BARN–UNGA–SAMHÄLLE
Examensarbete i fördjupningsämnet
Barndom och lärande
15 högskolepoäng, grundnivå
Förmänskligade djur,
familjekonstellationer och goda
intentioner i normbrytande bilderböcker
Human orientated animal, family constellation and good
intentions in norm-breaking picture books
Therése Arthursson
Hanna Svensson
Förskollärarexamen 210hp Examinator: Camilla Löf Datum för slutseminarium: 2019-06-04 Handledare: Camilla Safrankova
1
Förord
Vi vill passa på att tacka vår handledare Camilla Safrankova som med mycket god handledning och stöttning hjälpt oss genom hela vår uppsatsprocess. Dessutom är vi glada att du introducerat oss för kritiska vithetsstudier som har varit mycket intressant och lärorikt för oss båda. Vi vill tacka alla nära och kära som har stöttat oss längs vägen men även Åsa Pettersson på Lomma Bibliotek. Extra stort tack till Hannas syster, Evelina Svensson som varit en trygg klippa i alla lägen och även givit oss råd och tips för att dra detta iland. Vi har gemensamt samlat in teori och material och samtalat med varandra vilket gör det svårt att säga exakt med vem som har gjort vad. Vi har varit lika delaktiga och delar därmed lika stort ansvar i uppsatsen. Till sist vill vi tacka varandra och oss själva att vi inte slutat kämpa.
2
Abstract
En betydelsefull effekt av förskollärares val av böcker för barn är att en bok förmedlar normer till barn. Denna uppsats syfte har varit att undersöka hur bild och text
framställer normer i normbrytande bilderböcker. Våra frågeställningar behandlar på vilket sätt heteronormativitet och vithet framställs i bilderböckerna samt vad
förmänskligade djur gör med normbrytande framställningar i bilderböckerna. Vi har studerat fem stycken utvalda bilderböcker som bryter mot normer med visuell
textanalys som metod. Som teoretiskt perspektiv har vi använt socialkonstruktivism, att samhället är social konstruerat i människors samspel med varandra och de analytiska begreppen är vithet och heteronormativitet.
Resultatet av heteronormen i bilderböckerna visade sig ha en modern syn och flera olika familjekonstellationer framställdes. Angående vithet syntes det att trots goda intentioner till att bryta normer bidrog det till att normer om vithet förstärktes. Förmänskligande djur möjliggör att fler barn kan känna igen sig i bilderböckerna samt att det kan vara enklare att ta upp känsliga och obehagliga ämnen med karaktärer av djur. Det blir svårt att dra en generell slutsats av framställningen med förmänskligade djur då det är
handlingen i boken som är avgörande. Beroende av bilderbokens ämne är det ibland mer fördelaktigt med framställning av mänskliga karaktärer och ibland med djur.
Nyckelord: Bilderböcker, förmänskligade djur, förskola, heteronormativitet, normer,
3
Innehållsförteckning
1. Inledning 4
1.1 Problemformulering 4
1.2 Syfte och frågeställningar 6
1.3 Disposition 6
2. Teori och begrepp 7
2.1 Socialkonstruktivism 7
2.2 Normer och normkritik 8
2.2.1 Heteronormativitet 9
2.2.2 Vithet som norm 10
2.5 Förmänskligade djur 11
3. Tidigare forskning 12
3.1 Barnlitteratur 12
3.3 Familjekonstellationer 13
3.4 Att relatera till djur 13
4. Metod 15
4.1 Forskningsansats 15
4.2 Urval och avgränsningar 16
4.3 Etiska överväganden 17
4.4 Tillförlitlighet 17
4.5 Material 18
5. Resultat och analys 20
5.1 Könade förväntningar 20
5.1.1 Familj 21
5.2 Vithetens underliggande norm 23
5.2.1 Biroller 24
5.3 Förmänskligade djur i bilderböcker 25
6. Diskussion och slutsatser 27
7. Referenser 30
4
1. Inledning
Sverige framstår och rankas som ett av de mest jämställda länderna i världen och i jämförelse med de andra nordiska länderna har Sverige beskrivits ha en
institutionaliserad modell för jämställdhet (Martinsson, Griffin & Giritli, 2016). Ett fokus inom jämställdhet är att uppmärksamma attityder, normer, värderingar som gör skillnad för livsvillkor för kvinnor och män. Detta påverkar inte bara en människas möjligheter beroende på kön utan likaledes av den socioekonomiska grupp man tillhör: exempelvis etnicitet, ålder eller sexuell orientering (www.jamstalldsmyndigheten.se).
Det har blivit allt vanligare att läsa barnböcker som ”bråkar” med normer i svenska förskolor (se ex. Dolk, 2013). Gustafsson & Westin (2018) menar att bilder i böcker kan bidra till att förstärka och upprätthålla normer, vilket kan påverka läsarens bild av vad som är normalt och åtråvärt, både vad gäller ens självbild och bilden av andra; detta beroende på exempelvis vilka kroppar, beteende och känslor som förmedlas i
bilderböckerna. Heimer (2018) beskriver samtidigt att alla barn ska kunna relatera till och känna sig inkluderade i befintlig litteratur. Författaren påpekar även att individer ska få uppleva att de bidrar utifrån sina egenskaper och erfarenheter samt känna värdet av olikheter (a.a).
Utifrån detta kan vi konstatera att det ligger i tiden att reflektera kring vilken litteratur som erbjuds för barn och eftersom normkritik blivit alltmer uppmärksammat inom förskolefältet liksom barnlitteraturen ser vi det som ett intressant och viktigt fält att undersöka utifrån kontexten bilderböcker för barn. I juli 2019 träder den nya Läroplanen för förskola (2018) i kraft. Den kommer fokuserar mer på språk, lärande och
identitetsutveckling där just böcker och högläsning ska vara en central del inom förskolan, vilket gör det ännu viktigare för förskolläraryrket att reflektera kring vad vi läser för barn.
1.1 Problemformulering
Böcker, bilder och berättelser kan bli till hjälp att ifrågasätta begränsande normer och bekräfta de barn som bryter mot dem. Enligt ett normkritiskt perspektiv att komma tillrätta med exkluderande strukturer måste vi ha fokus på normerna som upprätthåller
5
dem. I arbete med barn är vikten av representation en betydande del i samband med att arbeta med normkritik, detta för att ge inspiration till nya tankemönster, stärka
självkänslan och förmedla allas rätt och möjlighet till att vara sig själv. Barn kan således finna förebilder, vidga sina perspektiv samt träna sin empati genom litteraturen
(Gustafsson & Westin, 2018). Salmson & Ivarsson (2015) menar att genom medvetna bokval öppnas möjligheten upp att presentera många olika sätt att förhålla sig och leva för att på så sätt vidga normer. Det är betydelsefullt att alla barn får möjlighet att känna igen sig i sina förhållanden såsom hudfärg eller familjeform. Boken fungerar på sätt och vis som en spegel där barnen kan identifiera sig själva och därav får ett budskap om sin plats i samhället (a.a).
I samband med den kommande läroplanen uppstår funderingar kring vikten av vad som läses och vilka karaktärer i bilderböckerna som barn kan identifiera sig med. Salmson & Ivarsson (2015) konstaterar att inom förskolans verksamhet är det normkritiska
perspektivet en viktig del av det demokratiska arbetet. Barn ska få utvecklas och inte hämmas av de normer eller föreställningar som finns om exempelvis kön, etnicitet, funktionsvariation etc (a.a). Detta går i linje med vårt uppdrag som förskollärare (Lpfö98 rev. 2016) att sträva efter att motverka könsmönster och könsroller, där barn inte blir begränsade utifrån stereotyper.
Det har gjorts studier kring normer, normkritik och bilderböckers betydelse för barns identitetsskapande, men det finns en avsaknad av studier som lyfter hur normerna faktiskt görs i bilderböcker ur en svensk kontext. Dessutom är de flesta studier av kvalitativ karaktär i form av intervjuer och observationer där barn är i fokus, vilket är anledningen till att vi har valt att fokusera på hur böckerna bryter mot normer samt vad som utmanas i normbrytande bilderböcker och vad som inte gör det. I denna studie används begreppet normbrytande eftersom vi valt bilderböcker som vi anser ”bråkar” med normer.
