Konkurrensanalys - jämförande provning av lastpallars livslängd

0205027

Gunilla Beyer

Konkurrensanalys

jämförande provning av

lastpallars livslängd

Trätek

Gunilla Beyer

KONKURRENSANALYS

- JÄMFÖRANDE PROVNING A V LASTPALLARS LIVSLÄNGD Trätek, Rapport P 0205027 ISSN 1102- 1071 ISRN TRÄTEK - R — 02/027 - - S E Nyckelord competitive analysis environmental aspects EUR-pallet

life cycle cost pallets

plastic wood

Arbetet har delvis finansierats av

Svenskt Trä ^

Innehållsförteckning

Sid Inledning 3 Syfte 3 Palltyper 4 Testmetod 5

Unit load material-handling fastrack 5

Resultat 6 Livslängd - Eur-pall 6

Livslängd - Unilever 1200 x 1000 mm perimeter pall 6

Livslängd - 1200 x 800 mm plastpall 6

Livscykelkostnader 15 Jämförelse mellan trä- och plastpallar - för- och nackdelar 17

Pallar - material och produktion 21

Pallar av trä 21 Tillverkningskostnader 21

Pallar av plast 21 Ekonomiska aspekter med avseende på ftinktion 23

Tillverkningsmetoder 23 Varmformning (Thermoforming) 23

Formsprutning (Injection molding) 24 Lågtrycksformssprutning (Structural foam molding) 24

Formpressning (Compression modling) 24

Formblåsning (Blow molding) 24 Rotationsgjutning (Rotatinal molding) 24

Strängsprutning (Extrusion) 25

Totala kostnadsaspekter 25 Råmaterialkostnader 25 Verktygskostnader 25 Ställtider/ledtider 26 Palldesign och bärförmåga 26

Tillverkningstid 26

Referenser 27 Bilagor 29

Inledning

Lastpallar har stor betydelse för en effektiv godshantering världen över. Stora mängder last-pallar tillverkas årligen. I Europa bedöms att ca 350 miljoner last-pallar tillverkas per år. I USA är den årliga tillverkningen drygt 500 miljoner, i Kina och Japan ca 150 miljoner. Det uppskattas att varje dag är ca 6 miljarder pallar i bruk över hela världen.

De flesta pallama tillverkas av trä. Rätt tillverkad är träpallen stark, hållbar och har god prestanda till lågt pris. Trä är ett fömybar material och Sverige är ett skogsland med ett ut-hålligt skogsbruk där den årliga tillväxten är större än uttaget.

Men träpallama håller på att fa konkurrens av andra material. Främst är det plastpallar i olika plaster och utföranden som konkurrerar inom olika sektorer och sägs vara kostaadseffekti-vare, lättare och mer hygieniska. Det finns olika typer av plaster -1 ex polyeten, polypropylen och polyvinylklorid (PVC) - och det finns olika tillverkningsmetoder såsom varmformning, formsprutning, formpressning och strängsprutning. Dessa pallar har därför olika prestanda och det är inte alltid lätt att jämföra olika konstruktioner. Polyeten är den mest använda plasten i pallar. Det finns olika typer av polyeten där HDPE (High Density Polyethylene) är den starkaste och mest hållbara, plasten.

I USA bedöms plastpallama ha en marknadsandel på 1,3 % d v s 6 miljoner producerade en-heter (beräkningen baserad på en årlig tillverkning 1994-2000 av 454 miljoner pallar) och i Europa är marknadsandelen ca 1% /!/. I Europa används dock returpallar i pallpooler eller hyrsystem i större utsträckning än i USA

Inom handeln diskuteras en övergång till en plastpall. När föreliggande projekt startade hade tillverkningen dock ännu inte kommit igång och pallama var inte kommersiellt tillgängliga. Därför beslöts att träpallar skulle jämföras med en fi-ansktillverkad HDPE pall.

Genom kännedom om den genomsnittliga kostnaden per pallresa kan den verkliga pall-kostnaden beräknas. För att jämföra och beräkna kostnadema behövs bland annat kännedom om initiala tillverkningskosmader, antalet pallresor före en första reparation och den genom-snittliga kostoaden för pallreparationer. Det finns emellertid mycket lite säkerställda data om pallars verkliga livslängd och kostoader per pallresa (trip).

Som ett led i att utvärdera lastpallar fi^ån olika aspekter har och Trätek i samarbete med Virginia Polytechnic Institute and State University, USA, utfört livslängdsstudier på tre typer av lastpallar 111.

Syfte

Syftet var att utvärdera livslängden hos tre olika palltyper enligt en metod kallad VPI Unit Load Material FasTrack. Livslängden mäts som antalet hanteringar i en hanteringscykel (FasTrack Cycle).

I undersökningen jämfördes tre olika palltyper. Dels jämförs en 800 x 1200 mm träpall med en liknande konstrukdon i plast, dels jämfördes två vanligt förekommande konstruktioner av träpallar.

Den relativa motståndskraften eller livslängden efter hantering baseras på • Skadefrekvensen hos pallarna

• Det genomsnittliga antalet FasTrack cycler en pall kan genomgå tills den inte längre är funktionsduglig eller behöver repareras.

Palltyper

I studien jämfördes 800 x 1200 mm träpallar, s k EUR pallar, 1200 x 1000 mm perimeter träpallar, s k Unileverpallar och 1200 x 800 mm EUR pallsliknande plastpallar av EUR-pallsliknande konstruktion, se även tabell 1.

EUR- pallar: 800 x 1200 mm träpallar. Rallarna var tillverkade av svensk gran och furu och vägde i medeltal 19,5 kg. Fallen är enligt standarden avsedd för en jämt fördelad last på

1500 kg. 15 pallar provades. Priset per pall var ca 72 kr exkl moms.

Unilever pallar: 1000 x 1200 mm perimeter pallar. Pallarna är tillverkade med bottenbrädor och klotsar av bok, regelbrädor av furu och däcksbrädor av gran och vägde i medeltal 27,6 kg.

14 pallar provades. Pallen bedöms ha i stort sett samma bärförmåga som EUR-pallen. Priset per pall var 105 kr exkl moms.

Plastpallen 800 x 1200 mm var en fyrakomponents HDPE pallkonstruktion. Distanselementen är en integrerad del av toppdäcket medan de tre bottendäckskomponenterna trycks fast mot distanselementen. Pallen väger 9,8 kg och sägs kunna motstå en dynamisk last på 1000 kg och en statisk last på 1500 kg. 10 pallar provades. Priset per paJl var 415 SEK exkl moms.

Tabell 1. Beskrivning av ingående komponenter i provade pallar.

Table 1. Physical characteristics of the 800x1200 mm and the 1200x1000 mm wooden block-style pallets (actual dimensions measured)

Pallet Design Avg. Pallet weight (kg) Top deckboard dimension (mm) Bottom deckboard dimension (mm) Stringerboard dimension (mm) Outer block dimension (HxWxL) (mm) Central block dimension (HxWxL) (mm) 800 X 1200 Wooden 19.46 2 S t 22 X 97 3 St 22 X 145 2 St 22 X 97 1 St 22x145 3st 22 X 145 78 X 97 X 146 76x 15 X 15 1200 X 1000 Wooden 27.63 9 St 17x120 2 St 22x100 3 St 22x100 3 S t 21 x 100 90 X100 X 160 90 X 100 X 100

Table 1 (continued). Physical characteristics of the 1200 x 800 plastic pallet from Sweden Pallet Design _{weight (kg)} Avg. Pallet _{thickness (mm)} Top deck _{thickness (mm)} Bottom deck _{dimensions (mm)} Outer block _{dimensions (mm)} Central block

1200x800

Testmetod

Provningsmetoden (Unit Load Material Handling FasTrack) är ett sätt att snabbt simulera pallhantering under kontrollerade och jämförbara förhållanden.

