Sida 1 av 44
Självständigt arbete (15 hp)
Författare Program/Kurs
Kd Gustav Lindberg OP SA 17–20
Handledare Antal ord: 11 955
Mariam Bjarnesen Beteckning Kurskod
1OP415
INFORMATIONSKRIGFÖRING- MÅNGFACETTERAT OCH TVETYDIGT
ABSTRACT:
The information arena is today incorporated into all types of conflicts and offers, in addition to conventional methods, different approaches whose purpose is to influence and undermine their ad-versaries and thus shape the battlefield to their own terms. Information warfare embraces everything from propaganda and disinformation to cyber warfare where the concept's embeddedness really de-pends on who uses it and in what context. The term tends to spread in its meaning in the sense that the definition differs within the discipline. In order to be able to perceive, understand and counteract threats linked to information warfare, an understanding of what the concept actually means is re-quired.
This study is based on a conceptual model consisting of John Gerring's theoretical framework "Good Concepts" and aims to explore the concept of information warfare, how it is understood and eluci-date its multifaceted meaning. Gerring's criteria examines the concept's underlying attributes, which emphasizes that the concept itself risks conveying different meanings. The study highlights ambi-guity by identifying for instance cyberattacks, psychological operations, electronic warfare,
politi-cal / strategic objectives and a mix of different methods such as possible perceptions linked to
infor-mation warfare.
The results of the study show that an ambiguity exists within the concept of information warfare and that an understanding of the concept is of importance in the discipline of war science. In the end, it is about an understanding of the threats that accompanies the concept, but also the current need for a critical approach to how others use and interpret the concept.
Nyckelord:
Sida 2 av 44
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 4
1.1. PROBLEMFORMULERING ... 4
1.2. FORSKNINGSÖVERSIKT ... 5
1.3. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING ... 10
1.4. AVGRÄNSNINGAR ... 11 1.5. CENTRALA BEGREPP ... 11 1.5.1. Attribut ... 11 1.6. DISPOSITION ... 12 2. METOD... 13 2.1. FORSKNINGSDESIGN – BEGREPPSUTREDNING ... 13 2.2. METODDISKUSSION ... 13
2.3. MATERIAL OCH URVAL ... 14
2.3.1. Urval ... 14
2.3.2. Empiri/analysenheter ... 15
Tabell 1. Empiri/analysenheter... 15
2.3.3. Källkritik ... 17
2.3.4. Validitet och reliabilitet ... 17
2.3.5. Forskningsetiska aspekter och god forskningssed ... 18
3. TEORI ... 19
3.1. TEORIDISKUSSION ... 19
3.2. JOHN GERRINGS BEGREPPSUTREDANDE MODELL ... 20
3.2.1. Kännedom (Familiarity) ... 20
3.2.2. Sparsamhet (Parsimony) ... 20
3.2.3. Samstämmighet (Coherence) ... 20
3.2.4. Differentiering (Differentitation) ... 21
3.2.5. Djup (Depth) ... 21
3.2.6. Teoretisk nytta (Theoretical Utility) ... 21
3.3. OPERATIONALISERING ... 22 3.3.1. Kännedom ... 22 3.3.2. Sparsamhet ... 22 3.3.3. Samstämmighet ... 23 3.3.4. Differentiering ... 24 3.3.5. Djup ... 24 3.3.6. Teoretisk nytta... 25 3.3.7. Analysverktyg ... 26 Tabell 2. Analysverktyg. ... 26 4. ANALYS ... 27 4.1. KÄNNEDOM... 27
Tabell 3. Beskrivningar informationskrigföring. ... 28
4.2. SPARSAMHET ... 30
Tabell 4. Begreppets attribut ... 31
4.3. SAMSTÄMMIGHET... 31
4.4. DIFFERENTIERING... 33
Tabell 5. Beskrivning hybridkrigföring. ... 33
4.5. DJUP ... 34
4.6. TEORETISK NYTTA ... 35
4.7. RESULTAT ... FEL!BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. Tabell 6. Resultat. ... 36
5. AVSLUTNING... 37
5.1. RESULTATSDISKUSSION OCH ÅTERKOPPLING FORSKNINGSFRÅGA ... 37
5.2. SLUTSATSER ... 39
5.3. METOD- OCH TEORIDISKUSSION ... 40
Sida 3 av 44
5.3.2. Teori ... 41
5.4. RELEVANS FÖR OFFICERSPROFESSIONEN ... 42
5.5. FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ... 42
LITTERATUR OCH REFERENSFÖRTECKNING... 43
5.6. TRYCKTA KÄLLOR ... 43
5.7. ARTIKLAR ... 43
5.8. ÖVRIGA REFERENSER OCH ELEKTRONISKA SÖKVERKTYG ... 44
5.9. TABELL- OCH FIGURFÖRTECKNING ... 44
Tabell 1. Empiri/analysenheter. ... 44
Tabell 2. Analysverktyg. ... 44
Tabell 3. Beskrivningar informationskrigföring. ... 44
Tabell 4. Begreppets attribut. ... 44
Tabell 5. Beskrivningar hybridkrigföring. ... 44
Tabell 6. Resultat. ... 44
Sida 4 av 44
1. Inledning
1.1. Problemformulering
Rysslands agerande på Krimhalvön och senare i östra Ukraina 2014 häpnade västvärlden och initierade flertalet debatter gällande hur Ryssland kunde lyckas med en sådan operation. Fo-kus låg då och ligger fortfarande på huruvida operationen var en typ av hybridkrigföring. An-nekteringen innebar inte bara att tidigare definitioner av krigföring sattes på prov i och med tillämpningen av både reguljära- och irreguljära metoder och förband inom den militära- och civila sfären. Utan också om operationen egentligen var en biprodukt av en större informat-ionskampanj vars syfte var att påverka den inhemska opinionen och försämra säkerhetsläget i Europa som helhet.1 Michael Kofman menar att detta kunde ske genom desinformationssprid-ning, propaganda och politiska påtryckningar genom olika former av mediekanaler.2 Händel-serna i Ukraina har också bidragit till en diskussion gällande huruvida Ryssland tillämpade hybridkrigföring, vad fenomenet faktiskt innebär och vad för typ av medel och metoder som det kännetecknas av. Paralleller kan uttydas mellan hur Kofman tolkar Rysslands användande av informationskrigföring och hur Frank Hoffman väljer att definiera hybridkrigföring. Enligt Hoffman omfattas hybridkrigföring av en mix av militära konventionella- och irreguljära me-toder tillsammans med ickemilitära verktyg som propaganda, informationskampanjer och cy-beraktiviteter.3 Intressant nog diskuterar Hoffman fortsatt tillämpandet av desinformation, ekonomiska- och politiska påtryckningar utan att vidare definiera eller förklara någon distinkt skillnad till hybridkrigföring .4 Informationsarenan kan således tolkas som en viktig aspekt där likheter och skillnader gentemot hybridkrigföring är relativt svårutlästa.
Hoffmans resonemang kretsar i huvudsak kring hybridkrigföring där dess komponenter klum-pas ihop under samma begrepp utan att ta hänsyn till komponenternas omfattning. Effektiv spridning av desinformation kan underminera hela populationer, viktiga beslutsorgan och eventuellt försvåra tänkbara politiska- och/eller militära åtgärder från sin påverkade motstån-dare. Sådana åtgärder kan tyckas överensstämma med just informationskrigföring men trots
1 Kofman, Michael. Lessons from Russia´s Operations in Crimea and Eastern Ukraine. RAND Corporation.
Santa Monica, 2017, 12-14.
2 Ibid, 27-28.
3 Hoffman, Frank. G (2018). Examining complex forms of conflict: Gray zone and hybrid challenges. Prism: A
Journal of the Center for Complex Operations, 7(4), 30-47, 37-39.
Sida 5 av 44 det adresseras fenomenen olika och i olika kontexter i den vetenskapliga- och militära värl-den. Informationskrigföring och vad det faktiskt innebär är följaktligen av vikt att undersökas då studier inom ämnet bidrar till en ökad kännedom om de utmaningar som medföljer. De re-lativt små resurser som krävs för att genomföra exempelvis cyberattacker och sprida falsk- och manipulerad information gör ämnet intressant för i huvudsak Försvarsmakten där de hot som konceptet medföljer blir av vikt att känna till och studera.