Vi valde att avgränsa forskningsområdet till heteronormativitet och vithet för att, i likhet med det normkritiska perspektivet, undersöka normer och inte fokusera på det som avviker. Även tidigt i studien har ett intressant område upptäckts att undersöka, nämligen, vad förmänskligade djur framställer i normbrytande bilderböcker.
6
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet är att analysera hur bild och text framställer normer om heteronormativitet och vithet i normbrytande bilderböcker för barn 3-6 år utgivna i Sverige mellan 2016-2018. Utifrån syftet har följande frågeställningar formulerats:
● Hur framställs heteronormen i bilderböckerna? ● Hur framställs vithet i bilderböckerna?
● Vad gör förmänskligade djur med normbrytande framställningar i
bilderböckerna?
1.3 Disposition
I det inledande kapitlet presenteras arbetet och studiens sammanhang följt av syfte och frågeställningar. I det andra kapitlet behandlar vi de teoretiska ansatser som har utgjort referensramen för analysen och studien. I tredje kapitlet framställs en inblick i
barnlitteraturen och dess historia samt tidigare forskning som belyser vad andra forskare kommit fram till inom området för bilderböcker. I fjärde kapitlet beskriver vi metoden där vi till att börja med presenterar vår forskningsansats för att ge läsaren ett
sammanhang för hur våra tankebanor gått kring uppbyggnaden av studien. Vi redogör sedan för våra urval, avgränsningar, etiska övervägande, tillförlitlighet samt en
presentation av det material som används i analysen. I kapitel fem, resultat och analys, presenterar vi tematiskt delar av det empiriska materialet och gör med hjälp av teori och valda begrepp analyser av detta. Den avslutande delen behandlar våra diskussion och slutsatser utifrån syfte och de frågeställningar som inledningsvis blivit presenterade samt sammankopplar resultatet med tidigare forskning. Avslutningsvis redogörs för rekommendationer till vidare forskning inom det aktuella området.
7
2. Teori och begrepp
Nedan presenteras uppsatsens teorier och teoretiska begrepp. Den inledande teorin är
socialkonstruktivism. Vidare kommer följande begrepp behandlas: normer,
heteronormativitet, vithet och förmänskligade djur. Vi kommer även beskriva hur vi
som författare förhåller oss till perspektiven.
2.1 Socialkonstruktivism
Vår studie positionerar sig i socialkonstruktivistisk teori vilket generellt kan förklaras som att syn på samhället är social konstruerad i människors interaktioner med varandra (se Winther Jørgensen & Phillips, 2000; Wenneberg, 2001). Med detta menas att kunskap inte kan ses som självklar och som en objektiv sanning (Winther Jørgensen & Phillips, 2000). Författarna talar om fyra angreppssätt som den socialkonstruktivistiska teorin vilar på:
Det kritiska förhållningssättet innebär att kunskap inte speglar verkligheten för hela sociala samhället och som ovan nämnt inte kan tas för givet. Historisk och kulturell
specificitet syftar till att människan påverkas av just historia och kultur, och kunskap
skapas genom dessa. Sättet att se “verkligheten” på är specifikt och kontingent vilket betyder att världsbilder och identiteter förändras över tid och hade kunnat vara
annorlunda. Dessutom finns en antiessentialistisk syn av det sociala handlandet vilket betyder att verklighetssynen inte är medfödd, utan skapas av yttre omständigheter.
Sambandet mellan kunskap och sociala processer demonstrerar att det är i de sociala
interaktionerna som uppfattningar av världen och därmed även kunskap skapas, vilket i sin tur genererar diskurser och gemensamma sanningar. Det sista angreppssättet är
samband mellan kunskap och social handling och beskriver den olikhet som kan råda
kring egenskapade världsbilder. Beroende på vilken världsbild och tidigare kunskap kan det således få sociala konsekvenser (Winther Jørgensen & Phillips, 2000).
I vår studie är det socialkonstruktivistiska perspektivet det vetenskapsteoretiska fältet. Specifikt kommer vi att tala om normer om heteronormativitet och vithet. Teorin är vald
8
för att få en bild av vad bilderböckerna konstruerar när det gäller normer som heteronormativitet och vithet.
2.2 Normer och normkritik
Det finns inte bara en norm utan det finns många (Martinsson & Reimers, 2014). Normer kan förklaras som osynliga regler och förväntningar om vad som är önskvärt beteende och agerande. Normer förändras över tid och rum, vilket betyder att något som anses vara norm i Sverige i en viss tid, behöver inte vara det någon annanstans (Salmson & Ivarsson 2015). Heimer (2018) förklarar att genom att normalisera någonting låter man det som är annorlunda vara självklart, till exempel en familjekonstellation med två mammor. En bok som problematiserar riktar sig mot det som bryter mot normen och leder oss till att på avstånd acceptera det som avviker från normen. Det behövs böcker som normaliserar menar författaren för att så många barn som möjligt ska känna sig inkluderande i vårt samhälle (a.a). Normen lägger beslag på avvikelser och bekräftas på exempelvis heteronormativitetens villkor; villkor och inkludering bestäms alltså av normen (Wenneberg, 2001).
Salmson & Ivarsson (2015) förklarar normkritik som ett perspektiv som bidrar till att vi kan se normer och deras konsekvenser. Genom att använda oss av det normkritiska perspektivet hjälper det oss att få syn på och rannsaka existerande normer. Normkritik innebär att få syn på vilka osynliga regler och förväntningar som styr oss människor. Konsekvensen med normer är att de sorterar in människor i olika fack; antingen ses man som någon som avviker från normen eller som någon innanför normen. Den kritik som ställs mot ett normkritiskt perspektiv är att så fort normer belyses så riskeras dem att förstärkas. Ibland tittar vuxna på normer som inte är aktuella för barn, vilket kan orsaka problematik eftersom barn inte självklart kategoriserar in varandra efter exempelvis hudfärg på samma sätt som vuxna, eller delar in kärlek i olika typer (a.a).
Bilderböckerna som valts ut i denna studie är inte normkritiska i sig men de bryter mot normer och därför har vi valt att använda oss av begreppet normbrytande.
9
2.2.1 Heteronormativitet
Heteronormativitet är ett begrepp som kan användas när heterosexualiteten ska
undersökas angående om hur den skapas, upprätthålls och fungerar. Genom exempelvis strukturer, relationer och lagar normaliseras ”det heterosexuella” och det blir således mer fördelaktigt att tala om heteronormativitet för att påvisa detta. Heterosexualiteten kan ses som historiskt och socialt skapad (Ambjörnsson, 2016). Lundgren (2014) menar att trots försök till att poängtera att homosexuella och heterosexuella har samma värde och är lika viktiga, ses heterosexualitet som norm i samhället. Det är påtagliga
skillnader på den biologiska reproduktionen och den traditionella kärnfamiljen som används för att särskilja de olika kategorierna åt. Butler (2005) förklarar att människor förväntas identifiera sig själv som en man eller kvinna och att de ska leva tillsammans och fungera som två kompletterande parter. Ambjörnsson (2016) beskriver att lagar och regler har tidigare reglerat vad som anses vara en “riktig” familj, vilket har försvårat situationen för andra former av familjer. Med detta menas exempelvis de som är
ensamstående eller de familjer som består av fler än två vuxna (a.a). Som tidigare nämnt bygger normer på heteronormativitetens premiss, vilket vi även menar är
tvåsamhetsnormen och detta skapar ett osynliggörande av dem som avviker (Wenneberg, 2001).
