Internetanvändares upplevelse av onlineintegritet

(1)

1 Örebro Universitet

Handelshögskolan – Informatik Uppsatsarbete, 15hp

HT15

En studie med kvantitativa och kvalitativa undersökningar om internetanvändares upplevelse av onlineintegritet

David Tengbjörk, 920910 Jacinto Zaitzewsky, 941109

(2)

2 Sammanfattning

På ett hotellrum i Hong Kong läcker visselblåsaren Edward Snowden ut dokument till två journalister som bevisar att den amerikanska staten sysslar med olaglig övervakning i samarbete med andra länders underrättelsetjänster. I en studie två år senare utförd av Pew Research Center (2015) undersöker de huruvida amerikaners internetanvändande har förändrats sedan de fått vetskap om USA:s övervakningsprogram. Studien visar att en fjärdedel av deltagarna som hört talas om övervakningsprogrammet har ändrat sitt beteende inom någon aktivitet som undersöktes, som till exempel hur de använder

sökmotorer eller mobilappar. Syftet med denna studie är att undersöka internetanvändares upplevelsegällande personlig integritet på internet samt om deras vetskap om

internetövervakning har någon påverkan på deras internetanvändning. I studien utfördes dels en kvantitativ enkätundersökning och dels kvalitativa personintervjuer. Resultatet visade att 98 % av respondenterna har någon vetskap om internetövervakning men också att en övervägande majoritet inte har förändrat sitt beteende på grund av kännedomen

gällande internetövervakningen. Dock tar väldigt många till åtgärder för att hålla sig anonyma i sin internetanvändning. Men endast en tiondel tror att det går att vara helt anonym på internet. En hög andel av deltagarna känner sig oroade över internetövervakning inom flera områden som sociala media och sökmotorer.

(3)

3

Innehåll

1. Introduktion ... 6

1.1 Bakgrund och tidigare forskning ... 6

1.2 Syfte och forskningsfråga ... 7

1.3 Målgrupp ... 8

2. Tidigare forskning ... 8

2.1 Hur internetanvändare döljer sin identitet online ... 8

2.2 Onlinebeteende efter Snowdenläckan ... 8

2.3 Oro för integritet i olika digitala sammanhang ... 9

2.4 Oro i relation till kunskap ... 9

2.5 Att förstå ursprunget till oro online ... 9

3. Metod ... 10 3.1 Litteraturstudie ... 10 3.1.1 Kriterier ... 11 Summon 2.0 ... 11 Google Scholar ... 11 3.2 Kvantitativ del ... 11 3.3 Utformning av enkät ... 12 3.3.1 Struktur enkät ... 12 3.3.1 Utformning av enkät ... 13 3.4 Frågor enkät ... 13 3.5 Kvalitativ del ... 14 3.5.1 Struktur på intervjun ... 14 3.5.2 Frågor intervju... 15 3.5.3 Tillvägagångssätt för intervjun ... 15 3.5.4 Antal intervjuer ... 15 3.6 Alternativa metoder ... 15 3.7 Analysmetod ... 15 3.7.1 Analys av enkätundersökningen ... 15 3.7.2 Analys av personintervjuerna ... 16

3.7.3 Analys av enkätundersökning och personintervjuer tillsammans ... 16

3.8 Avgränsningar ... 17 3.8.1 Avgränsning litteraturstudie ... 17 3.8.2 Urval av respondenter ... 17 3.8.2.1 Konsekvenser av urval ... 17 3.8.4 Avgränsning analysering ... 17 3.9 Källkritik ... 18

(4)

4

4. Analys och resultat ... 18

4.1 Åtgärder för att vara anonym eller dölja sin identitet ... 19

4.1.1 Enkätresultat ... 19

4.1.1.1 Förklaring huruvida respondenterna tar till åtgärder för att vara anonym (öppna frågor i enkäten) ... 20

4.1.1.2 Intervjuresultat ... 20

4.1.2 Analys ... 21

4.2 Ställningstagande till anonymitet på internet ... 22

4.2.1.1.1 Intervjuresultat ... 22

4.2.1.1 Förklaring till ställningstagande angående om det går samt om man bör få vara anonym (intervju samt enkät) ... 23

4.2.2 Analys ... 24

4.3 Förändrat beteende på grund av internetövervakning ... 24

4.3.1.1.1 Intervjuresultat ... 25

4.3.1.1 Svar i enkät angående förändrat beteende på grund av internetövervakning .... 26

4.3.2 Analys ... 26

4.4 Oro över internetövervakning ... 27

4.4.1 Enkätresultat ... 27 4.4.1.1 Intervjuresultat ... 27 4.4.2 Analys ... 27 4.5 Acceptans av internetövervakning ... 28 4.5.1 Enkätresultat ... 28 4.5.1.1 Intervjuresultat ... 29 4.5.2 Analys ... 29

4.6 Olika svar för liknande områden ... 29

4.7 Övriga svar från personintervjuerna ... 30

5. Diskussion ... 30

5.1 Möjlig förklarning varför vissa deltagare anser att det inte ska vara möjligt att vara helt anonym på internet ... 30

5.2 Anledningar till varför så många tror att det inte går att vara helt anonym på internet ... 30

5.3 Anledningar till att en ganska hög andel av deltagarna vidtar åtgärder för att vara anonym på internet ... 31

5.4 Nivån av oro för övervakning på internet varierar för olika användningsområden .. 32

5.5 Anledningar till icke vidtagna åtgärder för att vara anonym på internet ... 32

(5)

5

6. Slutsats och bidrag. ... 33

6.1 Hur ser internetanvändares upplevelser ut gällande personlig integritet på internet? ... 33

6.2 Har internetanvändares vetskap gällande internetövervakning någon påverkan på deras internetanvändning? ... 34 6.3 Kunskapsbidrag ... 34 6.4 Vidare forskning ... 34 7. Referenser ... 35 8. Bilagor ... 38 8.1 Enkätbilagor ... 38 8.2 Intervjubilagor ... 49 8.3 Enkätfrågor ... 52 8.4 Intervjumall ... 54 Begreppslista

Internetövervakning - När företag som exempelvis Google och Facebook samlar in användardata genom bland annat användarens sökhistorik och IP-adress.

Internetanvändare – Vem som helst som använder internet.

Internetanvändning - Vanliga ärenden som utförs av internetanvändare, exempelvis söka upp information, kontakta vänner samt skicka e-post.

Mobilapp – En applikation på en mobil enhet.

Onlineintegritet – I vilken utsträckning myndigheter och företag kan komma

åt internetanvändares personliga data som sedan används för att skapa riktad reklam eller som kan ge negativa konsekvenser, exempelvis att du får sparken eftersom du lagt upp en olämplig bild på ditt Facebook-konto.

E-handel – Köpa eller sälja en produkt över internet.

Sociala medier – Webbplatser eller mobilappar där människor kan interagera i sociala nätverk.

Cookies – En textbaserad datafil som sparas i internetanvändarens dator.

Kryptera information – Att göra information oläslig för att undvika otillåtlig åtkomst. Data – Uppgifter från någon typ av källa som ännu inte tolkats till information

(6)

6

1. Introduktion

I detta avsnitt presenteras en kort introduktion till ämnesområdet, en översikt över tidigare forskning, syfte och frågeställning samt målgrupp för denna studie.

Edward Snowden agerade som visselblåsare när han offentliggjorde att det amerikanska underrättelseorganet National Security Agency (NSA) bedriver massövervakning i form av ett gigantiskt datainsamlande om personers internetanvändning (Poitras, 2014). Snowden offentliggjorde också genom läckta interna dokument att stora internetföretag

tillhandahåller data till NSA. Exempel på dessa företag är Google, Microsoft, Yahoo, Skype, Apple, YouTube och Facebook. Läckta dokument visade att NSA avlyssnar samtal och textkonversationer som sker online och lagrar dessa data i sitt enorma datacenter för att profilera individer (Poitras, 2014). Då Snowden själv arbetade på NSA kunde han från sitt eget skrivbord lyssna av vem som helst såvida han använde en privat mejladress tillhörande avlyssningsobjektet. Inom ett tidsintervall av 30 dagar samlade NSA från det amerikanska kommunikationssystemet in 3 miljarder enskilda konversationer samt 97 miljarder mejl och 124 miljarder telefonsamtal över hela världen (Sundström, 2015, 6 november). Det har också visat sig att ingen stod utanför NSA’s övervakning. Läckta dokument har visat att

statsöverhuvuden så som Angela Merkel har avlyssnats och profilerats (Macaskill & Dance, 2013, 1 november). Offentliggörandet av massövervakningen tror vi kan ha påverkat hur gemene man upplever att deras privata information är skyddat på internet.