Tvetydigheten som informationskrigföring bidrar med och att det dessutom tenderar att spreta i sin betydelse gör det svårt att fastställa en ensad bild kring dess innebörd. Den tvetydiga de-finitionen ökar risken för felaktiga tolkningar när begreppet används inom vetenskapen och inte minst den militära professionen där begrepp med gemensam innebörd är av vikt. Genom att djupare analysera hur begreppet används inom vetenskapen kan en tydlig och samlad bild av vad informationskrigföring faktiskt är undersökas och därmed ta ett steg närmare mot en gemensam vetenskaplig definition. Det handlar om att särskilja och identifiera gränsdrag-ningar mellan informationskrigföring och närliggande begrepp. Syftet är då att bringa ordning i den existerande diskussionen kring informationskrigföring och bereda väg för en definition.5
1.2. Forskningsöversikt
För att redovisa en översikt kring informationskrigföring och hur begreppet används inom ve-tenskapen genomförs en redogörelse utifrån vetenskapliga artiklar som behandlar ämnet. Forskningsöversikten består av sex verk där författarna undersöker informationskrigföring ut-ifrån olika narrativ som till del innehåller försök till att definiera begreppet. Artiklarna som används har valts ut i syfte att ge ett nyanserat klargörande av den vetenskapliga bilden av in-formationskrigföring och hur begreppet används. Artiklarna behandlar ämnet utifrån olika perspektiv där huvuddelen använder Ryssland som utgångspunkt vid beskrivandet av fenome-net. Rysslands agerande i Ukraina tycks särskilt ha påverkat debatten gällande informations-krigföring och hur det ter sig, vilket resulterat i stora mängder artiklar och rapporter i sam-band med och efter annekteringen.
Sascha Bachmann och Håkan Gunneriusson presenterar i sin artikel en överblick av hybrid-krigföring och använder precis som Kofman Rysslands annekterande av Krimhalvön som
5 Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann E. & Wängnerud, Lena, Metodpraktikan:
Sida 6 av 44 empel för att kategorisera och karakterisera begreppet. Artikeln syftar till att analysera me-ning- och meningsskapande processer där utgångspunkten är Rysslands agerande gentemot andra aktörer och därigenom förklara informationskrigföring.6 Bachmann och Gunneriusson menar att hybridkrigföring som fenomen attribueras av en skräddarsydd mix av
konvention-ella- och irreguljära metoder, desinformation, propaganda och ekonomiska påtryckningar
som simultant appliceras inom ramen för gällande operation.7 Ryssland själva kallar istället uppträdandet för en form av ”fullspektra-krigföring” som dock innefattar liknande karakterist-iska som hybridkrigföring.8 Skillnader kan följaktligen utläsas kring hur andra aktörer ser på vad som kännetecknar det hybrida uppträdandet. Det som däremot urskiljer konflikten i Ukraina gentemot andra hybrida konflikter är tillämpandet av informationsarenan och i syn-nerhet informationskrigföring för att uppnå militära- och politiska målsättningar så kostnads-effektivt som möjligt. Just spridandet av desinformation som syftar till att distrahera sin mot-ståndare och möjliggöra att kunna förneka all inblandning i händelserna menas särskilt sym-bolisera Rysslands agerande i Ukraina. På så sätt kunde eventuella motåtgärder från motstån-daren förhindras och samtidigt hålla opinionen på sin sida. Dessa verktyg menar Bachmann och Gunneriusson inrymmas i en form av strategi snarare än en typ av informationskrigföring som egen arena.9 Vidare argumenteras att media spelade en nyckelroll i att sprida desinform-ation till övriga världen, som många gånger handlade om att skapa opinion i det egna hemlan-det.10 Utöver ordinarie mediekanaler användes sociala plattformar där falska narrativ om på-gående händelser kunde spridas. Narrativ som också syftade till att underminera väst, i syn-nerhet NATO, och i längden alla former av rapporteringar. Cyberarenan pekas särskilt ut att ha en viktig roll i informationsoperationer då så väl civila- som militära system i allt högre grad är uppkopplade.11
För att få en helhetsbild kring begreppet informationskrigföring kan kunskaper gällande dess närliggande begrepp hybridkrigföring underlättas genom att först förstå sig på hur just hybrid-krigföring ter sig. Därutöver också dess eventuella kopplingar till informationshybrid-krigföring.
6 Esaiasson et al. 2017, 211–212.
7 Bachmann, Sascha och Håkan Gunneriusson (2015) “Russia´s Hybrid Warfare in the East: Using the
Infor-mation Sphere as Integral to Hybrid Warfare”. Georgetown Journal of International Affairs 16:198–211, 199.
8 Ibid, 199. 9 Ibid, 201–202. 10 Ibid, 202. 11 Ibid, 202–203.
Sida 7 av 44 mothy Thomas fokuserar i sin artikel på att lyfta fram Rysslands syn på informationskrigfö-ring vilket levererar begreppet ur ett alternativt perspektiv och skapar en bredare förståelse för olika synsätt på dess innebörd. Flera liknelser kan uttydas till Bachmann & Gunneriussons tolkningar av hybridkrigföring och informationskrigförings samspel sinsemellan. Thomas ar-gument baseras på egna påståenden och teser som han med explicita arar-gument befäster genom empiri. Genom hans argument tydliggörs textens logiska resonemang på grund av att hans premisser är i centrum, vilket innebär att artikeln kan ses som en argumentationsanalys av Rysslands syn på informationskrigföring.12 Han väljer att göra en ansats att definiera begrep-pet där informationskrigföring beskrivs som förmågan att ”... undermine political, economic, and social systems; carry out mass psychological campaigns against the population of a State in order to destabilize society and the government; and force a State to make decisions in the interests of their opponents”.13
Thomas definition och diskussion gällande de attribut som kännetecknar informationskrigfö-ring kan återkopplas till Bachmann och Gunneriussons tolkningar där destabilisera,
undermi-nera och psykologiska operationer är attribut som utgör gemensamma nämnare och som alla
syftar till att påverka motståndaren och opinionen.14 Thomas understryker fortsatt betydelsen av så kallade ”nättroll” som en viktig komponent i att sprida propaganda och desinformation med målsättningen att påverka och manipulera den europeiska opinionen. Både genom såväl medier som falska konton på bloggar och andra typer av sociala plattformar.15
Gregory F. Treverton et al väljer till skillnad från Bachmann, Gunneriusson och Thomas att benämna informationskrigföring som informationsoperationer inom ramen för hybridkrigfö-ring. Treverton et al baserar också sin artikel på Rysslands agerande i Ukraina 2014. De väljer att bredda begreppet hybridkrigföring och understryker bland annat att det är ett asymmetriskt tillämpande av multipla instrument som propaganda, politiska- och ekonomiska
påtryck-ningar och desinformation.16 Trots att flertalet nämnda attribut kan tyckas härleda informat-ionskrigföring framförs det inte som egen arena eller fenomen explicit, utan kategoriseras
12 Boréus, Kristina & Bergström, Göran (red.), Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text-
och diskursanalys, Fjärde [omarbetade och aktualiserade] upplagan, Studentlitteratur, Lund, 2018, 94–95, 100– 103.
13 Thomas, Timothy. Russia´s 21st century information war: working to undermine and destabilize populations.
NATO STRATCOM, Centre of excellence. 2018. Pp 10-25, 11.
14 Ibid, 12–15. 15 Ibid, 12.
16 Treverton, Gregory F., Thvedt, Andrew, Chen, Alicia R., Lee, Kathy & McCue, Madeline, Addressing hybrid
Sida 8 av 44 istället under begreppet hybridkrigföring. Istället tillskrivs attributen begreppet informations-operationer som tidigare författare istället likställt med informationskrigföring. Skillnaden är dock att informationsoperationer främst omfattas av distribution av olika mediekanaler där desinformation och så kallade fake new sprids genom cyberattacker. Utöver att sprida desin-formation används cyberattacker till att exempelvis stjäla och förstöra indesin-formation.17
Hancei Lei argumenterar till skillnad från tidigare författare för att informationskrigföring inte är något nytt fenomen utan istället har ändrat form kopplat till dagens konflikter.18 I rapporten
Modern information warfare: analysis and policy recommendations utvecklar Lei vad han
menar är informationskrigföring som också adresseras som egen arena. Hans resonemang bas-eras på åtta definierande indikatorer som kan kopplas till informationskrigföring vilket skapar rapportens kvalitativa ramverk. Indikatorerna myntades först av Roger C. Molander, Andrew S. Riddle och Peter A. Wilson i boken Strategic information Warfare: a new face of war efter lärdomar dragna från krigsspel som innefattar scenarion med informationsbaserade hot.19 Krigsspelen och de lärdomar som dras är riktade främst till USA och dess allierade. Utöver de indikatorer som framhålls ur krigsspelen väljer Lei att lägga till en åttonde indikator, nämli-gen operationer inom cyberarenan. Indikatorerna syftar sedan till att särskilja informations-krigföring från andra typer av konflikter och tillvägagångssätt för att på så sätt göra fenome-net gripbart.20
Med avstamp i Molanders indikatorer för Lei fortsatt en intressant diskussion gällande hur in-formationskrigföring är ett attraktivt verktyg för mindre och/eller svagare stater. Han motive-rar det genom olika karakteristiska där (i) låga kostnader kopplat till tillämpandet av informat-ionskrigföring tillåter mindre stater att påverka och stå emot en starkare aktör/stat, (ii) inform-ationskrigföring suddar ut de traditionella gränserna mellan krig/fred och möjliggör påverkan inom gråzonen21 där exempelvis verktyg som cyberattacker är av vikt, (iii) genom
17 Treverton et al. 2018, 46, 56.
18 Hanci, Lei (2019) “Modern information warfare: analysis and policy recommendations”. Emerald Publishing
Limited. VOL.21 NO.4 2019, PP. 508-522, 515-517.
