Prov med cement- respektive slaggstabilisering vid Ö-vik 1975 : Lägesrapport 1978-01

(1)

Statensväg- ochtrafikinstitut(VTl) - Fack - 58101 Linköping _ P Nr 71: 1978 -NationalRoad&TrafficResearch Institute - Fack- S-58101 Linköping: Sweden S dd 000000 ISSN0347-6049

Prov med cement-respek _£

vid Ö-vik1975 00

ägesrapport 1978-01 |

tiveslaggstabilisering

(2)

[tens väg- och trafikinstitut (VTI) - Fack ' 581 01 Linköping

Nr 71 - 1978

ional Road & Traffic Research Institute ' Fack ' S-581 01 Linköping - Sweden

71

ISSN 0347-6049

Prov med cement- respektive slaggstabilisering

vid Ö-vik 1975

lägesrapport 1978-01

(3)

FÖRORD

Provvägen utfördes i augusti 1975 av vägförvaltningen i Västernorrlands län (VFY).

På uppdrag av Statens vägverk, tekniska avdelningen. (CF/TVb), har Statens väg- och trafikinstitut (VTI) medverkat vid utförandet och har i samband därmed ut-fört provtagningar, mätningar och observationer samt sammanställt resultaten i en byggnadsrapport°

Mätningar och provtagningar har efter provvägens fär_ digställande utförts av VFY och VTI och resultaten av dessa redovisas i lägesrapporter, av vilka här före-liggande är den andra. För att underlätta en fortlöp-ande bedömning av resultaten medtages i lägesrappor-terna såväl en beskrivning av provvägen, som tidigare redovisade delresultat° Denna lägesrapport är i huvud-sak författad av 8-0 Hjalmarsson.

Bedömning av provvägens samlade resultat göres i slut-rapport hösten 1979.

Linköping i januari 1978

@%W

Björn Örbom

(4)

I N N E H Å L L S F Ö R T B C K N I N G SAMMANFATTNING lo BESKRIVNING AV PROVVÄGEN 2e TIDIGARE RAPPORTER 3. UTFÖRDA MÄTNINGAR 4. MÄTRESULTAT 56 PLANERADE MÄTNINGAR 6. KOMMENTARER 6.1 Bärighetsmätningar 6.2 Jämnhetsmätning 6.3 Tjäle 694 Sprickbildning 605 Tryckhållfasthet Bilaga lm7 VTI MEDDELANDE 71 Sid 10

(5)

Prov med cement- respektive slagg-stabilisering vid ö-vik 1975.

Lägesrapport 78-01

av Sven-Olof Hjalmarsson

Statens väg- och trafikinstitut

Fack

581 01 LINKÖPING

SAMMANFATTNING

På enmindre länsväg i Y-län, väg 908 Nybyn-Skorped, utfördes 1975 en provväg i anslutning till ett större vägförstärkningsarbete med markstabilisering med ce-ment° Provvägen omfattade 4 provsträckor medvarierad tjocklek (15 och 20 cm) och vattenmättnadsgrad vid ut-förandet (<80% och >80%)o Dessutom utfördes en kortare provsträcka med en slaggprodukt (Merolit) som bindeme-del. Provvägen belades med 80 AB på'det stabiliserade lagret.

Avsikten med provvägen var att - förutom cementstabili-serade vägöverbyggnaders bärighetsegenskaper - speci-ellt studera hur dels vattenmättnadsgraden, dels be-läggningstjockleken inverkade på frekvensen tvärspric-kor synliga i beläggningsytan.

Bärigheten hos de med cement stabiliserade sträckorna, bestämd med fallviktsapparat som medelmodul, visar att sommarvärdena genomsnittligt minskade ca 35% under de första 2 åren. Variationerna i lagertjocklek (13-18 cm verklig tjocklek) gav inget tydligt utslag i bärig-heten. Tjällossningsbärigheten efter första vintern var genomsnittligt något lägre än sommarbärigheten före stabiliseringeno Efter andra vintern hade tjälloss-ningsbärigheten sjunkit ytterligare något, men den var dock fortfarande klart högre än motsvarande värde före stabiliseringen° -Stabiliseringen med slagg gav endast

(6)

II

en liten Ökning av bärigheten och denna hade efter 2 år sjunkit till ungefär samma värden vid motsvarande års-tid som före stabiliseringen, varjämte belastningsska-dor i beläggningen (krackelering) uppkommit.

Jämnhetsmätningarna i längdled gav ett genomsnittligt PSI-värde, som var lågt från början och sedan avtog tydligt under de första 2 åren, dock avsevärt mera under det första året än under den andra. En prognos, grundad på föreliggande korta mätserie, antyder att PSIuvärdet icke kommer att försämras så snabbt, att något behov av slitlagerjustering uppkommer ännu på åtskilliga år.

Tvärprofilmätningarna visar att ytans jämnhet mätt i tvärled fortgående försämrats något.

Frekvensen synliga tvärsprickor var efter l år låg, men ökade påtagligt under andra vintern, speciellt för sträckorna med de tunnare stabiliseringslagren. Den av-sedda variationen hos vattenmättnadsgraden hade ej upp-nåtts vid utförandet, utan den låg för samtliga sträc-kor under det kritiska värdet 80%, vilket skall leda till låg sprickfrekvens.

Tvärsprickfrekvensen efter 2 år var visserligen rela-tivtlåg, men däremot förekom vid samma tid längsgående sprickor bitvis i långt högre grad än normalto Orsaken är sannolikt att tjälrörelserna hos vägytan varit stör-re i vägens kantpartier än i mittpartiet, beroende på att överbyggnaden ofta var tunnare mot kanterna och att underlaget här ofta var tjälfarligareø

(7)

l. BESKRIVNING AV PROVVÄGEN

Provvägen är belägen på Väg 908, Nybyn-Skorped, delen Nybyn-Källom och har en total längd av 1500 m. Vägen är av typen mindre länsväg med en körbanebredd av ca 6,5 m.

Schematisk längdprofil över provvägen framgår av bi-laga l.