1.1 Bakgrund och tidigare forskning

Det ämnesområde vi ska studera gäller online privacy eller onlineintegritet på svenska. Begreppet integritet eller privacy kan ha olika betydelser i olika kontext (Paine et al., 2007; Yao, Rice, & Wallis, 2007). Enligt dessa studier kan onlineintegritet tolkas som att din

integritet och personliga information online kan vara i risk för identitetsstöld eller bedrägeri. En annan tolkning av onlineintegritet kan vara i vilken utsträckning myndigheter och företag kan komma åt internetanvändares personliga data som sedan används för att skapa riktad reklam eller som kan ge negativa konsekvenser, exempelvis att du får sparken eftersom du lagt upp en olämplig bild på ditt Facebook-konto (Blank, Bolsover, & Dubois, 2014). Vår tolkning av integritet online i denna studie är den senare tolkningen.

Många studier har gjorts inom ämnesområdet onlineintegritet. Det finns de som studerat personers åsikter om en mängd olika områden på internet (Paine et al., 2007; Bergström, 2014; Park, Campbell, & Kwak, 2012; Yao et al, 2007; Pew Research Center, 2013; Pew Research Center, 2015; Wakefield, 2013). Dessa studier har studerat användares beteende på internet i olika sammanhang och som försökt se varför de beter sig som de gör på internet. Dessa sammanhang kan bland annat vara social media, sökmotorer och att skicka och ta emot e-post.

Andra studier har fokuserat på sociala medier (Marwick & Boyd, 2014; Blank, Bolsover & Dubois, 2014; Baek, Kim & Bae, 2014). Dessa studier studerar vilken kunskap som finns om sekretessinställningar på sociala medier, hur ungdomar använder olika tekniska verktyg för

(7)

7 att hålla sig anonyma på internet, hur användare skyddar sin identitet utan att använda tekniska verktyg och hur oron för sin personliga integritet på sociala medier skiljer sig mellan olika generationer.

Sedan finns det studier som fokuserat på E-handel (Lee, 2009; Jensen, Potts, & Jensen, 2005). Dessa studier studerar användares ställning till sin personliga integritet i sammanhang av transaktioner av pengar vid online-köp eller bankärenden. Den personliga integriteten är i dessa sammanhang hotad genom att användaren utsätts för identitetsstöld eller får

pengarna stulna genom att få virus på sin dator.

Alla dessa studier har använt sig av en kvantitativ metod för att få fram sitt resultat. Men endast en studie (Paine et al. 2007) har också haft en kvalitativ del med öppna frågor. Den studien menar att det är viktigt att också ha öppna frågor i sin undersökning. Om deltagarna bara får svara på en fixerad skala så finns det inget utrymme för ytterligare information, som till exempel anledningen till deltagarens svar. Detta kan bli ett problem då deltagarnas åsikter kan skilja sig åt.

I denna studie vill vi försöka ta reda på hur användare ställer sig till personlig integritet online och om deras upplevelser och kunskap om övervakning har påverkat deras

internetanvändning. Baserat på vad som diskuteras i stycket ovan valde vi att skicka ut en enkät och utföra personintervjuer för att få en djupare förståelse för användarnas

upplevelse och bakgrunden till deras upplevelser. Vårt bidrag till ämnesområdet

onlineintegritet är alltså en studie som använder sig av både en kvantitativ och en kvalitativ metod för att försöka förstå hur internetanvändare förhåller sig till personlig integritet online och om deras vetskap om internetövervakning kan ha någon påverkan på deras internetanvändning.

1.2 Syfte och forskningsfråga

Syftet med föreliggande studie är att undersöka internetanvändares upplevelse om personlig integritet på internet. Vi vill också ta reda på om deras vetskap avseende

internetövervakning på internet påverkar deras internetanvändning. Vår frågeställning är följande:

1. Hur ser internetanvändares upplevelse ut gällande personlig integritet på internet? 2. Hur har internetanvändares vetskap gällande internetövervakning påverkat deras

internetanvändning?

Som vi tar upp i avsnitt 1.1 så finns det olika tolkningar av vad onlineintegritet betyder. Vår tolkning är: I vilken utsträckning myndigheter och företag kan komma åt internetanvändares personliga data. Dessa data kan exempelvis samlas in genom användarens sökhistorik, IP-adress, GPS-plats, saker som delas på Facebook samt kommunikation via e-post. Dessa data används bland annat av företag för att förbättra deras tjänster och för att skapa riktad reklam på internet. Internetanvändning innebär de vanliga ärenden som utförs av

internetanvändare, exempelvis söka upp information, kontakta vänner samt skicka e-post (Facebook, 2015; Google, 2015).

(8)

8

1.3 Målgrupp

Målgruppen för denna studie är företag, myndigheter och internetanvändare som vill få en djupare förståelse om internetanvändares tankar kring personlig integritet på internet. Studien kan användas av företag för att bättre kunna utbilda och informera sina användare om vilken information användarna ger ut när de använder företagets tjänster och vad informationen används till. Internetanvändare kan i sin tur informera sig själva om samma sak.

2. Tidigare forskning

I detta avsnitt presenteras tidigare forskning som gjorts inom ämnesområdet. De studier som presenteras i detta avsnitt är de studier vi använder oss av i vår studie.

2.1 Hur internetanvändare döljer sin identitet online

Enligt en studie av Pew Research Center (2013) vill 59 % av USA:s befolkning att det ska vara möjligt att vara helt anonym på internet. När internetanvändare tillfrågas så använder 18 % internet på ett sätt som döljer deras identitet. Allt som allt har 86 % av användarna försökt vara anonyma och åtminstone tagit till en åtgärd för att dölja sitt beteende eller för att undvika att bli spårad. Den vanligaste strategin för att undvika att bli spårad är att rensa sina cookies eller sökhistoriken på webbläsaren. Dock har 14 % använt någon mer avancerad strategi exempelvis att kryptera sina e-post eller använt en webbläsare som till exempel Tor som förhindrar spårning. Enligt studien är det mest sannolikt att personer i åldrarna 18-29 använder tillvägagångssätt för att vara anonym på internet som skiljer sig gentemot övriga åldersgrupper. Denna målgrupp under 30 år tenderar att sällan använda sitt riktiga namn utan ett smeknamn och delar information utan att avslöja vem det kommer från. Detta är relaterat till att denna grupp även är mer frekventa användare av internet samt oftare delar information på internet än personer i högre ålder. Av de tillfrågade internetanvändarna trodde endast 37 % att det var möjligt att vara helt anonym på internet medan 59 % inte trodde att det var möjligt (Pew Research Center, 2013).

2.2 Onlinebeteende efter Snowdenläckan

I en annan studie av Pew Research Center (2015) undersöktes huruvida deltagarnas beteende online har förändrats sedan de fått kunskap om USA:s övervakningsprogram. Studien visade att 87 % av deltagarna åtminstone hade hört talas om detta

övervakningsprogram. Av dessa 87 % har 34 % ändrat hur de agerar genom någon av

följande tillvägagångsätt: ändrat sekretessinställningar (17 %), undvikit vissa mobilappar (15 %), använt social media mindre (15 %), pratat mer direkt (i person) istället för online eller över telefon (14 %), avinstallerat vissa mobilappar (13 %), undvikit vissa termer i

kommunikation online (såsom orden ”bomb”) (13 %), tagit bort vänner eller avföljt

människor (13 %), undvikit att använt vissa termer i sökningar som kan öka risken för speciell granskning (11 %), tagit bort konton på social medier (8 %), gjort fler telefonsamtal istället för att prata online (8 %). De som var mest benägna att ta till åtgärder för att skydda sin identitet var de som hade hört mycket om övervakningsprogrammet. 25 % av de som hört om övervakningsprogrammet sa att de efteråt använt mer avancerade lösenord. 19 % sa att

(9)

9 de ändrat sina privata inställningar på konton på sociala medier som Facebook eller Twitter. Pew Research Center (2015) tar upp att en potentiell anledning till att inte fler ändrat sitt beteende nämligen att det kan bero på att 54 % ansåg att det är väldigt svårt eller ganska svårt att hitta verktyg som gjorde att de blev mer privata online.

Dessa två studier visar tydligt hur integritet samt internetövervakning kan påverka internetanvändningen. Dessa studier visar en korrelation mellan medvetandet om

internetövervakning och antalet åtgärder för att dölja spår eller identitet. Detta relaterar bra till denna studie då syftet är att se om användarens kunskap om internetövervakning

påverkan internetanvändningen.