Normer om sexualitet hänger ihop med kön och skulle någon känna lust och attraktion till personer av samma kön, beskriver Reimers (2014) att personen kan uppfattas som mindre kvinnlig respektive manlig än de som följer normerna. Författaren beskriver att oberoende vad människor gör beträffande överskridande av normen bygger det på heteronormativa antaganden. Pojkar/män som visar intresse för balett och handarbete framställs som omanliga och därav antas de ofta också vara homosexuella, likaså om flickor/kvinnor intresserar sig för exempelvis bilar eller liknande kan det betraktas som okvinnliga och därmed också som homosexuella. Beroende på hur vi rör oss, vårt utseende, våra intressen, yrke, boende och familj kopplas alltså allt detta till en sexuell betydelse (a.a). Nikolajeva (2017) talar om normer kring könsstereotyper som skapar förväntningar om flickor respektive pojkar. Ett exempel på detta är att flickor förväntas bete sig artigt och kan bära klänning medan pojkar accepteras att bete sig våldsamt och inte bära klänning. Nikolajevas (2017) schema1 visar att egenskaper som starka, aktiva,
1
10
känslokalla och tävlande betraktas som “manligt” medan “kvinnliga” egenskaper räknas som vackra, passiva, emotionella och självuppoffrande (a.a).
Vi har valt att använda oss av heteronormativitet för att den delar uppfattningen om att normer och värderingar är socialt konstruerade av människan vilket är väsentligt att studera för att se hur heteronormativitet framställs i det utvalda materialet.
2.2.2 Vithet som norm
Det teoretiska begreppet vithet kan förstås som “en osynlig norm” och är etablerat inom disciplinen kritiska vithetsstudier. Vithetsstudier grundas i teorier kring rastillhörighet, där samhället format privilegiesystem där benämningen vit och att “vara vit” kan resultera i fördelar inom de sociala, ekonomiska och politiska arenorna
(www.genus.se/ord/vithet/)2.
Trots den belastade innebörd begreppet ras har haft historiskt, förklaras rasbegreppet vara nödvändigt att tala om eftersom människor diskrimineras och skiljs ut på grund av deras icke- vita kroppar och utseende. En nämnvärd kategori som samverkar med rasbegreppet är klass vilket kommer till uttryck genom den segregering som sker på både arbets- och bostadsmarknaden där icke-vita är överrepresenterade för yrken med låg lön, få karriärmöjligheter och som är fysiskt krävande. Icke-vitas
arbetsmarknadssituation osynliggörs och tillståndet har kallats för en rasifiering av arbetarklassen; detta utgör en normalisering och legitimering av en utsatt tillvaro för just de icke-vita som arbetar (Hübinette, Hörnfeldt, Farahani & León Rosales, 2012).
För att vithet ska kunna bli synlig och existera är vithet alltid beroende av icke-vithet (Ahmed, 2011). Björk Andersson (2017) förklarar att vithet är “rasfri” och anses sakna färg och ras blir då något som endast icke-vita kan ha; när vita talar om ras talar de vanligen om andra än sig själva. Han menar på att de vita sätten att leva och vara rasifieras inte, utan fungerar istället som de universella normerna i samhället. I likhet med andra normer är vithet framförallt osynligt för oss som själv är vita, men blir mest påtagligt för icke-vita (Ahmed, 2011). Salmson & Ivarsson (2015) förklarar att
2 Tagit från Nationella sekretariatet för genusforsknings hemsida på Göteborgs universitet, och det är
11
vithetsnormen är väldigt dominant i vårt samhälle och trots en mångfald av hudfärg i Sverige finns det en dold idé om vad som räknas som “hudfärg”.
Vi har valt begreppet vithet som även här delar uppfattningen om att normer och värderingar är socialt konstruerade av människan vilket är väsentligt att studera för att se hur vithet framställs i det utvalda materialet.
2.5 Förmänskligade djur
I denna studie vill vi påpeka att när djur används som term syftar det till Nikolajevas (2000) beskrivning av ett förmänskligande djur, vilket innebär att kläder, egenskaper och beteende är som en människas. Förmänskligade djur har blivit populärt i
bilderboken och författaren ställer sig kritiskt till detta och även vuxnas föreställning om vad smådjur och barn har gemensamt, nämligen att de är ociviliserade och inte fullt mänskliga. Antagandet att barn kan utan vidare ersattas av djur kan ses som omodernt och stereotypt. En viktig poäng som Nikolajeva (2000) beskriver och som vi kommer utforska i vår analys är huruvida bilderböcker kan använda djur som huvudkaraktärer för att utelämna och undvika frågor som är kopplade till exempelvis ålder, kön och social status. Författaren påpekar dock att en pedagogisk inställning till djur i böcker kan vara att skapa distans och avstånd för att läsaren inte ska känna sig hotad av konflikter som tas upp.
12
3. Tidigare forskning
I följande avsnitt kommer vi ta upp både internationell- och nationell forskning som är relevant för vår studie och som har koppling till vårt syfte. Nedan presenteras denna forskning kategoriserad i tre områden; barnlitteratur, familjekonstellationer och att relatera till djur.
3.1 Barnlitteratur
Ur ett historiskt perspektiv var barnlitteraturens syfte tätt knuten till att uppfostra barnen (Kåreland, 2015; Heimer, 2018). Bilderboken är en kommunikationsform som är
tvåsidig där det verbala och visuella kombineras och samverkar med varandra. Detta innebär att genom att bara titta på bilden, blir det ensidigt och något mycket mindre vilket knappt ger halva historien (Nikolajeva, 2000; Edwards, 2008). Böcker förmedlar samhälleliga värderingar och kulturella budskap och flera forskare är överens om att bilderboken har en påverkan på barns självmedvetenhet (Chaudhri & Teale, 2013; Koss, 2015). Heimer (2018) förklarar att människor under sin livstid möter olika normer att förhålla sig till och menar att inom barnlitteraturen finns det numera många böcker som stärker och bevarar normer.
Flera forskare är eniga om att lärare har ett ansvar att tänka kritiskt kring vilka böcker som introduceras eftersom att böckerna förmedlar något (Kåreland, 2005; Hall, 2008; Koss, 2015). Eftersom normer är i ständig föränderlighet och att barnlitteratur anpassas till det rådande samhället, får det oss att undra hur det ”bråkas” med normer i
bilderböcker i vår samtid.
När böcker tar upp normer rörande exempelvis homo- eller heterosexualitet kan detta skapa en positiv effekt för identitetsskapande. Detta kan bidra till att personer känner igen sig och får en bekräftelse på vad de känner inte är fel, men det skapar även en förståelse för samtliga läsare som får mer kunskap genom litteraturens framställande (Lester, 2014).
13
I en amerikansk studie gjord av Koss (2015) har representation av mångfald i
bilderböcker undersökts, utifrån kategorierna etnicitet, genus och funktionsnedsättning. Studien syftar till att bredda synen och inkludera analyser av föreställningar om
etnicitet, kön och funktionsvariationer, där mångfald avser mer än bara etnicitet. Resultatet innebar att trots Amerikas ökade mångfald, innehöll barnlitteraturen en bild av stereotypisk population. Att hitta bilderböcker som beskriver de kulturella elementen var sällsynta, vilket uttryckte att “vara vit” är att vara bättre.
3.3 Familjekonstellationer
På Nya Zeeland har Kelly (2012) gjort en kvalitativ studie i en förskola angående hur bilderböcker i redan tidiga åldrar kan användas för att utveckla en förståelse av aktuella frågor som till exempel heteronormativitet. I studien undersöktes lärares tolkningar av barns svar på ett urval av bilderböcker med olika familjekonstellationer. Forskningen försökte gå utanför den traditionella förståelsen av familjer och den dominerande diskursen om heteronormativitet. Reimers (2014) menar att i stället för att utgå från att barn kommer att välja ett heterosexuellt familjeliv, bör förskolans personal tilltala och se på barnen med utgångspunkt i att de lika väl kan komma att betrakta sig som homo- och bisexuell, transperson eller queer. Resultatet i studien visade att barnen enligt undersökningen var öppna för möjligheterna för icke traditionella familjer och som även sen visade sig i leken där de lekte att det var flera pappor. Studien visar även på att det är positivt att använda sig av till exempel bilderböcker där homosexuella familjer bekräftas och där barn kan stödjas och för att få en förståelse för en familj utanför normativa gränser.
