Den informella rekryterings påverkan : En kvalitativ studie av ämneslärares användning av sociala nätverk

DEN

INFORMELLA

REKRYTERINGENS

PÅVERKAN

–

EN KVALITATIV STUDIE AV ÄMNESLÄRARES

ANVÄNDNING AV SOCIALA NÄTVERK

A-K2020:14

Kandidatuppsats Arbetsvetenskap Linus Borggren

Program: Organisation- och personalutvecklare i samhället

Svensk titel: Den informella rekryteringens betydelse- en kvalitativ utredning av ämneslärares användning av sociala nätverk

Engelsk titel: The impact of informal recruitment - a qualitative study of the subject teachers’ use of social networks

Utgivningsår: 2020

Författare: Linus Borggren Handledare: Erik Ljungar Examinator: Lina Palmqvist

Nyckelord: (sociala nätverk, ämneslärare, informell rekrytering, socialt kapital) Sammanfattning

Denna studie undersöker relationen mellan en grupp ämneslärares vanor av sociala nätverk och i vilken mån den fyller en funktion i deras yrkesroll. Det vill säga i vilken mån deras kontaktnätverk har resulterat i en anställning, där målet är att förstå kopplingen mellan tjänster nådda genom sociala nätverk och hur det bidragit till arbetsmöjligheter och avancemang. En kvalitativ intervjumetod utfördes på fem ämneslärare för att undersöka deras upplevelser av arbetssökandet såväl som arbetsmarknaden, för att sedan skapa förståelse för deras vanor av sociala nätverk samt även för att skapa djupare förståelse för vilka konsekvenser de sociala nätverken har haft i deras yrkesroll. Studien visar på att alla respondenter använt sig av sociala nätverk för att nå en bättre situation sett till yrkesroll men även samhällsroll, att de sociala nätverken har en stor betydelse för respondenterna.

Abstract

This study examines the relation between a group of subject teachers habits of social network and how it may work as a function in their profession. That would be said to what extent their network have resulted in employment, where the goal is to understand the link between the services reached through social networks and how it have benefited working oppurtunities and career advancement. A qualitative interview method conducted on five subject teachers to examine their experiences of their job search as well as their experiences of the labor market, to gain more knowledge on what impact the social networks have had on their professions. The study shows that all respondents used social networks to achieve a better situation in terms of occupational role but also societal role, the social networks have a great impact on the respondents.

Förord

Jag vill passa på att tacka till alla inblandade i studien speciellt i pandemitiderna som försvårat arbeten och tillgänglighet för många. Ett särskilt tack till respondenterna och examinator Lina Palmqvist.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 INLEDNING 3

1.1 Syfte och frågeställningar 3

1. 2 Begreppsförklaring 4 1.3 Avgränsningar 4 2 TIDIGARE FORSKNING 5 3 TEORIANKNYTNING 6 3.1 Sociala nätverk 6 3.2 Beständig ojämlikhet 6

3.3 Humankapital och socialt kapital 7

4 METOD 8 4.1 Urval 9 4.1.1 Undersökningens genomförande 10 4.1.2 Dataanalys 11 4.1.3 Etiska övervägande 11 4.1.4 Förståelse 12 5 RESULTAT 12

5.1 Jämförelse av respondenternas svar 23

6 DISKUSSION 24

6.1 Metoddiskussion 26

6.2 Slutsats 26

7 REFERENSER 28

1 INLEDNING

Svågerpolitiken är ett vardagligt uttryck för att en individ når en anställning via sina kontakter främst i detta fall genom en individs familjesociala kontakter. Vad det innebär är att en individ nått en anställning via sitt sociala nätverk och inte främst baserat på hens kvalifikationer. Mark Granovetter (1995) är en av några forskare som det kommer refereras till och hans forskning om mäns vanor i användandet av sociala nätverk, där 78,2% vid något tillfälle använt sig av sitt sociala nätverk med syfte att gynna sin yrkesroll. Problematiseringen av informella rekryteringar och sociala nätverk är att de som inte har tillträde till dessa nätverk får då sämre position på arbetsmarknaden och kan därmed ha en försämrad förutsättning till arbetsmarknaden sett till inträde såväl som avancemang inom sin yrkeskarriär. Av dessa antaganden kommer därför fokus vara på utbildningssamhället, där reformer är framtagna för att skapa anställningsbara individer genom kunskap. Vad som kommer undersökas är huruvida sociala nätverk har lika stor betydelse inom skolväsendet som det är ute i andra branscher där tidigare forskning skett. Med antagande att sociala nätverk har en stor betydelse inom lärarbranschen stämmer kan andra antagande om hur arbetsmarknaden och utbildningsväsendet motarbetar varandra, samt att rekryteringsprocesserna på arbetsmarknaden då i någon mån kontrollerar vad som är relevant för utbildningsväsendena att fokusera på för att göra sina elever anställningsbara.

1.1 Syfte och frågeställningar

I denna studie ämnar jag att undersöka hur ämneslärare använder sig av sociala nätverk samt dess betydelse för att nå en anställning. Syftet med att undersöka detta är för att skapa förståelse för de sociala nätverkens betydelse inom ett utbildningsinstitut vars primära syfte är att få elever i alla åldrar anställningsbara genom kunskap och kvalifikationer. Genom att skapa förståelse för en utvald grupp ämneslärares upplevelser och användning av sociala nätverk kan man beroende på resultat göra somliga antaganden om ojämlika förutsättningar på arbetsmarknaden samt att arbetsmarknaden har inflytande över utbildningsverksamheten. Att ställa respondenternas erfarenheter av sociala nätverk mot varandra med antagande att deras erfarenheter kommer vara varierande kommer det att göra ett antagande att de har olika förutsättningar till arbetsmarknaden och avancemang inom sin yrkesroll.

Frågeställningar:

Hur använder sig ämneslärare av sociala nätverk för att nå anställning?

Vilken betydelse har sociala nätverk inneburit för ämneslärarens karriärsval och eventuellt avancemang i karriären.

1. 2 Begreppsförklaring

Diskriminering kan beskrivas som när någon individ blir missgynnad eller kränkt baserat på

någon av de sju diskrimineringsgrunderna; kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder (Diskrimineringslagen 2008:567).

Informell rekrytering är de rekryteringsprocesser som tenderar att tillsättas genom

rekommendationer eller andra portaler snarare än de formella sett till utbildningshistorik och arbetslivserfarenhet. Informella rekryteringar tenderar att tillsättas utan en officiell anställningsprocess, det vill säga genom kontaktnät och är därav mer tids-, och kostnadseffektiva.

Sociala nätverk är en term som Granovetter använder för att beskriva människors social

kapital, det vill säga relationer till individer som i sin tur kan generera i arbete. Sociala nätverk inkluderar familjemedlemmar, kollegor, vänner och bekanta där de olika relationerna sett från ett karriärsperspektiv har olika betydelse. Dessa relationer kan delas upp i två kategorier eller som Granovetter beskriver det i två band, starka och svaga band. I kategorin starka band så innefattar det familjesociala kontakter och används vanligtvis inte inom det aktiva jobb-sökandet och tenderar att generera lågavlönade jobb med lägre karriärsutveckling, men ofta mer arbetstillfredställning. Professionella kontakter eller svaga band är ofta relationer med karriärorienterade syfte och visar sig i forskning vara de band som genererar högavlönade arbeten med goda möjligheter för karriärsutveckling (Granovetter 1995, ss. 44-48).

1.3 Avgränsningar

Studien är avgränsad till yrkesrollen ämneslärare då jämfördelningen mellan män och kvinnor är relativt lika (SCB 2018). Att respondentgruppen består av tre kvinnor och två män ger en varierad inblick i den empiriska variationen sett till ett könsperspektiv. För att tituleras ämneslärare måste hen slutfört sin akademiska utbildning, det innebär att utbildningsnivån kan bortses från bedömningen av diskriminering eller andra potentiellt negativa upplevelser. Att en individ upplever sig diskriminerad i en rekryteringsprocess kan i somliga kan fall förklaras genom att den andra kandidaten hade mer lämplig utbildningsbakgrund vilket i detta fall inte kommer påverka studien i samma utsträckning. Istället kan fokus vara på att analysera och reflektera över hur utbildningsbakgrunden kan användas som ett verktyg för att stärka sitt sociala kapital. Genom att analysera respondenternas erfarenheter av sociala nätverk kommer deras svar kunna jämföras i förhållning till tidigare forskning, där frågan om social kapitalets och de sociala nätverkens betydelse kunna besvaras på individnivå. Detta är något som inte nödvändigtvis kommer bevisa eventuella mönster, men området är relevant att utforska och kan potentiellt upplysa eventuella ojämlikheter.

