Från legogubbar till legofigurer - En kvalitativ text- och bildanalys av Skolverkets webbutbildning ”Identitet, jämställdhet och digitalisering i förskolan”

LÄRANDE OCH SAMHÄLLE BARN–UNGA–SAMHÄLLE

Examensarbete i fördjupningsämnet

Barndom och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

Från legogubbar till legofigurer

En kvalitativ text- och bildanalys av Skolverkets webbutbildning ”Identitet,

jämställdhet och digitalisering i förskolan”

From legoguys to legofigures

A qualitative text- and image analysis of the Swedish national agency for education ”Identity, ender equality and digitization in preschool”

Maria Jönsson

Viveka Kronquist

Examen och poäng: Förskollärarexamen 210hp Examinator: Erika Lundell Datum för slutseminarium: 2020-06-24 Handledare: Despina Tzimoula

2

Förord

Vi är två studenter som i snart tre år har följt varandra genom utbildningen, vi har samarbetat, kritiskt granskat och stöttat varandra under utbildningens gång.

Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Despina Tzimoula för bra stöd, vägledning och reflektion under arbetets gång. Dina fina ord och positiva inställning har fått oss till att kämpa hela vägen. Vi vill även passa på att tacka våra respektive familjer för allt stöd under denna period som innefattat många långa kvällar och helger. Slutligen vill vi passa på att tacka varandra för ett fantastiskt samarbete trots de motgångar och omplaneringar som präglat starten av vårt arbete på grund av rådande samhällssituation med Covid-19.

Arbetet med insamlingsmaterial och skrivprocessen har vi genomfört tillsammans, där varje stycke gemensamt arbetats fram under hela studiens gång.

Malmö Universitet, Juni 2020

3

Abstract

Syftet med examensarbetet är att studera på vilket sätt verksamma pedagoger förväntas leva upp till den reviderade läroplanen med hjälp av Skolverkets webbutbildning Identitet, jämställdhet och digitalisering i förskolan. Digitalisering är nytt i förskolans läroplan, vilket pedagoger måste förhålla sig till, därför vill vi undersöka hur digitalisering förmedlas via Skolverkets webbutbildning samt hur digitalisering sätts i relation till jämställdhetsperspektivet. Som hjälp för att besvara vårt syfte kommer följande tre frågeställningar att besvaras, Hur kan begreppen jämställdhet och digitalisering utgöra en del i förskolans undervisning enligt Skolverkets webbutbildning? På vilket sätt kan digitala verktyg öka barns möjlighet till jämställdhet enligt Skolverkets webbutbildning? och Vilka normer förmedlar Skolverkets webbutbildning via texter och filmer?

Studien är en kvalitativ textanalys med en tolkande och abduktiv ansats bestående av två analysmodeller, dokumentär forskning och den hermeneutiska cirkeln. Studien utgår ifrån ett normkritiskt perspektiv samt begreppen jämställdhet och digitalisering. Urvalet består av de vetenskapliga artiklar, filmer och animationer som Skolverkets webbutbildning innehåller. Utifrån studiens syfte och frågeställningar visar resultatet på att webbutbildningen erbjuder en adekvat utbildning, där pedagoger ges möjlighet att fördjupa sina kunskaper kring digitalisering och jämställdhet ur ett normkritiskt perspektiv. Skolverket menar att förskolan utgör en betydelsefull del genom att kompensera de hem som av en eller annan anledning är socioekonomiskt utsatta för att minska den sociala klyftan. I relation till studiens resultat utgör förskolan en betydelsefull roll i samhällsutvecklingen. Skolverket vill förmedla normer i relation till läroplanens skrivelser, däremot tolkar vi det som att webbutbildningens filmer, bilder och animeringar inte förhåller sig till att utmana normer.

4

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 6

1.1 Syfte och frågeställningar ... 7

1.2 Skolverkets webbutbildning ... 8

2. Tidigare forskning ... 9

2.1 En likvärdig förskola ... 9

2.2 Jämställdhet i förskolans arbete ... 9–10 2.3 Digital ojämlikhet ... 10

2.4 Digital övervakning ... 10–11 2.5 Visuell dokumentation ... 11

2.6 Barn och pedagogers samspel med lärplattan ... 11

2.7 Makt, normer och delaktighet ... 12

2.8 Betydelsen av att minska den sociala klyftan ... 12

2.9 Vårt forskningsområde ... 12–13 3. Bakgrund ... 14

3.1 Medborgarfostran förändras över tid ... 14

3.2 Förskolans läroplan ... 15–16 4. Teoretiska utgångspunkter, perspektiv och begrepp ... 17

4.1 Normer och normkritik ... 17–18 4.2 Begrepp och perspektiv ... 18

4.2.1 Förskolan som en jämställdhetsarena ... 18

4.2.2. Digitalisering ... 19

4.2.3 Digitalisering i relation till jämställdhet ... 19

4.2.4 Genus ... 19

4.2.5 Etnicitets- och vithetsnormer ... 19–20 4.2.6 Socioekonomiska normer och perspektiv ... 20

5. Metod ... 21

5.1 Dokumentär forskning ... 21–22 5.1.2 Bildbaserad forskning ... 22

5.2 Kvalitativ text- och filmanalys ... 22

5.3 Tillvägagångssätt ... 23

5.4 Urval ... 23 5.5 Analysmetod ... 23–24

5

6. Analys ... 25 6.1 Medborgarfostran ... 25–26 6.2 Vad betyder digitalisering för Skolverket ... 26–27 6.3 Digitalt medborgarskap ... 27–28 6.4 Digitalisering som övervakning ... 28–29 6.5 Vad betyder jämställdhet för Skolverket ... 29–30 6.6 Normer, normmedvetenhet och normkritik ... 31 6.6.1 Vithetsnormen ... 31–32 6.6.2 Genusnormen ... 32 6.6.3 Normmedvetet förhållningssätt ... 33 6.7 Hur används begreppen jämställdhet, digitalisering och normer i

Skolverkets webbutbildning ... 33–34 6.8 Sammanfattning ... 34–35 7. Diskussion ... 36 7.1 Resultatdiskussion ... 36–39 7.2 Metoddiskussion ... 39 7.3 Yrkesrelevans ... 40 7.4 Fortsatt forskning ... 40 8. Referenslista ... 41–43

6

1. Inledning

Under vår verksamhetsförlagda utbildning vårterminen 2020 fick vi båda möjlighet att på våra respektive förskolor delta i varsin arbetslagsdiskussion kring Skolverkets webbutbildning Identitet, jämställdhet och digitalisering i förskolan. Vid en gemensam reflektion diskuterade vi de givande arbetslagsdiskussionerna vi fått ta del av. Båda reflekterade över vår kommande yrkesroll, där vi hoppas få möjlighet att arbeta på förskolor med en driven rektor som ger alla pedagoger möjlighet till att stärka sina kunskaper i samband med läroplans implementeringar.

Läroplan för förskolan Lpfö 98 (2018) trädde i kraft den 1 juli 2019 efter att regeringen beslutat om en revidering. Vi kommer att fördjupa oss i de förändringar som rör den nationella digitaliseringsstrategi som regeringen beslutade om 2017 samt förändringar i relation till jämställdhetsbegreppet, för att synliggöra hur Skolverkets webbutbildning kan bidra till förkovring i samband med läroplans implementeringar. Skolverket (2020a) menar att det är i förskolan som grunden för adekvat digital kompetens ska läggas. Digital kompetens förändras över tid i takt med att utvecklingen inom digital kompetens går fort framåt. Skolverket menar att det är betydelsefullt att förskolan förhåller sig till digitala verktyg på ett medvetet sätt som främjar barns lärande. Förskolan ska erbjuda alla barn lika möjligheter och rättigheter och detta kan ske genom att aktivt organisera och arbeta med jämställdhet. Jämställdhetsarbetet är uppdelat i olika nivåer vilka är huvudmannens, rektorns, förskollärarens och arbetslaget. Huvudmannen ansvarar för att utbildningen genomförs enligt nationella bestämmelser. Rektorn ansvarar för att jämställdhet integreras i verksamheten och för det systematiska kvalitetsarbetet. I förskolan ska det arbetas med jämställdhetsperspektivet för att förhindra att föreställningar om barns könstillhörighet blir styrande (Läroplan för förskolan Lpfö 98 2018; Skolverket 2020b).

Vi vill med vår studie skapa en fördjupad förståelse för ovan nämnda delar i den reviderade läroplanen samt synliggöra hur de förhåller sig och framställs som ett komplement till läroplanens implementering via Skolverkets webbutbildning Identitet, jämställdhet och digitalisering i förskolan.