19Molander, Roger C., Andrew Riddile, and Peter A. Wilson, Strategic Information Warfare: A New Face of
War. Santa Monica, CA: RAND Corporation, 1996, 6-8,15-17.
20 Lei 2019, 510–513.
21 Förstås som ett tillstånd mellan krig och fred- eller som en situation där det inte formellt är krig och präglas av
osäkerhet av vad som egentligen händer. Definition baserad och tolkad utifrån FOI-rapporten: Jonsson, Daniel K. et al, Civilt försvar i gråzon. FOI, FOI-R--4769--SE, 2019, 4.
Sida 9 av 44 telser inom informationsarenan skapa möjligheter att förneka egen inblandning med välgrun-dade argument.22 Lei nämner utöver tidigare identifierade attribut kopplat till informations-krigföring attribut som gråzon, cyberattacker, underrättelser och förnekelse.
Rysslands sätt att definiera och använda informationskrigföring är som tidigare nämnts dri-vande i debatten kring fenomenet där fokus ligger på medlen och metoderna. Ajir & Vailliant skriver i sin artikel om hur Ryssland och även andra aktörer lyckas så väl med sina informat-ionskampanjer. En utstående faktor som menas vara av vikt är deras konceptuella förståelse kring informationsoperationer kopplat till ideologiska, kulturella och historiska aspekter som tillsammans leder till nya angreppssätt jämfört med traditionella metoder.23 Däremot beskrivs inte informationskrigföring som en förmåga innehållandes nya medel, utan snarare genom ve-dertagna förmågor som sabotage, asymmetrisk taktik, desinformation och propaganda. Den stora skillnaden är dock tillämpandet av cyberarenan där placerandet av falsk information ge-nom olika mediekanaler lätt kan åstadkommas med små medel. Målet med cyberattacker kan exempelvis vara att placera ut skadlig kod hos en motståndares IT-system, stjäla hemlig
in-formation eller utöva påtryckningar generellt.24 Relationen mellan informationskrigföring och en regelrätt krigshandling blir således allt annat än distinkt vilket skapar en gråzon mellan krig och fred.
Fekete Csanad fortsätter i samma bana gällande gråzonsproblematiken men lyfter särskilt fram olika infrastrukturers betydelse inom informationsarenan. Han menar att vårt beroende av uppkopplad infrastruktur som inkluderar utrustning, faciliteter och institutioner kopplat till sociala och ekonomiska funktioner ökar möjligheterna för påverkan och attacker genom både
fysiska-, cyber-, elektromagnetiska- och kognitiva domäner.25 Utifrån dessa domäner utformas
strategisk informationskrigföring för att exempelvis underminera motståndarens sociala-,
po-litiska- och ekonomiska system alternativt lamslå dess beslutsfattande. Något som åstadkom-mes genom att påverka populationer, informationssystem och kritiska infrastruktur genom cy-ber- och influerande operationer.26
22 Lei 2019, 516.
23 Ajir, Meida & Vailliant, Bethany. Russian Information Warfare: Implications for Deterrence Theory. Strategic
Studies Quarterly: SSQ; Maxwell Air Force Base, Vol. 12, Iss. 3, 2018; pp. 70-89, 72-74.
24 Ibid, 75-80.
25 Csanád, Fekete. The Strategic Aspects of Information Warfare. Military Science Review; Budapest. Vol. 11,
Iss 4, 2018; pp.149-172, 155-157.
Sida 10 av 44 Sammanfattningsvis tydliggör forskningsöversikten att begreppet informationskrigföring är tvetydigt och mångfacetterat i sin innebörd. Översikten behandlar peer-review artiklar inom ämnet som sträcker sig mellan åren 2015 och 2019 och behandlar olika angreppssätt. Det syf-tar till att få en modern bredd och påvisa likheter, skillnader och den tvetydighet som finns gällande hur begreppet definieras och används. Trots att majoriteten av artiklarna beskriver informationskrigföring utifrån kontexter kopplat till Ryssland kan problematiken gällande hur begreppet används lyftas fram. Kontexten och förklaringsfallen har således ingen större inver-kan på meningsinnehållet. Artiklarna som begrundats gör i enstaka fall ansatser att definiera begreppet, medan andra håller diskussionen öppen och lyfter problematiken gällande begrep-pets beståndsdelar.
1.3. Syfte och frågeställning
I och med oenigheten kring begreppets innebörd som lyfts i forskningsöversikten tyder detta på att en lucka finns inom forskningen kring informationskrigföring och dess definition. En begreppsutredande undersökning blir således aktuell där syftet är att undersöka hur den veten-skapliga litteraturen diskuterar och använder begreppet informationskrigföring för att belysa ämnet, begreppet och dess innebörd. Problematiken ligger i att forskare använder informat-ionskrigföring som fenomen på samma sätt, men tillskriver begreppet olika innebörder bero-ende på kontexten och eget tyckande. En utredning torde dessutom bana väg alternativt göra ansats för en eventuell definition. Undersökningen utgår från John Gerrings begreppsutre-dande modell för att därigenom undersöka hur begreppet används inom vetenskapen.27 Den inledande problemformuleringen tillsammans med undersökningens syfte leder fram till den övergripande frågeställningen som lyder;
- Hur förklaras, med utgångspunkt i John Gerrings begreppsutredande modell,
begreppet informationskrigföring i den vetenskapliga litteraturen?
27 Gerring, John. “What makes a concept good? A criterial Framework for Understanding Con- cept Formation
Sida 11 av 44
1.4. Avgränsningar
Undersökningen avser att undersöka begreppet och hur det används inom vetenskapen vilket innebär att diskussioner, definitioner och infallsvinklar utanför den krigsvetenskapliga disci-plinen åsidosätts. Undersökningen avser inte i huvudsak frambringa en generellt applicerbar definition av begreppet informationskrigföring utan undersöker dess bakomliggande attribut för att möjliggöra en förståelse av begreppet. Användandet av exempelvis doktriner och andra handböcker inom den militära professionen kommer åsidosättas för att fokusera på den veten-skapliga bilden av begreppet.
1.5. Centrala begrepp
I syfte att i ett tidigt skede underlätta den fortsatta förståelsen för undersökningen presenteras här begrepp som har en större alternativt avgörande roll i undersökningen.
1.5.1. Attribut
Samtliga betydelser som tillskrivs ett begrepp kallas för attribut och kan även förklaras som begreppets beståndsdelar. Genom att bryta isär begreppet och identifiera dess attribut synlig-görs eventuella alternativa förståelser av begreppet eller hur det används inom olika kontex-ter. Ett enkelt exempel är begreppet stol som kan tillskrivas åtminstone fyra olika attribut som innefattar (i) en sittplatta, (ii) fyra ben, (iii) en ryggskena och att den (iv) är avsedd att sitta på. Skulle man sedan avlägsna benen skulle attributen tillsammans istället kunna åsyfta exempel-vis en kälke eller någon annan typ av släde. Attributen påverkar och skapar på så sätt bilden av begreppets innebörd. I den här undersökning formuleras attribut även som kärnfulla och
perifera vilka handlar om vilken grad av betydelse attributen har för begreppets förståelse.
Gerring menar att kärnfulla attribut är de attribut som innehar en essentiell roll för förståelsen av begreppet i fråga.28 De perifera attributen handlar sedan om sekundära betydelser som an-tingen förklarar de kärnfulla attributen alternativt tillsammans förståelsen av begreppet som helhet. Fortsatt benämns attribut, i flertalet av undersökningens empiri, som karakteristiska vilket innehar samma betydelse som attribut. Karakteristiska skall således i denna undersök-ning förstås som attribut.
