VTI-modellen för skattning av årligt trafikarbete i Sverige : modellutveckling och hjälpinformation fram till 2005 samt årliga trafikarbetsskattningar 1950-2005

(1)

VTI notat 20-2007 Utgivningsår 2007

www.vti.se/publikationer

VTI-modellen för skattning av årligt

trafikarbete i Sverige

Modellutveckling och hjälpinformation fram till 2005

samt årliga trafikarbetsskattningar 1950–2005

Urban Björketun Göran Nilsson

(2)

(3)

Förord

På uppdrag av SIKA (Statens institut för kommunikationsanalys) har VTI (Statens väg-och transportforskningsinstitut) dels beräknat det totala trafikarbetet på svenska vägar år 2005, dels dokumenterat den använda beräkningsmodellen. Gällande modellversion beskrivs tillsammans med förändringarna jämfört med den ursprungliga modellen. Den senare finns dokumenterad i Trafikarbetet uttryckt i fordonskilometer på väg i Sverige

1950–1997, VTI rapport 439, 1999.

Beställarens kontaktman har varit Lennart Thörn och Urban Björketun, VTI, har varit projektledare. Variansskattningarna i bilaga 4 har härletts av Mats Wiklund, VTI. Linköping november 2007

(4)

Kvalitetsgranskning

Granskningsseminarium genomfört 2006-12-14 där Annica Isaksson, SCB, var lektör. Urban Björketun har genomfört justeringar av slutligt rapportmanus 2007-01-23. Projektledarens närmaste chef, forskningschef Fridtjof Thomas, har därefter granskat och godkänt publikationen för publicering 2007-08-31.

Quality review

Review seminar was held on 14 December 2006 with Annica Isaksson, SCB, as the presenter. Urban Björketun has made alterations to the final manuscript of the report. The research director of the project manager Fridtjof Thomas examined and approved the report for publication on 31 August 2007.

(5)

Innehållsförteckning

Sammanfattning ... 5

Summary... 7

1 Inledning... 7

2 Modellförändringar ... 13

3 Ursprunglig och ny modell för skatting av det årliga trafikarbetet ... 14

3.1 Ursprunglig modell ... 14 3.2 Ny modell ... 15 3.3 Indata ... 19 4 Osäkerhet i modellskattningarna ... 21 5 Vidareutveckling av modellen... 23 Referenser... 25 Bilaga 1 Variansskattningar Bilaga 2 Oberoende Bilaga 3 Teleskopprodukt Bilaga 4 Kompromiss

(6)

(7)

VTI-modellen för skattning av årligt trafikarbete i Sverige. Modellutveckling och hjälpinformation fram till 2005 samt årliga trafikarbetsskattningar 1950–2005

Av Göran Nilsson och Urban Björketun VTI

581 95 Linköping

Sammanfattning

På uppdrag av SIKA utvecklade VTI tillsammans med SCB en skattningsmodell i slutet av 1990-talet för det årliga trafikarbetet uttryckt i fordonskilometer på väg i Sverige för perioden 1950–1997. Modellen finns dokumenterad i VTI rapport 439, 1999. VTI har sedan på uppdrag av SIKA årligen skattat det årliga trafikarbetet för olika fordons-grupper i Sverige. Flera smärre modifieringar har skett i VTI-modellen, men 2003 skedde en större förändring eftersom uppgifter fanns tillgängliga från en alternativ modell som SCB utvecklat på uppdrag av SIKA. I den baseras skattningen av fordonens körsträckor på mätarställningsuppgifter från Bilprovningen.

Motivet till modellförändringen var dels en önskan att nyttja den detaljerade informa-tionen i SIKA/SCB/Bilprovningens uppgifter, dels att indela lastbilarna efter totalvikt i stället för maxlastvikt (för Artemis).

Den nya informationen visade att skattningarna i ursprungsmodellen av den tunga last-bilstrafiken var felaktiga och att även skattningarna av buss- och motorcykeltrafiken borde justeras. I VTI:s nya modell används inte SIKA/SCB/Bilprovningens skattningar av trafikarbetet för de olika fordonstyperna direkt, utan i första hand används trafik-arbetets fördelning på de olika fordonstyperna.

VTI:s skattning avser trafikarbetet på det svenska vägnätet medan SIKA/SCB/Bilprov-ningens skattning avser trafikarbetet uträttat av svenska fordon oavsett var de kör. I det senare fallet sker en del av körsträckan utomlands. Denna körsträcka ingår inte i VTI:s skattning, men däremot ingår utländska fordons körsträckor i Sverige.

Eftersom nya uppgifter endast finns för senare år har den nya modellen för skattning av trafikarbetet i Sverige uppdaterats bakåt till år 1990.

I den ursprungliga modellen antas att trafikökningen är densamma på hela vägnätet som på det statliga vägnätet. Med åren finns emellertid en tendens att andelen trafikarbete på övriga vägar inte ökar i samma takt som på det statliga vägnätet. För att erhålla totala trafikarbetet multiplicerades trafikarbetet på det statliga vägnätet med 1,51, men den faktorn har successivt minskats till 1,48 för år 2003.

Båda modellversionerna finns som Excel-ark och kräver följande uppgifter som indata:

−

trafikarbetets förändring på det statliga vägnätet jämfört med föregående år

−

antal fordon i trafik vid slutet av aktuellt kalenderår.

Modellen är av typen top-down i båda versionerna. Först beräknas det totala trafik-arbetet för alla fordonskategorier och sedan fördelas detta på de olika fordonskate-gorierna med hjälp av antalet fordon i trafik.

Genom SIKA/SCB/Bilprovningens uppgifter finns nu helt andra möjligheter att följa till exempel trafikarbetet med olika bränslesorter och inte enbart vara hänvisad till antalet

(8)

fordon och bensinbolagens försäljningsstatistik. I VTI:s ursprungliga modell används körsträckeförhållandet mellan bensin och dieseldrivna fordon i olika fordonsgrupper. SIKA/SCB/Bilprovningens körsträckedata torde vara en bättre direkt källa som kan nyttjas i den nya VTI-modellen. En annan förbättringsmöjlighet är att skilja på lastbilar och dragbilar med påhängsvagn.

För år 2005 beräknas trafikarbetet för de olika fordonskategorierna till följande värden uttryckt i miljarder fordonskilometer. Lastbilsvikterna avser totalvikt.

Fordonskategori Trafikarbete Mc 712 Personbil 63 188 Buss 876 Lastbil ≤ 3,5 ton 6 191 Lastbil > 3,5 och ≤ 16 495 Lastbil > 16 och ≤ 26 1 614 Lastbil > 26 ton 2 121 Totalt 75 196

(9)

The VTI model for estimation of the annual vehicle mileage in Sweden. Model development and auxiliary information up to 2005 and annual estimation of vehicle mileage 1950–2005

by Göran Nilsson and Urban Björketun

VTI (Swedish National Road and Transport Research Institute) SE-581 95 Linköping Sweden

Summary

In the end of the 1990s VTI and Statistics Sweden (SCB) jointly developed an

estimation model for the annual vehicle mileage in Sweden for the period 1950–1997, expressed as vehicle kilometres on road1. This model is documented in VTI Report No 439, 1999. Since then, SIKA has annually commissioned VTI to estimate the annual vehicle mileage for different vehicle types in Sweden. Initially, a number of minor modifications were made, but in 2003 there was a major change since data from SCB and Bilprovningen (the Swedish Motor Vehicle Inspection Company) were available. There were two reasons for the model change. One was to make use of the detailed information provided by SIKA/SCB/Bilprovningen and the other to categorise lorries according to total weight instead of maximum load.