Undergrundens ytskikt på provsträckorna kan samman-fattningsvis sägas bestå av moräner av växlande farlighetsgrad, dock huvudsakligen II (måttligt tjäl-farlig)° Inom tvärsektionens mittdel, utåt vägkanterna var Överbyggnadstjockleken tunnare och moränen i under-grunden täckt med finkorniga sediment,

Provvägen utfördes i augusti 1975. Avsikten med prov-vägen är att söka klarlägga hur vattenmättnadsgraden i ett färskt, packat cementstabiliserat lager inverkar på uppkomsten av tvärsprickor av den typ, som fort-plantar sig genom asfaltslitlagret. Vidare var avsik-ten med provvägen att ur bärighetsmässig synpunkt pro-va stabilisering av en grusvägs ytskikt med en slagg-produkt, benämnd Merolito

2e TIDIGARE RAPPORTER

Byggnadsrapport, VTI Internrapport nr 234, "Prov med cement- respektive slaggstabilisering vid Ö-vik 1975", Lägesrapport 1977-02, VTI Meddelande nr 25, "Prov med cement- respektive slaggstabilisering vid Ö-vik 1975",

(8)

3. UTFÖRDA MÄTNINGAR

Tidpunkt för och typ av mätning som redovisas i läges-rapporter framgår av nedanstående tabell.

Tabell 1.

Dynamisk Spårbildm Jämnhet i Tjäldjup "Skadeinspekf _jProvborrw provbew ning längdled . tlon ' h_ning

lastning

(BIFROST) (CHLOE)

^"i

1975 1975 1975 1975 1975 4 p 1975

April, Maj Oktober Oktober Fr om NOVQm'yOktober m

Juni, Aug ber

1976 1976 1976 1976 1976 1976

April, Maj

Juni, Aug Augusti Augusti Tom Juni: Maj, Augusti September Fr o m

Ok-tober

1977 1977 1977 1977 1977 1977

Maj, Maj April April April

Juni, Juli 'Augusti Augusti Tom Juni Augusti

-4e DGWTRESIHIEAT

Resultat av ovanstående mätningar redovisas i bilaga 2 t o m 50

5. PLANERADE MÄTNINGAR

Av VTI planeras för 1978 endast inspektion och för 1979 fortsättning och avslutning av påbörjade mätserier för registrering av bärighet, ytjämnhet, tjäle samt

even-tuella skador.

(9)

6. KOMMENTARER

6.1 Bärighetsmätningar

Bärighetsmätning har utförts av VFY med fallviktsappau rat 1 punkter utmed 2 mätlinjer, belägna 0,5 m respek-tive 2,5 m till höger om vägens mittlinje. Under 1975 gjordes 3 mätningar före stabiliseringen och en mät-ning några veckor efter denna.

Under 1976 och 1977 har mätningar utförts vid ungefär samma tidpunkter som tidigarec

För varje provsträcka har E-modulernas medelvärde och deras standardavvikelse beräknats och angivits i

bilaga 2, sid 1-7. Av det sammanfattande diagrammet i bilaga 2, sid 1, framgår bl a följande:

Nedsättningen av bärigheten, som tidigare uppkom vid tjällossning och som i maj 1975 före stabiliseringens utförande var mycket märkbar, var för de cementstabili-serade sträckorna inte lika markant vid 1976 års

mät-ning.

'

Den vid tjällossningen 1976 uppmätta bärigheten hos dessa sträckor var sålunda högre än vid tjällossningen 1975, före stabiliseringen, men i allmänhet något läg-re än under sommaläg-ren föläg-re stabiliseringen (juni 1975). Vid 1977 års mätning har emellertid en fortsatt, all-män nedgång i bärigheten kunnat noteras, men fortfa-rande visar cementstabiliseringen en bärighetshöjande effekt vid tjällossningsperioden, om man jämför med tjällossningsbärigheten före stabiliseringen (maj 1975).

Vid en jämförelse mellan höstmätningarna 75 till 77 kan en genomsnittlig nedgång i bärigheten av storleks-ordningen 35% noteras.

Vidareñkån konstateras att'skillnadernäfimde cemenfl »

\ . M..

stabiliseradel lagrenns thijlejkarøde* pilla PRV-å

(10)

sträckorna (de verkliga tjocklekarna var l3, 16, 17 och 18 om för provsträckorna l, 2, 4 och 5 resp) icke gett utslag i de bärigheter, som uppmättes 1977. Under-grundens bärighet (E-modul) har tydligen haft ett domi-nerande inflytande på den bärighet, som uppmätts genom provbelastning på vägytan.

Sträcka 3 (Merolit-sträckan) har en betydligt lägre bärighet än de övriga sträckorna. Denna sträcka Visar också, i motsats till övriga sträckor, en del kracke-leringsskador i beläggningen.

6.2 Jämnhetsmätning

Jämnhetsmätning i längdled har utförts med VTI:s CHLOE-mätare. Resultatet redovisas som PSI-värde och

framgår av bilaga 3, sid 2 och 3. PSI-värdet för en

jämn Vägyta bör ligga vid ca 3,5-4,0. Av tabellen och diagrammet framgår att PSI-värdet redan vid 1975 års mätning var ganska lågt, Medelvärdet för alla sträck-orna var då lika med 3,18. Vid 1976 års mätning var medelvärdet för alla sträckorna lika med 2,64. Under 1977 gjordes två mätningar. Mätningen på våren gav ett medelvärde för alla sträckorna på 2,05, medan höstmät-ningen uppvisade ett medelvärde av 2,51. Jämfört med tidigare höstmätningar kan alltså en fallande tendens noteras även vid 1977 års mätning.

Om PSI-medelvärdena i stället beräknas med utelämnande

av sträcka 3 (Merolit), så att de avser enbart

cement-stabiliserade sträckor, erhålles vid de flesta mät-tillfällen något högre genomsnittliga PSI-värden som framgår av bilaga 3, sid 3.

