Läroplanen:retorik eller styrmedel. En studie om föräldrars och pedagogers tankar kring Läroplanen för förskolan

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Barn Unga Samhälle (BUS)

Examensarbete

15 högskolepoäng

Läroplanen: retorik eller styrmedel

En studie om föräldrars och pedagogers tankar kring Läroplanen för förskolan

The Curriculum - rhetoric or instrument

A study of parents and teachers thoughts on the Curriculum for kindergarten

Petra Nilsson

Christin Sjöström

BUV120hp

Barndoms och ungdomsvetenskap Höstterminen 2008

Examinator: Caroline Ljungberg Handledare: Johan Söderman

3

Abstract

Nilsson, P & Sjöstöm, C (2008). Läroplanen: retorik eller styrmedel Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola

Det som inspirerat oss till detta examensarbete har sin grund i vårt dagliga arbete i förskolan, där vi kommer i kontakt med föräldrar. Läroplanen är ett styrdokument för förskolan. Syftet med vårt examensarbete har varit att ta reda på hur föräldrar och pedagoger talar om Förskolans läroplan (Lpfö98). Vi har även valt att undersöka vilken funktion Läroplanen har för föräldrar och pedagoger, samt vilka föreställningar pedagoger har om föräldrarnas medvetenhet om den. Frågeställningar vi har utgått ifrån är: Vilken funktion har Läroplanen för förskolan för föräldrar och pedagoger? Vilka

föreställningar har pedagoger om föräldrarnas medvetenhet om Läroplanen för förskolan? Vilka föreställningar om Läroplanen för förskolan ger pedagoger uttryck för? Metoden vi använt oss av är kvalitativa intervjuer. Informanterna har bestått av

föräldrar och pedagoger på en småbarnsavdelning. Bakgrunden tar upp förskolans utveckling och förskolans egen läroplan samt samverkan mellan hem och förskola. Teoretiska utgångspunkter för arbetet är föräldrainflytande och professionaliseringen av förskolläraryrket. Vi har även berört Bronfenbrenners utvecklingspsykologiska teori. Vårt resultat pekar på att Läroplanen för förskolan inte fått den genomslagskraft som var avsedd, utan har en anonym plats i förskolans vardag, för såväl föräldrar som pedagoger.

5

Innehållsförteckning

Abstract ... 3

1 Inledning... 7

1.1 Introduktion till problemområdet... 7

1.2 Syfte och Frågeställning ... 9

1.3 Disposition... 9

2 Bakgrund ... 10

2.1 Förskolans historik ... 10

2.2 Lpfö98 ... 11

2.3 Samverkan mellan hem och förskola ... 13

3 Teori och tidigare forskning ... 15

4 Metodologiska utgångspunkter... 17 4.1 Kvalitativa intervjuer... 17 4.2 Urval... 18 4.3 Genomförande... 19 4.4 Forskningsetiska överväganden ... 20 4.5 Analysbeskrivning... 21 5 Resultat... 21

5.1 Presentation av föräldrarna och pedagoger... 21

5.2 Läroplanen som direktiv... 22

5.3 Läroplanen som icke existerande... 22

5.4 Läroplanen som icke uppmärksammad... 23

5.5 Läroplanen som en brygga mellan hem och förskola ... 25

5.6 Läroplanen i den dagliga verksamheten på förskolan... 27

5.7 Sammanfattning ... 28

6 Analys ... 29

6.1 Medvetenheten om läroplanen samt hur den uppmärksammas ... 30

6

6.3 Inflytande... 31

6.4 Samarbete ... 32

6.5 Sammanfattning och slutsatser ... 32

7 Diskussion och kritisk reflektion ... 34

Referenslista ... 37

Bilaga 1 ... 39

7

1 Inledning

När jag var liten

"När jag var liten kunde jag trolla.

Jag kunde göra underverk, läka sår och gå på vattnet, färdas obegränsat i tid och rum,

jag hade makt att förvandla världen eller skapa en ny. När jag var liten kunde jag trolla.

Det var innan de lärde mig att jag inte kunde."

Jonas Gardell (1992:104)

1.1 Introduktion till problemområdet

Vi är barnskötaresom under vår utbildning till lärare mot förskola och förskoleklass har fått ett utökat intresse av Läroplanen för förskolan, Lpfö98. Under vår utbildning har vår kunskap om Lpfö98 som pedagoger ökat. Vi upplever att läroplanen har en anonym roll i förskolans vardag. På Skolverkets hemsida kan vi läsa att en läroplan är en förordning som utfärdas av regeringen och som ska följas. Vi ska ständigt ha den med oss i vårt dagliga arbete. Läroplanen skall styra förskolans pedagoger i den dagliga verksamheten. Den uttrycker också vilka krav och förväntningar barn och föräldrar kan ha på förskolan (Lpfö98). Förskolan ska vara ett stöd till familjen i ansvaret som rör barnens fostran, utveckling och lärande. I samarbete med föräldrarna är förskolans uppgift att låta varje barn få möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar. Är föräldrar med barn i förskolan medvetna om detta styrdokument, som är det som alltid måste genomsyra förskolans verksamhet. I broschyren ”Förskolan är till för ditt barn” (Skolverket, 2007) uppmanas föräldrarna att tala om vad de tycker, för att på så sätt göra det lättare för personalen att ge just deras barn vad det behöver. Är läroplanen viktig för pedagogerna respektive föräldrarna? Vet föräldrar till barn i förskolan om att det finns en läroplan? Hur pass medvetna är föräldrarna och pedagogerna om

8

läroplanen? Detta är frågor som upptog vårt intresse. Vi har därför valt att skriva om Lpfö98 ur ett föräldraperspektiv, samt ur ett pedagogperspektiv.

Sedan 1998 har förskolan en egen läroplan med strävandemål och riktlinjer som personalen i förskolan är skyldiga att följa. Genom åren har det varit många kommittéer, utredningar och propositioner som har behandlat förskolans innehåll, utformning och mål. I ”Att erövra omvärlden, förslag till läroplan för förskolan” föreslog barnomsorg och skolkommittén 1997 att förskolan skulle bli en egen skolform inom skolväsendet (Granberg, 1998:174). Förslaget resulterade i dagens Läroplan för förskolan, Lpfö98. I Lpfö98 beskrivs verksamhetens värdegrund, mål och riktlinjer. Där beskrivs även förskolans uppdrag som betonar ett livslångt lärande där omsorg, lärande och fostran bildar en helhet.

Det är pedagogernas ansvar att synliggöra läroplanen i verksamheten, men hur tydliga är de? Vi är i vår undersökning intresserade av hur pedagoger uppfattar föräldrars medvetande angående Lpfö98. Hur medvetna är pedagogerna själva om att använda sig av den i verksamheten? Kvaliteten i förskolan är styrd av läroplanen. Om pedagogerna använder sig av läroplanen och gör föräldrarna medvetna om den anser vi att statusen kan höjas på förskolan. Samarbete med föräldrar är förordat i Lpfö 98 ”Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande” (Lpfö98:15). Genom att föräldrar är medvetna om Lpfö 98 kan inflytandet stärkas. Sandberg och Vuorinen (2007:8) menar att fokus på samverkan mellan hem och förskola har under senare år ökat, samt dess positiva betydelse för barns utveckling.

Vår uppfattning är att det finns olika stort intresse hos både pedagoger och föräldrar när det gäller Lpfö 98. Vi är intresserade av att ta reda på hur föräldrarna tolkar det pedagogerna förmedlar. Alla pedagoger har sin personliga kunskapssyn, sina värderingar och sin syn på läroplanen och dess betydelse. Deras tankar och värderingar påverkar hur föräldrar tar till sig information. Vi anser att det finns ett värde i att få reda på hur tydliga pedagoger är i sitt arbete.

9

1.2 Syfte och frågeställningar

Syftet med vårt arbete och vår undersökning är att undersöka föräldrars och pedagogers föreställningar om förskolans styrdokument. Vilken genomslagskraft har Lpfö 98 haft? Hur påverkar Lpfö 98 den dagliga verksamheten, enligt föräldrar respektive pedagoger?

Våra frågeställningar är:

• Vilken funktion har Läroplanen för förskolan för föräldrar och pedagoger? • Vilka föreställningar har pedagoger om föräldrarnas medvetenhet om

Läroplanen för förskolan?

• Vilka föreställningar om Läroplanen för förskolan ger pedagoger uttryck för?