Before 1990 lorries were categorised based on axle spacing and maximum load. In the new version of the model total weight is used to form the categories. The total weight does not include an eventual trailer.

Table Lorry categories in the original and the new version of the model.

Category Original model New model

L1 Light lorry < 3,3 m axle spacing Total weight ≤ 3,5 tonnes

L2 Light lorry ≥ 3,3 m axle spacing 3,5 tonnes < total weight ≤ 16 tonnes L3 Lorry 3,5–16 tonnes maximum load 16 tonnes < total weight ≤ 26 tonnes L4 Lorry > 16 tonnes maximum load Total weight > 26 tonnes

Table Vehicle mileage 1990 according to the original and the new version of the model. Model Motor- cycle Passenger car L1 L2 L3 L4 Bus Total Original 445 54 614 3 598 1 741 1 310 1 576 1 025 64 310 New 291 55 692 3 709 681 2 473 499 964 64 310

The new information revealed that the estimates of heavy lorry traffic in the VTI model were erroneous, and that the estimates of bus and motor cycle traffic also should be adjusted. In the new VTI model the SCB estimates of vehicle mileage for different vehicle types are not used directly, instead the breakdown of vehicle mileage on different vehicle types is used.

1_{Edwards, H., Nilsson, G., Thulin, H. & Vorwerk, P. (1999). Traffic amount expressed in vehicle} kilometres on Swedish roads, 1950–1997.

(10)

The VTI estimates show vehicle mileage on the Swedish road network, while the estimates by SCB/Bilprovningen are for vehicle mileage of Swedish vehicles

irrespectively of where they are used. In the latter case, some of the distance is driven abroad. This “distance abroad” is not included in the VTI estimate, but, on the other hand the mileage in Sweden by foreign vehicles is included in the VTI estimate. Since new information is available only for the recent years, the new model for estimating vehicle mileage in Sweden has only been updated back to 1990.

The original model assumed that the increase in traffic on the State maintained road network and on other roads is the same. However, over the years there has been a

tendency for the proportion of vehicle mileage on other roads not to increase at the same pace as on the State maintained road network. To obtain the total traffic mileage, traffic mileage was multiplied by 1.51 but this was gradually decreased to 1.48 for 2003. The two versions of the model are available as Excel-sheets and both require as input:

– the change from the previous year in traffic mileage on the State maintained road network

– the number of vehicles at the end of each year for different vehicle categories.

Table The change from the previous year in traffic mileage on the State maintained road network.

År 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Faktor 1,015 1,010 0,979 1,012 1,019 1,005 1,003 1,011 1,032 1,015 1,014 1,033 1,019 1,010 1,008

The vehicle registry at the Swedish Road Administration provides the number of vehicles of each vehicle type. Mean values of the numbers in the beginning and the end of each year are used in the model. There is one exception – the number of motorcycles is from the 30th of June.

The model has a top-down approach. First the total vehicle mileage on Swedish roads is calculated and then the mileage is distributed among vehicle groups depending on the number of vehicles.

The distribution of the vehicle mileage is carried out in a number of steps. The basis is the average proportions for the period 2001–2003 according to data from

SCB/Bilprovningen for Swedish vehicles.

Table Distribution of vehicle mileage 2001-2003 – SCB/Bilprovningen.

Vehicle type Proportion

Motorcycle 0,79

Passenger Car 84,91

Bus 7,42 Lorry ≤ 3.5 tonnes total weight 0,73

Lorry >3.5 & ≤ 16 tonnes total weight 2,47 Lorry >16 & ≤ 26 tonnes total weight 2,41 Lorry >26 tonnes total weight 1,27

(11)

The average proportions are associated with the year 2002 in the calculations.

Preliminary proportions can be estimated based on the relative change of the number of vehicles in each group.

Preliminary j j j j i j j i j j i A A A A , 2002 , 2002 , , , 2002 , / ˆ Σ Σ × =α α (1)

Ai,j is the number of vehicles year i in group j

αi,j is the proportion of the vehicle mileage year i in group j

The sum of these preliminary proportions may deviate from 1. Formula (2) fixes this problem. Final j i j j i j i , , , ˆ ˆ α α α Σ = (2)

Table Vehicle mileage 1990–2005 for different vehicle-groups and total million vehicle kilometres. Year Motor-cycle Passenger Car Bus Lorry ≤ 3,5 ton Lorry > 3,5 & ≤ 16 ton Lorry > 16 & ≤ 26 ton Lorry > 26 ton Totalt 1990 291 55 692 964 3 709 681 2 473 499 64 310 1991 299 56 165 968 3 899 649 2 360 527 64 867 1992 326 56 852 970 3 986 629 2 184 590 65 537 1993 334 55 638 942 3 893 596 2 095 639 64 136 1994 339 56 266 953 3 916 593 2 123 713 64 904 1995 345 56 898 970 3 962 589 2 133 803 65 700 1996 358 57 132 982 4 024 575 2 063 896 66 029 1997 377 57 212 982 4 112 559 1 987 998 66 227 1998 392 57 670 978 4 267 543 1 989 1 117 66 955 1999 426 58 931 976 4 496 539 1 989 1 280 68 637 2000 468 59 654 945 4 705 534 1 915 1 446 69 667 2001 511 60 247 919 5 002 530 1 839 1 594 70 642 2002 578 61 961 927 5 412 531 1 805 1 759 72 973 2003 625 62 549 913 5 656 516 1 730 1 872 73 860 2004 674 62 971 890 5 909 503 1 669 1 983 74 599 2005 712 63 188 876 6 191 495 1 614 2 121 75 196

The difficulty with vehicle mileage driven by Swedish cars abroad and vice versa – i.e. vehicle mileage in Sweden driven by cars from foreign countries – is not dealt with in the model. The two quantities are assumed to be fairly equal. At least for buses this is not true. Few foreign buses are involved in road accidents in Sweden, but quite a few Swedish buses are involved in accidents outside Sweden.

Estimations based on data from SIKA/SCB and the insurance company If show that the vehicle mileage driven by foreign heavy lorries in Sweden and by Swedish heavy lorries outside Sweden are of the same magnitude – 400–500 million vehicle kilometres in 2003.

The data from SCB/Bilprovningen now provide completely different opportunities to monitor e.g. vehicle mileage with different fuels, and it is not necessary to base this on the number of vehicles and the sales statistics of petrol companies. The original VTI

(12)

model uses the relationship between distance covered by petrol and diesel vehicles in different vehicle groups. The distance-driven data of SCB/Bilprovningen would

probably be a better direct source. To make a distinction between lorries and tractors is another possible future improvement.

(13)

1 Inledning

På uppdrag av SIKA utvecklade VTI tillsammans med SCB en skattningsmodell i slutet av 1990-talet för det årliga trafikarbetet uttryckt i fordonskilometer på väg i Sverige för perioden 1950–1997. Modellen finns dokumenterad i VTI rapport 439, 1999. VTI har sedan på uppdrag av SIKA årligen skattat det årliga trafikarbetet för olika fordons-grupper i Sverige. Trafikarbete definieras som den sammanlagda körsträckan av samt-liga fordon, dvs. en ”total körsträcka”. I den modell som redovisas här görs först en uppskattning av det totala trafikarbetet som sedan fördelas på olika fordonskategorier, dvs. beräkning enligt ”top-down” till skillnad från ”bottom-up” som skulle innebära multiplikation för varje fordonskategori av antalet fordon och genomsnittlig körsträcka och en följande summering. Alternativt kan ”bottom-up” vara en summering av alla enskilda fordons individuella körsträckor.