2 TIDIGARE FORSKNING

I en rapport från Institutet För Arbetsmarknads- och politisk Utvärdering (IFAU 2017) undersöks betydelsen av kontaktnätverk för individer som blivit varslade. Resultatet från denna rapport antyder att kontaktnätverk eller socialt nätverk är essentiella för individer som blivit uppsagda för att få en ny anställning. Det framkommer att sannolikheten att nå en anställning ökar med 10 gånger ifall den som ansöker har någon relation till en anställd på företaget (2017 s. 9). Alla kontakter är inte lika effektiva, när det gäller relationer såsom partners, barn, syskon och tidigare kollegor så är de mest effektiva. Det presenteras att de som drar störst nytta av sociala nätverk vid uppsägning är män, unga och utrikesfödda. Är den varslade eller arbetssökande individen och kontakten på företaget av samma kön eller etniskbakgrund så har de likheter större betydelse än utbildningsnivå och ålder. Rapporten utreder företagens roll i informella anställningar och påvisar att produktiva företag tenderar att anställa genom informella kontaktnät, där mindre produktiva företag tenderar att anställa från mer formella rekryteringskanaler såsom arbetsförmedlingen (2017 s. 4).

I artikeln Compromised Ethics in Hiring Processes? How Referrers´Power Affects Employees´Reactions to Referral Practices av Rellie Derfler-Bozin, Bradford Baker och Francesca Gino inleder de med att illustrera att anställning via kontaktnät är vanligt, så vanligt att den typen av anställning tar upp 50 % av de tillgängliga anställningarna (Derfler-Bozin, Baker & Gino 2018). I artikeln undersöks effektiviteten av en rekommendation från en individ av hög status i jämförelse med någon av mindre status, i artikeln undersöker även de befintliga anställdas inställning till nyrekryterade som nått anställning genom en rekommendation. För att besvara studiens syfte genomförs tre delstudier, detta för att utforska påverkan av en rekommendation av en individ av hög status. De göra olika simulationer, dels i kontrollerad miljö med en testgrupp men även simulation ute på det praktiska fältet, där anställda får vara en del av rekryteringsprocessen med information om bakgrund samt relevant forskning om rekommendationers betydelse för en anställningsprocess. Vidare ska de olika grupperna av studiegruppen besluta vem som ska anställas, även detta med vetskap om att chefen har avgörande veto. Vad studien kommer att påvisa senare är att genom manipulation av testet kontrollera vem studiegrupperna kommer anse vara bäst lämpad kandidat för tjänsten. Samtliga tester i olika miljöer påvisade att denna manipulation fungerade effektivt och studiegruppens inställning till rekommendationerna var positiva och övertygande mot de som rekommenderats från individer med hög status.

I artikeln Hiring Molecules, Not Atoms: Compobility and Wages av Matt Marx och Bram Timmermans undersöker de det sociala kapitalets betydelse på arbetsmarknaden, såväl som vilka funktioner sociala nätverk kan medföra. I deras studie så beskriver de informationsflödet av arbetsmöjligheter till arbetstagare såväl som godkännandet samt rekommendationer av arbetstagaren väl inne på företaget. Deras undersökning påvisar att sociala nätverk har fått en större roll samt funktion på arbetsmarknaden. Ett annat fenomen som uppmärksammas i deras studie är att sociala nätverk som tidigare fungerat som en informationsportal mellan organisation och arbetstagare påvisas numera även fungera som ett

verktyg att dela humankapital (2018, ss. 1115-1116). Marx och Bram menar i sin studie att vid informell rekrytering riskerar också arbetsmarknaden att individualiseras och i någon mån också kopplas till Charles Tillys teorier rörande möjlighetsansamling där en grupp individer bestämmer vilka som får tillträde till resurserna. Organisationerna kan inte fullkomligt veta alla kvalifikationer såväl som att arbetstagaren inte på förhand kan veta organisationens krav. Därför argumenterar Marx och Bram för att anställning via rekommendationer också är säkrare för det finns ett tecken på tillit såväl som faktumet att det finns en relation mellan den befintligt anställda och den rekommenderade, vilket underlättar integreringen av kandidat till bland annat företagskulturen.

3 TEORIANKNYTNING

3.1 Sociala nätverk

För att skapa förståelse för vad sociala nätverk har för betydelse för möjligheter på arbetsmarknaden så kommer de teoretiska utgångspunkterna baseras på Mark Granovetters teorier om sociala nätverk, detta eftersom att hans teorier om sociala nätverks förhållning till arbetsmarknaden är relevanta i den mån att förstå strukturen bakom den. Granovetters kartläggning av hur individer använder sig av sina sociala nätverk och hur dess kvalité inverkar på arbetssökandet är högst applicerbar på denna studie och kommer underlätta påvisandet av vad som framkommer i resultatet (Granovetter 1995, s. 4). Familjesociala kontakter är något som beskrivs som starka band men fyller mer av en stödfunktion i en individs liv och inte nödvändigtvis är det verktyg man använder sig av för att få en tjänst, men där yrkesprofessionella kontakter beskrivs som svaga band men genererar i större mån högre positioner och högavlönade arbeten. Grunden för hur en individs användande av sociala nätverk och analysen till vad det resulteras i kommer kunna grunda sig i Granovetter teorier, detta genom att analysera resultaten med förståelse för betydelsen av familjesociala och yrkesprofessionella kontakter och vad de tenderar att resultera i. Resultatet från Granovetter studier är att majoriteten av respondenterna hade använt sig av sitt sociala nätverk för att nå en tjänst samt att svaga band eller yrkesprofessionella kontakter tenderade att generera arbete i större utsträckning.

3.2 Beständig ojämlikhet

Charles Tilly i Beständig Ojämlikhet beskriver hur olika mekanismer skapar en ojämlikhet på arbetsmarknaden. Begreppet möjlighetsansamling är den del i Tillys resonemang som är mest relevant för denna studie. Då det enligt Tilly sker möjlighetsansamling genom att en viss grupp av individer besitter eller bestämmer över resurser och bestämmer vilka som får ta del av de resurserna. Tilly beskriver det som att en kompetens i detta fall inte spelar lika stor roll som att vara rätt individ, det vill säga att man döms utefter hur man ser ut, talar och för sig. Baserat på vilka normer som existerar bland de som besitter resurserna har, så kommer det ha inverkan i de andra individernas arbetsmöjligheter (Tilly 2000, ss. 164-165). Tilly förklarar det som att de grupper med individer som besitter stora resurser och kontrollerar åtkomsten

till resurserna tenderar att avgränsa åtkomsten av dessa resurser genom att upprätthålla föreställningar och normer, något som tenderar att avspegla sig i resursinnehavarnas egna kvalitéer och preferenser. Dessa normer och föreställningar upprätthåller deras maktstruktur och Tilly benämner detta fenomen som kategoriell ojämlikhet. Granovetters forskning om sociala nätverk och hur dessa nätverk används för att nå en tjänst men även för att avancera inom sin karriär är högst relevant för denna studie som ska utföras. Genom att samla empirisk data kan man analysera den och försöka koda liknande och avvikande upplevelser samt erfarenheter. Genom dessa teorier kommer resultatet kunna analyseras på ett sätt som kan förklara eller skapa förståelse för somliga strukturer eller fenomen, exempelvis kommer en respondents svar kunna analyseras djupare med den tidigare teoretiska ansatsen och kan därav mer djupgående illustrera varför vissa respondenter har olika upplevelser.

3.3 Humankapital och socialt kapital

Humankapital beskrivs av Putnam (2006, s. 18) som de tillgångar man besitter fast som inte är fysiska tillgångar. Det vill säga det värde i tillgångar en individ skapat genom akademisk utbildning, kunskaper och fallenhet för vissa moment. Putnam resonerar för att socialt kapital kan ha inverkan på humankapitalet, detta genom att det sociala kapitalets värde bestäms av aktörerna vilket också innefattar att till exempel en estetikers värde skapas bland andra esteter och riskerar att förloras i grupper som inte delar det intresset.

