Underlättande faktorer i kommunikationen mellan patienter med afasi och vårdpersonal

Humanvetenskapliga Institutionen Högskolan i Kalmar

391 82 Kalmar

Kurs: Omvårdnad – uppsats 15 hp

Underlättande faktorer i

kommunikationen mellan patienter med afasi

och vårdpersonal

Anna Palmér, Jennie Olsén Butler och Maria Franzén

Handledare: Åsa Sandvide Ej avsett för publikation Justerat och godkänt Datum

……….. Examinator: Kristofer Franzén Årestedt

Humanvetenskapliga Institutionen Högskolan i Kalmar

391 82 Kalmar

Kurs: Omvårdnad – uppsats 15hp

Underlättande faktorer i kommunikationen mellan patienter med afasi och

vård-personal

Anna Palmér, Jennie Olsén Butler och Maria Franzén

SAMMANFATTNING

Att inte kunna kommunicera med en patient med afasi gör att svårigheter i omvårdnadssitua-tionen kan uppkomma. Syftet med studien var att belysa faktorer som kunde underlätta kom-munikationen mellan vårdpersonal och patienter med afasi. Litteraturstudien inkluderade elva vetenskapliga artiklar funna i databaserna Cinahl och Elin@kalmar.Dock var utbudet av stu-dier begränsat och i många av stustu-dierna var det avsaknad av omvårdnadsperspektiv. Två om-vårdnadsteorier användes i studien för att belysa det omvårdnadsteoretiska perspektivet på omvårdnadsproblemet. Resultatet visade att den ickeverbala kommunikationen hade stor be-tydelse. Patienter med afasi och vårdpersonal användeögonkontakt, beröring och kroppsspråk för att kommunicera vid ickeverbal kommunikation. Även tillit och förtroende betonades som faktorer som påverkade kommunikationen positivt. Att ha gott om tid, vilja lyssna och inte stressa patienten var en av de grundläggande faktorerna till en lyckad kommunikation. Stress kunde ha en negativ inverkan på patienten som då kunde få svårigheter att uttrycka det han eller hon ville förmedla.

Innehållsförteckning

En människa – människa relation 4

Omvårdnadsproblem 6 Syfte 6 Metod 6 Inklusionskriterier 6 Sökningsförfarande 7 Urval 8 Kvalitetsgranskning 8 Analys 8 Etiskt resonemang 8 Resultat 9

Att lära känna patienten 9

Omgivning 10

Stöd i form av engagemang och materiella hjälpmedel 10

Tid och kontinuitet 11

Humor 11

Beröring och ögonkontakt 11 Utbildning av vårdpersonalen 13 Metoddiskussion 13 Resultatdiskussion 15 Slutsats 16 Referenser 18

Bilaga 1 Frågor för kvalitetsgranskning Bilaga 2 Artikelkvalité

Inledning

Årligen drabbas omkring 35000 personer i Sverige av stroke och av dessa drabbas omkring 8000 personer av afasi. Afasi kan drabba människor i alla åldrar och innebär svårigheter att uttrycka sig i tal och skrift samt att kunna läsa och förstå, även förmågan att räkna kan påver-kas. Oftast är intellektet bibehållet trots att personen inte kan uttrycka sig språkligt och skrift-ligt. Patientgruppen riskerar att drabbas av onödigt lidande på grund av kommunikations-problematik. För patienter med afasi är det av stor vikt att de ges möjlighet att känna sig del-aktiga i sin vård och behandling. Detta ställer krav på att vårdpersonal har kunskap om hur de kan kommunicera med patienter som har afasi på ett tillfredställande sätt. Om vårdpersonalen besitter denna kunskap resulterar det i att missförstånd undviks och patienten känner sig del-aktig i sin vård samt de beslut som tas omkring vården (Fieber, 2007). Finns det däremot en avsaknad av sådan kunskap bland vårdpersonalen finns det en risk att patientens omvårdnads-behov förbises, vilket kan leda till ett lidande för patienten. Detta kan resultera i att patienten inte blir bekräftad och därmed får inte patienten den vård som är nödvändig (Gunnilstam & Sheats, 2004).

Bakgrund

Afasi

Afasi är en samlingsbeteckning för språkliga skador till följd av hjärnskada som exempelvis kan uppkomma vid stroke eller trauma. Afasi kan yttra sig på flera olika sätt beroende på vart i hjärnan skadan är lokaliserad. Symtomen skiljer sig från person till person och det är ovan-ligt att två personer med afasi har precis samma symtom. Det finns olika typer av afasi; Bro-cas afasi, Wernickes afasi, global afasi och anomisk afasi. Vid BroBro-cas afasi, sitter skadan i pannloben. Patienten har svårt med talet som ofta blir trögflytande och har svårt att använda samt ta till sig långa meningar. Patienten klarar vanligen av läsning av kortare stycken dock är skrivsvårigheter vanligt (Scehibenpflug & Schön, 2004). Vid Wernickes afasi sitter skadan i tinningloben. Patienten kan ha ett sammanhängande och rikt tal men innehållet kan vara för-vrängt och ibland oförståeligt. Vid denna typ av afasi är det vanligt att orden ja och nej blan-das ihop (Ericson & Ericson, 2002). Vid global afasi är både bakre och främre området i hjär-nan skadat och detta yttrar sig genom både nedsatt språkproduktion och nedsatt språkförståel-se. Patienten är ofta mycket begränsad i tal, skrift samt förståelse men har dock en god situa-tionsförståelse som exempelvis tonfall, kroppsspråk, handlingar och kan kanske förstå vissa enkla ord (Almås, 2002). Vid anomisk afasi befinner sig skadan oftast i utkanten av bakre området i hjärnan. Detta kan begränsa patientens förmåga att finna ord som har betydelse för

kärnan i det patienten berättar. Patienten har även svårt att komma igång med meningar och det första ljudet som ska uttryckas. Dessa symtom förekommer vid de flesta typer av afasi (Scehibenpflug & Schön, 2004).

Kommunikation Kommunikation består av två typer; ickeverbal kommunikation och verbal kommunikation.

Med verbal kommunikation menas att budskapet förmedlas genom skrift eller tal. I den icke-verbala kommunikationen förs budskapet fram genom gester, hållning, ansiktsuttryck, rörel-ser, beröring samt röstanvändning. Den ickeverbala kommunikationen är vanligast vid kom-munikation med patienter som har afasi. Komkom-munikation med andra människor är viktigt för att kunna samtala och uttrycka känslor och behov. Berövas någon denna förmåga, som exem-pelvis vid afasi kan individen gå miste om en stor del av det sociala livet. Även om isolering inte önskas är detta ofta en följd av afasi (Eide & Eide, 1997).

Kommunikation är grundläggande för att skapa en god vårdrelation. Kommunikationen i en vårdrelation bygger på fyra huvudpunkter vilka innefattas av kunskap och färdighet, etik, em-pati samt målorientering. Grunden för vårdpersonalen är att de har kunskap och färdigheter inom yrket. I kommunikation med en patient med afasi är det relevant att ha kunskap om afasi men också att besitta färdigheter inom ickeverbal kommunikation. Det är av stor betydelse för att en god vård ska tillgodoses samt minska lidandet för patienten. Den andra huvudpunkten i en vårdrelation är etik. Etik handlar om att respektera patienten med afasi och att låta patien-ten vara delaktig i sin egen vård, i den utsträckning det är möjligt. Empati innebär att vårdper-sonalen lyssnar, visar förståelse och kan sätt sig in i patientens situation. Det här är grund-läggande för att kunna förstå patienten med afasi samt för att öka förutsättningarna för en god omvårdnad. Om detta tillgodoses resulterar det i en bekräftelse av patienten. Den fjärde och sista punkten innefattas av målorientering. Vårdpersonalen bör här ha som mål att försöka förstå patienten med afasi i så hög utsträckning som möjligt (Eide & Eide, 1997).

