FAKULTETEN FÖR KULTUR OCH SAMHÄLLE
Integrationspolitik i förändring?
En kvalitativ textanalys av tre partiers policydokument
Integration policy in change?
A qualitative text analysis of three parties policy documents
Evelina Hofvander
Kandidatuppsats i IMER 15 högskolepoäng
VT 2018
Abstract
The aim of this study was to describe, analyze, and compare the Social Democratic Party’s, the Moderate Party’s and the Sweden Democratic Party’s integration policy’s and their change in the 21st century. The study was conducted with a qualitative text analysis focusing on content analysis of the parties’ policy documents. In order to investigate changes in the parties’ integrations policy, Marie Demker’s ideological analysis methodology was used. Through the ideology analysis, the parties reality image, strategy and utopia, regarding the integration policy appeared. The theorethical basis of the essay is based on the concepts of assimilation, integration and diversity. The final result shows that the parties integration policies has changed, but surpricingly little. All parties have a similar process of change, where the reality image and the utopia were almost the same, while the strategy has gone from general measures to concrete measures. The result also shows that the Social Democrats and the Moderates integration policies have many similarities, while the Sweden Democrats integration policy is different.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 4
1.1 Syfte och frågeställningar ... 6
1.2 Bakgrund ... 7
1.2.1 Svensk invandrar- och integrationspolitik ... 7
1.2.2 Partierna under 2000-talet ... 8
2. Forskningsorientering ... 9
2.1 Svensk invandrar- och integrationspolitik ... 9
3. Teori och centrala begrepp ... 12
3.1 Assimilation ... 13
3.2 Integration ... 14
3.3 Mångfald och mångkulturalism ... 16
3.4 Invandrare ... 17
3.5 Främlingsfientlighet ... 17
4. Metod ... 17
4.1 Kvalitativ textanalys med inriktning på innehållsanalys ... 17
4.2 Marie Demkers ideologianalys ... 19
4.2.1 Analysverktyg ... 20
4.3 Urval och avgränsning ... 21
4.4 Material, validitet och reliabilitet ... 22
5. Empiri ... 23 5.1 Socialdemokraterna ... 23 5.1.1 2001 ... 23 5.1.2 2013 ... 24 5.2 Moderaterna ... 25 5.2.1 2001 ... 25 5.2.2 2013 ... 26 5.3 Sverigedemokraterna ... 27 5.3.1 2002 ... 27 5.3.2 2014 ... 28
6. Analys och resultat ... 29
6.1 Socialdemokraterna ... 29
6.2 Moderaterna ... 32
6.3 Sverigedemokraterna ... 35
6.4 Jämförelse ... 38
7. Slutsats och diskussion ... 39
8. Referenslista ... 41 8.1 Primärkällor: ... 41 8.2 Sekundärkällor ... 41 8.2.1 Litteratur ... 41 8.2.2 Offentligt tryck ... 43 8.2.3 Internetkällor ... 43
1. Inledning
I alla tider har människan flyttat till olika platser, det är bara orsakerna som har varierat. Ibland tvingas människan bort från en plats på grund av förtryck, förföljelse, missväxt, svält eller krig. Men det kan även vara på grund av lockelsen att bo på en ny plats eller kärleken som gör att människan flyttar. Den som flyttar tar med sig sina erfarenheter, frågor om kulturell tillhörighet och identitet som sedan aktualiseras i det nya landet. Ibland tar människan till sig det nya landets normer och seder, och ibland stärks den ursprungliga kulturella identiteten. Det är inte givet hur samhället kommer att bemöta mångfalden då det är skillnad på hur olika samhällen integrerar nyinflyttade.1 Sverige har en lång erfarenhet av migration och de senaste åren har invandringen
ökat i stor utsträckning. År 2015 var det året Sverige tog emot flest flyktingar.2 Invandringens
negativa sidor uppmärksammades i media och kritik riktades kring hur flyktingar skulle etableras i samhället. Många kände rädsla för att invandringen skulle belasta samhället istället för att berika. Det skapades stora debatter om hur Sverige på bästa sätt skulle etablera nyanlända, och intresset för hur politiker ställde sig i integrationsfrågan blev större. Regeringen och Migrationsverket stod inför stora utmaningar. Det började ifrågasättas om Sveriges myndigheter kunde hantera den stora mängden flyktingar. Sverige kunde inte längre garantera tak över huvudet till de som kom och människor var tvungna att sova utomhus. Till slut beslutade riksdagen att införa tidsbegränsade uppehållstillstånd, skärpa försörjningskraven och begränsa rätten till anhöriginvandring.3 Statsminister Stefan Löfven och vice statsminister Åsa Romson presenterade riksdagens beslut. Det var med tårar i ögonen Romson berättade att det var ett smärtsamt, men nödvändigt beslut.4 Den nya hårda retoriken har kritiserats och menar på att den nya lagen begränsar människors möjlighet att integreras i samhället.
Carl Dahlström skriver i sin avhandling Nästan välkomna om invandrarpolitikens retorik och praktik mellan 1960 och 2000-talet. Han menar på att det funnits en diskrepans mellan statens invandrarpolitiska retorik och praktik. Dahlströms avhandling visar på att retoriken har ändrats
1 Fuat Deniz & Rolf Lidskog, Mångkulturalism (Malmö: Liber AB, 2009), 57.
2 Migrationsverket, ”Statistik”, https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Statistik.html
(Hämtad 2018-07-20).
3 Regeringskansliet, Regeringen föreslår åtgärder för att skapa andrum för svenskt
flyktingmottagande,
https://www.regeringen.se/artiklar/2015/11/regeringen-foreslar-atgarder-for-att-skapa-andrum-for-svenskt-flyktingmottagande/ (Hämtad 2018-07-20).
4 Andreas Liebermann, ”Romson i tårar: ”Fruktansvärda beslut”, SVT (2015)
flera gånger sen 1960-talet, medan det under hela perioden var samma slags invandrarpolitiska praktik som utövades5 Tidigare forskning har därför visat att statens retorik när det gäller integrationen är föränderlig. Vi vet också att flera riksdagspartier skärpte tonen i retoriken under hösten 2015 då ett stort antal flyktingar sökte skydd i Sverige. En intressant fråga är om förändringen kom plötsligt eller om retoriken redan tidigare hade hårdnat. I denna uppsats undersöker jag Socialdemokraternas, Moderaternas och Sverigedemokraternas integrationspolitiska retorik och dess förändring från början av 2000-talet fram till 2014. För att fånga en förändring kommer jag att göra en kvalitativ textanalys av partiernas policydokument. Jag finner det intressant att göra en undersökning av partiernas förändringsprocess gällande deras integrationspolitik utav två anledningar. Dels på grund av den ökade migrationen till Sverige och dels på grund av Sverigedemokraternas etablering i riksdagen år 2010.