Pierre Bourdieu förklarar det sociala kapitalet som de aktuella och potentiella resurserna inom en persons nätverk. Där Mark Granovetter förklarar sociala nätverk som två band, där en är familjesociala och en är yrkesprofessionell (1995, ss.44-48). Värdet av ditt sociala nätverk beskrivs som hur du i någon mån kan använda det till att nå anställning eller karriärsavancemang för ekonomisk vinning. Vidare diskuterat kan socialt kapital ha flertalet definitioner men för att sammanfatta det så beskrivs det som individens nätverk och hur hen strukturerar och förvaltar de resurser som kan öka ens sannolikhet till information eller andra fördelar som kan resultera i en ny tjänst eller avancemang. Putnam (2000) menar att socialt kapital kan uppdelas i två delar; överbyggande samt sammanlänkande. Sammanlänkande socialt kapital beskrivs som sympati och likheter mellan människor och tenderar att skapa en stark gruppsammanhållning, problematiken med detta förklarar Putnam att det kan resultera i osämja mellan grupper. Det överbryggande sociala kapitalet är enligt Putnam mer baserat på nätverkande, förtroende och normer, vilket enligt honom också ska reducera risken för osämja mellan grupper då det är mer inkluderande.

Alejandro Portes sammanfattar i Social Capital: Its Origins and Application in Modern Sociology det sociala kapitalets effekter och konsekvenser från både ett positivt såväl som ett negativt perspektiv. Några utmärkande positiva utfall är att socialt kapital tenderar att skapa social kontroll, något som underlättar för de formella pelarna i samhället såsom polisen men även inom skolverksamheten och för förälder. Ett annat utfall är att familjer med färre barn och med båda föräldrarna närvarande ökar barnens egna social kapital då de blir en mer aktiv del av varandras liv och kan därmed ta lärdom och dela kunskaper (Portes 1998, s.11). Den tredje och sista positiva utfallet som kommer tas upp är sammankopplad till Granovetters

teorier om svaga och starka band, där social kapitalet kan ge fördelar i yrkesprofessionella kontakter. Bourdieu har tidigare beskrivit att familjesocialt stöd betraktas som kulturellt kapital och där socialt kapital beskrivs som en förmån vissa gynnas av utifrån samhörigheten i nätverket. Ports liksom Granovetter menar att de svaga banden eller yrkesprofessionella kontakterna tenderar att vara mer priviligierade sett till karriärsvinning, något som studier menar att familjesociala kontakter inte kan förse. Problematiken som uppstår i denna positiva effekt är att det försvårar tillgängligheten av samma privilegium för de som anses tillhöra undergrupper, det vill säga de utan tillgång till kontaktnätverk. Andra teoretiker som Portes hänvisar till är Robert Putnam som beskriver social kapitalets gynnande ur ett samhällsperspektiv, där Putnam menar att social kapital gör individen till en mer förståndig och hälsosammare individ som anses vara i bättre position att leda och styra en demokrati (Putnam 2000, s. 305).

Portes argumenterar för att de negativa utfallen som kan komma av att social kapital är dels det som presenterades i ovanstående stycke, faktumet att möjligheter skapas i gruppsammanhållning något som Tilly också förklarar genom möjlighetsansamling: det tenderar i att bidra till att de utanför gruppen utesluts från möjligheterna och resurserna. Ett annat negativt utfall av detta kan vara att de som är tillhörande de privilegierade grupperna måste bibehålla en överensstämmelse med de normer som existerar inom gruppen, något som kan anses beröva individen på hens frihet, lite liknande en sekts funktioner. Putnam (2000) menar att det sociala kapitalets sammanfogande och frånvaron av sammanlänkat socialt kapital kan resultera i segregering sett till klass och grupptillhörighet, vilket tenderar att öka rasism och diskrimineringar. Bourdieus förklarar att tillgångarna eller resurserna inte innehar något värde såvida det inte finns ett uppfattat värde av dem, det vill säga att ens social kapital enbart har ett värde ifall den blir erkänd av de som innehar resurserna. Värdet av en individs sociala kapital bestäms i någon mån av aktörerna och kvalitén som existerar på de sociala nätverken, där det som anses åtråvärt varierar beroende på kontexten i situationen. En parallell kan dras till kriminalitet, där den kriminellas sociala kapital ses som negativt från utomstående, men betraktas som positiv av de som är involverade i kriminaliteten. Däremot kan det som en gång ansetts vara positivt eller gynnsam få en ny innebörd när man försöker lämna den tillhörighet man har, vilket då innebär att det sociala kapital som byggts upp eller erhållits i den tid tappar sitt värde. I det nämnda exemplet kan innebära att när en gängmedlem drar sig ut från gängsamhörighet skapas också oftast en hotbild mot denne individ. Avsnittet med positiva och negativa utfall av social kapital kommer hjälpa förståelsen för hur funktionen av sociala nätverk eller social kapital kan ha för betydelse i arbetssökandet, genom att bearbeta det material som har insamlats och anknyta det till tidigare forskning samt teorier kommer det att underlätta förståelsen för respondenternas svar.

4 METOD

Studien utgår ifrån ett fenomenologiskt inspirerat perspektiv, detta eftersom syftet är att undersöka ämneslärares upplevelser av arbetsmarknaden och för att skapa en förståelse för deras vanor vid arbetssökande (Bryman 2011, ss. 16-17). Denna vetenskapsfilosofiska grund ger respondentens upplevelser utrymme och det är forskarens åliggande att fånga och tolka

respondentens idéer, handlingar och sociala tolkning utifrån deras perspektiv, därför är det essentiellt att forskarens åsikter och föreställningar ställs åt sidan (Bryman 2011, ss. 32-34). Det som är framträdande för fenomenologin är synsättet på tolkningar och subjektivitet givet ett fenomen, det betecknar att det inte finns någon annan tillgång än tolkningar och de kunskaper vi har om fenomenet, vilket är appliceringsbart till detta arbete då värdet ligger i respondenternas upplevelser (Bryman 2011, s. 18).

Avgränsningarna till studien är tänkt att vara ämneslärares vanor av att använda sociala nätverk för att nå anställning såväl som vilken typ av anställning det leder till vid de gånger det sker. Tidigare forskning från Granovetter tyder på att socialt kapital, eller som Granovetter benämner det som sociala nätverk, där dessa sociala nätverk kan delas upp i svaga och starka band. Där starka eller familjesociala kontakter vanligtvis inte är de kontakter som genererar arbete i störst utsträckning men när de väl gör det så är det vanligtvis lågavlönade arbeten med begränsade utvecklingsmöjligheter, och där svaga band är professionella kontakter är de som tenderar att generera strategiska anställningar som vanligtvis anses vara högavlönade tjänster med goda utvecklingsmöjligheter (Granovetter 1995, s.22). Genom att undersöka respondenternas erfarenheter av sociala nätverks funktion i arbetslivet och undersöka vilken typ av ”band” som används vid de anställningar som tillsatts genom sociala nätverk.

4.1 Urval

Målinriktat urval har tillämpats på arbetet, den tänkta avgränsningen med urvalet påverkades av COVID-19 och tillgängligheten av respondenter försvårades (jmf Bryman 2011, s. 392). För att bemöta studiens urval har målinriktat urval tillämpats, vilket innebär att urvalet valts ut strategiskt utifrån forskningsfrågorna (Bryman 2011, ss. 394-395). I detta fall var urvalet ämneslärare för att kunna bortse från akademisk bakgrund och därmed inte rikta fokus på utbildningsnivå sett till den delen av klassaspekten. Att undersöka obehöriga lärare eller en annan yrkeskategori som inte kräver en formell bakgrund hade inneburit att utbildningsbakgrunden kunnat förklara somliga ojämlikheter i respondenternas upplevelser baserat på akademisk bakgrund och därmed kunnat förklara löneskillnader, yrkesmässig avancemang etc. Så av den anledningen valde jag ut ämneslärare med hänsyn till könstillhörighet, och därmed ämna studiens fokus på andra faktorer snarare än att lägga stort fokus på utbildningsbakgrund. Respondenterna har jag fått tillträde till genom en kontakt i Borås som är verksam i skolverksamheten och en annan kontakt i Malmö under samma omständigheter.