En av grunderna för kommunikation är empati. Vårdpersonalen måste vilja lyssna och veta vad patienten menar för att utveckla en förmåga att vara empatisk. En form av lyssnande är aktivt lyssnande och det är en förutsättning för goda, hjälpande samtal. Genom aktivt lyss-nande kan vårdpersonalen visa uppmärksamhet, omsorg och intresse gentemot en patient med afasi. Genom att visa omsorg, intresse och uppmärksamhet kan patienten lättare öppna sig samt dela med sig av sina tankar, känslor och därmed kanske en snabbare och djupare förstå-else kan uppnås. Att lyssna på någon innebär inte bara att passivt observera och höra på

pati-enten, utan även att aktivt närvara samt att fokusera och vara uppmärksammad på patienten genom respons på det som sagt, gjorts eller visats. Vårdpersonalen kan göra detta genom att ställa frågor, ge kommentarer, stöd och uppmuntran. Då vårdpersonalen exempelvis ställer frågor till patienten med afasi är det nödvändigt att uppträda lugnt, vara tydlig, ge den tid som patienten behöver samt vid de tillfällen det behövs upprepa det som sagts eller gjorts (Eide & Eide, 1997).

Det är för vårdpersonalen viktigt att tänka på hur de kommunicerar med en patient som har afasi då denne kan ha svårt att förstå vårdpersonalen och att själv göra sig förstådd. Patienten har svårt att kommunicera och därmed också svårt att förmedla känslor och behov. Att inte bli förstådd och att inte kunna kommunicera kan upplevas som mycket frustrerande och känslo-samt för patienten, då denne har problem med att göra sig förstådd känslo-samt förmedla information till vårdpersonalen. Det kan upplevas som mycket kränkande för patienten att bli talad över huvudet eller bli nedlåtande tilltalad när han/hon inte kan svara (Gunnilstam & Sheats, 2004).

Lidande

Det kan vara lätt att tro att när patienten med afasi inte svarar med ord så har patienten inte förstått vad budskapet innefattas av. Dessa patienter kan mötas av tystnad från vårdpersonalen relaterat till föreställningar och okunskap om afasi. Genom okunskap kan det ge upphov till att vårdpersonal inte ger patienten den information som behövs, rörande dennes omvårdnad. Detta kan resultera i att patienten inte känner sig bekräftad av vårdpersonalen och det kan leda till att ett lidande uppstår hos patienten (Eide & Eide, 1997). Genom att patienten inte blir bekräftad uppstår en brist på självbestämmande hos individen, vilket gör att dennes integritet kränks då vården inte tillgodoses. Det här strider mot Hälso- och sjukvårdslagen (HSL1982: 763). Enligt Hälso- och sjukvårdslagen har patienten rätt att bestämma och fatta beslut som rör dennes vård.

Enligt Eriksson (1994) finns det tre olika former av lidande som kan uppstå. En form är

sjuk-domslidande, här kan en patient med afasi uppleva ett lidande i samband med sin sjukdom

och behandling. Lidandet kan innefattas av kroppslig smärta där det handlar om fysisk smärta förorsakats av sjukdom och behandling. Det kan även röra sig om själsligt och andligt lidande som patienten kan känna i relation till sin sjukdom eller behandling relaterat till skuld, skam, förnedring och upplevelser. Detta lidande kan komma från patienten själv men även förorsa-kats av vårdpersonalen. En annan form av lidande som Eriksson pratar om är vårdlidande. Det kan uppkomma i relation till vårdandet av patienten med afasi, där det kan röra sig om

ensamhet, rädsla, bekymmer och osäkerhet som patienten känner. Eriksson menar att lidande inte är ett symtom på sjukdom utan ett svar otillräcklig vård. Exempel på vårdlidande som patienten med afasi kan uppleva är; maktutövning där vårdpersonalen exempelvis pratar över patientens huvud eller då patienten med afasi inte får vara delaktig i beslut gällande sin vård. Vidare kan vårdlidande vara utebliven vård, som kan uppkomma då vårdpersonalen inte för-står patienten med afasi eller att denne inte kan göra sig förstådd. Vårdlidande kan även inne-fattas av fördömelse och straff samt kränkning av patientens värdighet. Det kan innebära att vårdpersonalen låter bli att torka patienten med afasi om munnen efter en måltid, i de fall då patienten inte själv förmår att göra det som resultat av att exempelvis armen är förlamad, till följd av stroke. Denna företeelse kan patienten uppfatta som en djup förnedring. Ytterligare en form av lidande som Eriksson pratar om är livslidande. Livslidande innefattas av en män-niskas hela livssituation och innebörden av att vara människa bland andra människor samt innebörden av att leva. Att drabbas av stroke med följd av afasi kan omvälva hela tillvaron för patienten. Dess totala existens kan upplevas som ett hot till följd av en förlust som drabbar det sociala nätverket. För patienten kan det exempelvis handla om språkförlust samt minskad mobilitet, som kan resultera i isolering.

Om vårdpersonalen inte etablerar en god relation med patienten med afasi kan det bidra till ett lidande för denne. Om vårdpersonal istället bekräftar patientens lidande kan det resultera i en tröst och en trygghet för patienten. Genom närhet från vårdpersonal har patienten någon att delge sitt lidande och detta kan upplevas som en trygghet. Vårdpersonalen kan bekräfta en patient på många olika sätt. Det kan handla om ett vänligt ord, en beröring eller en blick. Pati-enten behöver bekräftelse och vill inte vara ensam, den värsta ensamheten är att inte bli be-kräftad av sina medmänniskor (Eriksson, 1994).

En människa – människa relation

Enligt Travelbee (Kristoffersen, 2006) genomgår en kommunikation mellan en patient med afasi ochvårdpersonal fem faser, där det första mötet innefattas av människa – människa

rela-tion. Här känner parterna inte till varandra och kommunikationen kommer att grundas på

de-ras föreställningar de tidigare grundat. Nästa fas är att identiteten växer fram och här är det av stor betydelse att bortse från stereotypa roller och istället se till varje individ som unik. Först i denna fas kan en meningsfull relation uppstå. I den tredje fasen beskrivs empati som en för-ståelse och förmåga att sätta sig in i den andra partens upplevelser. I den fjärde fasen finns

sympati till en följd av empati. Här ska vårdpersonalen finna en önskan om att känna ett

pati-enten, som den unika individ den är. I den femte fasen är ömsesidig förståelse och kontakt mellan vårdpersonal och patienten ett centralt begrepp. Här delger parterna varandra tankar och känslor, därmed byggs en tillförlitlig samt meningsfull relation.

Vidare i Kristoffersens tolkning av Travelbee (2006) betonas vikten av att erkänna patienten som en unik och oersättlig individ samt att utveckla en människa - människa relation. Med människa – människa relation menar Travelbee att attityd och lidande hos, i det här fallet, en patient med afasi kan påverkas genom att individen får hjälp och stöd att bemästra sin sjuk-dom samt lidande. Travelbee menar att kommunikation kan vara en tyst process där det icke-verbala språket präglar interaktionen mellan vårdpersonalen och patienten med afasi.

