Akademin för hälsa, vård och välfärd
EN KOMPLEX FUNKTION
En litteraturstudie om skolkuratorns roll i arbetet mot mobbning
AHMAD FAOUR
Huvudområde: Socialt arbete Nivå: Grundnivå
Högskolepoäng: 15 hp
Program: Socionomprogrammet
Kursnamn: Examensarbete inom socialt
arbete
Kurskod: SAA056
Handledare: Anna-Lena Almqvist Seminariedatum: 2020-06-04 Betygsdatum: 2020-06-15
EN KOMPLEX FUNKTION – EN LITTERATURSTUDIE OM
SKOLKURATORNS ROLL I ARBETET MOT MOBBNING
Författare: Ahmad Faour
Mälardalens högskola
Akademin för hälsa, vård och välfärd
Socionomprogrammet
Examensarbete inom socialt arbete, 15 högskolepoäng
Vårtermin 2020
SAMMANFATTNING
Syftet med studien var att undersöka skolkuratorns roll i arbetet mot mobbning. Systematisk litteraturgenomgång samt användande av innehållsanalys tillämpades för att besvara
litteraturstudiens syfte och frågeställningar. Rollteori samt tidigare forskning utgjorde underlag för analys av resultat. Resultatet visade att begreppet mobbning av skolkuratorer kan tolkas olika och medför därav en syn på mobbning som är mångtydig. Skolkuratorer kan i sin förklaring av hur de ser på mobbning utgå ifrån ett eller flera perspektiv. Mobbning kan betraktas ur ett allmänorienterat, individorienterat eller miljöorienterat synsätt. Ett
allmänorienterat synsätt utgår ifrån en helhetssyn kring eleverna. Ett individorienterat synsätt betraktar att elevers individuella svårigheter, kroniska tillstånd eller
funktionsnedsättningar ger upphov till inblandning i mobbningsincidenter. Ett
miljöorienterat synsätt innefattar en psykosocial syn där norm, kultur, familj, lärare samt klasskamrater betraktas som bidragande till involvering i mobbning. Arbetet mot mobbning betecknar en komplex funktion där skolkuratorns roll består av flera aktiviteter. Exempel på ett urval av aktiviteter involverar initiativ som individuella samtal, stödgrupper, medling samt samarbete med familj och skolpersonal.
EN KOMPLEX FUNKTION – EN LITTERATURSTUDIE OM
SKOLKURATORNS ROLL I ARBETET MOT MOBBNING
Author: Ahmad Faour
Mälardalen University
School of Health, Care and Social Welfare
The Social Work Program
Thesis in Social Work, 15 credits
Spring term 2020
ABSTRACT
The purpose of the study was to investigate the role of the school counselor in the work against bullying. A systematic review of literature and use of content analysis were applied to answer the aims and questions of the literature study. A role-theoretical framework and research provided the basis for analysis of results. The result showed that the concept of bullying by school counselors can be interpreted differently, and thus entails a view of bullying that is ambiguous. In their explanation of how they view bullying, school counselors can start from one or more perspectives. Bullying can be viewed from a general, individual or environmental view. A general-oriented view is based on a holistic view of the students. An individual-oriented view considers that students' individual difficulties, chronic conditions or disabilities give rise to involvement in bullying incidents. An environment-oriented view includes a psychosocial view where norm, culture, family, teachers and classmates are considered contributing to involvement in bullying. The work against bullying represents a complex function in which the role of the school counselor consists of several activities. Examples of a selection of activities involve initiatives such as individual discussions, support groups, mediation and collaboration with family and school staff.
INNEHÅLL
1 INTRODUKTION ... 1
1.1 Bakgrund... 2
1.1.1 Mobbning i skolan ... 2
1.1.2 Skolsocialt arbete ... 3
1.1.3 Skolkurator – ett historiskt perspektiv ... 4
1.2 Syfte och frågeställningar ... 5
1.3 Förförståelse... 5
1.4 Avgränsning ... 5
1.5 Disposition ... 5
2 TIDIGARE FORSKNING ... 6
2.1 Skolmiljö och tillvägagångssätt för att hantera mobbning ... 6
2.2 Skolkuratorsrollen ... 9 2.3 Eftertanke ... 11 3 TEORETISKT RAMVERK ... 11 3.1 Rollteoretiskt perspektiv ... 11 4 METOD ... 13 4.1 Litteratursökning ... 13 4.2 Urvalsmetod... 15 4.3 Analysmetod ... 20
4.4 Validitet och reliabilitet ... 20
5 RESULTAT OCH ANALYS ... 21
5.1 Synsätt ... 21 5.1.1 Allmänorienterat synsätt ... 21 5.1.2 Individorienterat synsätt ... 23 5.1.3 Miljöorienterat synsätt ... 24 5.1.4 Analys ... 24 5.2 Arbetsprocedur ... 26
5.2.1 Beskrivning av agerande/intervention ... 26
5.2.1.1 Beskrivning om bedömning av mobbning... 28
5.2.2 Troligt agerande/implementering av intervention ... 28
5.2.3 Analys ... 29 5.3 Arbetskultur ... 31 5.3.1 Självständig arbetskultur ... 31 5.3.2 Kollektivistisk arbetskultur ... 31 5.3.3 Analys ... 32 6 DISKUSSION ... 32 6.1 Resultatdiskussion ... 33 6.2 Metoddiskussion ... 34 6.3 Etikdiskussion ... 35
7 SLUTSATSER SAMT VIDARE FORSKNING ... 35
REFERENSLISTA ... 37 BILAGA A. ÖVERSIKT – EXKLUDERADE ARTIKLAR
1 INTRODUKTION
Varje dag går fler än 50 000 barn till skolan och vet: Ingen gillar mig. Jag har själv stått öga mot öga med skräcken när en ung, mobbad människa inte orkar leva längre. För mobbning dödar. Det är vårt lands största svek. Sveket mot barnen vars ögon tyst skriker ”se mig”, medan vi fortsätter att blunda (Boisen, 2019-02-16).
Målsättningen i den svenska skolan ska enligt Skolverkets läroplan (Lgr 11, 2019) vara att varje elev tar avstånd från att utsätta människor för kränkande behandling samt att skolan aktivt arbetar för att motverka kränkande behandling av individer eller grupper. Ett socialt arbete blir i denna mening av stor vikt då den vilar på mänskliga och demokratiska grunder och strävar efter att skapa möjlighet till förändring (Akademikerförbundet SSR, 2015). Skolkuratorn är den yrkesgrupp bland personalen på skolan som utgår ifrån det sociala arbetet och bedriver samt bidrar med ett skolsocialt arbete där fokus vilar på att arbeta förebyggande och kartläggande. I skolkuratorns uppdrag ingår vidare enligt
Akademikerförbundet SSR (2015) att arbeta mot mobbning. Det huvudsakliga intresset för denna litteraturstudie är att kartlägga skolkuratorns roll i arbetet mot mobbning. Forskning om professioner som ingår i elevhälsan så som skolkuratorn har konstaterats vara begränsad (Isaksson & Larsson, 2012; Isaksson, 2016). Avsikt är att genomgång av litteratur ska kunna bidra till en presentation av tillgänglig forskning inom detta område.
Statistiska centralbyrån (2019) konstaterar att ” Våld och kränkningar minskar inte. - Fler barn utsätts för mobbning” (s.131). SCB har i uppdrag av regeringen sammanställt en statistisk lägesbild om genomförande av Agenda 2030 i Sverige. Ur den statistiska lägesbilden framkommer att andelen som blivit mobbade i åldrarna 11,13 och 15 har ökat både för flickor och pojkar. Läsåret 2013/2014 var det totalt 12,6 procent som uppgav att de upplevt mobbning någon gång eller oftare de senaste månaderna. Denna siffra ökade till totalt 19,4 procent under läsåret 2017/2018. I en kartläggning av tryggheten på skolor i Sverige där totalt 23 171 barn och unga deltagit framkommer att mer än var fjärde elev i mellan- och- högstadiet blivit utsatt för kränkning det senaste året (N = 7191 elever i årskurs 3–6 samt 6721 elever i årskurs 6–9). Av de elever som svarat att de blivit kränkta är det 36 procent i årskurs 6–9 samt 40 procent i årskurs 3–6 som uppger att de utsatts för mobbning det senaste året (Friends, 2019). Bland eleverna i årskurs 6–9 är det 36 procent som uppger att mobbningen pågått i ett år eller längre, för årskurs 3–6 är det 30 procent. Vidare
framkommer av kartläggningen att omkring var femte elev på högstadiet samt mer än var tredje elev på mellanstadiet är orolig för att i skolan bli illa behandlad. Ur samma
kartläggning där även totalt 2545 anställda deltagit framförs att omkring var femte
skolpersonal inte har kännedom om att en elev blivit utsatt för kränkning av en annan elev det senaste året (a.a.).