7

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt verksamma pedagoger förväntas leva upp till den reviderade läroplanen med hjälp av Skolverkets webbutbildning Identitet, jämställdhet och digitalisering i förskolan. Digitalisering är nytt i förskolans läroplan och något som pedagoger måste förhålla sig till. Vi vill undersöka hur digitalisering förmedlas av Skolverket via vald webbutbildning samt hur begreppet sätts i relation till jämställdhetsperspektivet och det normkritiska perspektivet, eftersom dessa delar utgör en central del i den reviderade läroplanen. Som hjälp för att besvara vårt syfte kommer följande frågeställningar att besvaras:

• Hur kan begreppen jämställdhet och digitalisering utgöra en del i förskolans undervisning enligt Skolverkets webbutbildning?

• På vilket sätt kan digitala verktyg öka barns möjlighet till jämställdhet enligt Skolverkets webbutbildning?

8

1.2 Skolverkets webbutbildning

Utbildningen Identitet, jämställdhet och digitalisering i förskolan är utformad av Skolverket i samband med den reviderade läroplanen. Utbildningen kan ses som ett hjälpmedel för att omsätta teori till praktik men även för att vidareutveckla förskolans undervisning. I introduktionen framgår det att utbildningen bygger på beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Delarna består av teoretiska inslag och artiklar, filmer, interaktiva övningar och praktiska uppgifter. Några delar ska göras enskilt medan andra bör diskuteras i arbetslag eller på arbetsplatsen. Ytterligare ska det planeras och genomföras undervisningar som sedan ska utvärderas i relation till utbildningens olika perspektiv. Olika verktyg för att främja arbetet med jämställdhet och digitalisering i förskolan prövas genom utbildningens gång. I de interaktiva delarna synliggörs och praktiseras pedagogers kunskapsnivå samt att deras egna värderingar tydliggörs. Ett diskussionsforum är utformat för att ge pedagoger möjlighet att utbyta erfarenheter och dra lärdom av andra kollegor från hela landet. Utbildningen omfattar cirka tjugo timmar och syftar till att verksamma pedagoger inom förskolan ska bli mer medvetna om hur jämställdhet och digitalisering påverkar barns vardag och framtid (Skolverket 2019).

9

2. Tidigare forskning

I följande kapitel redogörs de forskningsfält som kommer att användas i studien. Vi har upplevt det svårt att hitta tidigare forskning inom det exakta området, vilket av oss kan ses som outforskat. Urvalet av tidigare forskning baseras på studiens relevans samt för att besvara syftet och de formulerade frågeställningarna. Utöver Skolverkets två centrala begrepp jämställdhet och digitalisering kommer vi att ta hjälp av normer, som en central del av vår studie, eftersom det blir ett förtydligande av studiens relevans för det kartlagda forskningsfältet.

2.1 En likvärdig förskola

Persson, senior professor vid Malmö Universitet fick 2015 i uppdrag av Skolverket och Vetenskapsrådet att undersöka kunskapsförmedlingen om barns uppväxt i ett samhälle präglat av ökad mångfald, ökad social skiktning samt utanförskap. Perssons studie En likvärdig förskola för alla barn innebörder och indikatorer utgår och reflekterar över att en förskola som inte är likvärdig löper större risk att förstärka och reproducera social ojämlikhet och segregation. En likvärdig förskola bör därför kunna möta barns olika villkor samt ge plats för att alla barn ska få utnyttja sin potential. Syftet med Perssons studie var att skapa ett kunskapsunderlag för att uppfatta innebörden av en likvärdig förskola samt definiera de områden som forskningen belyser som betydelsefulla. Resultatet och slutsatsen för Perssons studie är att förskolan riskerar att förstärka och reproducera social ojämlikhet och segregation om förskolan inte är likvärdig.

2.2 Jämställdhet i förskolans arbete

Ett av skolinspektionens uppdrag är att granska utbildningens kvalité och pedagogiska verksamhet. Wilborgsson (2017) från skolinspektionen blev ansvarig projektledare för en kvalitetsgranskning på uppdrag av regeringen under 2015 - 2017. Skolinspektionens övergripande syfte med studien Förskolans arbete med jämställdhet var att synliggöra om pojkar och flickor ges samma möjlighet att undersöka och utveckla intressen och förmågor utan begränsningar från stereotypa könsroller och könsmönster. Studiens metod har varit att iaktta olika förskolors arbete med jämställdhet. Resultatet för studien visar att jämställdhetsuppdraget inte genomsyrar verksamheten på de granskade förskolorna, på grund av att pedagoger och de flesta rektorer ofta kopplar jämställdhetsarbetet till individ och likabehandlingsplan.

10

Skolinspektionen menar att jämställdhetsarbetet behöver följas upp samt att verksamma pedagoger bör erbjudas kompetensutveckling. Ett osystematiskt arbete med jämställdhet kan enligt studiens resultat leda till att stereotypa könsstrukturer och könsnormer överförs vidare till barnen.

2.3 Digital ojämlikhet

Samuelsson (2014) problematiserar i sin avhandling Digital (o)jämlikhet?: IKT-användning i skolan och elevers tekniska kapital den digitala ojämlikheten via fyra delstudier och en kappa. Det övergripande syftet med avhandlingen var att öka kunskapen om digital ojämlikhet i förhållande till att kartlägga empirin samt teoretiskt tolka informations- och kommunikationsteknikens (IKT) användning bland barn och ungdomar. Samuelsson har använt sig av metoder såsom enkäter, systematisk kartläggning av tidigare studier, uppföljande intervjuer och diskussioner. Avhandlingens resultat visar på en digital ojämlikhet bland deltagarna, även om tillgången till IKT upplevdes hög. Resultatet visar även att begreppet tekniskt kapital innebär en fördjupad förståelse av digital ojämlikhet. Avslutningsvis framhåller studien att skolan inte erbjuder en likvärdig utbildning, vilket betyder att skolan inte klarar av sitt uppdrag. Samuelssons studie ligger till grund för en djupare förståelse av den medborgarfostran som Skolverket förmedlar via webbutbildningen eftersom den digitala ojämlikheten i samhället diskuteras. Medborgarfostran är ett begrepp som vi kommer att återkomma till senare i studien.

2.4 Digital övervakning

Lupton från University of Canberra, Australia och Williamson från University of Stirling, UK (2017) skriver i sin artikel The dataveillance of children and implications for their rights hur dataövervakning av barn kan ses som en konsekvens för barns rättigheter. Fokus för artikeln är integritetsfrågor i relation till digitaldata som genereras när barn deltar i digital teknik online. Artikeln ger en kritisk översikt över olika former av dataficering och dataförvaltning av barn från tiden som embryo till skolåren. Författarna menar att barn idag blir föremål för olika typer av övervakningsenheter som lagrar detaljerad information om dem. Frågor kring hur digitaldata påverkar människors livsmöjligheter och barns rättigheter med fokus på integritet diskuteras. Den övervakning kring barns resultat och framsteg i förskola och skola med hjälp av dagens digitala teknik, ses enligt författarna som en övervakning och bör belysas i relation till barns rättigheter. Lupton och Williamsons slutsats är att de har identifierat ett spänningsfält mellan

11

barnövervakning och pedagogers dokumentation i relation till barns rättigheter i förhållande till digitala verktyg. Lupton och Williamsons studie kan ställas i relation till frågor om förskolans digitaliseringsuppdrag som är en central del i Skolverkets webbutbildning.

2.5 Visuell dokumentation i förskolan

Sparrman och Lindgren (2010) beskriver i sin studie Visual documentation as a normalizing practice a new discourse of visibility in preschool hur de har valt att analysera och fokusera på visuell dokumentation för pedagogiska syften i förskolan. Författarnas empiriska analyser och diskussioner baseras på en pedagogisk serie som har producerats av Sveriges utbildningsradio, med uppdrag att sprida myndigheternas riktlinjer. Serien riktar sig till förskollärare och behandlar visuell dokumentation. Sparrman och Lindgren undersöker hur barn idag filmas med hjälp av digitala och tekniska verktyg för olika ändamål i olika sammanhang. Frågan Sparrman och Lindgren ställer sig är vad denna övervakning som barn utsätts för betyder för deras uppväxt, i en miljö där det anses normalt att övervakas av digitala och tekniska verktyg. Sparrman och Lindgren relaterar över att barn aldrig får påverka och reflektera över att de filmas och fotograferas, vilket författarna menar skapar ett ojämnt maktförhållande mellan barn och pedagoger baserat på visuell dokumentation i vardagen. Författarna framhåller att deras analys av serien visar att barn inte bara utvärderas och dokumenteras utan även observeras och övervakas.