Urvalets avgränsningar har bestämts utifrån att skapa en förståelse för hur individer använder sig av sociala nätverk och vilka vanor de har av arbetssökande, och det finns en föreställning baserad på tidigare forskning att de resultat som presenteras inte enbart är applicerbara för ämneslärare utan att det kan ses i sken av ett mer allmänt fenomen. Gruppen ämneslärare är relevanta för denna studie utifrån ett antal grunder såsom att klassaspekten sett till utbildningsgrad är likvärdig då det är ett formellt krav att ha akademisk bakgrund för att få arbeta som ämneslärare. Därför behöver inte studiens analysering genomsyras av

utbildningsbakgrund och då kan klass vägas in som någon annan aspekt, exempelvis klass sett till geografisk placering eller språkresurser. Det finns en relativt jämn fördelning mellan män och kvinnor som är ämneslärare och att de i sin tur utbildar såväl som lär vidare information till nästkommande generationer. Urvalet består av fem stycken ämneslärare med varierande ämnesbakgrunder som har varierade yrkeslivserfarenhet sett till antal år inom branschen samt karriärsval inom sin profession och detta för att då skapa en så nyanserad kartläggning som möjligt.

Empiriinsamlingen utfördes genom kvalitativ intervjumetod, detta eftersom att den är lämplig för att undersöka och lyfta människors upplevelser. Fokus ligger på förståelsen kring respondentens upplevelser av fenomenet snarare än vad som direkt sägs (Bryman 2011, ss. 345-347). Då syftet med studien är att skapa förståelse så kan det med hjälp av kvalitativ intervjumetod fokusera på orsakerna till varför de upplever det på ett visst sätt eller varför ett fenomen har inträffat, detta till skillnad från att konstatera att det existerar ett problem. Denna metod är till för att förklara och skildra en företeelse inom dess kontext, detta för att nå en större förståelse över fenomenet i dess sammanhang (Justesen & Mik-Meyer 2013, ss- 12-13).

Intervjuguiden är strukturerad efter semistrukturerad intervjumetod och därmed ges intervjuaren möjlighet att anpassa följdfrågor för att gå djupare i reflektionerna såväl som respondenten möjligheten att utveckla sina svar och i sin tur skapa en klarare förståelse för fenomenet (Bryman 2011, s. 415). Syftet är att skapa förståelse kring ett fenomen och en individs upplevelser av den, därför utformades intervjuguiden genom att ta reda på hur de upplevt någonting, vilket också skapar en mindre angripande uppfattning vid känsliga frågor (Becker 2008, s. 69).

4.1.1 Undersökningens genomförande

Det tänkta utförandet ändrades med hänsyn till COVID-19 där tanken var att genomföra intervjuerna fysiskt men har fått anpassas efter respondenternas tillgänglighet och har varierat då en del genomförts via videosamtalsfunktionen Zoom, men även några genom fysiska intervjuer. Pandemin (COVID-19) inträffade under perioden för denna uppsats vilket försvårade möjligheterna att dels nå ut till potentiella respondenter, men även faktumet att fysiskt träffa dem. Det var många som avstod från förfrågan att delta i studien med ursäkt för COVID-19, därför ändrades det tänkta urvalet för att kunna genomföra studien. För att nå respondenterna har kontakt med rektor skett men även genom en lärare för att nå de respondenter som deltog. Innan intervjutillfället förklarades de forskningsetiska principerna såväl som att respondenterna godkände att intervjuerna spelades in. De fysiska intervjuerna har skett enligt restriktionerna från regeringen såväl som i kontrollerade miljöer, dels för pandemin som pågår men även för att respondenten ska känna sig trygg och neutral under intervjutillfället. De intervjuer som skett genom videosamtal har genomförts på liknande sätt där deras deltagande och forskningsetiska principerna förklarades och att de godkände inspelning innan intervjutillfället startade. Alla intervjuerna har spelats in för att sedan transkriberas. Eftersom att studien utgår från en fenomenologisk ansats har fokus varit på

intervjutillfället och dess kvalité. Intervjutillfällenas längd har varit mellan 40-55 minuter beroende på hur djupa diskussioner följdfrågorna har resulterat i.

4.1.2 Dataanalys

Det givna materialet som insamlats har analyserats och kodats efter tematiskt analys, då det är ett väletablerat tillvägagångssätt för att behandla och analysera kvalitativ data. Syftet med att använda tematisk analys är för att kategorisera ämnen samt teman som är upprepande något som kan klassas som nödvändigt för en studie om empiri (Bryman 2011, ss. 528-529). Den tematiska analysmetoden har skett i fem delar för att identifiera teman, där första delen bestod av ordagrann transkribering. Steg två sker genom att systematiskt koda hela materialet, där koderna utmärker specifik information i materialet som kommer kunna vara av intresse för studien. Steg tre utfördes genom att analysera koderna samt ta fram relevanta underteman, vilket togs fram genom att se över kodningarna från förra steget och gruppera dem i olika grupper för att identifiera ifall eventuella underteman förekommer. Det fjärde steget utfördes genom att analysera de teman som uppkommit, detta för att förfina dem. I femte och sista steget namngavs de teman som tagits fram, vilket blev bakgrund, socialt kapital och diskriminering.

Utifrån respondenternas upplevelser i förhållning till studiens analys och kodning kommer det inte kunna påvisa något för populationen, men antagande att det förekommer vissa mönster kan också appliceras i ett större perspektiv. Det vill säga att antagande kan göras om att andra delar liknande upplevelser baserat på studiens resultat. Förförståelsen baserat på tidigare forskning och teorier ger stöd för att tolkningarna av svaren är korrekta och att relevanta följdfrågor under intervjuerna har ställts för att skapa en mer nyanserad uppfattning.

4.1.3 Etiska övervägande

Det finns flertalet etiska ställningstagande som måste göras av den som genomför studien, det involverar intervjufrågornas utformning, vilken miljö intervjun kommer att hållas i, vilka metoder som bör användas såväl som hur arbetet presenteras. Då denna studie är en kvalitativ studie som utforskar individers empiriska erfarenheter av bland annat diskriminering så finns det ett värde i att reflektera över vilka perspektivval som görs. Som tidigare nämnt har de forskningsetiska principerna förklarats och presenterats för respondenten då det är en bra vägledning gällande etiska dilemman som kan uppstå dels för intervjuaren men även den intervjuade. De fyra forskningsetiska principerna har använts som ett verktyg för att undvika missförstånd eller obehag hos någon av parterna. Första principen är informationskravet och hänsyn har tagits till att respondenten förstår syftet med sitt deltagande, såväl som att de har informerats om att deras deltagande är frivilligt och att de kan avbryta sin medverkan när de vill. Gällande samtyckeskravet har det förtydligats för respondenten genom att förklara att hen har rätt att besluta över sitt eget deltagande. Det innebär att respondenten har bestämt över sitt medverkande sett till tid och i vilken mån de vill delta, och de har informerats om, samt samtyckt till, hur deras uppgifter kommer behandlas utifrån konfidentialitetskravet.

Konfidentialitetskravet berör vem det är som har tillgång till informationen som samlas för studien, vilket i detta fall enbart är utföraren av studien och handledaren. Det sista forskningsetiska kravet att ta hänsyn till och att bemöta är nyttjandekravet, där det redogjorts för respondenten att den data som samlats in enbart får användas till forskningsändamål (Bryman 2011, ss. 131 - 132).

4.1.4 Förståelse

Innan denna studie startade utgick jag från förförståelsen att diskrimineringar sker både på arbetsmarknaden men även i arbetssökandet, där förutsättningarna för anställningsbarhet inte alltid grundar sig i kunskaper eller kompetenser. Den förförståelsen har medförts dels av egna iakttagelser och upplevelser samt baserat på den kunskap utbildningen har försett mig med. Även om det existerar en förförståelse för ämnet och hur ojämlikheter existerar mellan grupper av individer så finns det även vetskap om att egna åsikter inte ska beblandas i resultatanalysen, utan snarare använda sig av tidigare forskning för att skapa en djupare förståelse av fenomenet. Risken med att blanda förförståelsen med studien och analysen är att information går förlorad om det redan finns en uppfattning om fenomenet, eller att man under intervjun styr respondenten såväl som vilseleder den som läser studien. Däremot kan förförståelsen ses som en fördel i mån av att man kan förstå mönster eller sammanhang, samt att det kan hjälpa att bedöma avgränsningar eller urval. Genom att vara medveten om förförståelsens potentiella risker kan den värderas under arbetets gång och således inte omedvetet beblandat en subjektiva åsikt, utan snarare att det då kan användas som ett verktyg att orientera sig genom vad som är relevant för studien. Gränsen mellan dessa två kan upplevas som hårfin men förförståelse baserat på forskning kommer kunna upprätthålla en objektiv värdering gällande studiens upplägg och struktur. På så vis kommer resultatet analyseras inte bara utefter vad för utfall som skett utan även möjligheten till att förstå varför det har hänt, samt vad det kan grunda sig i.