Av speciellt intresse är givetvis om man av den hit-tillsvarande utvecklingen av PSI-värdena skulle kunna förutsäga provsektionernas livslängd, d v 5 tiden fram

(11)

i

till den tidpunkt, då jämnheten blivit så låg, att en omfattande renovering av slitlagret erfordras för att en acceptabel trafikbarhet åter skall uppnås. Detta stadium, uttryckt i PSI-termer, anses för större vägar, avsedda för hög trafikhastighet, ligga vid 2,5. För vägar av ifrågavarande typ kan man emellertid ifråga-sätta, om man inte borde välja ett lägre gränsvärde, förslagsvis PSI = 2,0. (En jämnhet mellan PSI=2,0 och 3,0 betecknades som 'fair' vid den 5-gradiga PSI-ska-lans kalibrering i USA i samband med AASHO-försöket). I bilaga 3, sid 4, har hittills uppmätta värden på PSI återgivits som funktion av tiden uttryckt i antal

månader. Under förutsättning att den nuvarande tenden-sen står sig under de följande åren skulle man ur dia-grammet kunna erhålla de cementstabiliserade provsträcu kornas genomsnittliga livslängd enligt.ovannämnda defi-nition genom extrapolering framåt i tiden av erhållna PSI-Värden till ett PSI-värde lika med något av ovan angivna gränsvärden. Detta är genomförbart för den föreliggande PSI-serien från sommar-höst 1975-77. För att kunna genomföras med'någon grad av noggrannhet har sambandet mellan PSI-värdet och trafikeringstiden ut-tryckts med ett samband av typen:

a

1351:5511?

där m är trafikeringstiden i månadero

I bilaga 3, sid 4, har de framräknade, för just detta

fall gällande värdena för a, b och x angivits.

Ur sambandet finner man livslängderna ca 4 år respek-tive 24 år med PSI-gränsvärdena lika med 2,5 respekti-ve 2,0 enligt ovan. Den förra livslängden kan knappast betecknas som tillfredsställande, medan den senare mer än Väl uppfyller rimliga krav. De framräknade livs-längderna grundar sig på ett utgångsvärde för jämnhe-ten motsvarande PSI = 3,28 enligt bilaga 3, sidan 3.

(12)

Som ovan angivits är detta ett värde som erfarenhetsv mässigt är lågt för svenska förhållanden. Ett utgångs-värde av PSI = 4,0 tordevara normalare vid

slit-lager av maskinlagd AB. För jämförelse har därför en

parallellkurva med utgångsvärde PSI = 4,0 inlagts i diagrammet i bilaga 3, sid 4. Som synes skulle den prognosticerade livslängden bli hög i detta fall även om man använder PSI = 2,5 som gränsvärde.

Att PSI-värdets medeltal under tjällossningen 1977 var 2,04 (bilaga 3), d v 3 ca 0,7 PSI-enheter lägre än mot-svarande sommar-höstvärde är med stor sannolikhet en följd av ojämna tjällyftningar. Man kan därför säga att dessa förändringar i PSI-värdet saknar intresse i detta fall, då det i första hand gäller att klarlägga trafi-kgnâ inverkan på överbyggnader av olika slag. Däremot bör givetvis de förändringar i PSI-värdet, som upp-kommer vid trafikeringen under tjällossningen, medräk-nas vid den bärighetsmässiga utvärderingen (livSlängds-beräkningen), vilket ju automatiskt blir fallet, om man grundar denna på en serie sommar-höstvärden från olika år i enlighet med vad som ovan visats.

Registrering av spårbildningstendenserna hos prov-sträckorna (jämnhet i tvärled) har utförts med VTI:s BIFROST-mätare. De i bilaga 3, sid 5 presenterade vär-dena är standardavvikelsen (uttryckt i mm) för de upp-tagna tvärprofilvärdena för samtliga sträçkor

respek-tive enbart cementstabiliserade sträckor.

En standardavvikelse av storleksordningen 1,5 mm anses Visa att vägytan har god jämnhet i tvärled.

Ur tabellen i bilaga 3, sid 4 framgår det att standard-avvikelsen var betydligt högre redan vid det första mättillfället, medelvärdet för de cementstabiliserade sträckorna var 3,2 mm. En förklaring till den dåliga jämnheten i tvärled från början kan vara att någon massaavjämning av ytan ej gjordes innan slitlagret av

(13)

80 AB utlades. Resultaten från 1976 års mätning visar att standardavvikelsen ytterligare ökat, medelvärdet för sträckorna var 4,5 mm.

Av 1977 års två mätningsserier framgår att standardav-vikelsen har ökat ytterligare, medelvärdet för de ak-tuella sträckorna blev 5,7 respektive 7,0. Standardav-vikelsen har alltså ökat från den första mätningen 1975 till 1977 års mätning med drygt 100%°

6.3 Tjäle

För registrering av tjäle finns på provvägen två

tjäl-gränsmätare. Mätarna har avlästs en gång i veckan under perioden nov-75 t o m juni-76 med undantag av några smärre avbrott.

Under perioden okt=76 t o m maj-77 avläses tjälen, men på grund av ett missförstånd avbröts mätningarna innan vägkroppen var helt tjälfri,

Resultaten framgår av bilaga 4, sid 1 och 2. Följande kan utläsas ur diagrammen.

Under vinterperioden 1975-76:

1. Maximalt tjäldjup under perioden = 1,43 m» 20 Upptiningen började första veckan i april. 3° Marken helt tjälfri andra veckan i juni. Under vinterperioden 1976 och -77:

10 Maximalt tjäldjup under perioden = 1,47 m. 2. Upptiningen började.första veckan i april.

TjälningSe och upptiningsförloppen de båda säsongerna var tydligen snarlika.

(14)

6.4 Sprickbildning

Ett av de uppställda målen vid provvägens planering var att undersöka om frekvensen tvärsprickor i slit-lagerytan på grund av krympnings- och temperaturrörel-serna hos det cementstabiliserade lagret påverkas av det cementstabiliserade materialets vattenmättnadsgrad vid utförandet°

Enligt vissa utländska uppgifter skulle man erhålla en markant minskning av tvärsprickfrekvensen om vatten-mättnadsgraden vid tillverkningen understiger 80%. Det visade sig dock att den uppnådda vattenmättnads-graden på samtliga provsträckor blivit lägre än plane-rat (jfr bilaga 5, sid 1) och på samtliga cementstabi-liserade sträckor var lägre än gränsvärdet 80%.