Sverige har en lång erfarenhet av migration. När arbetskraftsinvandringen började på 1950-1960-talen var assimilering den invandrarpolitiska strategin och politikerna såg invandringen som något tillfälligt. På 1970-talet kom insikten att invandringen skulle fortsätta och en mångkulturell invandrarpolitik började utformas. Avsikten var att invandrarna skulle införlivas i den svenska välfärden men också ge invandrarna möjligheten att ha kontakt med sin kultur i form av undervisning i hemspråk. I början på 1990-talet började det fokuseras på integration istället och en integrationspolitik växte fram.6 År 2005 gick riksrevisionen ut med deras granskning som visade att integrationspolitiken ännu inte fått genomslag. De menade på att politikens inriktning fortfarande fokuserade på invandrarskap än på lika möjligheter, rättigheter och skyldigheter för alla oavsett kulturell och etnisk bakgrund.7 År 2009 kom regeringen med
ett förslag om en ny lag om etableringsinsatser för nyanlända. Syftet var att påskynda och underlätta de nyanländas etablering i samhället och i arbetslivet. Det i sin tur skulle skapa förutsättningar för självförsörjning och stärka deras deltagande i samhället.8 År 2010 kom
etableringsreformen vilket innebar att arbetsförmedlingen hade ansvaret för hur kommunerna
5 Carl Dahlström, Nästan välkomna: Invandrarpolitikens retorik och praktik (Diss,.
Stadsvetenskapliga institutionen, Göteborgs Universitet, 2004), 11.
6 Zenia Hellgren, ”Myten om det mångkulturella samhället – teoretiska perspektiv på
mångkulturalismen” i Mehrdad Darvishpour & Charles Westin (red.) Migration och etnicitet:
perspektiv på ett mångkulturellt Sverige (Lund: Studentlitteratur AB, 2015), 113.
7 Riksrevisionen 2005:5, Från invandrarpolitik till invandrarpolitik
8 Proposition 2009/10:60, Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering – egenansvar med
etablerade nyanlända.9 I takt med att invandringen ökat har oförmågan att hantera den kulturella och etniska mångfalden gjort att högerpopulistiska partier blivit stora i Europa, och även i Sverige. Det främlingsfientliga partiet Sverigedemokraterna kom in i riksdagen år 2010 vilket gjorde att de andra etablerade partierna tvingades förhålla sig till detta. Det finns olika sätt att hantera kulturell mångfald på. Antingen genom assimilering, integration eller mångkulturalism. Dessa är de tre teoretiska grunder som mitt arbete vilar på och de utvecklar jag senare i teorikapitlet.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Socialdemokraternas, Moderaternas och Sverigedemokraternas integrationspolitik har förändrats under 2000-talet. Dessutom kommer jag att analysera vilka likheter och skillnader som finns i partiernas integrationspolitik och dess förändring. Jag kommer att fokusera på den integrationspolitiska retoriken och inte faktorerna bakom eller dess praktik.
- Hur såg integrationspolitiken ut hos Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna runt år 2000 och ungefär tolv år senare.10
- Vad i Socialdemokraternas, Moderaternas och Sverigedemokraternas integrationspolitik har förändrats?
- Vilka likheter och skillnader finns det i partiernas integrationspolitik och i deras förändringsprocess?
9 Riksrevisionen 2015:17, Nyanländas etablering – är statens insatser effektiva?, 125. 10 Partiernas policydokument är från olika år och därför kan jag inte skriva exakta årtal i
frågeställningen. Jag presenterar de exakta årtalen och motiveringen till dessa i Urval och
1.2 Bakgrund
1.2.1 Svensk invandrar- och integrationspolitik
Invandrarverket inrättades i slutet på 60-talet, de hade tolkkurser och gav stöd till invandrares organisationer. Sverige gjorde många insatser under den tiden men saknade en sammanhållen minoritetspolitik. Den politik som riktades mot invandrare på den tiden var i stort sett assimilering. År 1976 stadgades det i Sveriges grundlag att främja språkliga, etniska och religiösa minoriteters möjlighet att behålla och få utveckla sitt kultur- och samfundsliv. De officiella invandrar- och minoritetspolitiska målen jämlikhet, valfrihet och samverkan antogs av riksdagen år 1975 och är grunden för det integrationspolitiska arbetet. Jämlikhetsmålet innefattar att minoritetsgrupper ska ha samma rättigheter och skyldigheter som majoritetsbefolkningen, möjlighet att bibehålla sitt modersmål och sin kulturella särprägel, och möjlighet att leva på samma standardnivå som majoritetsbefolkningen.11 Valfrihetsmålet
innebär att minoritetsgrupper själv ska välja i vilken grad de vill behålla sina traditioner, språk och andra religiösa och kulturella värderingar.12 Samverkansmålet innebär att det ska finnas en
ömsesidig och omfattande samverkan mellan majoritetsbefolkningen och minoritetsgrupperna.13
1986 beslutade riksdagen att gå från en invandrar- och minoritetspolitik till endast invandrarpolitik. Den nya invandrarpolitiken innebar att invandrargrupper inte skulle betraktas som minoriteter i folkrättslig mening.14 I samband med propositionen 1997 Sverige, framtiden
och mångfalden- från invandrarpolitik till integrationspolitik ersatte integrationspolitiken
invandrarpolitiken och det skedde en övergång från mångkultur till mångfald. Det nya var att ha fokus på samhällets samtliga invånare och inte bara invandrare.15
11 Margareta Popoola, Integration, en samtidsspegling – en översikt (À jour, en serie
kunskapsöversikter från svenska Kommunförbundet, nr 8. Stockholm, 2002), 29.
12 Margareta Popoola, Integration en samtidsspegling – en översikt, 30. 13 Ibid, 29.
14 Ibid, 30. 15 Ibid, 31.
1.2.2 Partierna under 2000-talet
Här presenterar jag partierna och hur deras ställning var under 2000-talet. Jag anser det viktigt för undersökningen att få kunskap om hur partierna såg ut under denna studiens undersökningsperiod.