1.3 Disposition

Vårt examensarbete är uppdelat i sju kapitel, med underrubriker. Vi kommer i nästa kapitel att presentera förskolans och Läroplanens bakgrund och historik samt Lpfö98 som den är idag. I kapitel tre presenterar vi teorier och tidigare forskning som är relevant för vår studie. Där motiveras även varför vi valt just dessa teorier och forskning. Det är vår tanke att du som läsare ska få en teoretisk bakgrund innan vi går in på vårt resultat.

I fjärde kapitlet redogör vi för vårt metodologiska val, samt tar upp vilken metod som använts för att få svar på frågorna. Vi redogör för varför vi gjort just detta val och redovisar tillvägagångssättet vid insamlandet av empirin. Urvalsgruppen presenteras med motivering samt hur vi gått tillväga, vid genomförandet. Vi klargör de problem som har uppstått. Forskningsetiska överväganden redovisas också.

Presentation av empirin finns i kapitel fem. Vi beskriver föräldrarnas och pedagogernas intervjusvar. Här presenteras även de skillnader och likheter mellan undersökningsgrupperna som vi kommit fram till genom våra intervjuer.

10

I kapitel sex presenteras analysen som kopplas till de teoretiska utgångspunkterna. Vi knyter ihop vårt resultat med teorin samt övriga delar i uppsatsen. Här klargörs även slutsatserna av undersökningen och frågeställningarna besvaras.

Vi kommer att titta på processen och undersökningen på ett självkritiskt sätt i kapitel sju, Diskussion och kritisk reflektion. Våra nya tankar och frågor utifrån vår undersökning redovisas också här.

2 Bakgrund

I vår uppsats vill vi redogöra för förskolans samt läroplanens historia för att kunna påvisa läroplanens betydelse för dagens förskola. För att förstå hur förskolan formats till att idag utgöra en del av utbildningssystemet är det nödvändigt att se tillbaka på historien genom årens lopp (Pramling Samuelsson & Sheridan, 2006:14). Som en del i detta kapitel lyfts synen på barns lärande fram och hur den har förändrats.

2.1 Förskolans historik

Freidrich Fröbel förespråkade att skolans uppgift var att barnen skulle förverkliga sina förmågor att tänka, värdera samt utveckla sinnenas uppfattningsförmåga. Hans elever i Keilhau fick ta del av hans filosofi genom att de blev medvetna om det egna medvetandet och hur de själv fungerade (Egidius, 2001:345-347). I vår nuvarande läroplan Lpfö 98 kan vi dra paralleller med Fröbels pedagogik, bland annat nämns att barnen ska ”ges möjlighet att bilda sina egna uppfattningar och göra val utifrån de egna förutsättningarna” (Lpfö98:4). Fröbel lade stor vikt vid de första skolåren i sin pedagogik. Han hade som grundtanke att barnens utveckling och lärande var till stor del beroende av att föräldrarna tog en aktiv roll och gjorde saker med sina barn, leken var huvudsysslan i hans barnträdgårdar. Ledarna i barnträdgårdarna var förskollärare och de skulle vara utbildade (Egidius, 2001:349).

11

I nu gällande läroplan för förskolan betonas att ”förskolans uppgift innebär att i samarbete med föräldrarna verka för att varje barn får möjlighet att utvecklas efter sina egna förutsättningar” (Lpfö98:5). Aktiviteter såsom mim, sång och dans var förekommande på de samlingar som ägde rum i Fröbels barnträdgårdar, bland annat för att träna rörelsemönster och leva ut känslorna (Egidius, 2001:349). I förskolans läroplan står det att förskolan ska främja varje barns lärande och utveckling genom att ”skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse” (Lpfö98:6).

Ellen och Maria Moberg (1874-1955, 1877-1948) sägs vara Sveriges första förskollärare. För att göra barnträdgårdarna tillgängliga för barn från fattiga hem startade Ellen och Maria 1904 den första Folkbarnträdgården (Granberg, 1998:172). Systrarna Moberg poängterade föräldrasamarbetets stora betydelse. Deras tankegångar om att barn lär genom aktivitet och att processen är viktigare än resultatet känns lika aktuell idag (Granberg, 1998:157). Under 1940-talet var behovet av arbetskraft stort. Det innebar att kvinnorna fick ut i arbetslivet och barnen behövde plats inom barnomsorgen. Det ansågs att det var bra för barnen att vara på daghem. Men på 1950-talet behövdes inte kvinnorna på arbetsmarkanden längre och då ansågs det att barnen mådde bäst av att vara med sina mammor. Daghemmen ansågs då inte vara bra för barnen. Bristen på arbetskraft återkom cirka tio år senare och då var enligt många återigen daghemmen bra för barnen (Granberg, 1998:173). I vår tids läroplan står det: ”Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande […] erbjuda en god pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet” (Lpfö98:8).

2.2 Lpfö98

Förskolans historia när det gäller läroplanen sträcker sig inte så långt tillbaka. Den första och enda läroplanen utkom 1998. Tidigare var förskolan en del av socialtjänsten. Huvuduppgiften var då att tillgodose föräldrarnas behov av omsorg (Niss & Söderström, 1996:9). 1996 överfördes förskolan från Socialdepartementet till Utbildningsdepartementet. En av orsakerna till detta var att Sveriges regering ville se en kvalitetshöjning i både förskolan och skolan. De ansåg att barns första år var viktiga i

12

det livslånga lärandet och ville därför skapa ett utbildningssystem med samma syn på utveckling och lärande under hela skoltiden. 1998 slutfördes reformen i och med att Skolverket övertog ansvaret för barnomsorgen och regelverket flyttades från socialtjänstlagen till skollagen (Skolverket, 2004:8). Enligt Wiklund och Jancke (1998:2) kan förskolans läroplan ses som ett tecken på den betydelse förskolan får i utbildningssystemet. Förskolan ska ge barnen ett tidigt stöd i deras livslånga lärande och en bra grund för vidare utbildning. Läroplanen innebar ett stöd för personalens pedagogiska arbete och för deras professionella självkänsla. Genom läroplanen fick personalen sin betydelsefulla del i barnens livslånga lärande bekräftad (Skolverket, 2004:41).

När Läroplanen för förskolan kom ändrades fokus, från föräldrarnas behov av omsorg till barnets behov och utveckling. Staten bestämde mål och riktlinjer för förskolans verksamhet och kommunen ansvarar för att varje förskola arbetar mot dessa mål. I Lpfö98 finns fem olika områden med mål och riktlinjer för förskolans verksamhet:

• Normer och värden • Utveckling och lärande • Barns inflytande • Förskola och hem

• Samverkan med förskoleklass, skola och fritidshem

Enligt Lpfö98 är det pedagogernas ansvar att bedöma hur riktlinjerna i läroplanen ska tillämpas. Det står också i läroplanen att föräldrarna ska ha möjlighet att påverka verksamheten. Läroplanen finns översatt till ett flertal olika språk. Lpfö98 bygger på skollagen. Kommunerna är skyldiga att tillhandahålla förskoleverksamhet där pedagogisk verksamhet bedrivs. Det ska även finnas personal med utbildning eller erfarenhet som kan tillgodose barnens behov av omsorg. Storleken och sammansättningen på barngruppen ska vara lämplig (Lpfö98:5). Genom att förskolan fått en läroplan omfattas utbildningssystemet av tre läroplaner; en för förskolan (Lpfö98), en för den obligatoriska skolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo94) samt en för de frivilliga skolformerna (Lpf94). Avsikten är att de tre läroplanerna skall

13

länka i varandra utifrån en gemensam syn på kunskap, utveckling och lärande (Lpfö98:3).

Enligt Kiviniemis undersökning anser föräldrar att läroplanen är viktig och alla kan förväntas ha kunskap i den. Att kunna påverka verksamheten är viktigt menar de föräldrar som är engagerade i föräldrarådet. Men enligt hennes undersökning har föräldrarna dålig kunskap om Lpfö98, bara två av sex föräldrar känner till den (Kiviniemi, 2007: 20).

I en studie presenteras att föräldrar till barn i olika förskolor i Skåne har olika stora kunskaper om Lpfö 98. Av sextiosex föräldrar anser sig inte ens hälften, trettio föräldrar ha bra eller mycket bra kunskaper om Lpfö98 medan de resterande trettiosex hade mindre bra eller dåliga kunskaper. Femtiosju av de sextiosex föräldrarna anser att det är viktig eller mycket viktigt att ha läroplanskunskaper men har alltså inte skaffat sig dem (Bengtsson & Olsen, 2004).