Varje palltyp testades i FasTrack som även beskrivs i Bilaga 1. Provningen simulerar hante-ring av enhetslaster och innefattar tompallshantehante-ring, godspåläggning på pall, lastning av pall, transport, pallossning samt hantering av pall i pallställ, på rullbana och vid djupstapling.

Unit load material-handling fastrack

Hanteringssystemet inkluderar följande stationer 1 Tompallslager.

2 Plattform för att lasta på och lasta av gods från pallen.

3 Lastområde för truck- och pallvagnshantering av pallama. Simulerar lastkajer. 4 Trailer. Simulerar i - och urlastning i en trailer med begränsad öppning.

5 Transport. Vibrationer simulerar transportrörelser. Används huvudsakligen för känsligt gods.

6 Pallager.

7 Stapling. Simulerar stapling av pallar med gods. Försökspallen placeras på en pall med säckat gods.

8 Rullbanor.

Antalet hanteringar en pall genomgår i en hanteringscykel varierar beroende på palltyp, material, konstruktion osv. Vibrationstest, som används för vissa godsslag för att simulera transportrörelser användes inte här. Pallama konstruktion påverkas inte av vibrationspå-känningama. Stationerna 6 och 8, pallager respektive rullbanor, användes inte här eftersom plastpallen inte var konstruerad för dessa typer av hanteringar.

Not: Vid en tidigare provning (1996) jämfördes EUR-pallen med en engångspall. Båda palltypema provades enligt samma hanteringscykel och då simulerades även hantering i pallställ och på rullbanor, d v s även stationema 6 och 8. Varje hanteringscykel omfattade då 15 hanteringar.

Den hårdaste hanteringen sker genom skjuta och vrida pallama med truckgafflama. /3, 3 sv/ Testcykeln bestod av följande sekvens

Testlasten lades på pallen

1. Pallen lyftes med gaffeltruck från kortsidan (t ex 800 mm sidan) och lastades i trailern 2. Pallen lyftes med gaffeltruck från kortsidan (800 mm sidan) ut ur trailem

3. Pallen vändes på lastområdet med truckgafflama

4. Pallen lyftes med gaffeltruck från långsidan ( t ex 1200 mm sidan) och lastades in i trailem 5. Pallen lyftes med gaffeltmck från långsidan (1200 mm sidan) och lastades ut ur trailem 6. Pallen lyftes med pallvagn från långsidan (1200 mm sidan) och lastades i trailem

7. Fallen lyftes med pallvagn från långsidan (1200 mm sidan) och lastades ur trailern och ställs på lastområdet

8. Truckgafflama sätts in i pallen från kortsidan och pallen skjuts 5 m över golvet. Fallen lyfts och placeras i pallstapeln.

9. Lyft pallen med palltruck från kortsidan och placera pallen på golvet och skjut den 5 m framåt.

Pallen avlastas och inspekteras. Testlasten lastas av och pallen inspekteras.

Hanteringsutrustningen inkluderar en gaffeltruck och en elektrisk pallvagn. Varje hanterings-cykel innefattar här 9 hanteringar. Var 10:e hanterings-cykel släpps en tom pall från en 1,5 m hög pall-stapel. Fallama inspekterades efter varje hanteringscykel och skadetyp och skadefrekvens registreras. Provningen anses innebära relativt hårda påkänningar.

Varje pall hade en last av 910 kg. Gaffeltrucken hade en hastighet av 1,6 km/h vid inkörning och påskjutning på pallen. Lastkapaciteten är 1365 kg för gaffeltrucken och 1800 kg för pall-vagnen.

Resultat

Efter varje hanteringscykel inspekteras pallama, som tidigare nämnts, med hänsyn till skade-typ och skadefrekvens på olika delar av pallen.

Livslängd - EUR-paU

Tabell 1 visar resultaten från provning av EUR-pallen. I medeltal klarade EUR-pallen 30,7 hanteringscykler eller 276 hanteringar innan den var funktionsoduglig. Stora variationer före-kommer dock. Den vanligaste och allvarligast skadade komponenten i denna konstruktion var pallklotsama. KJotsama spricker horisontellt längs fibern när pallama skjuts eller stöts till av truckgafflama, se figur 4. Provningarna avbryts när 2 klotsar är underkända d v s har all-varliga skador. En ovanlig skada inträffade när "gaffeltruckshälen" slog emot regelbrädan vid inkörning från långsidan. Alla tre regelbrädoma gick då sönder. Detta berodde på tillfällig lokalisering av stora kvistar på samma ställen i regelbrädoma

Livslängd - Unilever 1200 x 1000 mm perimeter pall

Denna palltyp klarade i medeltal 17,9 cykler eller 161 hanteringar innan pallen var funktions-oduglig, se tabell 3. Den vanligaste skadan var komplett avskiljning av däckets ändbräda, vilket illustreras i figur 7. Notera att spikama finns kvar i klotsen. Denna skadetyp medför genomdragning av pallskallen kombinerat med böjning av spiken och att brädan spricker. I denna konstruktion visar ändbrädan i palldäcket låg motståndskraft mot stötar. Genom att använda en ändbräda av bok och en styvare spik skulle livslängden kunna förbättras avsevärt.

Livslängd - 1200 x 800 mm plastpall

Tabell 4 visar resultaten från FasTrack provningen. Medelvärdet för denna plastpalls funk-tionsduglighet var 8,6 hanteringscykler eller 72 hanteringar. Alla skador berodde på att gaffel-spetsarna orsakade skjuvning eller punktering av distanselementen. Provningen avslutades vid brott på två distanselement. En typisk skada visas i figur 8.

Denna pallkonstruktion har låg stöthållfasthet. Tjockare väggar eller förstärkningar skulle förbättra pallens prestanda.

Den relativa livslängden eller hållbarheten för de testade pallama var 800 X 1200 mm träpall, s k EUR-pall 100% 1200 X 1000 mm träpall, s k Unilever pall 58%

800 X 1200 mm HDPE pall 26% Skadoma på träpallama är reparerbara men inte skadorna på de testade plastpallama. En reparation av EUR-pallar innebär att 2-3 komponenter i medeltal byts ut, vanligen 1 -2 klotsar och en däckbräda. Medelpriset för en pallreparation är ca 30 kr inklusive sortering.

!l

II

Figur 1. 800 X 1200 mm EUR-pall.

Figur 3. 800 x 1200 mm HDPE plastpall.

Figur 5. Ovanlig skada på samtliga regelbrädor i en EUR-pall -pall nr 4.

Figur 6. Typisk skada på däckets ändbräda på Unileverpallen.