5 RESULTAT

Innan resultat presenteras kommer dispositionen förtydligas, där varje respondents sammanfattning i förhållande till tre utvalda teman kommer att presenteras med utifrån att skapa en mer nyanserad uppfattning av respondenternas erfarenheter. Eftersom att studien har en fenomenologisk ansats så är det av intresse att fånga respondentens uppfattning av deras erfarenheter gällande ett fenomen, vilket i någon mån riskerar att gå förlorad ifall inte den fullständiga sammanfattningen presenteras. Genom att presentera respondentens sammanfattning av svar från intervjuerna kan det liknas vid att berätta en historia, där respondentens upplevelser är i fokus och är därför beroende av en generell presentation av hens livserfarenheter. Utan presentationen av respondenternas erfarenheter kan somliga svar eller frekvenser tas ur kontext och därmed ha direkt inverkan i hur resultatet presenteras och uppfattas. För att skapa en klarare presentation och jämförelse av resultatet kommer fiktiva namn ges till respondenterna, något som även skapar en underlättnad för läsaren att hänga med i jämförelserna.

Senare i resultatpresentationen kommer respondenterna ges fiktiva namn för att skapa en klarare presentation av analysen. Respondenterna består av tre kvinnor; Angelica, Tina och Kim. Samt två män; Nils och Viktor. Presentationerna kommer ske i ordning av Angelica (speciallärare), Nils (rektor), Tina (speciallärare), Viktor (speciallärare) och Kim (rektor).

Presentation Angelica

Bakgrund

Respondenten är en kvinna från Östeuropa och arbetar som ämneslärare i bild och idrott. Hon kom till Sverige för 6 år sedan och hade innan detta bott i England och Tyskland. Hon utbildade sig i Ungern först till lärare men sedan även till polis, vilket gett henne behörigheten att arbeta som speciallärare i fängelser. När respondenten flyttade till England så gick hon en vård och- omsorgsutbildning för att kunna arbeta med att utbildning för labila patienter. I nuläget så arbetar hon som lärare på en särskola, och hon har en fast heltidsanställning. Respondenten är anställd som idrotts-, och bildlärare men har behörighet i 11 ämnen på sin lärarlegitimation, samt att hon utbildar sig även till SFI-lärare i nuläget. Vid frågan om hur läraryrket blev aktuellt säger Angelica:

Jag ville absolut inte bli lärare från början, min mamma var byggnadsarkitekt och det ville jag också bli. Men min mamma förklarade för mig att det var jättesvårt för kvinnor inom den branschen. Sen ville jag då bli tandläkare, men den utbildningen var jätte dyr i hemlandet och min familj hade inte råd att betala för den, så då återstod det att bli lärare eftersom att den utbildningen inte kostade.

Social kapital

Det nuvarande jobbet som respondenten har, ansökte hon till genom Borås Stads hemsida och eftersom att hon har behörighet i bland annat idrott, bild och musik så blev jobbet hennes. Men vidare beskriver hon att sociala nätverk är det viktigaste i livet och speciellt ifall man immigrerar till ett nytt land. Respondenten fortsätter att förklara att hon hade en fördel av att hennes mans mamma arbetar som SFI-lärare och nämner även att hennes folkförening och hennes religiösa samfund varit till stor hjälp i etableringen här i Sverige. I rapporten från IFAU framkom det att man som utlandsfödd med utlandsfödda kontakter tenderar att vara mer effektiva, något som i Angelicas fall stämmer där hon beskriver sina främsta kontakter som de från hennes folkföreningen och hennes religiösa samfund (IFAU 2017, ss. 9-10). I en ung ålder så var tanken att flytta och öppna upp möjligheter att träffa nya människor och erfara nya kulturer men insåg snabbt när hon flyttade till England att det var svårt utan några kontakter. För övrigt har respondenten byggt på sitt sociala kapital genom att utbilda sig, något som respondenten också är medveten om när hon beskriver sitt arbetssökande som relativt lätt eftersom att hon är välutbildad. När frågan om hur Angelicas erfarenheter av det sociala nätverkets betydelse för yrkeskarriären säger hon:

Folkföreningen är en stark församling som också har hjälpt mig i att komma ”in” i Sverige. Både folkföreningen och det religiösa samfundet har hjälpt mig att komma igång här i Sverige, vilket är en

stor del av mitt liv här. Däremot har jag yrkesmässigt inte haft samma hjälp att få jobb, men då jag är välutbildad så har jag ändå varit attraktiv på arbetsmarknaden.

Diskriminering

Respondentens första erfarenhet av arbetsförmedlingen var att bli diskriminerad. Efter att ha flyttat från England till Sverige så skrev hon in sig på arbetsförmedlingen och vid ett möte hade handledaren ombett henne att flytta tillbaka till England då det inte skulle finnas några jobb för henne här. Hos sin förra arbetsgivare var respondenten anställd som ämneslärare på en grundskola men beskriver sina arbetsuppgifter mer som en assistent/sekreterare roll, detta då hon inte hade egen undervisning utan snarare förberedde pedagogiskt planering åt andra, kopierade och städade klassrummen, och i enstaka fall kunde respondenten få ha hand om utåtagerande barn som inte kunde vara med resterande elever i klassen. När respondenten var anställd där så var hon en utav två som hade lärarlegitimation och resterande arbetslag var obehöriga lärare, där de obehöriga lärarna drev verksamheten och de med legitimation skrev under betygsättningen. Redan vid första dagen blev respondenten utsatt för diskriminering av kollegor som ifrågasatte vad hon gjorde där och anmärkte på hennes språkkunskaper i svenska. När skolinspektionen ersatte rektorn mot en ny så hade den nya rektorn tagit respondenten åt sidan och sa att hennes utbildning inte var från Sverige och därför inte var av intresse för deras verksamhet längre, efter detta beskrev respondenten att hon blev deprimerad och ifrågasatte vad hon gjorde i Sverige. Angelica sammanfattar sina känslor kring denna period genom att säga ”Jag kände mig så deprimerad och hade ont i magen, det fick mig att ifrågasätta vad jag gör här”.

Respondenter beskriver att hennes drömyrke aldrig direkt varit läraryrket, utan hon vill arbeta med att måla hus och drömmer om att kunna bygga sitt eget hus någon dag. Hon beskriver att hennes utbildningsval grundade sig i att de var två utbildningar som finansierades av staten i hennes hemland. Drömmen var först att arbeta som byggnadsarkitekt som sin mamma, men avråddes starkt av henne eftersom att det är ett mansdominerat yrke. Senare övergick intresset till tandläkaryrket men där handlade det om en kostnadsfråga. Däremot framkommer det också att respondenten är nöjd med sitt yrkesval för det ger henne den frihet som önskas åt sina sidosysslor, såsom att måla.

Presentation Nils

Bakgrund

Respondenten är en man från Sverige och är utbildad gymnasielärare och har en rektorsutbildning. Respondenten hade påbörjat en del olika utbildningar innan han slutförde lärarutbildningen. Utbildning är någonting som respondenten beskriver som naturligt för honom då hans pappa arbetade inom statlig förvaltning och en mamma som slutförde sin lärarutbildning vid 40 års ålder och arbetar numera som gymnasielärare. Efter gymnasiet så gjorde respondenten lumpen och fick där ett intresse för grupprocesser samt hur de fungerar. Efter att ha läst några enskilda kurser av intresse så påbörjade respondenten civilekonomutbildningen, som han sedan hoppade av efter ett år och började kort därefter

utbilda sig till lärare. Lärarutbildningen hoppade Nils av efter ett års studier och fick funderingar på att arbeta med socialförvaltning, något som resulterade i en termins studier av nationalekonomi innan respondenten bestämt sig för att det var lärare han ville bli och där studierna som lärare slutfördes. Respondenten är utbildad gymnasielärare men fick 2008 ta ett jobb på grundskola, dels eftersom att Sverige befann sig i en finanskris men även att Göteborg stad förlorat sina vuxenutbildningar till Lernia och det blev ett stort antal arbetslösa lärare. Nils förklarar arbetsmarknadssituationen som nyexaminerad gymnasielärare genom att säga:

Under den här perioden så fanns det gymnasielärare med 15 års erfarenhet som körde spårvagn då det inte fanns några jobb på gymnasium. Så mitt första jobb var undervisning för årskurs 3-4 trots jag var utbildad till högstadielärare och gymnasielärare, men som lärare under 2008-2009 så var man glad att man hade ett jobb som nyexaminerad.