2.3 Samverkan mellan hem och förskola

I förskolan sker många möten mellan pedagoger och föräldrar men ofta är mötet bara ett utbyte av information. Om föräldrarna ska ha en möjlighet att vara med och påverka förskolans verksamhet måste pedagogerna skapa möjligheter till pedagogiska diskussioner (Skolverket, 2005:37). Det är viktigt att personalen berättar för föräldrarna om de strävandemål som läroplanen förmedlar. En förståelse för förskolan och dess uppdrag är nödvändig och en förutsättning för föräldrars möjlighet till inflytande. ”Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande” (Lpfö98:15). Det står också att: Arbetslaget skall ge föräldrarna möjligheter att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen (Lpfö98:16). I Skolverkets broschyr (2007:1) utmanas föräldrarna att tala om vad de tycker för att på så sätt göra det lättare för personalen att ge just deras barn vad det behöver. Där står även att när personalen planerar ska de ta hänsyn till föräldrarnas synpunkter och att föräldrarna ska få vara med och utvärdera

14

verksamheten. ”Arbetslaget skall se till att föräldrarna blir delaktiga i utvärderingen av verksamheten (Lpfö98:16).

”Förskolan skall komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn skall kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen skall därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen” (Lpfö98:15). Föräldrasamverkan är en förutsättning för en väl fungerande verksamhet, där föräldrarna måste ses som naturliga samarbetspartners enligt Kennedy. Hon anser att det är en osäkerhet och rädsla som ligger till grund för den felaktiga tolkningen från både föräldrars och pedagogers sida. Pedagogerna ersätter föräldrarna och är inte ett komplement. Hennes åsikt är att de som arbetar i förskolan bör vara tydliga i pedagogrollen och synliggöra både sin roll och göra verksamhetens innehåll tydligt för att hindra att osäkerhet och förvirring uppstår. Hon anser att dokumentationen är en möjlighet för föräldrar att bli deltagande i barnens vardag på förskolan samt en möjlighet att få syn på sidor hos barnet som det inte visar i hemmet. När pedagogerna visar på de positiva sidorna stärker de föräldrarna i sin roll menar Kennedy. Grunden för samarbete är enligt henne de dagliga kontakterna i tamburen, diskussioner på ett pedagogiskt plan bör vänta tills det etablerats en kontakt. Hon menar även att föräldrar har en samverkan som de överlag är nöjda med genom att bidra med praktiska saker som exempelvis snäckor, kottar, plantor eller virke till ateljén. Genom att delta i möten och ta del av dokumentationer eller vara med i föräldraföreningen är andra mer pedagogiska sätt att vara delaktiga på anser Kennedy. Hon menar att föräldrar måste ges möjlighet att delta utefter deras egen situation eftersom alla har olika livsvillkor (Kennedy, 1999:168-169).

Läroplanen för förskolan lyfter fram samverkan mellan förskola och hem som ett viktigt område. Förskolans arbete med barnen skall ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmet (Skolverket, 2005:37). Enligt Pramling Samuelsson och Sheridan (2006:136) ligger initiativet till samverkan med hemmet på lärarna. Men de påpekar också att det inte betyder att det är ett misslyckande om pedagogerna inte får med sig alla föräldrar. Föräldrarna ska få möjlighet att vara med och påverka verksamheten (Pramling Samuelsson & Sheridan, 2006:134). Det förutsätter att förskolan är tydlig i sin information angående den pedagogiska verksamheten, samt mål och innehåll i

15

Lpfö98. Flising, Fredriksson och Lund (1996) menar att föräldrar måste få en förståelse för förskolan och dess uppdrag. Det är nödvändigt och en förutsättning för föräldrars möjlighet till inflytande. Pedagogerna har den största inblicken i verksamheten och därför är det deras skyldighet att hjälpa föräldrarna att få en inblick i verksamheten.

Föräldrarnas vilja och engagemang att delta i verksamheten är beroende av på vilket sätt deras åsikter bemöts. Det finns många orsaker till att föräldrar har olika syn och förväntningar på förskolan och dess verksamhet. ”Föräldrars kunskaper och erfarenheter varierar, och deras syn på kunskap, vad kunskap är och hur man bäst tillägnar sig kunskap uppvisar också stor variation. De kan också ha olika syn på barn, barns fostran och utveckling” enligt Flising, Fredriksson och Lund (1996:15).

3 Teori och tidigare forskning

Vi kommer här att ta upp teorier och tidigare forskning kring ämnen som berör frågeställningen. Beröringspunkter som framförs är bland annat föräldrainflytande, professionaliseringen av förskolläraryrket samt Lpfö98.

Det pedagogiska uppdrag förskolan har är endast uppmärksammat inom själva förskolan. Allmänheten är normalt inte intresserad av att diskutera om vem ansvaret ligger på när det gäller pedagogiken i förskolan, inte heller finns något intresse av att diskutera Lpfö98. Läroplanen är däremot viktig för professionaliseringen av förskolläraryrket. Det är här det ska föras en diskussion angående betydelsen av läroplanen enligt Berntsson (1999:198-199). Hon anser vidare att det kan vara problem med det av läroplanen föreskrivna föräldrainflytandet, vilket ska innefatta verksamhetens pedagogiska innehåll. Här menar Berntsson att monopolet på kompetens gällande förskolepedagogik inte blir möjlig att hävda för förskollärarna om de samtidigt ska tillgodose föräldrarnas inflytande. Dock anser hon att föräldrars inflytande är viktig men att uppfattningen kan bli att förskollärarna deprofessionaliseras då även det pedagogiska i verksamheten tillåter föräldrainflytande.

16

De allmänna rådens inflytande och kontroll över förskolepersonalen var inte lika stor som Lpfö98 nu är, eftersom läroplanen innehåller föreskrifter som är bindande, det är ett styrdokument. Läroplanen är ett konkret dokument som är till nytta för barn och samhället, bland annat underlättas barnens skolgång (1999:204-206). Förskoleverksamheten är god och kompetensen hos förskollärare är värdefull men förskollärarna profilerar inte verksamheten, utan bedriver den. För att profilera professionalismen hos förskollärarna samt värdet av verksamheten och kompetensen kan utgångspunkten i Lpfö98 vara bra enligt Berntsson (1999:210).

Vi formas i ett socialt samspel med människor, vi förändras och anpassar oss till olika miljöer. Persson (1998:99) menar att barn har blivit samhällsvarelser. Enligt den amerikanska utvecklingspsykologen Bronfenbrenner sker barns utveckling som ett resultat av individens samspel med sin omgivning (Persson, 1998:88). Vi påverkas av vår omgivning, vår miljö. I det som Bronfenbrenner betecknar som mikrosystem har vi barnet i dess närmiljö, framför allt familjen. När barnet växer upp kommer de att ingå i flera mikrosystem; förskolan, kompisarna, grannarna osv. Dessa olika mikrosystem påverkar barnet men samtidigt påverkar barnet sin närmiljö (Persson, 1998:88). Samspelet mellan de olika miljöerna påverkar barnet. Föräldrar och förskolepersonal fyller olika funktioner i barnets liv. Enligt Persson (1998:132) är det personalens uppgift att stärka föräldraskapet. Persson anser också att förskolan är bärare av en specifik kultur och att det därför krävs en medvetenhet om förskolans historiska rötter, teorier och organisation.

Berntsson framhåller i sin artikel att ”förskollärares kompetens kan sägas bestå av teoretiska, praktikgrundande och personlighetsrelaterade kunskaper” (1999:201). Hon anser att det är skillnader mellan förskolans läroplan och skolans när det gäller ansvaret för den pedagogiska delen. I skolan är det pedagoger som har ansvaret, medan det i förskolan är hela arbetslaget som har ett gemensamt ansvar, barnskötare såväl som förskollärare. Eftersom barnskötare inte har någon utbildning i pedagogik anser Berntsson att värdet på förskollärarutbildningen påverkas negativt på grund av att också barnskötarna är ansvariga för förskolans pedagogiska arbete. En strategi som skulle kunna öka den professionella statusen hos förskollärarna är enligt Berntsson att utestänga barnskötarna från yrkesmonopolet (1999:202-203).