Figur 7. Typisk skada på plastpallen.

o 2 (0 ra u. E > o ra a o 3 U J O o CM o o 00 © o o O) ra E ra •o >« o c o 3 or

£

•O C ra c o o o 0 4 O ra Q ) cni O) O . ro w g -B ^ m i ? § . 0) o

8

-Q O O) <o • i 1 CO E o •c _3J E E <^ Q ^ "5 c o ro ^ S3 Q CD "O .£> E Q) w : g 1 ^ O ro CQ "D - Q - a . O - g Q . O) ro CO ^ "E _{o ro} •o iS .o I — O) o LO o O ) o 00 l O

s

0 0 CO h-" O 00 . o> N - i n T -- CO 0 0 <N CD CO < D C N 0 0 C O C N T - C N J C N J C O C 0 C O CO o o CO o 00 o i n _o CO *- ^ U) E. ir <i> d {fi ö = g » ro i i ro > , (D ^ to c o o i n o o ^ o i r ^ i n ^ o o c N C N ^ T -i n T - T - ^ v - c o o o r ^ C N j T - c N j C N j c o c o C O d CO CVJ

1

E 2 o = ro c o nj CO CO $ Q j C M c o T i - i n c o h - o o o ) CVJ CO i n 12

o 10 I B H M (O Q. > 0) ra a k. o

I

c 3 0> (A ra 0) o E

i

o o o o o o O) c w 0) O) c *c 3 "O o D) ra E ra •o o c 0) 3 T3 C ra c o ra o o ra n ra ro £ ro •o cn ro a> E o ro ^ o >-o ^ o K-<J) ro OJ O ) ro (/) O) u .2 9-CQ v 2 Q . ro to c : o <D O

f l

O S O ) - o i § C/D X3 O • C F c (O ^ o ro o O) o CQ "O - Q • O E S « o ^ ^ : c o ro o <u o CQ - o o OJ ^ y> "O . 0 - g Q- O) ro CO w "2 _ro 5 o • O ^ C •o Q . <^ »2 CN CO CO 0 " CO CM Ö" 0 " 0 0 co' Csj" O ) CNI co' CVJ CD C\J C7> OJ 0 0 0 00 co" CO CO in co' CN T - ' T - ' co" S 2 tn ^ }n OJ ° •n; .SJ OJ Z Ll_ o CX.2. CO CO CO CM CN CO T j -_CVJ CO _{^ T -} cj> E ro CO c/) $ Q . CM CO LO ( D 00 O ) CM CO OD O • o ra "O c ra CO II J5 Q = h - W 3 CO Q-13

o 2 (A n Ii.

>

0) JZ w n a. \u Q . Q X O o 00 X o o es O £ •* »*-O O) O) c •c 3 •O O) (0 E ra O C Q) 3 O" 0) TJ C ra c o ra o o o ra 0) O) _c O) o . ro CO ^ ^ § . 52 S-OD i5 R 8 0) O CD 00 CO cg CO CN o l o 0 0 T - CO i n 0> l O T j - ' l O Oi CO" CD N." CO" CN CN 8 ^ O ) -Q r,:

I ^:

o

CN ^ CO in co" in T J - ° in CO c^] Q) (O c/5 x> OJ P C {/) :g o ro CD "O -Q E Q) w ^ 1 ^ p ro o Q) o 0 0 X J ^ 8 > : W •o o - g o . OJ ro o * i o h- .E ^ c/)

•s

ro o o c h - Q) o ro o I — OJ ^ a> X ) o o = g* ro O r o >, ro E a> Z Ll_ o Q- -9 =3 O) cy>

5

^ r-. CO CO CO _in E rox^T-cNcoM-intor^oocj) ro E o 03 c/3 c/D 5 Q. CD o 00 CO 0 ) Q ^ CO i2 CO O Q . O CO ro 1 -CD • | O O ) c : " C m CD j = CO OJ 0) o. E o o 0) £ g} 0) 5 CD CO c o • > o. O) X3 O ) c "O 03 E •a _cz CO iS 0) c/3 II Q f— CO

:

14

Livscykelkostnader

Det kan vara svårt att göra en korrekt jämförelse av kostnaderna mellan trä- och plastpallar. Det finns olika konstmktioner av plastpallar, det finns olika plaster och det finns olika till-verkningsmetoder. Även investeringskostnadema för en automatisk pallspikningslinje kan variera avsevärt beroende på maskinens flexibilitet och produktionskapacitet.

En enkel jämförelse är att mäta kostoad per pallresa. Under antagandet att en hanteringscykel motsvarar en pallresa blir kostnader per pallresa, enbart beräknat på inköpspriset, för

EUR-pallen 2,35 kr Unilever pallen 5,87 kr Plastpallen 48,26 kr

Denna typ av plastpall klarade relativt fa pallresor. För plastpallar med en högre livslängd sjunker naturligtvis kostnaden per trip. Här har inte hanteringsavgiftema och inte heller möjligheten till reparation och ökad livslängd för träpallama inberäknats.

I pallöverföringssystemet för EUR-pallar (PÖS) är det fyllaren som betalar avgiften. Detta kan dock vara svårt att notera skador på pallar lastade med gods. Därför måste mottagaren vara observant på att inkommande pall är godkänd. Varje gång pallen byter ägare tas en avgift på ca 12 kr ut. Pallen i sig är en bra konstruktion. Nackdelen är att oseriösa tillverkare skickar in undermåliga pallar i bytessystemet. Träpallar kan repareras och medelpriset för en pall-reparation är, som tidigare nämnts, ca 30 kr. I en bil med släp ryms antingen 816 pallar staplade eller ca 1000 pallar flätade för tompallstrasporter.

En liknande pallkonstruktion finns t ex i en CHEP's pallpool. I detta pallsystem betalar an-vändaren en avgift per pall. Efter varje användning går pallen tillbaka till en palldepå för inspektion och sortering. Detta system har en tydlig ägare vilket är en fördel kvalitetsmässigt. Unilever-pallen används internt inom företaget. Vid tompallstransporter rymmer en svensk bil med släp 40 pallplatser d v s totalt ca 600 pallar i pallstaplar, medan antalet pallplatser blir lägre ute i Europa. Tompall transporteras dock inte tillbaka till Sverige.

I det nya plastpallssystemet i Sverige används för närvarande huvudsakligen halvpallar. Pantkostnaden uppges vara ca 200 kr/pall och därtill kommer en hanteringsavgift på ca 15 fa-per pallresa.

Under antagandet att fyllaravgifter inkluderas, och med samma avgift för Unileverpallen som för EUR-pallen är kostnaden per pallresa för

EURpallen 14,51 kr Unilever pallen 17,93 kr Plastpallen 63,95 kr

Ett annat sätt att räkna är att jämföra investeringskostnaderna/producerad enhet. Men här kan val av material, tillverkningsmetod och produktionskapacitet ha stor betydelse. Se vidare under del 2 .

Här ligger då priset per producerad träpall ligga på 2-3 kr/pall beroende på maskin och prestanda.

För plastpallar kan priset variera. Följande siffror kan dock ge en indikation på verktygskostnader och produktionshastighet.

Verktygskostnader (cirkapriser) i USA år 2000 uppges till /!/. • Formsprutning (Injection mold): $ 500.000 (steel)

• Lågtrycksformsprutning (Low pressure structual foam): $ 100.000 A l • Varmformning (Thermoform): - single sheet: $ 10-12.000

• Rotationsformning (Thermoform): twin sheet: $ 35.000 Enligt uppgifter 2002 från USA I Al är presscykeltidema för • Formsprutning: 4 till 6 minuter

• Lågtrycksformspruming: 6 till 8 minuter • Varmformning: 8 till 10 minuter

• Rotationsformning: 30 minuter

En jämförelse av prisema för pallar i olika material framgår av följande sammanställning / I / .

Material Pris ($/pall)

Well 5-7 Trä 7,5-10 Stål 40-45 Plast * Varmformade Single-sheet 10-20 Varmformade Twin-sheet 15-25 Extruderade 15-25 Formsprutade 40-50 Lågtrycksformsprutade 40-60 Formpressade 60-70 Rotationsformade 60-100

Det finns fler jämförelsesätt. I USA uppskattas t ex att kostnadema per viktsenhet för en trä-pall är ca $0,33/per kilo trä. Kostnaden för en HDPE trä-pall ligger runt $2,2 per kilo 151. Livscykelkostnadema kan sedan grovt beräknas för olika palltyper med hänsyn till livslängden.