Inför skattningen av trafikarbetet år 2005 på svenska vägar har de befunnits angeläget att beskriva de förändringar som skett av modellen sedan den presenterades år 1999. Den tidsserie som presenterades för perioden 1950–1997 kompletterades redan i rapporten med åren 1998 och 1999. SCB har på SIKA:s uppdrag också utvecklat en modell för skattning av fordonens körsträckor baserat på mätarställningsuppgifter från Bilprovningen. Flera smärre modifieringar har skett i VTI-modellen men 2003 skedde en större förändring eftersom uppgifter från den alternativa modellen fanns tillgängliga. Med tillgång till framför allt uppgifter om den tunga trafiken modifierades modellen bakåt till 1990. Modellförändringen, från ursprunglig till ny modell, medförde inte någon nämnvärd förändring av det totala trafikarbetet med motorfordon i Sverige, däremot ändrades fördelningen mellan olika fordonstyper.

Motivet till modellförändringen var dels en önskan att nyttja den detaljerade informa-tionen i SIKA/SCB/Bilprovningens uppgifter, dels att indela lastbilarna efter totalvikt i stället för maxlastvikt. Totalviktsindelningen används i andra sammanhang och främst är det behovet av indata till Artemis2_{som varit styrande.}

Skattningarna baserades i den ursprungliga modellen på • Vägverkets trafikräkningar

• Antalet fordon av olika typer i trafik varje år (medelvärde av aktiva fordon 1,1 och 31,12, motorcyklar 30,6)

• SCB:s årliga UVAV-undersökning (Undersökning av VArutransporter på Väg) samt

• Resvaneundersökningar på årsnivå, 1978 och 1985, samt årliga intervju-undersökningar

• Den årliga trafikolycksstatistiken

• Urval av körsträckeuppgifter från Bilprovningen • Övrig fordons- och trafikinformation.

2_{ARTEMIS är en beräkningsmodell för inventering av vägtrafikens avgasutsläpp på regional och} nationell nivå. Modellen har utvecklats inom ett EU-projekt med samma namn som modellen.

(14)

Det har med åren framkommit att andelen trafik utanför det statliga vägnätet sannolikt är något mindre än ursprungsmodellens skattning och att uppgifter från undersökningen Inrikes och utrikes trafik med svenska lastbilar inte kan användas eftersom omfatt-ningen av den begränsas till de lastbilar som utför varutransporter.

Det stora genombrottet kom då Bilprovningen år 1998 började spara alla registrerade körsträckor vid kontrollbesiktning av fordon. Härigenom kunde trafikarbetet för grupper av fordon som uppsökt Bilprovningen under ett bestämt år skattas, t.ex. den totala körsträckan för personbilar som uppsökt Bilprovningen år 2000.

Den nya informationen visade att skattningarna i ursprungsmodellen av den tunga last-bilstrafiken var felaktiga och att även skattningarna av buss- och motorcykeltrafiken borde justeras. I VTI:s nya modell används inte SIKA/SCB/Bilprovningens skattningar av trafikarbetet för de olika fordonstyperna direkt, utan i första hand används trafik-arbetets fördelning på de olika fordonstyperna.

Generellt visade sig det totala årliga trafikarbetet som skattats med VTI:s modell vara av samma storleksordning som SIKA/SCB/Bilprovningen erhöll vid en summering av det årliga trafikarbetet skattat från Bilprovningens värden för motorcyklar, personbilar, lastbilar och bussar.

VTI:s skattning avser trafikarbetet på det svenska vägnätet medan SIKA/SCB/Bilprov-ningens skattning avser trafikarbetet uträttat av svenska fordon oavsett var de kör. I det senare fallet sker en del av körsträckan utomlands. Denna körsträcka ingår inte i VTI:s skattning men däremot ingår utländska fordons körsträckor i Sverige.

Eftersom nya uppgifter endast finns för senare år har den nya modellen för skattning av trafikarbetet i Sverige uppdaterats bakåt till år 1990.

(15)

2 Modellförändringar

Den ursprungliga modellen har antagit att trafikökningen är densamma på hela vägnätet som på det statliga vägnätet. Med åren finns emellertid en tendens att andelen trafik-arbete på övriga vägar inte ökar i samma takt som på det statliga vägnätet. För att erhålla totala trafikarbetet multiplicerades trafikarbetet på det statliga vägnätet med 1,51 men faktorn har successivt minskats till 1,48 för år 2003. Det innebär att trafikarbetet på övriga vägar har förändrats från 33,8 procent till 32,4 procent av totala trafikarbetet. Tidigare uppgifter – när det gällde nivå och att fördela de tunga lastbilarnas trafikarbete från SIKA/SCB Inrikes trafik med svenska lastbilar och senare Inrikes och utrikes trafik med svenska lastbilar – baserades på maximilastvikt. Detta har ersatts med data från SIKA/SCB/Bilprovningen när det gäller lastbilar över 3,5 tons totalvikt, 3,5–16 ton, samt 16–26 ton och över 26 tons totalvikt. Härigenom har olika uppräkningsförfaranden undvikits.

Före 1990 redovisades lastbilstrafiken efter lätta lastbilar < 3,3 meters axelavstånd, lätta lastbilar ≥ 3,3 meters axelavstånd, 3,5–16 tons maximilast samt > 16 tons maximilast.

Tabell 1 Lastbilskategorier i ursprunglig respektive ny modellversion.

Lastbilskategori Ursprunglig modell Ny modell

1 Lätt lb < 3,3 meters axelavstånd Totalvikt ≤ 3,5 ton

2 Lätt lb ≥ 3,3 meters axelavstånd 3,5 ton < totalvikt ≤ 16 ton 3 Lb 3,5–16 ton maxlastvikt 16 ton < totalvikt ≤ 26 ton 4 Lb > 16 ton maxlastvikt Totalvikt > 26 ton

Tabell 2 Trafikarbete i miljoner fordonskilometer år 1990 fördelat på fordonskategorier enligt ursprunglig respektive ny beräkningsmodell.

Ursprungs-modell

Motor- cykel

Personbil Lb 1 Lb 2 Lb 3 Lb 4 Buss Summa

1990 445 54 614 3 598 1 741 1 310 1 576 1 025 64 310

Ny modell Motor-

cykel Personbil Lb1 Lb 2 Lb 3 Lb 4 Buss Summa

1990 291 55 692 3 709 681 2 473 499 964 64 310

Den nya modellen baseras på skattningar från början av 2000-talet (SIKA/SCB/Bilprov-ningen) som extrapolerats bakåt till 1990. Maximilast har som framgått ersatts av last-bilens totalvikt. Totalvikten inkluderar inte den eventuella släpvagnens totalvikt utan avser lastbilens totalvikt (lastbil+förare/passagerare+last). När det gäller dragbil med påhängsvagn betraktas det som en lastbil.

Bussars och motorcyklars trafikarbete har reviderats sedan SIKA/SCB/Bilprovningen redovisat skattningar av deras trafikarbete, vilket lett till minskat trafikarbete för både motorcyklar och bussar.