Socialdemokraterna bildades år 1889 och har socialismen som ideologisk utgångspunkt.16 Socialism grundar sig i statens förmåga att lösa ekonomiska och politiska problem.17 Partiet var i makten år 1994-2006. Valet år 2002 var en stor framgång för Socialdemokraterna. Partiet fick 39.8 % av rösterna vilket var en ökning med 3.5 procentenheter. Valet år 2006 förlorade partiet med 35 % av rösterna och regeringsmakten gick till Moderaterna. År 2010 blev ännu ett nederlag för partiet, som fick endast 30.7 % av rösterna. År 2014 fick Socialdemokraterna regeringsmakten igen med 31 % av rösterna och är ett av regeringspartierna.18
Moderaterna grundades år 1904 med namnet Allmänna Valmansförbundet och har sina ideologiska utgångspunkter i den konservativa och liberala idétraditionen.19 Konservatism är en samhällsåskådning som karakteriseras av respekt för det traditionella och strävan för att bevara.20 Liberalism förknippas med frihetsbegreppet, både frihet från tvång respektive
valfrihet.21 I valet år 2002 fick partiet 15.2 % av rösterna jämfört med år 1998 där de fick 22.9 % av rösterna. Fredrik Reinfeldt efterträdde Bo Lundgren som partiordförande år 2003. Under Reinfeldts tid omprövade partiet sin politik under etiketten ”Nya Moderaterna” och närmade sig den politiska mittfåran. Partiet formade inför valet 2006 Allians för Sverige tillsammans med Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna. Valet blev en stor framgång och partiet
16 Nationalencyklopedin, ”Socialdemokratiska arbetareparti”,
https://www-nese.proxy.mau.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sveriges-socialdemokratiska-arbetareparti (Hämtad 2018-05-10)
17 Nationalencyklopedin, ”Socialism”,
https://www-ne-se.proxy.mau.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/socialism (Hämtad 2018-05-10)
18 Nationalencyklopedin, ”Socialdemokratiska arbetareparti”,
https://www-nese.proxy.mau.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sveriges-socialdemokratiska-arbetareparti (Hämtad 2018-05-10)
19 Nationalencyklopedin, ”Moderata samlingspartiet”,
https://www-ne-se.proxy.mau.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/moderata-samlingspartiet (Hämtad 2018-05-10)
20 Nationalencyklopedin, ”Konservatism”,
https://www-ne-se.proxy.mau.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/konservatism (Hämtad 2018-05-10)
21 Nationalencyklopedin, ”Liberalism”,
fick 26.2 % av rösterna. I valet år 2010 ökade partiet ytterligare och fick 30.1 % av rösterna, enbart 0.6 procentenheter mindre än Socialdemokraterna. Valåret 2014 blev en motgång för Moderaterna då de fick 23.3 % av rösterna.22
Sverigedemokraterna har inte funnits lika länge som Socialdemokraterna och Moderaterna utan bildades år 1988. Det är ett parti med en uttalad strävan att vara ett nationellt inriktat parti.23
Nationalism kan beskrivas som ett värnande av nationen, och historien och kulturen i den. Där värdena och intressena i den egna nationen är viktigare än andra kollektiva värden och intressen.24 Partiet har uppmärksammats för en negativ inställning till invandrare och har framstått som ett främlingsfientligt parti. Sverigedemokraterna nådde framgångar valet år 2002 och fick 1.4 % av rösterna i riksdagsvalet. Framgångarna fortsatte för partiet och i valet år 2006 mer än fördubblades partiets röstantal och fick 2.9 % av rösterna. År 2010 nådde partiet för första gången över fyraprocentsspärren och kom därmed in i riksdagen med 5.7 % av rösterna. Sverigedemokraternas stöd växte ytterligare och i valet år 2014 fick partiet 12.9 % och blev Sveriges tredje största parti.25
2. Forskningsorientering
I detta kapitel kommer jag att presentera tidigare forskning. Forskningen tillför min studie med kunskap om svensk invandrar- och integrationspolitik och dess utveckling.
2.1 Svensk invandrar- och integrationspolitik
Integrationspolitik är ett mycket utforskat område. Karin Borevi har gjort studier om svensk invandrar- och integrationspolitik. Hon skriver i sin bok Välfärdsstaten i det mångkulturella
samhället om välfärdsstatens roll för att främja integration i det mångkulturella samhället.
22 Nationalencyklopedin, ”Moderata samlingspartiet”,
https://www-ne-se.proxy.mau.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/moderata-samlingspartiet (Hämtad 2018-05-10)
23 Nationalencyklopedin, ”Sverigedemokraterna”,
https://www-ne-se.proxy.mau.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sverigedemokraterna (Hämtad 2018-05-10)
24 Nationalencyklopedin, ”Nationalism”,
https://www-ne-se.proxy.mau.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/nationalism (Hämtad 2018-05-10)
25 Nationalencyklopedin, ”Sverigedemokraterna”,
Borevi tar sin utgångspunkt i Marshalls teori om medborgarskap. Borevi har valt att kalla Marshalls formulering för välfärdsstatens integrationslogik. Hon beskriver att förutsättningen för den övergripande samhörigheten i den politiska gemenskapen är att skillnaderna mellan medborgarna inte ska tillåtas att bli för stora.26 Borevi har använt sig av tre idealtypiska
spänningar för att kunna analysera den svenska offentliga diskursen om politik som är inriktad till invandrare under de senaste 30 åren. Hennes studie visar att välfärdsstaten står inför principiella utmaningar, vilket hon anser är en viktig insikt för debatten och för framtida politiska ställningstagande i integrationsfrågan. Borevi har kommit fram till att det är grundläggande att man godkänner utgångspunkten att den nationella gemenskapen inte är en etnisk gemenskap utan en politisk.27 Inom forskningen av nationsskapande processer talas det om två olika idealtyper, den etniska och den civiska nationen. I det etniska perspektivet anses den etniska bakgrunden vara av stor betydelse för att erkänna någon som medborgare, att folket föregår nationen. Det civiska perspektivet bygger på att det är medborgarna som anses forma nationen och att den etniska bakgrunden inte är avgörande för medborgarskapet.28
I Carl Dahlströms avhandling Nästan välkomna: Invandrarpolitikens retorik och praktik undersöker han hur statens invandrarpolitiska retorik och praktik har förändrats från år 1960 till år 2000. Enligt den officiella historieskrivningen har statens invandrarpolitik gått från 1960-talets assimilationsinriktade politik till 1975 års invandrarpolitik, och sen till integrationspolitiken år 1997.29 Dahlström menar på att det funnits en diskrepans mellan statens invandrarpolitiska retorik och praktik. Han hävdar att retoriken har ändrats flera gånger sen 1960-talet men att det under hela perioden var samma slags invandrarpolitiska praktik som bedrevs. Det gjordes inga nya invandrarpolitiska åtgärdsprogram och nästintill inga av de gamla invandrarpolitiska åtgärdsprogrammen lades ner. Förklaringen till detta påstår Dahlström att det är de olika villkor som karaktäriserat utvärderingen av praktik respektive retorik. Retoriken har ändrats för att politiken ska kunna försvaras rent moraliskt och praktiken har förändrats för att kunna göra politiken effektivare.30 Dahlström anser att förändringarna har gjorts för att
26 Karin Borevi, Välfärdsstaten i det mångkulturella samhället (Acta Universitatis Upsaliensis, 151,
Stadsvetenskapliga föreningen, Uppsala Universitet, 2002), 307.
27 Karin Borevi, Välfärdsstaten i det mångkulturella samhället, 320.
28 Christina Johansson, Välkomna till Sverige? Svenska migrationspolitiska diskurser under
1900-talets andra hälft (Diss., Institutionen för Samhälls- och Välfärdsstudier, Linköpings Universitet,
2005), 43.