17

Berntsson anser att Lpfö 98 har som syfte att förmedla kunskaper som ”är till nytta, har värde, för såväl det enskilda barnet som för samhället” (1999:206). Berntssons åsikt är att läroplanen är positiv för att förhöja förskollärarstatusen, yrket får en professionell status genom förskollärarnas höga kompetens, tillsammans med verksamhetens innehåll som är styrt av målen i Lpfö 98 (1999:209). Föräldrar har enligt Berntsson inget speciellt intresse av det pedagogiska innehållet i verksamheten, hon anser även att förskollärare är dåliga på att profilera sin verksamhet. Hon anser att en bra utgångspunkt för att visa professionalismen i förskolan är att använda sig av Lpfö 98 (1999:210). Enligt Ekströms undersökning menar en pedagog att läroplanen har en betydelse för formuleringen av verksamheten. Några pedagoger anser att de blivit betydelsefulla och att de fått en klarare bild över uppdraget i och med läroplanens tillkomst. I hans undersökning framkommer att den pedagogiska rollen för förskolan har lyfts fram och läroplanen har även bidragit till att förskollärarstatusen har stärkts menar pedagogerna. Läroplanen har inte ”inneburit några förändringar av verksamheten” utan den ”betraktas som en bekräftelse på den verksamhet som redan sedan tidigare bedrivs” enligt Ekström (2007:161).

4 Metodologiska utgångspunkter

Under kapitlet om metodologiska utgångspunkter redogör vi för vårt metodval, samt tar upp vilken metod vi använt oss av för att få svar på våra frågor. Vi redogör också för varför vi gjort just detta val. Här redovisas på vilket sätt vi gått tillväga när vi samlade in vår empiri. Urvalsgruppen presenteras med motivering samt hur vi gått tillväga vid genomförandet. Vi redogör även för problem som har uppstått. Forskningsetiska överväganden redovisas också.

4.1 Kvalitativa intervjuer

Som metod har vi valt att använda oss av intervjuer, vilket är en kvalitativ undersökningsmetod. Anledningen till att vi valde att göra en kvalitativ undersökning var att vi ville få en djupare kunskap av ett fåtal pedagogers och föräldrars åsikter om

18

förskolans läroplan. Vi har använt oss av öppna frågor utan svarsalternativ. Enligt Patel och Davidson ger kvalitativa intervjuer intervjupersonerna utrymme att ”svara med egna ord” (2003:76). Det är av vikt att släppa fram informantens personliga åsikter och ställningstagande. Intervjuaren ska inte lägga in sina egna värderingar och på det sättet påverka svaret (Johansson & Svedner, 2001:26-27). Vår förhoppning var att intervjuerna skulle ge oss en inblick och förståelse i hur föräldrar respektive pedagoger talar kring Lpfö98. Vi var inte intresserade av att visa någon absolut sanning utan vi ville göra en beskrivning av hur det kan se ut. Intervjuerna valde vi att spela in på diktafon. Som intervjuare är vi mer aktiva och delaktiga, då vi inte behöver göra anteckningar. När vi tog kontakt med intervjupersonerna frågade vi också om det gick bra att vi använde oss av diktafon. Om det hade varit besvärande för våra intervjupersoner och de inte hade velat bli inspelade hade vi anpassa oss efter situationen och anteckna med papper och penna. Alla intervjupersonerna ansåg att det gick bra att vi använde diktafonen. Uppföljningsintervjuer tänkte vi genomföra vid behov om vi kände att vi missat något. Intervjuerna genomfördes på förskolan där pedagogerna är verksamma, samt där föräldrarna har sina barn. Vi anser att de känner sig trygga och avslappnade i den för dem kända miljön på förskolan.

4.2 Urval

Vi valde att intervjua fyra föräldrar och fyra pedagoger från en och samma förskola och avdelning. Urvalet skedde genom att vi ville göra undersökningen på en småbarnsavdelning. Eftersom vår tanke var att det empiriska underlaget skulle bestå av likvärdigt material valde vi att intervjua samma antal föräldrar som pedagoger.

Föräldrarna valdes ut slumpvis. En blev tyvärr sjuk, men en annan förälder ställde med kort varsel gärna upp. Vår förhoppning var att kunna intervjua både kvinnor och män. Eftersom det endast finns kvinnliga pedagoger på den avdelning som vi valt, stod vår förhoppning till någon pappa. Endast en man hade möjlighet att ställa upp av olika anledningar. Vår pedagogintervjugrupp har bestått av två förskollärare och två barnskötare. Alla fyra har lång erfarenhet av förskolan, de har arbetat inom förskolan

19

även före Lpfö98:s tid. Två av föräldrarna har vars ett barn, medan de andra två föräldrarna har två till tre barn.

Genom ett informationsblad där vi presenterade vårt examensarbete, var vår förhoppning att få föräldrarna intresserade som intervjupersoner. Vi har inte gjort något urval bland pedagogerna, utan valde att intervjua de fyra som arbetar på avdelningen. Vi valde en avdelning som ingen av oss arbetar på för att vi inte ska ha några förutfattade meningar om föräldrar eller pedagoger. Det är en förskola i ett mindre samhälle, bostäderna består mest av villor och gårdar samt en liten del hyresrättslägenheter. Det är en fördel att ha lite kännedom om förskolan därför väljer vi att göra intervjuerna på denna förskola. Det kan också tillföra information till förskolan som kan bidra till ett bättre samarbete mellan föräldrar och pedagoger.

Vi är medvetna om att vår forskningsstrategi inte är helt förutsättningslös eftersom vi är verksamma i rektorsområdet vilket innebär att vi är färgade av våra yrkeserfarenheter. Enligt Patel och Davidson (2003:24) är alla forskare omedvetet färgade av sina erfarenheter och gör omedvetna val av studieobjekt och teorier samt utesluter andra alternativa tolkningar.

4.3 Genomförande

Under våren började vi med att skriva en projektplan utifrån våra frågeställningar, samt samlade på oss material. Vi läste in oss på de teoretiska underlagen kring läroplanen och samverkan med föräldrar. I god tid tog vi kontakt med rektorn för att informera om våra planerade intervjuer. Vi ville informera rektorn om vårt examensarbete, dess syfte och vårt tänkta tillvägagångssätt. Sedan tog vi kontakt med de berörda pedagogerna på avdelningen och berättade om vårt syfte. Det informationsblad som vi skrivit delade vi ut till föräldrarna, där vi presenterade oss och vår tänkta undersökning (bilaga 1). Vi kom sedan tillsammans med intervjupersonerna överens om tid för intervju. Att enbart informera dem om att intervjun kom att handla om läroplanen för förskolan och deras tankar kring den var ett medvetet val från vår sida för att intervjupersonerna inte skulle

20

läsa in sig på Lpfö98. Vi började samla in vårt empiriska material i slutet av september (bilaga 2).

För att intervjuerna skulle vara så lika utformade som möjligt bestämde vi oss för att dela upp intervjuerna mellan oss så att en av oss tog föräldraintervjuerna och den andra tog pedagogintervjuerna. Detta gick tyvärr inte att genomföra på grund av pedagogernas och föräldrarnas val av tid för intervjuerna. Vi intervjuade två föräldrar och två pedagoger var. Intervjuerna genomfördes på den förskola som föräldrarna har sina barn och där pedagogerna arbetar. Den beräknade tiden för varje intervju var cirka 30 minuter, de flesta intervjuerna tog mellan 15-20 minuter vilket var tillräckligt.

Det insamlade materialet har vi transkriberat och bearbetat. Vi skrev ut samtliga intervjuer och läste igenom dem ett flertal gånger för att försöka hitta olika mönster. Eftersom vi utgick ifrån varje enskild fråga kunde vi urskilja mönster och kopplingar till litteratur som vi tagit del av. Under hela arbetets gång har vi studerat litteratur, artiklar och annan information och fördjupat oss på områden som varit relevanta för vårt ämne. Tidsplanen som vi gjorde, och som vi under arbetet lyckades hålla oss till, var viktig för att uppnå målen för vår studie och slutligen examinationen.

4.4 Forskningsetiska överväganden

Intervjupersonerna blev informerade om vårt examensarbete och till viss del dess syfte. Eftersom vi ville ta reda på hur föräldrar och pedagoger spontant talar kring läroplanen, valde vi att inte delge dem frågorna före intervjuerna. Vi ville inte att de skulle komma ”pålästa”, för att få spontana svar. Namnen vi använder oss av i arbetet av är inte korrekta. I våra noteringar förekommer endast fingerade namn, kön och intervjukategori. Materialet används endast i vårt examensarbete. Det behandlas konfidentiellt. Varken förskola, pedagoger eller föräldrar ska kunna spåras eller identifieras i arbetet. Enligt konfidentialitetskravet om forskningsetiska principer ska enskilda människor inte kunna identifieras av utomstående (Vetenskapsrådet, 2002:12).