Av bilaga 5 framgår att frekvensen tvärsprickor genom-gående är mycket låg 1 år efter utförandet dvs

76-08-(enligt tidigare svenska erfarenheter av liknande :stabiliserade överbyggnadskonstruktioneri- dock som

regel utförda genom-verkblandning - uppgår sprickfreki-vensen efter 2v3 år ofta-till Q,60*0,90) och att någon skillnad i sprickfrekvens mellan de olika cementstabi-'

liserade sträckorna inte kunnat noteras.

Vid 1977 års mätningar iakttogs en.högre tvärsprick-frekvens vid vårmätningen än vid höstmätningen. Detta kan förmodligen helt tillskrivas beläggningens själv-läkande förmåga som gör det svårare att upptäcka tvär-sprickorna på hösten. Vidare framgår det av tabellen att tvärsprickfrekvensen har ökat markant under vintern 1976-77. Av tabellen framgår dessutom att en något

högre frekvens tvärsprickor på 15 cm stabiliserings-sträckorna (str 1 och 2) kan noteras än på 20 cm stabiliseringssträckorna (str 4 och 5).

(15)

Provsträcka 3, stabiliserad med Merolit, har inte er-hållit några tvärsprickor men däremot kan ett ökat an-tal krackeleringsskador (ytuppmjukningsskador) konsta-teras. Skadornas omfattning framgår av bilaga 6 sid 1-5.

Av samma bilaga framgår vidare den stora omfattningen av längsgående sprickor på de cementstabiliserade prov-sträckorna.

Omfattningen av den längsgående sprickbildningen före-faller på denna provväg blivit avsevärt mer omfattande än vad somhittills varit normalt för stabiliserade vägar med motsvarande geografiska läge° Tyvärr har kontroll av tjällyftningarna genom avvägning inte kunnat utföras hittills vid denna provväg. Vid mark-undersökningen i samband med stabiliseringsarbetets planering framkom emellertid det förhållandet att väg-sektionernas mittdel hade större överbyggnadstjocklek

(tjockare grusigt:lager) än kanterna, där moränen ofta var täckt med finkorniga sediment, således material av tjälfarlighetsgrad III (jfr byggnadsrapporten, Intern-rapport Nr 234, avsnitt 2.2). Med en sådan uppbyggnad av vägkroppen kan man befara att tjällyftningarna blir större utmed kanterna än i vägmitt. Vid tjälurgången tenderar i så fall vägsektionens form att övergå från konkav till konvex (jfr bilaga 7). De sprickor, som till följd av böjspänningarna av tjällyftningen ev uppkommit i det stabiliserade lagrets underkant, ten-derar vid vägsektionens formförändring i samband med urtjälningen att fortplanta sig uppåt genom det cement-stabiliserade lagret och beläggning och där öppna sig och framträda mycket markerat (bilaga 7).

Om ovan skisserade förlopp vid de längsgående spricåi kornas uppkomst skulle vara i huvudsak riktigt, så

skulle det, då vägkroppen är av ifrågavarande typ, vara nödvändigt att i samband med förberedelsearbetena

minska vägkanternas tjälaktivitet t ex genom en

(16)

10

ning och återfyllning med grusigt material, så att överbyggnaden i partierna utmed vägkanterna blir minst lika tjock som i vägmitt.

Slutligen kan framhållas att mittsprickorna torde ha blivit speciellt markerade i detta fall beroende på att slitlagret var av typen AB, som är relativt spröd. Ett slitlager av oljegrus, vilket är det normala vid denna vägtyp, ger mindre framträdande sprickor.

6.5 Trygkhållfasthet

För att bestämma det cementstabiliserade lagrets tryck-hållfasthet upptog VFY ett antal borrkärnor i septem-ber 1976.

Resultatet av provtryckningarna redovisas i lägesrap-port 1977w02, VTI, meddelande Nr 25.

(17)

811 ..

l

VT

I

VÄG

AV

D. s-0.

HJ

./

é;

4P

RO

VV

ÄG

Ö-VI

K

-7

5. VÄG

90

8. DE

LE

N

4_

NY

BY

N

-SK

OR

PE

D. .P

RO

VS

TR

ÄC

KO

R

FÖR

ST

AB

IL

IS

ER

IN

G

M

E

D

CE

ME

NT

RE

SP

ME

RO

Ll

T

(S

LA

GG

PR

OD

UK

T)

ovaasow

-LLywN311VA 9y1

NBllVA 'Va-.DHA S'?

1 GWQSOVN

-uwaBuV/x QQH

Ngum 'Va-.DHA U9

»139433 °/.-1 ||A O'L

NBNBO la-lMIA O'L

*NBLLVA 'IVNleO

NBllVA °/o"'.|.)"^ S'S

.LHOUBN °/o"'l>lll\ O'UZ

ovaasaw

-uwaauwx sy'l

NHLLVA 'yo-mm 5'7

mama:) °/.-1 4|A 02

mm

ovassovu

-LLYNNELUVA QQH

nam/A °/.-.I. l'l'^ 0'9

mawaa 'Yo-.DHA 0'1.

%

2 : e

5 :

W

028 7 LE

99

007

UJO

.U1

'BVl SlNBN 33

'GVlSlNBNBO

-03

9NIHBSI1I8VlSlN3W33

SNIUBSl'IIBVlSlNBNBD

-3N .

0 X\\\\\\\\\LXX\Y\\\\\\\Y \\X\\\\X\X\\\\\\\\XXYXX\ XXXXXXXXYXXXXXXXXXÄX\\\XX\X\X\\XXX\KXS\XX\X\\\\\YK\\\X\\\XXXLYX\X!

00 8/L /

S '8.1.8

087A.

THIS

. 991./L (Ill/l

Z '815

OOL/O

l '815

008/0

E'HLS

DSl

V T I M E D D E L A N D E 7 l

(18)

- _v-v.-- *

DYNAMISK E-MODUL (MEDELMODUL) MPa

(MEDELVÅRDEN ENL. BIL.2, SID 2-7)

300 1975

1976

1977

5 m 3. D. P I. ..__ ._ __ l 1 _| _.J

.

1

5

1

4 .

0 APR [MAJ [JUNI lJJLl IAUG |SEP APRIMAJlJLNIlJULIlAUG

MAJ !JUNI!JULI

2' S 200

.5

g

035. 100 0 E

ä

0

<_...1 UJ 3 100 9 > 2 En'_...1 0 -< I 0: LU 'ä 200 E

ä

0_g ₁₀₎ . m

á

200 100

MEDELMODULENS FÖRÄNDRING MED TIDEN HOS DEN OSTAB. RESF? STABlLISERADE VÄGEN.