29 Carl Dahlström, Nästan välkomna: Invandrarpolitikens retorik och praktik, 10. 30 Ibid, 11.
förstärka invandrarpolitikens legitimitet, men att det samtidigt har bidragit till att retoriken och praktiken har kopplats isär.31
Lena Södergran har i sin avhandling Svensk invandrar- och integrationspolitik: En fråga om
jämlikhet, demokrati och mänskliga rättigheter gjort tre studier som behandlar invandrar- och
integrationspolitik från olika perspektiv. Den första handlar om invandrar- och flyktingpolitik i praktiken där hon ger en grundläggande bild av vad politiken egentligen handlar om. Studien omfattar tiden efter andra världskriget fram till början av 1990-talet.32 Den övergripande slutsatsen i studien är att den generella invandrarpolitikens målsättning bara kan bli verklighet om man kommer till rätta med sociala, ekonomiska, organisatoriska och politiska samhällsproblem. Södergran menar att detta även pekar på att det är nödvändigt att studera invandrarpolitiska frågor i relation till deras samhälleliga kontext.33
Den andra handlar om invandrarpolitikens omprövning under 1990-talet fram till att den invandrarpolitiska propositionen kom år 1997. Resultatet av omprövningsprocessen är att invandrarpolitiken ska ersättas med integrationspolitiken som istället kommer att inrikta sig på hela befolkningen. Analysen visar att ”invandrarfrågor” mer ska betraktas som samhällsfrågor och den kulturella och etniska mångfalden ska återspeglas i den generella politiken, både i retorik och praktik. Södergran beskriver att det finns meningsskiljaktigheter om hur invandrare ska integreras i samhällslivet och dess praktiska genomförande. Hon konstaterar också att 1990-talets flykting- och invandrarpolitiska utveckling har blivit påverkad av händelser som skett i världen. Även starka ekonomiska intressen har påverkat politikens utformning. Det har skett satsningar på integration men samtidigt infört en mer restriktiv invandrarpolitik med skärpta gränskontroller.34
Den tredje och sista studien handlar om vilka intresse- och värderingsförskjutningar som ligger bakom invandringspolitikens omvandling.35 I studien konstateras det att på 1980- och 1990-talen ökade intresset för invandrarpolitiska frågor och förståelsen för hur viktiga dessa frågor
31 Ibid, 12.
32 Lena Södergran, Svensk invandrar- och integrationspolitik: En fråga om jämlikhet, demokrati och
mänskliga rättigheter (Diss., Sociologiska institutionen, Umeå Universitet, 2000), 43.
33 Lena Södergran, Svensk invandrar- och integrationspolitik: En fråga om jämlikhet, demokrati och
mänskliga rättigheter, 45.
34 Ibid, 46. 35 Ibid, 47.
är för det svenska samhällets framtid. Men också att ekonomins oroligheter i omvärlden har bidragit till negativitet kring den politiska insikten och viljan. Intresseutvecklingen de senaste decennierna visar på att det bildats två parallella och motsatta synsätt när det gäller vad som är humanitära insatser för flyktingar och invandrare. Det ena synsättet är att man vill ta sig an grundläggande strukturella problem för att underlätta för invandrare att komma in i samhället. Det andra synsättet innebär istället att man bör hjälpa flyktingar att ”bli befriade” från livet i Sverige med politiskt, ekonomiskt och socialt utanförskap. Södergran menar att det är samhällsekonomiska intressen och inte för individens bästa som motiverar samhällets stöd till flyktingar och invandrares återvändande till deras hemländer.36 Södergran menar på att integrationsbegreppet underförstått handlar om ett ”vi” och ”dem” tänkande. Det vill säga att ”vi”, etniska svenskar som redan är integrerade och ”dem”, utrikes födda som behöver stöd för att komma in i ”vi-gruppen”, som alla integrationsåtgärder är riktade till, redan där pekas ut som avvikande. Södergran anser att integrationsbegreppet i den mening har bidragit till invandrares utanförskap i samhället.37
Den tidigare forskning som jag presenterat visar på att invandrar- och integrationspolitikens retorik har förändrats, vilket är relevant information för min undersökning. Studierna fokuserar på tiden före 2000-talet och därför anser jag min undersökning extra intressant eftersom den behandlar tiden under 2000-talet. Någon tidigare forskning som uttryckligen belyser Socialdemokraternas, Moderaternas och Sverigedemokraternas integrationspolitik och dess förändring har jag inte hittat.
3. Teori och centrala begrepp
I detta kapitel kommer jag att redogöra för de teoretiska grunder jag bygger mitt arbete på. Kapitlet omfattar definitioner av och teorier om assimilation, integration och mångfald. Jag anser att de teoretiska grunderna är relevanta för min undersökning eftersom de ger en inblick i vad det finns för olika perspektiv på integration inom forskningen. Detta i sin tur är relevant för de frågor jag ställer inom partiernas integrationspolitik. Jag kommer även att definiera andra centrala begrepp som invandrare och främlingsfientlighet.
36 Ibid, 48. 37 Ibid, 19.
3.1 Assimilation
Margareta Popoola skriver om assimilering i sin bok Integration, en samtidsspegling: en
översikt. Assimilation inbegriper en föreställning om att grupper och människor med andra
kulturella preferenser och olika bakgrund ska smältas samman med majoriteten.38 Med andra ord gäller assimilation en komplett förändring, ett totalt uppgivande av den ursprungliga livsformen och egenarten.39
Historiskt visar det sig att vissa immigrantgrupper till slut ger upp eller förlorar sin kulturella särprägel, vilket betyder att den invandrade gruppen till slut slutar att existera som en minoritet. Ett exempel på detta är vallonerna i Sverige.40 Assimilation kan utifrån ett socialpsykologiskt sammanhang definieras som en vilja och ett beredskap hos människor från minoritetsgrupper att ”tona ner” eller till och med överge deras egen kulturella bakgrund. Assimilation sker därför på individnivå och är något som individer själva gör eller avstår från att göra. När det talas om assimilation av grupper handlar det mer om det aggregerande resultatet av individernas assimilation.41
Sociologen Milton Gordon har analyserat assimilationsprocesserna utifrån förhållandena i USA under 1960-talet och tidigare. Han urskiljer sju subprocesser som kan beskrivas som olika steg i processen. Det första steget är kulturell assimilation, som förändrar invandrarens kulturella preferenser och beteende i förhållande till vad som gäller i majoritetssamhället. Det andra steget är när minoriteten utvecklar primärrelationer med majoritetsbefolkningen. Det tredje steget är äktenskaplig assimilation, och det är när det förekommer äktenskap mellan minoritet- och majoritetsbefolkningen. Det fjärde steget är när invandrarna identifierar sig majoritetsbefolkningen och därmed utvecklar en gemenskap med samhällets medborgare. Detta ligger till grund för det femte steget som är att majoritetens attityder förändras, att majoritetsbefolkningen slutar att vara fientliga gentemot minoriteterna. Det sjätte steget är att majoritetsbefolkningen även då ändrar sitt beteende och slutar att diskriminera minoriteterna.
38 Margareta Popoola, Integration en samtidsspegling – en översikt, 18. 39 Ibid, 17.
40 Charles Westin m.fl., Mångfald, integration, rasism och andra ord: ett lexikon över begrepp inom
IMER –Internationell Migration och Etniska Relationer, SOS-Rapport 1100-2808; 1999:6
(Stockholm: Socialstyrelsen, 1999), 48.