Enligt Eide & Eide (1997) är det i kommunikationen mellan patient med afasi och vårdperso-nal av stor betydelse att de båda parterna kan tolka varandras budskap. Efter detta kan parter-na lära känparter-na varandra samt här etablera en människa -människa relation. Eftersom en patient med afasi oftast har svårt att uttrycka sig i sitt verbala språk är det viktigt att vårdpersonalen lär sig att tolka patientens olika signaler och budskap. Det skapar förutsättningar genom att vårdpersonalen har byggt upp en djupare grund, förståelse samt tillit för patienten. Det kan förekomma att vårdpersonalen har föreställningar som hon grundat på tidigare erfarenheter ifrån möten med andra patienter som drabbats av afasi. Det är av stor betydelse att vårdperso-nal förbiser dessa föreställningar och istället ser till den enskilda, unika individ som patienten är.

Kommunikation är enligt Travelbee (Kristoffersen, 2006) en dynamisk process där tankar och känslor överförs. Genom denna process ges vårdpersonalen en möjlighet att etablera en män-niska –mänmän-niska relation till patienten med afasi och därmed uppfylla syftet med en del av omvårdnaden, det vill säga att hjälpa patienten att bemästra upplevelsen av sitt lidande relate-rat till sitt tillstånd av afasi samt sin sjukdom, stroke. Det är också nödvändigt att hjälpa pati-enten att se en mening i dessa upplevelser som rör sjukdomen. I varje möte mellan vårdperso-nalen och patient med afasi utgör kommunikationen en stor del av mötet. Detta oavsett om samtal pågår eller om tystnaden infinner sig. Genom ansiktsutryck, hållning, gester, beteende och uppträdande förmedlas ett budskap mellan vårdpersonalen och patienten. Genom konti-nuerliga kommunikationer ges vårdpersonalen möjlighet att lära känna patienten och genom det kartlägga dennes vårdbehov, där av byggs en människa –människa relation. Om denna relation etableras beror på vårdpersonalens beteende i den interaktiva processen samt om

vårdpersonalen agerande gynnar patienten och är relaterade till de mål vårdpersonalen plan-lagt. Patientens förtroende för vårdpersonalen etableras först när denne är relativt säker på att det som patienten vill delge vårdpersonalen inte ifrågasätts eller ignoreras, utan accepteras. De mål som är uppsatta relaterat till omvårdnaden uppnås genom att vårdpersonalen instrue-rar, planerar samt målmedvetet vägleder patienten med afasi. Om vårdpersonalen förstår be-tydelsen av patientens kommunikation kan hon eller han planlägga de omvårdnadsåtgärder som är aktuella.

Omvårdnadsproblem

Afasi till följd av stroke kan leda till kommunikationsproblem mellan patient med afasi och vårdpersonal, vilket i sin tur kan resultera i bristande omvårdnad genom att väsentliga vårdnadsbehov förbises. Det kan leda till ett vårdlidande för patienten. För att förbättra om-vårdnaden av denna patientgrupp och minska risken för att ett vårdlidande ska uppstå är det väsentligt att öka kunskapen om hur kommunikationen mellan vårdpersonal och patient med afasi kan underlättas.

Syfte

Syftet är att belysa faktorer som kan underlätta kommunikationen mellan patienter som drab-bats av afasi till följd av stroke och vårdpersonal.

Metod

Metoden som använts är systematisk litteraturstudie, vilket innebär att systematiskt söka ve-tenskaplig litteratur, kritiskt granska samt sammanställa ett resultat utifrån den veve-tenskapliga litteratur som har hittats (Forsberg & Wengström, 2003; Friberg, 2006). För att få en över-blick av tidigare genomförd forskning rörande underlättande faktorer för kommunikationen mellan vårdpersonal och patienter med afasi valdes systematisk litteraturstude som metod.

Inklusionskriterier

Inklusionskriterierna var att artiklarna skulle vara på engelska eller svenska och vara peer-reviewed. Personerna som innefattades av artiklarna var personer över 18 år som har afasi till följd av stroke. Artiklarna skulle vara publicerade mellan åren 1998-2008.

Sökningsförfarande

Sökningar genomfördes i databaserna Cinahl, Elin@kalmar mellan den 26 januari och 28 feb-ruari, 2008. Ett flertal artiklar har hittats på olika sökord i samtliga databaser. De sökord som användes är relaterade till studiens syfte. De sökord som användes var aphasia, communica-tion, interaccommunica-tion, nurse, nursing, stroke, non verbal communication och stress. Cinahl är en omvårdnadsinriktad databas och Elin@kalmar är en ämnesövergripande databas (Forsberg & Wengström, 2003). Här följer en tabell över hur sökningen genomfördes:

Tabell 1

Databas Sökord Limits Träffar Lästa

abstrakt Lästa artik-lar Vald artikel

Elin Aphasia AND Communication

Fulltext 2004-2008

51 15 5 4, 5,

6, 7

Cinahl Aphasia AND

Nurse Peer-reviewed 1998-2008

42 10 7 8, 10,

11

Cinahl Aphasia AND Interaction

Peer- reviewed 1998-2008

52 30 4 _

Cinahl Aphasia AND

Communication Peer- reviewed 1998-2008

258 50 17 2, 3, 7,

8, 10, 11 Cinahl Aphasia, AND

Communication AND Nursing Peer- reviewed 1998-2008 18 18 5 3, 8, 9 10, 11

Cinahl Aphasia AND

Nursing Peer- reviewed 1998-2008

42 42 8 1, 3, 8,

9, 10, 11 Cinahl Stroke AND

Aphasia AND nursing Peer- reviewed 1998-2008 24 24 6 8, 9, 10, 11

Cinahl Non verbal communication AND Aphasia Peer- reviewed 1998-2008 30 8 4 8, 9, 10, 11

Cinahl Aphasia AND Stress

Peer- reviewed 1998-2008

Urval

Urvalet av artiklarna grundades på att först läsa titel och om den motsvarade syftet sedan läs-tes artikelns abstrakt. Om abstraktet uppfyllde kraven för studiens syfte läsläs-tes artiklarna och granskades i fulltext. Flera artiklar exkluderades genom läsning av abstrakt då de inte motsva-rade studiens syfte. Studien omfattar totalt elva artiklar, se bilaga 1.

Kvalitetsgranskning

Utvalda artiklar har kvalitetsgranskats med hjälp av de frågor som finns redovisade i bilaga 2. Kvallitetsgranskningen har baserats på Friberg (2006). Samtliga inkluderade artiklar i studien är kvallitativa, och granksningsmallen som användts är avsedd för artiklar av kvallitativ me-tod. Artiklarna poängsattes genom att varje fråga fick 1 poäng om den blev besvarad med ja och 0 poäng om svaret blev nej. Då artikeln erhöll maxpoäng av samtliga författare så fick den totalt 42 poäng. Antalet procentuella poäng av maxpoängen avgjorde om artikeln var av hög, medel eller av låg kvalité. De artiklar som var av låg kvalité hade under 50 % av maxpo-ängen, de som var av medel kvalité hade mellan 50 och 70 % och för att vara av hög kvalité var artikeln tvungen att ha 70 % eller mer. Poängantal och procentandel för respektive artikel redovisas i bilaga 3. Var och en av oss har kvalitetsgranskat artiklarna var för sig.

Analys

Analys innebär att en helhet bryts ner till mindre delar för att åter bli en ny helhet (Friberg, 2006). Inledningsvis lästes artiklarna för att översiktligt få en uppfattning om vad artikeln handlade om. Sedan lästes artikeln ingående med större fokus på resultatet. Vidare delades resultatet upp i mindre delar som innefattade liknande faktorer utifrån dessa mindre delar formulerades nya faktorer. Faktorerna som hittades var; att lära känna patienten, omgivning, stöd i form av engagemang och materiella hjälpmedel, tid och kontiuitet, humor, beröring och ögonkontakt och utbildning av vårdpersonalen. Faktorerna sammanställdes därefter i resulta-tet. Analysen har genomförts av var och en var för sig enligt en och samma arbetsordning och därefter diskuterats och fördes samman till ett gemensamt resultat.