Socialt kapital

Innan respondentens nuvarande arbetsplats så bodde och sökte han jobb runt om i Sverige och bodde dåvarande inte i samma stad som han är verksam i nu. Under detta skede ringde dåvarande rektor på den skola han arbetar idag och förklarade att de hade ett hastigt behov av en lärare. De ansåg respondenten som intressant för rollen eftersom att han hade erfarenhet av stöd för individer av särskilda behov, något som fyllde det behov skolan efterfrågade. Respondenten blev kallad till intervju och erbjöds därefter anställningen och arbetade i samma roll i två års tid, därefter förklarar respondenten att ”han kände sig färdig” och sökte nya utmaningar. Efter de två åren övergick respondenten till att ta ett vikariat på ett gymnasium som lärare i samhällskunskap och historia, där respondenten arbetade i ett år innan han gick på föräldraledighet. Då respondentens fru blev sjukskriven fick han avbryta föräldraledigheten tidigare än planerat och kom i kontakt med en rektor som han tidigare arbetat med, som också erbjöd Nils en tjänst som inte direkt var en lärartjänst utan snarare en ”specialtjänst” som gick ut på att installera ett större parti iPads och få de pedagogiskt brukliga för studieverksamhet, i form av att tillämpa de teknologiska inlärningsresurserna till pedagogiskt lärande. Rapporten från IFAU menar även att ifall man känner någon på arbetsplatsen ökar sannolikheten med 10 gånger, vilket i detta fall går att anta att specialtjänsten tilldelades Nils med grund till att rektorn och han arbetat tillsammans tidigare (IFAU 2017, s 10). För att beskriva Nils relation till rektorn som anställt honom så görs det bäst med två citat:

Rektorn på en skola ringde upp mig och sa att han har fått ett väldigt hastigt uppkommit behov av en lärare och såg mig som intressant då jag hade tidigare arbetat med individer med särskilda behov. Så han erbjöd mig att komma på intervju och erbjöd mig senare anställning.

Eftersom att jag hade jobbat två år på skolan så var jag med på LAS-listan och ringde dåvarande rektor, som egentligen inte hade någon direkt lärartjänst utan de hade nyligen köpt in iPads till hela verksamheten och hade då ett behov att koppla dem till pedagogiskt

lärande, så han anställda mig på heltid för att se till att implementera detta och använda tekniken.

Sammanfattningsvis var tjänsten en heltidstjänst vars syfte var att implementera pedagogik med teknologi, för att främja elevernas inlärningsprocess. Respondenten förklarar att efter tre månader i rollen så kom skolinspektionen och slog ner på några punkter i verksamheten som inte fyllde kraven, där respondenten efter detta fick ansvar över att hantera och lösa de problemområden som skolan ombetts korrigera. Hösten 2014 blir Nils tillförordnad biträdande rektor på skolan och 2018 slutförde han sin rektorsutbildning. Nils förklarar att innan han fick erbjudandet som biträdande rektor ifrågasatte han om han ville söka sig vidare då han arbetat ytterligare fem år på den arbetsplatsen. Rollen som biträdande rektor på den skolan innebär att man ansvarar för samarbetet med grundskolan, vilket låg i Nils intresse eftersom att han såg en chans att ge skolan det stöd den behövde utifrån skolinspektionens anmärkningar. Han ansökte kort därefter om tjänsten för rektor i årskurs 1-6 och fick det, vilket är hans nuvarande tjänst. Respondenten förklarar att familjesociala kontakter inte har resulterat i några möjligheter till en specifik tjänst, men beskriver dock att den akademiska bakgrund som följt honom i form av de familjesociala kontakterna har gett honom ett sätt att föra sig på. De yrkesprofessionella kontakterna nämner respondenten har hjälpt honom att få komma till en intervju, såsom rektorstjänsten, men respondenten betonar att det även varit en konsekvens som baserat sig i hans praktiska arbete och att han presterat väl som lärare. Diskriminering

Respondenten beskriver sig själv som en från medelklassbakgrund, har akademisk bakgrund samt blivit omtalad att han kan uppnå saker och att han är duglig i hela sitt liv. Respondenten fortsätter med att förklara att han självklart haft motgångar, men att utgångsläget respondenten haft på många sätt varit privilegierad, dels som man men även av sin omgivning sett till bakgrund och socialt umgänge. Respondenten beskriver att han själv aldrig upplevt sig själv diskriminerad eller att han har uppmärksammat diskriminering i sin arbetsomgivning. Respondenten fortsätter med att beskriva att i många fall är diskriminering subtil och inte alltid enkel att identifiera. Respondenten menar vidare att det förekommer diskriminering och att han är medveten om det, men att han nödvändigtvis inte själv har bevittnat eller uppmärksammat det. Nils beskriver avsaknaden av diskrimineringserfarenheter genom att berätta ”Med det sagt så tror jag att det är svårt att upptäcka om man själv tillhör normen”. Trots det framkommer det att respondenten reflekterar över varför det kan vara så att diskriminering samt kränkningar sker men att man inte själv nödvändigtvis uppmärksammat det, och resultatet av Nils reflektion är att han tror det har att göra med att han tillhör normen för privilegierade genom västerländsk man.

Presentation Tina

Bakgrund

Respondenten är en kvinna från Sverige och har arbetat inom skolväsendet i 44 år. Respondenten har utbildat sig till förskollärare, grundskollärare och speciallärare, där hon var verksam som lärarvikarie och förskollärare i många år innan respondenten tog beslutet att vidareutvecklas och studerade därefter till ämneslärare i svenska, matte och engelska. Respondenten beskriver situationen som utmanande i rollen som ämneslärare då förutsättningarna sett till urval av arbetsplats och resurser var begränsade och gick därför tillbaka som förskollärare då respondenten hade större möjlighet att påverka sin arbetssituation sett till arbetsplatser kontra kontaktnät. Under detta skede uppmärksammar respondenten att det inte finns någon hjälp till utåtagerande barn samt för de med inlärningssvårigheter, något som motiverade respondenten till att ta nästa steg i karriären och utbildade sig till specialpedagog. Respondenten beskriver sin nuvarande arbetssituation som trivsam, där hon kan påverka sin arbetssituation mycket och känner att hon har en lyhörd arbetsgivare. Respondenten uttrycker att det måste finnas ett gediget intresse i att hjälpa barnen ifall man ska arbeta som speciallärare och förklarar att man i den rollen lätt blir överambitiös, vilket resulterar i tung arbetsbelastning. Respondentens mamma var själv lärare och beskrivs som att ha varit ett stort stöd i respondentens roll i skolverksamheten, där de kunde diskutera material och olika utmaningar som hon ställts inför. Respondentens erfarenheter av arbetsmarknaden beskrivs delvis som tuff. 1981 när hon examinerades som förskollärare fanns det många utbildade förskolelärare, så det var mycket vikariat. Men respondenten uttrycker att flexibilitet har varit till hennes fördel och att hon på så vis klarat sig bra sett till jobb. När respondenten återgick till att arbeta som ämneslärare efter att ha bytt till förskoleverksamhet igen, så hade respondenten fått ett anpassat vikariat på 60 % som ämneslärare i matte och detta eftersom att hon studerade till att bli specialpedagog. Vid frågan om hur läraryrket blev aktuellt så berättar Tina ”När jag var 19 år började jag jobba som lärarvikarie, jag hade dock sagt att jag aldrig skulle bli lärare för att mamma var lärare”. Och vid 19 års ålder blev Tina tillfrågad att arbeta på en förskola av en kollega till hennes mamma, där Tina vidare själv beskriver det mer som en tillfällighet att hon valde läraryrket.