41 Charles Westin m.fl., Mångfald, integration, rasism och andra ord: ett lexikon över begrepp inom
Det sjunde och sista steget, den medborgerliga assimilationen, är då minoriteten inte längre har konflikter med majoriteten som kan kopplas samman med makt och värderingar av etniska aspekter. Denna assimilationsprocess är enligt Gordon en fråga om olika grader av assimilering. De olika stegen kan utvecklas både parallellt och i varierande grad med varandra, vilket betyder att det första steget, kulturell assimilation, kan äga rum även om inte någon av de andra subprocesserna utvecklas. Gordon har kommit fram till att samhället i USA präglas av vad Gordon kallar strukturell pluralism. Strukturell pluralism innebär att mönstret i assimilationen kännetecknas av etniska gränser som bygger på separata religiösa och kulturella referensramar.42
3.2 Integration
Begreppet integration används ofta i samhällsdebatten, men begreppet är inte helt oproblematiskt. Charles Westin skriver i sin SOS-rapport 1999:6 Mångfald, integration, rasism
och andra ord att begreppet används för att beteckna tre olika förhållanden. Den första
betydelsen av begreppet integration, och den mest generella, syftar på förhållandet mellan helheten och dess delar. Det har inom sociologin tolkats som att avse frågan om samhällets sammanhållning. George Simmel ställer sig frågan om hur det är möjligt att alla delar kan samordnas till en fungerande helhet. Sammanhållning, eller integration, är det utmärkande kännetecknet på ett samhälle.43 Det finns två förklaringar till varför ett samhälle håller samman. Den första förklaringen är att ett samhälles medlemmar formar sina liv efter gemensamma normer, värderingar och föreställningssystem, där sammanhållningen är ett resultat av likriktning. Émelie Durkheim kallar den form av sammanhållning för mekanisk solidaritet. Den andra förklaringen är arbetsdelning och specialisering, där resultatet av medlemmarna i samhällets göranden och låtanden blir integration. Durkheim kallar detta organisk solidaritet. Integration i den här första betydelsen är en egenskap hos det sociala systemet (helheten), och inte hos grupper eller individer (delar). Samhället kan därmed vara integrerat, men inte individer.44
42 Margareta Popoola, Integration en samtidsspegling – en översikt, 19.
43 Charles Westin m.fl., Mångfald, integration, rasism och andra ord: ett lexikon över begrepp inom
IMER –Internationell Migration och Etniska Relationer, 53.
Den andra betydelsen av integration är participation, som kan beskrivas som betydelsen av delaktighet och deltagande. Att etniska, språkliga och kulturella minoriteter, framförallt utrikes födda och deras barn, ska integreras in i majoritetssamhället. Begreppet integration är här ett alternativ till traditionell assimilation. Det ges möjligheter för etniska minoriteter att behålla sin kulturella särprägel samtidigt som de integreras in i majoritetssamhället. Participation gör skillnad på den offentliga och privata sfären. Det offentliga utgör skolsystemet, arbetsmarknaden, det politiska systemet och föreningslivet, vilket ses som en viktig förutsättning för integration.45 I den offentliga sfären ställs det krav på anpassning men inte i den privata sfären. För att integration ska kunna uppnås här krävs det att majoritetssamhället inte hindrar minoriteter från att delta i samhället på lika villkor, och att minoriteterna accepterar de spelregler som majoritetssamhället har satt upp.46
Den tredje betydelsen av integration är att begreppet integration även kan beteckna den process etniska och kulturella minoriteter genomgår när de införlivas i samhället. Milton Gordon har gjort en modell över en gradvis tilltagande participation inom de olika samhällsområdena. Allt från delaktighet i samhällets arbetsliv och ekonomi till giftermål över kulturella och etniska gränser. Gordon anser att integration är ett steg på vägen mot assimilation. Han menar att när det sista steget tagits med giftermål (över det som tidigare setts som kulturella och etniska gränser) motsvarar det fullständig assimilation. Det finns vissa områden som är viktigare än andra när det gäller integration av kulturella, språkliga och etniska minoriteters integration.47 Det är ekonomisk integration, som motsvarar den offentliga sfären med undantag för det politiska systemet. Social integration, som handlar om att människor kan ha informella, icke-påtvingade möten mellan minoriteter och majoritetsbefolkningen. Politisk integration, som menas med att kulturella, språkliga och etniska minoriteter utnyttjar sina möjligheter att påverka politiska beslut, till exempel att utnyttja sin rösträtt.48 Ett samhälle kan alltså vara socialt,
ekonomiskt och politiskt integrerat, och hålls samman genom differentiering och ömsesidiga beroendeförhållanden enligt principen för organisk solidaritet.49
Enligt sociologen José Alberto Diaz är integration ett tillstånd när en invandrare uppnår antingen fullständig eller delvis jämlikhet med majoritetsbefolkningen i relationer som 45 Ibid, 55. 46 Ibid, 56. 47 Ibid, 56. 48 Ibid, 57. 49 Ibid, 58.
boendeförhållanden, arbetsliv och politik. Integration är här ett socialt fenomen relaterat till hur mycket invandrare deltar i olika typer av sociala fenomen, invandraren blir här en fungerande del i de olika viktiga samhällssfärerna. Diaz utgår ifrån att människan är en aktör med bestämda egenskaper och dispositionsstrukturer som hela tiden utsätts för lika integrationsorienterade val. De olika valen är styrda av olika faktorer. Det kan vara möjligheter eller barriärer som samhället ställer upp, som antingen underlättar eller hindrar invandrares integration.50 Diaz menar att
integrationsbegreppet är ett redskap för att kunna analysera den sociala ordningen mellan svenskar och invandrare.51
3.3 Mångfald och mångkulturalism
Charles Westin har skrivit om mångfald i boken Migration och etnicitet – perspektiv på ett
mångkulturellt Sverige. Han skriver att termen mångfald introducerades i debatten som svar på
kritiken för den misslyckade integrationspolitiken på 1990-talet. Begreppet har både deskriptiva och normativa konnotationer. Den deskriptiva mångfalden kan handla om människors faktiska fördelning i samhället efter till exempel klass, etnicitet och religion. Eller handlar det om den normativa mångfalden, där mångfald är något önskvärt för att det berikar samhällets tillväxt och utveckling.52
Rolf Lindskog och Fuat Deniz skriver om Mångkulturalism i sin bok Mångkulturalism – socialt
fenomen och politisk utmaning. De menar att mångkulturalism bygger på en stor respekt för
olika kulturer. Där de olika kulturerna har ett utbyte av varandra utan att förlora sin kulturella identitet. Utgångspunkten i mångkulturalism är att den kulturella tillhörigheten är en central del i människans liv. Det gör att individer och grupper bör ha möjlighet att själva få uttrycka och också utveckla sin kulturella tillhörighet. Att få uttrycka och utveckla sin kulturella tillhörighet ska ha samma dignitet som politiska och sociala rättigheter. Etniska minoriteter utsätts hela tiden för stor påverkan av majoritetsbefolkningen och deras kultur, därför är det viktigt att kulturella minoriteter erkänns och stöds. Medborgarna ska vara jämlika utan att behöva lämna sin kulturella särprägel. En annan utgångspunkt i mångkulturalismen är att den sociala integrationen inte behöver innebära kulturell likhet och att kulturmöten inte behöver betyda att