2.3 Oro för integritet i olika digitala sammanhang

I en studie av Bergström (2014) undersöktes användarnas oro för sin integritet i olika digitala sammanhang; skicka e-post, söka efter information, använda sociala nätverkssidor och att använda kontokort vid betalningar online. Resultatet visade att uttryckt oro för sin integritet är högst vid användning av kontokort online. Efter det kom sociala nätverk därefter att söka information och till sist att skicka e-post. Studien drar slutsatsen att oron för

integritetskränkningar är högre vid användning av mer personliga digitala tjänster som sociala medier och användning av kontokort online. Resultatet visade också att många personer inte visste hur de skulle skydda sin identitet och personliga information och relativt få vidtar åtgärder för att skydda sin identitet och personliga information.

2.4 Oro i relation till kunskap

En annan studie utförd av Park et al. (2012) studerade relationerna mellan oro, kunskap och belöning när det kommer till integritet online. Studien undersöker om kunskap om integritet online påverkar nivån av oro att dela personlig information online. Studien visade också att personlig data ofta samlas in i utbyte av belöning som gåvor eller tillgång till innehåll. Resultatet från studien visar att endast oro inte har en direkt påverkan för att skydda användarens integritet online utan att kunskap hade en mycket större påverkan. Med detta menas erfarenhet av internetanvändning och kunskap om säkerhet på internet. De som är mest benägna att skydda sin integritet är de med hög kunskap och hög nivå av oro. Belöning, så som gåvor eller tillgång till innehåll, var en betydande faktor. Individer med hög kunskap och hög oro skyddade sin information när uttryck för belöning var hög.

2.5 Att förstå ursprunget till oro online

I en studie utförd av Paine et al. (2007) undersökte man användares oro för sin integritet online och varför respondenterna känner som de gör. Ökad erfarenhet av

internetanvändning ökade sannolikheten att en deltagare skyddade sin integritet online. När deltagarna blev tillfrågade om vilka deras bekymmer var så var de två största virus och spam. Andra svar var rädsla över att bli hackade eller att främmande personer får tillgång till

personlig information. När deltagarna blev tillfrågade om vilka åtgärder de tog för att skydda sig själva så svarade de flesta att de använder ett antivirus program. Andra deltagare sa att de använder ett annat namn än sitt eget vid olika registreringar online. Vissa deltagare

(10)

10 uttryckte att de inte gjorde någonting för att de inte visste hur. Andra deltagare uttryckte att det var hopplöst och att de skyddade sig så gott de kunde.

3. Metod

I detta avsnitt presenteras de metoder som använts fö r vår litteraturstudie, vår analysmetod, de metoder som valts för vår studie, varför vi använt de metoder vi valt, studiens avgränsning samt källkritik.

I vår datainsamling har vi både gjort en kvalitativ samt kvantitativ insamling då vi vill

kombinera att (1) få in mycket data för att se tendenser i användarnas upplevelser samt (2) få en djupare förståelse om bakgrunden till användarnas upplevelse. Vi har valt att använda enkäter för den kvantitativa delen där vi vill få in mycket data. För att få djupare kunskap om användarnas upplevelser har vi kompletterat enkätundersökningen med kvalitativa

personintervjuer. Nedan förklarar varför just dessa typer av datainsamling passar bäst för vår studie.

För att samla in data om användares inställning till ämnet i vår studie har vi att använt oss av så kallat self-section sampling för både vår kvantitativa och kvalitativa undersökning. Det innebär att forskarna skickar ut en intresseförfrågan inom ett visst ämne och samlar in alla data från de som väljer att svara. Detta är en användbar teknik för att samla in data då det finns en osäkerhet i hur man ska komma i kontakt med potentiella respondenter. Nackdelen är dock att de som väljer att svara ofta gör det för att de har en stark åsikt om ämnet ifråga vilket kan leda till att de data som samlas in inte är typisk för en större population (Oates, 2006).

3.1 Litteraturstudie

Litteratursökningen utgick ifrån databaserna Summon 2.0 och Google Scholar. Sökord för att hitta information och artiklar kring ämnet var:

 Online integritet  Integrity online  Concerns online  Anonymitet online  Anonymity online  Behavior changes online  Privacy online

Sökord som kombinerades var:  Privacy concerns online  Anonymity and privacy online  Privacy and behavior changes online

(11)

11 3.1.1 Kriterier

På databasen Summon 2.0 avgränsade vi sökningen till att endast visa fulltext, vetenskapligt granskade tidskriftsartiklar som stod i relation till vårt ämnesområde. Vi valde de artiklar som handlade om oro, personlig integritet, anonymitet och beteenden på internet i kombinationer av alla dessa tillsammans. Vi gjorde detta genom att läsa

sammanfattningarna i artiklarna för att avgöra om innehållet passade det vi ville använda i vår studie. I alla artiklar vi valde ut finns sökorden vi använde i våra sökningar, antingen som enstaka ord eller hanterade som ämne i deras sammanfattning. Alla artiklar vi valde hade mest relevans för denna studie.

Summon 2.0

DATABAS SÖKORD ANTAL TRÄFFAR

Summon 2.0 Online integritet 47

Summon 2.0 Integrity online 185 790

Summon 2.0 Concerns online 613 299

Summon 2.0 Anonymitet online 19

Summon 2.0 Anonymity online 31 111

Summon 2.0 Behavior changes online 798 316

Summon 2.0 _{Privacy online} 57 534

Summon 2.0 Privacy concerns online 35 738

Summon 2.0 Anonymity and privacy online 7 210 Summon 2.0 Privacy and behavior changes online 28 346

På databasen Google Scholar sökte vi brett på grund av Google Scholars bristande avancerade sökningsfunktion. Annars så sökte vi på precis samma sätt som vi gjorde i databasen Summon 2.0.

Google Scholar

DATABAS SÖKORD ANTAL TRÄFFAR

Google Scholar Online integritet 7 350

Google Scholar Integrity online 2 310 000

Google Scholar Concerns online 2 900 000

Google Scholar Anonymitet online 11 100

Google Scholar Anonymity online 210 000

Google Scholar Behavior changes online 2 520 000

Google Scholar Privacy online 4 610 000

Google Scholar _{Privacy concerns online} 3 930 000 Google Scholar Anonymity and privacy online 160 000 Google Scholar Privacy and behavior changes online 2 020 000

3.2 Kvantitativ del

Den kvantitativa delen valde vi att genomföra med enkäter online. Som Oates (2006) beskriver är enkäter bra då de möjliggör insamlande av data från en stor grupp på ett standardiserat och systematiskt vis. Detta stämmer bra in på det vi ska göra då vi vill

använda online-enkäterna för att kunna se tendenser på hur internetanvändare ställer sig till det vi undersöker baserat på ett stort antal svar.

(12)

12

3.3 Utformning av enkät

Vår enkät var självadministrerad för som Oates (2006) förklarar, så går då

enkätundersökningen snabbare, ger möjlighet att nå ut till flera samt minskar risken att deltagarna svarar på ett sätt som de tror forskarna vill. Det är viktigt att enkäten generar de data som forskarna är intresserad av. Därför är det viktigt att vara insatt i ämnet samt titta på enkäter från tidigare studier innan man påbörjar utformningen av sin egen enkät. Från tidigare enkäter kan eventuellt frågor återanvändas eller anpassas till den nya studien.

3.3.1 Struktur enkät

Frågor i en enkät kan antingen vara öppna eller stängda. Oates (2006) beskriver att fördelen med öppna frågor är att deltagaren får uttrycka sin åsikt med sina egna ord och inte via fördefinierade svar. De är mest effektiva då det kan finnas en mängd olika svar och om det finns en osäkerhet hur deltagarna kommer svara. Om deltagarna får svara på en skala mellan ett till fem på en fråga så kan man utifrån de data som genereras ta fram ett medelvärde. Dock så kan deltagarna bli frustrerade om de anser att ett svar inte matchar deras åsikt. Då finns en risk att de inte tänker igenom frågan och bara kryssar i ett alternativ. Det är viktigt att hitta en bra balans mellan att få så mycket data som möjligt och att inte ha för många olika typer av frågor då det kan förvirra deltagaren. Dock kan en variation av olika frågor vara intresseväckande (Oates, 2006).