2.6 Barn och pedagogers samspel med lärplattan

Nilsens (2018) studie Barns och lärares aktiviteter med datorplattor och appar i förskolan bygger på empirisk forskning om barn och pedagogers samspel i aktiviteter med lärplattan och appar i den svenska förskolan. Studien består av intervjuer och observationer. Syftet med studien var att bidra till en kritisk diskussion om den digitala teknologins roll i förskolan och skolan. Studiens resultat visar att de yngsta barnens aktiviteter är barninitierade och barnstyrda, de har stor agens och pedagoger deltar aktivt via ett stöttande samspel. Majoriteten av fyra-femåringars aktiviteter med lärplattan visar att det är pedagoger som initierar, planerar och styr aktiviteterna. Pedagoger stöttar och utmanar barnen vid användandet av olika appar, vilket Nilsen tolkar som att pedagoger försöker utmana barnen och på sätt närma sig utvecklingszonen. Lärplattorna och apparna används som ersättning för andra analoga verktyg. Författaren diskuterar samspelet mellan pedagoger och barn kring lärplattan och hur pedagoger bör använda sig av ett kritiskt förhållningssätt till digitala verktyg.

12

2.7 Makt, normer och delaktighet

Dolk (2013) belyser i sin studie Bångstyriga barn: makt, normer och delaktighet i förskolan hur maktrelationer mellan barn och pedagoger tar sig uttryck, förhandlas och påverkas samt vilka möjligheter barn har till “delaktighet, motstånd och nyskapande inom värdegrundsarbetet” (Dolk, 2013, s. 230). Författaren kopplar till maktbegreppet genom att beskriva hur makt skapas där det finns ett motstånd. Å ena sidan menar Dolk att normer är svåra att förstå och synliggörs mest och tydligast i effekterna de skapar. Dolk menar att samhället aldrig kan bli fri från normer eftersom normer reproduceras många gånger omedvetet. Å andra sidan kan pedagoger skapa förändring genom att medvetet upprepa annorlunda samt att använda sig av ett kritiskt förhållningssätt till normer. Normer kan ses som de ”osynliga” reglerna där pedagoger försöker leda barnen till den “rätta” vägen genom att tillämpa sin maktposition. En förtydligande av normer och ett normkritiskt perspektiv kommer att presenteras i teorikapitlet.

2.8 Betydelsen av att minska den sociala klyftan

Yoshikawa et al. (2013) beskriver i deras studie Investing in our future: The evidence base on preschool education att förskolan har betydelsefulla effekter för barns inlärning. Analyserad integrering av förskolor har gjorts i USA med syfte att sammanfatta den senaste rigorösa forskningen kring inkludering, som diskuteras i relation till förskolans utbildning. Resultatet visar att förskolebarn erhåller betydelsefull kunskap, jämfört med barn som inte går i förskola. Författarna menar att vidareutveckling och stöd i hur läroplaner implementeras för pedagoger och lärare kan leda till betydelsefulla fördelar för barns likvärdiga möjligheter till utveckling och utbildning. Yoshikawa et al. menar att en hög kvalité i förskolan setts gynna både barn från medelklassen såväl som socioekonomiskt utsatta barn, eftersom jämlikheten ökar och klyftorna minskar. En långsiktig effekt som synliggjorts är att samhället gynnas på grund av att fler slutför högre utbildningar, som leder till ökade inkomster, minskade tonårsgraviditeter och minskad brottslighet. Yoshikawa et al. diskuterar betydelsen av att erbjuda en likvärdig förskola för alla barn för att minska de socioekonomiska klyftorna.

2.9 Vårt forskningsområde

Vi har i detta kapitel valt att synliggöra tidigare forskning kring jämställdhet, digitalisering och normer kopplat till vårt val av undersökning. Den tidigare forskningen har hjälpt oss att erhålla en djupare förståelse för digitaliserings- och jämställdhetsuppdraget i den reviderade läroplanen

13

ur ett fördjupat socialt och samhälleligt perspektiv. Forskningsfälten bidrar till en grund för vår undersökning eftersom vi kommer att analysera Skolverkets webbutbildning Identitet, jämställdhet och digitalisering i förskolan, i förhållande till hur normer samt begreppen jämställdhet och digitalisering framställs i materialet. Den lucka vi vill fylla med vår undersökning grundar sig i webbutbildningens centrala delar jämställdhet, digitalisering och normer, vilket även ligger i linje med den reviderade läroplanen. Vi vill synliggöra hur den nationella digitaliseringsstrategin förhåller sig i relation till jämställdhetsuppdraget och det normkritiska perspektivet i det material som Skolverkets webbutbildning delger. Dessutom hoppas vi att vår studie ska bidra till ett ökat intresse hos verksamma pedagoger inom förskolan vad det gäller vidareutbildningar i relation till normer, normkritik och förskolans digitaliserings- och jämställdhetsuppdrag. Den tidigare forskningen som vi har lyft fram är relevant i relation till vår studie för att kunna diskutera våra resultat rörande digitaliseringsuppdraget, jämställdhetsuppdraget och det normkritiska perspektivet i en likvärdig utbildning för barn.

14

3. Bakgrund

Under denna rubrik vill vi ge läsaren en bakgrund till förskolans senaste revidering av läroplanen och dess historiska nedslag samt integreringen av digital teknik. Det historiska perspektivet kring medborgarfostran och förskolans läroplan handlar om att ge läsarna en förståelse av Skolverkets utbildningsmaterial.

3.1 Medborgarfostran förändras över tid

”Utbildning är inte bara en fråga om kunskaper och färdigheter, utan även om fostran - om att forma morgondagens medborgare” (Dahlstedt och Olson 2013, s. 9). Det var först efter andra världskriget som frågan om utbildning i samhället började diskuteras, medborgarna skulle fostras för en fungerande demokrati. Utbildning skulle ses som en medborgerlig social rättighet i skapandet av ett jämlikt samhälle i förhållande till arbetsmarknaden, något som kom att spela en stor roll för Sverige. Skolan måste fostra morgondagens medborgare, den goda medborgaren och skapa framtidens starka anställningsbara medborgare, för att förhindra att något likt det som hände under andra världskriget inte ska ske igen. Dagens förskola ska bedrivas i demokratiska former och utbildningen ska ligga till grund för ett växande intresse hos barnen för att aktivt vilja delta i samhället. Utbildningen ska utgå från vad som är barns bästa och förskolan ska spegla de värden och rättigheter som uttrycks i FN:s konvention om barns rättigheter (FN:s konvention om barns rättigheter 2009). Detta skulle kunna förklaras som en slags medborgarfostran, där den svenska staten påstår vad som är bäst för samhället och därefter ska förskolan förbereda barnen och utbilda dem till goda medborgare. Medborgarfostran har en direkt koppling till olika styrdokument, som Sveriges riksdag fastställer och i det följande avsnittet ska vi diskutera förskolans reviderade läroplan. Skolverkets webbutbildning tolkar vi ha en direkt anknytning till läroplanen som kan ses som en form av medborgarfostran och blir i sammanhanget relevant för vår studie, eftersom den nationella digitaliseringsstrategin innebär att Sverige ska vara bäst i världen på att hantera digitala verktyg. Skolverkets webbutbildning skriver fram digitaliseringsuppdraget i förhållande till jämställdhetsuppdraget och det normkritiska perspektivet för att skapa en helhetssyn, vilket kan ses som användbart i studiens resultatdiskussion.

15

3.2 Förskolans läroplan

Förskolans första läroplan implementerades i samband med att ansvaret för förskolan flyttades från socialdepartementet till utbildningsdepartementet. Detta ledde till att förskolan blev en del av utbildningsväsendet och en egen skolreform 1997 (Persson 2017). Läroplanen inleds med grundläggande värden som verksamheten ska vila på samt den beskriver förskolans uppdrag. Det innebär att förskolan ska förmedla, ta tillvara på barns rättigheter samt utveckla barns demokratiska förmåga. I den reviderade läroplanen som trädde i kraft 1 juli 2019 förstärks arbetet med digitalisering, det vill säga att varje barn ska få använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar utveckling och lärande. Begreppet jämställdhet har korrigerats i läroplanen för att stämma överens med övriga skolreformers läroplaner. Orden pojkar och flickor har bytts ut till barn, som i läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet 2011 benämns som elever. Utbildningsväsendets jämställdhetsuppdrag ska förankra och förmedla aktning för de grundläggande värderingar och mänskliga rättigheter som det svenska samhället lutar sig mot (Läroplan för förskolan Lpfö 98 2018; Skolverket 2020b).