Etiskt resonemang

Enligt Forsberg och Wengström (2003) bör studier ha genom gått en etisk granskning av en etisk kommitté. Vidare har övervägande av de inkluderade artiklarna i studien blivit granska de av en etisk kommitté. Författarna har tagit ställning till att inget fusk har fått förekomma i varken den egna studien eller i de inkluderade studierna. Inget plagiat av data eller förvräng-ning av resultat har gjorts, alla artiklar som deltagit i studien har redovisats.

Resultat

Att lära känna patienten

Enligt Sundin, Norberg & Jansson (2001, 2002, 2003) framkom det att vården inte fungerade om kommunikationen var bristfällig. För att en patient med afasi inte skulle känna sig ensam var det för vårdpersonalen viktigt att försöka kommunicera med patienten, trots en nedsatt språkförmåga hos patienten. När vårdpersonalen kände patienten med afasi gjorde det att om-vårdnaden gick lättare att utföra på ett bra sätt. Då vårdpersonalen inte kände patienten gav det upphov till gissningar från personalen. Dessa gissningar var då patienterna tvungna att bekräfta om de var rätt eller fel och det uppstod då lätt missförstånd.

De flesta av vårdpersonalen beskriver att tid och kontinuitet är viktigt för patienter med afasi (Murphy, 2006). Att vårdpersonalen tar sig tid att lära känna patienten medverkar till att per-sonalen lär sig förstå patientens verbala- och ickeverbala signaler. Att lära känna patienten kan ta tid och kräver tålamod samt tillit (Andersson, 2002). Tystnad är en viktig del av kom-munikationen med en patient som drabbats av afasi och att ge denne utrymme och tid för att vara aktiv i kommunikationen. För patienten måste det vara värt besväret och ansträngningen att tala (Sundin et. al., 2000, 2001, 2002, 2003).

Vårdpersonalen bör bygga en tillitsfull relation till en patient med afasi. Genom integritet och självbestämmande vågar patienterna öppna sig mer och berätta hur denne vill att en omvård-nadsåtgärd ska genomföras samt att han/hon kan komma med önskemål gällande sin vård. Genom att vara ärlig inför en patient med afasi och berätta när man inte förstår vad denne menar skapas ett öppet klimat och en ökad tillit. Vårdpersonal och patienter brukar utveckla speciella relationer till varandra och samtidigt för att skydda sig själva växer även en skyd-dande distans fram. Den är till för att skydda patienten och vårdpersonalen så de vågar kom-ma varandra nära och utbyta känslor och tankar. Vårdare och patient måste komkom-ma varandra nära utan att riskera att bli för personlig. Detta är en balansgång där vårdpersonalen ska lyssna på patientens tankar och känslor utan att blir för emotionellt engagerad och därmed behålla den yrkesrelaterade professionalismen (Sundin et al. 2000, 2001).

“I always want a sort of distance to all patients, I do not want them to near me. I experience it in that way. In a way you point to the fact that there are boundaries. You draw the line, you feel that, this is going to far, and then in a way I am putting a stop to the closeness between me and the patient” (Sundin et al. 2000 sid 484).

Omgivning

En afasivänlig miljö kan exempelvis innebära en hemmaliknande miljö som patienten känner igen från sitt hem. Vidare kan det vara en avslappnad atmosfär, där alla känslor tillåts såsom humor, sorg samt rädsla. Denna typ av miljö kan göra att det känns mer avslappnat för patien-ten, vilket gör att det blir en underlättande faktor i kommunikationen mellan en patient med afasi och vårdpersonalen. Den känslan som de flesta patienter med afasi beskriver, som har en negativ inverkan på kommunikationen var osäkerhet. Många av patienterna uttryckte att de blev mer osäkra bland många människor. De kan exempelvis tycka att det var svårt att sam-verka i samtalen (Sundin et al. 2000, 2002, 2003). Enligt Fursland (2005) visade det att små-prat och frågor från vårdpersonalen kan underlätta kommunikationen, då de skapade en mer avslappnad miljö.

I Murphys studie (2006) framkom det att vårdpersonalen kände sig frustrerade av att inte bli förstådd och förstå patienten med afasi. De kände sig beroende av patientens anhöriga vid kommunikation med en patient med afasi. Kommunikationen fördes mest med patientens när-stående eftersom vårdpersonalen ansåg att de närnär-stående kunde föra patientens talan. Vård-personalen upplevde detta som frustrerande då de ville var mer oberoende av patientens anhö-riga. De kände att de exempelvis kunde göra detta genom att ge patienten det utrymme som behövdes föra att komma till tals och genom enkla resurser som att följa en jämn kontinuitet på vårdpersonalen, skapa ett förtroende till patienten och förbättrade kommunikationsfärdig-heter.

Stöd i form av engagemang och materiella hjälpmedel

Att inte kunna uttrycka sig är ytterst frustrerande för en patient med afasi. Dock går det att kommunicera genom exempelvis att patienten eller personalen ritar och skriver vad det är de vill förmedla (Fursland, 2005). Det finns även färdiga bilder, modeller eller kommunikations- böcker som med fördel kan användas som stöd i kommunikationen (Murphy, 2006). Att pati-enten med afasi får hjälp i form av positivt stöd kan tillsammans med materiellt stöd ge ett ökat självförtroende. Patienten kan själva gynna sitt självförtroende genom att delta i en afasi-grupp där de läser tillsammans och stöttar varandra. Ett ökat självförtroende kan leda till att patienten anser sig ha en ökad förmåga till att kommunicera med andra. Engagemang hos vårdpersonalen påverkar patienten och denne kan då se vardagen på ett mer positivt sätt samt känna hopp inför framtiden (Sundin et. al., 2001).

Enligt Linebager, McCall, Virata & Berndt, (2006) var datorn ett användbart hjälpmedel för patienter med afasi. Ett chattprogram användes och resulterade i att patienterna kunde säga fler ord per minut och att orden de sa blev mer tydliga och meningarnas blev mer välformule-rade.

Tid och kontinuitet

Personal som vårdar patienter med afasi kan uppleva sig som otillräckliga. De kan känna att de inte har den tid som krävs för att bygga en förtroendefull relation till patienten (Sundin et al. 2001).

Vårdpersonalen bör uppträda lugnt och vänta in en patient med afasi, exempelvis bör de låta patienten tala till punkt, inte avbryta eller fylla i patientens meningar med egna ord samt att ge utrymme för omvårdnaden och den tid som behövs för denna. Om patienten känner att den inte får den tid som behövs eller upplever att tiden är knapp, i en konversation, kan patienten bli stressad och uppleva situationen som forcerad (Lind, 2005).

“It’s important to take the time that is needed, not to be in a hurry; you can not have one foot in the room and one foot outside. You must show the patient that you have the time. For ex-ample, you can sit on a chair so that the patient does not feel that you are nit staying. Because if you are in a hurry patients will sense it and they will be stressed and anxious and dare not try to communicate” (Sundin et. al., 2000 sid. 485).

Humor

Att använda humor och skoja med varandra kan göra att patient och vårdpersonalen hamnar på samma nivå. Vårdpersonalen måste dock kunna anpassa humorn till varje unik individ. Genom att vårdpersonalen använder sig av humor kan patienten bli mer avslappnad och att de snabbare har ett överseende med de eventuella missförstånd som uppstått i kommunikationen. Humor kan även hjälpa patienten med afasiatt förstå sina egna känslor genom att det råder en lättad stämning. Patienten kan få en annan inställning till sin nuvarande situation och därmed kanske lättare acceptera den med hjälp av humor (Sundin et al. 2000).