I vår enkät valde vi att ha en blandning av öppna och stängda frågor. Vi ville undersöka hur deltagarna ställer sig till internetövervakning samt om deras vetskap om internetövervakning påverkar dem. Vi har sett i studier av bland annat Pew Research Center (2015) att de har stängda frågor för att se mönster i hur deltagarna agerar samt öppna frågor för att få en djupare förståelse för deltagarnas personliga åsikter. I vår studie kommer vi göra på ett liknande sätt. Huvudanledningen till att vi har en enkät är att få in mycket data ur vilken vi ska försöka utläsa tendenser. Därför kommer merparten av frågorna vara stängda, vilket ger oss bäst möjlighet att analysera svaren statistiskt. Dock känner vi att det är viktigt att

deltagarna ska få uttrycka sin åsikt och vi hade därför även ett antal öppna frågor, vilket förväntas ge en djupare bild av deltagarens upplevelse.

Det finns för- och nackdelar att ha med ”vet ej” som svarsalternativ. Det kan leda till att respondenterna bara klickar i det svaret utan att tänka igenom det. Utan ett ”vet ej”-alternativ tvingas respondenten till ett ställningstagande, men risken finns dock att respondenterna som verkligen inte vet känner sig bortstötta (Oates, 2006).

Vi har valt att ha med ett ”vet ej”-alternativ på samtliga stängda frågor och vi har inte någon öppenfråga som är obligatorisk. Oates (2006) resonemang angående risken att stöta bort de respondenter som verkligen inte har någon åsikt har vi haft i åtanke. Eftersom vi inte har en specifik målgrupp som vi vet har en viss kunskap inom detta område tror vi att vissa inte kommer att ha en åsikt på varje fråga.

(13)

13 3.3.1 Utformning av enkät

Enkäten ska tydligt förklara sitt syfte samt försäkra deltagarna om att deras svar kommer vara anonyma, samt att det är frivilligt att delta. För att öka antalet deltagare som besvarar enkäten ska det finns tydliga instruktioner om enkätens upplägg. Frågorna ska ställas i en ordning som är i högsta möjliga grad logisk. Enklare och mindre känsliga frågor bör komma först (Oates, 2006).

I utformningen av vår enkät har vi följt dessa rekommendationer. Öppna frågor ställs senare i enkäten för att minska risken att deltagarna inte vet vad de ska svara. Vi försöker istället leda in deltagarna på ämnet genom att ha ”lätta frågor” till en början, frågor som vi tror att de kan relatera till, för att sedan ställa mer komplexa frågor. Då har de skapat sig en bättre uppfattning om sin åsikt i ämnet.

Sammanfattningsvis anser vi att enkäter är det bästa alternativet för att försöka få in

internetanvändares generella bild angående internetövervakning. Enkäter gör det möjligt att snabbt samla in mycket data, vilket ger förutsättningar att göra generaliseringar, samt se tendenser.

3.4 Frågor enkät

I vår enkät börjar vi med att ställa några enkla frågor som är lätta att besvara och ger en överblick i vilken utsträckning deltagarna använder sociala medier, deras inställning till sociala medier samt i vilken utsträckning de använder sökmotorer. Följande 3 frågor ställs först i enkäten:

 Hur ofta använder du sociala medier likt Facebook, Instagram, Twitter?

 Ifall en app frågar om den har tillåtelse att använda din plats, hur ofta accepterar du det?

 Hur ofta använder du sökmotorer för att kolla upp saker?

Sedan presenteras frågan ”Har du gjort någon eller flera av följande åtgärder för att vara anonym eller dölja din identitet på nätet?” följt av ett antal åtgärder för att hålla sig anonym. Vid varje åtgärd så presenteras svarsalternativen ja, nej och vet ej:

 Rensat cookies samt webbhistorik

 Tagit bort eller ändrat något som du postat  Använt tillfälligt användarnamn eller mailadress  Postat kommentarer utan att avslöja vem du är  Bett någon ta bort något som de postat om dig  Försökt dölja din identitet på nätet

 Använt påhittat namn

 Krypterat din kommunikation

 Använt tjänster som gör att du kan söka på webben anonymt  Uppgett felaktig information om dig själv.

(14)

14 Frågorna är direktöversatta från Pew Reseach Centers studie angående anonymitet samt säkerhet online (Pew Research Center, 2013). Vi kände att dessa frågor var bra formulerade och ger insikt i vilken utsträckning respondenterna tar till åtgärder för att hålla sig anonyma. Det blir även intressant att jämföra vår data mot Pew Research Centers data som samlats in 2 år tidigare och se hur datan skiljer sig.

Precis som Pew Research Centers (2013) studie så frågar vi också respondenterna om de tror att det går att vara helt anonym på internet. Ifall de inte tror att det går att vara anonyma så ombeds de att utveckla varför i en öppenfråga.

Sedan förklarar vi i enkäten hur de stora företagen som Google, Microsoft och Facebook samlar in data från användare. Vi frågar sedan ifall respondenterna hört talas om denna typ av internetövervakning. Ifall de gjort det så får de fylla i huruvida vetskapen om

internetövervakning har förändrat sättet de använder sökmotorer, sociala medier, telefon, mobilappar samt sms.

Dessa frågor är lika de som ställs i Pew Research Centers (2015) studie angående USAs beteende online efter Snowden-läckan. Dock har vi valt att modifiera dessa så att de inte enbart är anpassade till USA. Vi har också valt att ställa mer övergripande frågor som tydligare besvarar vår andra frågeställning. Våra frågor är mindre specifika och mer övergripande över olika delar där internetövervakning utförs och det är där vi tror att beteendet kan ha förändrats. Dock anser vi att våra frågor jämfört med frågorna i Pew Research Center (2015) är tillräckligt lika och behandlar samma områden så att det fortfarande är intressant att jämföra resultaten.

Sedan ber vi dem i en öppenfråga att utveckla varför de förändrat sitt beteende och frågar sedan också ifall de tycker att den typen av datainsamling, som just beskrivits i förr-förra stycket, är acceptabelt.

Efter det har vi några frågor angående ifall de är oroliga över internetövervakning inom olika områden såsom sökmotorer, mobilappar, social media eller något område som inte nämns. Baserat på hur vår första frågeställning är formulerad så anser vi att det är viktigt att se ifall de är oroliga och om oron skiljer sig mellan olika områden på internet. Ifall det finns en oro är det en del av hela upplevelsen på internet och därför ber vi slutligen respondenterna att utveckla varför de är oroliga i en öppenfråga. Som absolut sista fråga så frågar vi vad deras åsikt om internetövervakning är.

3.5 Kvalitativ del

Oates (2006) förklarar att intervjuer är en bra metod för att få in detaljerade data med avseende på komplexa eller öppna frågor. Syftet med att ha en kvalitativ del med intervjuer är att få en djupare förståelse för hur användare ställer sig till internetövervakning och dess påverkan på deras internetanvändande.

3.5.1 Struktur på intervjun

Våra intervjuer var semi-strukturerade. Som Oates (2006) beskriver det så är tanken med semi-strukturerade intervjuer att inget är ristat i sten, utan ordningen på frågorna kan ändras beroende på hur respondenten svarar. Dessutom kan frågor läggas till. Vi anser att

(15)

15

det blir bäst då vi i intervjun vill få en djupare insyn i respondentens åsikt. Vi tror det kan uppnås genom att ha en mer dynamisk struktur på intervjun, som anpassas efter

respondentens svar.

3.5.2 Frågor intervju

Frågorna i intervjun utgick från en mall med ett antal av de frågor vi ställde i enkäten (se bilaga 8.4). Dock var vissa frågor mer öppna än de som ingick i enkäten. Emellertid ville vi ha ungefär samma frågor som enkäten så att vi kunde se om vi får en djupare förklaring i intervjuerna än svaren som kommer in via enkäten. Dock var denna mall endast en mall och varje intervju skiljer sig åt då följdfrågor ställts baserat på hur respondenten svarar. Detta stämde dock överens med det vi ville göra från början genom att ha semi-strukturerade intervjuer och därmed anpassa varje intervju efter respondenten för att få en djupare bild av dess åsikter.

3.5.3 Tillvägagångssätt för intervjun

Oates (2006) rekommenderar att man inte bör förlita sig på endast sitt minne för att fånga intervjun då vårt minne är otillförlitligt. Vi kan minnas fel samt färgas av åsikter. Vi valde därför att spela in alla intervjuer via ljudupptagning. Oates (2006) förklarar att en komplett inspelning av det som sägs gör att den som intervjuar kan koncentrera sig på intervjun och inte behöver dokumentera svaren. Andra forskare kan även lyssna på det som spelats in och använda detta för sin egen dataanalys. Nackdelen med ljudupptagning är att det endast tar upp ljudet och ingen icke-verbal kommunikation (Oates, 2006).