(16)

3 Ursprunglig och ny modell för skatting av det årliga

trafikarbetet

Båda modellversionerna finns som Excel-ark och kräver följande uppgifter som indata:

−

trafikarbetets förändring på det statliga vägnätet jämfört med föregående år

−

antal fordon i trafik vid slutet av aktuellt kalenderår.

Den första uppgiften hämtas från januarinumret av Trafikbarometern som ges ut av Vägverket. Antal fordon i trafik hämtas från Vägverkets fordonsregister med separata uppgifter för alla ingående fordonskategorier. För ett visst kalenderår beräknas antal fordon som häften av antalen vid årets början och slut. Som antalen vid årets början nyttjas antalen vid föregående års slut, dvs. indata är antal fordon vid successiva års-skiften. Motorcyklar behandlas annorlunda – här används för visst kalenderår antalet motorcyklar i trafik 30 juni.

Modellen är av typen top-down i båda versionerna. Först beräknas det totala trafik-arbetet för alla fordonskategorier och sedan fördelas detta på de olika fordonskate-gorierna. I det första steget multipliceras föregående års trafikarbete på det statliga vägnätet med förändringsfaktorn från Trafikbarometern, dessutom görs en uppskrivning från statliga till alla vägars trafikarbete. Den uppskrivningen görs med en faktor som hålls konstant över längre tidsperioder. I det andra steget görs fördelning till olika fordonskategorier med hjälp av fordonsantalen. Det fördelningsförfarandet görs på olika sätt i den ursprungliga respektive nya modellversionen, förutom att lastbilskategorierna skiljer sig åt.

År 1990 är startår för båda modellversionerna i Excel-form och trafikarbetet på det statliga vägnätet det året tas från VTI rapport 439, ”Trafikarbetet uttryckt i fordons-kilometer på väg i Sverige 1950–1997”.

3.1 Ursprunglig

modell

Den skattade trafikutvecklingen enligt VTI rapport 439, ”Trafikarbetet uttryckt i fordonskilometer på väg i Sverige 1950–1997” redovisar trafikarbetets fördelning på olika fordonstyper enligt tabell i bilaga 2. Skattningarna finns t.o.m. år 1999.

Det totala trafikarbetet ett år beräknas genom uppskrivning av trafikarbetet på det statliga vägnätet, Fkm_tot = 1,51 * Fkm_vv.

Det totala trafikarbetet fördelas i) på lätt och tung fordonstrafik – se tabell 3. Trafikarbetet för lätt fordonstrafik fördelas ii) på mc, personbil och lätt lastbil < 3,3 meters axelavstånd. Trafikarbetet för tung fordonstrafik fördelas iii) på

lastbil ≥ 3,3 meters axelavstånd och buss. Trafikarbetet för lastbil ≥ 3,3 meter fördelas

iv) på de tre grupperna

− lastbil ≥ 3,3 m och < 3,5 ton maxlastvikt

− lastbil ≥ 3,3 meter och maxlastvikt mellan 3,5 och 16 ton − lastbil ≥ 3,3 meter och maxlastvikt över 16 ton.

(17)

Tabell 3 Trafikarbetet för olika fordonskategorier.

Fordonskategori Fordonskm

Lätt fordonstrafik i) Fkm_tot * #pb / (#pb + # lb < 3 ton maxlast + # lb ≥ 3 ton maxlast + # buss)

Tung fordonstrafik i) Fkm_tot – (Fkm lätt fordonstrafik)

Motorcykel ii) 0,3 * (Fkm lätt fordonstrafik) * #mc / (#mc + #pb + # lb < 3 ton maxlast)

Personbil ii) (Fkm lätt fordonstrafik exkl. mc) * #pb / (#pb + # lb < 3 ton maxlast)

Lätt lastbil < 3,3 m axelavstånd ii) Fkm lätt fordonstrafik exkl. pb och mc Lastbil ≥ 3,3 m axelavstånd iii) Fkm tung fordonstrafik exkl. buss

Buss iii) (Fkm tung fordonstrafik) * #buss / (#buss + #lb ≥ 3,5 ton maxlast)

Llb ≥ 3,3 m < 3,5 ton maxlastvikt iv) Fkm tung fordonstrafik exkl. buss minus de två kategorierna Tlb

Tung lastbil ≥ 3,5 ton maxlastvikt: Tlb ≥ 3,3m ≥ 3,5 - <=16 ton iv) maxlastvikt

(UVAV) * 1,25/0,85

(Ekipagets maximilastvikt, 3,5–16 ton) Tlb ≥ 3,3m > 16 ton maxlastvikt iv) (UVAV)* 1,25/0,85

(Ekipagets maximilastvikt > 16 ton)

Antal fordon (#mc, #pb etc.) avser fordon i trafik och utgör för varje år medelvärdet av antalet fordon vid årets början och slut. För mc gäller uppgiften 30 juni aktuellt år. UVAV (SCB:s Undersökning av Varutransporter på Väg, med tung lastbil) skrivs upp med 1,25/0,85. Multiplikation med 1,25 görs för att få överensstämmelse med

information från det tidigare kilometerskatteregistret, division med 0,85 görs för att inkludera trafik med utländska lastbilar som skattas stå för 15 procent av trafiken med tunga lastbilar.

3.2 Ny modell

Från år 2000 finns tillgång till körsträcksdata för olika fordonstyper från Bilprovning-en/SCB. Den tidigare klassificeringen av lastbilar efter maximilastvikt har kunnat ersättas med klassificering efter totalvikt; ≤ 3,5, 3,5–16, 16–26 respektive > 26 ton. Eftersom antalet lastbilar i dessa fordonsklasser finns tillgängligt för tidigare år har det totala trafikarbetets fördelning kunnat extrapoleras bakåt till år 1990. Fördelningen av trafikarbetet bestäms i ett antal steg där utgångspunkten är den genomsnittliga

fördelningen åren 2001–2003 baserat på SIKA/SCB:s beräkning av årliga, totala körsträckor för olika fordonskategorier baserat på Bilprovningens uppgifter.

Dataunderlaget återfinns i tabell 4 där de genomsnittliga andelarna i kolumnen längst till höger används i VTI:s modell.

(18)

Tabell 4 Trafikarbete enligt SIKA/SCB/Bilprovningen.

Trafikarbete miljon fkm Andelar Fordons- Kategori 2001 2002 2003 2001 2002 2003 2001–2003 MC: 487 562 635 0,70 0,80 0,88 0,79 Personbil: 59 452 59 840 61 083 84,99 84,97 84,78 84,91 Lb ≤ 3.5 ton: 5 062 5 213 5 479 7,24 7,40 7,60 7,42 Lb > 3.5& ≤ 16 ton: 549 505 492 0,78 0,72 0,68 0,73 Lb >16 & ≤ 26 ton: 1 879 1 726 1 649 2,69 2,45 2,29 2,47 Lb > 26 ton: 1 624 1 686 1 811 2,32 2,39 2,51 2,41 Buss: 902 894 903 1,29 1,27 1,25 1,27 Summa 69 955 70 426 72 052 100 100 100 100

Andelarna i kolumn 2001–2003 antas gälla år 2002. För övriga år under perioden 1990–2004 beräknas preliminära andelar genom att hänsyn tas till den relativa förändringen i antal fordon i respektive kategori.

Ai,j är antal fordon år i av kategori j beräknat som medelvärdet av antalet fordon vid

början och slutet av året. För mc används dock antalet i trafik 30 juni. αi,j är andel trafikarbete för fordon år i av kategori j.

α2002,j är andel trafikarbete för fordon av kategori j år 2002, dvs. de värden som återfinns i tabell 4 kolumn 2001–2003.