3.4 Att relatera till djur
Forskningsområdet kring huruvida det har någon påverkan att karaktärer i bilderböcker är djur eller människor för barns normkritiska tänkande är tämligen outforskat. Däremot ser vi en viss tendens till att författare och forskare ställer sig frågande till ifall djur som karaktärer kan stjälpa mer än att hjälpa barn när det gäller att lära sig av djuren och att relatera och applicera händelserna till sina egna liv (Se Nikolajeva, 2000; Larsen, Lee & Ganea, 2018). Exempelvis visade en studie att det finns skillnader i barns beteende beroende på ifall de läst bilderböcker med gestaltning av människoliknande djur eller
14
verkliga människor. De barn som fått läsa böckerna med verkliga människor visade sig få flera positiva effekter än de som fått läsa böckerna med förmänskligade djur (Larsen, Lee & Ganea, 2018).
Vad vi kan lära oss av ovanstående resultat är att litteratur kan påverka barns beteende och deras självbild och positiva effekter beskrivs när litteraturen tar upp normbrytande fenomen. En avsaknad av forskning finns inom området då de flesta studierna handlar om hur barn tolkar bilderböcker och vi vill bidra genom att analysera hur valda
normbrytande böcker är normbrytande, eller inte. Vi hoppas att vår studie kan bidra till detta.
15
4. Metod
I följande kapitel presenterar vi vårt val av metod för insamling av empiri. Inledningsvis beskrivs vår forskningsansats och därefter våra urval och avgränsningar. Sedan redogörs för etiska övervägande, tillförlitlighet och avslutningsvis presenteras materialet.
4.1 Forskningsansats
Vi har använt oss av ett abduktivt arbetssätt där vi växlat mellan att använda oss av både tolkning och teori. Bryman (2011) menar att ett deduktivt arbetssätt syftar till att
forskaren utgår från teorier innan material samlas in, medan ett induktivt arbetssätt utgår från materialet och där forskaren använder passande teorier utefter empirin. Alvehus (2013) påstår att de flesta forskare hamnar i ett abduktivt arbetssätt där forskare efter att ha samlat empiri upptäcker nya aspekter och väljer ett nytt perspektiv eller teoretisk infallsvinkel. Författaren menar att det är svårt att göra en tolkning utan någon teoretisk förförståelse (a.a).
Eftersom syftet är att undersöka hur normer framställs i normbrytande bilderböcker valdes en kvalitativ textanalys. Alvehus (2013) menar att den kvalitativa metoden kan användas för en djupare förståelse av fenomen, samband och erfarenheter för en
tolkning av det som sker. Studien är en visuell textanalys och Björkvall (2009) förklarar det som att text, illustration och bild är gemensamt betydande och beroende av varandra för tolkning. Vi har analyserat bilderboken som en helhet eftersom de tre
komponenterna samspelar med varandra. En visuell textanalys ansågs vara den mest lämpade metoden för studien då vi ville analysera text, illustration och bilder.
Vi har valt ut kategorier av de betydelser vi ansett varit intressanta och relevanta för vår analys. Först läste vi bilderböckerna var för sig för att inte påverka varandra och för att få syn på så mycket som möjligt i bilderböckerna. Sedan sammanställde vi våra
anteckningar och skapade olika teman som vi strukturerade analysen utifrån. För vår visuella textanalys av bilderböckerna har bland annat inspiration av Nikolajevas (2017) schema för typiskt manligt och kvinnligt använts för att kunna urskilja och kategorisera karaktärers stereotypiska drag. Till materialet har vi ställt våra forskningsfrågor men
16
även andra frågor som: Vad handlar boken egentligen om? Vad är den mest utmärkande problematiken eller huvudfrågan som vi ser som en röd tråd genom handlingen? Hur porträtteras bipersoner?
4.2 Urval och avgränsningar
Studiens empiriska material består av fem normbrytande bilderböcker som publicerats under perioden 2016-2018 efter som vi vill ta reda på hur författarna väljer att ”bråka” med normer idag. Urvalskriterierna var att böckerna skulle utifrån studiens syfte rikta sig till barn i åldern 3-6 år och vara normbrytande.
Vi har haft kontakt med bibliotekarie från Lomma Bibliotek för att få fram böcker inom det åldersspann och tema vi ville undersöka. Bibliotekarien samarbetar med förskolor och väljer bland annat ut lämpligt material till dem, vilket gjorde kontakten med henne relevant och betydande för oss i vår studie då hon har kunskap om vilka böcker som lånas ut till förskolor. Ett strategiskt urval gjordes och genom att vi valde böcker där normbrytande fenomen var huvudfokus, vilket menas med att vi medvetet har tittat på böcker som behandlar vårt syfte vill vi påpeka att analysen påbörjats vid insamlingen av materialet. Vi har utgått från de betydelsepotentialer som vi ansett varit mest
betydelsefulla för vår studie. Björkvall (2009) skriver om betydelsepotentialer som innebär att i en text går det att finna olika tänkbara betydelser. Betydelser i en text är föränderliga beroende på läsarens tolkning, detta betyder att läsare kan tolka samma text olika.
Vi är medvetna om att fler böcker hade kunnat analyseras och böcker som anses vara mer normbrytande än dem vi har valt har kunnat göras; men på grund av begränsad resurs i form av tid ansåg vi att fem stycken var ett lämpligt material att analysera utifrån. Med vår erfarenhet från förskolan har ett medvetet val, genre bilderboken gjorts, eftersom bilderboken förekommer ofta i förskolans vardag. Vi valde att begränsa oss till bilderböcker inriktade för barn mellan 3-6 år. Tidigt i studien när materialet valdes och bearbetades syntes representation av bilderböcker med icke mänskliga representationer, det vill säga förmänskligade djur. Det skedde ytterligare ett urval genom att bestämma att hälften av de normbrytande böckerna i analysen skulle ha mänsklig representation och hälften djur. Däremot togs en förmänskligande djurbok bort under studiens gång då
17
vi ansåg den inte var tillräckligt relevant för ämnet. Björkvall (2012) beskriver att visuella textmetoder fordrar många begrepp samtidigt trots att begreppen inte alltid används i samma analys. Då arbetet hade blivit alltför omfattande om vi hade använt fler begrepp som exempelvis kön och klass begränsade vi oss till heteronormen och vithet; däremot är vi medvetna om att vi berör kön och klass när det talas om exempelvis vithet.
4.3 Etiska överväganden
Vi har gjort en visuell textanalys på bilderböcker där inte några fysiska personer varit delaktiga. Enligt Vetenskapsrådet (2017) är de etiska övervägandena en central del i forskningens kvalitet och menar att en viktig del i forskningsetiken är hur informanter eller försökspersoner får behandlas. Dessa personer skall exempelvis skyddas från att bli kränkta eller skadade. Eftersträvan vid påbörjad forskning är att välja en metod som är minst tänkbar skadliga för individerna som deltar (a.a). Vi är medvetna om vårt ansvar för studien och vill däremot påpeka att det inte är författarna i sig som skall granskas utan bilderböckerna.
4.4 Tillförlitlighet
Vi har använt oss av en kvalitativ metod för vår studie och då det är svårt att genomföra en exakt likadan studie är det svårt att mäta tillförlitligheten. Kvalitativ forskning påverkas av våra tidigare erfarenheter då vi utgår från en tolkande ansats. Så skulle någon välja att göra samma analys som oss skulle studien bli olik vår då andra kommer göra sina tolkningar utifrån deras erfarenheter. För att få så hög trovärdighet som möjligt har vi utgått från våra gemensamma samlade teman för att analysera böckerna. Under studiens gång har vi åtskilliga gånger analyserat och ifrågasatt vårt insamlade material samt materialets kvalité. Efter gjord analys upplever vi vårt material kring bilderböcker med förmänskligade djur som lite svagare. Med befintligt material har vi fått en inblick i normbrytande framställning med mänskliga djur, men för att få en mer fördjupad analys hade ett större material behövts. Trots detta är diskussionen om förmänskligade djur av stor vikt i vår studie då detta är så pass vanligt förekommande i bilderböcker i allmänhet och i normbrytande sådana i synnerhet. Med andra ord kunde vi inte heller utesluta det.
18
Bryman (2011) menar att risken med en kvalitativ studie är att den kan bli för subjektiv och att det således kan vara svårt att skapa ett generaliserbart resultat. I studien har vi försökt vara så transparenta som möjligt för att våra tidigare erfarenheter, kunskap och värderingar ska påverka så lite som möjligt. Vi är medvetna om att vår studie inte kan tala för alla bilderböcker som bråkar med normer.
