Namn: Joanna Dunder och Linnea Westerström
Program: Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp, Institutionen för vårdvetenskap
Kurs: Självständigt arbete i vårdvetenskap, 15 hp, VKGT13, HT 2020
Nivå: Grundnivå
Handledare Anna Hansson
Examinator: Elisabeth Winnberg genom betygskommittén
Upplevelser av vården hos patienter med fetma och övervikt
Litteraturöversikt
Obesity and overweight patients’ experience of care
Sammanfattning
Bakgrund: Fetma är erkänd som både en sjukdom och en pågående världsepidemi.
Övervikt är ingen sjukdom men en bidragande faktor till ökad risk för fetma och dess följdsjukdomar. Övervikt och fetma är den främsta orsaken till ohälsa och sjukdom i världen idag. WHO (2017) beräknade att 2,8 miljoner människor dör varje år på grund av fetma.
Syfte: Syftet var att beskriva hur patienter med fetma och överviktig upplever vården inom hälso- och sjukvård.
Metod: En litteraturöversikt valdes som metod, där 10 artiklar med kvalitativ metod inkluderades i resultatdelen. Artikel sökningen genomfördes i databaserna CINAHL Complete, Pubmed samt MEDLINE. Datamaterialet tematiserade till tre övergripande teman.
Resultat: I resultatet framkom tre teman, Att bli lyssnad på, Att inte tas på allvar och
Att känna sig mindre värd. Resultatanalys enligt Friberg (2017). Resultatet
visade att patienter med övervikt och fetma upplevde kränkningar samt okunskap av vården. Det beskrevs även hur betydelsefullt ett gott bemötande är för att främja hälsa samt behandling.
Slutsats: Patienter upplevde bristande kunskaper och fördomar kring deras övervikt och fetma vilket ledde till att de inte fick den vården de behövde eller undvek kontakt med vården. Vad som belystes som värdefullt i vården var när patienterna upplevde sig bli bemötta med ett holistiskt synsätt. Det är viktigt att vårdens yrkesutförande har förmågan till reflektion och en vilja att söka ny kunskap kring för att få en djupare förståelse till ett fenomen.
Abstract
Background: Obesity is recognized as both a disease and an ongoing world epidemic. Overweight is not a disease but a contributing factor to an increased risk of obesity and its related diseases. Overweight and obesity are the leading causes of ill health and disease in the world today. WHO (2017) estimated that 2.8 million people die each year of obesity.
Aim: The purpose was to describe how patients with obesity and overweight experience health care.
Method: A literature review was chosen as the method, where 10 articles with a qualitative method were included in the results section. The article search was performed in the databases CINAHL Complete, Pubmed and
MEDLINE. The data material thematized into three overarching themes. Results: The results revealed three themes, To be listened to, Not to be taken
seriously and To feel less worthy. Results analysis according to Friberg (2017). The results showed that patients with overweight and obesity experienced insults and lack of knowledge from care providers. It was also described how important a good treatment is for promoting health and treatment.
Conclusion: Patients experienced a lack of knowledge and prejudices about their overweight and obesity, which led to them not receiving the care they needed or avoiding contact with the healthcare. What was highlighted as valuable in healthcare was when the patients felt that they were treated with a holistic approach. It is important that the professional performance of healthcare has the ability to reflect and a willingness to seek new knowledge about areas in order to gain a deeper understanding of a phenomenon.
Innehåll
INLEDNING 1
BAKGRUND 1
ÖVERVIKT OCH FETMA ... 1
PREVALENS OCH PROGNOS ... 2
ORSAKER TILL ÖVERVIKT OCH FETMA 3 ENERGIÖVERSKOTT ... 3
MILJÖ ... 3
ARV ... 4
RISKER MED ÖVERVIKT OCH FETMA ... 4
SAMHÄLLES ASPEKTER AV FETMA ... 5
BEHANDLING VID ÖVERVIKT OCH FETMA ... 6
ATT LEVA MED ÖVERVIKT OCH FETMA ... 6
SJUKSKÖTERSKANS ROLL OCH ETISKA ASPEKTER 7 PROBLEMFORMULERING 8 SYFTE 9 TEORETISK REFERENSRAM 9 METOD 10 URVAL ... 11 DATAINSAMLING ... 11 DATAANALYS ... 12 FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN 13 RESULTAT 13 ATT BLI LYSSNAD PÅ ... 13
ATT INTE TAS PÅ ALLVAR ... 14
ATT KÄNNA SIG MINDRE VÄRD ... 15
DISKUSSION 16 METODDISKUSSION ... 17
RESULTATDISKUSSION ... 19
Ett bra bemötande ... 19
Brist på kunskap kring övervikt och fetma ... 20
Kränkande och förolämpande kommentarer av vårdpersonal ... 22
KLINISKA IMPLIKATIONER 22
FÖRSLAG FORTSATT FORSKNING 23
SLUTSATS 24
REFERENSFÖRTECKNING 25
BILAGA 1. SÖKMATRIS 31
INLEDNING
I vårt arbete som undersköterskor har vi upplevt att attityderna kring människor med fetma har varit nedlåtande och med en lösning på deras problem att dem skall röra på sig mer och äta lite mindre. På grund av detta väcktes vår nyfikenhet kring denna patientgrupp samt deras upplevelse av hälso- och sjukvården. Övervikt och fetma är en växande epidemi och i vår kommande yrkesroll som sjuksköterskor kommer vi att möta denna patientgrupp i olika sammanhang. Det är därför viktiga att belysa hur patienter med övervikt och fetma upplever vården. Författarna vill medverka till kunskap kring detta ämne som kan vägleda
sjuksköterskor att bemöta denna patientgrupp på bästa möjliga sätt för att främja hälsa och förebygga ohälsa.
Bakgrund
Övervikt och fetma
Den 3–5 juni år 1997 höll World Health Organization (WHO, 1997) ett möte i Geneve för världens länder om fetma och dess konsekvenser. Fetma erkändes som både en sjukdom och en pågående världsepidemi (WHO, 1997; Caballero, 2007). Övervikt är ingen sjukdom men en bidragande faktor till ökad risk för fetma och dess följdsjukdomar (Folkhälsomyndigheten 2020b). I Sverige bekräftar Folkhälsomyndigheten (2020a) att fetma är en folksjukdom och idag lever hälften av alla vuxna i Sverige med övervikt eller fetma. Övervikt och fetma är den främsta orsaken till ohälsa och sjukdom i världen idag (ibid; WHO, 2020; Visscher & Seidell, 2001). WHO (2017) beräknade att 2,8 miljoner människor dör varje år. Att leva med fetma är förenat med en ökad risk att drabbas av cancer, hjärt-kärlsjukdomar, högt blodtryck, gallsten, barnlöshet, sömnapnè och diabetes typ två. Om man som barn är överviktig så är
sannolikheten stor att barnet även som vuxen förbli överviktig, vilket i sin tur kan leda till fetma (Folkhälsomyndigheten, 2020b). Många av följdsjukdomarna som kan förknippas med fetma går att förebygga och förhindra (WHO, 2020).
Stockholm läns landsting arbetar aktivt med att förebygga den växande fetmaepidemin, genom ett regionalt vårdprogram för övervikt och fetma, som tar stöd av Förenta nationernas (FN) mål för hållbar utveckling på global nivå som antogs år 2015. Programmet riktar sig till vårdgivare för att kunna framgångsrikt behandla fetma samt hitta olika metoder och lösningar på individnivå, även arbeta förbyggande mot fetma genom att hitta möjligheter att nå fram till individer som söker till vården för andra skäl. En betydelsefull del som vårdprogrammet
betonar och beskriver är vikten av ett gott bemötande som en viktig del av behandlingen, samt att arbeta personcentrerat och holistiskt (Vårdgivarguiden, 2016).
Definition av fetma och övervikt
Enligt WHO (2020) definieras begreppet fetma som en överdriven mängd extra kroppsfett som kan skapa hälsoproblem för individen. Individens vikt beräknas efter det internationella måttet Body Mass Index (BMI), till exempel där vikten delas med längden i kvadrat. Ett BMI över 25 klassas som övervikt och ett BMI över 30 definieras som fetma enligt WHO (2020). I tabell 1 nedan visar Livsmedelsverket (2020) förhållandet mellan längd och vikt enligt BMI skalan.
Tabell 1.BMI (Livsmedelsverket, 2020) Underviktig <18,5
Normalviktig 18,5–25 Överviktig 25–29.99
Fetma 30–39.99
Grav Fetma >40
Prevalens och prognos
Enligt WHO (2020a) så var år 2016, 41 miljoner förskolebarn och 1,9 biljoner vuxna
överviktiga samt 650 miljon människor i världen hade fetma. Fetman i världen har tredubblats mellan åren 1975–2016. År 2018 så var 51 procent av Sverige befolkning överviktiga, med ett BMI> 25, i åldrarna 16–84 år, 16 procent av männen och 15 procent av kvinnorna hade ett BMI >30 (Folkhälsomyndigheten (2020b). Folkhälsomyndighetens (2020b) prognos av utvecklingen av fetma och övervikt hos barn och vuxna är presenterad i figur 1.