Sida 12 av 44
1.6. Disposition
I nästkommande kapitel förklaras och diskuteras undersökningens metod begreppsutredning närmare tillsammans med det material och urval som ligger till grund för undersökningen. I kapitel tre överblickas och problematiseras det teoretiska ramverket som genomsyras av John Gerrings begreppsutredande modell. Kapitlet mynnar ut i en operationalisering av teorin och det analysverktyg som används i analysavsnittet. Kapitel fyra utgör undersökningens stomme, analysdelen, där materialet analyseras utefter analysverktyget. Undersökningen avrundas i ka-pitel fem där resultat presenteras och diskuteras med avstamp i undersökningens metod och teori. Diskussionen summeras med ämnets relevans för officersprofessionen och förslag till vidare forskning.
Sida 13 av 44
2. Metod
2.1. Forskningsdesign – begreppsutredning
Begreppsutredning som metod presenteras och redogörs av Esaiasson et al där utredningen inrymmer fem steg som innefattar; (i) samla in beskrivningar av begreppet i form av data, (ii) sortera ut olika definitioner och utarma kärnfulla respektive perifera attribut, (iii) pröva huruvida definitionerna är logiskt lika gällande dess innebörd, (iv) pröva huruvida definition-erna är möjliga att operationaliseras och vara användbara i en empirisk undersökning, (v) slut-ligen bedöma och urskilja den definition som anses mest lämplig.29 Fokus ligger i en be-greppsutredande undersökning att identifiera och sortera olika beskrivningar av begreppet i fråga. Denna undersökning frambringar en samlad mängd data kopplat till begreppet inform-ationskrigföring och dess attribut, som sedan analyseras genom analysverktyget. Undersök-ningen avser att undersöka begreppet och dess attribut för att bringa klarhet i ett redan existe-rande fenomen, vilket innebär att undersökningen avslutas när attributen och begreppets inne-börd utretts.30 En begreppsutredning syftar inte till att göra anspråk på hur verkligheten ser ut eller hänger ihop kopplat till det begrepp som utreds.31 Med detta kommer inget generellt ställningstagande gällande vilken definition som är bäst lämpad för informationskrigföring att genomföras. Däremot kan, enligt tidigare, resultaten eventuellt bidra och bana väg för en eventuell definition.
2.2. Metoddiskussion
Motivet bakom valet av begreppsutredning som metod återfinns i huvudsak i problemformu-leringen och forskningsöversikten som presenterar begreppet informationskrigföring som tve-tydigt. Tvetydigheten leder till att det krävs en forskningsdesign som avser att undersöka be-greppet i sig och hur det används. Då John Gerrings modell avses att användas i undersök-ningen så kommer ingen operationalisering av själva begreppet informationskrigföring ge-nomföras vilket motiverar en begreppsutredning som metod. Nackdelen blir dock då att undersökningen inte kommer att utveckla en bestämd allmängiltig definition av begreppet. Undersökningen grundas i en kvalitativ ansats med inslag av kvantitativa metoder kopplat till vissa av Gerrings kriterier. Genom en kvalitativ textanalys kan det centrala i empirin gällande informationskrigföring ringas in. Därefter kan begreppets underliggande innebörder lyftas
29 Esaiasson et al. 2017, 36. 30 Ibid, 36.
Sida 14 av 44 fram och undersökas.32 För att sedan selektera och identifiera de kärnfulla och perifera attri-buten hos begreppet krävs ett kvantitativt synsätt där förekomsten av innehållsliga kategorier är i fokus.33 Genom en kombination av de båda ansatserna kan informationskrigföring stude-ras utifrån olika perspektiv simultant och komplettera varandra.34 Problemet kopplat till främst kvalitativa textanalyser är att undersökningens intersubjektivitet påverkas då utrymme för tolkningar framhålls. En problematik som tillsammans med att Gerrings teori i sig lägger stor vikt vid forskarens egna tolkningar utgör en svaghet i den här undersökningen. Ett sätt att motverka detta är att över tid föra en transparant argumentation gällande eventuella tolkningar och avgränsningar i syfte att förtydliga tolkningsarbetet.35 Problematiken gällande undersök-ningens intersubjektivitet diskuteras vidare under rubriken 2.3.4. Validitet och reliabilitet.
2.3. Material och urval
2.3.1. Urval
Vid val av material till en kvalitativ textanalys krävs en anpassning till själva undersökningen och dess syfte. Metodpraktikan lyfter särskilt problematiken gällande avvägningen att an-tingen bli för snäv eller för bred i sitt materialsökande.36 Kopplat till den här undersökningens syfte, gällande hur den vetenskapliga litteraturen diskuterar och använder informationskrigfö-ring, bör materialet utgöras av vetenskapliga artiklar och litteratur som behandlar informat-ionskrigföring inom den specifika kontexten. Detta då forskningsöversikten tydligt påvisar den tvetydighet som tidigare diskuterats. Avseende artiklarnas och litteraturens lämplighet för undersökningen har således ett antal kriterier fastställts för att säkerställa relevans; (i) utgörs av vetenskaplig litteratur/artiklar kopplat till informationskrigföring, (ii) är citerad och etable-rad inom disciplinen, (iii) använder begreppet ur olika perspektiv och synsätt avseende ur-sprung. Materialinsamlingen har därefter genomförts med hjälp av sökverktygen Google Scholar och Anna Lindhs bibliotek med sökorden Information Warfare,
Informationskrigfö-ring och Hybrid Warfare. Materialet har sedan analyserats genom ovanstående kriterier och
mynnat ut i fem vetenskapliga verk som omfattar fyra artiklar och ett litterärt verk. Tillgången på material som belyser informationskrigföring bedöms som god, vilket har inneburit att
32 Esaiasson et al. 2017, 211-212. 33 Ibid, 198–199.
34 Johannessen, Asbjørn & Tufte, Per Arne, Introduktion till samhällsvetenskaplig metod, 1. uppl., Liber,
Malmö, 2003, 77–78.
35 Esaiasson et al. 2017, 228–229. 36 Ibid, 225–226.
Sida 15 av 44 talet verk selekterats bort genom ovanstående kriterier. Vid insamlingen av materialet har utö-ver lämplighetskriterierna även författarnas och/eller alstrens ursprung och perspektiv begrun-dats. Syftet är att förmedla och synliggöra hur informationskrigföring används och benämns inom disciplinen och då ur olika perspektiv med forskare från olika delar av världen. Syftet är också att eventuellt påvisa skillnader och likheter mellan hur begreppet används och vilka bakgrundsfaktorer som spelar roll. Huvuddelen av alstren är ändock utgivna av västerländska institutioner vilket tas i beaktande vid resultatdiskussionen.
2.3.2. Empiri/analysenheter
Det empiriska material som utgör grunden för denna undersökning redovisas nedan enligt
Ta-bell 1. Empiri/analysenheter med tillhörande motivering kopplat till urvalskriterierna.
Artikel/litteratur Motiv
Waltz, Edward. “Information warfare: principles
and operations”. (1998). Utgiven av: Artech House, Boston. - Etablerad författare inom ämnet.
- Flest citeringar på Google Scholar, sökord: Information Warfare.
- (Peer-reviewed)37 Thomas, Timothy L. “Dialectical versus Empirical
Thinking: Ten Key Elements of the Russian Un-derstanding of Information Operations”. (1998).
Utgiven av: Journal of Slavic Military Studies. - Etablerad författare inom ämnet. Sökord
Anna Lindhs biblioteks sökmotor: Inform-ation Warfare.
- Peer-reviewed. Darczewska, Jolanta. “The anatomy of Russian
in-formation warfare: The Crimean operation, a case study”. (2014).
Utgiven av: OSW- Centre for eastern studies. - Flertalet citeringar på Google Scholar,
sökord: Information Warfare. - Peer-reviewed.
Chong, Alan. “Information Warfare? The Case for an Asian Perspective on Information Operations”. (2014).
Utgiven av: Armed Forces & Society.
- Flertalet citeringar på Google Scholar, sökord: Information warfare.
- Peer-reviewed. Libicki, Martin C. “The Convergence of
Infor-mation Warfare”. (2017).
Utgiven av: Air University Press, Strategic Studies Quarterly.
- Etablerad författare inom ämnet. Sökord Anna Lindhs biblioteks sökmotor: Inform-ation Warfare.
- Peer-reviewed.
Tabell 1. Empiri/analysenheter
37 Bedöms vara peer-reviewed vilket baseras på (i) vedertagen utgivare Artech House, (ii) Edward Waltz
etable-rad författare inom disciplinen, (iii) efter samråd med Anna Lindhs bibliotek som också gjorde samma bedöm-ning enligt tidigare kriterier.
Sida 16 av 44 I boken ”Information warfare: principles and operations” presenterar Edward Waltz en djupgående introduktion till informationskrigföring, dess beståndsdelar och hur det påverkar konflikter och krig. Detta gör han stegvis genom de taktiska, operativa och strategiska nivå-erna.38 Fokus ligger på att undersöka och problematisera de karakteristiska och principer som utgör informationskrigföring och effekten av offensiv/defensiv användning.