50 Margareta Popoola, Integration en samtidsspegling – en översikt, 20. 51 Ibid, 21.
52 Charles Westin ”Om etnicitet, mångfald och makt” i Mehrdad Darvishpour & Charles Westin (red.)
vissa kulturer underordnas majoritetskulturen. Tanken är att alla medborgare ska leva i ett samhälle som präglas av kulturell olikhet, där alla känner sig trygg i sin egen kultur och även respekterar varandras.53
3.4 Invandrare
Ordet invandrare är synonymt med immigrant. Invandrare och immigrant betecknar rörelse in i det mottagande landet. Befolkningen i det mottagande landet ser tillskottet av de inflyttade personerna av ett främmande ursprung i termer av invandring. En invandrare är alltså en person som flyttat till ett land för att bosätta sig där antingen permanent eller under en längre tid. Att invandra, är att bosätta sig i ett annat land än i sitt hemland.54
3.5 Främlingsfientlighet
Ett främlingsfientligt synsätt grundas på föreställningar om att en viss kultur är mer högtstående än en annan, eller att olika kulturer bör leva åtskilda. Avståndstagandet är grundat på kulturella skäl och är oftast riktat mot vissa specifika grupper i samhället.55
4. Metod
I detta kapitel kommer jag att beskriva den metod och det analysverktyg jag har använt mig av, även urvalet för min undersökning och mitt material.
4.1 Kvalitativ textanalys med inriktning på innehållsanalys
Jag har valt att använda mig av en kvalitativ textanalys med inriktning på innehållsanalys då jag kommer att läsa partiernas policydokument för att få information om partiernas
53 Fuat Deniz & Rolf Lidskog, Mångkulturalism, 66.
54 Charles Westin m.fl., Mångfald, integration, rasism och andra ord: ett lexikon över begrepp inom
IMER –Internationell Migration och Etniska Relationer, 98.
55 Nationalencyklopedin, ”Främlingsfientlighet”,
https://www-ne-se.proxy.mau.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/fr%C3%A4mlingsfientlighet (Hämtad 2018-05-08)
integrationspolitik som de ämnar att föra. I boken Metodpraktikan skriver Peter Esaiasson m.fl. att en kvalitativ textanalys går ut på att ta fram det mest väsentliga innehållet i texter genom att noga läsa textens delar, helhet och den kontext den ingår i. Ett viktigt skäl till att använda kvalitativ textanalys är att helheten i texten kan antas vara något annat än det delarna utgör tillsammans. Ett annat skäl kan vara att det som undersöks i texten ligger dolt under ytan och att det därför krävs ett intensivt läsande av texten och användande av olika analytiska verktyg.56
Det som är mest fruktbart i användandet av kvalitativa textanalyser är jämförelser av likheter, skillnader, förändringar i representationer mellan kontexter och aktörer, eller över tid. Det kan också användas i frågor om normer och dess förändring över tid och rum.57
I Bergström och Boréus bok Textens mening och makt – metodbok i samhällsvetenskaplig text-
och diskursanalys skriver författarna att termen innehållsanalys oftast används i analyser där
tillvägagångssättet är att räkna och mäta företeelser i texter/data.58 Det är vanligt att någon form av innehållsanalys används för att finna ett mönster eller jämföra texter från olika tidpunkter, vilket jag ska göra. Jag har valt att göra en kvalitativ innehållsanalys.59 En kvalitativ innehållsanalys fokuserar på tolkning av texter och används mycket inom vårdvetenskap, beteendevetenskap och humanvetenskap. Metoden kan användas på olika slags texter och tolkningen kan ske på olika nivåer vilket gör att den är användbar inom många olika forskningsområden.60 Det finns olika sätt att bedöma trovärdigheten i en kvalitativ innehållsanalys. Ett sätt är att tydliggöra vems röst som speglas i resultatet.61 I min undersökning kommer jag att tydliggöra att det är min tolkning av partiernas integrationspolitik som jag funnit i deras policydokument. Det är inte alla partier som har ett stycke med en tydlig rubrik där det står om integrationspolitik, utan det är jag som har valt ut delar i deras policydokumentet som jag tolkat sig vara deras integrationspolitik. För att jag ska kunna göra
56 Peter Esaiasson & Mikael Gilljam m.fl., Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och
marknad (Stockholm: Wolters Kluwer Sverige AB, 2017), 211.
57 Peter Esaiasson & Mikael Gilljam m.fl., Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och
marknad, 213.
58 Göran Bergström & Kristina Boréus, ’Innehållsanalys’ i Göran Bergström & Kristina Boréus (red.)
Textens mening och makt – metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys, uppl. 3 (Lund:
Studentlitteratur AB, 2012), 50.
59 Göran Bergström & Kristina Boréus, ’Innehållsanalys’ i Göran Bergström & Kristina Boréus (red.)
Textens mening och makt – metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys, 51.
60 Ulla Hällgren Graneheim & Berit Lundman, ’Kvalitativ innehållsanalys’ i Monica Granskär &
Birgitta Höglund Nielsen (red.) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård, (Lund: Studentlitteratur AB, 2017), 211.
61 Ulla Hällgren Graneheim & Berit Lundman, ’Kvalitativ innehållsanalys’ i Monica Granskär &
en så rättvis tolkning av partiernas integrationspolitik som möjligt tycker jag att den kvalitativa textanalysen med inriktning på innehållsanalys passar utmärkt för min undersökning. Jag kommer att läsa partiernas policydokument flera gånger för att få fram och förstå helheten, för att sedan välja ut de delar som är av betydelse för undersökningen. Delarna jag sen kommer att använda mig av kommer jag att beskriva och sen förkorta ner till enklare meningar som sedan kommer att placeras i analysschemat. Att bryta ner texten i olika fragment är ett viktigt led i tolkningsprocessen. Det är därför viktigt att inte släppa textens helhet så att syftet med texten inte försvinner. Det är viktigt att hela tiden fråga sig om tolkningen är rimlig.62
4.2 Marie Demkers ideologianalys
Marie Demker studerar i sin avhandling I nationens intresse? – Gaullismens partiideologi
1947-1990 hur gaullismens partiideologi har förändrats. Jag kommer att använda mig av hennes
ideologianalytiska metod när jag undersöker eventuella förändringar i partiernas integrationspolitik. Ideologianalysens syfte är att den ska fånga upp en förändring och att den ska göra analysen av ideologins grunder möjlig.63 Demker har använt sig av Jörgen
Hermanssons teori som han skrivit om i sin avhandling Kommunism på svenska?. Där använder han sig av formen ”varat-börat-görat”. Hermanssons syfte med formeln är att få fram svar på frågor om organisatoriska idéer och internationella ideologiska problem som sedan bryts ner till en helhet. För att sedan kunna visa en större förändring och en mer djupgående sådan i hur partiet förhåller sig till sin idégrund väljer Hermansson ut en aspekt av partiets ideologi. Demker utvecklar istället ett ideologibegrepp och en ideologianalytisk metod som binder samman sökandet efter förändring i partiets grundläggande värderingar. Demkers partiideologi består av två olika dimensioner, doktrin och postulat. Doktrinen består av konkreta och tidsbundna krav och önskningar i politiken. Doktrinen bygger på olika postulat vilket är värderade föreställningar på en mer abstrakt nivå.64 Jag kommer att använda postulaten när jag gör min analys. När Demker undersöker partiideologin ställer hon tre frågor till materialet; om hur det är, hur det bör vara och hur man ska göra för att det ska bli så. Svaret på är-frågan kallas ”verklighetsbild”, bör-frågan ”utopi” och gör-frågan ”strategi”. Dessa frågor ställs inom tre
62 Peter Esaiasson & Mikael Gilljam m.fl., Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och
marknad, 230.