4.5 Material
Nedan presenteras böckerna i studien och en kort motivering till varför vi anser dem vara normbrytande. Böcker som har skrivits i “jagform” där inget namn eller kön påvisas kan i texten ibland benämnas och pratas om som “Jag” i stället för ett namn. Eftersom vår studie är en visuell textanalys där både text och bild ses som ett, kan det förekomma böcker som motiveras nedan är normbrytande genom sina bilder.
Mammornas bebisresa (Berlekom, 2018) handlar om Anna och Isa som längtar efter en
bebis. Genom att åka till den gröna vackra ön får Anna ett frö inplanterat i magen. I boken får man följa deras resa genom graviditeten och tills deras bebis fötts och dom kommer hem. Boken är normbrytande då den utmanar heteronormativa perspektivet om familjekonstellationer.
Edwin och klänningen (Vidlund, 2018) handlar om Edwin som gärna vill gå klädd i en
klänning. Hans mamma tycker det är fånigt med en klänning till en pojke. Edwin har själv sparat ihop pengar och bestämmer sig för att gå och köpa en klänning. Han köper den finaste klänningen i affären, det håller till och med expediten med om. När han kommer hem tar han på sig klänningen och då tycker till och med mamma han är fin i den. Boken utmanar och bryter heteronormativa och könsöverskridande förväntningar om manlighet.
Min bästa väns kalas (Murray Brodin, 2016) handlar om en vänskapsrelation mellan
grannarna Hilda och “Jag”. Hilda fyller 86 år och det tycker “Jag” ska firas med riktigt kalas. De skickar inbjudningar och smider planer för kalaset. Hilda är egentligen inte så intresserad av kalas, men det blir det ändå. Flera gäster kommer och de har ett kul kalas
19
med tårta, sång, girlanger och ballonger. Bilder i boken utmanar heteronormen och är normbrytande för att författarna visar en annan bild av familjekonstellationer.
Min nya familj (Galindo, 2016) berättar i jagform om sin nya familj som består av en
mamma som är en katt. “Jag” är en hundvalp som är orolig för sitt utseende då valpen inte ser ut som sin mamma och börjar tillslut måla sin päls för att få ränder, för att likna sin nya mamma. Mamman bryr sig inte om vad andra ska tycka, för hon tycker om olika. Boken menar vi bryter mot normen genom adoption som ensamstående mamma och att inte leva i tvåsamhet.
Valdemar i stora skogen (Jönsson, 2018) handlar om Valdemar som nu är en stor varg
och ska få gå själv till farfar för att lämna mat och lillasyster Linn får inte följa med. På stigen till farfar avviker Valdemar för att plocka lite blommor att ta med till farfar då plötsligt en jägare dyker upp. Valdemar lyckas komma undan jägaren och är vilse i skogen tills han lyckas nå fram till farfars hus och korgen med mat kommer lillasyster med trots hon inte fick följa med. Boken är en till mestadels omgjord version av
Rödluvan och vargen där karaktärerna är utbytta till vargar mot människan samt att det
är pappa och farfar istället för mamma och mormor. Boken är normbrytande kring antagande om könsroller och heterosexualitet.
20
5. Resultat och analys
I följande avsnitt presenterar vi vårt empiriska material där det även analyseras.
Studiens utvalda teorier och begrepp sätts med hjälp av visuell textanalys här i relation till empirin för att kunna diskutera kring uppsatsens frågeställningar.
5.1 Könade förväntningar
“Och pojkar ska inte ha klänning, det har min mamma sagt” är ett utdrag från Edwin
och klänningen där normer problematiseras. I boken utmanas heteronormen om de
förväntningar som finns kring vad en pojke skulle kunna bära för kläder kopplat till kön. Ytterligare ett citat ur boken från Edwins mamma är; “Har du sett din pappa i klänning någon gång? Eller morfar? Nej, det har du inte, för pojkar har faktiskt inte klänning. Det bara är så.” På bilden bredvid tittar Edwin på sin lillasyster som bär en klänning och han säger att hans syster har massor med klänningar och han har inte en enda.
Vad kan det få för konsekvenser apropå mammans starka antagande om att pojkar inte kan använda klänning? En möjlig konsekvens av bokens problematisering angående en pojkes val av kläder, kan vara att barn som läser boken som inte har uppfattningen kring normer om att kläder och kön är sammankopplat får kännedom om att det är ett
“felaktigt” och “oönskat beteende”. Salmson & Ivarsson (2015) beskriver problematik gällande att vuxna tittar på normer som eventuellt inte är aktuella för barnen och att utmaningen gällande normer är att så fort vi uppmärksammar dem, förstärks dem. För barn är normer inte alltid lika självklara som i vuxnas värld och kategoriserar
exempelvis inte alltid därefter (a.a.). Det beskrivs både i bild och text tydligt att boken kritiskt vill problematisera normer om vad som anses vara manligt respektive kvinnligt. Reimers (2014) menar att när människor överskrider rådande normer bygger det på antaganden om heteronormativitet. Många faktorer spelar roll och kopplas oavsett till en sexuell betydelse som exempelvis att vara homosexuell, då intresse eller utseende förknippas till manligt eller kvinnligt. Nikolajeva (2017) beskriver att det finns könade förväntningar och normer kring könsstereotyper.
21
Det kan argumenteras att boken projicerar en verklighet om att det inte är tänkbart för killar att bära klänning enligt mammans åsikt, vilket vissa barn kanske inte ens hade reflekterat över tidigare. Däremot visar boken även att det är modigt att stå upp och vara sig själv oberoende vad man väljer att ha på sig, och att det är okej oavsett; eftersom mamman i slutet av boken accepterar och gläds åt att Edwin köpt en klänning för sina egna pengar. Winther Jørgensen & Phillips (2000) menar att ett socialkonstruktivistiskt perspektiv är att ett kritiskt förhållningssätt intas om kunskapens självklarhet, det vill säga att inte förutsätta att kunskapen vi har är sanningen för alla i vårt sociala samhälle. Edwin och hans mamma framställs som att dela olika uppfattningar och det tolkar vi vara utefter deras åldersskillnad och erfarenheter. Winther Jørgensen & Phillips (2000) förklarar att kunskap om världen är både historiskt och kulturellt präglat, vilket betyder att våra världsbilder kan förändras över tid och hade kunnat vara annorlunda. Denna kunskap och “verklighetssyn” skapas av yttre omständigheter och det innebär att genom sociala processer skapas delade sanningar om världen.
5.1.1 Familj
I boken Min bästa väns kalas, bor huvudkaraktären “Jag” tillsammans med sin mamma. Handlingsförloppet är inte det mest relevanta i vår analys utan framförandet och
normalisering av familjekonstellationer och homosexuella förhållanden som
framkommer i kombinationen av text och bild. I analysen har bildernas framställning i boken varit av störst betydelse eftersom texten inte sagt mycket om föräldrarnas förhållanden till sina nya partners, vilket antagligen är medvetet gjort; förutom när “Jag” säger att Hilda borde bjuda mamma och Lia samt pappa och Kim. Då Kim är ett könsneutralt namn impliceras det endast genom bild att det är en man då han har
hårväxt i ansiktet. Lia håller om “Jags” mamma och Kim håller om “Jags” pappa, vilket kan tyda på en kärleksrelation mellan mamman och Lia men även mellan pappan och Kim. Genomgående förmedlas och visas bilder av regnbågar som vi tolkar bryta mot heteronormen då det är en väletablerad symbol för HBTQ-rörelsen. Lundgren (2014) menar att heterosexualitet räknas som normen i svenska samhället och det är tydliga skillnader vad det gäller den traditionella kärnfamiljen som skiljer kategorierna åt. Utifrån detta bryter boken mot heterosexualitetsnormen, det vill säga normen om att en man och en kvinna förväntas leva tillsammans och leva som ett (Butler, 2005).