Preliminära andelar beräknas enligt formel (1). Eftersom summan av dessa andelar avviker från 1, om den procentuella förändringen inte är exakt densamma för alla fordonskategorier, görs en omskalning för att erhålla summan 1, se formel (2).

Preliminär j j j j i j j i j j i A A A A , 2002 , 2002 , , , 2002 , / ˆ Σ Σ × =α α (1) Slutlig j i j j i j i , , , ˆ ˆ α α α Σ = (2)

Tillvägagångssättet innebär att trafikarbetsfördelningen mellan olika fordonskategorier utgår från det läge SIKA/SCB/Bilprovningen redovisat för åren 2001–2003 och att den relativa förändringen i antal fordon sedan direkt får styra den relativa förändringen i trafikarbete.

Ett alternativt sätt att använda uppgifterna från SIKA/SCB/Bilprovningen för åren 2001–2003 är att beräkna den genomsnittliga körsträckan för varje fordon i de olika kategorierna. Den årliga körsträckan antas sen gälla även under varje år från 1990 och framåt.Trafikarbetet under ett år för viss fordonskategori erhålls som produkten av antal fordon och denna genomsnittliga körsträcka – dock är det trafikarbetet bara en vikt vid fördelningen av det totala trafikarbetet på olika fordonskategorier.

(19)

Tabell 5 Trafikarbete i miljard fkm 1990–2005 för olika fordonskategorier och totalt. År Mc Personbil Buss Lb ≤ 3,5 ton Lb > 3,5 & ≤ 16 ton Lb > 16 & ≤ 26 ton Lb > 26 ton Totalt 1990 291 55 692 964 3 709 681 2 473 499 64 310 1991 299 56 165 968 3 899 649 2 360 527 64 867 1992 326 56 852 970 3 986 629 2 184 590 65 537 1993 334 55 638 942 3 893 596 2 095 639 64 136 1994 339 56 266 953 3 916 593 2 123 713 64 904 1995 345 56 898 970 3 962 589 2 133 803 65 700 1996 358 57 132 982 4 024 575 2 063 896 66 029 1997 377 57 212 982 4 112 559 1 987 998 66 227 1998 392 57 670 978 4 267 543 1 989 1 117 66 955 1999 426 58 931 976 4 496 539 1 989 1 280 68 637 2000 468 59 654 945 4 705 534 1 915 1 446 69 667 2001 511 60 247 919 5 002 530 1 839 1 594 70 642 2002 578 61 961 927 5 412 531 1 805 1 759 72 973 2003 625 62 549 913 5 656 516 1 730 1 872 73 860 2004 674 62 971 890 5 909 503 1 669 1 983 74 599 2005 712 63 188 876 6 191 495 1 614 2 121 75 196

(20)

Trafikarbe te år 1990-2005

v änste r y-axe l för Totalt och Pe rsonbil, höge r för öv riga

0 10 20 30 40 50 60 70 80 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 År Mi lj a rd fk m 0 1 2 3 4 5 6 7 8 Totalt Personbil Motorcykel Lastbilar ≤3,5t Lastbil >3,5t Lastbilar >3.5t&≤16t Lastbilar >16t&≤26t Lastbilar >26t Buss

Figur 1 Trafikarbete i miljard fkm 1990–2005 för olika fordonskategorier och totalt beräknat med ny modellversion.

18 VTI no tat 20-2007

(21)

3.3 Indata

Uppgifter krävs om antal fordon uppdelat på de kategorier som modellen behandlar. Det är en ren registeruppgift som hämtas från Vägverkets fordonsregister och avser antal fordon i trafik vid skiftet mellan två kalenderår. Eftersom det fordonsantal som används vid modellberäkningarna för ett visst kalenderår utgörs av det aritmetiska medelvärdet av antalen vid årets början respektive slut, behandlas motorcyklar på ett annat vis. Antalet motorcyklar i trafik vid årsskiften är inget bra mått på motorcyklar i trafik under året. Därför används i stället antalsuppgiften från 30:e juni aktuellt år.

Den månatliga trafikbarometern, se figur 2, som publiceras av Vägverket utgör grunden för den årliga uppräkningen av trafikarbetet och är därför viktig. Januariversionen varje år redovisar förändringen från föregående år. I Trafikbarometern redovisas även för-ändringen av trafikarbetet för fordon med axelavstånd mindre och större än 3,3 meter. Det senare utgörs huvudsakligen av lastbilar och bussar men bör betraktas med en viss försiktighet eftersom Vägverket mer och mer använder metoder som detekterar järn-massor i stället för axelavstånd. Samtidigt kan påpekas att en decimal till på den redovisade procentuella förändringen skulle vara av värde vid de successiva multipli-kationer av uppräkningsfaktorer som tillämpas i VTI-modellen. Använda faktorer från och med år 1991 återfinns i tabell 6.

Tabell 6 Uppräkningsfaktor för trafikarbete på statligt vägnät till det totala vägnätet.

År 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Faktor 1,015 1,010 0,979 1,012 1,019 1,005 1,003 1,011 1,032 1,015 1,014 1,033 1,019 1,010 1,008

(22)

Januari

Trafiken ökade med 1,0% under år 2004

Staplarna visar trafikförändringen med osäkerhetsintervall. 0-linjen visar nivån på trafiken motsvaranden period året innan.

Om kurvan ligger ovanför noll-linjen ökar trafikarbetet. Sista värdet på kurvan är ett medelvärde för trafikarbetets förändring under perioden 2004-01-01 -- 2004-12-31

Trafikarbetets förändring, medelvärden för den senaste 12 månadersperioden

Trafikarbetet 2004 jämfört med trafikarbetet 2003

Personbilar Lastbilar Totalt Europavägar +1.2% ± 0.7 +2.6% ± 1.5 +1.3% ± 0.6 Övriga riksvägar +0.3% ± 0.7 +1.6% ± 2.7 +0.4% ± 0.7 Primära länsvägar +0.6% ± 1.2 -0.7% ± 2.4 +0.5% ± 1.1 Övriga länsvägar +1.5% ± 0.7 +2.0% ± 2.8 +1.5% ± 0.8 Förändring totalt +0.9% ± 0.4 +1.7% ± 1.2 +1.0 Figur 2 Trafikbarometern.

(23)

4 Osäkerhet i modellskattningarna

Indata

Den viktigaste informationen för att följa utvecklingen mellan olika år är förändringen av trafik i Vägverkets helårsräknade punkter. Representativiteten för det svenska vägnätet kan diskuteras liksom bortfallsproblematiken.

I bilaga 4 redovisas formler för alternativa variansskattningar. I figur 3 visas resultatet av de successiva multiplikationerna med årsvisa faktorer från tabell 6 och med

95-procentiga konfidensintervall för respektive variansskattning. År 2005 har Produkt värdet 1,20 med intervall 1,18–1,22 enligt variansskattningen Kompromiss.

Osäkerhet vid successiv m ultiplikation

0.95 1.00 1.05 1.10 1.15 1.20 1.25 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 År F akt o r Produkt Teleskop Kompromiss Oberoende

Figur 3 Konfidensintervall (95 %) vid olika variansskattningar.