1.1 Bakgrund
1.1.1 Mobbning i skolan
Att bli mobbad kan beskrivas som att under en viss tid bli utsatt för upprepade negativa handlingar av en eller flera individer med styrkemässigt överläge. Den som blir utsatt kan vara en enskild individ eller en grupp som befinner sig i underläge och kan ha svårt att handskas med eller på annat sätt försvara sig mot mobbningen. De negativa handlingarna som riktas mot offret syftar till att förorsaka skada eller obehag och utförs i form av direkt och indirekt mobbning (Hallberg, 2016; Olweus,1992). Direkt mobbning är öppna angrepp på offret som kan ske genom verbalt och fysiskt våld medan indirekt mobbning handlar exempelvis om utfrysning och förtal (Hallberg, 2016).
Mobbning förekommer trots att skolan ska vara en plats där lugn och ro råder och där alla elever har rätt att känna sig trygga och respekterade. I skolan finns och skapas olika sociala normer genom interaktion mellan elever men även mellan elever och lärare. I skolan är oftast mobbning något som sker i grupp och det finns en risk att elever som inte följer normer som skapats i olika kamratgrupper blir utsatta för mobbning (Hallberg, 2016). Att mobbning sker i grupp kan liknas vid en social smitta där attityder och värderingar som vissa elever har smittar av sig på andra elever som i sin tur blir medlöpare i mobbningen. De elever som blir medlöpare i mobbningen kan vara individer som känner sig osäkra och som har ett behov av att vilja ha mer status i kamratgruppen (Olweus,1992).
Mobbning med anknytning till skolan behöver inte enbart utspela sig i den fysiska skolmiljön utan mobbningen kan även ske på väg till eller från skolan och ute på internet. Att utsättas för mobbning har både kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser så som tillexempel ångest, depression och sömnsvårigheter. Många som blir utsatta för mobbning i skolan kan uppleva att de är utanför den gängse gemenskapen eftersom att de inte blir inkluderade av andra elever på skolan men även för att en tillit inte längre finns till att andra elever är
tillmötesgående (Ellmin, 2014; Hallberg, 2016). Att bli mobbad kan öka risken för psykisk ohälsa och även ledda till olyckliga konsekvenser som exempelvis självmord. Mobbning ger inte enbart konsekvenser för den som blir utsatt utan mobbning kan även orsaka
konsekvenser för de som är vittne till mobbningen. Många som bevittnar mobbning kan känna sig otrygga i skolan och uppleva många negativa känslor så som exempelvis skuld, ilska, hjälplöshet samt rädsla (Almqvist, Norlén & Tingberg, 2019; Hallberg, 2016; Lagerlöf, 2017). Då mobbning kan orsaka konsekvenser för alla inblandade så är det av stor vikt i ett mobbningsförebyggande arbete att alla elever innefattas (Hallberg, 2016; Lagerlöf, 2017). En enkätundersökning i Sverige om skolbarns hälsovanor bland totalt 4294 elever i åldern 11–15 genomfördes 2017/2018 av Folkhälsomyndigheten. Undersökningen redovisar bland annat på vilket sätt eleverna uppger att de blivit mobbade i skolan. Mellan 9 och 12 procent svarar att de 2–3 gånger i månaden eller oftare under de senaste månaderna har blivit förlöjligade, kallade för elaka saker eller retade på annat sätt (Folkhälsomyndigeten, 2019). Av eleverna är det omkring 5 och 10 procent som uppger att de uteslutits från sin vänkrets, fullständigt ignorerats eller blivit lämnade utanför med flit. Vidare visar enkätresultatet att 11 åringar är de elever som mest uppger att de har blivit inlåsta, puttade, slagna eller sparkade
2–3 gånger i månaden eller oftare under de senaste månaderna. Flickor i 15 års åldern är däremot de elever som minst uppger detta. Mellan 6 och 12 procent uppger att andra elever har försökt få andra att ogilla dem samt ljugit eller spridit falska rykten om dem minst 2–3 gånger per månad under de senaste månaderna. Av resultatet från Folkhälsomyndigheten (2019) framkommer även att pojkar i 15 års ålder är de elever som mest blivit kallade elaka saker på grund av sin etniska bakgrund eller religion. Detta har skett minst 2–3 gånger per månad under de senaste månaderna. De som minst blivit kallade för elaka saker på grund av sin etniska bakgrund eller religion är flickor i 15 års ålder. Resultatet visar också att elever som blivit utsatta för sexuella skämt minst 2–3 gånger per månad under de senaste
månaderna är mellan 2–7 procent. De som mest blivit utsatta för sexuella skämt är flickor i 15 års ålder medan de som blivit utsatta minst är flickor i 11 års ålder (a.a.)
1.1.2 Skolsocialt arbete
Skolan är en viktig arena för det sociala arbetet då det i skolan framträder olika former av problem som exempelvis mobbning och skolfrånvaro. Socialt arbete i skolan utförs i regel av kuratorn men andra professioner i skolan kan även utföra uppgifter av social karaktär - exempelvis arbete med särskilt stöd där behoven har en anknytning till elevernas sociala miljö i hemmet, fritiden eller skolan (Backlund, Högdin & Spånberger Weitz, 2017). Kuratorn som är skolans socialarbetare bidrar med sin kompetens i det skolsociala arbetet dels genom direkt elevarbete men även genom indirekt förebyggande arbete (Akademikerförbundet SSR, 2015; D-Wester, 2005). Det skolsociala arbetet har enligt Backlund m.fl. (2017) tre centrala områden:
• se till att alla elever får en fullständig utbildning för att motverka sociala och hälsomässiga problem i framtiden
• motarbeta mobbning, kränkande behandling och diskriminering till gagn för en inkluderande lärandemiljö samt ett positivt socialt klimat i skolan
• upptäcka och ge stöd till barn som far illa eller riskerar att fara illa i sin hemmiljö
Det skolsociala arbetet kan enligt Lindblad & Backlund (2017) begränsas av föreställningar och förväntningar på elevhälsans arbete. Vilket kan innebära att insatser som ges legitimitet är åtgärdande istället för förebyggande och hälsofrämjande. Författarna uppger vidare att det hälsofrämjande och förebyggande arbetet påverkas av organisatoriska förutsättningar som resursfördelning, samverkan, styrning samt tillgång till redskap och metoder för strategiskt arbete. För att en utveckling av elevhälsan samt det skolsociala arbetet ska ske från ”reaktiva, problem-fokuserade och individrelaterade insatser till mer strategiskt hälsofrämjande arbete med förebyggande insatser” (s.61), anger författarna några aspekter som de ser som viktiga första steg:
• precisering av och samsyn kring uppdraget
• struktur och resurser för operativt och strategiskt arbete
• ifrågasättande av traditionella roller som exempelvis föreställning om skolsköterskor som ”plåster och alvedon tanter”
1.1.3 Skolkurator – ett historiskt perspektiv
De första kuratorstjänsterna inom skolan anordnades år 1942 i Göteborg och år 1943 i Stockholm. Syftet var att efter skolgångens slut följa och hjälpa elever som benämndes som hälpskoleelever - elever som inte klarade av skolans normala studietakt och som istället gick i så kallad hjälpklass eller hjälpskola. Hjälpskolekuratorns uppgifter bestod bland annat av att ge råd till elever om olika yrkesutbildningar samt hjälpa elever till kontakt med arbetsgivare och arbetsförmedlingen. Kuratorstjänster etablerades senare vid allmänna folkskolor samt läroverk och arbetsuppgifterna skiljde sig åt mellan de olika skolformerna. Kuratorerna i folkskolor och läroverk var till skillnad från hjälpskolekuratorn mer inriktade på att hjälpa elever under deras skolgång. Kuratorer i folkskola betraktades som en förmedlande länk mellan barnavårdsnämnd och skola där arbetsuppgifter bestod av en kontakt och
samordningsuppdrag. Att uppmärksamma elever med särskilda behov samt att på initiativ av exempelvis barnavårdsnämnden utreda elevers hemförhållanden var en del av
folkskolekuratorns uppdrag. För kuratorer på läroverken bestod arbetsuppgifterna mer av en upplysande och rådgivande karaktär i form av studie och yrkesvägledning samt allmänt stöd kring praktiska och ekonomiska frågor. Mellan 1940–1950 talet blossade en diskussion upp kring huruvida kuratorns utbildning skulle vara av en psykologisk, pedagogisk eller social karaktär och det fanns en otydlighet i vad som egentligen skulle vara skolkuratorns uppdrag. Exempelvis år 1947 påpekades skolsköterskor kunna utföra skolkuratorers arbetsuppgifter och på grund av en otydlighet i gränsen mellan yrkesgruppernas uppdrag gick
skolöverstyrelsen ut med anvisningar för en uppdelning av uppgifterna mellan skolsköterskor och skolkuratorer (Isaksson & Larsson, 2012).