I vår intervju valde vi baserat på Oates (2006) att ha en tydlig introduktion där vi förklarade syftet med studien, bekräftar att deltagarna godkänner att vi spelar in intervjun samt informerar om den tid som intervjun förväntas ta att genomföra.

3.5.4 Antal intervjuer

Efter sju intervjuer ansåg vi att vi fått det vi eftersökt i att få en djupare bild av

respondenternas åsikter och vi kände att vi inte kunde få ut så mycket mer av att hålla fler intervjuer.

3.6 Alternativa metoder

Som Oates (2006) beskriver så kan deltagarna uppleva att det är jobbigt att bli filmade. Vi anser att filmupptagning skulle stjälpa vår intervju mer än det skulle hjälpa då en del frågor kan vara känsliga. I och med att vissa frågor kan vara känsliga tror vi att deltagarna kan känna sig obekväma om allt spelas in med videokamera.

3.7 Analysmetod

3.7.1 Analys av enkätundersökningen

För att analysera resultaten från våra stängda frågor i enkätundersökningen så har vi använt en frekvensanalys. Vi har räknat antal svar på varje fråga och varje svarsalternativ som sedan summerats i tabeller för att kunna se antal svar för varje fråga och dess svarsalternativ.

(16)

16 För att identifiera skillnader i datan så jämför vi sedan dessa data med det resultat som presenterats av Pew Research Center (2013 och 2015). Detta gör vi då de stängda frågorna i det första avsnittet av enkäten är samma frågor som använts av Pew Research Center (2013) (se bilaga 2, 3, 4, 5 och 8). De stängda frågor vi använder i det andra avsnittet av

enkätundersökningen (se bilaga 8, 9, 10) skiljer sig något från hur frågorna ser ut men

behandlar samma områden som i Pew Research Center (2015) och därför jämförs svaren där också.

3.7.2 Analys av personintervjuerna

Vi har enligt Oates (2006) läst igenom alla intervjuer för att få en allmän förståelse för vad respondenterna har svarat. Sedan har vi sammanfattat svaren på dessa fem frågor och svaren för dess respektive eventuella följdfrågor:

 Har du gjort någon av följande åtgärder för att vara anonym eller dölja din identitet på nätet? Rensa cookies samt webbhistorik, registrerat dig på ett forum med anonymt namn, använt tjänster som gör att du kan söka på webben anonymt, uppgett felaktig information om dig själv?

 Tror du att det går att vara helt anonym på nätet?

 Anser du att man bör ha möjligheten att vara helt anonym på internet?

 Enligt företag som Facebook, Google samt Microsoft samlar de in användardata. Denna datainsamling sker exempelvis när du delar saker på Facebook, använder deras tjänster, sökningar via sökmotorer, enhetens placering, och användande av cookies samt kunna kolla din kommunikation via email. Har du hart talats om denna typ av internetövervakning?

 Är du orolig är du över internetövervakning överlag skulle du säga?

 Tycker du det är acceptabelt att samla in den här typen av data från användare? Vi har haft en öppen sista fråga i slutet av intervjuerna ifall den intervjuade vill tillägga någonting till intervjun. För de respondenter som har svarat på denna fråga presenteras också sammanfattat. Denna fråga är ”Har du några andra åsikter eller synpunkter gällande internetövervakning eller anonymitet på internet som du skulle vilja framföra?”

Denna sammanställning av intervjusvaren har vi gjort för att läsaren ska få en bild av respondenternas olika åsikter utifrån de sammanfattade svaren från dessa sju frågor. 3.7.3 Analys av enkätundersökning och personintervjuer tillsammans

Vi använder svaren från personintervjuerna och jämför dessa svar med datan från de

stängda enkätfrågorna för att se om intervjusvaren kan förklara eller utveckla det mönster vi eventuellt kan se från enkätanalysen.Sedan jämför vi datan från enkätfrågorna och

intervjusvaren mot den forskning som presenterats i avsnitt 1.1 och avsnitt 2. Till exempel kollar vi hur var data från enkäterna skiljer sig mot datan i Pew Research centers(2013 & 2015) studier. Sedan ser vi från intervjusvaren ifall vi kan se en förklaring till varför datan eventuellt skiljer sig.

(17)

17

3.8 Avgränsningar

3.8.1 Avgränsning litteraturstudie

Tidigare studier som endast fokuserar på sociala media (Marwick & Boyd, 2014; Blank, Bolsover, & Dubois, 2014; Fogel & Nehmad, 2008; Lewis, Kaufman & Christakis, 2008) har haft som angreppssätt att utreda vilken kunskap som finns om sekretessinställningar på sociala medier, vilken åldersgrupp som med högst sannolikhet vidtar åtgärder för att skydda sin integritet, hur de skyddar sin integritet och om det finns skillnad mellan könen

beträffande beteende på sociala medier. Fokus ligger alltså endast på ett område inom onlineintegritet samt att genomföra undersökningar som är väldigt specifika för sociala medier, speciellt Facebook. Detta angreppssätt är specifikt för ett visst område inom

onlineintegritet, vilket inte stämmer överens med denna studies syfte. Därför kommer dessa studier inte vara med i diskussionsavsnittet.

Två tidigare studier (Lee, 2009; Jensen, Potts, & Jensen, 2005) undersöker E-handel och har som utgångspunkt att studera användares oro och beteende vid betalning och transaktion av pengar online. De studierna har tolkat onlineintegritet som att användaren kan bli utsatt för identitetsstöld eller bedrägeri på grund av virus och spionprogram. Denna tolkning av

onlineintegritet, som vi diskuterar i avsnitt 1.1, skiljer sig från vår egen. Därför kommer dessa studier inte att vara med i diskussionsavsnittet.

3.8.2 Urval av respondenter

Vi ska undersöka användare av internet inom åldersintervallet 18 till 29 år. Enligt Pew Research Center (2013) är denna grupp mer frekvent användare av internet och delar mer information än personer i högre åldrar.

3.8.2.1 Konsekvenser av urval

Vi har analyserat hur vi ska göra för att få in så mycket data som möjligt och anser att vi bäst gör det genom att skicka ut vår enkät via en studentgrupp på Facebook med studenter från Örebro universitet, där många är aktiva och gruppen omfattar mer än 9000 medlemmar. Vi är medvetna om att de kan bli konsekvenser om vi samlar in data via respondenter från Facebook när vi undersöker onlineintegritet. De som verkligen är mot datainsamling kanske inte befinner sig på Facebook och då får vi inte in deras åsikter. Dock känner vi att fördelen med att använda ett stort socialt forum som Facebook väger tyngre än konsekvenserna av att utföra en sådan här typ av undersökning på Facebook. Vi tror att många som är emot exempelvis datainsamling överser fördelarna och använder Facebook ändå under sin studietid. Detta reflekteras i de svar vi fått från vår enkätundersökning där tre av tio är helt emot datainsamlingen som sker från exempelvis Facebook.

3.8.4 Avgränsning analysering

Vi har valt att endast använda intervjusvaren samt svaren från de öppna frågorna i enkätundersökningen i sin helhet för att underbygga skälen till svaren från de stängda frågorna i enkätundersökningen.

(18)

18

3.9 Källkritik

Två undersökningar som används i denna studie är utförda av Pew Research Center (2013 och 2015). Det går att ifrågasätta om de har någon egen agenda då det är en tankesmedja. Vi har valt att lita på Pew Research Center då de utger sig för att vara en självständig, opartisk samt icke vinstdrivande organisation (Pew Research Center, 2015).

Resterande källor är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Science Direct som endast publicerar artiklar som har blivit referentgranskade (Elsevier, 2015). Vi anser detta vara tillförlitligt då en referentgranskad artikel förväntas upprätthålla en vetenskaplig standard och objektivitet.

4. Analys och resultat

I detta avsnitt presenteras vår analys samt de resultat vi kommit fram till . Upplägget är att vi har vi har en underrubrik för olika delar av vårt resultat. I varje underrubrik så finns två underrubriker till: resultat följt av analys.

Av de 78 deltagare som svarade på enkäten använder 83,3 % sociala medier som Facebook, Instagram och Twitter flera gånger per dag. 89,7 % av deltagarna använder sökmotorer flera gånger per dag eller någon gång per dag.