(19)

Bilaga 2 *Sidan 2.

W

l)

DYNAMISK E-MODUL (MEDELMODUL) MPA

* wAwstând till vägmitt H.O,5 nu_{_.} '2Avstând.ti11 vägmitt§H7245.n1 1

' Efte ' _'Efter

På qrusvägenz) stab? _Eå grusvägep?) V 1 stap.3)

1, _1,7_ . r .4 i 11..--.- 24 < Strädka Séktion V750424*' 750523 - 750625 *750820*<; 750415-; 750523 '750624"4 750901 0/300 185 73 137 231 175 60 106 295 0/330 199 190 318 312 253 238 290 265 0/360 158 179 265 325 234 136 199 549 0/390 97 179 275 261 147 91 123 346 0/420 158 63 339 261 194 56 190 290 0/450 127 152 253 238 152 97 132 295 l 0/480 118 72 181 238 120 55 88 270 0/510 70 173 318 379 210 80 111 253 0/540 133 55 245 238 131 53 102 227 0/570 84 85 270 265 147 53 241 241 0/600 168 161 275 325 158 56 207 153 0/630 135 155 166 257 93 80 134 318 0/660 88 98 275 249 94 69 197 332 0/690 133 100 167 215 123 192 231 419 Mdlv. (Std.avv.) 132(39) 124(50) 249(63) 271(46) 159(49) 94(57) 168(62) 304(94) 0/720 98 122 257 325 125 55 122 295 0/750 120 104 275 325 168 57 253 241 0/780 161 63 339 275 194 54 151 122 0/810 93 78 173 241 84 78 265 253 0/840 95 110 190 275 123 57 155 171 0/870 110 73 279 398 135 56 175 166

2 0/900

70

80

108

199

84

57

115

202

0/930 140 87 138 204 161 63 143 159 0/960 73 105 185 199 158 56 101 187 0/990 127 67 194 197 171 55 183 270 1/020 140 92 218 312 155 58 161 133 1/050 161 98 184 265 135 57 125 197 1/080 115 58 128 197 147 55 75 215 Mdlva (Std.avv.) 116(30 87(20) 205(67) 262(64) 142(32) 58(6) 156(55) 201(52) 3 1/110 70 87 98 179 175 75 75 135 W 1/140 73, 75_ 101 122 162_ 58 57 75 Mdlv. 72 81 100 151 169 67 66 105

1)

2)

3)

grusvägens ytskikt.

'VTI DüibDEiêÃüH37i:

Vägens dynamiska medelmodul

På grusslitlager före stabilisering

(20)

Bilaga 2

Sidan

3_:-M

,_

._,

l

5 DYNAMLSKuE-MQDUL(MEDELMODUL) { MPA *

'AVStånd till.V39mi?E H 0,5:m

< ; 1941785819511; 2919911512 ,H -215.

_.

_

2)

;Efter3 _Q

2)

iEfter3)

På grusvägerg

,. A.

Stab. ,-På 9191517899955

__ _ ._, stab:

fsträcka Sektion 750424

>750523 .750625

750820 §« 750415

750523 - 750624 - 750901

.1/170

93

55

127

238

177

55

77

197 1/200

101

55

159

221

290

55

181

159 1/230

128

98

183

270

279

84

120

238 .1/260

140

128

192

261

133

93

101

270 *1/290

125

75

332

295

197

66

177

279 :1/320

109

78

270

346

169

85

194

332

4 1/350

133

85

261

249

162

56

128

190 1/380

137 g

92

290

362

113

56

153

183 1/410

147

93

241

284

162

59

101

241 1/440

150

111

245

388

149

87

179

332 1/470

88

115

147

306 ,

102

57

59 i

159 åMdlv. (Std.avv.)

123<22>

90(22 '222(65) 1293(53)'1 176(60)

68(15) 134<46> 235(63)

*

1/500

97 87'

>

158

295

76

63

134

168 1/530

102

1

60

275

339

98

56

128

187 1/560

105 i

57

210

325

185

63

175

284 '1/590

171

99

181

379

111

78

142

362 1/620

185

96

181

332

140

58

190

332

5 1/650

168

64

108

362

142

57

87

215 1/680

92

76

125

261

164

56

86

185 p1/710

101

59

125

318

140

61

108

212 11/740

84

61

120

234

150

55

95

215 1/770

98

84

125

224

171

59

70

104 1/800

199

121

128

318

190

62

88

192 Mdlv. (Std.avv.)

127(43)

79(21) 158(51) 308(50)

142(36)

61(6)

118<39>f 232<64>

1)

2)

3)

grusvägens ytskikt,. VTI MEDDELANDE 71

Vägens dynamiska medelmodul

På grusslitlager före stabilisering

(21)

Bilaga 2 Sådan 4/

A

_,

-_ _, ,_ .15,1

DYNAMISK E-MODUL (MEDELMODUL)

MPA

Avstånd till Vägmitt H'Q45 HIV

_{" ?"AYsEåndL-ül Yägmitt_ H. 225 .Am 2}

2) På slitlager av 80 AB 16t efter stabilisering av grusvägens ytskikt.