Figur 1. Folkhälsomyndighetens (2020b) prognos av utvecklingen av fetma och övervikt
Orsaker till övervikt och fetma
Energiöverskott
Den främsta orsaken enligt WHO till varför övervikt och fetman ökar i världen är till stor del på grund av kost, människan i dagens samhällen konsumerar en större mängd mat men även mer ohälsosam mat samt en stor mängd socker. Snabbmatresturanger finns mer tillgängligt och den maten är oftast billig (Vilhelmsson, 2016). Människan omges idag av en miljö där vi erbjuds att köpa mat och dryck dygnet runt vilket lätt leder till en risk för överkonsumtion. Dagens miljö och energirika livsmedel bidrar till förändrade normer kring mat och måltider, men även att påverka människans reglering av hunger och mättnad. Människan utsätts för reklam, produktplacering i butiker samt sociala medier som påverkar synen på
matkonsumtionen och relationen till mat. Genomsnittligt lägger varje individ 40 procent av sin matkonsumtion på energirika livsmedel med lite näring. Idag är våra portionsstorlekar större och innehåller mer kalorier samtidigt som vi rör på oss allt mindre
(Folkhälsomyndigheten, 2020d).
Miljö
En obesogen miljö är en miljö som gynnar till viktuppgång, där kosten man konsumerar inte är hälsosam samt mängden är för stor och den fysiska aktiviteten uteblir. Den fysiska miljön är utbudet av mataffärer, den byggda miljön, naturmiljön och möjligheten till fysisk aktivitet, den fysiska miljön har en betydelse för vår hälsa. Infrastrukturen som idag består av passiv transport har medfört en minskning av fysisk aktivitet. Mellan år 1990 till 2015 hade barnens cykelresor till skolan minskat med 48 procent samt cykelresor för vuxna minskade med 30
procent. Den tekniska utvecklingen medför även en allt mer stillasittande vardag (Folkhälsomyndigheten, 2020d).
Arv
Fetma påverkas av människans gener vilket har framkommit i ett flertal studier (Bojs & Bratt, 2011). I studien Stunkard et al. (1986) så kunde man se ett starkt samband mellan de
biologiska föräldrarnas BMI och adoptivbarnens viktklass. Man kunde inte se något samband mellan adoptivföräldrarna och adoptivbarnens vikt. När forskare undersökte 93
monozogotiska tvillingpar som levde och växte upp separerade från varandra i olika miljöer så kunde man se att värdet för männen i studien låg på 0,77 och kvinnorna på 0,66 (Albert, Stunkard, Harris, Pedersen & McClearn, 1990). Siffran åsyftar en korrelationskoefficient som är en form av statistisk analys (Billhult & Gunnarsson, 2012). Detta är väldigt högt om man jämför med ärftligheten för alkoholism där värdet ligger på 0,57 och sjukdomen schizofreni på 0,68 (Bojs & Bratt, 2011).
Milagro et al. (2016) belyser den genetiska komponenten FTO relaterat till BMI där ärftligheten är 40-80 procent. Det finns flera gener som samverkar men den primära genen kopplat till fetma är FTO. Individer som bär på genen FTO har en sämre värmeproduktion i fettcellerna vilket leder till att individen lagrar fett lättare.
Bidragande orsaker till viktuppgång kan vara vissa läkemedel i olika läkemedelsgrupper. Dessa kan bland annat vara antidiabetika, antidepressiva, och antipsykotiska (Domecq et al., 2015).
Risker med övervikt och fetma
Individens vikt samt fördelningen av fettet på kroppen har betydelse för hur stor risk det är att drabbas av sjukdom och/eller en förtidig död. Bukfett är kopplat till en avsevärd högre risk för ohälsa och sjukdom (Livsmedelsverket, 2020). Rosiek et al. (2015) belyser risker med fetma som ateroskleros, ventrombos och åderbråck samt stroke och hjärtinfarkt. En ökad mängd kroppsfett kräver en högre metabolism vilket orsakar ett ökat blodflöde i kroppen.
Hjärtfrekvensen hos en individ med fetma är 50 procent högre än normalt. De ökade
blodflödet i kroppen gör att hjärtat behöver arbeta hårt för att pumpa ut mer blod och ofta mot ett högt tryck, sammantaget kan detta leda till hypertrofi. Det samlas fett kring hjärtat vid fetma, detta ihop med hypertrofi gör hjärtat stort. Om individen fortsätter att öka i vikt så kan
inte hjärtat växa i kapp och en konsekvens av detta är hjärtsvikt. Bukfetma har visat sig vara en stark riskfaktor till aterosklerotisk kranskärlssjukdom. Kranskärlssjukdom och stroke är de vanligaste dödsorsakerna globalt, detta ofta orsakat av fetma (Rosiek et al, 2015).
Sömnapnè är vanligt hos individer med fetma. Fett kring nacken pressar mot luftpassagen i halsen vilket leder till andningsuppehåll under sömnen samt en minskad luftgenomströmning kring halsområdet. Risken att utveckla astma ökar vid fetma. Vid övervikt ökar risken med 38 procent och vid fetma 92 procent, även symptomen vid astma ökar och är intensivare (Rosiek et al., 2015). Fetma och övervikt leder till ökad risk för olika typer av cancer. Koloncancer är starkt förenat med dåliga matvanor och lite fysisk aktivitet. Individer med fetma och övervikt har sex gånger större risk att drabbas av koloncancer jämfört med individer med normalvikt. Andra cancerformer som ökar är cancer i gallblåsan samt cancer i matstrupen. För kvinnor ökar även risken för bröstcancer och cervixcancer (Rosiek et al., 2015). Diabetes typ två och fetma är starkt förenade (Prabhakar, Virk & Saini, 2020). Livsstilsförändringar som ett hälsosammare födointag i kombination med motion kan förebygga diabetes. Enligt Diabetes Förbundet (2020) samt Lean et al. (2017) kan viktminskning vid diabetes typ två leda till remission av sjukdomen, dock krävs regelbunden motion samt kostkontroll. Studien av Feldman et al. (2017) visar att det inte krävs en stor viktnedgång eller underhållning av sin normala primärvikt för att minska risken att utveckla diabetes. Studien visar även på att om den genomsnittliga befolkningsvikten skulle kunna sjunka med 1-2kg/m2, så skulle 2 av 5 fall av diabetes kunna förebyggas. I praktiken innebär detta för en individ som mäter 172,5cm en viktminskning mellan 3-6kg.
Samhälles aspekter av fetma
Kostnaden för övervikt och fetma uppskattas kosta samhället 70 miljarder kr per år (Folkhälsomyndigheten, 2020b). Övervikt och fetma berör nästan all verksamhet inom sjukvården (Vårdgivarprogam, 2016). Inom sjukvården så vårdas patienter med BMI >30 i genomsnitt 50 procent längre och således medför detta en högre vårdkostnad än patienter med ett lägre BMI-värde (Borg et al., 2005). Utöver kostnader för vården av sjukdom som fetma kan medföra så kostar det även samhället i form av produktionsbortfall, då individer med fetma kan ha en kortare eller längre tid med frånvaro från arbete. Dess sjukskrivningsdagar kostar pengar i form av sjukersättning samt produktionsbortfall. Förtidig död innan uppnådd pensionsålder orsakar minskad inkomst till samhället, då produktionen minskar av den enskilde samt en förlust i skatteintäkter.
I rapporten av Kark, Neovius, och Rasmussen (2013) visade resultatet att hos män med fetma var produktionsbortfallet 0,9 miljoner kronor per person, jämfört med normalviktiga män där det låg på 0,5 miljoner kronor per person. Produktionsbortfallet av förtidig död var högst, där personer med fetma landar på 0,5 miljoner kronor per person. Resultatet visade även att individer med fetma får ersättning från Försäkringskassan för sjukdom i högre grad än normalviktiga. Rapporten visar att de förebyggande insatser mot fetma på befolkningsnivå kan åstadkomma stora produktionsvinster för samhället men även generera en ökad
livskvalité för den enskilde (Kark, Neovius & Rasmussen, 2013) För människor med fetma ökar risken att lämna arbetsmarknaden före pensionsålder i jämförelse med normalviktiga. Konsekvenser för den enskilde individen kan bli sänkt ekonomisk standard samt ett utanförskap inom samhällslivet.
Behandling vid övervikt och fetma
Det finns en uppsjö av dieter på marknaden som att minska fettet i kosten, äta mer protein och /eller utesluta kolhydrater med mera. Vid övervikt och fetma så kvarstår faktum att detta behandlas främst genom en negativ energibalans, vilken diet individen än väljer (Bray et al., 2018). För att förutspå viktnedgång så gäller fysisk aktivitet och en lägre procent av kalorier i kosten enligt studien av Hamman et al. (2007). En ökad aktivitetsnivå var viktigt för att bibehålla viktnedgången.