“When the patient trust me, if we can joke together and get in the right mood, it is no problem if we do not understand each other right away, we just give it another try” (Sundin et al. 2000 sid 486).

Beröring och ögonkontakt

Beröring öppnar upp för ickeverbal kontakt. Att kommunicera via beröring betyder att känslor förs över genom fysisk kontakt. Det kan vara att hålla någons hand eller att smeka någons kind. Det kan även vara att patienten berör vårdpersonalen på liknande sätt. Även kropps-språk, ansiktsuttryck och vad man ser i patientens ögon ger viktig information om patientens behov och känslor (Sundin et al. 2000). En patient med afasi använder sig ofta av olika gester i en kommunikation och är beroende av att tyda motpartens kroppsspråk i en konversation. Då patienten inte kan tyda det budskap som ska föras fram blir denne frustrerad och förvirrad och detta resulterar i att kommunikationen avstannar. Studien visar även att kommunikation un-derlättas om en kontinuerlig ögonkontakt hålls mellan en patient med afasi och vårdpersona-len. Patienten känner sig säkrare och det underlättar för patienten vid tal och gestikulation. Ögonkontakt visar på förståelse och att bli förstådd utan att använda sig av ord. Vidare visar resultatet på att beröring underlättar kommunikationen mellan en patient med afasi och vård-personal (Lind, 2005). Tonläge och samtalsvolym visade sig vara viktigare än de ord som vårdpersonalen använde sig av i kommunikationen med patienten med afasi(Sundin et al. 2003).

Enligt LaFrance (2006) gynnas patientens verbala och ickeverbala kommunikations-färdigheter vid närvarande samt beröring från en terapihund, under promenad. I början av studien ställdes frågor, i både skrift och tal, till mannen angående allergiska besvär gällande hundar, om mannen tyckte om hundar samt om han var intresserad av att en hund deltog vid promenaderna. Mannen som var 61 år gammal och som hade afasi uppträdde mycket blygt och inledde gärna inte ett samtal utan terapihunden. Då terapihunden infann sig blev mannen mycket mer utåtriktad och svarade mer än gärna på frågor som ställdes rörande hunden, av förbipasserande främlingar, under promenadens gång. Studien omfattade totalt elva tillfällen då mannen med afasi träffade hundföraren och hunden genom promenader. Terapihunden deltog inte vid samtliga elva tillfällen utan vid fem tillfällen, i mitten av studien. Vid dessa fem veckor ses de största förbättringarna hos mannen med afasi, gällande både verbal- och ickeverbal kommunikation. Då terapihunden inte deltog vid promenaderna dalade mannens samtliga kommunikationsfärdigheter avsevärt. Se kommande tabell hur mannens kommunika-tionsfärdigheter förändras från första vecka till sista veckan:

Tabell 2

(( (LaFrance, 2006)

Utbildning av vårdpersonalen

En studie genomfördes för att undersöka om utbildning av vårdpersonal, som vårdarde patien-ter som drabbats av afasi tll följd av stroke resulpatien-terade i minskad stress hos personalen och en förbättrad omvårdnad för patienten. Stödsamtal och träning av att förbättra kommunikations-färdigheter och att träna på olika strategier för kommunikation hos vårdpersonalen. Detta hade goda effekter på kort sikt genom minskad upplevelse av stress samt en bättre kunskap om kommunikation hos vårdpersonalen gällande patienter med afasi. Efter tre månaders uppfölj-ning hade utbilduppfölj-ningen en liten effekt eller ingen effekt alls. Under utbilduppfölj-ningens gång följdes instruktionerna angående kommunikationens tillvägagångssätt noggrant, hos vårdpersonalen, gällande patienter med afasi. En kort tid efter utbildningen återgick flera av vårdpersonalen till sina gamla, invanda rutiner rörande kommunikationen med patienterna (Draper, Browring, Thompson, Van Heyst, Conroy & Thompson, 2007).

Metoddiskussion

En systematisk litteraturstudie innebär att sökningen börjar med ett bredare område för att sedan avgränsas till ett mindre område. Under hela processens gång dokumenteras tillväga-gångssättet av hur sökning och granskning har genomförts (Friberg, 2006).

Var och en har kvallitetsgranskat samtliga artiklar var för sig och enligt Willman et al. (2006) är detta en styrka eftersom deltagarna är oberoende av varandra. Resultaten av granskningen innefattades av liknande faktorer, vilket gör studien mer tillförlitlig.

Utbudet av artiklar var begränsat mellan åren 1998-2008 trots en tidsperiod på tio år. Det var svårt att finna artiklar som var helt omvårdnadsinriktade och som handlade om

kommunika-tionen och interakkommunika-tionen mellan patienter med afasi och vårdpersonal, då många av artiklarna inte svarade an till studiens syfte. I vissa artiklar framgår det att det är få studier gjorda inom detta område. De artiklar som används i studien är i huvudsak ifrån Europa. Fem av artiklarna härstammar från Sverige, en från Norge samt en från England. Dock har studien även inklude-rat en artikel från Canada, en från USA samt en från Australien. Det hade varit intressant att inkludera studier om de funnits tillgängliga från exempelvis ett asiatiskt land eller sydameri-kanskt land, där det råder en annan kultur, religion, människosyn och andra värderingar. Detta för att se om resultatet hade påverkats rörande exempelvis beröring. Resultatet i övrigt hade kanske även sett annorlunda ut.

Det upplevdes som svårt att dela in dessa faktorer då de ofta hade olika innebörd i olika sam-manhang. Resultatet i studien och artiklarnas resultat blir mer trovärdigt då samma faktorer har funnits i flertalet artiklar samt de inte motsäger varandra gällande resultatet.

Enligt Friberg (2006) är en studies kvallite av betydelse för dess trovärdighet då det ska finnas ett tydligt problem och ett klart syfte formulerat men även att studien grundar sig i vårdveten-skapliga teorier. I denna genomförda studie gällande underlättande faktorer i kommunikatio-nen mellan patienter med afasi och vårdpersonal finns ett tydligt formulerat omvårdnadspro-blem samt ett klart syfte. I studiens bakgrund beskrivs omvårdnadsteorier som är relevanta för studiens syfte. Detta gör att studiens trovärdighet ökar.

Enligt Willman, Stoltz & Bahtsevani (2006) bör studiens sökord sökas var för sig för att sedan kombineras med bolska sökoperatörer, som AND, OR samt NOT. Dessa användes till viss del för att finna artiklar lämpliga för studiens syfte. I sökningen användes endast AND detta kan ha fått konsekvenser genom att artiklar kan ha missats. De sökord som användes i studien var; stress, nursing, communication, apahsia, stroke, non verbal communication samt interaction. Ett problem som uppstod i sökningarna av artiklarna i Cinahl och Elin var att träffarna med samma sökord och limits varierade mellan olika söktillfällen. Sökningar gjordes vid flera oli-ka tillfällen för att eliminera riskerna för att gå miste om väsentliga artiklar för studien.

Tanken i början av studien var att använda Travelbees omvårdnadsteori i originalversion dock var denna litteratur inte tillgänglig. Istället valdes Kristoffersens tolkning av Travelbees om-vårdnadsteori.

Pub Med valdes bort tidigt i processen eftersom författarna ansåg databasen vara svårt att söka i samt använda. Vid vidare sökning fann författarna att de artiklar som hittades i Pub Med redan var funna i Cinahl och Elin@kalmar. Relevanta artiklar kan ha förbisetts och detta kan ha påverkat resultatet negativt.