Jämförelse mellan trä- och plastpallar - för och nackdelar

Plastpallar är ofta gjutna och därför mer enhetliga i dimension. De kan färgas i olika färger. För att förbättra egenskaperna tillsätts andra ämnen. Några vanliga tillsatser är stabilisatorer, smörjmedel, pigment, brandskyddstillsatser, mjukgörare, armeringsmaterial, jäsmedel anti-statmedel.

Plastpallar kan utformas med håligheter för att minska vikten och med förstärkningar för att öka styrkan. Antingen kan glasfiber blandas i plasten eller så kan stålförstärkningar användas. Prislappen på plastpallen är 5-10 ggr högre än den för en träpall i USA och det förefaller vara ungefar likartad prisbild i Europa.

En av fördelama med plast är den stora möjligheten vid design av pallama. Plastpallar ut-formas normalt för specifika slutanvändare. De möter inte en rad olika kriterier som fastställts för träpallar. Plastpallama utformas för en speciell funktion för speciellt ändamål.

De flesta plastpallar klarar inte pallställstest, men om användaren inte använder pallställ spelar det ingen roll.

Ett av de vanligaste sätten att öka pallens prestanda är att svetsa samman två skikt av plast i en konstruktion med förstärkningar och hålrum. Denna metod kan t ex öka styvheten med upp till 40% jämfört med en slät konstruktion. Ett annat sätt att öka pallens styvhet och möjlighet att hanteras i pallställ är att använda stålrör eller nät i en varmformad (vakuumformad) pall. Pallar tillverkade enligt metoden för lågtrycksformsprutning är exempel på hur materialinne-hållet kan reduceras och pallama kan göras i staplingsbara för att minimera lagerutrymmen. Till plastens fördelar hör att ett stort antal olika utföranden kan fas. V i d bedömning av olika pallars konstruktioner används Finita Element Metoden. En av de viktigaste aspektema vid tillverkningen är att eliminera skarpa h ö m och vinklar för att öka slaghållfastheten.

Slaghållfasthetsprovning, enligt IZOD, är ett mått på den kraft som fordras för att utöka spricktillväxt. Provningen kan ge intrycket att polykarbonat och styv vinylplast är de bästa produkterna men så är inte alltid fallet. HDPE är förmodligen det bästa materialet i ett stort temperaturintervall och bibehåller sin slaghållfasthet vid temperaturer nedåt -40 °F (~ 35 °C). Polypropen (PP) har vanligen dålig slaghållfasthet vid kyla. Polykarbonat och styv vinylplast kan föriora 80 % eller mer av slaghållfastheten vid låga temperaturer. Polykarbonat är även känsligt för vissa kemikalier.

En annan faktor av betydelse för plaster är krypning, d v s fortgående deformation i belastat material. Alla material undergår krypning men i olika grad. En pall med last som lämnas i pallställ kommer att fortsätta nedböjas till den kollapsar om den överlastas 161

Temperaturen har inverkan p å plaster liksom även provningstiden vid testema. Det finns förslag på att prova plastpallar vid en temperatur på runt +40 °C och vid -25 °C. Provnings-tiden bör också avsevärt förlängas och provningen skall fortsätta tills deformationen avtar. Testresultat med konstant eller ökande deformation under statisk belastning anses inte god-tagbart. Vissa provningar kan behöva fortgå ca 30 dagar, men det finns idag modeller för att simulera långtidsbelastning med kortare provningstider (se figur 9 och 10). Detta är

ligtvis nödvändigt mot bakgrund av produktansvar och det amerikanska systemet med enormt höga skadestånd om en olycka inträffar.

Figur 8 visar inverkan av temperaturer vid belastning av en plastpall vid rumstemperatur och drygt 40 °C 11, 8/. Fig 9 och 10 visar krypning vid simulerad långtidsbelastning.

Figur 8. ' — ~ " — ^

/

I I r —>ic!

Predicted creep response using 24-hrs of data of a plastic pallet tested at 70 F racked across width, 36" test span.

1,8 1,6 1,4 e 1.2 .2 0.8 0.6 0.4 12 24 36 48 60 Time • hrs 72 84 96 Figur 9. 18

Predicted creep response using 24-hrs of data of a plastic pallet tested at 115 F racked a c r o s s width, 36" test span.

1,8 1,6 1,4 c 1.2 O •G 0,8 0,6 0,4 0,00 12,00 24,00 36,00 48,00 60,00 Time - hours 72,00 84,00 96,00 Figur 10.

Belastningsnivåer, lastkoncentration, belastningstid och temperatur inverkar dramatiskt på krypningen. Idag finns inga plastpallar till rimlig kostnad som klarar hantering i pallställ med laster över 2200 pounds (~ 1000 kg). "

Plastic pallet load capacity varies

Temp F* 140

120

Max load in clear span rack |

100

80

60

Data apply only to TriEnda "RC" S«nes Pallet Actual application requif««n«ms may viry

4 5 6 7 Load X1000 Lbs. Max load fully supported by rack or floor Load conditions: CoRcantratad load: 2S" steal dnims Fluid load: liquid or granular

Column staeited load: boxed goods stacked in vertical columns

Au9ust. 1997

Source: TriEnda

Figur 11 visar att lastförmågan på en plastpall i pallställ är starkt beroende av lasttyp och temperatur. Dessa värden gäller för en Trienda pal I /9/.

Plast framställs som önskvärt som pallmaterial pga låg densitet, hög stöthållfasthet och dimensionsstabilitet. Å andra sidan har materialet lågt böjmotstånd. Detta är en funktion av temperaturen. V i d lägre temperaturer har plast högre styvhet. Och en koncentrerad last eller en flytande last har en tendens att anpassa sig till formen på pallen och medför större på-känning på en pall i pallställ, vilket framgår av figur 11. Fallens styvhet kan, som tidigare nämnts, ökas genom tillsats av glasfiber. Därigenom ökar priset avsevärt och stöthållfastheten minskar. Plastpallama kan förstärkas med stålkonstruktioner vilket medför ökat pris och ökad vikt.

Träpallar är tillverkade av material från en fomybar råvara. Träpallar kan tillverkas snabbare än plastpallar. Träpallar är mindre temperaturkänsliga än plastpallar. Men olika plaster har olika egenskaper. En del plaster är känsliga for kyla och blir då spröda och känsliga for fall och stötar. De kan krossas eller splittras.

Träpallar har ofta högre fiiktionskoefficient än plast. Träpallar kan hanteras med alla vanligt forekommande hanteringsutrustningar, staplas, lagras i pallställage och hanteras på rullbanor utan skador. Träpallar kan repareras.

Vikten kan ha betydelse vid hantering och frakt. Både trä och plastpallar kan variera avsevärt i vikt men i många fall har en träpall av samma storlek och bärformåga lägre vikt än mot-svarande plastpall

Kvittblivningskostnader, eller deponeringskostnader, kan ha stor betydelse. Här har nationella lagar och forordningar stor betydelse. Alla de vanliga plasterna i plastpallar kan återanvändas i nya pallar. Det kan dock noteras att återvunnen plast inte alltid har samma egenskaper som jungfrulig plast.

Sammanfattningsvis kan sägas att det tillkommer nya palltillverkare varje år. Som framgått av ovanstående finns olika typer av plast och olika tillverkningstekniker. Många olika pallar har också provats under det senaste året. Idag finns ingen universalplastpall som kan ersätta trä-pallen med dess mångsidiga användning. På senare tid har dock en mycket stark pall utveck-lats bestående av PPO (polyphenoline oxide) och Xenoy/Noryl. Priset anges till mer än $ 100. En mer detaljerad information om material och produktion framgår av följande avsnitt.