Under perioden mellan 1960–1970 talet var det fortfarande aktuellt att arbeta rådgivande med allmänt stöd samt att ge hjälp till elever med särskilda behov men även att samarbeta med sociala myndigheter. Skillnaden var dock att studie och yrkesväglednings uppdraget som var en stor del av kuratorernas arbete i läroverken under perioden mellan 1940–1950 talet nu i stort sett försvunnit. Under 1960 talet fördes i flera utredningar en diskussion kring att studie och yrkesvägledning skulle fastställas som en uppgift för skolkuratorn men tidigt under 1970-talet övergick denna uppgift till syokonsulenterna som var en ny profession. Övergången innebar att skolkuratorer ägnade sig mer åt att utföra sociala uppgifter och därmed var det sociala arbetet en viktig del i yrkesgruppens uppdrag vilket förtydligades genom att skolkuratorer under denna period etableras som socionomen i skolan. Sociala frågor fick under slutet av 1900-talet större utrymme och skolkuratorer ansågs kunna medverka i undervisning kring sociala frågor så som exempelvis integration och missbruk. Ett annat område som betonades som en viktig del av skolkuratorns uppdrag var samordning samt samverkan mellan verksamheter och yrkesgrupper inom skolan. Skolkuratorn skulle även ägna sig åt förebyggande elevvård genom att medverka vid skolplanering men även genom att informera om exempelvis kanaler för elevinflytande. Skolkuratorns
arbetsuppgifter under slutet av 1900-talet liknas vid de arbetsuppgifter som skolkuratorn ägnat sig åt under början av 2000-talet. Skillnaden är dock att informationsarbete med exempelvis kanaler för elevinflytande tycks ha försvunnit och arbete med handledning och konsultation till skolpersonal tillkommit (Isaksson & Larsson, 2012). Det sociala arbetet är idag en utgångspunkt i arbetssättet inom skolan vilket medför krav på att skolkuratorn håller sig uppdaterad i nya sociala medier, forskning, metoder och lagstiftning. Ett arbete som är
övergripande, kartläggande och förebyggande för att skapa en miljö som gynnar elevers utveckling, hälsa samt lärande men även ett arbete tillsammans med skolpersonal för att stödja elever är en viktig del av skolkuratorns nutida uppdrag. För att skolkuratorn ska kunna främja en god skolmiljö ingår i uppdraget bland annat att tillsammans med skolpersonal motverka mobbning (Akademikerförbundet SSR, 2015).
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med litteraturstudien är att undersöka skolkuratorns roll i arbetet mot mobbning. Med genomgång av litteratur är avsikt att kunna bidra till en presentation av tillgänglig forskning inom detta område. Litteraturstudiens frågeställningar är följande:
• Hur ser skolkuratorn på mobbning enligt den granskade litteraturen? • Hur arbetar skolkuratorn för att motverka mobbning enligt den granskade
litteraturen?
1.3 Förförståelse
Under grundskolan var jag kamratstödjare från årskurs tre till årskurs nio och har därav ofta varit i kontakt med skolkuratorer men trots detta har jag inte haft någon heltäckande bild av skolkuratorer som yrkesgrupp. Tiden jag tillbringade i grundskolan som kamratstödjare inspirerade mig till att i gymnasiet läsåret 2015/2016 författa ett gymnasiearbete vid namn ”Mobbningens-ansikten”. Syftet med gymnasiearbetet var att undersöka och belysa
mobbningens karaktär och effekter i det svenska samhället. Jag är medveten om att min förförståelse kan tänkas påverka arbetsprocessen kring studien samt dess resultat. Trots detta är min bedömning att förförståelsen inte har påverkat tolkning av studerad empiri.
1.4 Avgränsning
Studien avgränsas till att utgå ifrån skolkuratorskontext som svenska förhållanden. Denna avgränsning görs eftersom definitionen av skolkuratorn samt dess uppdrag kan skilja sig åt i olika länder.
1.5 Disposition
Dispositionen är uppdelad i sju avsnitt. I första avsnittet presenteras introduktion och bakgrund till studiens ämne samt efterföljs av syfte och frågeställningar, förförståelse, avgränsning och disposition. I avsnitt två redogörs för tidigare forskning av relevans för studien medan efterföljande avsnitt beskriver teorin. Därefter åskådliggörs studiens metod i ett fjärde avsnitt. Resultat samt analys presenteras i femte avsnittet. Slutligen avhandlas
resultat-samt metoddiskussion i sjätte avsnittet medan slutsatser och förslag på vidare forskning presenteras i det sjunde avsnittet.
2 TIDIGARE FORSKNING
Den tidigare forskningen har utifrån en genomgång av vetenskapliga arbeten indelats i två underrubriker som kännetecknar tre framträdande teman: skolmiljö och tillvägagångsätt
för att hantera mobbning samt skolkuratorsrollen. Sökning efter vetenskapliga arbeten
genomfördes genom användande av databaserna EBSCO HOST, Social Services Abstracts och Primo. Sökord som tillämpats för det använda materialet bestående av 11 Peer reviewed artiklar samt en doktorsavhandling är följande: bullying in schools AND prevention OR
intervention, school bullying AND approach, school environment AND bullying, school social workers, school social workers AND role samt skolkuratorer. Avsikten med
inkludering av tidigare forskning i litteraturstudien är att i den mån som är möjlig kunna använda forskningen tillsammans med teori som underlag för analys av resultat. Genom att tidigare forskning samt teori används som underlag för analys av resultat kan en fördjupad förståelse för skolkuratorns roll i arbetet mot mobbning uppnås. Tidigare forskningsavsnittet avslutas med en reflektion som görs i underrubriken Eftertanke.
2.1 Skolmiljö och tillvägagångssätt för att hantera mobbning
I en amerikansk kvantitativ enkätstudie av Espelage, Polanin och Low (2014) undersöks hur lärare och skolpersonals uppfattningar om skolmiljön korrelerar med elevers
självrapportering om mobbning, aggression, utsatthet samt vilja att ingripa i
mobbningsincidenter. Studiens insamlade data utgår ifrån 3616 elever i årskurs sex
utspridda över 36 skolor samt lärare och skolpersonal som tillsammans utgör 1447 i antal. Av studiens resultat framkommer att positiva uppfattningar bland skolpersonalen om insatser för att stoppa mobbning är associerat med högre självrapportering bland elever kring vilja att ingripa i incidenter men inte förknippat med mindre mobbning, aggression och utsatthet. I skolor där lärare och skolpersonal uppfattade aggression som ett problem så fanns en större självrapportering av mobbning, utsatthet och aggression samt en mindre vilja att ingripa i mobbningsincidenter. Vidare framkommer att när skolpersonal upplevde att det fanns ett administrativt stöd mot mobbning så fanns en större vilja bland elever att ingripa mot
mobbning och självrapportering av aggression, utsatthet och mobbning var mindre. Studiens resultat visade även att positiva relationer mellan lärare och studenter samt intolerans mot sexuella trakasserier var förknippat med större vilja att ingripa i mobbningsincidenter samt mindre mobbning, aggression och utsatthet. Espelage m.fl. påpekar i studiens slutsatser att arbetsprocesser med förbättring av skolmiljö gynnar ett förebyggande arbete mot mobbning samt att ett starkt ledarskap och ett engagemang för förebyggande av mobbning är förenat med mindre aggression och utsatthet.
Genom en avsikt för förbättring av skolmiljöer har Haeseler (2010) i sin amerikanska fallstudie undersökt 20 lärares svar på frågor om hur mobbning i skolan kan avmattas. Av studien framgår tre teman kring olika former av initiativ/tillvägagångsätt:
• Mångfaldsdrivna och kunnighets centrerade initiativ –
Kunnighet är en grundfaktor för att främja beröm och mångfald i klassrummet,
kunnighetcentrerade initiativ skriver forskaren inkluderar läsande, skrivande, talande, lyssnande, iakttagande samt visualiserande. I skolans läroplaner är det viktigt att införliva kunnighetcentrerade initiativ då expressionism via dessa former gynnar en positiv
klassrumsmiljö eftersom en förståelse samt uppskattning för mångfald främjas (Haeseler, 2010). Att främja positiva miljöer där respekt för andra uppmuntras samt ges uttryck för, är av vikt för att kunna minska mobbning (Aluedse, 2006). Vidare skriver Haeseler (2010) att användande av temabaserat lärande samt proaktivt språk och socialisering underlättar arbete med främjande av mångfald. Exempel på mångfaldsdrivna och kunnighetscentrerade
aktiviteter i klassrummet är bland annat skapande av berättelser och dockteater. I en amerikansk intervjustudie av Baller, Wenos och Peachey (2019) analyseras kännetecken för framgångsrika antimobbnings kampanjer. Av studiens resultat framkommer att hantering av mobbning innefattar utbildning om mobbning. Den deltagande skolpersonalen påpekar att utbildning om mobbning gör att elever förstår gränsen mellan lämpligt och olämpligt
beteende. Dessutom påpekar deltagarna att utbildning om mobbning gör att skolpersonal blir förenade i att inte tolerera mobbning samt blir eniga i att med snabba åtgärder hantera mobbningsincidenter.