En behandling som kan rekommenderas när individen har ett BMI <35 är gastric bypass vilket innebär att magsäcken minskas med kirurgi vilket medför viktminskning genom ett minskat intag av föda som resultat av den minskade matsäcken (Ericson & Ericson, 2012). Läkemedel som behandlingsalternativ är begränsat då många tidigare läkemedel har haft allvarliga biverkningar. Idag finns Xencial kvar som behandlingsalternativ där biverkningarna är få. Läkemedlet fungerar genom att minska absorptionen av fett från födan. Dock har detta läkemedel begränsad effekt (Ericson & Ericson, 2012).
Att leva med övervikt och fetma
I Larsson, Karlsson och Sullivan, (2002) studie belyser den att människor som lever med övervikt och fetma har en sämre livskvalité än människor med normalvikt. Detta stöds av Ueland, Furnes, Dysvik och Rørtveit, (2019) där individer med fetma beskriver att de inte njuter av livet utan drar sig tillbaka från olika sociala sammanhang och mänsklig interaktion på grund av deras utseende och storlek, men även för att undvika fördomar och kommentarer
från sin omgivning. Resultatet visade att flera deltagare upplevde sig dömda och kritiserade av samhället på grund av deras vikt. Omgivningens fördomar bidrog till självhat, dåligt självförtroende samt en värdelös självkänsla. Depression har även visats förenat med fetma (Mather, Cox, Enns, & Sareen 2009).
Majoriteten i studien Ueland et al. (2019) kände sig konstant observerade av sin omgivning, även en inre stress att inte kunna uppnå den förväntade viktnedgången. Det framkom även i Ueland et al. (2019) att det fanns starkt kopplade psykologiska aspekter för deltagarnas ätbeteenden, där mat användes i syfte att hantera känslor. Relationen till mat och deras ätbeteende upplevdes av deltagarna som självförvållat och deras eget fel trots att många i studien Ueland et al. (2019) återger att relationen till maten redan varit dålig under
barndomen.
I en annan studie av Rand et al. (2017)beskrevs maten som en hanteringsstrategi och källa till känslomässigt stöd. Hanteringsstrategin ledde till en känslomässig stress hos flera av deltagarna med anledning av maten de valde samt mängden. En upplevelse av kontrollförlust av deras livsvärld uppstod i samband med den besatthet av mat och förlusten av kontroll över mängden. En stark oro beskrevs på grund av svårigheten att överkomma deras
beteendemönster kring mat, oron påverkade deltagarnas välbefinnande i hög grad.
De kopplade sitt ätbeteende till behovet att lindra den mentala smärtan som påverkade deras emotionella välbefinnande. Deltagarna beskrev även perioder av tvångsmässigt ätande och en kontrollförlust över maten. Perioderna efterföljdes av skam och påverkade dem
negativt psykiskt. Flera av deltagarna upplevde maten som beroendeframkallande samt att den hade en lugnande effekt på deras negativa känslor. Alla deltagare som använde mat som en hanteringsstrategi, beskrev stora besvär i deras försöka att övervinna sitt ätbeteende. Flera deltagare i studien av Rand et al. (2017) beskrev att de klandrar sig själva för sina
viktproblem, kommentarer av vänner och familj kring deras vikt förstärkte deras skuld och skam. På grund av deras fetma upplevde de sig inte socialt accepterade av varken samhället, sin familj eller vänner (ibid).
Sjuksköterskans roll och etiska aspekter
Sveriges vård skall bedrivas enligt Sveriges Hälso- och sjukvårdslag (HSL; SFS 2017:30) som lyder: ”Målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen.Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den
enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvården ska ges företräde till vården. Hälso- och sjukvården ska arbeta för att förebygga ohälsa”.
HSL (SFS 2017:30) innefattar även att all vård ska bedrivas med god vårdkvalité och hög hygienisk standard, där patientens säkerhet och trygghet tillgodoses. Det är vårdens ansvar att främja bra kontakter mellan patienten och vårdpersonalen. Vården ska grundas i respekt för människans självbestämmande och integritet samt ta hänsyn till varje individs värderingar, tro och vanor. Inom hälso- och sjukvården har sjuksköterskan det yttersta ansvaret för omvårdnad som ska byggas på ett humanistiskt synsätt där man ser till hela människan (Svensk
Sjuksköterskeförening, 2016).
Sjuksköterskan ska arbeta utefter en värdegrund där varje människa är unik med en alldeles egen livssituation, egna erfarenheter och livsåskådning samt värderingar som ska respekteras. Genom att införliva en människas psykologiska, sociala samt känslomässiga aspekter i en vårdsituation kan en personcentrerad vårdrelation utvecklas (Svensk
Sjuksköterskeförening, 2016; Brown & Wimpenny, 2011). Sjuksköterskan ska i sin yrkesroll främja hälsa, lindra lidande, återställa hälsa och förebygga ohälsa. Ett övergripande ansvar att ingripa vid ohälsa, upprätthålla individens autonomi samt vidmakthålla de människliga rättigheterna (Svensk sjuksköterskeförening, 2017).
Enligt Svensk Sjuksköterskeförening (2016) ska sjuksköterskan arbeta utefter ett etiskt förhållningssätt och ska kontinuerligt reflektera över sina egna värderingar och fördomar för att inte frångå principen om människors lika värde. En sjuksköterska som har en god
reflektionsförmåga utvecklar en högre grad av medkänsla som kan förbättra relationen till patienten (Giese, 2016). Sjuksköterskan ska ha ett öppet förhållningsätt för olika individers upplevelse av hälsa och ohälsa samt lyssna till patienten på ett tillitsfullt och respektfullt sätt för att kunna skapa goda förutsättningar för att kunna främja patientens hälsa (Svenska Sjuksköterskeföreningen, 2016).
PROBLEMFORMULERING
Övervikt och fetma kan leda till ökad risk för andra sjukdomar både fysiska såväl som
psykiska. Patientgruppen växer och kravet på kunskap hos vårdpersonalen kring övervikt och fetma ökar. Genom att belysa patientgruppens upplevelser av sjukvården kan en ökad
förståelse skapas. Den ökade förståelsen kan bidra till sjuksköterskans arbete med att förebygga ohälsa och främja hälsa.
SYFTE
Syftet var att beskriva hur patienter med övervikt och fetma upplever vården inom hälso- och sjukvård.
TEORETISK REFERENSRAM
Författarna i litteraturöversikten har valt att använda sig av Dorothea Orems (2001) filosofiska omvårdnadsteori om Egenvårdsbalansen - att kunna visa själv och sina nära
omsorg. Det Orem (2001) belyser i sin omvårdnadsteori är att sjuksköterskans roll är mer än
bara praktisk, utan även handlar om att skapa omvårdnad utifrån patientens unika vårdbehov samt deras individuella förutsättning för egenvård. Orem (2001) menar att hälsan är
föränderlig och måste ses i relation till människans livscykel och livssituation. Orem(2001) terori grundar sig i tre stycken bärande begrepp i sin egenvård,
egenvårskapacitet samt egenvårdbalansen. Begreppet egenvårdbalansen kan beskrivas när en
människans har förmågan att värna om sin egen hälsa samt förvärva de kunskaper som krävs för att tillmötesgå de kraven som ställs på egenvård för att kunna uppnå fysiskt och psykiskt välbefinnande. Egenvård är en människans förmåga att handla medvetet och målinriktat, att göra hälsosamma val för att främja sitt välmående och hälsa. För att kunna upprätthålla hälsa krävs egenvårdskapacitet, att individen har förmågan att kunna förvärva de kunskaper samt de förmågor som behövs för att kunna göra medvetna hälsoval och förebygga ohälsa. När individen inte kan tillmötesgå de krav som ställs på sin egenvård så leder detta till
egenvårdbrist. Patienten brister i förmågan att tillgodose sina egna behov vilket kan bero på
en rad olika anledningar och faktorer. Det blir ett glapp mellan kraven på egenvård och patientens förmåga. Sjuksköterskans roll är att identifiera brister i egenvården och på olika sätt återställa individens förmåga att värna om sig själv.