21

4.5 Analysbeskrivning

För att komma närmare frågeställningens resultat är den kvalitativa metoden vårt arbetssätt. Att genomföra en kvalitativ forskning innebär att resultatet tolkas med hjälp av erfarenheter och föreställningar (Patel & Davidson, 2003). Vi samlade in vår empiri på en småbarnsavdelning på en mindre ort. Efter att vi transkriberat intervjuerna var för sig, tolkade vi tillsammans materialet. Vi försökte hitta mönster och samband i det material vi samlat in. Intervjufrågorna är en hjälp att få svar på själva frågeställningen. Enligt Patel och Davidson (2003:119) dyker det upp olika tankar under arbetets gång och dessa bör tas vara på, till när analysen ska göras. För att kunna uppmärksamma likheter och olikheter utgick vi från vårt syfte och vår frågeställning, när vi tolkade materialet.

5 Resultat

I vår presentation av empirin har vi valt att lägga fram föräldrarnas och pedagogernas svar tillsammans under gemensamma teman. Syftet med våra intervjuer har varit att undersöka pedagogers föreställningar om förskolans styrdokument, samt att utröna vilken funktion Läroplanen för förskolan har för föräldrar respektive pedagoger. Vi är även intresserade av vilka föreställningar pedagoger har om föräldrarnas medvetenhet om Läroplanen för förskolan.

5.1 Presentation av föräldrarna och pedagoger

Vår ena undersökningsgrupp består av fyra föräldrar, tre kvinnliga och en manlig. Vi har valt att presentera dem som F1, F2, F3 och F4. Samtliga föräldrar har barn på samma avdelning. Förälder 1 och förälder 2 har fler barn på andra avdelningar eller i skolan, medan förälder 3 och förälder 4 enbart har barn på den aktuella avdelningen. Åldern på våra föräldrainformanter är 26-40 år. Vår pedagogintervjugrupp består enbart av kvinnor, två förskollärare och två barnskötare i åldrarna 41-59 år. Vi har valt att presentera dem som P1, P2, P3 och P4. Samtliga pedagoger har lång erfarenhet av

22

förskolan. De har arbetat inom förskolan även före Lpfö98:s tid. Vi har valt att ta med vissa citat som förtydligar vår insamlade empiri.

5.2 Läroplanen som direktiv

Vad betyder Lpfö98 för dig som pedagog, var den första frågan vi ställde. Pedagogerna anser att läroplanen är ett verktyg, riktlinjer men framförallt direktiv som de ska jobba efter. Någon anser att de gjorde samma saker innan Lpfö98 kom som de gör nu, vilket följande citat visar:

Innan hade man ingenting, men man gjorde samma saker (P3).

Pedagogerna betonar att de använder sig av läroplanen som en utgångspunkt i sin planering av verksamheten och i arbetet med barnen. Några påpekar att läroplanen ligger till grund för allt arbete i förskolan. De var alla överens om att läroplanen alltid finns med i deras tankar. En pedagog tycker att läroplanen är ”rätt så enkelt upplagd” (P4). Medan en annan av pedagogerna (P1) upplever att den lille läroplanen på fickan är mycket lättare att hitta i.

5.3 Läroplanen som icke existerande

1998 fick förskolan sin första läroplan, som är det styrdokument som ska genomsyra förskolans verksamhet. Pedagogerna har delade meningar då vi frågar om hur medvetna de tror att föräldrarna är om Lpfö98. Några anser att det varierar hur medvetna olika föräldrar är. En förskollärare anser att föräldrarna vet att det finns en läroplan, men inte vad den innehåller. En av pedagogerna menar att vissa föräldrar inte är intresserade, utan de är bara glada att deras barn har det bra på förskolan. En annan pedagog talar om att föräldrarna inte är så medvetna, men hon har en förklaring till det:

23

En pedagogs åsikt är att enstaka föräldrar är väldigt intresserade. Hon anser att det beror på att de redan är insatta i skolans värld med läroplaner. Hon upplever också att de föräldrar som studerar har en större inblick i läroplanen. Hälften av pedagogerna upplever inte att föräldrarna själva pratar eller frågar om läroplanen. En pedagog berättar i intervjun att hon inte tror att föräldrarna läser den ”rätt upp och ner”. Hon tycker att det skulle vara enklare punkter. Majoriteten av föräldrarna visste inte att det fanns en läroplan, men alla menar att det finns något som styr verksamheten. En förälder blev nyfiken efter vår intervju och hade en fråga:

Finns det en generell för hela landet eller är det bara kommunen (F2)?

En annan förälder uttrycker sig enligt följande:

Jag har aldrig sett den och vet inte vad som står i den (F1).

Ett annat svar vi fick när det gäller medvetenheten om läroplanen var:

Jag vet att de sjunger och är ute och så. Jag tror att det finns något som styr verksamheten (F3).

5.4 Läroplanen som icke uppmärksammad

De flesta av pedagogerna uppger att de brukar informera föräldrarna om läroplanen genom grovplanering som föräldrar får ta del av. De uppger också att läroplanen finns invävd i informationsbladet som föräldrarna får vid inskolningen, när vi undrar hur de synliggör Lpfö98 för föräldrarna. En pedagog (P3) berättar att de pratar om läroplanen för förskolan vid föräldramöten. Samma pedagog upplever att det kan bli för mycket att prata om läroplanen på introduktionsmötet. Hon anser att det är så mycket annan information till föräldrarna då. Hon berättar vidare att i månadsbreven som skickas hem skriver de också utdrag ur läroplanen. Hon påpekar också att förr delades läroplanen ut, när den var ny:

24

Hon anser att det pratades mer om Lpfö98 när den var ny än vad det görs nu.

Dokumentation är en naturlig del av förskolans vardag. Flertalet av pedagogerna påpekar att det i dokumentationen finns bilder och text som är kopplad till förskolans läroplan. När det gäller läroplanens tillgänglighet för föräldrarna uppger en av informanterna (P4) att läroplanen hänger på väggen i hallen. Samma pedagog upplever inte att föräldrarna själva frågar om läroplanen, men kommenterar själv vad hon anser det kan bero på:

De ska kanske veta mer om den, för att kunna fråga (P4).

Pedagogerna talar omedvetet om läroplanen, den finns i bakhuvudet enligt en pedagog:

Det bubblar nog ur en utan man är medveten ibland (P1).

Föräldrarna upplever inte att pedagogerna uppmärksammar Lpfö98 för dem. Detta inser vi då vi ställer frågan om på vilket sätt pedagogerna uppmärksammar Lpfö98 för dem. Två av de intervjuade föräldrarna uppger att de inte själva varit aktiva och sökt informationen. De lägger ansvaret till bristen hos sig själva. En förälders svar på frågan angående skriftlig information om läroplanen är:

Det är möjligt men det där är jag själv lite dålig på, att kontrollera (F1).

Flertalet av föräldrarna anser att det är mycket information i början och att de kanske inte alltid tagit det till sig:

Jag tror jag har läst det någonstans i något utav papperna man har fått (F2).

Föräldrarna anser att de fått så mycket information så det är svårt att komma ihåg. Framförallt påpekar föräldrarna att det är mycket information i samband med inskolningen. En förälder har ett förslag på hur informationen kring Lpfö98 kan lösas:

Kan bli för mycket precis när man börjar […] kanske prata mer om den efter man varit här ett tag (F4).

25

Föräldern upplever att det är så mycket praktiska saker att tänka på i början. Det viktigaste för alla föräldrarna är dock att barnet trivs och mår bra, vilket följande citat tyder på:

Det blir så mycket då när man får så mycket papper. Allting handlar ju om hur barnet mår. Det viktiga är att mitt barn mår bra (F3).

Inte viktigt att jag måste veta att just det är från läroplanen. Att det finns riktlinjer räcker. Så länge det fungerar bra (F4).