Regeringen gav Skolverket i uppdrag att föreslå nationella IT- strategier för det svenska skolväsendet under 2015. Syftet var att förstärka och tydliggöra digital kompetens i styrdokumenten, stärka förskolor och skolors uppdrag inom området samt öka likvärdigheten mellan dem via en likvärdig tillgång till IT. En annan förutsättning är att stärka den digitala kompetensen för både barn, elever, pedagoger och rektorer. Under 2015 genomförde Skolverket en IT-uppföljning, där resultatet visade att det fanns ett stort behov av kompetensutveckling inom digitaliseringsområdet i förskolan. I Utbildningsdepartementets övergripande mål för Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet (2017), står det bland annat att alla barn och elever behöver erhålla en förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Både barn och vuxna behöver erhålla kunskap om hur teknik fungerar för att själva kunna använda den, något som blir alltmer avgörande för det kommande arbetslivet. Pedagoger som besitter adekvat kompetens inom digitalisering har möjlighet att utveckla undervisningen samt bidra till barns och elevers kunskapsinhämtning. Barns ska ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter, förstå risker och kunna värdera information. Skolväsendet kommer att spela en stor roll eftersom möjligheten till att utveckla förmågan att använda och skapa med digital teknik kommer att vara betydelsefull för barns utveckling. Inom förskolan handlar det inte om att varje enskilt barn ska få tillgång till ett digitalt verktyg, utan dessa ska användas i den pedagogiska verksamheten på

16

ett lämpligt sätt, antingen flera barn tillsammans eller tillsammans med en pedagog. Nilsen (2018) menar att Utbildningsdepartementets (2017) målformulering inte inkluderar en användning av digitala verktyg utifrån barns perspektiv, utan framhåller att pedagoger bör ta hänsyn till barns perspektiv i användandet av digitala verktyg.

17

4. Teoretiska utgångspunkter, perspektiv och

begrepp

För att besvara vårt syfte och våra frågeställningar kommer vi att ta stöd i olika teoretiska utgångspunkter. För att undersöka hur Skolverket via webbutbildningen förmedlar sitt material kommer den teoretiska grunden för studien att vara normer och normkritik. Därefter definieras de teoretiska begreppen och perspektiven jämställdhet, digitalisering, genus, vithets- och etnicitetsnormen samt den socioekonomiska normen och perspektivet.

4.1 Normer och normkritik

I denna studie kommer vi att diskutera vilka normer som Skolverket via sin webbutbildning upprätthåller, befäster eller utmanar samt vilka konsekvenser de får för förskolan, individen och samhället. Begreppet normer är enligt Martinsson och Reimers (2020) ett vardagligt ord som kopplas till betydelsefulla teoretiska aspekter av sådant som tillåter ojämlikhet och makt. Människans föreställningar och förgivettaganden visas i förhållande till hur världen kan förstås via vardagliga kunskaper i relation till makt och ett ständigt skapande av under- och överordningar. Eftersom normer alltid visar vad som anses “normalt” kommer föreställningar om vad som anses “onormalt” synliggöras såsom märkligt, annorlunda och underordnat. Det finns olika normer att förhålla sig till och eftersom de förändras och omvandlas i olika sammanhang och tider, är det värt att reflektera över att normer är föränderliga trots att det finns en trögrörlighet i denna föränderlighet. Skolverket (2009) menar att det normkritiska perspektivet inte innebär att omforma individer och få dem att passa in i samhällets outtalade normer, utan målet är att skapa en förståelse kring de ojämna effekterna som uppstår av normer med fokus på reproduktionen av makt. Teorier som kan hjälpa en normkritisk analys synliggör normer och makt. Även Skolverket skriver om normer som ett analytiskt begrepp. De menar att kunskap om normer kan användas som ett redskap för att granska, och se den eller dem som faller utanför det normalas gräns. Tankesättet att sortera och kategorisera in människor i grupper öppnar upp för inkludering eftersom det normkritiska perspektivet kan hjälpa människan att se bortom deras egna invanda normer och föreställningar om människan (Salmson & Ivarsson 2015).

18

Studien kommer att utgå ifrån ett normkritiskt perspektiv för att synliggöra de normer som Skolverket förmedlar via text- och bildmaterial. Genom att undersöka förekomsten och reproduktionen av genus-, vithets-, etnicitetsnormen samt den socioekonomiska normen kan vi lyfta fram och hjälpa pedagoger att se vilka normer som råder i samhället, inte minst i förskolan. En förklaring av de teoretiska begreppen genus-, vithets-, etnicitetsnormen samt den socioekonomiska normen och perspektiv presenteras senare i kapitlet.

4.2 Begrepp och perspektiv

För att vi ska kunna besvara vårt syfte och våra frågeställningar kommer vi i detta avsnitt att definiera de teoretiska begreppen jämställdhet och digitalisering som utgör webbutbildningens centrala delar. Genus-, etnicitets-, och vithetsnormen samt den socioekonomiska normen och perspektivet kommer att förklaras kort för att sedan utvecklas i analysdelen

4.2.1 Förskolan som en jämställdhetsarena

Begreppet jämställdhet började att användas i början av 1960-talet i Sverige enligt Eidevald och Lenz Taguchi (2011) som menar de att begreppet jämställdhet kan definieras som en könsneutralitet byggd på likhet mellan pojkar och flickor men att de via socialisationen blir olika. De jämställdhetssatsningar som framförallt har påverkat skolan innebär att få flickor i allt större utsträckning välja utbildningar som inte följer traditionella könsmönster, vilket kan ses som en koppling till dagens digitaliseringsuppdrag. Regeringen bestämde 2003 att en delegation för jämställdhet skulle finnas för förskolan, där uppdraget skulle vara att “lyfta fram, förstärka och utveckla jämställdhetsarbetet” (SOU, 2006:75, s. 3). Syftet med uppdraget var att det livslånga lärandet och utveckling skulle ses ur ett normkritiskt perspektiv i förskolan och att detta i sin tur skulle leda till att stereotypa könsmönster och könsroller på sikt skulle motverkas. Enligt Eidevald och Lenz Taguchi (2011) måste jämställdhetsarbetet börja redan med de yngsta barnen i förskolan för att åstadkomma förändringar och göra ett rättvist och jämlikt samhälle. Författarna menar att det är pedagoger som ska forma den kommande generationen och det kan ske med hjälp av att möjliggöra en social mötesplats där alla barn erbjuds samma möjligheter.

19

4.2.2 Digitalisering

Digitalisering kan beskrivas som ett tekniskt sammanhang där en omvandling från analogt till digitalt sker i syfte att kunna spara, överföra och bearbeta innehållet med hjälp av digitalteknik. Sveriges regering har ett övergripande mål om att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter med en vision om ett hållbart digitaliserat samhälle. I och med denna ambition har utbildningspolitiken en betydelsefull roll, där barn och elever ska uppnå en adekvat digital kompetens i relation till att kunskapsutvecklingen och likvärdigheten ska stärkas (Regeringen 2017). Definitionen av begreppet i förhållande till vår studie är att digitalisering är något som ska ses som ett självklart verktyg och komplement till övriga verktyg i verksamheten (Jfr Kjällander & Riddersporre 2019).

4.2.3 Digitalisering i relation till jämställdhet

Heikkilä (2019) redogör för hur jämställdhet och digitalisering kan kombineras via ett synliggörande av genusmönster som en del i digitaliseringsarbetet, för att skapa balans mellan pojkar och flickor i förskolan. En brist inom jämställdhet visas när det synliggörs hur pojkar och flickor erbjuds olika villkor och tillgång till att utvecklas och lära sig i förskolan.

Heikkilä menar å ena sidan att relationen mellan digitalisering och jämställdhet inte är något annorlunda jämfört med jämställdhetsarbete inom det analoga arbetet. Å andra sidan menar författaren att ett jämställdhetsarbete inom digitalisering bör främjas eftersom teknik, digitalisering och programmering är begrepp som redan är genuskodade åt de maskulina hållet.