> _VTI_ MEDDELANDE 71

Efter stabiliseringz) ';1- Efter stabiliseringz)

_ Sträcka' Sektion. 760426

760514

760611 ' 760817 '; 760426

:760514

-760611 ,760817

0/300

122

90

115

161

192

75

86

150 * 0/330

215

199

339

245

419

339

590

637 0/360

275

249

379

408

455

419

637

681 0/390

179

185

204

300

362

265

190

295 0/420

227

128

105

129

185

125

164

210 '0/450

169

131

158

161

131

156

241

197

1 :0/480

166

103

117

223

111

85

133

215 50/510

192

158

290

370

119

98

121

253 !0/540

140

87

152

227

118 -

138

212 ?0/570

179

111

147

212

118

80

152

212 á0/600

190

4 m

134

212

78

62

118

177 :0/630

136

162

249

284

231

91

142

171 0/660

227

109

204

231

145

113

166

210 E

0/690

275 _

261 _

300

399

409

419

498

398 * Mdlv. (Std.avv.) ;192(47) 152<58). 207(90); 254<88> 1220(133) 179(133)'241(187) 287(169)

'

.0/720

'

275 f

190

270

284

238

153

224

249 0/750

185

118

185

275

150

94

146

194 0/780

118 L

78

109

159

76

62

86

106 0/810

157 :

114

238

295

74

114

204

199 0/840

230

164

215

231

102

98

156

197 _

:0/870

171

87

146

227

128

63

110

192

2 *0/900

133

141

171

218

123

185

166

245 :0/930

157

106

169

218

141

83

102

147 ;0/960

316

212

199

238

184

112

136

164 0/990

261

173

169

227

154

89

143

197 '1/020

179

82

146

181

106

63

82

95 v1/050

184

115

133

171

128

83

101

147 :1/080

v

243

128

122 _

137

325

159

164 Mdlv. (Std.avv.) '201(59) 131(42) '175(47) 220(48) 1-148(39) 104<39>

140(43) 177(46)

;

3 1/110_

97*

92

98

152

76

71

74

104 1/140

74

94

83

110

75

70

68

83 Mdlv.

86

93 -91

131

76

71

94

(22)

Bilaga 2

*§3än5z

_DYNAMISK E-MODULCMEDE- MODUL)%ZWNPA

9 91799919. .tai-1.4 vägmitt 87215994»

_AYSFånd till 7919111151: H 0,5 m,

Efter stabilisering2) '7 Efter stabiliseringz)

SträCka Sektion 760426

760514 '750611 ,760817 , 760426 * 760514

760611

760817

, 1/170

318

169

190

173

231

95

133

142 ; 1/200

295

147

181

187

166

92

118

128 1/230

290

185

215

245

123

207

261 ' 1/260

238

207

275

318

141

96

185

231 1/290

284

212

312

389

295

221

265

362 1/320

362

245

290

388

218

161

270 ;

306 '4

' 1/350

279

142

185

231

234

202

153 F

185 1/380

479

257

332

354

86

65

106 "

133 1/410

261

134

231

332

210

185

249

318 : 1/440

279

161

318

419

284

69

202

231 1/470

210

142

141

197

68

69

97

129 1/500

128 i

108

122 V

140 .

92

76

90

122 Mdlv. (Std.avv:) ?285(84) 176(46) ;230(73) 279(99) . 189(77) 121(56)

173(66) 212(85)

1/530

171

153

169

186

164

100

115

134 ' 1/560

142

83

134

185

192

83

115

197 . 1/590

192

145

241

354

181

179

290

339 ' 1/620

249

125

136

284

187

115

142

257 A 1/650

332

204

192

194

145

63

92

114 S

1/680

332

103

112

173

150

73

97

109 1/710

300

179

158

173

168

91

98

135 1/740

204

162

179

185

194

158

143

152 1/770

164

111

128

147

221

119

115

123 1/800

318

275

284

275

194 ,

146

171

181 Mdlv. (Std.avv.) '240(75) i154<56> 173(54) 216(66) - 180(23)4 113(38)

138(59)» 174(74)

1) Vägens dynamiska medelmodul

2) På slitlager av 80 AB 16t efter stabilisering av grusvägens ytskikt.

(23)

Bilaga 2 Sidan 6

DYNAMISK E-MODUL (MEDELMODUL) MPA

110,51n 112,51n SträCka sektion 770504 770526 770614 770706 770504 770526 770614 770706 0/300 111 103 112 132 71 - 75 85 « 0/330 185 227 249 284 372 294 372 466 0/360 270 253 294 329 466 399 453 578 0/390 202 181 245 279 192 117 227 194 0/420 161 105 122 142 175 90 111 122 0/450 171 162 187 245 164 202 181 294 l 0/480 131 86 106 149 128 73 103 127 0/510 166 159 204 231 71 85 75 133 0/540 101 62 101 123 94 - 43 108 0/570 116 - 115 143 106 - 117 135 0/600 142 108 142 185 87 - 68 98 0/630 177 116 168 147 192 97 107 168 0/660 158 125 164 158 122 91 87 97 0/690 275 294 .316 '335 . 335 342 353 .357 Medelvärde 169(53) 152<70> 180(72) 206(76) '184(122) 179(122) 170(131) 212(154) 0/720 212 179 202 234 185 136 204 207 0/750 145 128 161 190 126 74 ' . 95 132 * 0/780 202 73 102 128 76 - ; 70 89 0/810 106 101 138 185 58 64 106 152 0/840 159 171 185 212 113 92 i137 158 0/870 158 88 116 168 98 - 83 89 2 0/900 115 141 122 155 60 88 -125 145 0/930 109 100 121 150 133 66 74 82 0/960 169 156 152 179 122 80 82 96 _ 0/990 199 136 149 202 142 72 128 162 1/020 114 80 131 131 90 - 65 80 _ 1/050 164 120 159 159 140 77 96 108 _ 1/080 - 194, 90__ 110 110 _ 212 122 143 131 dedelvärde 157(38) 120(35) 142(30 169(36) 120(45) 87(24) 108(39) 125(39) 3 1/110 66 64 86 98 67 - 83 91 1/140 - - 80 95 63 70* 63 _ 70 Iedelvärde 66 64 83 97 65 70 73 81

VTI MEDDELANDE 71

(24)

Bilaga 2 Sidan 7

DYNAMISK E-MODUL (MEDELMODUL) MPA

H 0,5 m H 2,5m

Strädka

Sektion

770506

770527

770615

770707

770506

770527

770615

770707

1/170

125

86

80

105

129

59

86

86 1/200

179

100

128

155

131

69

87

98 1/230

234

164

168

131

137

95

183

202 1/260

224

146

185

207

105

128

138

190 1/290

227

164

221

238

181

146

215

253

4 1/320

265

218

265

212

164

197

238 1/350

179

131

143

183 A124

-

128

143 1/380

234

183

207

231 . 56

-

75

74 1/410

128

125

179 _204

173

115

192

215

1/440 275 183 238 .275 171 85 133 169

1/470

.115

146

152 7181

56

82

79

79 1/500

100 I 98

103 ;105

' j 79

82

92

96

Medelvärde 190(61) 145<40> 169<49> 194(55) 130<50> 103(35) 135<51) 154(66):