Orem (2001) har utformat fem hjälpmetoder som sjuksköterskan kan användas sig av inom hälso- och sjukvården för att kunna bedöma en patients behov av omvårdnad. Orem (2001) betonar att målet med hjälpmetoderna alltid ska användas för att uppnå god hälsa och
välbefinnande för individen, att hjälpa patienten återställa egenvårdbalansen. Dessa metoder kan användas enskilt eller kombineras. Den första av Orems (2001) hjälpmetoder är att sjuksköterskan ska agera eller handla för någon annan då patienten inte kan eller har förmågan själv. Sjuksköterskan ska då planera omvårdnaden med försiktighet för patientens
bästa. Det ska finnas en tydlig plan för omvårdnaden som ska utföras samt vad omvårdnaden ska ge för resultat gentemot patienten (Orem, 2001). Det är med största vikt att sjuksköterskan
guidar och vägleder patienten med hjälp av kommunikation, instruktioner samt rådgivning för
att främja egenvården. För detta ska sjuksköterskan kunna avgöra om patienten är adekvat och mottaglig för informationen samt om patienten är kapabel att utföra egenvården. I olika
vårdsituationer ska sjuksköterskan kunna ge fysisk, psykisk samt emotionellt stöd och
stöttning. Stöd är viktigt för att främja egenvården samt förebyggande av ohälsa, även om
patienten misslyckas eller överkomma svårigheter i sin vård. Orem (2001) betonar att stöd kan uppmuntra patienten till att initiativtagande, uthållighet eller beslut kring sin vård. För att sjuksköterskan ska kunna ge stöd och stöttning är det viktigt att sjuksköterskan kan avgöra hur mycket och med vad behöver patienten hjälp med.
Sjuksköterskan ska kunna bidra med en utvecklande miljö vilket generar i att patientens motivation ökar och egenvården utvecklas till mer självständig (Orem, 2001). Men även kunna hjälpa patientens att förändra sin attityd, olika värderingar samt sin egen självbild för att kunna öka egenvårdkapaciteten. Sjuksköterskan ska bidra till en miljö där personen känner sig respekterade och får en chans att utvecklas och växa. Sjuksköterskan ska vara lyhörd till patientens behov, hälsostatus samt livssituation för att kunna främja egenvårdskapaciteten. I den sista av Orems (2001) hjälpmetoder beskriver hon sjuksköterskans undervisande roll, att kunna lära och undervisa patienten. Sjuksköterskan ska hjälpa patienten utveckla kunskap samt praktiska utföranden i olika vårdtekniska moment för att patienten ska återfå
egenvårdbalansen. Sjuksköterskan måste kunna identifiera vilken kunskap som patienten saknar för att kunna utföra sin egenvård (Orem, 2001). Orems egenvårdsteori samt vissa av hennes fem hjälpmetoder kommer författarna även diskutera mot resultatet i
resultatdiskussionen.
Metod
Friberg (2017a) beskriver att en litteraturöversikt kan ge en bra överblick över kunskapläget inom valt studieområde. Författarna har använt sig av litteraturöversikt som metod med en induktiv ansats. Grunden för kommande litteraturöversikt bygger på kunskapsvärdet av tidigare forskning av kvalitativa och kvantitiva ansatser. Författaren kommer att analysera och sammanställa vad tidigare studier handlar (Friberg, 2017b). Genom analys av artiklar av kvalitativ metod önskar författarna kunna medverka till en ökad förståelse av valt ämne och en ny sammanställning av tidigare forskning. Kvalitativ metod kan användas med fördel för
att beskriva upplevda fenomen. Författarna vill med denna litteraturöversikt medverka till utökad kunskap och ge vägledning inom omvårdnad i mötet med patientgruppen.
Urval
Urvalskriterier för litteraturöversikten var att avgränsa sökningen till vetenskapliga artiklar publicerade 2000-2020. Detta för att få en bred sökning och en god överblick över
kunskapområdet inom valt ämnesområde. Inklusionskriterier för litterturstudien omfattade både kvinnor och män över 18 år, samt ett BMI på >25. För att undvika misstolkningar gjordes en språklig avgränsning till endast engelska artiklar. Exklusionskriterierna var reviewartiklar, personer under 18 år samt ett BMI på <25, detta för avgränsa vårt sökområde och fokusera på en enhetlig grupp bestående av endast vuxna med övervikt eller fetma. Genom att använda begränsningen peer-reviewed kunde författarna till föreliggande arbete säkerhetsställa att artiklarna var vetenskapligt granskade och att sökningarna avgränsades till endast vetenskapliga tidskrifter i enlighet med Östlundh (2017). Alla artiklar genomgår en kvalitetsbedöming i de akademiska databaserna och analys av sakkunninga innan artiklarna publiceras i databasen (Östlundh 2017).
Författarna valde att kvalitetsgranska artiklar enligt Fribergs (2017b) Granskningfrågor för
kvalitativa respektive kvantitativa studier. Granskningsfrågor som användes var bland annat: Vad visar resulatet? Förekommer det några etiska resonemang? Är syftet klart formulerat?
Författarna valde att använda mallen som analysredskap för att bedöma artiklarnas kvalitet samt bedöma vilka av artiklarna som kunde inkluderas samt exkluderas i kommande arbete.
Datainsamling
Sökningen av artiklar skedde via Ersta Bräcke Sköndal Högskolas bibliotekshemsida. Enligt Östlundh (2017) baseras valet av databaserna utifrån valt ämnesområde.
Artikelsökningen genomfördes i databaserna Cinahl Complete, MEDLINE och Pubmed, då dessa är vårdvetenskapligt inriktade och passar till författarnas valda ämnesområde (ibid). Författarna experimenterade med olika sökord med hjälp av Svenska MeSH för att hitta specifka ämnesord som speglade syftet. MeSH står för Medical Subject Headings och används till fördel för att hitta aktuella sökord i de aktulla databaserna.
Östlundh (2017) beskriver att databaserna har samma grundstruktur och är uppbygga med en ämmnesordslista. I databasen MEDLINE samt Pubmed användes ämnesordslistan MeSH och i databasen CINAHL Complete användes CINAHL subject Headings.
Författarna valde att använda sig av Boolesk sökteknik. Med den Boolesk söktekniken kombinerade författarna utvalda sökord på olika sätt för att få fram relevanta artiklar till litteraturöversikt (Östlundh, 2017). Sökorden kombinerades med operatorerna AND,OR och
NOT . För att koppla ihop flera sökord används operatorn AND vilket medför en mer specifik
sökning. Operatorn OR används för att få träff på båda sökorden samtidigt eller en träff på något av sökorden. Operatorn NOT användes för att begränsa sökningar. Författarna använde sig av ämnesorden vid datasökningarna i kombination med AND och OR samt fritextsökning för att få fram relevanta artiklar till valt ämne. För bästa sökresultat använde sig författarna av trunkering i kombination med boolesk sökteknik. Trunkering på ett eller flera sökord
resulterade i ett bredare urval av artiklar. Vid användning av trunkering resulterar sökningen i sökordens olika böjningsformer. Enligt Östhlund (2017) är en kombination av söktekniker fördelaktig och grundläggande för informationssökningen i en litteraturöversikt.
Författarna använde sig av sökorden “obesity” och “health service” i kombination med fritextord “ patient experience*” och “lived experience” samt “care*” för att få fram relevant information från databaserna. Operatorn “NOT “ användes för att begräna antalet artiklar i de olika databaserna.
Författarna började med att läsa artiklarnas titel för att avgöra om det speglade syftet för studien, speglades syftet i titel läste författarna artikels abstrakt. Artiklarna där abstraktet svarade på syftet lästes i fulltext. De artiklarna som verkade besvara granskningskraven lästes i sin helhet av båda författarna. Författarna valde ut elva stycken artiklar. En artikel
exkluderades då den handlade om deltagare under 18 år vilket inte framkom vid sökningen. Sammanlagt valdes 10 artiklar till kommande dataanalys för resultatdelen då de svarade på litteraturstudiens syfte. I bilaga 1 redogör författarna för ämnesorden för litteraturöversikt.
Dataanalys
Författarna analyserade de insamlade artiklarna enligt Fribergs (2017a) fyra steg. Första steget innebar att läsa artiklarna flera gånger med fokus på resultatdelen, för att förstå innebörden och artiklarnas slutsats. Författarna valde att analysera alla artiklar i pappersform. Därefter diskuterades författarnas valda artiklar och det väsentliga noterades på respektive
artikelframsida i punktform för att få en enkel översikt. För att undvika språkliga missförstånd användes ett Svenskt-Engelskt lexikon. I andra steget dokumenterades artiklar i en
dokumenterade artiklarna i bilaga 2, där presenterades dessa utefter författare, titel, syfte metod samt resultat. Det tredje steget innebar att upptäcka likheter och skillnader i artiklarnas resulatdel med hjälp av färgpennor. Genom diskussion och reflektion av författarna kunde olika teman identifieras och urskiljas. I det sista steget i analysen beskiver Friberg (2017a) att resultatet ska presenteras på ett strukturerat sätt med en tydlig sammanställning av olika teman eller kategorier. Det författarna har identifierat under dataanalysen presenteras i resultatdelen under tre olika teman.
FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN
Författarna har arbetat enligt Vetenskapsrådet och Uppsala Universitets (2020), god forskningssed vilket innebär att inte förfalska, fabricera, stjäla eller att plagiera data.