4.2.4 Genus

Genus bygger bland annat på könsnormer, vilket innebär “att vi är och hur vi är flickor och pojkar” (Salmson & Ivarsson 2015, s. 194). Beroende på vilket biologiskt kön människan har, förväntas människan att vara och agera utifrån olika förutbestämda mönster. Salmson och Ivarsson menar att genusnormer ofta sorterar in människor i olika kategorier beroende på det biologiska könet. I analyskapitlet kommer genusnormer att fördjupas och synliggöras i förhållande till de material som tillhandahålls av Skolverkets webbutbildning kring jämställdhet och digitalisering

4.2.5 Etnicitet och vithetsnormer

Etnicitet handlar om att tillhöra en grupp som bland annat kan innefatta en gemensam kultur, hudfärg eller ett gemensamt språk. Ett agerande utifrån så kallade etnicitetsnormer innebär att

20

människor värderas via etnicitet eller hudfärg. I Sverige har vi en mångfald av etniciteter representerade men befolkningen domineras av vithetsnormen, vilket betyder att det finns en underliggande idé om vad som är hudfärg (Salmson & Ivarsson 2015). Etnicitet- och vithetsnormen kommer att fördjupas i analyskapitlet, framförallt i relation till det bild- och filmmaterial som Skolverket tillhandahåller via sin webbutbildning.

4.2.6 Socioekonomiska normer och perspektiv

Socioekonomi och klass är snarlika begrepp som handlar om grupperingar, vilket innebär att de är kopplade till makt, inflytande och resurser. Barn har olika förutsättningar redan från födseln då de föds in i den socioekonomiska klass som familjen tillhör. Socioekonomiska normer skapar förväntningar på människors konsumtionsmönster och de kulturella referensramar som finns. Denna norm kan delvis problematiseras eftersom den kan förändras i förhållande till vårt segregerade samhälle. Fattigdom och socioekonomi kan visa sig på olika sätt beroende på vilken socioekonomisk status som vederbörande tillhör (Salmson & Ivarsson 2015). I förhållande till förskolans digitaliseringsuppdrag samt den nationella digitaliseringsstrategin kan ett socioekonomiskt perspektiv erhålla en djupare förståelse för de resonemang som Skolverket synliggör via sin webbutbildning.

I detta kapitel har vi definierat de analytiska verktyg som kommer att användas i analyskapitlet. Med hjälp av dessa teoretiska utgångspunkter, begrepp och perspektiv kommer vi genom analysen att tolka och förstå hur Skolverket via webbutbildningen ser på och förmedlar jämställdhets- och digitaliseringsuppdraget samt förhåller sig till normer och normkritik. De begrepp som vi kommer att analysera utifrån är jämställdhet, digitalisering, normer, normkritik, genus-, vithets- och etnicitetsnormen och den socioekonomiska normen och perspektivet. Jämställdhets- och digitaliseringsbegreppet definieras ovan för att de ska kunna sätta studiens analysdel i ett sammanhang kopplat till studiens syfte och de formulerade frågeställningarna.

21

5. Metod

I följande kapitel kommer en beskrivning över den vetenskapliga metoden och hur vi som forskare har gått tillväga för att behandla materialet för studien. I relation till studiens syfte och formulerade frågeställningar har vi valt att utgå ifrån en kvalitativ dokumentär och bildbaserad forskning med koppling till det hermeneutiska perspektivet. I kapitlets olika delar redogörs det för metodval, tillvägagångssätt, vår forskarroll, urval samt analysmetod.

5.1 Dokumentär forskning

Dokumentär forskning grundar sig i en social undersökning som använder dokument såsom skriven text, digital kommunikation och visuella källor som primär empiri för studien istället för intervjuer, observationer och frågeformulär. Inom samhällsforskning reflekterar Denscombe (2018) över två användbara egenskaper oavsett dokumentets form. Det första är att dokumentet kan användas som belägg för något som är baserat på den information som dokumentet innehåller. Dokumentet eller som i denna studie en webbutbildning innebär att något betydelsefullt och användbart förmedlas, och det kan ses som en tydlig egenskap inom dokumentär forskning. Den andra egenskapen är att dokument utgör en föreställning om en stadigvarande handling, en stabil form som består en lång tid efter det producerats. Dokumentets innehåll ses varken som övergående eller flyktigt utan är något som sparats. Vår empiri kan på ett sådant sätt betraktas som dokument online. Informationskällan, i det här fallet Skolverkets webbutbildning kan ses som auktoritativ, objektiv och faktabaserad, eftersom det är staten som ligger bakom Skolverket. Webbutbildningen kan ses som både opartisk och trovärdig. Trovärdigheten över publicerade dokument på internet kan utgöra ett problem för forskaren på grund av de få restriktioner som finns gällande publicitet på internet. Detta ställer i sin tur höga krav på forskaren att noggrant utvärdera trovärdigheten i dokumentet för forskning (Jfr Denscombe 2018).

Tolkningen som görs i denna studie utgår från ett hermeneutiskt synsätt och tillvägagångssätt eftersom studien går ut på att beskriva, tolka och förstå Skolverkets material (Jfr Patel & Davidson 2013; Thurén 2019). För att kunna förstå en text måste forskaren förstå författaren bakom texten, med hjälp av inlevelseförmåga, medkänsla och empati kan forskaren förvandla sig själv till författaren (Patel & Davidson 2013). Inom hermeneutiken finns det skilda sätt att

22

förstå och tolka omvärlden, det vill säga ett fenomen kan förstås och tolkas olika av olika personer.

5.1.2 Bildbaserad forskning

Inom dokumentär forskning kan samhällsforskare använda bildmaterial som källa till forskningsinformation. Genom att titta på den faktiska information som bilden innehåller samt hur den framställer saker såsom dolda innebörder och symbolik anses bilden värdefull i forskningssyfte. De visuella bilderna kan ses som ett alternativ till ljudupptagning, skriftliga dokument, kvantitativa data och fältanteckningar. Vi har valt att använda oss av de bilder och filmmaterial som ingår i Skolverkets webbutbildning för att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar. Det som kan vara problematiskt med bilder och filmer är den sociala konstruktionen om bilderna och filmerna som i vårt fall bygger mer på upphovsmannens tolkningar än verklighetens objektivitet. Vi har inte publicerat Skolverkets bilder och filmer i vår studie utan endast tolkat och analyserat dem, därav har vi inte tagit hänsyn till upphovsrätten (Jfr Denscombe 2018).

5.2 Kvalitativ text- och filmanalys

Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod med en abduktiv ansats för att besvara studiens syfte. Denscombe (2018) menar att en kvalitativ metod intresserar sig för innebörder där forskaren vill skapa en djupare förståelse för ett fenomen i förhållande till kontexten. På så sätt skiljer sig denna metod ifrån en kvantitativ metod, som istället innebär att forskaren finner statistiskt verifierbara samband och slutsatser utifrån siffror, diagram och tabeller. En kvalitativ text- och filmanalys innebär att forskaren bearbetar materialet och tar fram det väsentliga via noggrann läsning av textens alla delar i relation till helheten och den kontext som texten omges av. Det handlar om att förstå textens budskap och det underförstådda, det vill säga det dolda som kan läsas mellan raderna. I och med att vi lutar oss mot hermeneutiken som metod, grundar sig vår förförståelse i de tolkningar av den kvalitativa text- och filmanalys som vi kommer att genomföra (Thurén 2019). Vårt syfte är att lyfta fram och problematisera de synliga och dolda budskap som kan hittas i materialet. Varje del av materialet har bearbetats gemensamt bit för bit uppdelat efter Skolverkets webbutbildning, för att gemensamt tolka och analysera texter och filmer sida vid sida.

23

5.3 Tillvägagångssätt

Vi började med att läsa igenom textmaterialet i sin helhet samtidigt som vi antecknade och markerade relevanta ord, påståenden och meningar. På liknande sätt tog vi oss an film och bildmaterialet. Genom att analysera materialet tillsammans kan ett säkerställande av studiens validitet och reliabilitet fastställas (Alvehus 2019; Larsen 2009). I analyseringen av empirin har vi kontinuerligt relaterat till teori för att successivt låta förståelsen för empirin växa fram via abduktion. Vi har valt att bearbeta webbutbildningen del för del, där vi har brutit ner den i olika enheter som vi sedan kodat utifrån normer och dolda budskap var för sig, för att sedan diskutera och analysera bit för bit tillsammans. Genom att arbeta med kodning av de olika delarna kan analysen bli mer sofistikerad, eftersom de olika enheterna paras ihop och försöker förklara varför och när de förekommer som de gör (Jfr Denscombe 2018).

5.4 Urval

Vi har valt att analysera en av Skolverkets två tillgängliga webbutbildningar som riktar sig mot förskolans pedagoger, för att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar. Webbutbildningen som finns tillgänglig på Skolverkets hemsida består av två delar, Pedagogiskt förhållningssätt och Barns berättande. Varje del består av tre artiklar, fem filer för kollegial reflektion som kopplas till artiklarna samt en fördjupningsdel. Totalt kan tre filmer, åtta animationer samt två interaktiva övningar ses. Även material för planering och utvärdering av undervisningar finns tillgängligt.