1/530

-128

123

134

142 '113

80

94

98 1/560

i 94

87

115

133 i134

86

103

113 1/590

147

173

207

257

179

137

197

241 1/620

173

115

133

171

137

72

103

142 1/650

207

134

138

164

83

65

79

87

5 1/680

92

90

125

137

103

57

87

100 1/710

138

114

140

126

128

80

96

102 1/740

159

106

149 .147

140

98

90

98

1/770 *133 107 125 >122 4147 73 87 90

1/800

249

215

279

197

142

140

145 Medelvärde

152(48)

126(40) 155(51), 168(55) '136(34)

89(29) 108(36)

122(46)

\ //\\l , I' ,/ VTI MEDDELANDE 71

(25)

.TVÃG 908 NYBYN-KÄLLOM(PROVVÃG Ö-VIK -75) VTI Bilaga 3

.. PLAN ÖVER LINJER FÖR JÄMNHETSMÃTNING

VÄGAVDSidên l

TL /ø

---:BIFROST- mätning , tvärprofilering ... .-- = CHLOE-mätning , längsprofilering 1. 04 .2 5m 0/ 70 0 1/ 10 0 'Il /.8 0

ST

RÃC

KA

1

-- ---u--_auh-d -M

ma--ø-u.u°mG---Da-__ ..

---tu

M

1/ 030 4 Fadnmuu-o- ballad ' . 118m 0/ 550 .En -CD-- -_ ha_ D Q C O I D . -_Tb-_ i! II I I

ST

RÃC

KA

5 '

"um-L-

: --1/_25Q_-.,.. '

.

.. -_1/..3..6_5.-_-

1 "

I'

ST

RÄC

KA

4

i ₁.. . _ -. .. .. .. __ .. . . I I

,*

...gul/:iii:

,

J

W850

'

1/ 630 '

OQO_ °--- - -°--__ _ = --qLu-qo-u a 5 M M '

a

n

ST

RÄC

KA

2

01 30 0 1I2_1_Q___--oq

{

1/540 d

1/16 6 paid _---_ .--. 1 01 2-_

_-0/340 -r

10m

.

.--.--lee§_-__..

---4---J-..

---.-_----_ __

l

1/1 (I) ST R 3 0/ 70 0 1/ 48 0

(26)

Bilaga 3 Sidan 2

RESULTAT ÖVER TRAFIKVÄRDEN MÅTT MED

CHLOE-MÄTAREN. PSl-VÃRDETS FÖRÄNDRING

MED TIDEN.

PSI

_P5'

5,0 *P J_ 5,0 -r- "

STRACKA 1

.

STRACKA 2

4:0 .P 5 10,0 '

3'0 ü

_{3:0 "'}

_\/

2,0 -

v

'2,0 --=

,

LO 7 1,0 .. 75 975 77 75 76 * 77

PSI

'

PSI

530 'b 0_ SJO 0- N

STRACKA 4

.

STRACKA 5

4:0 d. . 1 < ' i 4,0 4» 3.30 i. \ / I '340 -9 W

2,0 --

'

2,0 *r

_

.

1,0 -

1,0 -5

75

76 .'

77

75

76

77 FS!

5.0 T .,

STRACKA 3

4:0 .. (MEROLIT)

3,0 -»

2,0 "" \rr=ä-.

1,0

-75

75

77

VTI MEDDELANDE 7 l

(27)

Bilaga 3 Sidan 3

Resultat över trafikVärden mätt med CHLOE-mätaren.

Mätning utförd 751013

Riktning

27>F§I-Värden

- gåtr ed

6 _dSträcka

_{Mm »we M}

0 P

1

2

3

4

5 Mdv_1á5 Mdv 1, 2, 4, 5 ?

Höger _u körfält 2,97 2,94 2,63 3,22 3,41 g 3,18 3,28 Vänster körfält 3,44 3,28 2,93 3,40 3,54 Mätning utförd 760825 _Höger_körfält _2,44 _2,65 _1,83 _2,77 _3,23 2,64 2,79 Vänster körfält 2,61 2,93 2,16 2,49 3,32 Mätning utförd 770413 Höger J körfält 1,27 2,10 2,00 2,12 2,54 pmm Hçwim -G w 2,05.2. 2,04' Vänster körfält 1,38 2,16 2,14 2,19 2,57

Mätning utförd 770829

Höger körfält V 2,28 2,35 1,73 2,64 3,10 2,51 2,65 Vänster körfält 2,51 2,61 2,20 2,61 3,08 VTI MEDDELANDE 7 l

(28)

Bilaga 3

Sidan 4

LIVSLANGDSPROGNOSER

FÖR CEMENTSTABILISERADE STRÄCKOR BERÄKNADE UR UPPMÄTTA PSI-VÄRDEN

PSI 4,0 -wl T \ \\ 4 ' Nu.__.. 3:0 _\

Mmmm-mmm-\°

\

PSI - 45,22

-" "" - --...

/ _{i. 10.38,0} LO - ___ I T I I I r 1 I I I I I 1 i I I W T I I I I I I I 0 5x12 10x12 '15x12' 20x12 25 x12 (mån) PSI: 2,50: 45122 0 384 ger m 2 415,7 mån 2 4 år 1$ü64m°

PSI=2,00=

45122 0

ger m: 290,2 månåZLår

13,785 o» m '33"

VTI MEDDELANDE 71

(29)

Resultat av tvärprofilering mätt med BIFROST. Bilaga 3 Sidan 5 Mätning utförd 751009 Standardavvikelse (mm) Mdv Mdv Riktning mot str str

Skorped

l

2 Str§°ka

4

5 1-5

1, 2,

_ 4 och 5 Höger körfält 3,7 3,3 3,3 _2,7 4,2 . _3,3 _3,2 Vänster _ körfält 2,6 3,1 3,5 2,7 3,1 Mätning utförd 760827