• Beteendeinitiativ -
Lärare tillsammans med annan skolpersonal måste ständigt agera som förebilder för eleverna kring vad som är lämpligt beteende både i och utanför klassrummet. Det är viktigt att i skolan främja elevers självkänsla genom att exempelvis använda sig av team-orienterade uppgifter. Ledarskapsegenskaper och att främja ett ömsesidigt lärande är viktiga komponenter för att motverka mobbning. Initiativ som främjar beteendemässiga förändringar är nödvändiga för förbättringar i skolan, exempel på sådana initiativ kan vara problemlösande elevmedling, själv och kamrat reflektion samt verkliga rollspelscenarion. I en amerikansk litteraturstudie av Whitted och Dupper (2005) som belyser praxis för att förebygga eller minska mobbning i skolor framlyfts att interventioner mot mobbning i skolan bör fokusera på att klargöra och kommunicera beteendenormer. Detta uppnås genom utveckling av regler i klassrum och skola som förbjuder mobbning samt främjar ett respektfullt och icke våldsamt beteende. Forskarna påpekar att lärare samt andra vuxna måste förstå att varje vuxen i skolan spelar en roll i att mobbning upphör och därav är det även av vikt att dessa speglar lämpligt beteende. Att elever i skolan tidigt utbildas i att vara empatiska kan hjälpa till att hindra dem från att förvandlas till mobbare (Aluedse, 2006). I sin litteraturstudie från Nigeria undersöker Aluedse bland annat interventioner för att minska våld mot barn och lyfter fram att skolkuratorer kan vara behjälpliga i att hjälpa elever utveckla empati gnom att erbjuda empatiutbildning. Empatiutbildning lär elever att förstå andra individers känslor samt att behandla andra med vänlighet.
Mobbning påpekar Haeseler (2010) kan avmattas om skolans resurser arbetar som ett team tillsammans med olika uppdragsleverantörer i samhället. I varje skoldistrikt/område bör ett kooperativt samarbete ske där föräldrar, skolpersonal, uppsökande verksamheter,
samhällsorganisationer och rättsväsende tillsammans enas i en antimobbnings kampanj. För att en positiv utveckling inom skolmiljöer ska ske är det viktigt att i det kooperativa
samarbetet mot mobbning använda sig av kontinuerlig uppföljning och utvärdering av arbetet via gemensamma mätbara mål. Skolkuratorer påpekar Aluedse (2006) kan använda sig av en skolomfattande kampanj för att minska mobbning. Denna involverar bland annat samarbete tillsammans med skolpersonal samt elevers föräldrar. Dessa individer kan utbildas i att prata med och lära elever om mobbning samt varför den behöver stoppas. Huvudsakliga programaktiviteter inom den skolomfattande kampanjen för att minska mobbning skriver Aluedse inkluderar att vuxna involveras, medvetenhet om mobbning utvecklas, kartläggning av mobbningsutsatta genomförs, skolkonferenser om mobbning erbjuds samt att bättre tillsyn under raster samt lunch tillhandahålls. I Baller m.fl. (2019) framkommer att skolomfattande anti-mobbning upplevdes av den deltagande skolpersonalen vara effektiv i att minska frekvensen och intensiteten för mobbning i skolan.
I liknande spår som Haeseler (2010) beger sig Rigby (2014) som i sin studie från Australien belyser fem tillvägagångsätt som används av skolor för att hantera fall av mobbning.
Tillvägagångsätten som benämns är direkta sanktioner, återställande praktik, medling, stödgruppsmetod samt gemensamt bekymmer metoden:
Att hantera mobbning med direkta sanktioner innebär att negativa konsekvenser åläggs elever som identifieras som ansvariga. Syftet med direkta sanktioner som tillvägagångsätt är att straffa samt avskräcka mobbare (Rigby, 2011, 2014). Direkta sanktioner kan röra sig exempelvis om möten med föräldrar, tillfällig flyttning från klassen, kvarsittning eller avstängning. I vissa länder kan direkta sanktioner även röra sig om exempelvis fysisk bestraffning men Rigby (2014) påpekar samtidigt att fysiska bestraffningar alltmer blivit olagliga. Forskaren skriver vidare att direkta sanktioner som tillvägagångsätt inte främjar engagemang hos inblandade elever kring att lösa mobbningssituationer. Om mobbning upphör så är det snarare till följd av rädsla som gör att mobbare inte vågar fortsätta. Användande av återställande praktik för att hantera mobbning innebär att de som identifieras som mobbare erfordras att delta i ett möte där den som blivit utsatt även
närvarar (Rigby, 2014). Avsikten med återställande praktik är att mobbare ska bli medvetna om den skada som har orsakats och att framkalla en känsla av ånger eller skam (Rigby, 2011, 2014.) Målet med återställande praktik som tillvägagångsätt är att relationen helst ska återställas mellan mobbaren och den utsatta. Forskaren skriver att den återställande
praktiken främjar en viss nivå av engagemang för att lösa mobbningssituationer då det finns utrymme för de inblandande att bestämma hur situationen ska lösas. Men även på grund av att det kan finnas ett stort yttre tryck kring att mobbningen ska upphöra (Rigby, 2014). Medling kan utföras av en elev eller en medlem i skolpersonalen som är utbildad kring metoden. Elever som mobbar eller blir utsatta uppmanas till att delta i ett sammanträde tillsammans med medlaren (Rigby, 2011, 2014). Medling som tillvägagångsätt skriver Rigby (2014) resulterar i ett högt engagemang kring att lösa mobbningsincidenter då eleverna
tillsammans interagerar med varandra mot en överenskommen lösning. Dock framhäver forskaren att en nackdel med medling i konflikter som involverar mobbning är att mobbare många gånger inte är intresserade av medling. Istället kan mobbare vara nöjda med att befinna sig i en situation där en känsla av behag finns i att dominera eller utnyttja en annan individ samtidigt som stöd kan erhållas från medlöpare. Medling beskrivs av Rigby (2014) vara mest effektivt när det gäller konflikter som i längden skulle kunna utvecklas till mobbning.
Stödgruppsmetoden är särskilt tillämplig i mobbningsfall där utövare mobbar i grupp. Först sker en intervju med den som blivit utsatt för mobbningen. Syftet med intervjun är att kunna erbjuda stöd samt att få en klar bild kring vad som inträffat och på vilket sätt den utsatta har lidit till följd av mobbningen (Rigby, 2014). Efter att intervju hållits med den utsatte
anordnas ett möte där mobbarna och andra elever som förväntas vara ett stöd för den utsatta närvarar. Dock är den utsatte inte närvarande under mötet där gruppledaren delar med sig av vad som är känt kring på vilket sätt den mobbade har lidit och där ledaren betonar för alla närvarande att de har ansvar att agera för att förbättra situationen. Alla som är närvarande under mötet är skyldiga att berätta vad de kommer att göra för att hjälpa och slutligen under mötet förmedlar gruppledaren att ett ytterligare möte kommer att inträffa för att utvärdera framsteg (Rigby, 2011, 2014).
Liksom stödgruppsmetoden så är gemensamt bekymmer metoden ett icke bestraffande tillvägagångsätt för att arbeta med grupper av elever som identifierats som mobbare. Rigby (2014) nämner att gemensamt bekymmer metoden involverar en hög grad av engagemang för att lösa mobbningsincidenter då tillvägagångsättet involverar både enskilda möten och gruppmöten. Målet under de enskilda samtalen är att få en bekräftelse på den oro som finns kring den som blivit mobbad, de identifierade mobbarna tillfrågas under de enskilda
samtalen om hur de kan hjälpa för att förbättra situationen. Efter att enskilda samtal har genomförts hålls ett gruppmöte med mobbarna. Avsikten med mötet är att möjliggöra för mobbarna att tillsammans planera hur situationen ska lösas för att därefter träffas igen på ett slutgiltigt möte där den som blivit mobbad närvarar. Vidare framhåller Rigby (2014) att under det slutgiltiga mötet kan samtalsledaren komma att agera som medlare i syfte till en överenskommen lösning. Det som sägs på det slutgiltiga mötet påverkas av det som bestämts från det föregående gruppmötet. Det kan röra sig om en ursäkt från mobbarna men det kan även handla om villkor så som exempelvis att mobbarna kommer avstå från mobbning så länge den utsatta uppmärksammar att den agerar provocerande och avstår från att göra det.
2.2 Skolkuratorsrollen
I en svensk avhandling som bygger på en metod bestående av semistrukturerade intervjuer samt användning av policy och styrdokument har Isaksson (2016) undersökt skolkuratorns yrkesroll med fokus på legitimitet, jurisdiktion och handlingsutrymme. Ur avhandlingens resultat framkommer det att arbete utifrån en helhetssyn är kännetecknande och unikt för skolkuratorn dessutom är samarbete tillsammans med lärare en central del i skolkuratorns uppdrag. Ett annat kännetecknande drag i skolkuratorns uppdrag är att ge råd och
känslomässigt stöd i form av konsultation och handledning. Skolkuratorn arbetar utifrån
empowerment samt en uppgift centrerad, systemteoretisk och antiförtyckande perspektiv
men trots detta är skolkuratorns roll i skolans förebyggande och hälsofrämjande arbete inte särskilt framträdande. Utrymmet till att arbeta förebyggande utrycker skolkuratorerna i Isakssons avhandling (2016) blir mindre då arbetet ofta ombestyrs till att hantera behov som bedöms ha en mer akut karaktär.