5.5 Analysmetod

Vår analysmetod kan kopplas till dokumentär forskning och den hermeneutiska cirkeln, eftersom vi i processen läst, förstått och tolkat materialet med grund i våra erfarenheter och förförståelser (Jfr Denscombe 2018; Patel & Davidson 2013). Analysmetodens syfte är att identifiera samband, mönster och gemensamma drag eller skillnader som sedan ställs mot teoretiska perspektiv, begrepp och befintlig forskning (Jfr Larsen 2009). Text- och bildanalyser tolkas, jämförs, resonerar och argumenterar resultatet utifrån ett normkritiskt perspektiv i relation till ett abduktivt förhållningssätt. Dokumentär forskningsanalys är en metod som kan upprepas och ligga till grund för andra forskare, eftersom vi som forskare får möjlighet att avslöja det underliggande i text- och bildmaterialet. Metoden kan problematiseras eftersom den tenderar att lyfta ut textens eller bildens betydelse och dess enheter från den ursprungliga

24

kontexten. Vi har valt att studera och tolka bilder och filmer utifrån dess innehåll, kontext och intention (Jfr Denscombe 2018).

25

6. Analys

I följande kapitel kommer vi att analysera och tolka empirin från Skolverkets webbutbildning Identitet, jämställdhet och digitalisering i förskolan, för att kunna besvara vårt syfte och våra frågeställningar utifrån de valda analysmetoderna som beskrivs i metodkapitlet. Den teoretiska grunden för analysen är normer och normkritik i förhållande till förskolans jämställdhets- och digitaliseringsuppdrag. Vi har valt att tematisera analysdelen utifrån de mönster vi har sett i Skolverkets webbutbildning. Kapitlet kommer att referera dels till den tidigare forskningen som beskrivs i kapitel två samt de teoretiska utgångspunkter, begrepp och perspektiv som vi redogör för i kapitel fyra. Avsnittet inleds med en redogörelse för hur medborgarfostran kan ses som en del av förskolans jämställdhetsuppdrag i förhållande till digitaliseringsuppdraget. Efter det kommer vi att redogöra för vad digitalisering kan ses betyda för Skolverket följt av avsnittet Digitalt medborgarskap. Därefter kommer vi att analysera digitaliseringsuppdraget kopplat till övervakningsperspektivet. Följande avsnitt behandlar hur Skolverket kan ses definiera jämställdhetsbegreppet. Därefter kommer vi att byta fokus från de teoretiska begreppen jämställdhet, digitalisering och de socioekonomiska normer och perspektiv som teoretiska verktyg. För att analysera, exemplifiera och diskutera normer och normkritik som en teoretisk grund i förhållande till de material som Skolverkets webbutbildning tillhandahåller med kopplingar till vithets- och genusnormen samt normmedvetet förhållningssätt. Följande kapitel redogör för hur begreppen jämställdhet, digitalisering och normer används i webbutbildningen. Avslutningsvis kommer analyskapitlet att sammanfattas.

6.1 Medborgarfostran

I detta avsnitt kommer vi att redogöra för hur medborgarfostran kan kopplas till förskolans jämställdhetsuppdrag. Det går att tolka som att webbutbildningen, utifrån introduktionsfilmen delvis kan ses som en medborgarfostran. Introduktionsfilmen beskriver hur utbildningen ger möjlighet att undersöka hur förskolans demokrati, digitalisering och jämställdhetsuppdrag hänger samman för att öka pedagogers medvetenhet kring hur dessa uppdrag påverkar barns vardag och framtid. Skolverket menar att webbutbildningen kommer att stärka pedagogers kunskaper och öka förståelsen för hur jämställdhet, digitalisering och identitet kan bli en del av förskolans undervisning. Utbildningens syfte är att leda till en ökad förståelse för normer och normmedvetenhet samt hur de hänger samman med samhällets digitalisering och demokrati. Dahlstedt och Olson (2013) menar att medborgarfostran har en central plats i skapandet och

26

formandet av utbildning och samhälle som leder till flera spänningsfält. Detta har kunnat urskiljas via följande frågor Vilken slags medborgare fostrats? Hur har fostran gått till? Vilken roll har utbildningen haft i sammanhanget? Samt Vilket idealsamhälle skapas? I skapandet av ett jämlikt samhälle och vad som anses bäst för barnen kan det tolkas som att digitaliseringsuppdraget går att urskiljas i introduktionsfilmen som ett led i att alla barn ska få möjlighet till likvärdig utbildning.

I detta avsnitt har vi redogjort för hur det teoretiska begreppet jämställdhet som Eidevald och Lenz Taguchi (2011) beskriver som en jämställdhetsarena, kan ses som ett led i den samhällsförändring som anses aktuell i förhållande till ett jämställt digitaliseringsuppdrag i förskolan. I nästa avsnitt kommer det att diskuteras kring vad digitaliseringsbegreppet betyder för skolverket.

6.2 Vad betyder digitalisering för Skolverket

I samband med förskolans senast reviderade läroplan kan webbutbildning ses som en tolkning av vad Skolverket vill förmedla, hur förskolan kan och bör använda digitala verktyg på ett medvetet sätt. Webbutbildningen kan tolkas som att Skolverket vill bidra till kunskap som sedan ska kunna gynna alla barns lärande oavsett normer och sociala förutsättningar. De digitala klyftor kring barns digitala förutsättningar som Samuelsson (2014) skriver om kan tolkas som en väsentlig bakgrund till att förskolan idag axlar ett betydelsefullt uppdrag eftersom alla barn ska erbjudas likvärdiga erfarenheter. Utbildningen i förskolan ska lägga grunden för att alla barn ska erhålla en adekvat digital kompetens som i senare skolformer ska fördjupas. Det framgår i Skolverkets webbutbildning hur digitala verktyg bör användas som en resurs, för att barnen i framtiden ska kunna delta aktivt och demokratiskt i samhället. Det kan ses som att Skolverket vill visa på argument för implementeringen av digitalisering, genom att skriva fram en helhetssyn inom området.

I webbutbildningens artikel Digitalt medborgarskap - en demokratifråga av Kyrk Seger skrivs det om barn som producenter och konsumenter i relation till digitala verktyg. Artikeln kan tolkas som något Skolverket vill att verksamma pedagoger ska reflektera över i arbetet med digitala verktyg, för att möjliggöra och erbjuda en adekvat digital kompetens. I webbutbildningen skrivs det om barns möjligheter att antingen se sig själva som användare eller skapare av materialet. I artikeln Digitalt medborgarskap - en demokratifråga står det:

27

En aspekt att granska är om applikationen gör det möjligt för barnen att själva bli huvudpersoner i det som görs. Till exempel kan läroplanens skrivningar om “barns egna initiativ, fantasi och kreativitet” (Skolverket 2018, s. 11) bli en motor i arbetet med det digitala i de fall som barnen kan lägga in egna bilder och kreativt skapa och bygga berättelser.

(Skolverket, webbutbildning Identitet, jämställdhet och digitalisering i förskolan, digitalt medborgarskap - en demokratifråga 2019, s. 5–6)

Citatet kan tolkas som en betydelsefull handledning för de pedagoger som känner sig osäkra på hur de ska förhålla sig och erbjuda adekvat undervisning, kopplat till läroplanen för förskolan. Citatet kan leda till att arbetslag börjar reflektera och diskutera gemensamt, vilket går att tolkas som ett medvetet mål från Skolverkets sida. Det kan tänkas att diskussionerna kan leda till att främja reflektioner kring jämlikhet och jämställdhet i vad som erbjuds i dagens förskola.

I detta avsnitt har Skolverkets syn på digitalisering diskuterats. I nästa avsnitt kommer vi att redogöra för ett digitalt medborgarskap kopplat till det kompensatoriska uppdraget och det socioekonomiska perspektivet.