Timothy L. Thomas behandlar i artikeln ”Dialectical versus Empirical Thinking: Ten Key
Elements of the Russian understanding of Information Operations” Rysslands förståelse
och nyttjande av informationskrigföring. För att skapa en grundläggande förståelse väljer Thomas att definiera begreppet genom att använda ryska andrahandskällor som grund, vilket generar ett intressant perspektiv. Därefter genomförs en undersökning av ryska tillvägagångs-sätt med avstamp i den tidigare definitionen.39
Jolanta Darczewska diskuterar i sin studie The anatomy of Russian information warfare:
The Crimean operation, a Case study informationskrigföring kopplat till Rysslands
age-rande i Ukraina 2014. Hon använder fallet för att förklara i huvudsak Rysslands tillväga-gångssätt, vilka metoder som brukades och hur dessa kan kopplas till deras doktriner. Studien gör även en ansats på en teori kring informationskrigföring och då med avstamp i främst ryskt tankesätt.40
Fortsatt presenterar Alan Chong informationskrigföring och dess effekter ur ett asiatiskt per-spektiv med fokus på Kina i studien ”Information Warfare? The Case for an Asian
Per-spective on Information Operationes”. Chong diskuterar de tekniker och verktyg som
an-vänds ur ett inledningsvis amerikanskt perspektiv. Därefter jämförs och diskuteras skillnader och likheter ur ett asiatiskt perspektiv kopplat till de amerikanska tillvägagångssätten.41
38 Waltz, Edward, Information warfare: principles and operations, Artech House, Boston, 1998, 140-145. 39 Thomas, Timothy L., “Dialectical versus Empirical Thinking: Ten Key Elements of the Russian
Understand-ing of Information Operations”, Journal of Slavic Military Studies, 1998, Vol.11, No.1, pp. 40-62, 43-45, 46-50.
40 Darczewska, Jolanta. The anatomy of Russian information warfare: The Crimean operation, a case study.
OSW- Centre for eastern studies. 2014, 5-6, 9-10.
41 Chong, Alan. Information Warfare? The Case for an Asian Perspective on Information Operations, Armed
Sida 17 av 44 Martin C. Libicki diskuterar i sin artikel ”The Convergence of Information Warfare” in-formationskrigförings beståndsdelar och deras konvergens däremellan. Han poängterar sär-skilt huruvida användandet av informationskrigföring i regel är en del av en större operation snarare än att det brukas enskilt.42
2.3.3. Källkritik
Huvuddelen av det material som används i den här undersökningen utgörs av vetenskapliga litteratur och artiklar som i huvudsak återger författarnas egna åsikter och synsätt gällande in-formationskrigföring. Källorna är primärkällor som publicerats och genomgått kollegial granskning (peer-review) vilket härleder materialet att vara tillförlitligt i den mening som det utger sig att vara. Då det är begreppet informationskrigföring som är centralt i undersök-ningen blir inte de källkritiska principerna relevanta i någon större omfattning. Däremot torde tidsspannet mellan det äldsta respektive yngsta verket möjligtvis påverka hur debatten såg ut gällande informationskrigföring och då också inom vilka kontexter som det undersöks utifrån. Det intressanta i materialet handlar dock om forskarnas formuleringar gällande informations-krigföring och inte deras resultat. Kriterierna tidssamband, tendens och oberoende bedöms således inte påverka undersökningen annat än möjligtvis påvisa hur respektive forskare an-vänder begreppet teoretiskt.43
2.3.4. Validitet och reliabilitet
Undersökningens validitet beror på hur pass god överensstämmelsen är mellan de teoretiska begreppen och de indikatorer som avses användas. Med andra ord handlar det om att materi-alet som undersöks utgörs av den kontext som begreppet informationskrigföring avses under-sökas inom.44 Esaiasson et al utvecklar resonemanget vidare där validitet inledningsvis utgörs av begreppsvaliditet och resultatvaliditet.45 Begreppsvaliditet handlar om att ha en tydlig överensstämmelse mellan de teoretiska begreppen och de empiriska indikatorerna. Gerrings analysverktyg och den teoretiska relevans som den medför reducerar risken för systematiska fel vid användning, vilket därmed stärker undersökningens begreppsvaliditet och reliabilitet.46
42 Libicki, Martin C. The Convergence of Information Warfare, Air University Press, Strategic Studies
Quar-terly. Vol. 11. Iss 1, 2017 pp. 49–65, 49–50.
43 Esaiasson et al. 2017, 287–294.
44 Ekengren, Ann-Marie & Hinnfors, Jonas, Uppsatshandbok: [hur du lyckas med din uppsats], 2., [rev.] uppl.,
Studentlitteratur, Lund, 2012, 75–77.
45 Esaiasson et al 2017, 58. 46 Ibid, 58-60.
Sida 18 av 44 Resultatvaliditet handlar därefter om huruvida vi mäter det vi påstår att mäta och kan utvärde-ras först när själva analysen genomförts.47 Således kommer undersökningens resultatsvaliditet diskuteras vidare i ett senare skede under rubriken 5.3. Metod- och teoridiskussion.
Ett sätt att pröva undersökningens reliabilitet är att olika personer genomför studien på samma sätt och kommer fram till samma resultat, något som bidrar till undersökningens
intersubjekti-vitet.48 Gerrings teori har utifrån undersökningens syfte operationaliserats för att i grunden kvalitativt undersöka hur begreppet informationskrigföring används och förstås i den veten-skapliga litteraturen. I kombination med att Gerrings teori från start lägger stor vikt vid fors-karens egna tolkningar riskerar undersökningen låg intersubjektivitet.49 För att motverka och förebygga låg intersubjektivitet har de operationaliserade kriterierna tagits fram efter att det empiriska materialet överblickats, vilket syftar till att det senare skall vara lättare att tolka materialet utifrån analysverktyget. Detta avlägsnar dock inte problemet med intersubjektivite-ten utan medför möjligtvis att undersökningen redan färgats innan påbörjad analys.50 Däremot motiveras tillvägagångssättet återigen genom att undersökningens syfte är att identifiera hur informationskrigföring beskrivs och används och inte hur det definieras explicit.
2.3.5. Forskningsetiska aspekter och god forskningssed
All forskning blir i någon mån subjektiv då forskarens glasögon riskerar att färga exempelvis avgränsningar och den empiri som undersöks, vilket är en problematik som alla forskare ställs emot. Vetskapen om problematiken och hur den går att motverka i så hög grad som möjligt blir väsentlig då full objektivitet inte är möjligt att uppnå. För att förstå de teoretiska betydel-serna kring begreppet informationskrigföring tolkas materialet. Tolkningar som kan medföra viss subjektivitet från mig som författare i och med att samtligt material är skriven på elska. Denna aspekt blir relevant då den data som undersöks och samlas in översätts från eng-elska till svenska där risken att betydelser missuppfattas vid översättningen ökar. Däremot handlar en begreppsutredning, och tolkningar i sig, om att analysera och bearbeta i huvudsak texternas och begreppets framträdande karakteristiska och inte de latenta.51 Tolkningarna som jag gör blir därför inte särskilt avgörande för resultatet. För att synliggöra undersökningens
47 Esaiasson et al 2017, 58.
48 Boréus & Bergström 2018, 40–41. 49 Ibid, 41–42.
50 Ibid, 41–42.
Sida 19 av 44 generella forskningsetiska ställningstaganden genomsyras samtliga avgränsningar och beslut av transparens.
3. Teori
3.1. Teoridiskussion
Den här undersöknings teoretiska ramverk utgår i grunden från John Gerrings teori och be-greppsutredande modell Good concepts. Modellen grundar sig i Giovanni Sartoris teori gäl-lande begrepp och dess uppbyggnad i Social science concepts: a systematic analysis.52
Mo-dellen är utformad som en form av ”guide” och lyfts särskilt fram av Metodpraktikan som ett exempel. Där beskrivs begreppsutredning som ett tillvägagångssätt att bringa ordning i redan existerande diskussioner gällande begrepp och andra fenomen.53 Sartoris metod och tillväga-gångssätt handlar om principiella regler för att kunna utreda ett begrepp och forma en definit-ion. Gerring menar istället att processen är dynamisk och att det i grund och botten handlar om att upprätta ett förhållande mellan kriterierna och inte fastna vid specifika regler.54 Genom att utveckla Satornis förhållningsregler skapar Gerring en metateori som är mer praktiskt ap-plicerbar och utelämnar i högre grad tolkningsmöjligheter. Metateorin består av åtta kriterier som möjliggör en begreppsutredning av informationskrigföring utifrån det empiriska materi-alet. Teorin är i grunden avsedd för samhällsvetenskapliga begrepp men bedöms som lämplig vid denna undersökning. Främst med motiveringen att den bidrar till disciplinens utveckling gällande just begreppsutredningar då modeller anpassade för krigsvetenskap idag saknas.