5.5 Läroplanen som en brygga mellan hem och förskola

Pedagogerna anser att de arbetar för föräldrainflytande på olika sätt, då vi frågar om hur de arbetar för föräldrarnas möjlighet till inflytande. Hälften av pedagogerna betonaratt utvecklingssamtal är ett tillfälle för föräldrar att få inflytande. En pedagog (P3) talar om att det vid utvecklingssamtal kommer upp om hur de arbetar på förskolan och vad de kan göra för barnet. Här får föräldrarna möjlighet att tycka till och tillsammans med pedagogen diskutera hur de vill att förskolan ska arbeta för just deras barn. Pedagogen framhäver också i intervjun att förskolan är ett komplement till hemmet och att föräldrarna är viktigast för sitt barn. En pedagog (P4) berättar att de uppmanar föräldrarna att ta kontakt och fråga om det är något. Hon berättar också att de pratar om möjligheten till påverkan och kontakt på föräldramöten. Flera pedagoger betonar den dagliga kontakten. De pratar med föräldrarna varje dag och då kommer det upp saker som föräldrarna tycker är viktiga. En pedagog (P4) anser att det är det praktiska som berör deras barn som är viktigast för föräldrarna:

Det är det praktiska de vill ha inflytande över och det går vi ju tillmötes (P4).

En pedagog (P2) talar om att ”De vill att barnen mår bra och har det bra, utvecklas och har roligt” när det gäller vad hon tror att föräldrar vill ha för inflytande. Pedagogerna upplever att föräldrarna är nöjda bara barnen mår bra.

Vi ställde en fråga till föräldrarna om hur stort inflytande de har över verksamhetens innehåll och om de har möjlighet att påverka verksamheten. Överlag menar föräldrarna

26

att de kan påverka verksamheten men tycker att de är nöjda. Tre av de fyra ser det som att de bara behöver påverka då det är något negativt. En påpekar att hon inte känt att hon velat ändra på något:

Hade det varit något som jag velat påverka hade jag ju sagt det, något jag inte tyckte var bra (F4).

En annan förälder svarar på vår fråga om hur stort inflytande hon har över verksamhetens innehåll:

Jag har inte tyckt, än så länge, att jag måste ändra på något (F3).

Alla föräldrarna upplever att om de velat påverka något hade de kunnat göra det, och troligtvis fått gehör för det. Det kom också upp under våra intervjuer att föräldrarna upplevde att de fick information om vad som hänt under dagen när de kom och hämtade sina barn. En förälder ansåg att de kunde ta upp saker som de velat påverka då. En annan fråga som vi ställde var hur föräldrarna anser att samarbetet mellan förskolan och hemmet fungerar. Föräldrarna upplever att samarbetet överlag fungerar bra. De känner att de får gehör för praktiska önskemål såsom mat och kläder. En förälder upplever dock att de sagt till flera gånger och att det händer ingenting. ”Då kan man tycka att där fungerar inte samarbetet” (F1). En annan av våra informanter hade reagerat på att pedagogerna inte kunde dela ut penicillin. Hon hade sin egen förklaring till det;

Men det kanske finns några lagar eller någonting som styr, det vet jag inte (F3).

En annan förälder berättar att det finns möjlighet att delta i föräldrasamverkansgruppen, men de är så nöjda:

Jag är inte en sådan där petig person som håller på med små detaljer heller (F2).

Återigen kommer det upp att föräldrarna endast anser att de bara behöver påverka och ha inflytande när något inte är bra eller när något behöver ändras.

27

5.6 Läroplanen i den dagliga verksamheten på förskolan

Majoriteten av de intervjuade pedagogerna framhäver framförallt att de använder Lpfö98 då målen för avdelningen ska skrivas ner. Dock uttrycker sig en av pedagogerna att hon inte tycker att Lpfö98 påverkar den dagliga verksamheten,

Lpfö98 i sig tycker inte jag påverkar. Det som står i Lpfö98 överensstämmer med hur vi arbetar (P2).

Hon upplever att de inte har förändrat sitt arbete sen Lpfö98 kom, utan de gjorde redan så. Hon fortsätter med att betona att det känns skönt att de gör rätt. På frågan om hur pedagogerna anser att Lpfö98 påverkar den dagliga verksamheten får vi olika svar,

Inte så mycket (P4).

Den ska genomsyra hela verksamheten (P3).

Den har man nog i huvudet hela tiden tycker jag (P1).

En av pedagogerna anser inte att de vardagliga rutinsituationerna, även de, är omfattade i Lpfö98:

Det är mycket rutiner på småbarnsavdelning byta blöjor, leka med dem, sitta på golvet, det är mycket viktigt, då kommer de. Sova, hjälpa till med maten. Sitta i famnen och läsa för dem. Ge dem tid och låta dem vara (P1).

Medan en annan pedagog menar att allt de gör kommer från läroplanen, även rutinsituationer. ”Allt går in där.”(P3) Hon menar att det är viktigt att ta tillvara alla småstunder. Hon framhäver att barnen lär av varandra genom att titta på varandra. Niss och Söderström (1996:63) tar upp just vardagsrutiner ”[i] vardagen kan läroplanens olika innehåll tillämpas på ett naturligt sätt”. De påpekar dock att det krävs engagemang och kunskap för att ta tillvara de självklara vardagssituationerna (a.a.).

Angående om läroplanen har någon betydelse för föräldrarna och deras barn, i den dagliga verksamheten på förskolan är alla överens. Det är viktigt att det finns något att följa, någon variant av gemensamma direktiv anser föräldrarna. Även om de inte vet att

28

det finns en läroplan och vad som står i den så uttrycker de att det är viktigt att det finns något nedskrivet som följs, så att inget glöms bort. En förälders synpunkt är:

Finns det inte uppskrivet någonstans så finns det risk för att de bara sysslar med sådant som är kul och låter annat falla vid sidan (F2).

Alla föräldrar talar om det som står i läroplanen utan att veta om det och uttrycker sig exempelvis enligt följande:

Det absolut viktigaste är att ge dem en självkänsla och att ge dem det att ta hänsyn till varandra och att förstå att alla är lika värda (F2).

Jag vet ju att de har målat eller varit ute mycket och varit på utflykter och så där […] till exempel sång det ska ju vara en del av barnens uppväxt, tycker jag i alla fall (F3).

Vi hade samtal när han skolades in (F4).

En förälder tror att riktlinjerna som pedagogerna ska gå efter har betydelse för den dagliga verksamheten på förskolan. Samma förälder menar dock att:

Det de gör är kanske bättre än det de ska göra (F1).

5.7 Sammanfattning

När det gäller att göra föräldrarna medvetna om Lpfö98 berättar pedagogerna att de ger information om läroplanen redan vid inskolningen. De informerar även om läroplanen genom att visa och berätta vad och hur de ska arbeta samt vilka mål de strävar efter. Föräldrarna får ta del av Lpfö98 genom information vid föräldramöten, i grovplaneringarna samt i månadsbreven, där det citeras från Lpfö98. I barnens dokumentationer finns bilder och text som är kopplat till Lpfö98. Läroplanen finns även tillgänglig, ett exemplar hänger i hallen. Trots pedagogernas svar när det gäller hur de uppmärksammar Lpfö98 känner flertalet av föräldrarna inte till att det finns en läroplan för förskolan. De tror dock alla att det finns något som styr verksamheten. Föräldrarna anser att de får så mycket information i början. Dock tyder pedagogernas svar på att de delger föräldrarna läroplansinformation kontinuerligt.

29

Läroplanen ska genomsyra förskolans verksamhet. Pedagogerna framhäver att de använder Lpfö98 då målen ska sättas, samt att de ständigt har den med sig i sitt dagliga arbete med barnen. Även om föräldrarna inte vet att det finns en läroplan och vad som står i den, uttrycker de att det är viktigt att det finns direktiv att följa. Föräldrarnas intervjusvar kring erfarenhet och förväntningar på verksamheten följer läroplanens riktlinjer, trots deras okunskap om vad som står i läroplanen.

I Lpfö98 står det att ”förskolans arbete med barnen skall ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen” (Lpfö98:15). I kontakten med hemmet betonar pedagogerna den viktiga dagliga kontakten. Detta är något som även kommer upp under intervjuerna med föräldrarna. Föräldrarna får information om vad som hänt under dagen när de hämtar sitt barn. En av föräldrarna anser att de har möjlighet att tycka till, påverka, vid de dagliga kontakterna. Utvecklingssamtal och föräldramöte är andra viktiga kontakter som pedagogerna nämner. Alla föräldrarna upplever att om de velat påverka något hade de kunnat göra det. Föräldrarnas svar tyder på att de anser att de endast behöver påverka och ha inflytande när något inte är bra eller när något behöver ändras. Samarbetet mellan hem och förskola upplevs mestadels positivt från båda parter. Enligt pedagogerna är föräldrarna nöjda så länge barnen trivs och mår bra, vilket överensstämmer med föräldrarnas svar.

