Undersökningens resultat i relation till motståndsteorin kan diskuteras ur flera olika perspektiv såsom hur väl teorin kunde anpassas till fallstudien samt hur den kan utvecklas för liknande forskning i framtiden. Under analysprocessens gång märkte man att motståndsteorin hade stor relevans till fallstudien och därmed kunde vara mycket hjälpsam för utformning av undersökningens kodschema. Vanligtvis går man igenom materialet i förväg innan kodschemat konstrueras, vilket underlättade processen att hitta rätt analysredskap. Motståndsteorin har så pass många olika delar i sig att det var mycket enklare att hitta dessa delar och applicera dem för undersökningen efter att man gick igenom videofilmerna.
Motståndsteorin kunde användas för videoanalys med framgång då mycket av det som uppkom i dessa Youtube videon kunde reflekteras och förstärkas med hjälp av teorin, vilket är väldigt spännande att se. Detta kan betyda att motståndsteorin är passande att användas för ytterligare politiska videoanalyser i framtiden och har större potential att utvecklas ännu längre. Detta kan som sagt bero på den breda innehållet av motståndsteorin som gör att den är flexibelt och enkelt att användas i liknande studier. En fortsatt forskning med motståndsteorin som kan vara väldigt intressant är att analysera andra typer av sociala medier och se hur de påverkar vardagliga som kollektiva motstånd och på vilket sätt det uttrycks. Resultatet av undersökningen visade tydligt att flera förändringar uppkom under den utvalda tidsperioden. Det kom upp två större förändringar och en av dem handlade om hur pass våldsamt protesten blev med tiden. Man kan verkligen relatera varför det blev mer och mer våldsamt med tiden med förklaringen som Ives et al., (2020) presenterade i sin artikel, att det vanligtvis beror på hur regeringen hanterar situationen. I detta fall var anledningen exakt så, att regeringen framförallt inte agerade snabbt nog och förvärrade situation ännu mer. På grund av detta blev folket ännu mer upprörda och kunde inte bli nöjda oavsett om utlämningsförslaget togs bort. Det var egentligen det som startade hela rörelsen men det eskalerades till en mycket större protest som till slut riktades till CCP på grund av regeringens ignorans och beteenden som om inget hände i HK.
Det andra stora problematiken i regeringens hantering var polisbrutaliteten, som förvärrade hela situationen då protestanterna började använda våld tillbaka för att kunna försvara sig själva. Huvudsyftet med att rikta vapen mot protestanter och ”Anti-Mask” lagförslaget verkade vara en skräcktaktik men det misslyckades helt då protestanterna inte backade ur och visade ännu starkare motstånd mot regeringen.
Den kvalitativa metoden innehållsanalys har tre steg som ska följas: att hitta relevanta material som ska besvara frågeställningen, att välja ut rätt och relevant källa och att skapa en manuell kodschema som analysredskap.
Material för uppsatsen var begränsat med antal för att det inte skulle bli alltför mycket inför analyseringen. Hela poängen med Youtube filmer var inte själva händelsen i sig som var i fokus, utan filmerna skulle vara en hjälpmedel för hur de användes som motståndsredskap under protesten i HK med hjälp av kodschema. Att göra en videoanalys i helheten var ganska svår med tanke på att det händer så mycket i den rörliga bilden att man behöver titta om videon flera gånger och ta handskrivna anteckningar.
Som det står under avsnitt 3.2.1, så kunde man inte ta med varje aspekt från videon för att det ska vara relevant till den kodschema som finns. Detta kan ha påverkat resultatet för att andra aspekter utanför kodschemat kunnat vara viktiga för själva videons syfte. En annan sak som kan ha påverkat resultatet är att de utvalda videon under varje månad inte reflekterade den månaden i helhet, utan respektive video enbart visade den specifika protesten i den period som videon inspelades.
Den bästa möjliga urvalet av material vore att det fanns Youtube video i form av livesändningar från varje protest som sker under hela respektive månad för att kunna göra en mer omfattande analys av protesten. Däremot förklarade berättarna att de flög in till HK under korta perioder då de inte kunde stanna kvar i flera månader. Det var också en anledning till att det enbart fanns livesändningar under juni, juli, september och oktober. Detta gjorde att analysmånaderna begränsades för att andra typer av videon förutom livesändningarna var för olikt och inte kunde användas på grund av att kodschemat var svårt att applicera i den formatet, vilket har återigen varit en svaghet av att följa ett specifikt kodschema. Anledningen till detta är att video i form av livesändningar har inga redigeringar och att berättarna i videon inte kunde förutspå vad som kunde hända under inspelningen och därmed gav en mer transparent och trovärdig bild av verkligheten och tittarna kunde bestämma själva hur de ville tolka situationen genom livesändningen.
Tidigare forskningar inom sociala medier har fokuserat mer på plattformar som Twitter och Facebook, där man samlar in människors åsiktsuttryck med skriftlig text, vilket är betydligt enklare än att försöka tolka en hel videofilm på flera minuter och även enkelt att koda för kvalitativa samt kvantitativa studier. Dock så är det väldigt svårt att avgöra om dessa skrifter på Twitter och Facebook är trovärdiga då det kan enkelt vara propaganda eller falska nyheter då det är helt och hållet baserat på människors känslor och uttryck och därmed saknar källkritik. Däremot om man gör en videoanalys av exempelvis livesändningar, vilket är vanligen oförutsägbar i en sådan situation där man inte vet vad som kommer att hända näst och mer transparent och verklig för den som tittar.
Under livesändningen visas allt möjligt som händer runtomkring på plats och tittaren har rätten att tolka och uppfatta situationen på eget sätt. Detta ger en betydligt större utrymme för vidareforskning då en video i form av livesändning kan tolkas med flera olika teorier och är flexibelt att användas för olika typer av studier. Användbarheten av denna videoform utsträcker sig mycket brett och därmed borde fler göra forskningar med hjälp av videoanalys. Det kan vara nästan lika trovärdig som en intervjuundersökning då man ser helheten av
händelsen då videon ger större plats åt forskaren att tolka på sitt eget sätt och är dessutom en mycket enklare och mer spännande sätt att utföra en undersökning på.
En annan fördel med dessa offentliga videoklipp på Youtube är att man inte behöver tänka så mycket på de mer allvarligare etiska aspekterna som man vanligtvis måste ta hänsyn till under en intervju eller genomgång av verksamhetsprotokoll. Däremot kan man ta hänsyn till de personer som är i videon utan att de är medvetna om att de blir filmade. Då videoklippet var en livesändning så kunde inte berättarna gå fram och intervjua deltagare i protesten då dessa deltagare kunde utsättas för ansiktsigenkänning. Varför det var ett stort problem för just detta fall var att det fanns en stor möjlighet att identitetsinformation av deltagare kunde skickas vidare till Beijing för att i senare skede straffa deltagarna i protesten med fängelse, vilket var något som hände med några av de tidigare protestanterna i en annan rörelse i HK. Den kinesiska regeringen kanske inte använder dessa information mot protestanterna på direkten men det kan hända inom några år och därmed hade de flesta på sig munskydd och ansiktsmask för att dölja sina identiteter. Majoriteten av deltagare i protesten var som sagt ungdomar och att avslöja sina identiteter kunde skada dem i fortsättningen, vilket också ledde till att man protesterade starkt mot ”Anti-Mask” lagen då man blir tvungen att lägga ut sin identitet. På grund av sådana saker borde man ta hänsyn till situationen och kanske inte behöver ta med namn och bild från videoinnehållet.