Hur det skolkurativa arbetet utförs påpekar Isaksson (2016) skiljer sig inom olika skolor beroende på skolans intresse för det skolkurativa arbetet. Detta medför att skolkuratorns handlingsutrymme ser olika ut, exempelvis kan en skolkurator arbeta med förändring i skolan på ett övergripande plan medan en annan skolkurator istället är inriktad på arbete med enskilda elever på ett individuellt plan. En annan faktor som även påverkar
skolkuratorns handlingsutrymme är rollförväntningar som finns på arbetsplatsen (a.a.). Skiljaktiga förväntningar kring skolkuratorns roll mellan yrkesgrupper inom skolan påpekar Isaksson och Larsson (2017) kan försvåra ett professionellt samarbete. I sin kvalitativa studie från Sverige baserad på intervjuer med 11 lärare samt 12 skolkuratorer har forskarna
undersökt yrkesgruppernas syn på sitt professionella samarbete. Ur studiens resultat framkommer att skolkuratorer som profession behövs i skolan då de arbetar utifrån ett holistiskt synsätt kring eleverna. Skolkuratorns arbete framställs vara extra viktigt av intervjupersonerna i samband med olika typer av kriser och när eleverna mår dåligt.
Samarbete tillsammans med lärare är så som även lyfts fram i Isaksson (2016) en central del i skolkuratorns uppdrag. För att undvika hinder och utveckla en gemensam grund till ett utvecklat professionellt samarbete använder sig skolkuratorn av handledning och
konsultation något som Isaksson och Larsson (2017) benämner som ett bollande av idéer. I en amerikansk kvantitativ enkätstudie av Agresta (2004) undersöks hur mycket tid som skolkurator, skolpsykologer samt studie-och yrkesvägledare ägnar åt att utföra olika arbetsuppgifter men även hur mycket tid som önskas tillägnas åt arbetsuppgifter. Respondenterna i studien bedömde också lämpligheten för utförandet av diverse arbetsuppgifter bland medlemmarna i de tre yrkesgrupperna. Till underlag för enkäten används en lista bestående av 21 olika arbetsuppgifter som professioner inom skolans elevhälsa skulle kunna utföra. Av studien framkommer att skolkuratorer ägnar större delen av sin tid till individuella samtal, gruppsamtal samt konsultation med lärare och
skoladministratör. Skolkuratorerna som deltog i studien önskar ägna mindre tid åt konsultation och mer tid åt samtal. Av Agresta studie (2004) framkommer vidare att konkurrens mellan yrkesgrupperna inte är genomgripande då yrkesgrupperna istället
tenderar samspela med varandra. I en senare amerikansk kvantitativ enkätstudie har Agresta (2006) undersökt upplevelse av interprofessionella relationer samt rollskillnaders inverkan på arbetstillfredsställelsen bland skolkuratorer. Forskaren påpekar att en god relation till personal på skolan resulterade i en bättre tillfredställelse för skolkuratorerna samt att när arbetsuppgifterna var tydliga så upplevde skolkuratorerna sig som mest nöjda. En liknande bild presenterar Leyba (2009) i sin amerikanska studie som redogör för hur skolkuratorer kan minska överbelastning i sin roll. Hon skriver att det är viktigt att skolkuratorer
implementerar reflektion i sitt arbete för att kunna skapa sig en tydlig bild av hur de skulle vilja att deras arbetsuppgifter samt roll ska se ut. I den reflekterande processen är det viktigt att skolkuratorn även inkluderar andra som ingår i det sociala arbetet på skolan så som
exempelvis skolpersonal. Detta är nödvändigt för att skolkuratorn ska kunna skapa en förståelse för hur dess roll uppfattas av övriga men även för att ett samspel tillsammans med andra i skolan ska manifesteras i utformandet av skolkuratorsrollen (a.a.).
2.3 Eftertanke
Skolkuratorns uppdrag i att främja en god skolmiljö involverar att arbeta mot mobbning. En bild som framträder av den tidigare forskningen är att olika uppfattningar om skolmiljön bland skolans resurser påverkar förekomsten av mobbning samt inställning till att ingripa i mobbningsincidenter (se: Espelage, Polanin & Low, 2014). En annan bild som framträder är att metoder för att hantera mobbning kan se olika ut. Det behöver inte enbart finnas ett sätt att gå till väga för att hantera mobbning utan arbete mot mobbning kan inkludera flera tillvägagångsätt (se: Haeseler, 2010; Rigby, 2014). På motsvarande viss framställs det kurativa arbetet kunna utföras i varierande former beroende på skolans intresse för det skolkurativa arbetet (se: Isaksson, 2016). Dock trots att utförandet kan skilja sig åt inom olika skolor så finns det fortfarande vissa karaktärsdrag i skolkuratorns roll som framstår som tydliga. Exempel på sådana karaktärsdrag är samarbete tillsammans med lärare, handledning och konsultation samt arbete utifrån en helhetssyn (se: Agresta, 2004, 2006; Isaksson, 2016; Isaksson & Larsson, 2017; Leyba, 2009).
3 TEORETISKT RAMVERK
Att utgå ifrån ett rollteoretiskt perspektiv blir aktuellt i denna studie då studien avser att undersöka skolkuratorns roll i arbetet mot mobbning. En bild som framträtt av tidigare forskningsavsnittet är att det inte enbart behöver finnas ett sätt att gå till väga för att hantera mobbning. En annan bild som framträtt är att utförandet av det kurativa arbetet kan skilja sig åt inom olika skolor. Dessutom har skolans intresse för det skolkurativa arbetet även en påverkan på utförandet. Detta skulle kunna tyda på att skolkuratorn roll i arbetet mot mobbning inte behöver vara entydig utan skolkuratorn kan komma att träda in i flera roller. Detta skulle i sin tur även kunna tyda på att det finns en risk för rolloklarhet. Rollteoretiskt perspektiv blir mot denna bakgrund även lämpligt att använda eftersom att den belyser hur rolloklarhet kan förstås. Genom att utgå ifrån ett rollteoretiskt perspektiv kan en fördjupning om skolkuratorns roll i arbetet mot mobbning genomföras.
3.1 Rollteoretiskt perspektiv
En roll kan definieras som summan av de normer som hänför sig till en viss uppgift eller position (Aubert, 1979; Nilsson, 1996; Thylefors, 2018). Rollen rymmer förväntningar kring individen som kommer från flera olika rollsändare (Olov & Dahlgren, 1981). Förväntningarna
kan exempelvis manifesterats genom föreskrifter och lagar men de kan även bestå av ett socialt tryck (Aubert, 1979). Det sociala trycket kan uttrycka sig tillexempel genom att
personal på en arbetsplats kan ha mer eller mindre överstämmande idéer om vad en anställd ska göra och hur arbetsuppgiften ska göras (Thylefors, 2018). Per Olov och Kerstin Dahlgren (1981) skriver att ”Det är den upplevda rollen som är den mottagna rollen. Det är denna som rollinnehavaren i någon mån försöker leva upp till.” (s. 80). Författarna påpekar även att hur individer reagerar på rollförväntningar påverkas av den subjektivt uppfattade rollen som influeras av olika faktorer så som bland annat motivation, tidigare erfarenheter, egna förväntningar och behov (a.a.).
På arbetsplatser kan man skilja mellan enkla och komplexa funktioner. En enkel funktion innebär att enbart en aktivitet definierar rollen medan en komplex funktion innebär att rollen består av flera aktiviteter. En individ på en arbetsplats kan ha flera roller då den kan vara i besittning av flera funktioner (Olov & Dahlgren, 1981). Om individens roll inte är klart definierad kan det innebära att en oklarhet i rollen upplevs. Oklarheten kan uppstå genom att egna och andras förväntningar inte överensstämmer eller att individen är osäker på hur rollen ska utformas (Nilsson, 1996). Ett resultat av oklarhet i rollen kan vara att en osäkerhet skapas samt att samarbete tillsammans med andra försvåras. Men oklarheten behöver inte enbart innebära nackdelar utan en fördel är att utrymme finns för den som själv vill forma sin roll (Thylefors, 2018). Till följd av oklarhet i rollen kan en rollkonflikt växa fram (Olov & Dahlgren, 1981). En rollkonflikt kan innebära två saker: att en och samma funktion ger plats till motstridiga förväntningar om rollen eller att en individ slits mellan olika roller till vilket oförenliga krav anknyts (Aubert, 1979; Nilsson, 1996; Thylefors, 2018). I det första fallet grundar sig konflikten i utformningen av rollen medan i det andra grundar sig konflikten i omständigheten kring att individen rör sig mellan åtskilliga roller (Aubert, 1979).