Arbetsprocessen har genomsyrats av etiskt hänsynstagande, artiklarna i arbetet ska vara etiskt granskade. Vid litteratur och artiklar på engelska har författarna använt sig av engelskt lexikon för att undvika språkliga missförstånd. Utgångspunkten i arbetet är att göra gott, inte skada samt respektera människan och människans rättigheter inom vården (Sandman och Kjellström, 2013). Författarna har viss förkunskap om det valda ämnet vilket kräver medvetenhet och objektivitet under arbetsprocessen, så att författarnas förkunskaper inte speglas i arbetet (Wallenberg & Henriksson, 2012). Författarnas arbete ska beskriva patienters upplevelser inom vården vilket kan komma att anses som kritik till hälsa och sjukvården. Detta är en aspekt författarna är medvetna om.
RESULTAT
Analysen av 10 vetenskapliga artiklar resulterade i tre teman: Att bli lyssnad på, Att inte tas
på allvar och Att känna sig mindre värd. Att bli lyssnad på
I mötet med hälso- och sjukvården beskrev patienterna positiva upplevelser där bemötandet skett respektfullt samt där dom blivit hörda och trodda (Buxton & Snethen, 2013). Positiva upplevelser beskrevs av patienterna när dem upplevde att deras läkare gett dem tid och fokus samt att denne besatt kunskap kring fetma och viktnedgång (Thomas, Hyde, Karunaratne, Herbert & Komesaroff, 2008; Malterud & Ulriksen, 2010). Möten där oron hos patienter togs på allvar och frågor blev besvarade upplevdes som betydelsefullt (Buxton & Snethen, 2013).
även när personalen hade förmågan att se en helhetsbild över patientens hälsa och inte bara till vikten (Luig et al. 2018; Buxton, J & Snethe, J, 2011).
I studien av Luig, Anderson, Sharma & Campbell-Scherer, (2018) beskrev deltagarna det som positivt när vårdpersonal summerade deras samtal och gav återkoppling vilket ledde till en känsla av att bli hörd. När vårdgivaren lyssnade på patientens berättelse och fångade upp styrkor hos hen som sedan uttalades och kunde användas i livet men även som verktyg vid viktnedgång, istället för pekpinnar och praktiska råd om vikten. Denna strategi ingav hopp, självvärde och förtroende hos patienterna (Luig et al., 2018). Patienterna beskrev att erbjudas hjälp under en längre period där viktkontroller inkluderades samt stöd från primärvårds sjuksköterskan var hjälpsamt. Samtalen baserades på icke-dömande psykologisk support samt praktiska råd (Brown, Thompson, Tod & Jones, 2006). Upplevelsen av att bli validerad och behandlad som en människa samt att personalen hade förmågan att förstå patientens specifika omständigheter hjälpte till att utveckla en bra hälsoplan (Torti et al., 2017; Luig et al., 2018).
I studien av Luig et al. (2018) belyste alla patienter vikten av att bli sedd som en människa vid hjälp med viktrelaterade frågor samt hantering av behandling. I studien av Torti et al. (2017) uppgav deltagarna att dem som upplevt att de fått personcentrerad hjälp och blivit bemöta med ett holistiskt synsätt hade en god inställning till vården. Vårdpersonal som följde upp sin patient med konsultationer och viktkontroller upplevdes som positivt, en kvinna beskrev detta som att hon hade någon på sin sida (Thomas et al., 2008). Patienter
återberättade deras upplevelse om hur deras primärläkare var upptagen och överväldigad med patienter. Kvinnorna gemensamt i studien beskrev hur viktigt det var för dem att verkligen lära känna hela kvinnan, hela hennes historia och ta deras oro på allvar för att kunna ge en kvalitativ god vård (Buxton & Snethen, 2013).
Att inte tas på allvar
Det framkom i ett flertal studier att patienter med övervikt och/eller fetma genomlevt kränkande, förnedrande och förödmjukande kommentarer under någon form av vårdkontakt (Thomas et al., 2008; Russell & Carryer, 2013; Malterud & Ulriksen, 2010; Williams, 2017). Enligt Buxton och Snethen, (2013) beskrev många deltagare att ett respektlöst beteende var vanligt inom akutsjukvården där patienten inte hade någon relation till vårdpersonalen. Inom övrig hälso- och sjukvården upplevde patienter ett snarlikt beteende där okänsliga
kommentarer, skämt och gester var förekommande. En kvinna beskrev hur hon blev ombedd att simma för att hon definitivt skulle flyta om hon prövade (Russell & Carryer, 2013). Detta
resulterade i att patienten kände sig respektlöst bemött vilket ledde till otrygghet i vårdsammanhang, en ovilja att söka vård eller gå på undersökningar (Russell & Carryer, 2013).
En kvinna beskrev att hon vägde 97,5kg som gravid och hon kände sig enorm. I förlossningsrummet så blev hon ombedd av läkaren under pågående förlossningen att hon skulle slappna av och föreställa sig att hon låg på en strand som en stor strandad val, vilket hon upplevde som enormt sårande (Merrill & Grassley, 2008).
En grupp patienter med övervikt eller fetma deltog i ett viktminskningsprogram inom primärvården. En deltagare beskrev i studien Visram, Crosland och Cording, (2009) att vid första mötet med läkaren antog hen att patienterna konsumerade onyttiga livsmedel, detta uttalades högt inför hela gruppen. Läkaren informerade dem att genast sluta med detta trots att hen aldrig tidigare träffat patienterna. Detta resulterade i att en patient omedelbart ville
avbryta behandlingen (ibid). Patienter upplevde även diskriminering och fördomar från vårdpersonalen på grund av deras vikt (Russell & Carryer, 2013)
Att känna sig mindre värd
I studier gjorda av Malterud och Ulriksen, (2010); Brown et al. (2006) framkom att få patienter kände sig nöjda över hur deras vikt adresserats till dem av vårdpersonal, vidare framkom att personalen borde tagit sig mer tid vid konsultation samt haft mer kunskap kring viktproblematik samt fetma. Vanligt förekommande var att patienter beskrev att deras vikt eller viktuppgång inte tagits upp vid vårdkontakt, även då en kraftig viktuppgång skett sedan tidigare vårdtillfälle (Thomas et al., 2008; Malterud & Ulriksen, 2010; Torti et al., 2017). En känsla av att bli nedvärderad uppstod när läkaren inte tog upp deras fetma och vikt, att den inte var värd att kommentera, så tolkades tystnaden ifrån läkaren som ett outtalat missnöje (Malterud & Ulriksen, 2010).
Patienter beskrev erfarenheter av att inte ha fått någon support kring sin viktminskning eller väldigt lite, ibland i form av ett kostschema eller en uppmaning att röra på sig mer och äta mindre som en form av viktbehandling (Brown et al., 2006; Torti et al., 2017).
Sammantaget ledde detta till frustration hos patienterna men även en känsla av att deras problem inte togs på allvar, utan “borstades” av och var till väldigt lite hjälp (Thomas et al., 2008; Brown et al., 2006). Skrämseltaktik upplevdes av patienter där vårdpersonal delgav dem medicinska konsekvenser kopplade till deras vikt och detta upplevde patienterna som ineffektiv hjälp (Russell & Carryer, 2013). Kränkande kommentarer samt känslor av att inte
bli trodd upplevdes i vårdsammanhang av patienter som försökt med viktminskning och inte uppnått förväntat resultat (Malterud & Ulriksen, 2010).
Kvinnorna upplevde att deras vikt överspelade deras faktiska hälsoproblem även fast det inte var vikten de sökte vård för. Hälsoproblemet kopplades automatiskt till vikten och ingen annan förklaring gavs. Vissa kvinnor i studien upplevde en ovilja att prata om deras vikt medan andra inte ansåg att det inte var ett problem. Gemensamt var att alla hade erfarenhet av att deras viktproblem tagits upp på ett opassande sätt av vårdpersonal samt att vikten blev fokus för vårdmötet (Williams, 2018). Många kvinnor upplevde att de blev bemötta som kvinnor med fetma eller endast som en patofysiologisk varelse som identifierades efter sin storlek istället för som en människa, en levande varelse med känslor och historik. Det ledde till en skadad relation till vården då de upplevde vården som dömande (Williams, 2018; Russell & Carryer, 2013; Buxton & Snethen, 2011; Merrill & Grassley, 2008). I studien av Merrill och Grassley, (2008) visades liknande resultat, där patienterna kände sig avfärdade av sjukvården och en brist på tid gällande viktfrågor upplevdes samt att deras vikt var den enda orsaken till deras hälsoproblem. Vården påpekade vikten och väckte en medvetenhet hos patienten men inga ytterligare åtgärder till problemet förekom eller behandling, vilket skapade ett missnöje hos patienterna (Brown. et al., 2006).