(19)

19

4.1 Åtgärder för att vara anonym eller dölja sin identitet

4.1.1 Enkätresultat

I vår enkät frågade vi huruvida deltagarna gjort någon eller flera åtgärder för att vara anonym eller dölja sin identitet på nätet. Av de tillfrågade har 71,8 % rensat sina cookies samt sin webbhistorik, 21,8 % har krypterat sin kommunikation, 39,7 % har tagit bort eller ändrat något som de postat, 39,7 % har bett någon ta bort eller bett att ändra något som de postat om personen ifråga, 56,4 % har använt tillfälligt användarnamn eller mailadress, 48,7 % har postat kommentarer utan att avslöja identitet, 60,3% har försökt dölja sin identitet på nätet, 56,4 % har använt ett påhittat namn, 46,2 % har använt tjänster som gör att de kan söka på webben anonymt samt 53,9 % har uppgett felaktig information om sig själva (se figur 1).

Figur 1

Svaren kan jämföras med en studie av Pew Research Center (2013) där samma frågor ställdes (se figur 2). I den studien har 64 % av deltagarna rensat sina cookies samt sin webbhistorik, 14 % har krypterat sin kommunikation, 41 % tagit bort eller ändrat något som de postat, 21 % har bett någon ta bort eller bett att ändra något som de postat om personen ifråga, 26 % använt tillfälligt användarnamn eller mailadress, 25 % postat kommentarer utan att avslöja identitet, 18 % försökt dölja sin identitet på nätet, 18 % använt ett påhittat namn,

0 10 20 30 40 50 60 70 80

Uppgett felaktig information om sig själv Använt tjänster som gör att du kan söka anonymt på…

Använt ett påhittat namn Försökt dölja sin identitet på nätet Postat kommentarer utan att avslöja identitet Använt ett tillfälligt användarnamn eller mailadress Bett någon ta bort eller ändra något som de postat…

Tagit bort eller ändrat något som de postat Krypterat sin kommunikation Rensat cookies samt webbhistorik

Ågärder för att vara anonym eller dölja sin identitet (n=78)

(20)

20 14 % använt tjänster som gör att du kan söka på webben anonymt samt 13 % uppgett

felaktig information om sig själva (Pew Research Center, 2013).

Figur 2

4.1.1.1 Förklaring huruvida respondenterna tar till åtgärder för att vara anonym (öppna frågor i enkäten)

Av de som svarat att de vidtagit någon åtgärd för att dölja sin identitet eller för att vara anonym så ombads de sedan att utveckla av vilka anledningar de gjort det i en öppen fråga. De svar vi fick var att respondenterna gjort detta för att minska möjligheten att bli kartlagd av företag och privatpersoner, behov av anonymitet samt undvika att lämna spår efter sig. Av de som svarat att de inte gjort någon åtgärd för att dölja sin identitet på nätet eller vara anonym så svarade de flesta, när de fick utveckla sin åsikt i en öppenfråga, att anledningen var att de inte känt något behov av det.

4.1.1.2 Intervjuresultat

Har du gjort någon av följande åtgärder för att vara anonym eller dölja din identitet på nätet? Rensa cookies samt webbhistorik, registrerat dig på ett forum med anonymt namn, använt tjänster som gör att du kan söka på webben anonymt, uppgett felaktig information om dig själv?

Respondent 1: Respondenten har vidtagit åtgärder för att hålla sig anonym på internet genom att rensa sin webbhistorik.

Respondent 2: Respondenten svarar att de har vidtagit åtgärder fö att hålla sig anonym på internet. Respondenten ville hålla sig anonym för att hen anser att man kan spåra en person genom att bara söka på för- och efternamn i en sökmotor på internet.

Respondent 3: Respondenten har vidtagit åtgärder för att hålla sig anonym på internet genom att rensa sin webbhistorik och ange felaktiga uppgifter om sin ålder för att få åtkomst till åldersbegränsade hemsidor.

0 10 20 30 40 50 60 70

Ågärder för att vara anonym eller dölja sin identitet

(21)

21 Respondent 4: Respondenten har vidtagit åtgärder för att hålla sig anonym på internet genom att rensa sin webbhistorik. Respondenten utvecklade att hen känner sig otrygg med vetskapen om att någon kan få reda på vad respondenten sökt på.

Respondent 5: Respondenten vill hålla sig anonym, minska risken att information lagras samt minska risken för att företag har vetskap om personen ifråga.

Respondent 6: Respondenten har inte gjort det av någon speciell anledning. Hen gör det när cookies kommer upp och vill undvika viss reklam eller bara vill ta bort vissa sökningar. Det kan vara något hemligt som det sökts på som hen inte vill att andra ska få reda på.

Respondent 7: Respondenten har vidtagit åtgärder för att hålla sig anonym på internet genom att förfalska sin ålder på vissa hemsidor som har en åldersgräns.

4.1.2 Analys

I vår enkätundersökning (se figur 3) jämfört med Pew Research Center (2013) har deltagarna vidtagit åtgärder för att dölja sin identitet i betydligt högre utsträckning för samtliga

områden med undantag för frågan om respondenterna ” tagit bort eller ändrat något som de postat”.

Figur 3

Denna höga andel deltagare som vidtagit åtgärder för att hålla sig anonym på internet stämmer bra överens med Blank et al., (2014). Den studien visade att medianåldern för deltagarna som kollade på sina sekretessinställningar på social media varje dag var 26 år. Studien visade att unga personer är väldigt involverade i sina sekretessinställningar på social media. I vårt fall har vi en åldersgrupp på 18-29 och kan även där se att majoriteten av

0 10 20 30 40 50 60 70 80

Åtgärder för att vara anonym eller dölja sin identitet

(jämförelse)

(22)

22 användarna vidtar åtgärder för att hålla sig anonyma på sociala medier men även i andra områden också.

Resultatet stämmer också överens med resultatet i Yao et al., (2007). I den studien visade resultatet att ju högre erfarenhet du har av internet desto mer är du villig att skydda din integritet på internet. Från vårt resultat kan man se att deltagarna är frekventa

internetanvändare och en majoritet av dessa deltagare vidtar åtgärder för att hålla sig anonyma.

Från intervjuerna kan vi se att samtliga respondenter vidtagit åtgärder för att hålla sig anonyma. De flesta respondenterna tar till åtgärder då de har ett behov av att kunna vara anonyma och att all information om dem inte ska finnas tillgänglig. Citaten nedan

exemplifierar detta då de besvarar varför de tagit till åtgärder för att vara anonyma:

Respondent 5: ”För att vara anonym. Så att de inte ska lagra så mycket information och veta så mycket om en ”,

Respondent 2: ”Jag tycker internet är för öppet. Man kan endast med för- och efternamn spåra en människa så långt som sista siffrorna, inklusive hemadress samt familj”

Flera deltagare som valt att inte ta till några åtgärder för att vara anonym svarar att de gör det för att de inte känt behov av det eller helt enkelt för att de inte bryr sig. Detta liknar det resultat som presenteras i Paine et al. (2007) där flera deltagare i den studien svarade att de heller inte brydde sig om att hålla sig anonyma på internet.

4.2 Ställningstagande till anonymitet på internet

Endast 10,3 % av deltagarna i vår enkät tror att det går att vara helt anonym på internet. Dock anser 29,5 % att användare bör ha möjlighet att vara helt anonym på internet. I en studie som utfördes 2 år tidigare av Pew Research Center (2013) så ställdes samma frågor. I deras studie svarade 37 % att de tror att det går att vara anonym på internet och 59 % av deltagarna ansåg att det bör vara möjligt att vara helt anonym på internet.

4.2.1.1.1 Intervjuresultat

Tror du att det går att vara helt anonym på nätet?

Respondent 1: Respondenten tror inte att det går att vara helt anonym på nätet.

Respondent 2: Respondenten tror att det går att vara helt anonym i vissa fall men i andra fall inte.

Respondent 3: Respondenten svarade att hen tror att det går att vara helt anonym på internet.

(23)

23 Respondent 5: Respondenten tror inte att det går att vara anonym, det kanske går att

försvåra. Dock anser respondenten att det är mest för sin egen känsla och att vill de ta reda på information så går det inte att stoppa.

Respondent 6: Respondenten tror inte att det går att vara helt anonym på nätet. Respondent 7: Respondenten tror inte att det går att vara helt anonym på nätet. Anser du att man bör ha möjligheten att vara helt anonym på internet?

Respondent 1: Respondenten svarade att det inte spelade någon roll för hen. Respondenten svarade att anledningen var att hen inte hade reflekterat över det.

Respondent 2: Respondenten svarade att det är en fördel att kunna vara anonym för att man då kan säga vad du vill utan att någon kan göra något åt saken. Respondenten svarade att detta också kan vara en nackdel då du kan säga vad du vill utan att få konsekvenser för det. Respondent 3: Respondenten svarade att hen inte tycker att man bör ha möjligheten att vara helt anonym på internet.