Fördelen med Gerrings teori är att liknande alternativt samma beskrivningar av begreppet analyseras utifrån olika perspektiv. Attributen kan då antingen förstärka eller försvaga förete-elsen av begreppet och tillföra en djupare mening. De kan också ge upphov till begreppets otydlighet och komplexitet. Inom ramen för den här undersökningens syfte blir Gerrings ap-proach gällande begreppets användbarhet och hur ”bra” begreppet anses vara kopplat till kon-texten det används inom något problematiskt. Främst då begreppets användbarhet inte är centralt i undersökningen, utan handlar om att öka förståelsen för begreppet genom att lyfta fram dess attribut och hur det förklaras inom vetenskapen. Kriterierna som således avses att
52 Sartori, Giovanni (red.), Social science concepts: a systematic analysis, Sage Publications, Beverly Hills,
Ca-lif, 1984.
53 Gerring 1999, 36. 54 Ibid, 388-390.
Sida 20 av 44 exkluderas är resonans (resonance) och användbarhet inom område (field utility) som syftar till att undersöka hur ”konkurrenskraftigt” och ”slagkraftigt” begreppet är i jämförelse med närliggande begrepp.55 Dessa kriterier kommer fortsatt inte behandlas vidare i undersök-ningen, vilket gör att enbart sex stycken kriterier presenteras och sedermera operationaliseras. Modellen och kriterierna må vara avgränsade med hänsyn till egna tolkningar, dock återfinns inslag där intrasubjektiviteten kan påverkas som tidigare diskuteras i metodkapitlet.
3.2. John Gerrings begreppsutredande modell
3.2.1. Kännedom (Familiarity)
Det första kriteriet, kännedom, handlar om att begrepp kan vara mer eller mindre tydliga och beror på hur pass adekvat begreppets betydelser beskrivs. Det handlar om att lyfta fram be-greppets betydelser och ställa de i ett motsatsförhållande. Ett begrepp som tillskrivs många olikartade betydelser, vilka står i motsatsförhållande med varandra, anses bidra till låg känne-dom. Begrepp som har hög kännedom ska vara välbetänkta och överensstämma med väleta-blerad användning. Det åstadkommes genom att lyfta fram kärnan i begreppets samtliga bety-delser, men även urskilja de betydelser som finns i periferin och undersöka förhållanden.56
3.2.2. Sparsamhet (Parsimony)
Ett bra och väldefinierat begrepp menar Gerring inte beskrivs och/eller definieras med ett för stort antal attribut. Särskilt då ett för stort antal attribut kopplat till begreppet kan göra begrep-pets företeelse tvetydig. Är flertalet attribut olika kan de bidra till att utgöra egna företeelser och innebörder vilket sänker nivån av sparsamhet. Om majoriteten av attributen däremot är av liknande betydelse förmedlas begreppets gemensamma företeelse och på så vis ökar begrep-pets sparsamhet. Däremot kan flertalet attribut också bidra till att förklara ett komplext be-grepp där Gerring lyfter ideologi som ett exempel.57
3.2.3. Samstämmighet (Coherence)
Det tredje kriteriet, samstämmighet, syftar till att undersöka till vilken grad begreppets attribut samstämmer med varandra. Ett begrepp med hög samstämmighet innehåller attribut som ge-nererar en form av konsensus, medan ett begrepp med låg samstämmighet upplevs som slumpmässigt sammanträffande där attributen är motsägande alternativt saknar relation till
55 Gerring 1999, 370-371, 382-383. 56 Ibid, 368-370.
Sida 21 av 44 varandra. Gerring menar att det handlar om att hitta sambandet mellan de kärnfulla och peri-fera attributen.58
3.2.4. Differentiering (Differentitation)
Ett begrepps differentiering handlar om att bringa klarhet i närliggande begrepps likheter och vilka gränsdragningar som kan identifieras. Låg differentiering innebär att begreppet har otyd-liga och vaga gränser gällande dess betydelse som överlappar andra närliggande begrepp. Om det kan tydliggöras hur begreppet skiljer sig från närliggande definitioner ökar begreppets dif-ferentiering. Det handlar om att undersöka och tydliggöra vad begreppet i fråga inte definieras som och avgränsa det från närliggande begrepp.59
3.2.5. Djup (Depth)
För att kunna beskriva ett begrepp krävs attribut i periferin som tillsammans förklarar begrep-pets innebörd. Ju fler förklarande attribut som liknar varandra, desto större djup får begreppet. Begreppets djup avgörs därmed av antalet likartade attribut som kan sammanstrålas. För att särskilja kriteriet gentemot sparsamhet menar Gerring att djup istället handlar om begreppets underliggande attribut som är definierande snarare än själva antalet.60
3.2.6. Teoretisk nytta (Theoretical Utility)
Målet med väl definierade begrepp menar Gerring är att bidra till formuleringen av teorier där begrepp i sig liknas vid byggstenar vid teoriernas uppbyggnad. Ett begrepps förmåga att för-klara ett fenomen och dess kontext förför-klarar kriteriet teoretisk nytta. Begrepp med hög teore-tisk nytta klassificerar betydelser och avgränsar andra begrepp inom disciplinen. Viktigt är dock att poängtera att begreppets djup här spelar roll beroende på forskarens avsikt med be-greppet. Ett begrepp med stort djup, med flera förklarande attribut, tenderar att vara ogynn-samma om syftet är att kunna klassificera specifika företeelser. Begreppet kan då komma att behöva definieras flertalet gånger på grund av dess djup kopplat till antalet attribut.61
58 Gerring 1999, 373-375. 59 Ibid, 375-278.
60 Ibid, 379-380. 61 Ibid, 381-382.
Sida 22 av 44
3.3. Operationalisering
Syftet med operationaliseringen är att frambringa ett tillämpbart analysverktyg som avser att, utifrån Gerrings teori, undersöka hur begreppet informationskrigföring används i den veten-skapliga litteraturen. Kriterierna operationaliseras i grunden kvalitativt med vissa kvantitativa inslag där avgränsningar inledningsvis fastställs inom respektive kriterier och sammanfattas slutligen i ett analysverktyg enligt Tabell 2. Analysverktyg.
3.3.1. Kännedom
Kriteriet syftar till att ge en förståelse för begreppets omedelbara- och perifera betydelse där en jämförelse mellan hur begreppet uttrycks och beskrivs genomförs. Det handlar om att un-dersöka till vilken grad analysenheternas beskrivningar av informationskrigföring överens-stämmer med varandra.62 Beskrivningarna och attributen ställs emot varandra för att identifi-era eventuella motsägelser och/eller påvisa likheter.
Kriteriet uppfylls då samtliga fem analysenheter beskriver informationskrigföring på likartat
sätt och påvisar en enhetlig betydelse. Begreppet blir då enligt Gerring instinktivt tydligt och påvisar kännedom.63
Kriteriet uppfylls inte om attributen förmedlar olikartade beskrivningar och betydelser.
En-ligt Gerring påvisar det då att begreppet upplevs som otydEn-ligt och saknar således kännedom.64
Kriterium Uppfylls Uppfylls inte
Kännedom Materialet förmedlar likartade be-skrivningar och påvisar enhetlig-het.
Materialet förmedlar olikartade beskrivningar och påvisar otydlig-het.
3.3.2. Sparsamhet
Sparsamhet undersöks genom att frambringa begreppets attribut och jämföra om de förmedlar samma företeelse som beskrivningarna av informationskrigföring. Syftet är att ge en utökad förståelse för hur begreppet förmedlas. Attributen delas in i kärnfulla och perifera där de kärnfulla betydelserna är avgörande för begreppets enhetliga företeelse.
62 Gerring 1999, 368. 63 Ibid, 368-369. 64 Ibid, 368–369.
Sida 23 av 44
Kriteriet uppfylls om samtliga identifierade kärnfulla attribut förmedlar samma betydelser
utifrån de perifera attributen. En definitiv gräns gällande antalet kärnfulla respektive perifera attribut kommer inte att dras då Gerring menar att begreppet är tydligt om attributen är så pass lika varandra att begreppet informationskrigföring enbart förmedlar en betydelse.65
Kriteriet uppfylls inte om attributen i sig förmedlar egna betydelser inom ramen för
begrep-pets företeelse. Detta innebär att begreppet blir otydligt och komplext då begreppet kan an-vändas och förklara flertalet företeelser.66
Kriterium Uppfylls Uppfylls inte
Sparsamhet Materialets identifierade kärnfulla attribut förmedlar samma betydel-ser utifrån de perifera attributen.
