pengar. Dessutom har ju  många stor nytta av sin revisor som annat än som kontrollorgan. 

Som  redovisningskonsulter  tror  vi  inte  på  någon  större  förändring.”   

Hur förbereder ni er? 

4.2.3 Redovisningskonsult 3 

Marianne Ericson är ägare till Skultuna Intressenter och jobbar där som redovisningskonsult. 

Tror du att revisionspliktens avskaffande kommer att påverka ditt yrke och i så fall hur? 

”Jag  tror  att  det  kommer  att  leda  till  fler  kunder  framöver  då  revisorsplikten försvinner. Många mindre AB vill inte betala den kostnaden  det medför att ha en revisor. Däremot tror jag att det kommer att ställas  högre  krav  på  oss  redovisningsekonomer  i  framtiden.  Det  finns  ju  redan  idag auktoriserade ekonomer och detta kanske blir ett krav framöver.  Sedan  tror  jag  att  banker  och  leverantörer  kanske  kommer  att  kräva  att  aktiebolagen har en revisor som granskar redovisningen.” 

 

Förbereder du dig på något sätt inför lagändringen? 

”För  min  del  innebär  inte  revisorsplikten  någon  arbetsförändring  då  jag  redan  i  dag  gör  all  löpande  redovisning  samt  bokslut  och  deklaration  åt  kunden.  Jag  behöver  dock  inte  lämna  till  en  revisor  om  kunden  väljer  att  inte ha någon sådan. Detta är lite synpunkter ifrån mig.” 

4.2.4 Redovisningskonsult 4 

Gunnar Eskång jobbar som redovisningskonsult på SPI AB som han själv är ägare till. 

Hur kommer avskaffandet påverka dig som redovisningskonsult? 

”Jag  tror  inte  att  avskaffandet  kommer  att  påverka  mig  i  så  stor  utsträckning.  Jag  som  liten  har  mina  kunder  och  kommer  förmodligen  att  behålla dem. Det är revisorerna som kommer att förlora många kunder då  många  solida  aktiebolag  inte  längre  väljer  att  göra  revision.  Däremot  kommer revision ändå vara nödvändig då olika externa finansiärer kommer  att kräva detta. Jag är lättad av att revisionen kommer att avskaffas då allt  ändå  handlar  om  vinstoptimering  och  jävsituationer  uppstår  i  vilket  fall  som helst.” 

”Jag förbereder mig inte på något sätt men är medveten om lagändringen  och redo att göra små justeringar vid behov.” 

4.2.5 Redovisningskonsult 5 

Ingela  Ekervall  är  ägare  till  Ekervalls  redovisning  och  ekonomikonsult  och  jobbar  där  som  auktoriserad redovisningskonsult. 

Hur tror du att redovisningskonsultyrket kommer att påverkas i och med avskaffandet? 

”I  och  med  avskaffandet  av  revisionsplikten  kommer  vi 

redovisningskonsulter  att  ev.  få  mer  att  göra  men  det  kommer  också  att  ställas högre krav på oss då företagen avsäger sig sin revisor. Jag kommer  att  medverka  till  att  företaget  ändå  har  en  revisor  som  bollplank  och  till  övriga tjänster som vi konsulter inte kan ta i. Är företaget modell större så  kommer  jag  att  rekommendera  att  företaget  ändå  har  en  revisor  för  att  komplettera konsulten.” 

Behöver ni förbereda er på något sätt inför avskaffandet? 

”Vi  har  redan  nu  och  kommer  att  få  större  ansvar,  vilket  betyder  att  vi  måste utbilda oss ytterligare och se över våra rutiner. Vi följer även SRF:s  (Sveriges Redovisningskonsulters Förbund) riktlinjer för att anpassa oss.”  

Övriga synpunkter: 

”För många små tjänsteföretag kommer detta att innebära en besparing i  pengar.  För  företag  som  bara  sett  sin  revisor  som  ett  måste,  och  kanske  själva har hand om sin bokföring innebär detta att de inte har någon som  helst  koll  på  sin  bokföring  och  ekonomi.  Det  kan  bli  väldigt  kostsamt  den  dagen skatteverket gör en koll. Det krävs ju trots allt en hel del kunskap för  att sköta bokföringen.”