När viktrelaterade sjukdomar uppstod blev läkarna mer engagerade upplevde vissa
deltagare, en kvinna beskriver att först när hon blev sjuk i diabetes uppmärksammades hennes ätstörning då hon skyndsamt blev remitterad till gruppterapi (Malterud & Ulriksen, 2010). Patienter beskrev erfarenheter där de sökt vård för andra åkommor som ej var viktrelaterade, även åkommor som uppstått innan viktuppgång, till exempel besvär med urineringen,
ryggproblem, artros och knäproblem. Patienter beskrev erfarenheter där deras vikt omedelbart hamnade i fokus under vårdmötet (Malterud, & Ulriksen, 2010; Brown et al., 2006)
Diskussion
Diskussionsdelen omfattar två delar. I metoddiskussion diskuteras arbetets styrkor och svagheter även författarnas reflektioner kring vad som kan ha påverkat
litteraturaturöversiktens resultat. I resultatdiskussionen diskuteras resultatet i förhållande till patienternas upplevelser kopplade till den teoretiska utgångspunkt, forskning i bakgrunden och ny vetenskaplig litteratur.
METODDISKUSSION
Författaren har använt sig av litteraturöversikt som metod med en induktiv ansats där artiklar av kvalitativ design har analyserats och sammanställts. Författarna kunde även ha valt en intervjuvstudie då detta också beskriver upplevelser. Induktiv ansats innebär att författarna startar i empirin och beskriver det studerande fenomenet så korrekt och objektivt som möjligt (Priebe & Landström, 2012). Litteraturöversikten innehåller endast artiklar av kvalitativa design då metoden beskriver upplevelser och erfarenheter av ett fenomen (Henricson & Billhult, 2017). Kvalitativ metod kan ses som styrka i denna litteraturöversikt då syftet var att beskriva upplevelser. Enligt Priebe och Landström (2017) kan den induktiva ansatsen
medföra en viss kunskap om ämnet som skall studeras, vilket kan leda till att förförståelsen ökar och bidra till att resultatet inte blir helt objektivt. Under analysprocessen diskuterades de utvalda artiklarna i förhållande till studien syfte, för att medvetandegöra hur vi som författare tolkade studiernas resultat. Detta var viktigt för att inte påverkas av den egna förförståelse och bibehålla ett kritiskt tänkande (Wallenberg & Henriksson, 2012). Dock kan inte förförståelsen helt exkluderas. Författarna använde sig av deras handledare och medstudenter under arbetes gång, där arbetet granskades vid ett flertal tillfällen, detta för att öka validiteten samt att analysen är byggd på data och inte deras egna förförståelse (Henricson, 2012).
Valet av databaser baserades på Östlundhs (2017) rekommendationer då dessa innehåller vårdvetenskapliga artiklar. Databaserna som valdes av författarna var CINAHL Complete, MEDLINE och Pubmed. När flera datadaser användes förstärks validiteten och
trovärdigheten i litteraturöversikten (Henricson, 2017).
Författarna valde att utgå ifrån studiens syfte och utifrån detta komma på sökord som speglade syftet med studien. För en lycklad informationsökning enligt Östhlund (2017) så krävs tid, träning, planering samt ett kritiskt förhållningsätt. Författarna har med hjälp av Ersta Sköndal Bräcke högskolas instruktionsfilmer för vetenskapligt sökande tränat och fått utökad kunskap kring informationssökningsprocessen, vilket bidragit till att hitta relevanta sökord. Författarna har exprimenterat med olika söktekniker och sökord via ett flertal databaser samt hittat sökord med hjälp av svenska mesh. Sökord som valdes “obesity” och “health service” i kombination “ patient experience” och “lived experience” samt “care”. Dessa sökord gav relevanta träffar på artiklar som svarade på studiens syfte. Sökorden valdes med omsorg för att studien skulle bli objektiv och trovärdig. I början av sökprocessen fann författarna det svårt att hitta relevanta sökord och artiklar till litteraturöversikten. När
författarna började dokumentera sökprocessen samt analysera förfaringsättet så underlättades informationsökningen.
I början avgränsades sökningen till artiklar publicerade år 2010-2020, men då forskningen kring upplevelser av hälso- sjukvården av patienter med övervikt och fetma var begränsad, utökades sökningen till artiklar publicerade år 2000-2020. Författarna är medvetena om att 20 år inte är aktuellt men hade i åtanke att fetma konstaterades som en sjukdom och epedimi år 1997, därav valet av publiceringsår för att inte gå miste om värdefull information. Artiklar med ålder under 18 år exkluderades då författarna endast valde att studera vuxna av båda kön. Författarna har en medvetenhet om att i denna litteraturöversikts resultatdel har de
vetenskapliga artiklarna i majoriteten bestått av kvinnor. För att undvika språkliga
missförstånd avgränsades artiklarna till Engelska, författarna är medvetna om att de gått miste om relevanta artiklar skrivna på andra språk. För att minimera feltolkningar användes
Svenskt- Engelskt lexikon.
I databaser som CINAHL Complete och MEDLINE användes begränsningen
peer-reviewed för att säkerställa att artiklarna var vetenskapligt granskade och att sökningarna
avgränsades till endast vetenskapliga tidsskrifter (Östlundh 2017). Samma avgränsningar gjordes i databasen Pubmed förutom avgränsningen peer-reviewed då denna funktion inte finns tillgänglig. För att säkersälla kvaliten på artiklarna från Pubmed så granskades tidskriften där artikeln blivit publicerad och att artiklarna som publicerats i tisdkriften hade blivit peer-reviewed, det vill säga granskade av experter (Henricson, 2012). Vid sökning på atiklar i datadaserna så förföll sig flera artiklar låsta och skulle bekostas av författarna själva, detta kan ha påverkat littueraturöversiktens resultat och författarna kan ha gått miste om relevanta artiklar som kunde vara av betydelse för översikten.
Författarna valde ut 10 stycken artiklar som svarade på litteraturöversiktens syfte.
Artiklarna skrevs ut och lästes enskilt för att sedan gemensamt granskas av författarna, detta för att få en tydlig överblick över artiklarna och för att underlätta kvalitetsgranskningen. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån frågor beskrivna av Friberg (2017a). Författarna har inte kvalitetsgranskat artiklar tidigare vilket kan ses som en svaghet, men bedömde att alla atiklar höll en god vetenskaplig kvalité. Författarna letade efter återkommande ämnen i materialet, dessa ämnen markerades med olika färgpennor för att sammanställas till teman. I början av arbetsprocessen av att analysera artiklarna samt sammanställa resultatet under rätt tema ansåg författarna vara ganska problematiskt då författarna gjorde detta för första gången. Författarna valde att ta god tid på sig i denna del av arbetsprocessen, detta för att
Författarnas artiklar hade sitt ursprung i USA, Storbritannien, Norge, Australien och New Zealand. Den geografiska betydelsen i litteraturöversikten var författarna medvetna om, då den kulturella miljön och de sociala normerna i dessa olika länder kan komma att påverka artikelns resultatdel. Länderna som innefattades var I-länder, dock så ser hälso- och sjukvårdens uppbyggnad olika ut i dessa länder.
Samarbetet mellan författarna har varit god. Under arbetsprocessen har författarna valt att arbeta tillsammans dagligen, där planerade arbetsuppgifter gjorts varje måndag. Fördelning av arbetsuppgifter och tydlighet gjorde att arbetet gick framåt i uttänkt takt.
RESULTATDISKUSSION
Resultatdiskussionen presenteras med stöd av rubrikerna Ett bra bemötande, Brist på kunskap
kring övervikt och fetma samt Kränkande och förolämpande kommentarer av vårdpersonal.
Resultatet diskuteras mot bakgrundens litteratur, ny forskning samt egna reflektioner.
Författarna har diskuterat patienternas upplevelser med stöd av Orems (2001) egenvårdsteori som sjuksköterskan kan använda sig av för att främja hälsa och välbefinnande.
Ett bra bemötande
Det patienterna upplevde som positivt var att bli bemötta med tid, fokus och kunskap. Patienterna upplevde ett positivt bemötande när det skett respektfullt samt en upplevelse av att bli tagen på allvar, där patientens frågor blev besvarade. Vården upplevdes som god när patienterna fick hjälp och stöd i viktrelaterade frågor samt behandling. Ett holistiskt
bemötande samt ett kontinuerligt stöd under vårdtiden upplevdes av patienterna som god vård och ingav en känsla av att bli sedd som en hel människa.
Enligt Orem (2001) är sjuksköterskans roll att planera omvårdnaden utifrån patientens bästa, en tydlig plan ska finnas för hur omvårdnaden ska utföras samt ge för resultat. För att kunna uppnå detta behövs en god och tydlig kommunikation samt rådgivning för att vägleda och guida patienten (Orem, 2001).