Pallar - material och produktion

Pallar av trä

Miljöaspekterna är viktiga. Som tidigare nämnts kommer trä från en fömybar råvara och Sverige är ett skogsland med ett uthålligt skogsbruk. Den årliga tillväxten är större än avverkningen. Träpallar kan dessutom återanvändas, repareras och slutligen återvinnas. Träprodukter är energisnåla vid framställningen. Trä har alltid varit ett av våra viktigaste konstruktionsmaterial beroende p å materialets egenskaper och god tillgång på virke. • Trä är starkt i förhållande till sin vikt.

• Trä har hög slaghållfasthet. • Trä kan verka stötdämpande.

• Trä är lätt att bearbeta och medger stora variationsmöjligheter vid utformningen. • Trä är lätt att sammanfoga med trä eller andra material genom nitning, spikning,

skruvning eller limning.

Träets hållfasthet ökar med ökande densitet. Hållfastheten sjunker med stigande fiiktkvot. Över fibermätmadspunkten (u = ca 28%) är hållfastheten konstant. I de nordiska länderna torkas virket vanligtvis i virkestorkar, vanligen till en ftiktkvot på 16-18%. Genom att hålla en ftiktkvot under 20% förhindras dessutom tillväxt av mögel och andra mikroorganismer. Jämförande livscykelanalyser av trä och plastpallar har gjorts i flera länder, b l a i Holland och Frankrike / I O, 11/ Bilaga 2 visar några resultat från de franska studien. Bilaga 3 visar en miljövarudeklaration för en EUR-pall/12/

Tillverkningskostnader

I de modemaste pallmaskiner kan de flesta palltypema tillverkas. Den totala installationskost-naden för en sådan maskin är ca 20-25 miljoner kronor. Produktionskapaciteten är 325-375 pallar per timma, vilket innebär 4710-5440 pallar per dag vid 2 skift. Bemanningen är 2 per-soner per skift. Maskiner huvudsakligen inriktade på hög produktionskapacitet kräver mindre bemanning medan högre flexibilitet vanligen innebär att bemanningen ökar. Det finns enklare maskiner som också är omställningsbara men dessa producerar 200- 250 pallar per timma d v s 2900-3600 pallar per dag vid 2 skift. Investeringskostnaden är då 10-12 miljoner kronor. Avskrivningstiden för en automatisk pallmaskin är 5 till 10 år / 13/.

I de standardiserade träpallama utgör materialkostnadema i genomsnitt ca 85 % och arbets-kostnadema ca 15%.

Pallar av plast

I USA sker för närvarande en stor utveckling av plastpallar och informationen är till stor del hämtad därifrån/1, 5, 6,14,15/. Omkring 3,5 miljoner pallar såldes 1995. År 2001 förväntades antalet vara mer än 20 miljoner pallar men i själva verket var det 6,5 miljoner år 2000. Men fler och fler företag försöker etablera sig på marknaden.

De viktigaste aspektema att beakta för plastpallars fimktion är - material,

- design,

- tillverkningsprocess.

Det finns två huvudtyper av plaster - dels termoplaster som kan mjukas upp genom uppvärm-ning, dels härdplaster som när de har fatt en fast form inte kan omformas. Det är termoplaster-na som har en marktermoplaster-nad idag. Härdplaster såsom bl a epoxiplaster och uretanplaster är mycket svåra att återvinna och innebär därför ett avfallsproblem. De är vanligen 20-50 % dyrare än de termoplaster som används för pallar. Härdplaster har också normalt högre densitet och är dä-för tyngre än termoplaster.

Råmaterial för de flesta pallar är termoplaster såsom polyeten. Det som refereras till här är de vanligaste använda materialen. För närvarande är det ingen brist på plastmaterial.

Ett aktuellt material för plastpallar är etenplast med hög densitet, HDPE. Andra typer är poly-propen och PVC.

Polykarbonat, styv vinylplast och kompositer är ganska nya som material för tillverkning av lastpallar och varje material erbjuder fördelar vid speciella applikationer.

För att tillverka pallar av plast måste det vara ekonomiskt möjligt och tekniskt lämpligt. Någon form av styva lastbärande däckselement måste formas. Fallen måste vara hållbar -kosmad/trip är den bestämmande faktom för användare av plastpallar och en låg kostnad/trip erhålls genom hög återanvändningsfrekvens.

De flesta plastmaterial kan modifieras kemiskt eller mekaniskt för att fylla användarkrav. Som exempel kan nämnas tillsats av mjukningsmedel för att göra plasten mer elastisk eller tillsats av fyllmedel för att öka styvheten eller hårdheten.

Andra fysiska egenskaper som ofta förändras innefattar bl a färg, friktionskoefficienten, stöt-eller slaghållfastheten samt väderbeständigheten. Plaster har en benägenhet att brytas ned när de exponeras för väder och vind.

En av nyckelegenskapema som beaktas v i d utformning av pallar är böjhållfastheten. De flesta användningarna av pallar kräver ett styvt palldäck för att bära upp lasten. Denna styvhet är en av de mest utmanande egenskapema för plaster att uppnå.

Det finns olika testmetoder för plast. IZOD är ett test för att bestämma slaghållfasthet eller slagseghet på en provkropp med en väldefinierad skåra som brottanvisning. Slaghållfastheten kan vara 200-300 % högre på en provkropp utan brottanvisning.

Det finns även andra slaghållfasthetsprov - de tjänar som indikatorer för olika material. Varje material har sina fördelar för en eller flera egenskaper. De material som har de bästa egenskapema är också de dyraste. Varför tar man då inte ett billigare material och modifierar

det? Polyeten t ex kan modifieras för att motstå extremt hårda stötar men då förlorar mate-rialet i styvhet. Det gäller att finna en balans där de flesta kravspecifikationerna uppfylls.

Ekonomiska aspekter med avseende på funktion

De ekonomiska aspektema som skall beaktas innefattar: - Råmaterialkosmader.

- Mängd material som erfordras för en funktionell pall. - Tillverkningskostnader för materialet.

- Produktens livslängd. - Deponeringskostnader.

Polyeten med hög densitet, HDPE, har för närvarande den högsta marknadsandelen eftersom den presterar den bästa lönsamhetskalkylen för dagens plastpallar.

De flesta polyetener med hög densitet kan formas eller gjutas i tunnväggiga konstmktioner som maximerar materialets hållfasthetsegenskaper. HDPE är lättbearbetat, men det är även de flesta för pallar aktuella plasterna.

Polyetener med hög densitet kan ha mycket hög hållbarhet och klara hundratals pallresor utan att skadas.

Kraven på ett styvt däck eller en styv däckskonstmktion uppfylls inte så bra av polyetener med hög densitet och därför är HDPE-pallar inte lämpliga för lagring i pallställ, inte ens med lätt last. Polykarbonater, kompositer och styva vinylkloridplaster har överlägsen styvhet och erbjuder möjlighet att utforma pallar även för hantering i pallställ.

Med hållbarhet (lång livslängd) för pallar avses vanligen hög slaghållfasthet. För att nå hög slaghållfasthet måste man göra avkall på styvheten.

Tillverkningsmetoder

Plastpallar tillverkas vanligen med någon av de konventionella tillverkningsmetoderna.

Varmformning (Thermoformlng)

Varmformning, även kallad vakuumformning, är en vanlig metod. V i d enkelskivsformning upphettas en skiva av termoplastiskt material till smältpunkten och läggs sedan över en alumi-niumform. Med vakuum sugs skivan mot formen. När plasten fått önskad form kyls den. Denna metod är vanlig för tillverkning av lättviktspallar.