22
I boken Mammornas bebisresa, beskrivs Isa och Annas längtan efter ett barn. De har länge varit kära i varandra och längtar efter att de ska bli tre och frön planteras i Annas mage. Bilderna gestaltar Isa och Anna där de på varje bild upplevs som väldigt
kärleksfulla genom att det håller om varandra, ligger tätt intill eller i varandras knä och kysser varandra. Boken i sig handlar framförallt om deras längtan efter ett barn och skulle kunna uppfattas som ett bidrag till att normalisera synen och uppfattningar som finns om heteronormen, vilket kan skapa nya diskurser och sanningar (Winther
Jørgensen & Phillips, 2000). Boken blir ett redskap till att utöka kunskap om världen och som Winther Jørgensen & Phillips (2000) hävdar finns ett samband mellan kunskap
och social handling; vilket betyder att alla har en egenskapad världsbild och när
människor möts med sina erfarenheter kan något nytt skapas eller reproduceras vilket kan få sociala konsekvenser. Detta betyder vidare att när böcker bryter mot
familjenormer likt dessa, åskådliggörs andra sätt att leva på.
I både Min nya familj och Valdemar i stora skogen skildras den ensamstående föräldern, där boken försöker visa på alternativ för hur en familj kan se ut och vara. Genom att framställa ensamstående föräldrar blir det ett sätt till att normalisera och komma bort ifrån tvåsamhetens normer, vilket Butler (2005) beskriver som att män och kvinnor förväntas leva i tvåsamhet och med det motsatta könet. I Min nya familj gestaltas en mamma som valt att adoptera själv; vi tolkar det som normbrytande att en ensamstående mamma adopterar ett barn då det återigen är normen att en kärnfamilj består av en man och en kvinna. Den ensamstående mamman är den enda normen som bryts i boken och resterande normer bekräftas. Till exempel står det: “Hon gör allting som mammor brukar göra”, och bilder visar hur mamman leker, borstar tänderna och plåstrar om sitt barn. Detta kan dras som parallell till Nikolajevas (2017) schema som beskriver de stereotypiska dragen för vad som är kvinnligt och manligt och därmed heteronormativt.
I exempelvis Valdemar i stora skogen bryts normerna kring vad som manligt och kvinnligt då det är pappan som sköter hushållet; det vill säga att pappan lagar mat, tar hand om Valdemar och lillasyster Linn. Pappan är omhändertagande och kärleksfull, vilket går att skönja på sättet han pussar och klappar sin son på bilderna. Detta bryter normen om att kvinnan är den kärleksfulle föräldern som tar hand om hushållet och barnen. Butler (2005) talar om att människor förväntas identifiera sig till sitt kön och Nikolajeva (2017) beskriver könsstereotyper, vilket innebär att flickor exempelvis
23
förväntas sig bete sig på ett artigt och försiktigt sätt och pojkar förväntas bete sig på ett annat. Det är tydligt att i boken om Valdemar, i jämförelse med boken Min nya familj, har skildringen kring normbrytande egenskaper gjorts i fler dimensioner i
framställningen av de ensamstående föräldrarna men eftersom Valdemars pappa exempelvis har både kvinnliga egenskaper och är ensamstående.
5.2 Vithetens underliggande norm
Både i Mammornas bebisresa och Edwin och klänningen är det vita personer som gestaltas som huvudkaraktärer. Begreppet vithet kan ses som “en osynlig norm” vilket alltså menas med att normen mest blir påtaglig för icke-vita (Ahmed, 2011). I boken om mammornas bebisresa vars huvudsakliga handling är om hur det kan gå till för två kvinnor som skaffar barn tillsammans, vilket även är bokens normbrytande aspekt, blir det intressant att dessa huvudpersoner är vita. I samband med bokens normalisering av att samkönade kan leva tillsammans och skaffa familj, kan normer kring vithetens företrädesrätt förstärkas. En möjlig tanke kring varför två vita kvinnor visualiseras kan vara att för många normer annars skulle kritiseras på en och samma gång.
Det är konstaterat att vithetsnormen skapar en slags validitet för vita att vara på ett visst sätt eller uttrycka sig på ett visst sätt, i jämförelse om man är icke-vit. Trots att Edwin
och klänningen och Mammornas bebisresa försökt vara normbrytande, blir återigen
vithet en tydlig norm som återkommer i görandet i bilderböckerna vilket återskapar en underliggande norm som för vissa inte är märkbar. Enligt (www.genus.se/ord/vithet/) är vithetsnormen i vårt samhälle osynliga för dem som befinner sig i den.
Däremot kanske det inte spelar någon roll i just detta avseende vad gäller barnböcker då vi, som tidigare nämnt, kan påvisa att barn i denna ålder inte alltid har en uppfattning om vilka normer som gäller i samhället idag. Salmson & Ivarsson (2015) beskriver exempelvis att barn inte alltid kategoriserar in varandra efter till exempel hudfärg på samma sätt som vuxna gör. Samtidigt menar Heimer (2018) att alla barn ska ha rätt till att få känna tillhörighet när dem läser litteratur. Böckerna som framställer vita
samkönade huvudkaraktärer skapas en position där icke-heterosexuella personer förblir osynliga och rasifierade. Då Gustafsson & Westin (2018) talar om att litteratur påverkar bilden om vad som just är åtråvärt och normalt, skapar det återigen en fundersamhet till att endast vita huvudkaraktärer gestaltas.
24
5.2.1 Biroller
Antaganden om vithet grundas i teorier om ras, vilket betyder att “vara vit” kan innebära fördelar inom sociala, ekonomiska och politiska arenor
(www.genus.se/ord/vithet). I boken mammornas bebisresa kommer en taxi och hämtar paret för att köra dem till sjukhuset där de ska föda. Taxichauffören tolkar vi, då hon bär slöja, vara en muslimsk kvinna. Det framgår därmed att boken fortfarande försöker vara normbrytande, då taxiyrket oftast utförs av män med utländsk bakgrund. Hübinette et al. (2012) hävdar att den finns en överrepresentation för yrken med låg lön samt till få karriärmöjligheter kopplat till icke-vita. I och med detta kan det argumenteras för att trots en god intention att framhäva normalisering av homosexualitet, förstärks
undermedvetet normer kring att människor med utländsk bakgrund har de arbeten med låg inkomst som exempelvis taxichaufför och därmed har en “lägre klass”. Normer hade möjligtvis utmanats i större utsträckning om en vit kvinna som taxichaufför hade
gestaltats då det både utmanar normen av män som kör taxi och har utländskt påbrå eller om kvinnan med slöjan haft en annan roll i boken.
I Min bästa väns kalas är det positivt i den bemärkelsen att flera normer tydligt försöks brytas och normaliseras med illustrationer av exempelvis ensamstående och
homosexuella i en och samma bok. Däremot när “Jag” talar med Hilda om att hon borde bjuda sin städare Marko på sitt kalas, som några bilder senare visar sig vara icke-vit, blir det likaledes tydligt att ytterligare en birollskaraktär har ett lågavlönat arbete. På samma sätt som att det “manliga” taxichaufförsyrket i det föregående exemplet gestaltas av en kvinna, gestaltas i detta exempel en man inom ett typisk kvinnligt yrke som städare. Sverige är omtalat som ett framgångsrikt land inom jämställdhet (se Martinsson et al. 2016) men jämställdhet handlar om att uppmärksamma normer, attityder och
värderingar kopplat till kön men även etnicitet, ålder och sexuell orientering
(www.jamstalldsmyndigheten.se). Med dessa birollsinnehavare i böckerna ”bråkas” det med normer om vad som anses vara manligt och kvinnligt arbetaryrke, men
upprätthåller och förstärker snarare normer gällande icke-vita. Hübinette et al. (2012) menar att en rasifiering av arbetarklassen och normalisering sker när icke-vita arbetar med lågavlönade yrken. Både Mammornas bebisresa och Min bästa väns kalas förstärker denna syn. Dock bör det poängteras att denna bok inte endast har karaktärer som representerar vita.
25
Ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv är tanken med böckerna att normalisera och problematisera förhållandet angående dagens heteronormativitetsamhälle för att skapa en vidgad syn på de normer som finns; böckerna kan genom sin normbrytande
inriktning driva debatten framåt och utmana kunskapens självklarhet. Däremot förstärker böckerna samtidigt vithetsnormen, förmodligen omedvetet.