6.3 Digitalt medborgarskap

I följande avsnitt kommer digitalt medborgarskap att redogöras utifrån ett socioekonomiskt perspektiv, med kopplingar till genusperspektivet. Kyrk Seger beskriver i sin artikel Digitalt medborgarskap - en demokratifråga som är en del av webbutbildningen, att det svenska samhället till stor del är digitaliserat. Kyrk Seger skriver hur digital kompetens anses betydelsefullt för att kunna ha inflytande och delaktighet i samhällets utveckling. Enligt Kyrk Seger behöver förskolans pedagoger reflektera över vad det betyder att vara en samhällsmedborgare idag, och hur barn ges förutsättningar att inta en digital medborgarkompetens. Detta avsnitt kan tolkas som en förklaring till implementeringen av förskolans digitaliseringsuppdrag, som ska lägga grunden för fortsatt utbildning och det yrkes- och samhällsliv som barn kommer att möta i vuxen ålder. I Kyrk Segers artikel Digitalt medborgarskap - en demokratifråga kan webbutbildningen ses som att vilja förmedla en koppling till Skollagen (SFS 2010:800) eftersom Kyrk Seger relaterar till att utbildningen ska vara likvärdig och kompensera för barn och elevers olika förutsättningar. I relation till den tidigare forskningen kring digitaliseringsbegreppet menar Samuelsson (2014) att internationell forskning kring digitalkompetens bland annat uppmärksammat att varken den digitala kompetensen eller den digitala tekniken är likvärdig eller jämnt fördelad mellan individer. Socioekonomiska faktorer har enligt Samuelsson visat sig vara en anledning till den digitala

28

ojämlikheten i samhället. För att minska den digitala klyftan menar Samuelsson att förskolans digitaliseringsuppdrag är betydelsefullt och kan förhindra digitala klyftor genom att erbjuda alla barn en likvärdig utbildning. Digitala verktyg bör användas i förskolan för att i ett tidigt skede undvika digitala klyftor samt för att erbjuda barn en ökad delaktighet som senare innebär att demokratiska medborgerliga rättigheter främjas (Kjällander och Riddersporre 2019).

Kyrk Segers beskrivning i artikeln Digitalt medborgarskap - en demokratifråga kring det svenska samhället som digitaliserat och hur digital kompetens anses betydelsefull i förhållande till inflytande och delaktighet i samhällets utveckling, kan ses som att webbutbildningen vill synliggöra genusnormen. Enligt förskolans läroplan ska verksamheten förhålla sig normkritiskt för att förhindra obalans mellan pojkar och flickors möjligheter till digitalisering i förskolans verksamhet ur ett jämställdhetsarbete. Kvinnor i relation till teknik placerar ofta sig själva och placeras i en ståndpunkt där de framstår som okunniga och otillräckliga, eftersom män under en längre tid ansätts mer kunniga inom området (Heikkilä 2019). I relation till Kyrk Segers artikel Digitalt medborgarskap - en demokratifråga tolkas det som att Skolverket vill bryta normen kring de stereotypa bilder som finns kring digitalteknik i skapandet av ett digitalt medborgarskap.

Denna del har diskuterat digitalt medborgarskap i förhållande till det socioekonomiska perspektivet, genusnormer och det kompensatoriska uppdraget. Följande avsnitt kommer att redogöra för digitaliseringsuppdraget som en form av övervakning av förskolans barn.

6.4 Digitalisering som övervakning

Under denna rubrik kommer webbutbildningens digitaliseringsbegrepp att tolkas i relation till övervakningsperspektivet med koppling till Lupton och Williamsons (2017) artikel The datafied child: The dataveillance of children and implications for their rights. I webbutbildningens artikel Vem äger bilden? av Sternö skrivs följande;

Nu lägger vi all kunskap om juridiken åt sidan en liten stund och tänker oss att vi visar ett fotografi av en människa för en grupp barn i treårsåldern. Vi frågar dem: ”Vem äger den här bilden?” Barnen kommer med stor sannolikhet svara att de anser att den person som syns på bilden äger bilden.

(Skolverket, webbutbildning Identitet, jämställdhet och digitalisering i förskolan, Vem äger bilden? 2019, s. 1)

29

Det visar sig i Skolverkets material att de förhåller sig kritiska eftersom de å ena sidan diskuterar digitalisering i relation till juridik och etik. Det går att tolka å andra sidan att Sternö skulle kunna diskutera digitalisering i relation till övervakningsperspektivet också. Lupton och Williamson (2017) menar att barn idag blir föremål för en mängd olika övervakningsenheter som genererar detaljerad information om dem, utan att barn egentligen är medvetna om deras juridiska rättigheter. Människan i citatet ovan kan ses som en övervakad person om inte personen i fråga gett sitt godkännande i spridning av bilden. Det kritiska synsättet som lyfts i citatet menar Lupton och Williamson behöver belysas och skapa diskussioner i verksamheten för att barn ska få möjlighet till utveckling inom ett medvetet och kritiskt förhållningssätt till digitalisering. De negativa konsekvenserna kring dataförvaltning av barn och deras rättigheter måste belysas menar Lupton och Williamson, eftersom barns möjligheter och livschanser blir alltmer formade av social sortering baserad på digital övervakning. De digitala slutsatser som företag utnyttjar för att skapa detaljerade profiler av människor via algoritmiska beräkningar är i stort sett omöjliga att utmana. Lupton och Williamson reflekterar över hur barn som ingår i utbildningssystemet övervakas på många plan, bland annat övervakas pedagogiska framsteg och resultat med hjälp av digitala programvaror. Lupton och Williamson menar att spridningen av barns data kan ses som påträngande, eftersom informationen kan användas för informationsspridning och beslutsfattande av personer i maktposition gentemot barnet.

I detta avsnitt har vi diskuterat hur digitaliseringsuppdraget kan utgöra ett övervakningsperspektiv. Barn ska enligt förskolans läroplan bekanta sig med digital teknik, men även ges förutsättningar för att kunna förhålla sig kritiskt till digitalisering. I nästa del diskuteras hur Skolverket ser på jämställdhetsuppdraget.

6.5 Vad betyder jämställdhet för Skolverket

Här ska vi först diskutera hur Skolverkets webbutbildning ser på begreppet jämställdhet generellt i relation till förskolans uppdrag med kopplingar till det socioekonomiska perspektivet och genusnormen. Vid flera av webbutbildningens reflektionsdelar relaterar frågorna till om några skillnader mellan pojkar och flickor upplevs samt om det synliggörs i verksamheten i förhållande till delaktighet och inflytande mellan könen. Jämställdhet definieras ofta som alla människors lika möjligheter, rättigheter och skyldigheter oavsett kön (Eidevald och Lenz Taguchi 2011). Enligt Skolinspektionen (2017) handlar jämställdhet även om pojkars och flickors relation till varandra samt hur dessa relationer förhåller sig till makt. Webbutbildningen

30

kan tolkas som att den utgår från denna medvetenhet om genus och kön för att väcka pedagogers tankesätt och synsätt, men även för vidare diskussioner i arbetslaget. I den reviderade läroplanen är jämställdhetsuppdraget särskilt framskrivet för att förskolan ska erbjuda alla barn oavsett könstillhörighet, att få pröva och utveckla sina intressen och förmågor, utan begränsningar från stereotypa könsroller och könsmönster. Det kan tolkas som att jämställdhetsarbetet har ett värde i sig utifrån förskolans värdegrund och demokratiuppdrag. Skolinspektionen (2017) menar att jämställdhetsuppdraget är komplext och att aktuell forskning visar att förskolor väljer antingen den kompensatoriska pedagogiken, som innebär att det könsöverskridande arbetet stärker flickor och pojkar i vad de antas sakna. Alternativt könsneutrala strategier, som bland annat handlar om att flickor och pojkar uppmuntras göra samma saker i en könsneutral lärmiljö. Skolinspektionens rapport visar att ungefär hälften av de granskade förskolorna inte erbjuder barn att pröva varken olika lärmiljöer, ett varierat utbud eller en variation av material i den fria leken, utan barn använder det material de själva väljer och får tillgång till under sin lek.

I webbutbildningens olika delar har vi reflekterat över att jämställdhetsbegreppet förekommer vid upprepade tillfällen. I materialet blir det inte tydligt vilken definition Skolverket har av begreppet jämställdhet. Det tolkas som att det används på lite olika sätt. Exempelvis så skrivs det i webbutbildningens artikel Barns berättelser att “En likvärdig förskola, där alla barn får möjlighet att utvecklas så långt som möjligt är viktig för alla barn. Men den kan sägas vara särskilt viktigt för de barn som kommer från ogynnsamma förhållanden” (Skolverket, webbutbildning Identitet, jämställdhet och digitalisering i förskolan, Barns berättande 2019, s. 6). Frågan är om jämställdhet i alla lägen syftar till jämställdhet mellan kön, eller definierar Skolverket begreppet i linje med jämlikhet. Framförallt tolkas det som att jämställdhetsbegreppet används i resonemangen kring samhällsklyftorna och det socioekonomiska perspektivet. Alltså kan materialet tolkas som att Skolverket menar att jämställdhet mest handlar om klass. Utifrån studiens analys kan det tolkas som att begreppet jämlikhet hade passat bättre i de delar som webbutbildningen inte endast fokuserar på jämställdhet mellan pojkar och flickor.