Modellantaganden

Det totala trafikarbetet ett visst kalenderår erhålls genom uppskrivning av trafikarbetet på det statliga vägnätet. I VTI rapport 439 bestämdes uppräkningsfaktorn till 1,51 från och med år 1991. Efter jämförelse med data från SIKA/SCB/Bilprovningen ändrades faktorn till 1,48 för år 2003 och övergången från 1,51 till 1,48 har gjorts successivt enligt. Från och med år 2003 används faktorn 1,48 och den påverkas inte av indata till modellen, utan justeras endast om tillgång finns till andra datakällor.

Tabell 7 Uppräkningsfaktor för trafikarbete på statligt vägnät till det totala vägnätet.

År 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Faktor 1,51 1,51 1,51 1,51 1,50 1,50 1,50 1,50 1,49 1,49 1,49 1,49 1,48 1,48 1,48

Trafikarbetesfördelningen mellan olika fordonskategorier i den nya modellen utgår från SIKA/SCB/Bilprovningens data år 2001–2003, se tabell 4. Fordonens körsträckeupp-gifter är i genomsnitt ett halvår tillbaka i tiden sett mot kalenderår. Det torde dock ha en

(24)

marginell betydelse även om det innebär en överskattning av körsträckan eftersom körsträckan minskar med ökad ålder på fordonet

Modellen behandlar inte explicit svenska fordons trafikarbete utomlands eller utländska fordons trafikarbete i Sverige, utan bygger vid fördelningsförfarandet på antagandet att de är av samma storleksordning. Det är emellertid en sanning med modifikation. Svenska bussar kör mer utomlands än utländska bussar kör i Sverige. Den slutsatsen dras då få utländska bussar är inblandade i polisrapporterade olyckor i Sverige, medan svenska bussar ofta är inblandade i olyckor utomlands. Det är oklart med personbilar och lastbilar. Kunskap finns om svenska lastbilars körsträcka utomlands samt inbland-ningen av utländska fordon i trafikolyckor i Sverige. Genom Försäkringsförbundet/för-säkringsbolagen kan uppgifter om svensk fordon inblandade i fordonsskador utomlands erhållas på sikt.

Beräkningar för år 2003 utifrån uppgifter från SIKA/SCB och försäkringsbolaget If visar att körsträckan utomlands av svenska tunga lastbilar är av samma storleksordning som utländska tunga lastbilars trafikarbete i Sverige – 400–500 miljoner fordonskilo-meter.

(25)

5 Vidareutveckling av modellen

Genom SIKA/SCB/Bilprovningens uppgifter finns nu helt andra möjligheter att följa t.ex. trafikarbetet med olika bränslesorter och inte enbart vara hänvisad till antalet fordon och bensinbolagens försäljningsstatistik. I VTI:s ursprungliga modell används körsträckeförhållandet mellan bensin och dieseldrivna fordon i olika fordonsgrupper. Dessa s.k. dieselfaktorer har inte förändrats i skattningsmodellen sedan modellen tillkom trots att förhållanden förändrats och att övriga bränslen kanske avviker

körsträcksmässigt från fordon med bensin som drivmedel. Härvid torde SIKA/SCB/Bil-provningens körsträckedata vara en bättre direkt källa. Frågan är om dessa uppgifter skall inkluderas i den nya VTI-modellen.

Tabell 8 Körsträckeförhållande för olika personbilsdrivmedel till bensin 2004. Källa: Eriksson, J. Körsträckor under 2004 – Preliminära resultat och metod. Statistiska Centralbyrån. Programmet för Transportstatistik. 2005-02-25.

Bränsletyp

Körsträcka

2004 mil Antal 2004

Körsträcka

per fordon Faktor

Bensin 5 526 037 570 4 047 266 1 365,4 1,0 Diesel 592 578 867 215 941 2 744,2 2,0 El 89 833 145 619,5 0,5 Gasol 3 977 2 1 988,5 1,5 Gengas 1 183 6 197,2 0,1 Etanol 52 196 40 1 304,9 1,0 Metanol 3 111 3 1 037,0 0,8 Motorgas 41 105 69 595,7 0,4 Naturgas 5 957 434 2 714 2 195,1 1,6 Biogas 584 257 281 2 079,2 1,5 Okänt 152 677 312 489,3 0,4

Bensin och etanol är likvärdiga. Diesel innebär dubbla körsträckan i förhållande till bensin som drivmedel. Gasdrivna personbilar (gasol, naturgas och biogas) har 50 procent längre körsträcka än bensindrivna bilar. Övriga drivmedel har mindre än halva körsträckan jämfört med bensin. I rapport 439 är dieselvärdet 1,32 och övriga 1,0. Motsvarande värden 2004 är 2,0 och 1,4. Dessa nya värden finns från år 2000 och frågan är om de skall ingå i den nya VTI-modellen. Eftersom tanken från början var att de skulle ingå bör de tas med, men då krävs uppgifter från SIKA/SCB/Bilprovningen årligen för olika fordonstyper. Ett skäl att de skall ingå i modellen är att kvalitén på uppgifterna är betydligt högre än tidigare. En svårighet är att bensin och etanol kan blandas. Bensin innehåller 5 procent etanol och E85 innehåller 15 procent bensin samtidigt som vissa bilmärken (eller för ändamålet utrustade bilar) kan köras på både etanol och bensin. Även en bil avsedd för bensin kan ”olagligt” köras på etanol medan motsatsen inte är olagligt.

Användning av släpvagn inom den tunga trafiken kan kanske också få sin lösning. Det är således tveksamt om dragbil med påhängsvagn skall definieras som ”lastbil med släpvagn” vilket gjorts tidigare. Om endast släpvagnar till lastbilar räknas är

(26)

före-komsten med hänsyn till körsträcka 1995 52,6 procent och 2003 56,8 procent. Det kan kanske vara av värde att skilja på lastbilar och dragbilar i en framtid eftersom alla last-bilar som används för internationella transporter är draglast-bilar med påhängsvagn.

Tabell 9 Körsträcka med hänsyn till lastbilstyp. Källa: Varutransporter med lastbil och järnväg under 1995 (T30SM9603 SIKA/SCB) samt Inrikes och utrikes trafik med

svenska lastbilar år 2003 (SSM005:0404 SIKA/SCB)

1995 2003 Körsträcka 1 000 km Procent Körsträcka 1 000 km Procent Endast lastbil 837 217 37,5 690 999 31,5 Lastbil med släp 1 165 751 52,2 1 212 970 55,4

Övriga kombinationer med

lastbil 7 929 0,4 30 429 1,4

Dragbil 5 456 0,2 4 956 0,2

Dragbil med påhängsvagn 215 884 9,7 241 514 11,0

Övriga kombinationer med

dragbil 1 781 0,1 9 489 0,4

Summa 2 234 017 100 2 190 357 100

Observera att knappt 60 procent av den totala körsträckan med tunga lastbilar ingår i tabellen ovan. Om hänsyn tas till utländska lastbilar i Sverige torde lastbilarna fördela sig med ”Endast lastbil” 30 procent, ”Lastbil med släp” 50 procent och ”Dragbil med påhängsvagn” 20 procent på det svenska vägnätet.

(27)

Referenser

Edwards, H., Nilsson, G., Thulin, H., Vorwerk, P. Trafikarbetet uttryckt i fordons-kilometer på väg i Sverige 1950–1997. VTI rapport 439, 1999. Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping.

Körsträckor under 2001. Resultat och metoder för att skatta fordonets körsträckor. SIKA Rapport 2003:3

Eriksson, J. Körsträckor under 2004 – Preliminära resultat och metod. Statistiska Centralbyrån. Progammet för Transportstatistik. 2005-02-25.