Respondent 4: Respondenten svarade att man bör ha möjligheten att kunna vara anonym på internet.

Respondent 5: Respondenten anser att det är en viktig integritetsfråga att användare inte ska kunna spåras och att inte makten ska centreras till staten och stora företag. Ifall alla kan bli spårade kan staten och stora företag få en oproportionerlig makt över andra människor. Respondenten anser även det är en viktig yttrandefrihetsfråga att få uttrycka sig fritt på nätet utan att få sin identitet nöjd. Det finns flera situationer där folk kan behöva uttrycka sig anonymt när det gäller tillexempel råd om sjukdomar osv om saker som är stigmatiserade, respondenten anser att alla ska ha rätt till det.

Respondent 6: Respondenten anser inte att man bör ha rätt att vara anonym för att man då kan göra vad man vill. Hen anser att eftersom allt är styrt av internet och det skulle vara möjligt att göra vad man vill och vara helt anonym skulle det bidra till att organisationer som ISIS kommer fram.

Respondent 7: Respondenten anser att det bör finnas en möjlighet att vara anonym. 4.2.1.1 Förklaring till ställningstagande angående om det går samt om man bör få vara anonym (intervju samt enkät)

När vi intervjuade respondenterna om de tycker att man bör ha möjligheten att vara helt anonym på internet så varierade åsikterna. De som var för att kunna vara anonym tyckte till exempel att det var viktigt att inte centrera makten till stora företag samt att det var en viktig del av yttrandefriheten och en plats för människor att diskutera saker som kan vara tabu eller något som man endast vill prata om anonymt.

Av de som var emot anonymitet i intervjuerna varierade orsakerna men exempel på

anledningar var att förhindra användare från att göra vad helst på internet samt att det var viktigt att motverka mobbning och samt propaganda från terrororganisationer som ISIS. I

(24)

24 enkäterna varierade åsikterna men några var inne på samma spår att det kan vara bra att staten kan övervaka för att bekämpa brottslighet samt terrordåd.

4.2.2 Analys

I studien utförd av Pew Research Center (2013) så ansåg 59 % av deltagarna att det ska vara möjligt att vara helt anonym och 37 % av deltagarna tror att det går att vara anonym på internet. I vår studie är motsvarande siffra ungefär hälften så hög (29,5%). Antalet som tror att det är möjligt att vara anonym skiljer sig även väsentligt åt. I vår studie där endast 10,3 % trodde att det var möjligt jämfört med studien av Pew Research Center (2013) där hela 37 % trodde att det var möjligt.

I intervjuerna trodde de flesta att det inte vara möjligt att var anonym. En av

respondenterna utvecklade sitt resonemang angående huruvida hen tror att det går att vara helt anonym på internet:

Respondent 5 - Nej, men man kan ju försvåra lite kanske. Men det är mest för sin egen känsla liksom vill de verkligen ta reda på det så tar de reda på det.

Svaret tyder på en känsla av uppgivenhet att undvika att bli spårad.

4.3 Förändrat beteende på grund av internetövervakning

84,7 % av deltagarna i vår enkät säger att de hört en del eller mycket om

internetövervakning. Av de som svarat att de hade hört talats om internetövervakning frågade vi huruvida de ändrat sättet de använder sökmotorer, social media, telefon,

mobilappar samt sms. Av de tillfrågade hade 16,9 % ändrat sättet de använder sökmotorer, 19,5 % ändrat sättet de använder social media, 19,5 % ändrat sättet de använder sin telefon, 29,5 % ändrat sättet de använder mobilappar och 9 % ändrat hur de kommunicerar via sms (se figur 4).

Figur 4

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90

Ändrat sättet de kommunicerar via sms Ändrat sättet de använder mobilappar Ändrat sättet de använder sin telefon Ändrat sättet de använder social media Ändrat sättet de använder sökmotorer Hört talats en del eller mycket om

internenetövervakning

Förändrat beteende på grund av internetövervakning

(25)

25 Dessa siffror kan jämföras med en studie av Pew Research Center (2015) där liknande frågor ställdes då de undersökte huruvida deltagarnas beteende online har förändrats sedan de fått reda på USA:s övervakningsprogram (se figur 5). I deras studie har 87 % av deltagarna hört talats om deras övervakningsprogram. Av dessa har 34 % ändrat hur de agerar genom någon åtgärd. 15 % av deltagarna har börjat undvika vissa appar, 15 % använt social media mindre, 14 % pratat mer direkt istället för online eller över telefon, 13 % avinstallerat vissa appar, 13 % tagit bort vänner eller avföljt människor, 11 % undvikit att använda vissa termer i

sökningar som kan öka granskning samt 8 % har tagit bort konton på sociala medier.

Figur 5

4.3.1.1.1 Intervjuresultat

Enligt företag som Facebook, Google samt Microsoft samlar de in användardata. Denna datainsamling sker exempelvis när du delar saker på Facebook, använder deras tjänster, sökningar via sökmotorer, enhetens placering, och användande av cookies samt kunna kolla din kommunikation via email. Har du hart talats om denna typ av

internetövervakning?

Respondent 1: Respondenten har hört talas om det innan men känner sig inte påverkad av vetskapen. När vi frågade varför så svarade respondenten att hen inte känner sig viktig nog att bli övervakad. Respondenten svarade att hen inte känner sig orolig över att bli

övervakad.

Respondent 2: Respondenten har hört talas om det innan men känner sig inte påverkad av vetskapen. Respondenten svarade att hen inte känner sig orolig över att bli övervakad. Respondent 3: Respondenten har hört talas om det innan. Respondenten har vidtagit

åtgärder för att hålla sig anonym på grund av denna vetskap genom att stänga av GPSen i sin mobil när hen inte behöver använda GPSen.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Tagit bort konton på sociala medier Undvikit att använda vissa termer i sökningar som…

Tagit bort vänner eller avföljt människor Avinstallerat vissa appar Pratar mer direkt istället för online eller över telefon Använt social media mindre Undvikt vissa appar Hört talats om USA:s övervakningsprogram

Förändrat beteende på grund av internetövervakning

(26)

26 Respondent 4: Respondenten har hört talas om det innan. Respondenten utvecklade att hen hade uppmärksammat att mycket av den information hen söker på Google visas som reklam på Facebook. Respondenten har inte ändrat sitt beteende på grund av sin vetskap om internetövervakning. Respondenten utvecklade att hen inte tänker i förväg att denne kan bli spårad utan märker det först efterhand.

Respondent 5: Respondenten är ändrat sättet det delar med sig på sociala medier, vilka saker man skickar i mail, typ av sökningar samt vilka sidor den går in på. Hen anser att det har haft en stor påverkan men anser inte det går att göra så mycket och lever på som vanligt. Dock tänker respondenten mycket på det och har ansträngt sig för att undvika samtidigt som hen anser att det är svårt.

Respondent 6: Respondenten har inte blivit påverkad av detta förutom att hen rensar cookies då och då.

Respondent 7: Respondenten tänker på det ibland. Ifall hen tillexempel vill lägga upp ett hemligt album med avsikten att ingen annan ska se på Facebook så vill hen inte längre lägga upp bilderna där.

4.3.1.1 Svar i enkät angående förändrat beteende på grund av internetövervakning Av de som svarat att de ändrat något beteende efter att ha hört talas om

internetövervakning ombads de att förklara av vilken anledning de gjort det i en öppen fråga. Flera av deltagarna var måna om sin personliga integritet och vill inte bli

sammankopplade med allt de gör på nätet:

”Jag ogillar att det jag söker på och väljer att skriva sparas i mitt namn och IP-adress och mycket annat, det är ingenting de behöver veta. Dock kan det vara bra i de fall av

kriminalitet som finns, så det är en svår fråga.”,

”Jag känner mig otrygg med vetskapen att företag och organisationer övervakar vad man gör på internet, speciellt om det har med ens privatliv att göra”,

4.3.2 Analys

I vår enkät kontra Pew Research Center (2015) studie är förändringen i beteende på de flesta frågor i studierna lika varandra och ligger inom intervallet 13-19,5 %. I vår studie har dock hela 29,5 % ändrat sättet de använder mobilappar, vilket skiljer sig från Pew Research Center (2015) studie där endast 15 % av deltagarna börjat undvika vissa appar och 13 %

avinstallerat vissa appar.