Materialets identifierade kärnfulla attribut förmedlar i sig egna bety-delser inom ramen för begreppet informationskrigförings företeelse.
3.3.3. Samstämmighet
Samstämmigheten inom begreppet undersöks genom att urskilja samband mellan de betydel-ser som definierar begreppet. Detta utifrån de kärnfulla och perifera attribut som identifierats. Attributen kommer att jämföras med varandra där tyngden ligger i att jämföra de kärnfulla, men då syftet är att synliggöra hur tydligt begreppet förmedlar sin innebörd inkluderas även de perifera attributen till del i analysen.
Kriteriet uppfylls om det finns logiska och tydliga samband mellan begreppets identifierade
kärnattribut, vilket enligt Gerring innebär att begreppet förmedlar en entydig konstruktion av betydelsen och upplevs som samstämmig.67
Kriteriet uppfylls inte om det saknas tydliga samband mellan attributen och betydelserna
spretar. Detta tyder på att begreppet är tvetydigt och förmedlar en brist av samstämmighet.68
Kriterium Uppfylls Uppfylls inte
Samstämmighet Logiska och tydliga samband kan identifieras mellan begreppets kär-nattribut.
Logiska och tydliga samband sak-nas mellan begreppets kärnattri-but. 65 Gerring 1999, 371–373. 66 Ibid, 371–373. 67 Ibid, 373–375. 68 Ibid, 373–375.
Sida 24 av 44
3.3.4. Differentiering
Kriteriet syftar till att undersöka begrepp som anses angränsa till begreppet informationskrig-föring och då tydliggöra vad som skiljer dessa emellan. Beskrivningar av de närliggande be-greppen jämförs och kategoriseras utefter bebe-greppens attribut. Undersökningen går ut på att urskilja om begreppens innebörd och betydelse överlappar alternativt skiljs från varandra. Detta åstadkommes genom att söka efter sammanhang begreppen sinsemellan för att identifi-era attribut och beskrivningar som används på liknande sätt.
Kriteriet uppfylls om informationskrigföring kan särskiljas från närliggande begrepps
attri-but och beskrivningar. Begreppet är tydligt differentierat då skillnaderna mellan begreppen och dess attribut åsyftar hur begreppet i fråga inte ska förstås.69
Kriteriet uppfylls inte om begreppet informationskrigföring inte kan avgränsas från
närlig-gande begrepp. Detta innebär att begreppet saknar differentiering och tyder på en avsaknad av tydliga gränser i begreppets förståelse.70
Kriterium Uppfylls Uppfylls inte
Differentiering Begreppet kan utifrån attribut och beskrivningar särskiljas från iden-tifierade närliggande begrepp.
Begreppet kan inte utifrån attribut och beskrivningar urskiljas från identifierade närliggande begrepp.
3.3.5. Djup
Ett begrepps djup undersöks genom att samla in och kategorisera begreppets attribut, vilket syftar till att förstå dess omfattning och kategorisera dem utefter hur lika de är. Problemet gäl-lande att sätta en definitiv gräns kring hur många attribut som krävs för att uppnå kriteriet undviks genom att helt enkelt inte sätta en gräns. Detta då en gränsdragning inte bidrar med något konkret eller påverkar begreppets djup. Bedömningen sker således av de identifierade attributen och deras relation med varandra.
69 Gerring 1999, 375–378. 70 Ibid, 375–378.
Sida 25 av 44
Kriteriet uppfylls om vardera identifierad kategori innehar flera liknande attribut, vilket
en-ligt Gerring tyder på att begreppet innehar ett visst djup i sin förståelse.71
Kriteriet uppfylls inte om attributen inte kan kategoriseras eller om alla identifierade
katego-rier inte innehåller flera liknande attribut. Det skulle i sådana fall vittna om att begreppet är ytligt i sin förståelse.72
Kriterium Uppfylls Uppfylls inte
Djup Identifierade kategorier innehar flera liknande attribut.
Attributen kan inte kategoriseras eller identifierade kategorier inne-håller inte liknande attribut.
3.3.6. Teoretisk nytta
Kriteriet syftar till att belysa hur begreppet bör och inte bör användas inom teoribildningen. Det undersöks utifrån de beskrivningar begreppet tillskrivits för att identifiera vilken roll be-greppet har kopplat till teoribildningen. Gerring menar att djupa begrepp bör användas för att beskriva ett fenomen, medan ytliga begrepp snarare används för att klassificera fenomen.73 För att då identifiera huruvida begreppet används utgår undersökningen från begreppets djup och hur det tjänar det teoribildande syftet.
Kriteriet uppfylls om begreppets djup och/eller brist på djup tjänar det teoribildande syftet.
Om begreppet tjänar syftet har begreppet en teoretisk nytta.74
Kriteriet uppfylls inte om begreppets djup/brist på djup inte tjänar det teoribildande syftet.
Begreppet bidrar då inte till någon teoretisk nytta.75
Kriterium Uppfylls Uppfylls inte
Teoretisk nytta Begreppets djup/brist på djup tjä-nar det teoribildande syftet.
Begreppets djup/brist på djup tjä-nar inte det teoribildande syftet.
71 Gerring 1999, 379–380. 72 Ibid, 379–380. 73 Ibid, 381. 74 Ibid, 381. 75 Ibid, 381.
Sida 26 av 44
3.3.7. Analysverktyg
Gerring påtalar, kopplat till vissa av kriterierna, vikten av en bedömningsskala med olika gra-der för att fastställa ett begrepps mått av kriterieuppfyllnad. En bedömningsskala med olika gradtal bedöms inte bidra med något i denna undersökning då syftet inte är att undersöka ur ”bra” begreppet är, vilket motiverar att begreppet antingen uppfyller ett kriterium eller så gör de inte det.
Kriterium Uppfylls Uppfylls inte
Kännedom Materialet förmedlar likartade be-skrivningar och påvisar enhetlig-het.
Materialet förmedlar olikartade beskrivningar och påvisar otydlig-het.
Sparsamhet Materialets identifierade kärnfulla attribut förmedlar samma betydel-ser utifrån de perifera attributen.
Materialets identifierade kärnfulla attribut förmedlar i sig egna bety-delser inom ramen för begreppet informationskrigförings företeelse.
Samstämmighet Logiska och tydliga samband kan identifieras mellan begreppets kär-nattribut.
Logiska och tydliga samband sak-nas mellan begreppets kärnattri-but.
Differentiering Begreppet kan utifrån attribut och beskrivningar särskiljas från iden-tifierade närliggande begrepp.
Begreppet kan inte utifrån attribut och beskrivningar urskiljas från identifierade närliggande begrepp.
Djup Identifierade kategorier innehar flera liknande attribut.
Attributen kan inte kategoriseras eller identifierade kategorier inne-håller inte liknande attribut.
Teoretisk nytta Begreppets djup/brist på djup tjä-nar det teoribildande syftet.
Begreppets djup/brist på djup tjä-nar inte det teoribildande syftet.
Sida 27 av 44
4. Analys
4.1. Kännedom
Begreppets mått av kännedom analyseras utifrån hur materialet beskriver begreppet informat-ionskrigföring där beskrivningarna sedan jämförs. Nedan följer en sammanställning av vad respektive analysenhet anser ingå och/eller beskriver informationskrigföring kopplat till kon-texten mål, medel och metoder. Konkon-texten motiveras frambringa begreppets innebörder och betydande attribut som föranleder helhetsförståelsen av begreppet. Viktiga attribut och förkla-ringar som särskiljer respektive analysenhets beskrivning är fetmarkerade för att synliggöra eventuella paralleller.