Den centrala utgångspunkten i rollteorin är att förklara människor och gruppers handlande utifrån de roller individerna går in i (Goffman, 2004; Nilsson, 1996). Den kan indelas i strukturell-funktionell rollteori samt dramaturgisk rollteori. Strukturell-funktionell rollteori har som utgångspunkt att individer är i besittning av olika positioner i sociala strukturer (Aubert, 1979). Roller består av förväntningar som är associerade till positionerna och varje position har en roll som införlivas med positionen. Hur väl individer handskas med
förändringar i olika positioner påverkas av hur individerna uppfattar sin roll (Payne, 2015). Dramaturgisk rollteori beskriver roller som ett utförande av sociala förväntningar som hör samman med social status. I det sociala samspelet fångar vi upp information om andra individer och därigenom kan vi styra individernas åsikter om oss genom att kontrollera den information vi lämnar om oss själva. I vårt rollspel/performance framhävs vissa delar av vår roll samtidigt som vissa delar döljs. Sociala förväntningar gör att vi anpassar och förmedlar ett intryck som är lämpligt i situationen (Goffman, 2004; Payne, 2015).
4 METOD
Metoden som använts för att besvara syfte och frågeställningar är systematisk litteraturgenomgång. Genomförandet av litteraturgenomgången för denna studie är inspirerad utifrån Bryman (2011) beskrivning av huvudsakliga moment för systematisk litteraturgenomgång. Momenten för genomförande av systematisk litteraturgenomgång har av mig omformulerats till följande punkter:
• Belysa syftet med litteraturgenomgången
• Formulera kriterier som styr urvalet av studier (inklusion- och exklusionskriterier) • Leta och inkludera i genomgången studier som uppfyller formulerade
inklusionskriterier
• Beskriva de viktigaste aspekterna i varje studie (exempelvis: författare, årtal, tidskrift, syfte, design, urval, datainsamling/dataanalys)
• Sammanfatta inkluderade studiers resultat
4.1 Litteratursökning
En frågeställning kan fungera som en grund för utformande av sökord i databaser vilka styr selektionen av studier (Bergmark, 2005). Sökord som använts i olika kombinationer med grund i litteraturstudiens syfte och frågeställningar var: school social worker, school
counsellor OR school counselor, school welfare officer, bullying OR school bullying OR bullying in schools, role, the role of, perception OR attitude OR perspective OR opinion, strategy OR strategies, prevention OR intervention. Sökkombinationer som använts för
artiklar som valts ut (se figur 1) är: School social worker AND (bullying OR school bullying
OR bullying in schools) samt (School counsellor OR school counselor) AND (bullying OR school bullying OR bullying in schools). Sökningar med andra alternativa sökkombinationer
har genomförts men ej genererat i nya utvalda artiklar (se tabell 1). Figur 1. Flödesschema – utvalda artiklar
Tabell 1. Sökningar som ej genererat i utvalda artiklar School welfare officer AND (bullying OR school bullying OR bullying in schools) School social worker AND (bullying OR school bullying OR bullying in schools) AND role (School counsellor OR school counselor) AND (bullying OR school bullying OR bullying in schools) AND role School welfare officer AND (bullying OR school bullying OR bullying in schools) AND role
The role of the school social worker AND (bullying OR school bullying OR bullying in schools)
(The role of the school counsellor OR school counselor) AND (bullying OR school bullying OR bullying in schools)
The role of the school welfare officer AND (bullying OR school bullying OR bullying in schools School social worker AND (bullying OR school bullying OR bullying in schools) AND (perception OR attitude OR perspective OR opinion) (School counsellor OR school counselor) AND (bullying OR school bullying OR bullying in schools) AND (perception OR attitude OR perspective OR opinion School welfare officer AND (bullying OR school bullying OR bullying in schools) AND (perception OR attitude OR perspective OR opinion)
Litteratursökningen genomfördes den 22–26 augusti 2019 i tre sökmotorer som fanns att tillgå via Mälardalens högskola: Social Services Abstracts, EBSCO HOST samt Web of Science. Sökning i Social Services Abstracts gav tillgång till forskning inom ämnesområdet socialt arbete. Avgränsning genomfördes till Peer reviewed, Danish, English, Norwegian och Swedish. Vid sökning i EBSCO HOST användes Academic Search Elite som är en
ämnesövergripande databas samt ERIC som är en databas med tillgång till forskning inom ämnesområdet utbildning. Avgränsning genomfördes till Peer reviewed, Danish, English, Norwegian, Swedish samt Searching: Academic Search Elite, ERIC. Vid sökning i Web of Science användes Social Sciences Citation Index (SSCI) som ger tillgång till forskning bland annat inom ämnesområdet socialt arbete. Avgränsning vad gäller språk genomfördes till Danish, English, Norwegian och Swedish. Anledning till att avgränsning i sökmotorn Web of Science ej genomfördes till Peer reviewed orsakas av att sådan funktion ej fanns tillgänglig vid tiden för litteratursökningen. Både kvantitativa och kvalitativa artiklar inkluderades i sökningarna för ett större omfång samt för att kunna uppnå en bredare kunskap om ämnet för litteraturstudien (Forsberg & Wengström, 2016). Forskning om professioner som ingår i elevhälsan så som skolkuratorn är tämligen begränsad (Isaksson & Larsson, 2012; Isaksson, 2016). Av denna anledning genomfördes ingen tidsbegränsning för publikation i syfte att möjliggöra erhållande av ett större antal artiklar.
4.2 Urvalsmetod
En formulering av kriterier som styr urvalet av studier genomfördes (se: figur 2). Figur 2. Inklusions- och exklusionskriterier
Därefter verkställdes sökning i sökmotorer och ett första urval påbörjades genom läsning av titlar. Titlar som var relevanta i relation till syfte och frågeställningar sparades. Abstracts till totalt 47 sparade titlar lästes igenom och ett andra urval utfördes med inklusion och
exklusionskriterierna som grund. Titlar som inkluderades efter detta urval lästes igenom i fulltext samt kvalitetsgranskades utifrån ett kvalitetsgranskningsformulär (se: Tabell 2). Totalt genererades slutligen 10 inkluderade artiklar (se: tabell 3) samt 37 exkluderade artiklar (se: bilaga A).