I följande avsnitt kommer vi att byta fokus från teoretiska begrepp och perspektiv som teoretiska verktyg, till att analysera, exemplifiera och diskutera normer och det normkritiska perspektivet som en teorigrund i förhållande till de material som Skolverkets webbutbildning tillhandahåller.

31

6.6 Normer, normmedvetenhet och normkritik

Detta kapitel kommer att analysera hur Skolverkets webbutbildning förhåller sig till normer, normmedvetenhet och normkritik. Webbutbildningens första del Pedagogiskt förhållningssätt kan ses som en del där normer förklaras på ett djupgående sätt via artiklarna Normmedvetet förhållningssätt, Makt och maktstrukturer och Fördjupning om intersektionalitet: Normer, normmedvetenhet och normkritik. Vi ska här analysera hur de animerade figurerna ser ut med tanke på normer. I den tillhörande filmen Intersektionalitet och i fördjupningsartikeln Fördjupning om intersektionalitet: Normer, normmedvetenhet och normkritik diskuteras det om intersektionalitet i relation till utbildningens jämställdhetsuppdrag. Det kan tolkas som att de ovan nämnda artiklar är relevanta för webbutbildningens syfte eftersom utbildningen kan ses som att den vill förmedla de normer och den normkritik som diskuteras i vårt samhälle i förhållande till jämställdhet. Vi undersökte hur figurerna i materialet ser ut för att synliggöra om Skolverket förhåller sig till de normer som skulle kunna utmanas istället för att reproduceras. I relation till webbutbildningens syfte som vill främja ett jämställdhetsarbete för en likvärdig förskola för alla barn, blir det relevant att lyfta hur materialet upprätthåller eller bryter mot normer. Först kommer vi att koppla Skolverkets webbutbildning till vithetsnormen, därefter genusnormer och till sist ett normkritiskt förhållningssätt i förskolan.

6.6.1 Vithetsnormen

Här ska vi diskutera representation av hudfärg i materialet. Vithetsnormen diskuteras på följande sätt i en av webbutbildningens texter Normmedvetet förhållningssätt som stöd för likabehandling i förskolan av Åkesson. För att exemplifiera och förtydliga använder hon sig av ett citat av medieforskaren Habel (2008) “Ett av mina första försök i förskoleåldern var att räta ut afrohåret med tvål” (Åkesson 2019, s. 3). Det går alltså att säga att utbildningen i text ger uttryck för en medvetenhet om vithet och normer. Det kan tolkas som att Åkesson vill använda citatet för att framföra tyngden i citatets innebörd och betydelse, gentemot överordnade normer om vithet. Åkessons val av citat tolkas som ett tecken på hur samhällets yngsta medborgare påverkas och upplever de rådande normer som är överordnade i samhället. Citatet kan ses som ett diskussionsunderlag i förhållande till jämställdhetsuppdraget eller den likvärdighet som bör genomsyra förskolans verksamhet.

Vi undersökte även bilderna och filmerna i materialet. Det gav en annan bild än texterna i webbutbildningen, samtliga figurer var vita föreställande vuxna och barn. I de animerade

32

bilderna tolkas det som att barn animeras på ett förhållandevis neutralt sätt, vad det gäller genus, pojkar och flickor kan tolkas som att de får lika stor plats i utbildningens olika delar. I relation till utbildningens syfte som vill främja ett jämställdhetsarbete för en likvärdig förskola för alla barn så blir det relevant att lyfta hur materialet upprätthåller eller bryter mot normer. Det går alltså att se en motsägelse i text och bild, där texten beskriver en sak och visar på en medvetenhet om makt och normer, men bilden i materialet upprätthåller normer eftersom det är personer med normativ hudfärg som syns på bild. Analysen visar en självmotsägelse i materialet, webbutbildningen kan säga emot sig själv eftersom de visuella materialen förmedlar en genomgående överordnad vithetsnorm.

Skolverkets webbutbildning vänder sig till verksamma pedagoger, frågan vi ställer oss är om Skolverket generellt ser förskollärare som vita medelålders kvinnor? Frågan kommer att diskuteras i följande del som rör genusnormen.

6.6.2 Genusnormen

Denna del kommer att analysera webbutbildningens filmmaterial som består av en introduktionsfilm samt två undervisningsfilmer Pedagogiskt förhållningssätt och Barns berättande. Vi har undersökt och reflekterat över vilka människor som synliggörs utifrån ett genusperspektiv. Det kan tolkas som att de personer som synliggörs kan definieras som kvinnor och män. Dock framträder kvinnor vid fyra tillfällen medan en man endast syns vid ett tillfälle. Mannen kan även tolkas som överordnad kvinnans yrkesroll eftersom han benämns som rektor. Reflektioner kring hur barnskötare framställs mot förskollärare har analyserats eftersom barnskötare i webbutbildningen kan ses som unga tjejer, i förhållande till förskollärare som kan ses som vita medelålders kvinnor. Skolverkets material kan alltså sägas skapa en bild av att de som arbetar på förskolan är äldre kvinnor i rollen av förskollärare, yngre kvinnor som barnskötare, och män som rektorer och överordnade. Oavsett om detta stämmer med hur det ser ut i verkligheten så liknar det många vanligt förekommande föreställningar om förskolan. Vad det gäller representation av genus går det att säga att Skolverket inte bryter mot normer i sitt val av personer som synliggörs

I förhållande till genusnormen har vi diskuterat hur rektorns, förskollärares och barnskötares roll exponeras i Skolverkets webbutbildning. Här under kommer ett normmedvetet förhållningssätt att undersökas i förhållande till Skolverkets webbutbildning.

33

6.6.3 Normmedvetet förhållningssätt

I denna del kommer vi att undersöka hur materialet som ingår i Skolverkets webbutbildning förhåller sig till normmedvetenhet. Skolverkets webbutbildning framhåller exempel på hur ett normmedvetet förhållningssätt kan implementeras i verksamheten stegvis, då det är de små förändringarna som kan göra stor skillnad. Ett flertal exempel som kan kopplas till förskolans vardag synliggörs i artikeln Normmedvetet förhållningssätt som stöd för likabehandling i förskolan av Åkesson. I artikeln redogörs det för hur pedagoger använder begrepp som legofigurer eller legopersoner istället för legogubbar. I artikeln exemplifieras ett normmedvetet förhållningssätt med benämning av leksaker. Ett annat exempel som lyfts i artikeln Normmedvetet förhållningssätt som stöd för likabehandling i förskolan är vilka appar som pedagoger väljer att ladda ner till de digitala verktygen utifrån ett normmedvetet förhållningssätt. Skolverket har alltså valt att synliggöra hur ett normkritiskt förhållningssätt kan se ut i förhållande till olika vardagssituationer. En tolkning av detta är att ovan nämnda exempel handlar om pedagogers normmedvetenhet som kan kopplas till Sparrman och Lindgrens (2010) diskussioner kring att formulera och sprida värderingar och normer.

I detta avsnitt har ett pedagogiskt förhållningssätt diskuterats i förhållande till normmedvetenhet. Följande kapitel kommer att belysa hur begreppen jämställdhet, digitalisering och normer används i Skolverkets webbutbildning.

6.7 Hur används begreppen jämställdhet, digitalisering och

normer i Skolverkets webbutbildning

I detta avsnitt kommer vi att redogöra för hur Skolverkets webbutbildning utgår från begreppen jämställdhet, digitalisering och normer. Det kan tolkas som att det inte är en tillfällighet att begreppen jämställdhet, digitalisering och normer är centrala för Skolverkets webbutbildning. Begreppet digitalisering är nytt och jämställdhetsbegreppet har reviderats och förtydligats i den senast reviderade läroplanen för förskolan. Begreppen och webbutbildningen kan ses som att den ligger i tiden för den svenska samhällsutvecklingen och dess demokrati (Martinsson & Reimers 2020). I Skolverkets webbutbildning förklaras begreppen jämställdhet, digitalisering och normer samt att de sätts i relation till förskolans uppdrag. Utbildningsdelarna innehåller ett historiskt perspektiv, webbutbildningen kan ses som att den vill förmedla och ge deltagarna möjlighet att erhålla en djupare förståelse till varför begreppen jämställdhet, digitalisering och