Författarna vill belysa vikten av ett gott bemötande i vårdsammanhang då författarna anser att bemötande är en stor del av vården vilket även stöds av Malvezzi et al. (2016) vars resultat visade att bra attityd från vårdpersonalen och vilja att stärka patientrelationen samt en
villighet att se till den del av patienten behöver hjälp var viktigt. Om vårdpersonalen lyckades skapa en god relation till patienten visade detta på att behandlingen blev mer lyckad samt att
patienten blev mer samarbetsvillig (ibid). I litteraturöversiktens resultat framkommer att när vårdpersonal såg till patienternas livssituation och omständigheter uppgavs detta vara värdefullt för dem (Luig et al., 2018) Hälsan måste ses i relation till patientens livssituation enligt Orem (2001).
Litteraturöversiktens resultat visar att det var positivt när vårdpersonalen hade en dialogisk förmåga samt att utläsa patientens styrkor i deras livsberättelser som sedan kunde användas som verktyg för kommande vård. Svensk sjuksköterskeförening (2016) beskriver i sin
Värdegrund för omvårdnad att sjuksköterskan ska arbeta på ett humanistiskt synsätt och
omvårdnaden sker på personnivå, där ohälsa alltid ska förebyggas. Det framkommer även i Sjuksköterskeföreningens kompetensbeskrivning (2017) att sjuksköterskan ska kunna
kommunicera till patienter på ett empatiskt och respektfullt sätt, ge stöd och vägledning så att patienten kan medverka och delta i sin vård, informera och undervisa patienten. Detta anser författarna vara som en spegling av Orems (2001) egenvårdsteori och några av hennes fem hjälpmetoder. I två av Orems (2001) fem hjälpmetoder beskriver hon att sjuksköterskan ska guida och vägleda patienten med hjälp av rådgivning och god kommunikation för att främja egenvården. Sjuksköterskan ska även kunna ge stöd och stöttning, både fysisk och psykiskt, detta är viktigt för att främja egenvården samt förebygga ohälsa.
Brist på kunskap kring övervikt och fetma
I litteraturöversiktens resultatdel framkommer kunskapsbrist och okunnighet kring övervikt och fetma hos vårdpersonal. Upplevelser av att viktfrågan inte lyftes till patienten vid vårdkontakt, om den adresserades så skedde detta på ett opassande sätt. När fysiska
konsekvenser orsakade av fetma uppgavs till patienterna upplevdes detta som skrämseltaktik där inga efterföljande råd eller fortsatt stöd gavs. Vikten stod i centrum vid vårdmötet och övertog patientens faktiska hälsoproblem. Enligt HSL (SFS 2017:30) ska sjukvården bedrivas med respekt för individen samt förebygga ohälsa.
Det finns tydlig lagstiftning, författningar, kompetensbeskrivningar samt riktlinjer för vårdpersonal kring hur sjukvård samt bemötandet skall bedrivas, trots dessa visar författarnas resultatdel att denna patientgrupp upplever sämre vård och bemötande. Sjuksköterskans roll enligt Orem (2001) som även går i linje med Svensk Sjuksköterskeförenings (2017)
kompetensbeskrivning för sjuksköterskor, beskriver att sjuksköterskan skall besitta en
förmåga att bedöma patientens resurser och förmågor till egenvård. Sjuksköterskan skall även inneha ett undervisande förhållningssätt och en empatisk förmåga i möte med patient, för att
främja hälsa och förhindra ohälsa. Enligt WHO går fetma att förebygga och behandla, trots detta kostar övervikt och fetma 70 miljarder för samhället per år (Folkhälsomyndigheten, 2020).
Övervikt och fetma är förenat med risker såsom cancer, diabetes och hjärt- och
kärlsjukdomar (Rosiek et al., 2015). Forskning visar även att människor med övervikt och fetma har sämre livskvalité och ökad psykisk ohälsa (Larsson et al., 2002) Depression har även visats var förenat med fetma (Mather, Cox, Enns & Sareen, 2009). Med kunskapsläget idag kring riskerna med övervikt och fetma samt den ökade risken för psykiska ohälsan i samband med övervikt och fetma så anser författarna att med detta utgångsläge bör hälso- och sjukvården verkligen se över rutiner, sina brister, attityder även fördomar, då denna sjukdom kan leda till ett stort lidande för den enskilde, men även till ökade kostnader för samhället. Fetma är en sjukdom och en pågående världsepidemi (WHO, 1997; Caballero, 2007), forskning visar att arv och miljö har en stor betydelse för uppkomsten av övervikt och fetma (Bojs & Bratt, 2011).
Enligt litteraturstudiens resultat så eftersträvar denna patientgrupp ett bemötande och vård där vårdpersonalen besitter kunskap om övervikt och fetma, men även god behandling för detta. I Sverige ska all hälso- och sjukvårdpersonal arbeta utefter de Regionala
vårdprogrammet för övervikt och fetma (2016). Det beskrivs att fetma är en svårbehandlad och kronisk sjukdom med starka ärftliga komponenter, vilket gör det förbyggande arbetet än viktigare. Enligt Svensk sjuksköterskeförening (2017) så är ett kompetensområde för
sjuksköterskan att inneha förmågan att söka och använda evidensbaserad kunskap. Författarnas reflektion kring ämnet är att ansvaret för kompentensutveckling för att säkerhetsställa sjuksköterskans yrkeskunnande ligger främst hos den enskilde och
verksamhetschefen. Kunskap finns att tillgå för den yrkesutövande om övervikt och fetma trots detta upplever denna patientgrupp en brist på kunskap om viktrelaterade frågor. I intervjustudien gjord av Dahlgren och Lycke (2015) framkom att stödet var baserat på vad som fanns tillgängligt och inte efter patientens behov, fetma tas inte seriöst, det övergripande perspektivet saknades, samarbetet mellan olika vårdaktörer var bristfälligt samt att
informationen kring övervikt och fetma var splittrad. Denna studie förstärker författarnas reflektion om bristen på kunskap kring övervikt och fetma, där författarna anser att okunskap kan vara en bidragande faktor till fördomar men även stigma.
Kränkande och förolämpande kommentarer av vårdpersonal
I litteraturöversiktens resultat framkommer att patienterna vid något tillfälle upplevt kränkande, förnedrande eller förödmjukande kommentarer. Det förekom även opassande skämt och olämpliga gester. Patienterna upplevde till följd av detta en otrygghet i olika vårdsituationer samt en ovilja att söka vård eller gå på undersökningar. Negativa upplevelser av sjukvården leder till att individer i behov av vård undviker hälso- och sjukvården enligt Kerr et al. (2014). Författarna anser att den enskilde individen kränks och dess mänskliga värde förminskas genom detta olämpliga beteende, svensk lagstiftning HSL (SFS 2017:30) beskriver tydligt att “Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den
enskilda människans värdighet “.
Negativa attityder, brist på förståelse och okunskap kring patienter med övervikt och fetma leder till kränkande kommentarer och sämre sjukvård, anser författarna. I det regionala
vårdprogrammet (2016) beskrivs att uppfattningen om överviktiga och fetma är att det är enkelt att gå ner i vikt och att detta är ett självförvållat tillstånd, denna uppfattning lever även kvar hos vårdpersonal. Denna negativa attityd inom sjukvården gentemot patienter med fetma bekräftas i studien O`Keffe, Flint, Watts och Rubino (2020).
Sjuksköterskans roll enligt Orem (2001) handlar om göra gott, att arbeta för att uppnå god hälsa och välbefinnande för individen. Sjuksköterskans yrkesroll grundas i ett
etiskförhållningsätt vilket menas att sjuksköterskan ska kunna reflektera över sina egna värderingar och fördomar (Svensk sjuksköterskeförening 2016). Detta är för att förbättra relationen i mötet med patienten samt att inte frångå människovärdesprincipen.
KLINISKA IMPLIKATIONER
Författarna anser att litteraturöversiktens resultatdel kan bidra med en ökad förståelse för individer med övervikt och fetmas upplevelser av sjukvården. Enligt författarna kan en ökad förståelse användas för att förbättra vården och omvårdnad för dessa individer. Det
framkommer att det är av betydelse att vården ser till den unika individen samt individens egna förutsättningar och livssituation vilket även belyses i litteraturöversikten där individer uttrycker vikten av att bli tagen på allvar och att bli sedd som en människa. Vårdpersonalen måste kunna erbjuda patienter med övervikt och fetma omvårdnad inriktad på stöd och
stöttning, praktiska råd samt en utarbetat hälsoplan genom ett personcentrerat arbetssätt skapa individanpassande behandlingar för individer med övervikt och fetma. En förutsättning för att främja hälsa och välbefinnande för denna patientgrupp är att vårdpersonal samt individ
arbetar tillsammans där båda är delaktiga i behandlingsprocessen. Det författarna vill
förmedla med denna litteraturöversikt är att genom god kunskap och effektiv behandling för övervikt och fetma i en icke dömande miljö är av ytterst vikt för att bemöta denna
patientgrupp på bästa sätt.