Resultatdiskussion

Studiens syfte var att belysa faktorer som kan underlätta kommunikationen mellan patienter med afasi till följd av stroke och vårdpersonal. De faktorer som framkommit ur artiklarnas resultat är; att lära känna patienten, omgivning, stöd i form av engagemang och materiella hjälpmedel, tid och kontinuitet, humor, beröring och ögonkontakt och utbildning av vårdper-sonalen.

Enligt Sundin et al. (2001) så blir vården bristfällig om inte kommunikationen blir tillgodo-sedd och därmed bekräftas inte patienten med afasi. Detta styrks även av Eriksson (1994) och Travelbee (Kristoffersen 2006). Travelbee betonar i sin teori att kommunikation är grund för en fungerande vårdrelation om inte en god kommunikation uppstår så kan det leda till ett li-dande.

Vi har diskuterat lidande angående patienter med afasi. Lidandet kan uttryckas på olika sätt, exempelvis kan en patient visa ilska en annan kan visa likgiltighet, bli gråtmild eller bli tyst. Därför har vi diskuterat att det kan bli svårt för vårdpersonalen att tillgodose patientens om-vårdnadsbehov och därmed uppstår ett vårdlidande hos patienten. Vårdpersonalen kan då känna sig otillräcklig. Betydelsen av en god kommunikation med patienten för att hindra att ett lidande uppstår (Eriksson, 1994).

I en studie framkom det att anhöriga ofta var en länk mellan patienten med afasi och vårdper-sonalen (Murphy, 2006). Vi har diskuterat hur missförstånd kan leda till ett lidande. Detta kan uppstå då anhöriga tolkar vad patienten vill förmedla till vårdpersonalen. Anhöriga kan ha föreställningar om hur patienten med afasi vill att omvårdnaden ska utföras. Egna värderingar kan vävas in i dessa önskemål som dessutom kan tolkas fel av vårdpersonalen. Dock kan an-höriga även vara en resurs i omvårdnaden, eftersom de ofta har god kännedom om patienten.

Travelbee (Kristoffersen, 2006) anser att den ickeverbala kommunikationen är en del av kommunikationen som helhet. Ickeverbal kommunikation är av störst betydelse i

omvårdna-exempelvis gester, ansiktsuttryck och hållning. Detta har även framkommit i artiklarnas resul-tat som är inkluderade i studien att ickeverbal kommunikation är av stor betydelse och ibland av ännu större betydelse än verbal kommunikation i interaktionen mellan vårdpersonal och patienter med afasi (Sundin et al. 2000, 2001, 2002, 2003).

Begreppet beröring framkommer i flertalet artiklar som en betydande faktor för att skapa en god kommunikation med en patient med afasi (Sundin et al. 2000, 2001, 2002, 2003). Vi har diskuterat och anser att detta ställer vissa krav på vårdpersonalen som exempelvis att de har kunskap om beröringens effekt, genom de konsekvenser som beröringen kan få. En viktig aspekt som vi kommit fram till är att inte alla individer uppskattar fysisk beröring. Personalen bör därför vara uppmärksam på signaler på hur patienten upplever beröringen. Beröring kan även tolkas olika med tanke på vilken etnicitet individen har.

Travelbee (Kristoffersen, 2006) menar att det är skillnad på att aktivt lyssna och att bara höra på vad patienten säger, vid aktivt lyssnade är vårdpersonal aktivt närvarande både fysiskt och psykiskt i kommunikationen med patienten detta styrks även av Sundin et al. (2000, 2001, 2002, 2003, 2004). Enligt Draper et al. (2007) så kan vårdpersonalens stressnivå inverka på patientens förmåga att kommunicera. Vi anser att dagens sjukvård ofta kan präglas av en stressig situation. Det kan medföra att tiden som krävs för omvårdnad inte kan tillgodoses.

De underlättande faktorer, gällande kommunikationen mellan vårdpersonalen och patienter med afasi som framkommit i studiens resultat är flertalet beprövade och kända faktorer som idag används i vården och är därför i hög grad överförbara i omvårdnadsarbetet. Flertalet av studiens inkluderade artiklar härstammar ifrån Norden detta gör att resultatet blir mer appli-cerbart på omvårdnadsarbete inom hälso- och sjukvården i Sverige samt övriga nordiska län-der.

Slutsats

En slutsats som kan hävdas utifrån studiens resultat är att vårdpersonalen bör inleda en längre eller djupare konversation med patienter med afasi då tid finns. Om vårdpersonalen inte har den tid som krävs kan detta bidra till att exempelvis vårdpersonalen fyller i patientens me-ningar med egna ord som kan leda till att missförstånd uppstår och patienten missuppfattas. Individen kan då känna sig ickebekräftad relaterat till att den inte ges möjlighet att förmedla sitt budskap. Vidare kan detta i värsta fall leda till att ett livslidande kan uppstå hos patienten med afasi. Travelbee (Kristoffersen, 2006) tar upp hopp som ett begrepp och det är viktigt att

vårdpersonalen hjälper patienten att lindra lidandet genom att inge eller understödja patien-tens hopp. Att hoppas medför för patienten med afasi att finna en väg ut ur svårigheter som individen upplever.

I studiens artikelgranskning framkom inga direkta nya faktorer som kan underlätta kommuni-kationen mellan vårdpersonal och patienter med afasi än de tidigare kända enligt Almås (2002). Framtida forskning inom området gällande kommunikation mellan vårdpersonal och patienter med afasi kan vara av betydande vikt för att minska lidande för denna patientgrupp. Detta kan exempelvis vara inom datorn som hjälpmedel i kommunikationen. Vidare forskning om terapihundars verkan på patienternas kommunikativa förmåga som ett hjälpmedel då ef-fekten enligt LaFrance (2006) var god. Travelbee (Kristoffersen, 2006) anser att det alltid finns mer kunskap, både i praktiken och i teorin, att få gällande kommunikation och att vård-personalen aldrig bli helt fullärd.

Referenser

Andersson, S. (2002). The aphasic person’s views of the encounter with other people: a grounded theory analysis. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 9:285-292.

Draper, B., Bowring, G., Thompson, C., Van Heyst, J., Conroy, P., & Thompson J. (2007). Stress in caregivers of aphasic stroke patient´ a randomised controlled trail. Clinical

Rehabili-tation, 21:122-130.

Eide, H., & Eide, T. (1994). Omvårdnadsorienterad kommunikation. Lund: Studentlitteratur.

Eriksson, K. (1994). Den lidande människan. Arlöv: Liber utbildning.

Fieber, L. (2007). Vårdguiden. [Elektronisk]. Stockholm: Vårdguiden. Tillgänglig: http://www.vardguiden.se/Article.asp?ArticleID=3096. [2008-02-05].

Forsberg, C., & Wengström, Y. (2003). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur och kultur.

Friberg, F. (red.). (2006). Dags för uppsats. Lund: Studentlitteratur.

Fursland, E. (2005). Finding the words. Nursing Standard, 20(1):24-25.

Gunnilstam, O., & Sheats, A. (2004). Afasi ett språkhandikapp. Stockholm: Afasiförbundet.

HSL 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. [Elektronisk], Stockholm: Socialdepartementet. Tillgänglig:<http://rixlex.riksdagen.se/>. Sökväg: SFS 1982:763. [2008-03-02].

Kristoffersen, J. (2006). Teoretiska perspektiv på omvårdnad. I N. J. Kristoffersen (Red.),

Grundläggande omvårdnad 4 (s. 26-33). Stockholm: Liber.