63 Marie Demker, I nationens intresse? Gaullismens partiideologi 1947-1990 (Stockholm: Nerenius &
Santérus Förlag AB, 1993), 49.
olika domäner, människa, samhälle och omvärld. Verklighetsbilden innehåller egenskaper och uppfattningar om den aktuella situationen för domänerna. Strategin är vad som behövs göras inom domänerna för att kunna uppnå den utopi partiet tagit till sin. Strategin innehåller uttalanden av aktuell och generell natur. Utopin syftar till partiets mål.65 Domänen människa
innebär hur hon är och hur hon har det i den aktuella situationen och vad partiet anser vara det tillstånd som är önskvärt för att hon ska ha välbefinnande. Samhället avser hur själva samhället är beskaffat, hur det bör se ut och vad för politiska medel som ska användas för att nå målet. Den sista domänen omvärld avser hur partiet tolkar sin internationella omgivning, vilka olika principer som borde finnas där och hur den egna staten eller andra aktörer ska handla för att nå målet.66 I mitt fall kommer jag att fokusera på domänen samhälle, då jag anser att integrationspolitiken mest faller in under den kategorin och även för att jag måste avgränsa mig för att inte arbetet ska bli för stort. Jag kommer dock inte helt att utesluta de andra domänerna människa och omvärld men fokus kommer att ligga på domänen samhälle.
Den kvalitativa innehållsanalysen hjälper mig att hitta information om partiernas integrationspolitik i policydokumenten och att bryta ner texten i olika fragment utan att förlora textens helhet. Ideologianalysen hjälper mig att analysera partiernas integrationspolitik och dess förändring.
4.2.1 Analysverktyg
Jag tycker att denna ideologianalys är relevant för min undersökning för att den på ett bra sätt beskriver hur ett partis integrationspolitik ser ut, hur verklighetsbilden ser ut, vad de har för mål och vad som måste göras för att komma dit. Genom att studera det ifyllda analysschemat kan jag lättare se en förändring i partiets integrationspolitik. Det blir också lättare att göra en jämförelse av de olika partiernas integrationspolitik och därmed kunna se likheter och skillnader.
65 Ibid, 68. 66 Ibid, 69.
Exempel på analysschema:
Analysschema över Socialdemokraternas integrationspolitik 2001 2013 Verklighetsbild
Strategi Utopi
4.3 Urval och avgränsning
Jag kommer att studera partiernas partiprogram, idéprogram, handlingsprogram & valmanifest för att se vad partierna har för integrationspolitik. Materialet kommer jag att kalla policydokument. En policy kännetecknas som grundprinciper för ett företag eller en organisations handlande.67 Valet att använda mig av partiernas policydokument beror på att det är offentlig litteratur som beskriver den politik som partierna ämnar att föra. Även för att det är dokument det ligger oftast ligger mycket arbete bakom. Istället för att undersöka partiernas integrationspolitik för ett specifikt år har jag valt att försöka fånga en förändringsprocess genom att dyka ner i två olika årtal. Vilket jag tycker gör det mer intressant. Jag har valt att använda mig av policydokument från år 2001-2002 och år 2013-2014. År 2001-2002 för att det var innan Sverigedemokraterna och högerpopulismen vuxit sig starka. År 2013-2014 för det är närmast det senaste valåret. Jag har avgränsat mig till Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna. Valet av att ha tre partier har att göra med den begränsade tiden, jag anser mig inte ha tid att gå igenom alla partiers policydokument för de åren. På grund av tidsaspekten valde jag de just nu tre största partierna i Sverige. Jag anser att de tre största partierna är ett bra val på grund av att alla partierna skiljer sig ideologiskt. Socialdemokraterna och Moderaterna står på vars en sida av mitten på den politiska skalan och Sverigedemokraterna är ett främlingsfientligt parti.
67 Nationalencyklopedin, ”Policy”,
4.4 Material, validitet och reliabilitet
Jag kommer att använda mig av Socialdemokraternas partiprogram från år 2001, och partiprogrammet Ett program för förändring från år 2013. Moderaternas idéprogram På
tröskeln till mänsklighetens bästa tid från år 2001, och handlingsprogrammet Ett modernt arbetarparti för hela Sverige från år 2013. Sverigedemokraternas partiprogram från år 1999
med justeringar år 2002, och valmanifestet Vi väljer välfärd från år 2014. Partiernas policydokument ser olika ut i både benämning och omfattning. Vissa benämns som partiprogram och andra som handlingsprogram, valmanifest och idéprogram. Jag är medveten om att en jämförelse mellan två policydokument med olika benämningar och omfattningar kan påverka resultatet. Min bedömning är dock att policydokumenten går att jämföra trots att ett idéprogram kan skilja sig från ett handlingsprogram då jag i alla policydokumenten hittade relevant information för min undersökning. Jag har valt de policydokument som funnits inom min tidsram (år 2001-2002 och år 2013-2014). Först hade jag tänkt att avgränsa mig till endast år 2002 och år 2014 på grund av att det är två valår. Men alla partier hade inte policydokument för exakt de åren, och några av policydokumenten för de åren var inte relevanta för min undersökning på grund av att det inte fanns tillräckligt mycket information jag kunde använda mig av. Anledningen till varför jag inte har använt mig av andra källor som innefattar partiernas integrationspolitik är för att partiernas policydokument är mer konkreta. Policydokumenten kommer från partiet själva och borde på så sätt ha en god validitet av vad partiet har för integrationspolitik. Vissa policydokument är hämtade från partiernas hemsidor, andra har jag fått skickat till mig via mail av partiet och en har jag fjärrlånat från Göteborgs Universitetsbibliotek. Policydokumenten är lätta att få fram vilket gör att andra kan göra om samma undersökning.
Som jag nämnde tidigare har inte alla policydokument ett kapitel med en tydlig rubrik där det står om integrationspolitik, utan det är jag som valt ut de mest väsentliga delarna ur policydokumenten som jag anser är relevanta för undersökningen. För att hålla en god reliabilitet var jag konsekvent i min läsning och läste policydokumenten flera gånger.
5. Empiri
I detta kapitel kommer jag att presentera empirin i form av partiernas policydokument.