(28)

(29)

Bilaga 1 Sid 1 (5)

Bakgrundsdata för åren 1990–2005

2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 A B C D E F

År Fordonsregister Antal fordon (1.1+31.12)/2

1990 Antal mc 30/6 100 475

Antal personbilar 3 589 280 Trafikarbete statliga vägar (från flik Fkm statliga vägar) Lastbilar =3.5t 221 131

42 309 Miljon fkm på statliga vägar Lastbilar >3.5t&=16t 34 408

* 1.52 = 1.52 64 310 = FKM totalt Lastbilar >16t&=26t 41 300

Lastbilar >26t 5 372

Lätt fordonstrafik Statliga vägar 42 309 Antal bussar 14 563

<3,3 m Kommunala vägar 19 428 Summa motorfordon 4 006 528

59 693 0.04 Enskilda vägar (0.04 * Summa) 2 572 Skattning av miljon fkm

Tung fordonstrafik Summa 64 310

>3,3 m Lastbilar >3.5t&=16t 681

4 617 Lastbilar >16t&=26t 2 473

64 310 Lastbilar >26t 499

Tunga lastbilar 3 653

Motorcykel Personbil Lastbilar =3,5t Lastbil >3,5t Buss

291 55 692 3 709 3 653 964 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 A B C D E F

1991 Antal mc 30/6 102 545

>3,3 m Lastbilar >3.5t&=16t 649

4 503 Lastbilar >16t&=26t 2 360

299 56 165 3 899 3 536 968 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 A B C D E F

1992 Antal mc 30/6 109 450

Lätt fordonstrafik Statliga vägar 43 402.00 Antal bussar 14 404

>3,3 m Lastbilar >3.5t&=16t 629

4 373 Lastbilar >16t&=26t 2 184

(30)

Bilaga 1 Sid 2 (5) 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 A B C D E F

1993 Antal mc 30/6 113 940

Lätt fordonstrafik Statliga vägar 42 474.00 Antal bussar 14 190

>3,3 m Lastbilar >3.5t&=16t 596

4 271 Lastbilar >16t&=26t 2 095

334 55 638 3 893 3 329 942 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 A B C D E F

1994 Antal mc 30/6 115 196

>3,3 m Lastbilar >3.5t&=16t 593

4 383 Lastbilar >16t&=26t 2 123

339 56 266 3 916 3 430 953 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 A B C D E F

1995 Antal mc 30/6 117 387

>3,3 m Lastbilar >3.5t&=16t 589

4 495 Lastbilar >16t&=26t 2 133

345 56 898 3 962 3 525 970 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 A B C D E F

1996 Antal mc 30/6 121 950

>3,3 m Lastbilar >3.5t&=16t 575

4 515 Lastbilar >16t&=26t 2 063

(31)

1997 Antal mc 30/6 130 041

>3,3 m Lastbilar >3.5t&=16t 559

4 525 Lastbilar >16t&=26t 1 987

377 57 212 4 112 3 543 982 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 A B C D E F

1998 Antal mc 30/6 137 466

>3,3 m Lastbilar >3.5t&=16t 543

4 626 Lastbilar >16t&=26t 1 989

66 955 Lastbilar >26t 1 117

392 57 670 4 267 3 649 978 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 A B C D E F

1999 Antal mc 30/6 149 970

>3,3 m Lastbilar >3.5t&=16t 539

4 783 Lastbilar >16t&=26t 1 989

68 637 Lastbilar >26t 1 280

426 58 931 4 496 3 808 976 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 A B C D E F

2000 Antal mc 30/6 167 346

>3,3 m Lastbilar >3.5t&=16t 534

4 840 Lastbilar >16t&=26t 1 915

69 667 Lastbilar >26t 1 446

(32)

2001 Antal mc 30/6 182 095

65 759 0.04 Enskilda vägar (0.04 * Summa) 2 826 UVAV Skattning av miljon fkm

Tung fordonstrafik Summa 70 642 *1,47

>3,3 m Lastbilar >3.5t&=16t 530

4 882 Lastbilar >16t&=26t 1 839

70 642 Lastbilar >26t 1 594

511 60 247 5 002 3 963 919 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 A B C D E F

2002 Antal mc 30/6 201 522

>3,3 m Lastbilar >3.5t&=16t 531

5 022 Lastbilar >16t&=26t 1 805

72 973 Lastbilar >26t 1 759

578 61 961 5 412 4 095 927 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 A B C D E F

2003 Antal mc 30/6 217 262

>3,3 m Lastbilar >3.5t&=16t 516

5 031 Lastbilar >16t&=26t 1 730

73 860 Lastbilar >26t 1 872

625 62 549 5 656 4 118 913 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 A B C D E F

2004 Antal mc 30/6 235 192

>3,3 m Lastbilar >3.5t&=16t 503

5 045 Lastbilar >16t&=26t 1 669

74 599 Lastbilar >26t 1 983

(33)

2005 Antal mc 30/6 250 002

>3,3 m Lastbilar >3.5t&=16t 495

5 105 Lastbilar >16t&=26t 1 614

75 196 Lastbilar >26t 2 121

(34)

(35)

Bilaga 2 Sid 1 (1)

Tabell 10 Skattningar av antalet miljoner fordonskilometer för olika fordonstyper 1950–1999. Källa VTI rapport 439.

Motorcykel Personbil Lätt Lätt Tung lastbil/ekipage Buss Totalt lastbil m.fl. lastbil m.fl. 3,5-16 >16 tons Axelavstånd Axelavstånd tons tons År <3,3 meter >3,3 meter maxmilast maxmilast

1950 409 2 275 389 313 1 418 44 294 5 143 1951 530 3 035 450 364 1 611 88 350 6 429 1952 602 3 516 478 401 1 740 132 382 7 251 1953 711 4 389 543 456 1 950 176 415 8 640 1954 811 5 589 587 505 2 138 221 435 10 286 1955 837 6 758 598 536 2 238 265 443 11 674 1956 824 7 984 626 567 2 339 309 465 13 114 1957 822 9 615 673 612 2 503 353 491 15 069 1958 784 11 116 742 643 2 604 397 531 16 817 1959 730 12 735 816 672 2 695 441 579 18 669 1960 666 14 350 848 697 2 766 485 601 20 413 1961 584 15 503 859 697 2 725 529 616 21 514 1962 525 17 286 893 720 2 786 574 645 23 429 1963 442 18 243 873 699 2 644 618 639 24 157 1964 397 20 695 901 739 2 786 662 667 26 847 1965 341 23 122 925 752 2 802 706 685 29 332 1966 269 25 013 962 751 2 753 750 736 31 234 1967 220 26 269 992 738 2 648 794 771 32 433 1968 200 27 609 1 028 716 2 503 838 794 33 689 1969 189 29 213 1 065 701 2 391 882 826 35 267 1970 185 31 021 1 095 691 2 299 926 846 37 065 1971 187 32 867 1 128 674 2 175 971 852 38 854 1972 191 34 723 1 177 701 2 037 1 015 886 40 730 1973 211 38 470 1 297 691 2 136 1 059 967 44 831 1974 206 36 819 1 232 557 1 830 1 103 878 42 625 1975 206 37 681 1 278 524 1 698 1 147 809 43 342 1976 212 40 782 1 416 539 1 823 1 191 769 46 733 1977 211 42 819 1 544 708 1 721 1 235 749 48 989 1978 210 44 002 1 665 465 1 913 1 279 742 50 277 1979 216 44 886 1 766 458 1 863 1 324 736 51 249 1980 236 45 192 1 851 484 1 712 1 368 732 51 573 1981 283 44 845 1 913 345 1 697 1 412 736 51 231 1982 355 45 313 2 008 380 1 604 1 456 747 51 863 1983 423 45 977 2 108 535 1 412 1 500 754 52 709 1984 465 46 372 2 190 212 1 557 1 674 753 53 222 1985 479 47 790 2 331 461 1 474 1 579 774 54 888 1986 460 48 074 2 433 652 1 326 1 559 786 55 291 1987 461 50 852 2 685 783 1 440 1 584 834 58 639 1988 460 53 280 2 991 1 179 1 375 1 579 899 61 763 1989 459 55 628 3 398 1 524 1 303 1 740 1 000 65 052 1990 445 54 614 3 598 1 741 1 310 1 576 1 025 64 310 1991 456 55 012 3 764 1 571 1 257 1 741 1 065 64 867 1992 481 55 604 3 835 1 527 1 144 1 838 1 108 65 537 1993 500 54 460 3 741 1 323 1 153 1 884 1 075 64 135 1994 519 55 184 3 769 1 320 1 114 1 932 1 067 64 905 1995 532 56 279 3 844 1 248 1 139 2 016 1 080 66 138 1996 546 56 571 3 900 1 035 1 096 2 231 1 091 66 469 1997 587 56 599 3 972 966 1 161 2 274 1 110 66 668 1998 613 57 009 4 105 1 099 1 132 2 313 1 130 67 401 1999 669 58 583 4 330 1 360 1 138 2 325 1 153 69 558