Analysenhet Beskrivning informationskrigföring
Edward Waltz. Informationskrigföring innefattar olika former av krigföring som exempelvis
nätverks-, politisk-, ekonomisk- och psykologisk krigföring.76
Informationsop-erationerna kategoriseras som antingen offensiva, exploaterande och defensiva
där respektive kategori innefattar olika tillvägagångssätt. Offensiva och defensiva åtgärder kan handla om cyberattacker, psykologiska operationer och
elektro-niska attacker som syftar till att slå mot känslig infrastruktur som kommuni-kationsnoder, bank och finans, energinoder och sociala institutioner.77 Åtgär-der kopplat till exploatering handlar istället om att få tillgång till känslig informat-ion alternativt manipulera informatinformat-ion genom bedrägeri, förnekelse och
desin-formationsspridning. 78
Timothy L. Thomas. En informationsoperation formas i grunden av aktioner vars syfte är att påverka motståndarens informationsunderlag och system samtidigt som man försvarar sina egna.79 De medel och metoder som avses nyttjas är alltid anpassade efter de egna politiska målsättningarna tillsammans med de ideologiska strukturer som gäller hos sin motståndare. Detta för att i det yttersta forma slagfältet till sin egen fördel tillsammans med andra mer konventionella metoder.80 Detta åstadkom-mes genom sabotage, psykologiska operationer, cyberattacker och
elektro-niska attacker.81
Jolanta Darczewska. Den ryska synen på informationskrigföring innefattar ett brett område som omfat-tar militära-, politiska-, ekonomiska- och sociala intressen som dessutom inne-fattar propaganda, PSYOPS och diplomatiska kontakter.82 En mix av militära
och icke-militära medel tillsammans med exempelvis cyberarenan och psykolo-gisk krigföring skapar ett universellt vapen av geopolitisk vikt.83 Det handlar om att nå internationella-, regionala- och utrikespolitiska målsättningar där de 76 Waltz 1998, 16–17. 77 Ibid, 17–20, 175–177. 78 Ibid, 22–25. 79 Thomas 1998, 46-47. 80 Ibid, 47-49. 81 Ibid, 49-50. 82 Darczewska 2014, 10-11. 83 Ibid, 12-13.
Sida 28 av 44 grundläggande verktygen innefattar manipulation av information,
desinformat-ion, utpressning , propaganda och sabotage.84 Hur informationskrigföring an-vänds beror i huvudsak på de ideologiska strukturer som gäller hos den motstån-dare som avses påverkas.85
Alan Chong. Med avstamp i Sun Tzus filosofi saknas inom det asiatiska perspektivet en distinkt gräns mellan krig och fred, vilket möjliggör åtgärder som cyberattacker inom
in-formationsarenan.86 Det handlar om att underminera sin motståndares
läges-uppfattning och självförtroende till den grad att du själv formar förutsättningarna
för kommande strider. Detta sker inom både den militära- och civila sfären ge-nom psykologiska operationer, elektronisk krigföring och politiska åtgärder där ideologiska kunskaper gällande sin motståndare är av vikt.87 Informations-krigförings asymmetriska karaktär vittnar om hur effektivt det kan vara för att uppnå politiska målsättningar med få medel.88
Martin C. Libicki. Informationskrigföring används främst för att understödja större kinetiska mili-tära operationer snarare än enskilt. Detta genom exempelvis elektronisk
krigfö-ring, psykologiska operationer (PSYOPS) och cyberoperationer som inriktas
mot underrättelse, övervakning och spaning.89 För att uppnå bästa möjliga effekt bör informationskrigföring implementeras tillsammans med andra former av
krigföring där element som cyberattacker spelar stor roll. Cyberarenan präglas
av anonymitet där så kallade hackers med enkelhet kan sprida propaganda och annan manipulerad information i syfte att underminera olika typer av mål, både militära och civila.90 Implementeringen tillsammans med andra former av krigfö-ring gör informationskrigfökrigfö-ring till ett asymmetriskt verktyg som öppnar upp nya tillvägagångssätt att påverka sin motståndare.91
Tabell 3. Beskrivningar informationskrigföring.
Utefter beskrivningarna kan en någorlunda generell förståelse för hur informationskrigföring används och beskrivs utläsas. Samtliga verk gör ansatser att definiera begreppet där liknande betydelser och paralleller kan urskiljas både utifrån beskrivningarna ovan och definitionerna. För att ytterligare påvisa likheter använder Waltz en relativt bred definition som dock innefat-tar övriga förfatinnefat-tares konceptuella tankegångar;
”Information warfare includes actions taken to preserve the integrity of one´s own infor-mation system from exploiting, corrupting, or destroying an adversary´s inforinfor-mation’s system and the process achieving an information advantage in the application of force”.92
84 Darczewska 2014, 15-17. 85 Ibid, 19-20. 86 Chong 2014, 603-604. 87 Ibid, 601. 88 Ibid, 618-619. 89 Libicki 2017, 49-51. 90 Ibid, 54-57. 91 Ibid, 60. 92 Waltz 1998, 20.
Sida 29 av 44 Vid en jämförelse av beskrivningarna framkommer liknande attribut som kopplat till kontex-ten beskriver begreppets innebörd likvärt. Detta då liknande ord och tillvägagångssätt används för att beskriva begreppet utifrån liknande aspekter. Fåtalet skillnader kan dock utläsas gäl-lande exempelvis i vilken utsträckning ideologi har en roll inom fenomenet informationskrig-föring. Skillnaderna bedöms dock inte påverka den generella bilden av informationskrigfö-ring, utan handlar troligen om författarens alternativt aktörens kulturella bakgrund. Då samt-liga fem verk i sin helhet påvisar en enhetlig betydelse inom kontexten anses begreppet vara tydligt och påvisa kännedom vilket uppfyller kriteriet.
Kriterium Uppfylls Uppfylls inte
Sida 30 av 44
4.2. Sparsamhet
Begreppets mått av sparsamhet analyseras utifrån begreppets identifierade attribut med fokus på huruvida de förmedlar samma företeelse som beskrivningarna. Attributen sammanställs och kategoriseras utefter de attribut som anses vara representativa inom kategorierna. Katego-rierna benämns som kärnfulla attribut och dess beskrivande attribut som perifera. Detta för att påvisa de identifierade kärnattributens kopplingar till de perifera betydelserna.
93 Waltz 1998, 15–22. Thomas 1998, 49–51. Darczewska 2014, 11–15. Chong 2014, 603–607. Libicki 2017, 54–
57.
94 Waltz 1998, 24-35. Thomas 1998, 42-46, 49-51. Darczewska 2014, 11-16. Chong 2014, 601-603. Libicki
2017, 49-53.
95 Waltz 1998, 173-185. Thomas 1998, 42-49. Darczewska 2014, 12-16. Chong 2014, 601-603. Libicki 2017,
50-54.
96 Waltz 1998, 140-145. Thomas 1998, 42-43, 47-50. Darczewska 2014, 10-14. Chong 2014, 606-608, 613.
Li-bicki 2017, 50, 57-59.
Analysenheter
Kärnattribut Perifera attribut
Cyberattacker93 - Bedrägeri
- Infrastruktur
- Kommunikationsnoder - Energinoder
- Bank och finans - Sociala institutioner - Hackers
Psykologiska operationer94 - Desinformation
- Manipulera information - Förnekelse
- Propaganda - Underminera
Elektronisk krigföring95 - Underrättelse
- Övervakning - Störning
- Förneka motståndaren tillgång till inform-ation
Politiska/strategiska målsättningar96 - Politiska åtgärder/påtryckningar
- Ekonomisk krigföring - Diplomatiska kontakter - Ideologiska strukturer - Påverka lägesuppfattning - Geopolitik - Utpressning
Sida 31 av 44
Tabell 4. Begreppets attribut
Utifrån hur författarna valt att etikettera och beskriva informationskrigföring så har fem kärn-attribut identifierats som genomsyrar samtliga analysenheter. Dessa har sedan ett antal peri-fera attribut som används i samband med och kopplat till kärnattributen som tillsammans for-mar och utgör själva beskrivningen av begreppet informationskrigföring. Begreppet uppfattas, i och med den stora spridningen på antal attribut och dess betydelser, därför som otydligt och komplext då begreppet kan användas utan att faktiskt avse samtliga attribut.98
Med flera inneboende företeelser kan begreppet informationskrigföring innefatta olika bety-delser beroende på kontext och sagesman. Det kan leda till missförstånd då begreppets sam-lade företeelse ständigt förändras. Konsekvensen av en föränderlig betydelse kan återses i denna undersöknings forskningsöversikt där problematiken exemplifieras och synliggörs. I och med att begreppet inrymmer flertalet attribut som kan förmedla olika företeelser enskilt, brister begreppet i sin sparsamhet och uppfyller inte kriteriet.
Kriterium Uppfylls Uppfylls inte
Sparsamhet X
4.3. Samstämmighet
Utifrån ovan identifierade kärnfulla- och perifera attribut analyseras begreppets samstämmig-het genom att undersöka eventuella samband mellan dels hur analysensamstämmig-heterna använder be-greppet, men främst hur dess användning av attributen förmedlar en relation. Analysen utgår från kärnattributen cyberattacker, psykologiska operationer, elektronisk krigföring,
poli-tiska/strategiska målsättningar och mix av olika metoder.
97 Waltz 1998, 10-19. Thomas 1998, 48-50. Darczewska 2014, 11-14. Chong 2014, 601-603. Libicki 2017,
57-59.
98 Gerring 1999, 371-372.
Mix av olika metoder97 - Anpassa slagfältet till sin egen fördel
- Asymmetriskt verktyg - Offensiv/defensiv - Exploaterande