Tabell 3. Översikt – inkluderade artiklar Författare,
årtal, tidskrift, kvalité-poäng
Titel Syfte Urval Metod Etikprövning
1 Kristen E. Jacobsen & Sheri Bauman 2007 Professional School Counseling 10 Bullying in Schools: School Counselors’ Responses to Three Types of Bullying Incidents Studien undersöker hur skolkuratorer tror att de skulle ingripa i
mobbningssitua tioner samt hur de svarar berörande fiktiva mobbnings scenarios
Enkät skickas till 974 Skolkuratorer i Arizona. svarsfrekvensen bestod av 183 deltagare Kvantitativ. Enkät Ja 2 Sheri Bauman, Ken Rigby & Kathleen Hoppa 2008 Educational Psychology 10 US teachers' and school counsellors' strategies for handling school bullying incidents • Att skilja mellan olika sätt som både lärare och skolkuratorer föredrar att hantera fall av mobbning med. •Att undersöka möjliga skillnader bland skolpersonal kring hur de tror att fall av mobbning borde hanteras. Enkät som besvarades av totalt 735 lärare och skolkuratorer i USA. Urvalet inkluderade minst en respondent från var och en av de 50 staterna. Kvantitativ. Ja 3 Rebecca A. Newgent, Karyl L. Lounsbery, Elizabeth A. Keller, Crystal R. Baker, Timothy A. Cavell & Erica
Differential Perceptions of Bullying in the Schools: A Comparison of Student, Parent, Teacher, • Att undersöka olika uppfattningar om mobbning i skolor över tid och mellan beståndsdelar (exempelvis elever och Studien fokuserade på elever i fjärde och femte klass inskrivna i fyra olika mellanstadieskolo r inom samma skoldistrikt i USA. Kvantitativ och kvalitativ. Enkät samt intervjuer. Ja
M. Boughfman 2009 Journal of School Counselling 8 School Counselor, and Principal Reports skolpersonal). Deltagare var även lärare, rektorer, skolkuratorer samt föräldrar. 4 Karen Slovak & Jonathan B. Singer 2011 Children & Schools 10 School Social Workers’ Perceptions of Cyberbullyin g Studiens syfte är tvåfaldigt. För det första att öka praktikers medvetenhet om nätmobbning som en viktig trend inom skolkurator professionen. För det andra att undersöka om skolkuratorer över skolnivåer uppfattar skillnader i nätmobbnings allvar och genomslagskraft samt även undersöka kuratorernas svar/agerande kring mobbningen. Det slutgiltiga respondent-urvalet bestod av 399 skolkuratorer utsprida över delstater i USA (Indiana, Iowa, Illinois, Kansas, Kentucky, Michigan, Ohio, Minnesota samt Nebraska). Av skolkuratorerna var 37,8 % tillhörande grundskolenivå, 32,3% tillhörande mellanstadienivå och 29.8% tillhörande gymnasienivå Kvantitativ. Enkät. Ja 5 Emily M. Lund, Jamilia J. Blake, Heidi K. Ewing & Courtney S. Banks 2012 Journal of School School Counselors' and School Psychologists ' Bullying Prevention and Intervention Strategies: A Look Into Real-World Att identifiera mobbnings-interventioner som används både av skolpsykologer och skolkuratorer samt att undersöka ifall om Efter exkludering av icke relevanta grupper för studien bestod slutgiltigt urval av 560 skolpsykologer och skolkuratorer. Av ursprungligt urval bestående av 762 individer Kvantitativ. Enkät Ja
Violence 10 Practices interventionern a som används stöds/inte stöds av empiriska bevis. var 49,6% skolpsykologer och 43.7% skolkuratorer 6 Jamilia J. Blake, Courtney S. Banks, Brenda A. Patience & Emily M. Lund 2014 Professional School Counseling 10 School-Based Mental Health Professionals ’ Bullying Assessment Practices: A Call for Evidence-Based Bullying Assessment Guidelines Studien har två objekt i åtanke. 1) att utforska typen av utbildning som elevhälsan erhållit relaterat till bedömning av mobbning. 2) att undersöka om skolkuratorer och skolpsykologer har unika roller i bedömning av mobbning. Det slutgiltiga urvalet innefattade 483 professionella, där 46,6 % var skolkuratorer och 53,4% var skolpsykologer Kvantitativ. Enkät Ja 7 Karen Slovak & Jonathan B. Singer 2014 School Social Work Journal 9 School Social Workers’ Responses to Victims and Perpetrators of Cyberbullyin g: Results from a National Survey Att förbättra förståelsen för interventioner som skolkuratorer använder med utsatta och förövare av nätmobbning. Samt att förbättra förståelse kring om skolkuratorer varierar sina intervention strategier baserat på svårighetsgrade n av nätmobbningen. Urvalet innefattade 302 skolkuratorer. Kvantitativ. Enkät. Ja 8 Linda Beckman & Curt Hagquist Views of Bullying and Antibullying Working Utforska skolkuratorer och skolsköterskors Urvalet innefattade fyra fokusgrupper. Två grupper för Kvalitativ. Fokusgrup per Ja
2016 Journal of School Violence 10 Styles Among School Nurses and School Social Workers in Sweden syn/upplevelse kring mobbning samt mobbnings förebyggande arbete bland elever. skolkuratorer (N=7) och två grupper av skolsköterskor (N=9). 9 Huseyin Uzunboylu, Basak Baglama, Nadide Özer, Tugba Kucuktamer & Marina Valeryevna Kuimova 2017 Social Behavior & Personality: an International journal 9 OPINIONS OF SCHOOL COUNSELO RS ABOUT BULLYING IN TURKISH HIGH SCHOOLS Att fastställa skolkuratorers åsikter om skolmobbning 25 skolkuratorer som arbetade på en av sex gymnasier i Osmaniye, Turkiet under det akademiska året 2015–2016. Kvalitativ. Observatio n, intervju och dokumenta nalys Ja 10 Jacqueline M. Swank, Sondra Smith-Adcock & Jo Lauren Weaver 2019 Professional School Counseling 10 School Counselors’ Roles and Responsibilit ies in Bullying Prevention: A National Survey Att genomföra en omfattande undersökning av skolkuratorers uppfattade roller och ansvarsområden i adressering av mobbning. Urvalet innefattade 228 skolkuratorer. Skolkuratorerna arbetade i grundskola, mellanstadier och gymnasium. Skolkuratorerna representerade skolor lokaliserade i 27 olika stater i USA.
Kvantitativ. Enkät.
4.3 Analysmetod
Resultatet analyserades med inspiration utifrån Forsberg och Wengströms (2016)
beskrivning av enkel form av innehållsanalys. Först lästes artiklarnas resultats delar igenom flera gånger. Därefter placerades innehåll som svara mot litteraturstudiens syfte och
frågeställningar i eget textdokument. Innehållet i textdokumentet kondenserades och text med liknande innebörd indelades i kategorier som slutligen bilda teman (se: tabell 4). Innehållsanalysen genererade i tre huvudsakligt framträdande teman (se rubrik 5: Resultat och analys). Vidare har ett ”aktivitetsmoln” konstruerats vilken presenterar en variation av initiativ och tillvägagångsätt som framträder i de inkluderade studierna.
Tabell 4. Exempel på analysprocess
4.4 Validitet och reliabilitet
Validitet avser om en undersöker det som avsetts undersökas (Thurén, 2007). Validitet berör även huruvida resultatet går att generalisera (Bryman, 2011). Jag anser att resultatets
generalisering möjligen skulle kunna problematiseras. Exempelvis kan en risk finnas att min förförståelse har inbringat upphov till en felaktig bild om studiens utforskade ämne. Trots ett objektivt förhållningsätt kan misstolkning inträffat. Ett exempel på misstolkning kan beröra bedömning om artiklars skolkuratorskontext stämmer överens med svenska förhållanden. Reliabilitet avser om ifall resultaten blir detsamma om undersökning genomförs på nytt (Thurén, 2007). Litteraturstudiens resultat kan förefalla att inte bli likadant om
undersökningen genomförs på nytt. Tidskontexten då en ny undersökning genomförs kan enligt min åsikt påverka resultatet genom att ny forskning möjligen har tillkommit. I övrigt bortsett från påverkan av exempelvis tidskontext och förförståelse skulle resultat vid ny undersökning möjligen kunna överensstämma med föreliggande studie. Överensstämmelse skulle möjligen manifesteras genom efterföljning av redovisad process för litteratursökning.
5 RESULTAT OCH ANALYS
Utifrån en genomförd innehållsanalys har sju empiriska kategorier genererats. De empiriska kategorierna resulterade i tre framträdande teman som sammantaget bidrar till att svara på litteraturstudiens frågeställningar. Varje enskilt tema efterföljs av en analys där tidigare forskning samt teori anknyts till resultat:
Figur 3. Teman och kategorier
5.1 Synsätt
5.1.1 Allmänorienterat synsätt
I en studie av Newgent, Lounsbery, Keller och Baker (2009) som har använt både en kvantitativ samt kvalitativ metod undersöks olika uppfattningar om mobbning i fyra mellanstadieskolor belägna inom samma skoldistrikt i USA. Som en del av studiens arbetsprocess genomförs individuella kvalitativa intervjuer bland annat med fyra
skolkuratorer. Dessa kuratorer är även en del av de medverkande respondenterna i studiens kvantitativa enkät. Av studiens resultat framkommer att skolkuratorerna karaktäriserade mobbning som ett problem i deras skolor. En av kuratorerna ser på mobbning som en inneboende del av det vardagliga livet och menar att mobbning är ett problem i hennes skola mestadels eftersom att det är ett problem överallt. En annan betraktar att sårade känslor berörande relationer och vänskap är de mest framträdande problemen i relation till
mobbning. Övriga två skolkuratorer indikerar att mobbning är ett problem i skolorna, dock betraktar de problemet som icke stort. Den ena påpekar enbart att mobbning är ett problem i skolan medan den andra förklarar att mobbningen är begränsad till några få skolklasser. I Uzunboylu, Baglama, Özer, Kucuktamer och Kuimova (2017) kvalitativa studie från Turkiet som undersöker 25 skolkuratorers åsikter om skolmobbning framläggs att
försiktighetsåtgärder för elevers säkerhet inom skolor inte är tillräckliga för att förhindra att mobbning manifesteras utanför den fysiska skolmiljön. Av Slovak och Singer (2014)
amerikanska kvantitativa studie redogörs att nätmobbning är ett växande problem, väldigt få av studiens 302 deltagande skolkuratorer rapporterade en minskning i nivå av nätmobbning. Forskarnas studie undersöker interventioner som används av skolkuratorer i arbetet med utsatta och förövare av nätmobbning. Studien undersöker även om skolkuratorer varierar sina interventionsstrategier baserat på svårighetsgraden av nätmobbningen. Av resultatet framförs att ett genomsnitt på 56,7 procent rapporterade att nätmobbningsfall i deras skolor var av en låg svårighetsgrad, 31,9 procent rapporterade en måttlig svårighetsgrad och 13,8
procent rapporterade en hög svårighetsgrad. En låg svårighetsgrad var definierad som att den utsatta kan uppvisa ångest samt isolation och en måttlig svårighetsgrad var definierad som att den utsatta påverkas i många områden så som exempelvis närvaro eller skolengagemang. Hög svårighetsgrad var definierad som att skada på den utsatta är allvarlig,
föräldrainvolvering, disciplinär eller rättslig åtgärd.