LaFrance, C. (2006). The effect of a therapy dog on the communication skills of an adult with aphasia. Journal of Communication Disorders, 40:215-224.

Lind, M. (2005). Conversation – more than words. A Norwegian case study of the establish-ment of a contribution in aphasic interaction. International Journal of Applied Linguistics,

15(2):214-239.

Linebager, M., McCall, D., Virata, T., & Berndt, R. (2006). Widening the temporal window: Processing support in treatment of aphasic language production. Brain and Language,

100:53-68.

Murphy, J. (2006). Perceptions of communication between people with communication dis-ability and general practice staff. Health Expections, 9:49-59.

Scehibenpflug, K., & Schön, A. (2004). Hjärnskadad!: En bok om hjärnskaderehabilitering. Örebro: Vuxenehabiliteringen, Örebro läns landsting.

Sundin, K., Jansson, L., & Norberg, A. (2000). Communicating with people with stroke and aphasia: understanding through sensation without words. Journal of Clinical Nursing, 9:481-488.

Sundin, K., Norberg, A., & Jansson, L. (2001). The meaning of Skilled Care Pro-vides´Relationships With Stroke and Aphasia Patients. Qualitative Healt Research,

11(3):308-321.

Sundin, K., Norberg, A., & Jansson, L. (2002). Understanding between care providers and patients with stroke and aphasia´ a phenomenological hermeneutic inquiry. Nursing Inquiry,

9(2):93-103.

Sundin, K., Norberg, A., & Jansson, L. (2003). Understanding and being understood´ as a creative caring phenomenon – in care of patients with stroke and aphasia. Journal of Clinical

Nursing, 12:107-116.

Wergeland, A., Ryen, S., & Olsen, T-G. (2002). Omvårdnad vid stroke. I H. Almås (Red.),

Klinisk omvårdnad 2 (s.779-801). Stockholm: Liber.

Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad - En bro mellan

Bilaga 1:

Nr Författare, år, titel, tidskrift Syfte Metod, datainsamling,

analys

Resultat Kvalitets-

bedömning

1 Andersson, S (2002). The aphasic person’s

views of the encounter with other people: a grounded theory analysis. Journal of Psychi-atric and Mental Health Nursing.

Genom att utveckla en teori utifrån vårdpersonalens per-spektiv för att få fram vad en patient med afasi upplever i interaktionen med andra män-niskor.

Kvalitativa intervjuer med 12 afasi-patienter.

Analys genom kodning av data. Indelning av lämpliga kategorier.

Förlust av språk ansågs som det mest stressande och motoriken det mest känslo-samma hos patienterna med afasi. Att miss-lyckas i en konversation samt att få dåligt stöd från andra medmänniskor bidra till ett minskat självförtroende hos patienten.

Hög

2 Draper, B., Bowring, G., Thompson, C., Van

Heyst, J., Conroy, P., Thompson J. (2007). Stress in caregivers of aphasic stroke patient´ a randomised controlled trail. Clinical Reha-bilitation.

Att undersöka om ett program för vårdare av patienter med afasi som innehåller utbildning, stöd och kommunikations-färdigheter förbättrar kommu-nikationen mellan vårdpersonal samt minskar stressen hos vårdpersonal.

39 vårdare och strokepatienter in-gick i studien. 19 fick delta i ett omedelbart program och 20 deltaga-re fick ingå i en kontrollgrupp. För datainsamling användes speci-fika formulär för livskvalité, daglig aktivitet, social tillvaro samt kom-munikation mellan vårdare och patient med afasi

Positiv effekt på studiens syfte i direkt an-slutning till studien. Dock efter 3 månaders

uppföljning liten eller ingen effekt alls. Hög

3 Fursland, E (2005). Finding the words.

Nur-sing Standard En kurs för vårdpersonal med syfte att göra

mil-jön/omgivningen mer ”afasi-vänlig”.

Ett utbildningstillfälle genom work-shop. Patienterna med afasi fick tillfälle att ge positiv feedback till deras vårdare med syfte att skapa en underlättande kommunikation. Datainsamling och analys genom diskussion och workshop.

Om kommunikationen bryts rekommenderas vårdpersonalen att göra något annat, använda sig av skrift eller att rita, vara ärlig och att inte låtsas att han/hon förstår, använda hu-mor genom att skratta tillsammans med pati-enten samt använda sig av gester och an-siktsuttryck.

Bilaga 1:

Nr Författare, år, titel, tidskrift Syfte Metod, datainsamling,

analys

Resultat Kvalitets-

bedömning

4 LaFrance, C (2006). The effect of a

therapy dog on the communication skills of an adult with aphasia. Jour-nal of Communication Disorders.

Att undersöka om närva-randet av en hund, under promenad gör att verbala och ickeverbala kommuni-kationen gynnar patientens kommunikationsfärdighe-ter.

Iakttagelser av en 61-årig afatisk man då han vid elva tillfällen promenerar med en hund och dess förare. Innan ställdes frågor om allergi, rädsla och intresse av att en hund deltog vid promenaderna.

Den insamlade data som baseras på pro-menaderna fördes in i ett diagram som visade vilka signaler och under hur lång tid de användes. Diagrammet redovisades i resultatet.

Närvaro av en terapihund kan förbättra både verbal- och ickeverbal kommunika-tions-färdigheter. Mannen var blyg och startade gärna inte en konversation men i hundens närvaro blev han mer utåtriktad och svarade på frågor om hunden.

Hög

5 Lind, M (2005). Conversation – more

than words. A Norwegian case study of the establishment of a contribution in aphasic interaction. International Journal of Applied Linguistics.

Svårigheter vid tal- och språksjukdomar kan orsaka problem i konversationen i en interaktion.

Konversationen mellan en norsk, afatisk man och en icke afatisk kvinna spelades in på videoband.

Bandinspelningen transkriberades och lästes för att sedan sammanställas i ett resultat.

Analys genom att konversationen översat-tes och förenklades genom ett system med symboler

Patienten med afasi uttryckte sig genom tal, gester och skrift. En utbildning anord-nades för anhöriga för att få tillfälle att träna patientens tal- och skriftfärdigheter.

Medel

6 Linebager, M., McCall, D., Virata, T.,

Berndt, R. (2006). Widening the tem-poral window: Processing support in treatment of aphasic language produc-tion. Brain and Language.

Afatiska patienter som kan producera fulla meningar när de beskriver en bild, producerar oftast sämre meningar och ord när de försöker sig på multime-ningproduktion.

Kvalitativ metod genom videoinspelning. Sex personer som haft afasi i minst ett år deltog.

Datainsamlingen, video- inspelningen transkriberades och lästes.

Patienterna kunde säga fler ord per minut, orden de sa var mycket tydligare för det de ville uttrycka samt meningarnas längd blev mer välformulerade.

Bilaga 1: Artikelmatris

Nr Författare, år, titel, tidskrift Syfte Metod, datainsamling,

analys

Resultat Kvalitets-

bedömning

7 Murphy, J (2006). Perceptions of

communication between people with communication disability and general practice staff. Health Expections.

Att utforska konsultation mellan människor med kommunikationssvårigheter och vårdpersonal. Syftet var att undersöka detta från bå-das perspektiv.

Intervjuer med åtta grupper; fyra vårdpersonal, två patienter med intellektuellt hinder samt två patien-ter som drabbats av stroke.

Bandinspelningarna och intervjuer-na transkriberades och lästes. Progressiv termisk analys och kog-nitiva mappar användes.