Vid dubbelarkspressning läggs plastskivor i toppen och botten av ett verktyg varefter luften sugs ut. Därefter pressas verktyget ihop och arken svetsas ihop vid fömtbestämda punkter och formar ihåliga sektioner som blir uppstyvande element. Här kan förstärkningar gjutas in. Nackdelen är att det är en tvåstegsprocess. Råmaterialet måste först överföras till en tjock relativt bred skiva innan det kan läggas i formen. Denna typ av pallar används t ex inom livs-medelsdistributionen och det amerikanska postväsendet.

Varmformning är en ganska långsam process (6 minuter eller mer) men verktygskostnadema är moderata

Formsprutiling (Injection molding)

Formsprutning innebär att smält plast under tryck sprutas in i en form. Formsprutning före-kommer men är ingen vanligt använd metod vid tillverkning av plastpallar. Pallama väger betydligt mer än t ex en motsvarande vakuumformad pall. Det är en utomordentlig metod for tillverkning av stora volymer i hög hastighet. Verktygen är ganska dyra och ledtiderna långa. Verktygen tillverkas av stål. 6 månaders tillverkningstid och en kostnad for en uppsättning verktyg på $ 650.000-800.000 (1996) är inte ovanligt. O m stora volymer inte är efterfrågade är denna metod - högtrycksformsprutning - inte kostnadseffektiv.

Lågtrycksformssprutning (Structural foam molding)

Detta är en vanlig metod att producera pallar. Tillverkningen sker genom att en liten mängd material sprutas in i en form varefter jäsmedel t ex kvävgas blåses in i formen. Plasten tvingas expandera och fyller ut formen. Detta resulterar i en plastprodukt med små cell strukturer som skapats av den utfyllande gasen. Cellerna reducerar materialinnehållet och därmed kostnaden. Vikten reduceras med 20-30 %. Verktygen tillverkas av aluminium med kortare tillverknings-tid och lägre kostnader än verktyg av stål. Nackdelen är att denna metod ofta dramatiskt reducerar stöthållfastheten. Delar av pallen kan då lätt brytas lätt. Pallen har en mycket god lönsamhetskalkyl och låga kostnader/trip.

Formpressning (Compression molding)

V i d formpressning används enkla eller matchande former. Plasten formas genom tryck och värme så att den antar formens profil. Produkterna tillverkas vanligen av härdplaster - icke återvinningsbara material. Endast en liten andel pallar tillverkas enligt denna teknik. Metoden kan användas for tillverkning av palldelar som sedan sätts samman till en pall. Endast ett fåtal använder termoplaster. Med formpressning kan återvunnen plast och plastblandningar hante-ras om smältindex och konsistens inte är kritiska beträffande utfyllnaden av formen.

Formblåsning (Blow molding)

En slang av het, nästan flytande plast matas via ett munstycke in i en form och blåses upp med hjälp av tryckluft så att plasten töjs och formas efter formen. Denna metod används idag sällan vid tillverkning av pallar, men det är en kostnadseffektiv metod att tillverka plastdelar och metoden håller på att utvecklas for pallar.

Rotationsgjutning (rotational molding)

Rotationsgjutning innebär att en specifik mängd plastpulver eller pasta placeras i en form. Formen hettas upp och roterar så att väggarna täcks med ett j ä m n t lager av plast som därefter bringas att stelna. 1 denna process tillverkas ihåliga produkter. Många rotationsgjutna pallar har stål- eller aluminiumforstärkningar for att öka styvheten. Metoden kräver lång tillverk-ningstid (rotationscykler) och är som sådan inte kostnadseffektiv vid tillverkning av stora kvantiteter pallar. Verktygskostnadema är dock relativt låga så metoden är lämplig for små serier.

Strängsprutning (Extrusion)

De flesta strängpressade komponenter som används i pallindustrin är tillverkade av avfalls-material, huvudsakligen HDPE. Dessa material upphettas till smältpunkten och matas via en extruderskruv till ett bredslitsmunstycke. Efter avkylning i vattenbad längdkapas delama. En annan metod är att mata den smälta plasten i en form och låta den svalna på plats. Dessa pall-delar sammanfogas till pallar med konventionella metoder som spikar och skruvar.

En ny teknik är att svetsa eller limma ihop ihåliga komponenter av styv vinylplast till pallar. Denna teknik håller på att utvecklas och automatiseras och kan leda till produktion av lättviktiga medelstarka pallar.

Totala Kostnadsaspekter

Val av tillverkningsmetoder för att producera en pall beror på ett antal nyckelkosmader per fimktionskriteria nämligen: • Råmaterialkostoader. • Verktygskostnader. • Maskin/cykel tid. • Ställtid. • Enkelhet/komplexitet av palldesign. • Lastpallens bärförmåga och prestanda. • Produktionstid.

Råmaterialkostnader

Även med samma basråvara (t ex polyeten ) kan kostnaderna för plastmaterialet variera avse-värt. Ett exempel är att i rotationsgjutningsprocessen måste plasten malas till ett pulver, vilket som jämförelse år 2000 i USA var 25 % dyrare än priset för en kvalitet för formspruming av HDPE. Ett annat exempel är kosmaden för en tillsats (kemisk eller fysikalisk), t ex i plast avsett för lågtrycksformsprutning.

Verktygskostnader

Olika typer av verktyg kan konstrueras av olika material. Valet ligger huvudsakligen mellan stål och aluminium. Stål specificeras huvudsakligen i verktyg för långtidsproduktion liksom för stora delar eller komplexa former. Aluminium, ett mjukare och lättviktigare material används i processer för enkla detaljer och processer som kräver lågt tryck. Stål används för högtrycks formsprutning medan aluminium används universellt för lågtrycks formsprutning (structural foam molding)

Efter råvarukostnaderna och verktygskosmadema är produktionshastigheten den återstående största kosmaden. I vissa processer levereras färdiga delar inom loppet av sekunder (form-sprutning) eller mindre än en minut (varmformning) medan andra metoder (rotationsgjutning och förstärkta plaster) fordrar flera minuter när plastmaterialet rör sig genom sekvenser av värme och kyla. I extruderingsprocessen tar den egentliga formningen av delama bara ett par sekunder men de strängsprutade detaljerna kyls nedströms, kapas och sammanfogas genom svetsning eller spikning till en pall. De flesta pallfabrikema koncentreras till de

metoder som kräver korta produktionstider t ex varmformning, formsprutning och lågtrycks-formspmtning

Ställtider/ledtider

Från riming via verktygstillverkning till produktion är en ökande kritisk variabel i modem fill verkning. Beroende på sin natur kan varmtillverkare börja tillverkning inom några veckor medan för formsprutning och lågtrycksformspmtning är ledtiderna mätta i månader.

Palldesign och bärformåga

Fördelen med plastpallen sägs vara dess förmåga att eliminera några av begränsningarna hos träpallama, d v s vara ett uniformt material med likformig styrka i alla riktningar och flexibi-litet i utformning av pallama. Plastpallamas bärförmåga sägs vida överskrida träpallamas.

Tillverlmingstid

Hög produktionshasfighet kan uppnås vid formsprutning. Det är en snabb metod och beroende på storiek kan 4 pallar fillverkas samfidigt. Lågtrycksformspmming är en något långsammare metod men även med denna metod nås hög produktions hastighet och stora maskiner kan producera 4 pallar samtidigt.

Som tidigare nämnts är den konvenfionella formsprutningen en process där det termoplasfiska materialet i form av pellets förs in i en extmder och förs framåt med hjälp av en roterande skmv fill en form och sedan kylas. V i d lågtrycksformsprutning (SMF) blandas ett jäsmedel in i plastmaterialet. När sedan materialet sprutas in i formen medför den värmande aktiviteten en aktivering av jäsmedlet och det bildas en cellstruktur i det smälta materialet. Detta sparar inte bara material utan medför en ökat förhållande mellan styrka och vikt.