Det framkommer även i författarnas resultatdel att det finns stor kunskapsbrist inom sjukvården vad det gäller behandling och förebyggande åtgärder inom området övervikt och fetma. Författarna anser att vårdpersonalen måste besitta kunskap om övervikt och fetma för att kunna erbjuda värdefull samt korrekt hjälp, men även att ta upp viktfrågan på ett
respektfullt tillvägagångsätt för att inte kränka individen. I litteraturöversikten fanns det olika fynd som påvisade vad konsekvenserna av okunskap och ett dålig bemötande kan leda till. Patienterna undviker att söka vård eller inte blir tagna på allvar förrän en följdsjukdom till övervikt eller fetma uppstått. Detta leder till lidande för den enskilde individen, konsekvenser för samhället samt en ökad belastning inom hälso-sjukvården. Med rätt hjälp för individen och förebyggande åtgärder av vårdverksamheter kan övervikt och fetma förebyggas och förhindras.
FÖRSLAG FORTSATT FORSKNING
Författarna anser att det krävs fortsatt forskning kring patienters upplevelser av vården. Forskning om konsekvenser av övervikt och fetma samt deras följdsjukdomar är omfattande. Dock finns det betydligt mindre forskning avseende patienter med övervikt och fetmas upplevelser av vården, speciellt den manliga patientgruppen inom vårdsektorn. Författarna vill belysa att ytterligare forskning krävs med hänsyn för den manliga patientgruppen. Författarna anser att framtida studier bör inriktas till vårdpersonal för att utveckla
evidensbaserad kunskap vilket krävs för att förebygga samt behandla övervikt och fetma. Genom ökad kunskap kring övervikt och fetma anser författarna kunna minska fördomar och förutfattade meningar som idag cirkulerar inom vården. Kvalitativ forskning kan bidra med en ökad förståelse för patientgruppen men även bidra med vårdpersonalens upplevelser av
kunskapsglappet som råder i vården idag gällande fetma och övervikt. Författarna anser att detta skulle kunna förbättra vården och minska fördomar kring denna patientgrupp. Dock vill författarna inte utesluta kvantitativ forskning för framtida studier då den metoden skulle kunna mäta olika behandlingsalternativ samt förebyggande åtgärder för denna patientgrupp.
SLUTSATS
Patienter upplevde bristande kunskaper hos vårdpersonalen samt fördomar kring deras övervikt och fetma vilket ledde till att dem inte fick den vården de behövde och som konsekvens undvek kontakt med vården. Vad som belystes som värdefullt i vården var när patienterna upplevde sig bli bemötta med ett holistiskt synsätt, där man såg till hela
människan. Det är viktigt att vårdens yrkesutförande har förmågan till reflektion och en vilja att söka ny kunskap kring områden man inte riktigt förstår, för att få en djupare förståelse till ett fenomen. Det är viktigt att vårdpersonalen följer etiska riktlinjer i vårdandet för att kunna förändra attityder och fördomar mot denna patientgrupp.
REFERENSFÖRTECKNING
Billhult, A., & Gunnarsson, R. (2012). Mätinstrument och diagnostiska test. I M. Henricson (Red.),Vetenskaplig teori och metod: Från ide till examination inom omvårdnad. (s. 151-159). Studentlitteratur AB
Bojs, K., & Bratt, A. (2011). Det sitter någonstans i generna. I Vikten av gener: Hur DNA
påverkar din vikt. Stockholm. Natur & Kultur.
Bray, A. G., Heisel, E. W., Afsin, A., Jensen, D. M., Dietz, H. W., Long, M., Kushner, F. R., Daniels, R. S., Wadden, A. T., Tsai, G. A., Hu, B. F., Jackici, M. J., Ryan, H. D., Wolfe, M. B., & Inge, H. T. (2018). The Science of Obesity Management: An Endocrine Society Scientific Statement. EndoCrine reviews, 39(2), 79-132, doi: 10.1210/er.2017-00253
Borg, S., Persson, U., Ödegaard, K., Berglund, G., Nilsson, J., & Nilsson, P. M. (2005). Obesity, survival, and hospital costs -- findings from a screening project in Sweden.
Value in Health, 8(5), 562–571.
https://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.1111/j.1524-4733.2005.00048.x
*Brown, I., Thompson, J., Tod, A., & Jones, G. (2006). Primary care support for tackling obesity: a qualitative study of the perceptions of obese patients. The British Journal of
General Practice, 56(530), 666–672.
Brown, J., & Wimpenny, P. (2011). Developing a holistic approach to obesity management.
International Journal of Nursing Practice.17(1), 9–18.
https://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.1111/j.1440-172X.2010.01899.x
*Buxton, B. K., & Snethen, J. (2013). Obese women’s perceptions and experiences of healthcare and primary care providers: a phenomenological study. Nursing Research,
62(4), 252–259. https://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.1097/NNR.0b013e318299a6ba
Caballero, B. (2007). The Global Epidemic of Obesity: An Overview. Epidemiologic
Rewiews, (29), 1-5. doi:10.1093/epirev/mxm012
Dahlgren, L., & Lycke, K. (2015). Service Design in user-centered healthcare – The case of
child obesity. (Examensarbete, Göteborgs Universitet, Masterprogrammet Business
and Design). https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/42100/1/gupea_2077_42100_1.pdf Malvezzi, D. C., Gerhardinger, C. H., Santos, P. F.L., Toledo, P.V., & Garcia Francischette,
R. P. A. (2016). Adherence to treatment by the staff of a mental health service: an exploratory study. Online Brazilian Journal of Nursing, 15(2), 177–187.
Diabetesförbundet. (28 oktober 2020). Typ 2-diabetes.https://www.diabetes.se/diabetes/lar-om-diabetes/typer/typ-2/
Domecq, J. P., Prutsky, G., Leppin, A., Sonbol, M. B., Altayar, O., Undavalli, C., Wang, Z., Elraiyah, T., Brito, J. P., Mauck, K. F., Lababidi, M. H., Prokop, L. J., Asi, N., Wei, J., Fidahussein, S., Montori, V. M., & Murad, M. H. (2015). Clinical review: Drugs
Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism, 100(2), 363–370.
https://doi.org/10.1210/jc.2014-3421
Ericson, E., & Ericson, T. (2012). Medicinska sjukdomar. Vård vid ateroskleros,
hyperlipidemi, fetma, hypertoni. (4 uppl., s. 43-76). Lund: Studentlitteratur AB
Feldman, A. L., Griffin, S. J., Ahern, A. L., Long, G. H., Weinehall, L., Fhärm, E., Norberg, M., & Wennberg, P. (2017). Impact of weight maintenance and loss on diabetes risk and burden: a population-based study in 33,184 participants. BMC Public Health,
17(1), 1–10. https://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.1186/s12889-017-4081-6
Folkhälsomyndigheten (4 mars 2020a). Övervikt och fetma fortsätter att öka. https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och
press/nyhetsarkiv/2020/mars/overvikt-och-fetma--fortsatter-att-oka/ Folkhälsomyndigheten (16 mars 2020b). Övervikt och fetma.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad-rapportering/folkhalsans-utveckling/resultat/halsa/overvikt-och-fetma/
Folkhälsomyndigheten (16 juli 2020c). Insatser för att bromsa ökningen av övervikt och
fetma hos
barn.https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/fysisk- aktivitet-och-matvanor/overvikt-och-fetma/insatser-for-att-bromsa-okningen-av-overvikt-och-fetma-hos-barn/
Folkhälsomyndigheten (31 mars 2020d). Livsmiljö som främjar övervikt och fetma.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/fysisk-aktivitet-och-matvanor/overvikt-och-fetma/livsmiljo-som-framjar-overvikt-och-fetma/
Friberg, F. (2017a). Att göra en litteraturöversikt. I F. Fiberg (Red.), Dags för uppsats:
Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s.141-151). Lund:
Studentlitteratur
Friberg, F. (2017b). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F. Fiberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade
examensarbeten (s.129 - 141). Lund: Studentlitteratur
Giese, K. K. (2016). Self-reflection: Relationship Building in Patients With Excess Weight.
Journal for Nurse Practitioners, 12(1),
https://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.1016/j.nurpra.2015.06.015
Hamman, F. R., Wing, R. R., Edelstein, L. S., Lachin, M. J., Bray, A. G., Delhanty, L., Hoskin, M., Kriska, M. A., Mayer-Davis, J. E., Pi-Sunyer, X., Regensteiner, J., Venditti, B., & Wylie-Rosett. (2007). Effect of Weight Loss With Lifestyle
Intervention on Risk of Diabetes. Diabetes Care 29(9), 2102-2107. doi: 10.2337/dc06-0560
Henricson, M., & Billhult, A. (2012). Kvalitativ design. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig
teori och metod: Från ide till examination inom omvårdnad (s. 129-137).