6 Analys

I detta kapitel gör vi en analys där vi jämför empirin från de båda intervjukategorierna samt kopplar ihop det med de teoretiska utgångspunkterna. Vi har utgått från vårt syfte och våra frågeställningar. Syftet var att beskriva läroplanens funktion för föräldrar och pedagoger, vilka föreställningar pedagoger har om läroplanen samt vilka föreställningar de har om föräldrarnas medvetenhet om Läroplanen för förskolan.

30

6.1 Medvetenheten om läroplanen samt hur den uppmärksammas

När det gäller att göra föräldrarna medvetna om Lpfö98 berättar pedagogerna som vi intervjuade att de ger information om läroplanen redan vid inskolningen. De informerar även om läroplanen genom att visa och berätta vad och hur de ska arbeta samt vilka mål de strävar efter. Berntsson (1999:210) anser att kompetensen hos förskollärare är värdefull men förskollärarna profilerar inte verksamheten, utan bedriver den. För att profilera professionalismen hos förskollärarna och värdet av verksamheten kan enligt Berntsson utgångspunkten i Lpfö98 vara bra (a.a.). Enligt våra informanter får föräldrarna ta del av Lpfö98 genom information vid föräldramöten, i grovplaneringarna samt i månadsbreven, där det citeras från Lpfö98. Kennedy (1999:168) anser att de som arbetar i förskolan bör vara tydliga i pedagogrollen och synliggöra både sin roll och göra verksamhetens innehåll tydligt för att hindra att osäkerhet och förvirring uppstår.

Dokumentationen är en möjlighet enligt Kennedy (1999:168) för föräldrar att bli deltagande i barnens vardag på förskolan samt en möjlighet att få syn på sidor hos barnet som det inte visar i hemmet. Att pedagogerna visar på de positiva sidorna stärker föräldrarna i sin roll. Våra pedagoger berättar i intervjuerna att i barnens dokumentationer finns bilder och text som är kopplat till Lpfö98. Läroplanen finns även tillgänglig, då ett exemplar hänger i hallen. Trots pedagogernas svar när det gäller hur de uppmärksammar Lpfö98 känner flertalet av föräldrarna inte till att det finns en läroplan för förskolan. De tror dock alla att det finns något som styr verksamheten. Föräldrarna anser att de får så mycket information i början. Dock tyder pedagogernas svar på att de delger föräldrarna läroplans information kontinuerligt.

6.2 Spår i den dagliga verksamheten

I Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, står det att ”förskolan skall komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn skall kunna utvecklas rikt och mångsidigt” (1998:15). Läroplanen ska genomsyra förskolans verksamhet. Pedagogerna framhäver att de använder Lpfö98 då målen ska sättas, samt att de ständigt har den med sig i sitt dagliga arbete med barnen. Det står även i läroplanen att,

31

”Förskolans verksamhet skall planeras, genomföras, utvärderas och utvecklas i förhållande till de uppställda målen i läroplanen” (Lpfö98:4). Även om föräldrarna inte vet att det finns en läroplan och vad som står i den, uttrycker de att det är viktigt att det finns direktiv att följa. Föräldrarnas intervjusvar kring erfarenhet och förväntningar på verksamheten följer läroplanens riktlinjer, trots deras okunskap om vad som står i läroplanen.

6.3 Inflytande

I Lpfö98 står det att ”förskolans arbete med barnen skall ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen” (Lpfö98:15). I kontakten med hemmet betonar pedagogerna den viktiga dagliga kontakten. Detta är något som även kommer upp under intervjuerna med föräldrarna. Grunden för samarbete är enligt Kennedy de dagliga kontakterna i tamburen, diskussioner på ett pedagogiskt plan bör vänta tills det etablerats en kontakt. Föräldrar måste ges möjlighet att delta utefter deras egen situation eftersom alla har olika livsvillkor (Kennedy, 1999:169). Föräldrarna får information om vad som hänt under dagen när de hämtar sitt barn. En av föräldrarna anser att de har möjlighet att tycka till, påverka, vid de dagliga kontakterna.

Om föräldrarna ska ha en möjlighet att vara med och påverka förskolans verksamhet måste pedagogerna skapa möjligheter till pedagogiska diskussioner (Skolverket, 2005:37). Utvecklingssamtal och föräldramöte är andra viktiga kontakter som pedagogerna nämner. ”Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är […] en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande” (Lpfö98:15). Alla föräldrarna upplever att om de velat påverka något hade de kunnat göra det. Föräldrarnas svar tyder på att de anser att de endast behöver påverka och ha inflytande när något inte är bra eller när något behöver ändras. Flising, Fredriksson och Lund (1996) menar att föräldrar måste få en förståelse för förskolan och dess uppdrag. Det är nödvändigt och en förutsättning för föräldrars möjlighet till inflytande.

32

6.4 Samarbete

Samarbetet mellan hem och förskola upplevs mestadels positivt från både föräldrar och pedagoger. Enligt Pramling Samuelsson och Sheridan (2006:136) ligger initiativet till samverkan med hemmet på lärarna. De påpekar också att det inte betyder att pedagogerna misslyckats om de inte får med sig alla föräldrar. ”Föräldrars kunskaper och erfarenheter varierar, och deras syn på kunskap, vad kunskap är och hur man bäst tillägnar sig kunskap uppvisar också stor variation. De kan också ha olika syn på barn, barns fostran och utveckling” (Flising, Fredriksson & Lund, 1996:15) Enligt pedagogerna är föräldrarna nöjda så länge barnen trivs och mår bra, vilket överensstämmer med föräldrarnas svar.

Den amerikanska utvecklingspsykologen Bronfenbrenner menar att barns utveckling sker som ett resultat av individens samspel med sin omgivning (Persson, 1998:88). Samspelet mellan de olika miljöerna påverkar barnet. Föräldrar och förskolepersonal fyller olika funktioner i barnets liv. Enligt Persson (1998:132) är det personalens uppgift att stärka föräldraskapet. Det är något som även står i läroplanen: ”Förskolan skall komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn skall kunna utvecklas rikt och mångsidigt.” Förskolans arbete med barnen skall därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen (Lpfö98:15).

6.5 Sammanfattning och slutsatser

Hos föräldrarna i undersökningsgruppen är medvetenheten om läroplanen relativt liten. Vi menar att dagens föräldrar ofta lever ett stressat liv och orkar därför inte engagera sig i frågor som rör förskolan. Det som föräldrar säger sig kunna och vilja påverka är vistelsetider, mat, sovtider. De flesta föräldrar är nöjda så länge deras barn mår bra, utvecklas, och trivs. De litar på att pedagogerna gör ett bra jobb. Föräldrarna är nöjda och deras svar tyder på att de har förtroende för verksamheten. Många av föräldrarna upplever att de inte fått någon eller fått lite information om läroplanen. Förskolepedagogerna i sin tur anser att de har delgivit föräldrarna information. I förskolans möten mellan pedagoger och föräldrar är mötet bara ett utbyte av

33

information. Om föräldrarna ska ha en möjlighet att vara med och påverka förskolans verksamhet måste pedagogerna skapa möjligheter till pedagogiska diskussioner (Skolverket, 2005:37). Det är därför viktigt att personalen informerar föräldrarna om de strävansmål som läroplanen förmedlar på ett sätt att föräldrarna tar det till sig. En förståelse för förskolan och dess uppdrag är nödvändig och en förutsättning för föräldrars möjlighet till inflytande. ”Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande” (Lpfö98:15).

Enligt Pramling Samuelsson och Sheridan (2006:136) ligger initiativet till samverkan med hemmet på lärarna. Det visar sig även i vår undersökning att föräldrar har olika stort intresse, erfarenhet och kunskap i läroplanens innebörd. Det varierande intresset och kunskaperna är naturligt eftersom föräldrar har olika bakgrund och därmed sin barn- och utvecklingssyn samt syn på fostran (Flising, Fredriksson & Lund, 1996:15). Läroplanens funktion anser vi vara betydande, trots att den inte är direkt uttalad bland varken pedagoger eller föräldrar. Den ligger till grund för verksamheten och förhållningssättet, ibland omedvetet och ibland medvetet.