I en tidigare amerikansk kvantitativ studie av Slovak och Singer (2011) undersöks 399 skolkuratorers uppfattning av nätmobbning, svar eller agerande i relation till mobbningen samt om skolkuratorer över skolnivå uppfattar skillnader i nätmobbningens allvar och genomslagskraft. Av studiens resultat framkommer att skolkuratorernas uppfattningar om nätmobbning varierade. Skolkuratorerna instämde starkast med påstående om att
nätmobbning är ett problem på deras skola samt att nätmobbning inträffar utanför skolan. Totalt var det omkring 64 procent som höll med påståendet om att nätmobbning är ett problem på skolan, varav 46,7 procent instämde och 17,7 procent instämde starkt. I relation till påståendet om att nätmobbning inträffar utanför skolan var det totalt omkring 85 procent som höll med, varav 37,9 procent instämde och 47 procent instämde starkt. Av Slovak och Singer (2014) framkommer att skolkuratorer i arbete med nätmobbning bland annat uppfattar sig ha rollen att hänvisa till organisationer samt att tillhandahålla utbildning till elever om mobbning (se figur 4).
Figur 4. Rapporterade uppfattade roller i relation till nätmobbning (Slovak & Singer, 2014, s.7)
Swank, Adcock och Weaver (2019) som undersöker skolkuratorers uppfattade roller och ansvarsområden i adressering av mobbning presenterar en snarlik bild som Slovak och Singer (2011). I den amerikanska kvantitativa studien framförs att omkring hälften av de deltagande 228 skolkuratorerna identifierade sju problemområden som betraktades vara en måttlig eller allvarlig utmaning för skolor. Nätmobbning var ett av problemområdena som identifierats. Omkring 51 procent av respondenterna indikerade att nätmobbning var en utmaning, av dessa var det 80 stycken skolkuratorer som svarade att nätmobbning är ett mindre problem, 73 som svarade ett måttligt problem samt 44 som svarade ett allvarligt problem. Resterande sex problemområden som identifierades var att bli retad, att bli retad av samma kön, social uteslutning, skolk, oinvolverade föräldrar, samt omotiverade att lära.
Slovak och Singer (2011) visar vidare att andra trender i skolkuratorers svar om påståenden som de instämmer med eller instämmer starkt med är att nätmobbning är en fråga som förtjänar ökad uppmärksamhet, kan orsaka psykologisk skada, är skadligare än traditionell mobbning, borde hanteras av skolkuratorer samt likaväl som traditionell mobbning kan leda till självmord bland elever. Ur studiens resultat redogörs även för att skolkuratorer
tillhörande mellanstadienivå uppfattade nätmobbning som ett mer allvarligt problem än de tillhörande grundskolenivå och gymnasienivå. Kuratorer tillhörande gymnasienivå samt mellanstadienivå uppfattade nätmobbning som mer allvarligt och genomgripande än de tillhörande grundskolenivå.
Nätmobbning framställs tillsammans med social uteslutning, att bli retad samt att bli retad av samma kön som relationella former av mobbning (Swank m.fl., 2019). En snarlik bild bekräftas av flera studier (se: Jacobsen & Bauman, 2007; Lund, Blake, Ewing & Banks, 2012; Uzunboylu m.fl., 2017). I Jacobsen och Bauman amerikanska kvantitativa studie undersöks hur 183 deltagande skolkuratorer svarar på fiktiva mobbnings scenarion. Den relationella mobbningen presenteras som en form av social uteslutning som syftar till att förändra kamratgrupper och innefattar beteenden som ryktesspridning, skvaller samt att avsiktligt exkludera elever från aktiviteter. Lund m.fl. vill i deras amerikanska kvantitativa studie identifiera mobbnings interventioner som används både av skolkuratorer och skolpsykologer samt undersöka ifall om interventionerna som används stöds eller icke stöds av empiriska bevis. I forskarnas studie framförs relationell mobbning som karaktäriserad av uteslutning och skvaller. Den relationella mobbningen beskrivs i Uzunboylu m.fl. röra sig om att provocera andra individer. Vidare framkommer berörande relationell mobbning att skolkuratorer som erhållit utbildning om mobbning uppfattade den som mer allvarlig än skolkuratorer som inte hade någon utbildning om mobbning (Jacobsen & Bauman, 2007). Förutom den relationella formen av mobbning beskrivs mobbning även kunna vara av verbal samt fysisk form (se: Jacobsen & Bauman, 2007; Lund m.fl., 2012; Uzunboylu m.fl., 2017). Den verbala mobbningen presenteras i Jacobsen och Bauman studie röra sig om
smutskastande, retning och hot. En snarlik bild framkommer ur Lund m.fl. samt Uzunboylu m.fl., där den förstnämnda redogör för att verbal mobbning rör sig om smutskastande och retning medan den sistnämnda framför att det rör sig om verbala förolämpningar. Mobbning av fysisk form rör sig om beteende som att slå, sparka eller någon typ av öppet våld mot en elev (Jacobsen & Bauman, 2007). En liknande bild som Jacobsen och Bauman framläggs av Uzunboylu m.fl. som benämner denna form av mobbning som en fysisk aggression – att slå andra individer. Vidare framkommer ur Uzunboylu m.fl. att den form av mobbning som skolkuratorer mest rapporterade var den verbala efterföljt av fysiska mobbningen. Den minst rapporterade mobbningen var av relationell form. En snarlik bild uppvisar Jacobsen och Bauman där skolkuratorerna uppfattade fysisk samt verbal mobbning som mer allvarlig än relationell mobbning.
5.1.2 Individorienterat synsätt
I en kvalitativ studie från Sverige av Beckman och Hagquist (2016) utforskas skolkuratorers samt skolsköterskors syn eller upplevelse berörande mobbning och mobbnings förebyggande
arbete bland elever. Av studiens resultat framkommer en syn på mobbning som presenteras som individorienterad. Detta synsätt betraktar att elevers individuella svårigheter, kroniska tillstånd eller funktionsnedsättningar ger upphov till inblandning i mobbningsincidenter. Elever som led av hyperaktivitet samt bristande impuls kontroll avbildades som involverade i mobbningssituationer antingen som utsatt, mobbare eller mobbare-utsatt – det vill säga både en mobbare och utsatt. Ibland blev dessa elever även orättvist klandrade av andra elever och lärare. Barn med sociala interaktions svårigheter kunde uppfattas som provokativa, studiens deltagare indikerade att situationer som berörde dessa barn ansågs vara svåra att hantera samt någonting som de betraktade att de borde göra mer åt.
5.1.3 Miljöorienterat synsätt
Av Beckman och Hagquist (2016) studie identifieras ett miljöorienterat synsätt vilken innefattar en psykosocial syn där norm, kultur, familj, lärare samt klasskamrater betraktas som bidragande till involvering i mobbning. I den miljöorienterade synsätten förklaras bland annat status vara en orsak till mobbning. Exempelvis framhäver en av skolkuratorerna att individer kan av andra individer anses ha en hög status eller låg status. Kuratorn påpekar att det är de med högre status som mobbar de med lägre status. Status beskrivs i Beckman och Hagquist vara ett vanligt inslag i människors liv. Både vuxna och barn kan uppleva en informell struktur av sociala relationer som ges en bestämd form i vardagliga miljöer som exempelvis skolan. Av forskarnas resultat framförs vidare att status samt roller ansågs vara svåra att bli av med. En av de deltagande skolkuratorerna i studien lyfter upp att en ofta verkar träffa på barn som upplever att de har en roll som är svår att bli av med. Individerna kan ha varit med samma klasskamrater allt för länge, där de kan identifierats vara på ett visst sätt, exempelvis uppvisa antisocialt beteende och vara blyga eller vara tystlåtna och
tillbakadragna.
Mobbning ses kunna uppstå genom uppmuntran från andra individer. Exempelvis
framkommer ur Beckman och Hagquist (2016) resultat att om en elev eller klass uppfattades ha ett rykte om att vara bråkig kunde det i efterhand bli verklighet för denna elev eller klass. Vidare framläggs i resultatet av studien att vuxnas beteende även kan påverka en skolklass beteende gentemot enskilda elever. Exempelvis om en enskild elev beskrevs som misslyckad av den vuxna kunde andra elever agera på samma sätt gentemot denna elev.
5.1.4 Analys
Tidigare forskning som framhäver att det är kännetecknande för skolkuratorer att i sitt arbete utgå ifrån en helhetssyn (Isaksson, 2016; Isaksson & Larsson, 2017) kan i viss mån anknytas till skolkuratorers allmänorienterade synsätt på mobbning. Av skolkuratorers allmänorienterade synsätt på mobbning karaktäriseras mobbning som ett problem och framställs exempelvis vara en inneboende del av det vardagliga livet (se: Newgent,
Lounsbery, Keller & Baker, 2009) Utifrån det rollteoretiska perspektivet skulle denna synen på mobbning kunna tolkas ha manifesterats utifrån signaler från olika rollsändare som möjligen ger uttryck för mobbning som ett allmänt samhälleligt problem. Skolkuratorer kan