(36)

(37)

Bilaga 3 Sid 1 (1)

Alternativa viktningsmetoder. ”Slutligt” innebär att ”Preliminär …” viktas om för att summera till 1.

T betecknar trafikarbete och A betecknar antal fordon.

Metod I)

α2002,j är andel trafikarbete för fordon av kategori j år 2002, dvs. ett genomsnitt för åren 2001–2003. j j j j T T , 2002 , 2002 , 2002 = _Σ

α där Tj betecknar trafikarbete för fordonskategori j.

Preliminär andel trafikarbete:

j j j j i j j i j j i A A A A , 2002 , 2002 , , , 2002 , / ˆ Σ Σ × =α

α Andel trafikarbete för fordonskategori i år j där Ai,j betecknar antal fordon år i av kategori j.

Slutligt:

∑

_∑

∑

× × = ⎥ ⎥ ⎥ ⎥ ⎦ ⎤ ⎢ ⎢ ⎢ ⎢ ⎣ ⎡ × × × × = Σ = l l l l i j j j i l l k k k k i l i i i l j k k k k i j i k k j l i l j i j i A T A A T A A A A A T T A A A A T T , 2002 , 2002 , , 2002 , 2002 , , 2002 , 2002 , , , 2002 , 2002 , 2002 , 2002 , , , 2002 , 2002 , , , ˆ ˆ α α α (1) Metod II)

β2002,j är genomsnittlig körsträcka för fordonskategori j år 2002, dvs. ett genomsnitt för åren 2001–2003. j j j A T , 2002 , 2002 , 2002 = β Preliminärt trafikarbete: j j j i j j i j i A T A A , 2002 , 2002 , , 2002 , , ˆ = ×β = ×

γ Total körsträcka för fordonskategori j år i. Slutligt: l l l l i l j j i l l i j i j i A T A A T A , 2002 , 2002 , , 2002 , 2002 , , , , ˆ ˆ × × = =

∑

γ γ γ (2)

Uttrycken (1) och (2) är identiska vilket innebär att de två metoderna ger samma resultat.

(38)

(39)

Bilaga 4 Sid 1 (1)

Variansskattningar

Vi är intresserade av variansen för en produkt =

∏

n₌ i Ki K 1 , med

( )

2 2 c d K Var _i = _i och

där c är en koefficient som vi antar bestäms av vald konfidensgrad. Låt

∑

= = = = = n i i n i Ki L K L 1 1ln

ln och E

( )

K_i = μ_i. Då gäller att

( )

(

_ln

(

)

2

( )

2 2

( )

2 c K d c d K Var L Var _i ≈ μ_i + _i −μ_i μ_i = _i μ_i ≈ _i _i . Låt vidare E

( )

L =ν .

Oberoende

Vi antar att K1,K,Kn är oberoende stokastiska variabler. Det medför att L1,K,Ln är

oberoende. Då gäller att

( )

≈

( )

∑

n₌

i di Ki

c L

Var 1 2 ₁ 2 2 . Det följer då att

( )

≈

(

+

(

−

)

) (

=

)

_∑

₌ ≈

(

)

_∑

n₌ i i i n i di Ki K c d K c e L e e Var K Var 1 2 2 2 2 1 2 2 2 2ν ν ν _ν _{. Ett} konfidensintervall ges då av

( )

=

∑

n₌ i di Ki K K Var c 1 2 2 _.

Teleskopprodukt

Egentligen är väl K en kvot där täljaren blir nämnare i i Ki+1 så att de blir negativ

korrelerade. Då gäller att

( )

(

)

( )(

2 2 2

)

1 2 1 2 1 1 2 n 2 n n i Li c d K d K Var L Var =

∑

₌ ≈ + vilket medför att

( )

(

)(

2 2 2

)

1 2 1 2 2 ₂ n n K d K d c K K Var ≈ + .

Kompromiss

Egentligen är det väl så att vissa mätpunkter för förändringsskattningar av TA då och då byts ut, så att den sanna variansen för K ligger nånstans mellan ”oberoende” och

”teleskopprodukt”, varför inte mittemellan så att konfidensintervallet bestäms av

( )

1 2 2 2 2 2 2 1 2 1 0,5 n n n i di Ki d K K d K K Var

c = +

∑

₌− + , där 0,5 kan ersättas med annan

trolig koefficient, som är nära 0 när få mätpunkter har bytts ut och nära 1 när flertalets har bytts ut.

(40)

(41)

(42)

www.vti.se vti@vti.se

VTI är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut som arbetar med forskning och utveckling inom transportsektorn. Vi arbetar med samtliga trafikslag och kärnkompetensen finns inom områdena säkerhet, ekonomi, miljö, trafik- och transportanalys, beteende och samspel mellan människa-fordon-transportsystem samt inom vägkonstruktion, drift och underhåll. VTI är världsledande inom ett flertal områden, till exempel simulatorteknik. VTI har tjänster som sträcker sig från förstudier, oberoende kvalificerade utredningar och expertutlåtanden till projektledning samt forskning och utveckling. Vår tekniska utrustning består bland annat av körsimulatorer för väg- och järnvägstrafik, väglaboratorium, däckprovnings-anläggning, krockbanor och mycket mer. Vi kan även erbjuda ett brett utbud av kurser och seminarier inom transportområdet.

VTI is an independent, internationally outstanding research institute which is engaged on research and development in the transport sector. Our work covers all modes, and our core competence is in the fields of safety, economy, environment, traffic and transport analysis, behaviour and the man-vehicle-transport system interaction, and in road design, operation and maintenance. VTI is a world leader in several areas, for instance in simulator technology. VTI provides services ranging from preliminary studies, highlevel independent investigations and expert statements to project management, research and development. Our technical equipment includes driving simulators for road and rail traffic, a road laboratory, a tyre testing facility, crash tracks and a lot more. We can also offer a broad selection of courses and seminars in the field of transport.