Vårdpersonalen upplevde frustration över att inte bli förstådd och att inte förstå patienten. Prioritet var för vårdpersonalen relevant trä-ning och simpla resurser. För patienterna be-hövdes en kontinuitet av vårdpersonalen, tillit, bättre kommunikationskunskaper samt reduk-tion av anförtroende från vårdpersonal.

Hög

8

Sundin, K., Jansson, L., Norberg, A. (2000). Communicating with people with stroke and aphasia: understand-ing through sensation without words. Journal of Clinical Nursing.

Meningen med att kommuni-cera med patienter som har drabbats av stroke och afasi. Utifrån vårdpersonalens berättelser där de fick beskri-va en lyckad episod av kommunikation med en pati-ent med afasi. Upplevelsen av hur de förstod eller blev förstådda.

Tio vårdare valdes ut av författarna samt rekommenderades av övrig vårdpersonal. De intervjuades och dessa spelades in och transkribera-des samt lästes.

En phenomenologisk och hermenu-etisk synvinkel inspirerad av filoso-fen Ricoeur (1976-1991) användes vid analys av data.

Vårdarna talade om kommunikation i termer som tillit, trygghet, patienten som en unik indi-vid, gott om tid så patienten ges utrymme för att kommunicera samt beröring, kroppsspråk och ögonkontakt.

Hög

9 Sundin, K., Norberg, A., Jansson, L.

(2001). The meaning of Skilled Care Provides´Relationships With Stroke and Aphasia Patients. Qualitative Healt Research

Belysa vårdpersonalens syn på en ömsesidig relation till en patient med stroke, afasi.

Metod som användes var phenome-nologisk, hermenuetisk analys. Intervjuer gjordes med vårdpersona-len. Frågorna var indelade i tre teman; att behålla, patientens vär-dighet, befinna sig på en plats av förståelse samt att bekräfta patien-tens sårbarhet.

Transkribering och läsning av inter-vjuerna.

Personalen kan känna sig otillräckliga då det tar tid att bygga upp en relation till sin patient. Personalen menar att det alltid finns något meningsfullt att göra för patienten för att stötta och stärka självförtroendet hos patienten. Hu-mor hjälper till att skapa en avslappnad miljö.

Bilaga 1:

Nr Författare, år, Titel, tidskrift

Syfte Metod, datainsamling,

analys

Resultat Kvalitets-

bedömning 10 Sundin, K., Norberg, A., Jansson, L.

(2002). Understanding between care providers and patients with stroke and aphasia´ a phenomenological herme-neutic inquiry. Nursing Inquiry.

Vårdarnas upplevelser/ erfa-renheter i förståelse av kom-munikationen med en patient som har stroke, afasi.

Metod som användes var phenomenolo-gisk, hermenuetisk analys. Videoinspel-ning av intervju i trettio till sextio minuter. Tre patienter samt tre sjuksköterskor i åldrarna tjugosju till sextiofyra år. I inter-vjun användes bilder som diskuterades; en naturbild och en svartvit bild.

Bandinspelningarna transkriberades och lästes.

Vårdpersonalen använde sig av en holis-tisk människosyn där det gynnar relatio-nen till en patient med afasi. Vårdperso-nalen går in i vad patienten känner och dessa känslor guidar personalen i förstå-else till patienten och att bli förstådd av patienten. Frågor ställs en och en och det underlättade för vårdpersonalen om hon/han känner patienten.

Hög

11 Sundin, K., Norberg, A., Jansson, L. (2003). Understanding and being understood´ as a creative caring phe-nomenon – in care of patients with stroke and aphasia.

Belysa meningen av förståel-se och bli förstådd i vården av patienter med stroke och afasi.

Metod som användes var phenomenolo-gisk, hermenuetisk analys. Videoinspel-ning av patient och vårdpersonal under morgonarbetet. Vårdpersonalen intervjua-des direkt efter inspelning och fick då frågor i samband med visning av band. Dessa frågor belyste vårdpersonalens upp-levelse av kommunikationen med patien-ten med afasi.

Bandinspelningarna transkriberades och lästes.

En tyst dialog skapades genom en berör-ing som ansågs vara en användbar kanal mellan parterna. Den icke verbala kom-munikationen var för att inte störa pati-enten i morgonarbetet. Även kropps-språk och uttryck i ögonen ger signaler av betydelse.

Bilaga 2:

Varje besvarad fråga ger 1 poäng respektive 0 poäng om den inte besvarats

1. Finns det ett tydligt problem formulerat? Hur är detta i så fall formulerat och avgränsat? 2. Finns teoretiska utgångspunkter beskrivna? Hur är dessa i så fall formulerade?

3. _{Finns det någon vårdvetenskaplig teoribildning beskriven i bakgrunden? Hur är denna i så} fall beskriven?

4. Vad är syftet? Är syftet klart formulerat? 5. Hur är metoden beskriven?

6. _{Hur är undersökningspersoner eller situationer beskrivna?} 7. Hur analyseras data?

8. _{Hur hänger metod och teoretiska utgångspunkter ihop?} 9. Vad visar resultatet?

10. Hur har författarna tolkat studiens resultat? 11. _{Hur argumenterar författarna?}

12. Finns det en metoddiskussion? Hur diskuteras metoden i så fall? 13. _{Finns det en återkoppling till vårdvetenskapliga utgångspunkter?} 14. Sker en återkoppling till det praktiska vårdarbetet?

Bilaga: 3

Artikel Poäng/maxpoäng

= % 1. Andersson, S. (2002). The aphasic person’s views of the encounter with

other people: a grounded theory analysis. Journal of Psychiatric and Mental

Health Nursing; 9:285-292.

31p / 42p = 73%

2. Draper, B., Bowring, G., Thompson, C., Van Heyst, J., Conroy, P., & Thompson J. (2007). Stress in caregivers of aphasic stroke patient´ a random-ised controlled trail. Clinical Rehabilitation; 21:122-130

30p / 42p = 71%

3. Fursland, E. (2005). Finding the words. Nursing Standard 2005;

20(1):24-25

15p / 42p = 35% 4. LaFrance, C. (2006). The effect of a therapy dog on the communication

skills of an adult with aphasia. Journal of Communication Disorders; 40:215-224.

30p / 42p = 71%

5. Lind, M. (2005). Conversation – more than words. A Norwegian case study of the establishment of a contribution in aphasic interaction.

Interna-tional Journal of Applied Linguistics; 15(2):214-239.

27p / 42p = 64%

6. Linebager, M., McCall, D., Virata, T., & Berndt, R. (2006). Widening the temporal window: Processing support in treatment of aphasic language pro-duction. Brain and; 100:53-68.

26p / 42p = 61%

7. Murphy, J. (2006). Perceptions of communication between people with communication disability and general practice staff. Health Expections; 9:49-59.

33p / 42p = 78%

8. Sundin, K., Jansson, L., & Norberg, A. (2000). Communicating with peo-ple with stroke and aphasia: understanding through sensation without words.

Journal of Clinical Nursing; 9:481-488.

33p / 42p = 78%

9. Sundin, K., Norberg, A., & Jansson, L. (2001). The meaning of Skilled Care Provides´Relationships With Stroke and Aphasia Patients. Qualitative

Healt Research,; 11(3):308-321.

36p / 42p = 85%

10. Sundin, K., Norberg, A., & Jansson, L. (2002). Understanding between care providers and patients with stroke and aphasia´ a phenomenological hermeneutic inquiry. Nursing Inquiry; 9(2):93-103.

32p / 42p = 76%

11. Sundin, K., Norberg, A., & Jansson, L. (2003). Understanding and being understood´ as a creative caring phenomenon – in care of patients with stroke and aphasia. Journal of Clinical Nursing; 12:107-116.

34p / 42p = 80%