Höger

'

i

körfält 5,9 6,9 5,6 .2,5 5,8 , . 4,5 4,5 Vänster * -körfält 3,8 *14,8 3,2 :3,1 .3,0 Mätning utförd 770415 AHöger_körfält _6,0* _7,1 4 _4,9 _2,6www _8,0 _ _5,6 _5,7 Vänster körfält 4,1 7,3 5,5 4,0 6,2 Mätning utförd 770829 Höger körfält 7,5 11,1 9,0 3,5 8,2 6,9 7,0 Vänster körfält 7,5 8,3 3,8 ,4,6 5,0 VTI MEDDELANDE 71

(30)

Bilaga 4 Sidan 1

1975

1976

mv

DEC

JAN

FEB

I MARS

10

APRIL MAJ JUNI J

43 1501. |52

121 141 '51 181

l 1121-| °1 HBLNBl

[ml L241 1261

2(1) -cm TJÃLDJUP

UÃLDJUP OCH UPPTINING VINTERN 1975/1976° l DIAGRAMMET REDO VISAS MEDELVARDET FRAN 2 ST TJALGRANSMATABE.,

(31)

Bilaga 4

Sidan.2

1976 A 1977

OKT 1

NOV

I

DEC

JAN

I

FEB

I

MARS

I

APR

'

MAJ

I

0 [031 [It'll 1511 [ZL [LV [61 18 1101 1.1203 '15 7 119!

100

-200 -J

cm

TJÃLDJUP

TJÄLDJUP ,OCH UPPTJNING VINTERN 1976/1977. l DIAçRAMMET

REDO-VISAS MEDELVÄRDET FRÅN 2 ST TJÄLGRÄNSMÄTARE.

(32)

Bilaga 5

Sammanställning över frekvensen tvärsprickor

F :: _ELÅE§____ E!

s våglängd m

Prov- Sektion Vid utförandet FS

StraCRa Typ CemQ- Vat-

»1Vatten-Nr. halt ten- mättn.-halt grad nom. '

(verk-lig)

Z Z _ Z _ 75-10 76-05 76-08 77-04 77-08 1 0/300-0/700 HV '7 6 52 0,01 0,06 0,06 0,30 0,20 (594) ' ' 2 0/700-1/100 LV 7 4,5 41 0 0,08 0,06 0,29 0,18

(3,7)

3 1/100-1/166 Mero- - - - i 0 0 0 O 0 lit

4 1/166-1/480 LV

7 4,5

44

0 0,07

0,05 . 0,20 1 0,10

' (490) 5 1/480-1/800 HV 7 6 59 0 0,07 ?0,05 0,20 0,15

(5,6)

Anm: LV = Låg Vattenmättnadsgrad HV Hög Vattenmättnadsgrad VTI MEDDELANDE 71

(33)

Sidañ l

INSPEKTIONSPROTOKOLL. VÄGBREDD 6 M.

movvzø = Ö-VIK -75

mm: 770829

svan: B. BJÖRN

-0/500

0/600

SSON

LAGNING

QMOO

' VTI MEDDELANDE 71

0/500

(34)

åiâååuzv

INSPEKTIONSPROTOKOLL. VÄGBREDD 6 M.

mm: Ö-VIK -75

mm: 770829

SlGN:B.BJÖRN-+__

mm

0/

SSON

NING

LAGNING

STRZ

0/600

0/700

0/800 '

' VTI MEDDELANDE 7l

(35)

.m N. WDZ/NQMODME H_H_>

000>

0090

00:..

m 1.5

0256

-MXU/.Ex

OZEM..

a mx0<mx

025m:

...MXU/§2

q Fm

oz_zo<._

20mm

82 8:_

. 80.: .

-zmQanzwa

amoâuåá

E... x_>-o "30,5%

.2 m oowmm0<> .440x0homamzopvmmmê

m cmnwm

(36)

Sidañ 4

lNSPEKTIONSPROTOKOLL. VÄGBREDD se M.

mmm: ö -VlK -75

mm:770829

sm: B.

BJÖRN-1/ 3 00

1/400

1/500

SSON

STR 5

LAGNING

1/200

1/ 300

VTI MEDDELANDE 7 l

1/400

(37)

Sidañ 5

INSPEKTlONSPROTOKOLL. VÄGBREDD 6 M.

PROJVÄG= Ö-VIK -75

mm=770829

snequaBJöRN-1/600

1/700

1/800

SSON

1/500

1/600

?Tr-H1- arr-annu? artnr: "11

(38)

Bilaga 7 . . a I o l I l 0 i 0 0 .0 o q i I i 0 0 O i v i O d i 0 i I l 0 0 0 0 0 .I l i i I i I O l i l O I O i I I O O I i O O I O O O O O C C O iC 0 i. . i 0 C l 0 i I O b C C U i U O O I O O i i CC I O i C O O O O i U C Q U I C O l Q O O l 0 I i. u I l i i i i 0 i .i 0 i C I i i I O 0 O i 0 O I O C l O i O l D O i O 0C O O O O O i C O 0 O I O O O O I 0 O O O O O I 0 O 0 i C O O O l I O O O i O O O II 0 I C l O 0 O i .i l O D Q 0 O i I C i i O i O U O C U . . . O . U . C U U U C . . . O . . . . U O . . C . q ' C . O U O O O O O C . C i U O O O . U U . O C C . O G . U . U . U . . . . O O O C 0 .I l I l D i l i i D i D O 0 C O i O i O O l O i O i O l I O I O O O I l O O O O O i O IO O I C O i O O O O O O I O O O i O O l O O O O O O I I O O i O C O C O 0 Q O 0 I i O I C 0. O O 0 O 0 I O I O I O O O O i 0 Q O C I i l O i l O O i 0 i 0 O O i O O O 0 O i i O O O O O O O O O 0 O O I O i I i O C O O 0 O I 0 l O O 0 ' O C O O. O O i 0 I i I I l O i O O O i O i O O i O O O O l O C O O C I O O O C C C O O O O O I O 0 O O O O I O i O 0 i O O 0 I O U O C O. O i 0 O i O O i O i O O 0 O i O O O O O i O O O i C U O O O O 0 0 O C I C C O i O O O D O O i i C C O. O O I O i l l O O O O i O O O i O O i 0 O O O l O O U O O I O O. I I O O i O O O O O O J O 0 O O C I O C O O O i i O. i O O O O O O O I O O I C.