Varmformning medger bara att en pall tillverkas i taget. Det metod innebär en låg produk-tionshasfighet liksom rotationsformning, formblåsning, extrudering och formpressning.

En amerikansk jämförelse av ekonomiska nyckelfaktorer för metoder att producera plastpallar framgår av tabell 5./1/

Tabell 5. En jämförelse av ekonomiska nyckeltal för tillverkningsmetoder för plastpallar (Ranking: 1 = bäst). Factor IM S F M TP R O T O E X T B L O W R a w material cost 1/2/3 4 5 6 1/2/3 1/2/3 Mold/die/tooling cost 6 5 1 3 2 4 Machine/cycle t i m e 1 2 6 5 4 3 Lead time 1 2 3 6 4 5 Pallet design Vi 4 3 6 5 Load-bearing 3 1 5 2 4 6

Length o f prod, run 1 2 3 5 6 4

IM = Injection molding - fonnsprutning, SFM = Structural form molding - lågtrycksfonnsprutning, TF = Thermo-forming - varmformning, ROTO = Rotational molding - rotationsgjutning, EXT = Extrusion - strängspmtning, BLOW = Blow molding - formblåsning.

Referenser

1. A n economic analysis o f the plastic pallet business. A PSRS (Plastics Custom Research Services) Plastics industry report, November 2000.

2. Comparative Stmctural Durability o f the 800 x 1200 Europallet, 1200 x 1000 mm Peri-meter Base Unilver pallet and 1200 x 800 Eurostyle plastic pallet. Marshall White, William Sardo Jr Pallet and Container Research Laboratory , Departement o f Wood Science and Forest Products, Virginia Polytechnic Institute and State University, Blacksburg, Virginia, USA, June 25,2001

3. Comparative Structural Durability o f the 800x 1200 Europallet and the 840 x 1207 m m engangspall in the V P I FasTrack. John Clarke and Marshall White. William Sardo Jr Pallet and Container Research Laboratory , Departement o f Wood Science and Forest Products, Virginia Polytechnic Institute and State University, Blacksburg, Virginia, USA, April 14, 1995.

3 sv Jämförande provning av två palltypers livslängd. Gunilla Beyer Trätek rapport L9612092.

4. Personal communication. Marshall S White, Virginia Tech

5. Performance o f pallets o f different materials. Marshall White. FEFPEBmeeting Stockholm, May 13,2000.

6. The Design, Performance and Manufacture o f Non-Timber Pallets. Plastic pallets. Edward Fuller, NWPCA, October 18-19, 1996, Chicago, USA.

7. Personal communication. Marshall S White

8. Comparative performance o f Plywood, Timber and Plastic pallets. Marshall S White, Pallmarknaden Stockholm 21 november, 2000.

9. Modem Materias Handling October 1997 Searching for the rackable plastic pallet 10. The Environmentally-oriented Life-Cycle Analysis o f multiple use wood pallets and

multiple use synthetic pallets. T N O Study for EPV 1993.

11. Ecobilan de la palette EUR en bois. Etienne Roger, Ecobilan et Nicholas de Menthiére, C T B A 1997

12. Träteks Miljövamdeklaration för EUR-pall

13. Personal communication Lennart Svensson, Gyllsjö Träindustri och Stefan Nilsson, Åsljungapallen

14. Pallet Enterprise Plastic Pallet Options - part 1, 1996.

15. PIR plastbranschens informationsråd. Plastordlista och förklaring av vissa fackuttryck 1994

15. Plattform - informationsmaterial från A P M E och PIR

Bilaga 1 U N I T L O A D M A T E R I A L - H A N D L I N G F A S T R A C K

Hanteringssystemet inkluderar följande stationer 1 Tompallslager.

2 Plattform for att lasta på och lasta av gods från pallen.

3 Lastområde for truck- och pallvagnshantering av pallama. Simulerar lastkajer. 4 Trailer. Simulerar i - och urlastning i en trailer med begränsad öppning.

5 Transport. Vibrationer simulerar transportrörelser. Används huvudsakligen for känsligt gods.

6 Pallager.

7 Stapling. Simulerar stapling av pallar med gods. Försökspallen placeras på en pall med säckat gods.

8 Rullbanor.

VPI UNIT LOAD MATERIAL HANDLING "FASTRACK"

William H. Sardo Jr. Pallet and Container Research Laboratory

Material Handling Sequence

Number of Handlings Station Description

1 Empty Pallet storage

1 2 Palletizer 2 3 Staging Area 3 4 Trailer 4 3 Staging Area 5 4 Trailer 6 5 Transport Simulator 7 6 Static Rack 8 7 Stack 9 8 Flow Rack 10 2 Depalletizer 30

Bilaga 2

Tabell 1 och 2 visar resursförbrukning och emissioner från en LCA-studie för en EUR-pall jämfört med motsvarande typ av plastpall beräknad på 1 000 palltripper, se figur 1. Notera att

dessa ej är identiska med Fas Track.

THE PURCHASE OF TIMBER • I Forestry

Round wood

Sawing parts for the pallet

EUR-PALLET — — — ' — Sawmill Pallet factory Use ftnnsporvstcdpi Reconditioning/ Repair

End of life cycle (incineration or recycling) t PALLETTURNOVER ^ Distributor 300 km Manufacturer 74 pallets per lorry 100 km 560 pallets per lorry Pallet depot 100 km 660 pallets per lorry Pallet^depot 31

LCA-analys -jämförelse EUR-pall och likartad plastpall. Emissioner beräknad på 1 000 palltripper.

Life cycle analysis of t h e E U R 8 0 0 x 1 2 0 0 pallet e m i s s i o n s in kg over 1 0 0 0 c y c l e s .

Wooden pallet Plastic pallet

Fossil CO2 - 1 7 9 3 1 S O , - 0.091 1.1 NOx 9.9 10.1 Particles 12.4 1.2 C O 4 5 . 5 2.7 Solid w a s t e s 14.7 16.7

including scrap iron 9

Source: LCA-SYPAL-ADEME-Ministére de I'Agriculture

LCA-analys - jämförelse EUR-pall och likartad plastpall. Resursförbrukning beräknad på J 000 palltripper.

C o n s u m p t i o n over 1 0 0 0 cycles.

Wooden pallet Plastic pallet

Coal g a s ( k g ) 6.0 4 1 Natural g a s ( k g ) 0.60 310.0 Petrol ( k g ) - 1 3 3 . 0 75.0 W a t e r (1) 33.0 4 3 0 0 . 0 W o o d (m^gr) 3.2 -Scrap iron ( k g ) 37.0 -Primary e n e r g y b a l a n c e : • r e n e w a b l e ( M J ) 2 2 5 5 0 2 0 0 • n o n - r e n e w a b l e ( M J ) - 3 6 0 0 2 0 2 0 0 Source: LCA-SYPAL-ADEME-Ministére de I'Agriculture

Bilaga 3

MILJÖDEKLARATIONER

TRÄINDUSTRIN I NORDEN

Lastpallar

EUR-pall \K9WM(M4, TRÄ I KK S \ K K U ; i FORETAGET:

Forsaträ AB. Box 33, 820 65 Forsa AB Gyllsjö Träindustri,

Kopparmöllan 5421. 264 91 Klippan Fallen AB. Klev 4, 450 73 Rabbalshede Strandbergs Trä och Pallindustn AB. Grårör 2161. 362 92 Tingsryd Åsijungapallen AB. Vemmentorp. 286 92 Örkelljunga

Miljöarbete

Ett par av företagen är tillståndspliktiga enligt miljöskyddslagen och lämnar då årlig miljörapport till respektive länssty-relse.