Social kapital

Respondentens nuvarande tjänst började som ett vikariat som hon ansökte om formellt genom Borås Stad. Men sen beskriver respondenten att hennes sociala nätverk sett till yrkesprofessionella kontakter består av kollegor och de som hon utfört sina utbildningar med och beskriver lärarprofessionen som stark. Respondenten har byggt på sitt sociala nätverk genom att möta nya utmaningar i karriären, att vidareutbilda sig eller att byta arbetsplats och förklarar att hon på så vis också har breddat sitt kontaktnätverk det blir tydligt i citatet:

Det har skett mest genom att ta nya steg i karriären, när jag blivit för bekväm så har det slutat med att jag velat ta nästa steg, dels genom utbildningar men även byte av arbetsplats. Med denna utveckling har också mitt kontaktnät blivit bredare.

Respondenten lyfter fram att det första jobbet inom skolverksamhet genererades genom sin mammas kontaktnätverk, men understryker att arbetssökande och tillsättning därefter har skett genom egna erfarenheter samt utbildning. Resultaten från IFAUs rapport antyder att chansen till anställning ökar med 40 gånger ifall man har en familjemedlem som är anställd på företaget, då Tinas mamma redan var en etablerad lärare i kommunen så stödjer Tinas fall resultatet från rapporten (IFAU 2017, ss. 9-10).

Diskriminering

Respondentens erfarenheter av arbetssökandet har beskrivits som utmanande men inte orimlig, där det har funnit perioder av minskat behov av antalet lärare men respondenten har ändå hållit sig kvar i skolverksamheten. Däremot beskriver respondenten att hon blivit utsatt för diskriminering när hon under sin utbildning till att bli specialpedagog samtidigt arbetade som förskollärare med grundskolelärarbehörighet. Då Tina även hade kompetens för specialpedagogik så upplevde hon att 50 kronor löneökning i förhållning till hennes kompetens inte var skälig och fick svaret att försöka förhandla igen när specialpedagogiksutbildningen var färdig, något som fick respondenten att uppleva sig könsdiskriminerad. Respondenten förklarar att läraryrket inte alltid varit drömyrket utan Tina berättar:

När jag gick i gymnasiet ville jag jobba inom lantbruk men det var min mamma emot då hon själv varit uppväxt på en gård. Men då sa även syokonsulenten på vår skola att det inte var något jobb för en tjej, och jag var så dum att jag inte sökte.

Respondenten uttrycker att hon i dagsläget ångrar att hon lät sig bli influerad och inte valde att följa sin egen väg.

Presentation Viktor

Bakgrund

Respondenten är en man från Sverige och är i grund och botten fritidsledare. Respondenten har utbildat sig till fritidsledare, ämneslärare och i nuläget utbildar han sig till speciallärare. Han arbetar i nuläget på en skola med både normalbegåvad och särbegåvade barn som musiklärare. Respondenten fortsätter med att förklara sin arbetssituation som speciell då han är dels pappaledig men även skyddsombud på skolan. Han fortsätter med att förklara att schemat är relativt öppet men att kulturskolan höjt sina priser med 300 % och kommer därför ansvara för all musikundervisning för de som tillhör särskolan från och med i höst. Där tanken är att respondenten ska kombinera musik, drama och estetisklära genom att tillämpa sina digitala kunskaper såsom green screen för att göra lärandet mer pedagogiskt. Respondenten kom ut på arbetsmarknaden på 90-talet och förklarar att arbetsmöjligheterna var begränsade och började då studera till fritidsledare vid 19 års ålder, men efter ett tag på utbildningen upplevde respondenten att han var lite för ung för att sätta sig in i andra ungdomars situationer. Respondenten hade ett studieuppehåll på 3 år innan han återgick till

studierna som fritidsledare, samt att han arbetade som assistent på en skola i 12 år innan studierna som ämneslärare blev aktuellt. Respondenten förklarar att han varit på sin nuvarande arbetsplats en längre tid dels som ämneslärare i grundskolan men även i särskolan, där anställningen började på 62 % och har sedan arbetats upp.

Som svar på till frågan varför Viktor beslutade sig till ämneslärare berättar han:

Övergången till läraryrket blev naturlig efter att jag hade arbetat som assistent, eftersom att jag har en ganska stark personlighet och hade svårt att ställa mig i hierarkin så blev det naturliga valet att utbilda sig till lärare.

Respondenten beskriver att musik alltid varit ett intresse och han har alltid velat arbeta med musik, och förklarar att bortsett från att bli färdig speciallärare så har han inga direkta drömmar mer än att fortsätta arbeta med musik och pedagogik.

Social kapital

Respondenten förklarar att innan han nått sin nuvarande anställning arbetade han som vikarie eller som respondenten själv nämner det ”springvikarie” i SO och svenska. I detta skede arbetade han på flertalet skolor innan den nuvarande skolan erbjöd anställning, dock var den tidsbegränsad och besluten togs mycket från termin till termin. Respondenten beskriver sitt sociala nätverk som stort, där det framgår att han bland annat är manager för ett amerikanskt band. Respondenten förklarar att hans kulturella nätverk är något som han är bra att bygga på, då respondenten engagerar sig i de intressen han har, såsom musik och konst. Respondenten förklarar att en musiklärare från Turkiet kontaktade honom angående ett Europaprojekt, där syftet är att olika lärosäten runt om i Europa ska samarbeta genom att skriva fredssånger med eleverna och sedan presentera dessa genom olika uppträdande. Möjligheten att delta i detta projekt är något som respondenten nämner är dels på grund av hans sociala nätverk men även att engagemanget för sidoprojekt är högt hos respondenten, och därmed involverar sig i den utsträckning som är möjlig.

Viktor beskriver sina familjesociala och yrkesprofessionella som ett och samma, han berättar: Jag tycker att de går in i varandra, i någon mån har de yrkesprofessionella kontakterna blivit lite som familj. Då även min fru arbetar som lärare så är en stor del av våra liv skolvärlden och jobbet blir en stor del av det privata, så jag väver in mina vänner på jobb till de privata aspekterna av mitt liv.

Diskriminering

Respondenten beskriver sina arbetslivserfarenheter av arbetsmarknaden som mycket stakande framåt, en erfarenhet av att dels gå på a-kassa och jobba på vikariat. Respondenten beskriver sin arbetslöshet som något positivt då omständigheterna var så att han hade låga levnadskostnader, vilket i nuläget har satt perspektiv på saker och ting. I nuläget beskriver respondenten att han tjänar bra, men fortfarande tar med sig erfarenheterna av att det varit tufft, han tillägger att det hjälpt honom i sin yrkesroll sett till bemötande av andra individer.

Respondenten arbetar fackligt som skyddsombud och ser en hierarkisk struktur mellan lärarnivåerna. Där högstadielärarna sparkar ner mot mellanstadielärare etc. något som respondenten uppmärksammat som yrkesdiskriminering och har då arbetat med att förhindra detta. När respondenten beskriver sina egna erfarenheter av diskriminering så återkopplas det i första hand till åldersdiskriminering på ett fabriksjobb som respondenten hade vid 16 års ålder och där de anställda fick 5 minuters pauser eller som det kallades där ”rökpauser”. Även om respondenten inte rökte så följde han med ut och blev tillsagd att arbeta igen då dessa pauser enbart är till för rökare. Respondenten fortsätter med att förklara att det inte var någon allvarlig diskriminering men att det fortfarande var en av diskrimineringsform. En annan gång var när respondenten fortfarande arbetade som assistent på en skola och en speciallärare underminerade honom framför hela klassen genom att poängtera vad han hade för brister, något som lärde respondenten hur han inte skulle bemöta sina kollegor oavsett tjänsteställning. Vidare förklarar Viktor att han kommer i kontakt med diskriminering som skyddsombud men berättar att:

Sen de ändrade arbetsmiljölagen och räknade med psykosocial hälsa i den lagen så har det underlättat bemötandet av problematik diskriminering och kränkningar. Jag har haft föreläsningar med hela arbetsteamet och redogjort för dem vad deras rättigheter är men även att de har lika mycket skyldighet.

Med ovannämnt citat framkommer det att Viktor ser positivt på utvecklingen av arbetet mot kränkningar och diskriminering, där respondentens i sin roll som skyddsombud kan arbeta mer progressivt.