5.3 Förmänskligade djur i bilderböcker
“Jag var orolig över att jag inte såg ut som Mamma, så jag försökte ändra på det”. Bilderna under texten som precis citerats gestaltar hundvalpen som tittar mot sin nya mamma och sedan målar sin päls för att få ränder, precis som sin mamma. Hundvalpen i
Min nya familj, uttrycker de känslor som kan uppstå när en person kommer till ett nytt
hem och att känna sig annorlunda, i samband med vad som kan tolkas vara en adoption. Vi tolkar att “Jag” som är huvudperson i boken har blivit adopterad eftersom mamman och de två andra karaktärerna i boken är katter och “Jag” är en liten hundvalp. Mamman har orange päls med ränder, de två andra bikaraktärerna är bruna i pälsen med grågröna fläckar. Hundvalpen har en föreställning om vad som anses vara normalt och åtråvärt, alltså att se ut som sin mamma. Vi tolkar “Jags” handling med att måla sin päls med ränder som att vilja bli accepterad då “Jag” upplever sig vara utanför normen. På bilderna i boken går det att uppfatta att katterna, som hundvalpen och sin nya mamma möter på promenaden tittar mot dem med ögonbryn som dras samman; vilket kan tolkas som att deras blickar är arga eller bekymrade. Hundvalpens nya mamma säger i boken “och vad dom andra tycker struntar vi i!” vilket styrker antagandet att katterna tycker hundvalpen är för olik katterna då “Jag” och mamman inte är likadana djur. Genom användning av de olika djuren som framställs är en möjlig tanke att katterna tillhör samma etnicitet. Nikolajeva (2000) förklarar att det inte finns någon forskning som visar på att barn föredrar bilderböckerna med djur framför människor. Genom att använda sig av djur i bilderböcker behövs inte frågor rörande exempelvis kön, ålder och social status ta hänsyn till då det är svårt för oss människor att likställa oss med djuren så användandet av djur är möjligtvis ett sätt att “skydda sig” för att slippa tala om vissa frågor (a.a). Det kan därför upplevas svårtolkat vilken typ av utanförskap de förmänskligade karaktärerna framställer eftersom katterna har olika färger och ”Jag” är en hundvalp. Trots att boken försöker påvisa att olika är bra vilket
26
kan möjliggöra för fler barn att känna igen sig i karaktärerna, då de inte är uttalat i boken att de talar om exempelvis etnicitet utan väljer att beskriva känslor. Däremot genom att använda en hundvalp som karaktär istället för en människa blir det som ett okomplicerat redskap, just för att kunna frambringa igenkänning av känslor hos läsaren där fler kan relatera. Nikolajeva (2000) menar att det blir enklare att lyfta upp känsliga ämnen och att skapa distans för att kringgå vissa eventuella konflikter när ett ämne tas upp och att detta görs av pedagogiska skäl.
Som nämnt tidigare i avsnittet om Familj, normaliserar Valdemar i skogen
heteronormen. Vi ställer oss frågande till hur barn kan relatera och ta till sig boken då karaktärerna är förmänskligade djur. Kanske är det mer fördelaktigt för barns
normbrytande tänkande att tillämpa mänskliga karaktärer för att enklare uppfatta och förstå att boken försöker normalisera heteronormen och könsstereotyper, framförallt när det är en omgjord version av Rödluvan och vargen. I boken om Valdemar riktar jägaren ett gevär mot honom och bilden tar upp ett helt uppslag. Det som däremot gör det möjligt med djuren är att jägaren som är en mänsklig karaktär i boken, riktar ett gevär rakt mot Valdemar vilket kanske inte hade varit möjligt om det varit ett mänskligt barn. Den skildringen i en bilderbok hade antagligen upplevas för utmanande och “verklig”.
Sammanfattningsvis av analysen problematiseras en pojkes val av kläder, vilket kan antydas bryta mot heteronormativitet. Flera familjekonstellationer belyses och heteronormen utmanades. I bilderböckerna framställdes vithet som en underliggande norm vilket förstärkte andra normer som exempelvis att icke-vita biroller hade
lågavlönade arbeten. Användande av förmänskligade djur i bilderböcker både möjliggör och omöjliggör för barn att relatera till framställanda normer.
27
6. Diskussion och slutsatser
Intresset att undersöka hur normer i normbrytande böcker framställs grundade sig i att den typen av bilderböcker är vanligt i svenska förskolor. Analysen visade sig vara en överraskande och varierad framställning av familjekonstellationer och att det inte krävs tvåsamhet eller en man och en kvinna i en relation. I vår studie var det möjligt att urskilja att de normbrytande bilderböckerna inte framställde den traditionella
familjekonstellationen såsom mamma, pappa och barn. De flesta böckerna bröt normen om heteronormativitet varav i fyra av fem böcker fann vi exempel på ensamstående föräldrar, samkönade och även adoptivföräldrar vilket betyder att olika sätt att leva på förekommer. Resultatet visade att böckerna hade en mer nyanserad och modern syn vilket kan ses som positivt då barn enligt Kellys (2012) studie visar sig öppna och mottagliga för böcker med icke-traditionella familjer.
Vi kunde urskilja att tre av fem böcker var normbrytande genom att normalisera förhållandet till normer. Normaliserande böcker kan vara fördelaktiga när det normbrytande framställs som normalt och naturligt som exempelvis i Mammornas
bebisresa där dem inte la fokus och poängterar deras sexualitet utan att det “bara är så”.
Heimer (2018) förklarar att normaliserande böcker är nödvändiga för att känna sig inkluderad. En av böckerna som problematiserar är Edwin och klänningen men utifrån vår analys är vi tveksamma om framställningen av att en kille inte kan bära klänning belys på ett sådant tydligt sätt; eftersom det riskerar att befästa normer i och med mammans förhållningssätt att det inte är okej. Lester (2014) hävdar att böcker som tar upp normer gällande homo- och heterosexualitet kan skapa en positiv effekt då det skapas igenkänning och förståelse hos andra. Utifrån vår analys kan vi säga att det inte alltid behöver skapa en positiv effekt beroende hur problematiseringen av
heteronormativitet framställs i boken då något presenteras som barn möjligtvis inte tänkt på som avvikande.
Salmson & Ivarsson (2015) menar att barn ska få möjlighet till att identifiera sig och med hjälp av böcker kan flera sätt presenteras att vara och leva på. Medvetna bokval bidrar till att vidga normer så att barn kan känna igen sig (a.a). Vår studie antyder att
28
trots goda intentioner att försöka bryta normer i bilderböckerna har det visats att genom att bryta en norm likväl kan reproducera andra normer samtidigt. Det visade sig att böckerna använder till exempel heteronormativitet för att problematisera eller
normalisera det som ses som avvikande i samhället. Däremot förstärktes normer kring
vithet både gällande karaktärer men även maktpositionering, och detta går i linje med vad Ahmed (2011) säger; att vithetsnormen är osynlig för dem som befinner sig i den. Gustafsson & Westin (2018) menar att bilderböcker kan understödja till att förstärka och bevara befintliga normer.
I vår studie framställs vithet som en underliggande norm för att våga bryta mot andra normer som exempelvis heteronormativitet. Vithet blir mest synbart för icke-vita (Ahmed, 2011) och som vi menar förstärks i görandet av att bryta mot andra normer. Vithetsnormen bidrar till exkludering då de vita gagnas således återskapas makt för de vita i samhället. Såsom Koss (2015) menar är bilderböcker med mångkulturalitet
sällsynta, vilket stärker normer om att “vara vit” kan resultera i fördelar inom de sociala, ekonomiska och politiska arenorna (www.genus.se/ord/vithet/).
Den tredje och sista frågeställningen är vad gör förmänskligade djur med normbrytande framställningar i bilderböckerna. Analysen synliggjorde delvis att böckerna enklare kunde ta upp känsloladdade och obehagliga ämnen när det var djur då det kan bli för utmanande med mänskliga karaktärer. Dessutom möjliggjorde djuren att fler barn skulle kunna känna igen sig i exempelvis adoptions situationer utan att etnicitet behöver vara huvudfokus på samma sätt som om de hade gestaltast med människor. I boken Min nya
familj används en hundvalp bland katterna för att gestalta olikhet och annan etnicitet.