Företagen har intern kontroll av arbets-miljön.

En del av företagen är certificrade en-ligt ISO 9002 eller planerar ccrtifiering enligt detta eller något miljösystem.

PRODUKTEN:

Miljödeklarationen avser en standardise-rad lastpall. den s k EUR-pallen. av furu eller granvirke med en fuktkvot av max 20%.

EUR-pallen tillverkas enligt Svensk Standard SS 842007 och består av ca 0,045 m' virke. Fallens medelvikt är 22-23 kg. Sammanfogning av pallen sker med spik (78 st) vars sammanlagda vikt anges till 425 g/pall.

TILLVERKNING:

Ett par palltillverkare har egna sågverk och selekterar råvaran för sitt ändamål re-dan vid uttaget lU" skogen.

De andra palltillverkaraa köper sågade trävaror, vanligen från närbelägna såg-verk.

Virket kapas och sammanfogas till last-pallar i hel- eller halvautomatiska pall-linjer

ANVÄNDNING:

Lastpallen används for transporter, lag-ring och hantelag-ring av många typer av gods. Den kan användas som lastbärare - ofta i kombination med lim. band och krymp- eller sträckfilm - eller som låda i kombi nadon med pallkragar. Sverige är ett föregångsland då det gäller att an-vända en standardiserad pall. Standardi-sering har varit en viktig förutsättning för den stora användning som lastpallen fått. Standard beträffande mått, kvalitet och utförande medför att pallama är anpas-sade till vissa hanteringsmetoder, hante-ringsutrustningar och transportmedel och att pallen kan överföras till andra an-vändare. EUR-pallen är den vanligaste standardpallen för returanvändning i Sverige. Under vissa omständigheter är det fördelaktigt att använda andra typer av pallar än de standardiserade. Retur-fraktkostnaderna kan bli för höga eller så passar godsets vikl och/eller dimen-sioner inte standardpallen.

ÅTERVINNING:

Återanvändning

EUR-pallen återanvänds ett stort antal gånger. En jämförande livslängdsstudie - män i antalet hanteringar - av EUR-pallen och en s k engångspall (tillverkad av 16 mm virke) visade att EUR-pallen i medeltal klarade 109 hanteringar och engångspallen 21 hanteringar Det finns även en standard lör reparation av EUR-pallen och härigenom kan EUR-pallens livs-längd öka avsevärt.

I svensk inrikesU-afik är det lastpalls-överföringssystemet (FÖS) som reglerar lastpallsflödet.

Statens Järnvägar (SJ) har genom medlemskap i den europeiska pallpoolen (EFF). utbyte av EUR-pallar i internatio-nell trafik.

Energiåtervimiing

EUR-pallen och även de flesta andra pall-typer består av torkal virke som kan flisas och brännas med energiutvinning. Det sker lokalt i egna pannanläggningar eller regionalt i värmekraftverk. Virke med en fuktkvot på 20% har ett värmevärde på ca 16MJ/kg.

Materialåtervinning:

Rent trä kan i princip materialåtervinnas till 100%. Träprodukters kretslopp D*po- V i nerinu ; -1 Dnvmedel Föl- Dar.K-ning, Ol|Of

1

Lim, lack, insats- mate-rial m m Förnyelsebar råvara i produkten, 98% viktprocent Energianvändning K O I GIS Inventeringssteg i miljöprofilen utvinning Ståltill-verkning Splklabrik Skogsbruk SAgverk H Pallfabrlk L A S T P A L L

Trätek

33

MILJÖPROFIL:

Miljöprofilen gäller en siandardiscrad lastpall. EUR-pallen, inventerad fian skogsbruk till färdig slutpnxJukt vid pall-tabriken. inkl transport till kund, samt även spiken från primärt råvaruuiag till färdig spik.

Utsläpp till luft, g/pall

Stoft 8 Koldioxid 1 582 Kolmonoxid 77 Kolväte 9 Kväveoxider 27 Svaveldioxid 4

l,lsl;ipp till vattdi. ji/pali

Suspenderade partiklar 0.01

COD 0,1

Utsläpp till mark, g/pall

Gruvavfall 542

Aska 36

Industriavfall 427

Kesursanvändning energi, M.|/pall

Olja 3 Biobränsle 65 El fprunär) 25 Kol 2 Gas 2 Koks 5 Transporter (diesel) 12 Summa: 114

Koinmenlarer (ill miljöpronien Medelvärden för skogs- och sågvcrks-daia grundas huvudsakligen pa värden från de företag där företagsstrukturen inkluderar uttag av råvara frän skogen till slutprodukt.

Endast ringa utsläpp till vatten före-kommer. Företaget söker styra limracr-t lodelimracr-t för alimracr-tlimracr-t mini mera virkeslagren. Storleken på timmeriagren är konjuiik-mrberoendc. Under maj ull september bevattnas eventuella timmerlager. Be-vattning sker då i slutna system med recirkulenng av bevatmingsvattnci

Mängderna insatsmatcrial vid tillverk-ningen (oljor, band o dyl) är små och där-för där-försumbiua frän miljösynpunkt.

ÖVRIGT:

Referenser

Utöver dala Irån inventerade tillverkare har följande huvudrcfcrenser använts. SOU 1991:76.77 Miljön och fötpackning-ama

PS Praktisk Skogshandbok 1 .^:c upplagan. Sveriges skogsvårdsförbund, Djursholm 1992.

Three Different System Boundaries in a LifeCycle Assessment of Wood Products. Erlands.son. M , 199.^. KTH. TRITA-BYMA.

Luftföroreningar Irän arbetsfordon. Handlingslinjer. SNV, Rapport 3756, 1990.

En jämförande livscykelanalys av betong-pannor, tegelpannor och takplåt. Erland.s-son. M.. Jön.sson, Å, ,I994. KTH Några emissioner från fo.ssila bränslen i svenskt skogsbruk - en invenienng för cn hvscykelanalys. Berg, S, 1995. Skog-Fors k.

Energifakla. AB Svensk Energiförsörj-ning, 1994.

Mätning av bränsleflis, spån och bark. Nylinder. M . 1986, SLU rapport nr 173.

Uttornming av och arbetsmetodik för miljödeklarationer av träjiroduktcr har utarbetats i ett nordiskt FoU-projcki med deltagare frän Dansk Teknologisk Institut, DTI, Norsk Treteknisk Instimtt. NTI. Trätek - Instimtet för träteknisk forskning. Sverige och Statens Forskningscentral i Finland, VTT. FoU-niedel har erhållits friin NUTEK och Nordisk Industrifond.

Denna miljödeklaration har sammanställts (1996-04-02) av Gunilla Beyer. Trätek 08-762 18 00.

Trätek

ISSN 1401-3762

Detta digitala dokument skapades med anslag från

Stiftelsen Nils och Dorthi

Troédssons forskningsfond

Trätek

I N S T I T U T E T F Ö R T R Ä T E K N I S K F O R S K N I N G

Box 5609. 114 86 STOCKHOLM Besöksadress: Drottning Kristinas väg 67 Telefon: 08-762 18 00 ^

Telefax: 08-762 18 01

Vidéum Science Park, 351 96 VAXJO Besöksadress: Luckligs plats 1 Telefon: 0470-59 97 00 Telefax: 0470-59 97 01 Skeria 2, 931 77 SKELLEFI Besöksadress: Laboratorgrär Telefon: 0910-28 56 00 Telefax: 0910-28 56 01