”Det som står i Lpfö98 överensstämmer med hur vi arbetar” menar en av pedagogerna i vår undersökningsgrupp. En annan anser att de gjorde på samma sätt innan det fanns en läroplan. Det pedagogerna talar om överensstämmer med Ekströms åsikt att Lpfö98 inte har ”inneburit några förändringar av verksamheten” utan den ”betraktas som en bekräftelse på den verksamhet som redan sedan tidigare bedrivs” (2007:161).

Enligt vår undersökning litar föräldrar på att förskolans pedagoger följer de riktlinjer som eventuellt finns, även om de inte riktigt känner till dem, vilket är helt i linje med Lpfö98:s rekommendationer. Kommunerna är skyldiga att tillhandahålla förskoleverksamhet där pedagogisk verksamhet bedrivs. Det ska även finnas personal med utbildning eller erfarenhet som kan tillgodose barnens behov av omsorg (Lpfö98:5). Lpfö98:s funktion för föräldrarna är följaktligen att den är ett viktigt dokument för pedagogerna att följa eftersom det är nedskrivet, för att inget ska glömmas bort.

34

Pedagogerna använder Lpfö som utgångspunkt då de planerar och läroplanen är för dem grunden till arbetet i förskolan. De betonar att förskolan ska vara ett komplement till hemmet vilket är en av ståndpunkterna i Lpfö98 (Lpfö98:15). Pedagogerna har den största inblicken i verksamheten och därför är det deras skyldighet att hjälpa föräldrarna att få en inblick i verksamheten (Flising, Fredriksson & Lund, 1996:15). Eftersom de föräldrar vi intervjuat inte känner att de har kunskap i läroplanens innehåll bör pedagogerna vara mer tydliga. Pedagogerna anser att de flesta föräldrar saknar intresse och kunskap om läroplanen och någon inser att det beror på pedagogerna själva att inte budskapet nått fram. Lpfö98:s funktion för pedagogerna är att vara en övergripande styrning i verksamheten som alltid ligger i bakhuvudet på dem. Omvårdnad som gäller för de små barnen är även det en del av innehållet i Lpfö98. Niss och Söderström (1996, revision 2006:63) betonar att ”[i] vardagen kan läroplanens olika innehåll tillämpas på ett naturligt sätt”.

Föräldrarna anser att de fått så mycket information så det är svårt att komma ihåg. Det viktigaste för dem är att barnet trivs och mår bra. Det viktigaste för många föräldrar är enligt Pramling Samuelsson och Sheridan (2006:136) att de känner att deras barn har det bra och utvecklas. Samt att de känner att de har möjlighet att påverka. I våra intervjuer talar föräldrarna om vikten av trivsel och att allt fungerar. Alla föräldrar talar om det som står i läroplanen utan att veta om det.

7 Diskussion och kritisk reflektion

Vi anser att arbetet har varit stimulerande och gett oss fördjupade kunskaper om Lpfö98, samt hur föräldrar och pedagoger arbetar med läroplanen. Vi har kommit fram till att det finns brister i kunskapen gällande läroplanen i våra båda undersökningsgrupper. En bidragande orsak till föräldrarnas kunskapsbrist anser vi kan vara dels att pedagogerna inte är tillräckligt tydliga med att visa på sitt uppdrag. Dels anser vi att det kan vara en brist på intresse av föräldrarna, de har andra saker de tycker är viktigare. Det kan även bero på att läroplanen inte är ett levande dokument. Det är barnen som står i centrum och därför är föräldrarna nöjda med verksamheten för att allt fungerar. Enligt vår uppfattning kan kunskapsbristen då bero på att läroplanen saknar

35

mening. Ur den aspekten kan vi inte se pedagogerna som otydliga, ej heller föräldrarna som ointresserade.

Det är nödvändigt att ha kunskap om läroplanen för att kunna ställa krav och förväntningar på förskolan. I stort är ändå föräldrarnas reflektioner väl anknutna till läroplanens mål såsom trygghet, estetiska uttrycksmedel och föräldrasamverkan omedvetet. Pedagogerna ser inte det viktiga i att tydliggöra läroplanstexten för föräldrarna. De anser att de ger tillräckligt med information och att föräldrar har fullt upp med att tänka på annat, viktigare. Uppfattningarna hos föräldrar och pedagoger stämmer överens enlig vår uppfattning men vi anser att de båda kategorierna borde höja sin kunskaps- och intressenivå för att öka statusen och kvaliteten i förskolan. Förskolan borde bli bättre på att bjuda in föräldrarna i verksamheten och informera om målen för att uppnå dem. För att kunna informera föräldrarna om förskolans läroplan menar vi att det kan vara av stor vikt att personalen själva förstår läroplanen och har gjort en egen tolkning av den. Pedagogerna talar om läroplanen men har delvis ett begränsat kunnande i dess innebörd, vi anser att det många gånger är tomma ord utan förankring. Än en gång inser vi att läroplanens mening kan ifrågasättas. Pedagogerna gör ett bra jobb och verksamheten är bra enligt både föräldrar och pedagoger. Det är viktigt att finna ro och harmoni i vardagen.

Berntsson (1999:198-199) anser att det kan vara problem med det av läroplanen föreskrivna föräldrainflytandet, vilket ska innefatta verksamhetens pedagogiska innehåll. Här menar hon att monopolet på kompetens gällande förskolepedagogik inte blir möjlig att hävda för förskollärarna om de samtidigt ska tillgodose föräldrarnas inflytande, vilket är en intressant åsikt eftersom vårt uppdrag är att följa läroplanen som förordar föräldrainflytande. Återigen anser vi att det är viktigt att pedagogerna har kunskap om läroplanens innehåll samt sitt uppdrag, för att på ett tydligt sätt kunna påvisa och stå upp för vad och varför de handlar på ett visst sätt. Föräldrainflytandet är viktigt enligt läroplanen men vill pedagogerna släppa in dem? Har föräldrar idag tid att engagera sig? Vi anser att de flesta föräldrar nöjer sig med att deras barn är trygga på förskolan. Det måste vara ett ömsesidigt förhållande med öppna pedagoger och intresserade föräldrar för att en optimal samverkan ska kunna ske. Frågetecken som

36

kvarstår för oss är, profileras läroplanen för dåligt av pedagogerna, eller är läroplanen meningslös eftersom de gjorde samma saker innan läroplanen fanns?

Vi känner oss nöjda med upplägget av vår studie och tycker att vårt val av metod och tillvägagångssätt har fyllt sin funktion. Det var bra att intervjua både föräldrar och pedagoger och sedan ställa deras svar emot varandra. Tidsramen har fungerat bra. Redan när vi skrev projektplanen, under våren, började vi läsa in oss på vårt ämne, vilket visade sig vara en fördel när vi nu ser det ur ett tidsperspektiv. Arbetsfördelningen har fungerat bra. Vi har båda tagit ansvar för att vår studie skulle uppfylla våra krav och förväntningar. Fördelen med att arbeta tillsammans är att vi har kunnat peppa och uppmuntra varandra.

Trots att vi är intresserade av hur Lpfö 98 påverkar barnen, valde vi att inte ta med barnen i vår urvalsgrupp. På den avsatta tiden vi hade var det inte rimligt, så därför valde vi att lägga fokus på föräldrarna och pedagogerna. Vårt begränsade val av intervjupersoner gör att det inte går att generalisera resultatet på alla föräldrar och pedagoger. Det hade varit intressant att ta del av fler pedagoger och föräldrars tankar kring läroplanen för förskolan, för att få ett mer tillförlitligt resultat. Vi är medvetna om att både föräldrars och pedagogers svar kan ha påverkats av att vi är pedagoger som är verksamma inom förskolan.

När vi tittar tillbaka på förskolans historia kan vi se att förskolan tidigare, före Lpfö98: s tid, varit mer fokuserad på tillsyn än lärande, nu är det tvärtom. En ny läroplan är under arbete och frågan är hur den kommer att påverka förskolans verksamhet. Förtydliganden och kompletteringar i läroplanen kan göra att förskolan måste vara mer skolinriktad. Språklig och matematisk stimulans är fokus som kommer att stärkas i den föreslagna läroplanen. Skolverket kommer också att föreslå hur förskollärarnas ansvar kan göras tydligare. I vidare forskning kan det vara intressant att följa upp genomslagskraften i den nya läroplanen.