Djuren skulle kunna sägas bidra till igenkänning av känslor hos läsaren där fler kan relatera.
I studien om hur barn tar till sig kunskap från mänskliga och djurkaraktärer visade det på flera positiva effekter på barns beteende då barnen fick läsa bilderböcker med mänskliga karaktärer istället för djur (Larsen, Lee & Ganea, 2018). Vi menar att det är svårt att dra en generell slutsats gällande användning av djur eller människor i
bilderböcker eftersom handlingen är det som blir avgörande. Exempelvis om syftet med en bok är att barn ska dela med sig för att bli mer generösa kan eventuellt människor
29
främjas; men om avsikten är att lyfta känsloladdade eller mer obehagliga ämnen kan det med fördel framställas med djur.
Vi är medvetna om att vi skulle kunna välja andra böcker för vår analys då vi har valt normbrytande bilderböcker som är utgivna mellan 2016-2018. Med den kunskap vi har nu kunde ett bokförlag med specifik inriktning på normkritik varit mer gynnsamt för analysen. Vi hoppas dock att denna studie bidrar till fler medvetna bokval vid inköp av normbrytande bilderböcker för barn på förskolan och i samstämmighet med andra forskare inta ett kritiskt tänkande eftersom lärare har ett ansvar för vilka böcker som presenteras (Kåreland, 2005; Hall, 2008; Koss, 2015).
Vårt förslag till vidare forskning är att ta in verksamma förskollärares perspektiv genom kvalitativa intervjuer för att få syn på hur de tänker och resonerar kring bokval för barn i förskolan. Då vår studie visade vikten av medvetna bokval blir det intressant och
relevant att en sådan studie skulle tillföra kunskap för att utveckla förskolans verksamhet.
30
7. Referenser
Ahmed, Sara (2011). Vithetens hegemoni. Hägersten: Tankekraft
Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber.
Ambjörnsson, Fanny (2016). Vad är queer?. 2. utg. Stockholm: Natur & kultur
Berlekom, Hedvig van (2018). Mammornas bebisresa. [Lerum]: Idus Förlag
Björk Andersson, Jens (2017). Folkets röst - ras och vithet i en svenskamerikansk tidning. I Hübinette, Tobias (red.) (2017). Ras och vithet: svenska rasrelationer i går
och i dag. Upplaga 1 Lund: Studentlitteratur
Björkvall, Anders (2009). Den visuella texten: multimodal analys i praktiken. Stockholm: Hallgren & Fallgren
Björkvall, Anders (2012). Visuell textanalys. I Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.) (2012). Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och
diskursanalys. 3., [utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber.
Butler, Judith (2005). Könet brinner!: texter. Stockholm: Natur och kultur
Chaudhri, Amina & Teale, William H (2013). ‘Stories of Multiracial Experiences in Literature for Children, Ages 9-14’, Children’s Literature in Education, 44(4), pp. 359– 376.
Dolk, Klara (2013). Bångstyriga barn: makt, normer och delaktighet i förskolan. Diss. Stockholm: Stockholms universitet, 2013
31
Edwards, Agneta (2008). Bilderbokens mångfald och möjligheter. 1. utg. Stockholm: Natur & Kultur
Galindo, Renata (2016). Min nya familj. Stockholm: Bergh
God forskningssed [Elektronisk resurs]. Reviderad utgåva (2017). Stockholm:
Vetenskapsrådet
Gustafsson, Eva & Westin, Mia (2018). Rätten till din berättelse: normkreativa metoder
och brytiga böcker för barn och unga. [Lund]: BTJ Förlag
Hall, Katarina Willard. (2008) ‘Reflecting on Our Read-Aloud Practices: The
Importance of Including Culturally Authentic Literature’, Young Children, 63(1), pp. 80–86.
Heimer, Maria (2018). Normkreativitet i barn- och ungdomslitteraturen. [Lund]: BTJ förlag
Hübinette, Tobias, Hörnfeldt, Helena, Farahani, Fataneh & León Rosales, René (red.) (2012). Om ras och vithet i det samtida Sverige. Tumba: Mångkulturellt centrum
Jämställdhetsmyndigheten (2019). Vad är jämställdhet?
Tillgänglig: https://www.jamstalldhetsmyndigheten.se/om-jamstalldhet/vad-ar-jamstalldhet [läst 2019- 05- 24].
Jönsson, Maria (2018). Valdemar i stora skogen. Stockholm: Lilla Piratförlaget
Kelly, J. (2012) ‘Two Daddy Tigers and a Baby Tiger: Promoting Understandings about Same Gender Parented Families Using Picture Books’, Early Years: An International
Journal of Research and Development, 32(3), pp. 288–300.
Koss, Melanie D (2015).‘Diversity in Contemporary Picturebooks: A Content Analysis’,
32
Kåreland, Lena (red.) (2005). Modig och stark - eller ligga lågt: skönlitteratur och
genus i skola och förskola. Stockholm: Natur och kultur
Kåreland, Lena (2015). Skönlitteratur för barn och unga: historik, genrer, termer,
analyser. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Larsen, Nicole E, Lee, Kang & Ganea, Patricia A (2018). ‘Do Storybooks with
Anthropomorphized Animal Characters Promote Prosocial Behaviors in Young Children?’, Developmental Science, 21(3).
Lester, Jasmine Z (2014). ‘Homonormativity in Children’s Literature: An Intersectional Analysis of Queer-Themed Picture Books’, Journal of LGBT Youth, 11(3), pp. 244–275.
Lundgren, Anna Sofia (2014). Heteronormativitet i läraryrket. I Martinsson, Lena & Reimers, Eva (red.) (2014). Skola i normer. 2. [omarb.] uppl. (ss. 53-80) Malmö: Gleerup
Läroplan för förskolan Lpfö98 [Ny, rev. utg.] (2016). Stockholm: Skolverket Läroplan för förskolan Lpfö18 (2018). Stockholm: Skolverket
Martinsson, Lena, Griffin, Gabriele & Giritli Nygren, Katarina (red.) (2016).
Challenging the myth of gender equality in Sweden. Bristol: Policy Press
Martinsson, Lena & Reimers, Eva (red.) (2014). Skola i normer. 2. [omarb.] uppl. Malmö: Gleerup
Murray Brodin, Kristina (2016). Min bästa väns kalas. 1. uppl. Eskilstuna: Vaktel
Nationella sekretariatet för genusforskning (2019). Vithet. Tillgänglig: https://www.genus.se/ord/vithet/ [läst: 2019-04-28 ]
33
Nikolajeva, Maria (2017). Barnbokens byggklossar. Upplaga 3 Lund: Studentlitteratur
Reimers, Eva (2014). Asexuell heteronormativitet? Läraren och normer i
lärarutbildning. I Martinsson, Lena & Reimers, Eva (red.) (2014). Skola i normer. 2. [omarb.] uppl. (ss. 81-110) Malmö: Gleerup
Salmson, Karin & Ivarsson, Johanna (2015). Normkreativitet i förskolan: om normkritik
och vägar till likabehandling. 1. uppl. Linköping: Olika
Vidlund, Susanna (2018). Edwin och klänningen. Första upplagan [Lerum]: Idus förlag
Wenneberg, Søren Barlebo (2001). Socialkonstruktivism: positioner, problem och
perspektiv. 1. uppl. Malmö: Liber ekonomi
Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise (2000). Diskursanalys som teori och
34
8. Bilaga 1
Schema för “kvinnliga” respektive “manliga” egenskaper.
Män/ pojkar Kvinnor/ flickor
Starka Vackra
Våldsamma Aggressionshämmande
Känslokalla, hårda Emotionella, milda
Aggressiva Lydiga
Tävlande Självuppoffrande
Rovgiriga Omtänksamma, omsorgsfulla
Skyddande Sårbara
Självständiga Beroende
Aktiva Passiva
Analyserande Syntetiserande
Tänker kvantitativt Tänker kvalitativt
Rationella Intuitiva