I enkäten kan vi se att i stort sett alla har hört talats om den internetövervakning som sker. Även i intervjuerna kan vi se att samtliga hört talats om den, dock svarar de flesta att de inte vidtagit några åtgärder. Citaten nedan exemplifierar att de respondenter som svarat att de inte förändrat sitt beteende helt enkelt inte bryr sig om den typen av övervakning:

(27)

27

4.4 Oro över internetövervakning

I vår enkät frågade vi huruvida deltagarna var oroliga över internetövervakning inom mobilappar, sökmotorer, sociala medier eller något annat område. Endast 24,4 % av

deltagarna var inte alls oroade över internetövervakning kopplad till sökmotorer, 25,6 % var inte oroade över interövervakning på mobilappar, 17,9 % var inte oroade över övervakning gällande social media. Inom övervakning gällande social media var 47 % delvis eller mycket oroade, 34,6 % var delvis eller mycket oroade över internetövervakning inom mobilappar och 34,6 % var delvis eller mycket oroade över internetövervakning kopplad till sökmotorer. 4.4.1.1 Intervjuresultat

Är du orolig är du över internetövervakning överlag skulle du säga?

Respondent 1: Respondenten svarade att hen inte känner sig orolig över att bli övervakad. Respondent 2: Respondenten svarade att hen inte känner sig orolig över att bli övervakad. Respondent 3: Respondenten svarade att hen inte känner sig orolig över att bli övervakad. Respondenten utvecklade svaret att genom att säga att det är utom hens kontroll.

Respondenten säger att hen vill använda Facebook och struntar då att hen kan bli

övervakad. Respondenten vill använda Facebook mer än vad denne är orolig för vad de ska göra med dennes personliga information.

Respondent 4: Respondenten är orolig och anser att man tänjer på gränserna mer och mer. Hen anser inte att det spelar någon roll om det är en stat eller företag som övervakar då det oavsett handlar om den personliga integriteten som minskar. Dock tror hen att man kan göra rätt mycket bara genom att inaktivera konton och sluta använda tjänster, men anser att det är oroande och dåligt då respondenten anser alla bör ha någon rätt till privatliv på internet. Respondent 5: Respondenten är delvis orolig. Hen anser att det är farligt att bygga

infrastruktur för ett övervakningssamhälle som fel person sedan skulle kunna utnyttja. Dagens makthavare, politiker och så vidare kanske inte har för avsikt att använda

massövervakning negativt eller kontroller en befolkning. Men hen tror att det är möjligt att det förändras över tid och i och med att det redan byggs en sådan infrastruktur där det är extremt lätt och billigt att massövervaka människor så anser respondenten att det är en farlig komponent.

Respondent 6: Respondenten är inte orolig. Hen tycker det är bra att man har koll på folk. Hen anser att det bör finnas för att undvika att forum skapas för vad som helst som har negativa effekter på samhället tillexempel mobbning, ISIS eller dylikt.

Respondent 7: Respondenten är inte orolig. Dock så undviker hen att göra vissa saker då den anser att det finns i baktanken men känner ingen orolighet.

4.4.2 Analys

Detta stämmer väl överens med Bergström (2014) där oron för deltagarnas integritet var högst vid tjänster som social media. Oron vid användning av till exempel sökmotorer var lägre. En förklaring Bergström (2014) anger är att sociala media är en mycket mer personlig

(28)

28 tjänst än en sökmotor. Dessutom skriver hon att sökmotorer har blivit så normaliserade att det anses som en nödvändighet. Nödvändigheten väger tyngre än oron över vilken data som samlas in vid sökningar på internet.

Denna förklaring liknar den som finns i Wakefield (2013) där användare som anser att belöningen är tillräckligt hög, som i det här fallet är att söka fram information via en sökmotor, med stor sannolikhet kommer att använda tjänsten trots att de anser att sin personliga integritet är hotad.

Bergströms (2014) förklaring är även lik den förklaring som presenteras i Park et al., (2012). Där förklarar författarna att det inte är ovanligt att användare är villiga att ge upp personlig information om sig själva i utbyte mot information eller användande av en tjänst, i detta fall en sökmotor. Detta stämmer bra överens med vad respondent 3 från personintervjuerna ger för svar. För respondenten väger viljan att använda Facebook tyngre än oron för att lämna ut sin personliga information.

Resultatet från personintervjuerna visar också att respondent fyra och fem uttrycker en oro kring utvecklingen av internetövervakning. De båda uttrycker att de är rädda för att deras personliga information ska komma i fel händer eller användas på ett negativt sätt. Detta stämmer överens med vissa svar från resultatet i Blank et al., (2014). I den studien berättar vissa deltagare hur de blivit tvungna att säga upp sig från sina arbetsplatser på grund av att deras arbetsgivare fått tillgång till känsligt material från deras konton på social media. Respondenterna från Blank et al., (2014) och våra två respondenter uttrycker alla en oro kring att deras personliga information på internet kan användas negativt eller hamna i fel händer.

I Paine et al. (2007) uttryckte respondenter också att de kände att det var hopplöst att försöka skydda sig från att bli spårad men att de försökte så gott de kunde. Detta liknar det svar som respondent tre gav från resultatet från personintervjuerna, där respondenten uttryckte att risken för att bli utsatt av internetövervakning var utanför dennes kontroll.

4.5 Acceptans av internetövervakning

Ingen av de tillfrågade ansåg att det var mycket acceptabelt att samla in den här typen av data från användarna. 30,8 % ansåg att det var delvis acceptabelt, 39,7 % ansåg att det är lite acceptabelt och 24,4 % tyckte inte alls det är acceptabelt. En av respondenterna från

personintervjuerna svarade att internetövervakning inte är acceptabelt då denne upplevde att det inte finns möjlighet att ha kontroll över vilken information som finns om en som internetanvändare.

De deltagare som svarat att de var oroliga över internetövervakning inom något område ombads att utveckla vad de var oroliga över i en öppen fråga. Flera svarade att de var oroliga för att informationen skulle hamna i fel händer. I många svar var begreppet kontroll centralt. Många deltagare uttryckte att deras beteende ändras om de känner att en extern aktör har kontroll över deras internet-aktivitet.

(29)

29 4.5.1.1 Intervjuresultat

Tycker du det är acceptabelt att samla in den här typen av data från användare?

Respondent 1: Respondenten svarade att det inte är acceptabelt för att hen känner att det går över gränsen till ens privatliv.

Respondent 2: Respondenten tyckte att det var okej att samla in data från användare ifall det används för reklam men tyckte inte att det var okej om datan skulle användas för politiska ändamål.

Respondent 3: Respondenten svarade att det inte är acceptabelt att samla in användardata. Respondent 4: Respondenten svarade att hen inte tycker om datainsamling men att hen förstår att användare av gratis tjänster på internet ibland måste ge upp sin personliga information för att få använda gratistjänsten.

Respondent 5: Respondenten tycker inte att det är acceptabelt under de premisser det görs nu. Hen anser att det skulle kunna vara acceptabelt ifall det gjordes under någon kontroll, att det inte delas med tredje part samt att användare kunde övervaka vad som finns lagrat om dem. Det skulle göra att alla har lika mycket information om vad som finns lagrat om

personen ifråga. Respondenten anser nu att man inte har någon aning hur mycket som finns lagrat om en.

Respondent 6: Respondenten tycker det är acceptabelt.

Respondent 7: Respondenten anser inte att det är acceptabelt då det är privat och förstår inte varför de samlas in.

4.5.2 Analys

Resultatet liknar det resultat som presenteras i Paine et al. (2007). I den studien svarade majoriteten att de inte tyckte att det var ok att datainsamling skedde. Flera respondenter svarade att de inte ville utsättas för Misuse of personal information (missbruk av

personuppgifter på svenska). Detta stämmer överens med vad respondent två svarade i personintervjun. Respondent två vill inte heller att dennes information ska missbrukas för exempelvis politiska ändamål.

4.6 Olika svar för liknande områden

I detta avsnitt presenteras resultat utan någon analys likt de analyser som utförts tidigare i hela avsnitt 4. Detta resultat presenteras här endast som underlag för spekulation i

diskussionsavsnittet.

På frågan ”Har du försökt dölja din identitet” så svarade 60,3 % ja. Av dessa som svarat ja så svarade 80,4 % nej på frågan ”Har du ändrat sättet du använder sökmotorer”. På frågan ”Har du tagit bort eller ändrat något som du postat” svarade 71,8% ja, av dessa så svarade 65,4 % nej på frågan ”Har du ändrat sättet du använder social media”. På frågan ”Har du använt tjänster som gör att du kan söka på webben anonymt” svarade 46,2 % ja, av dessa så svarade 80 % nej på frågan ”Har du ändrat sättet du använder sökmotorer”.