Presentation Kim

Bakgrund

Respondenten är en kvinna från Sverige och arbetar i nuläget som rektor och VD på en skola. Respondenten är utbildad ämneslärare i SO, men går i nuläget rektorsutbildningen. Respondenten beskriver att det aldrig funnit någon direkt plan på vad hon vill arbeta med utan det har skett av en slump, så beskrivs det även med hennes nuvarande roll. Kim berättar som svar på hur lärare blev aktuellt som yrke att ”Lärare var aldrig någon dröm utan min skolgång var snarare en negativ upplevelse präglad av disciplinåtgärder för ifrågasättande”, där hon innan läraryrket arbetade med journalistik. Respondenten förklarar att hon trivs som lärare och har aldrig funderat på att bli varken rektor eller VD, så när respondenten fick frågan om att bli rektor och i samband med det också VD fick hon fundera ett tag. Kim förklarar att hon med största sannolikhet hade tackat nej ifall erbjudandet som att avancera kommit från någon annan skola, eftersom att hon förklarar att arbeta som lärare är något som hon trivs med. Anledningen till att Kim accepterade erbjudandet från skolan var eftersom att hon tror på idén om denna skola och såg en möjlighet att vara delaktig i dess utförande. Respondenten ser att kombinationen av att vara rektor och VD kan låta motsägelsefull men enligt hennes mening så är det perfekt i den mån att respondenten kan ge direkta svar och ta snabba beslut, något som hon menar skulle ta år i kommunen. Respondenten beskriver sin

utbildningshistoria som spridd, där hon dels studerade media och journalistik innan det resulterade i att utbilda sig till lärare. Beslutet togs av respondenten när det var tid att få barn och hon beskriver själv att arbeta som journalist inte skulle vara lämpligt då längre. Respondenten fortsätter med att förklara att en VD kan få sparken mer eller mindre på dagen, men beskriver även att hon gärna går tillbaka som ämneslärare om det skulle vara fallet och att den oron inte finns då tjänsten som VD och rektor inte är något som hon strävat efter. Respondenten beskriver att karriärdrömmar inte är något som påverkat henne, utan har snarare följt vad som känns rätt i stunden, där mentaliteten har varit att allting går om man är villig att förstå att det inte kommer gratis. Kim beskriver att arbetsmöjligheterna som lärare är goda och har varit det i några år nu. Det Kim menar att arbetsmöjligheterna är goda förklaras som att det dels stor efterfrågan på utbildade ämneslärare samt att arbetsförhållandena förbättrats sett till minskat obetalt arbete och lönevillkor.

Social kapital

Kim beskriver att hon fått alla de jobb hon sökt sedan 13 års ålder, något som hon förklarar är ett resultat av sin pappas mentalitet. Kims pappa har uppfostrat henne med en mentalitet om att hon inte är mer märkvärdig eller mindre värd än någon annan. Något som resulterat i att Kim fokuserat på att inte ljuga, fokuserat på vad hon kan tillföra och motivera varför de ska ha just henne på arbetsintervjuer. Respondenten förklarar att hennes mentalitet alltid har varit att de som kallat på arbetsintervju ska vara tacksamma att man är där. Kim berättar ”Första jobbet på den skolan jag jobbar på idag fick jag tips av från en kompis, som sa att jag skulle ringa rektorn” Svaret Kim fick av rektorn var att de redan hade börjat urvalsprocessen för kandidater och hade mer eller mindre bestämt sig att tillsätta någon annan, men rektorn gick med på att träffat henne och Kim fick sedan jobbet. Att ha en före detta arbetskamrat på arbetsplatsen ökar chansen 10 gånger, något som i detta fall kan ha varit en avgörande faktor i att rektorn gick med på en intervju trots att anställningsprocessen redan var ”klar” (IFAU 2017, s. 9). Respondenten förklarar att det inte handlar om att måla upp sig som oövervinnlig utan att man konkret ska redogöra vad man kan tillföra. Kim beskriver att skolverksamheten inte var någon karriärdröm från tidig ålder, utan förklarar snarare att hennes erfarenheter av skolväsendet var negativa då hennes skolgång speglades av orättvisa disciplinåtgärder. Kim arbetade som tidigare nämnt som journalist och arbetade väldigt mycket, något som inte gick an med planerna att skaffa barn och frågade därför runt i sin omgivning vad som skulle kunna passa henne. En stor del av de tillfrågade svarade att läraryrket skulle vara henne passande och därefter väcktes tanken om en karriär inom skolväsendet, Kim provjobbade på en skola innan beslutet togs att utbilda sig till ämneslärare. Kim förklarar att hon inte använt sitt sociala nätverk för att gynna yrkeskarriären bortsätt från hennes inträda på arbetsmarknaden som ämneslärare. Hon fortsätter med att förklara att hon har ett stort socialt nätverk sett till olika grupper som fyller ett syfte att skapa kunna möjligheter för att kompetensutvecklas och utbilda sig mer inom skolverksamheten. Kim förklarar att hennes nätverkande har börjat mer aktivt i samband med rektorsutbildningen, då det i hennes yrkesroll som rektor och VD har uppkommit situationer som inte kan diskuteras med medarbetare och har då behövt vända sig till andra rektorer. Kim beskriver sitt sociala nätverk främst som ett verktyg i sin nuvarande roll. Respondenten beskriver att vid en anställning tar man en rekommendation som en trygghet, att någon bekräftar individen visar tecken på förtroende av att hen klarar uppdraget.

Personligen beskriver respondenten att hon är emot att beblanda familjesociala och yrkesprofessionella kontakter eftersom att hennes roll är en yrket och en annan i privatlivet. Respondenten beskriver att hennes roll som rektor kan uppfattas som en aning hård och att det krävs för att utföra jobbet.

Diskriminering

Respondenten förklarar att hon inte intresserar sig för kön och skulle bli mycket irriterad ifall någon kategoriserade henne utifrån det och inte hennes kompetenser. Respondenten beskriver att hon är för jämställdhet och att på arbetsplatsen ska vi inte ses efter våra kön utan enbart som kollegor, där respondenten blir irriterad när man använder kön som en bortförklaring från båda hållen. Respondenten beskriver att hon blivit diskriminerad baserat på sitt kön vid flertalet tillfällen där individer har ifrågasatt om hon som kvinna är lämplig för en ledarroll. Kim berättar som förklaring på hur hon blivit diskriminerad i sin roll:

Jag har vid flertalet gånger blivit diskriminerad baserat på mitt kön, helst i rollen som rektor och VD. Det är de gånger jag hör kommentarer och ser blickar när de inser att det är mig de ska prata affärer med, men i de lägena väljer jag att inte ta åt mig och snarare motbevisa deras fördomar.

Respondenten beskriver att hon inte känt sig diskriminerad i sitt arbetssökande, men förklarar också att hon själv inte skulle tolerera det och därav konfrontera ett sådant förfarande. Respondenten uttrycker i sammanhanget att hon fått lida för att hon sagt ifrån. Ett exempel Kim tar upp var när hon arbetade som servitris på båtar, där förekom det att hon blev sexuellt trakasserad genom att bli tafsad på. Något som Kim visade inte var tolererbart genom att antingen svara fysiskt om det var grovt eller tillade 200 kr på notan för ”sexuellt ofredande”, något som Kim upplevde som effektivt bland större grupp män då de skämdes när hon svarade tillbaka. Respondenten förklarar att hon mött hårt mot hårt och ville att de som försökte förnedra henne som kvinna själva skulle känna sig förnedrad i någon mån. Respondenten upplever inte sig som diskriminerad, men något som uppmärksammats i arbetsmiljöer och menar att diskrimineringsbeteende grundar sig i uppfostran om vad som är acceptabelt och inte acceptabelt. Där Kim medvetet inte har tvingat på en roll på sina egna barn och förespråkat en god värdegrund. Kim beskriver att hon i sin ledarroll arbetar med diskriminering genom att prata och diskutera, då många inte medvetet velat någon illa men med sin okunskap gör folk illa trots allt. Hon beskriver bemötandet av de som diskriminerar är lika viktigt som att inte acceptera trakasserier, då hon menar att det bör finnas en lärdom i det den givna situationen och att individen som gjort fel förstår vad hen gjort fel. Istället för att underminera och fördumma individen som gjort fel tror Kim på att bilda individen i vad hen gjort för fel . Även om läraryrket är ett kvinnodominerat yrke så ser vi att majoriteten av skolledarna är män trots att de tillhör minoriteten i denna situation. Kim menar att även om vi kommit långt så finns det fortfarande mer att arbeta med.