5.1 Socialdemokraterna
5.1.1 2001
I Socialdemokraternas partiprogram för år 2001 beskrivs Sverige som ett multietniskt samhälle, men där det finns tydliga ojämlikheter som hör samman med människors etniska bakgrund. I invandrartäta orter finns där ett påtagligt utanförskap som bara blir större och större bland vuxna som inte kommer in på arbetsmarknaden. Utanförskapet skapar stora och upprörande klyftor i samhället och det är oförenligt med Socialdemokraternas frihets- och jämlikhetsideal.68 De skriver att det finns flera faktorer som skapar ojämlikhet i samhället och det är att den enskilde individen inte blir sedd och bemött som person och kan därmed inte utvecklas till det hen vill. Socialdemokraterna vill förändra maktstrukturerna och de mönster som finns som begränsar individer att utvecklas fullt ut. Jämlikhetspolitiken ska alltid utgå ifrån de drabbade och deras behov och villkor, men att jämlikhetsreformerna måste accepteras av majoritetsbefolkningen för att detta ska kunna uppnås. Jämlikhetspolitiken går ut på att alla ska ha lika rätt och möjlighet till arbete, rätt till inflytande över det egna jobbet, ett arbetsliv där alla blir respekterade, rätt till att delta i fackliga och politiska arbeten, samhällsengagemang och kulturupplevelser. Det handlar även om att bryta traditionella könsroller, förändra klassmönster och bryta etnisk diskriminering och fördomar. Grundläggande förutsättningar är lika lön för likvärdigt arbete och full sysselsättning.69 Även utbildningssektorn är grundläggande när det
gäller vad man ska studera och därmed ens yrkesinriktning. De nämner att en politik för jämställdhet är en politik för integration. Jämställdheten bygger på en öppenhet för vad mångfalden har för möjligheter och på en ömsesidig respekt mellan infödda och invandrare. Religion och kultur berikar det svenska samhället och bidrar till människors identitet. Partiet framhäver att kulturell och religiös mångfald ska bejakas. Jämställdhetspolitiken kräver en bestämd gränssättning mot främlingsfientlighet, rasism, trakasserier och könsrelaterat våld.
68 Socialdemokraternas partiprogram (2001), 15. 69 Ibid, 21.
Nycklarna för att komma in i samhällsgemenskapen är arbete och utbildning. Men mycket handlar också om att förändra attityder och värderingar och att bryta handlingsmönster. Det viktigt att politiska partier, skola, barnomsorg, fackliga organisationer, folkrörelser och företag tar sitt ansvar.70
5.1.2 2013
I Socialdemokraternas partiprogram för år 2013, Ett program för förändring, skriver de om de rasistiska strukturerna som finns i samhället, som ger vissa privilegier och begränsar andra. Detta bygger på att det finns en uppdelning av olika tänkta folkgrupper. Socialdemokraterna tar upp att beroende på vilken etnicitet, religion, hudfärg eller kulturell tillhörighet en person har varierar sysselsättningsnivån, lön och möjligheterna på arbetsmarknaden. Ojämlikheten mellan olika grupper syns också i den växande boendesegregationen och vilka som är representerade i politiska församlingar. Socialdemokraterna vill bekämpa det synsätt där klasstrukturer, fattiga grupper och platser kopplas till etniska problem i samhällsdebatten.71 För att kunna stärka jämställdheten och motverka rasism vill de utveckla välfärdspolitiken, skapa full sysselsättning och bekämpa fördomar. Partiet beskriver sig som ett antirasistiskt parti och målet är att alla ska vara jämlika oavsett religion, hudfärg eller etnisk och kulturell tillhörighet. Socialdemokraterna vill verka för interkulturalitet och jämlikhetspolitiken måste riktas mot alla former av maktstrukturer. Alla former av över- och underordning ska ses ur ett helhetsperspektiv där de förtryckande strukturerna förstärker och samverkar med varandra. Jämlikhetsarbetet är för Socialdemokraterna ett av de stora framtidsuppgifter de har.72 Partiet skriver en del om frihet,
jämlikhet och solidaritet. Där man genom jämlikhet kan uppnå frihet. Jämlikhet är en förutsättning för en verklig mångfald i samhället eftersom att människor ges möjlighet att följa sin fria vilja och på så sätt utvecklas.73 Socialdemokraterna vill ha en generös och reglerad invandring och alla kommuner ska ha ansvar i mottagandet av flyktingar. Alla insatser ska gå till att möjliggöra arbete och egen försörjning, rätt till egen bostad och utbildning.74
70 Ibid, 22.
71 Socialdemokraternas partiprogram (2013) Ett program för förändring, 12. 72 Ibid, 13.
73 Ibid, 7. 74 Ibid, 24.
5.2 Moderaterna
5.2.1 2001
I Moderaternas idéprogram för år 2001, På tröskeln till mänsklighetens bästa tid, skriver de att ett partis alla idéer inte kan fångas i en mening men att de gör sig ett försök i det nya idéprogrammet, ”Moderaterna ska vara den starkaste kraften för frihet, humanitet och framtidstro i svensk politik”.75 De beskriver världen som en bättre plats om man jämför med hur det var för 20, 30 och 50 år sedan. Det är mindre vanligt med stora krig och tröskeln till ett världskrig har höjts. De frihetliga värdena har fått större genomslag och världen har blivit mer mänsklig och rik. Partiet skriver att det visat sig vara den liberalkonservativa idétraditionens kraft som bidragit till en mer välståndsskapande och humanitär värld.76 Med detta menar de att utvecklingen går åt rätt håll men att det finns mycket kvar att arbeta med, och att det heller aldrig någonsin kommer bli fullbordat. För att det ska bli fullbordat måste människovärdet och individens frihet erkännas. De skriver om det nya klassamhället som är ”en annan verklighet”. De tar upp fattigdomen i världen, terrorism, folkmord men även problemen som finns i Sverige. Problem kopplade till personer som lever på bidrag, elever som går ut skolan med ofullständiga betyg och att landets nya medborgare bemöts snålt för att deras kunskaper erfarenheter och ambitioner inte tas tillvara på.77 Förr fanns möjligheten att genom egna ansträngningar göra sitt liv bättre och den möjligheten finns inte nu.78
Rörligheten av människor ökar vilket öppnar möjligheter och utmanar invanda mönster. Det bidrar även med kulturella konsekvenser då kulturer, traditioner och religioner blandas. Moderaterna understryker att det inte innebär att det nationella inte längre spelar någon roll, utan att det snarare blir viktigt med rötter och den lokala förankringen. Det svenska samhället ska vara öppet för de som på grund av förföljelse eller arbete vill bo och bygga en framtid i Sverige. Flyktingar ska bemötas väl och de nya svenskarna berikar samhället och gör det mer dynamiskt. Att ta emot flyktingar är en fråga om att visa barmhärtighet, bry sig om och att ställa upp. Det nya Sverige som rörligheten bidragit med innebär inte att Sverige är mindre svenskt. Rädsla för det okända ska motverkas för att inte en kulturell och ekonomisk nationalism ska ta
75 Moderaternas idéprogram (2001) På tröskeln till mänsklighetens bästa tid, 3. 76 Ibid, 7.
77 Ibid, 8. 78 Ibid, 9.
över. Tar nationalismen över hotas frihetsvärden och individers strävan efter ett tryggare och rikare liv. Alla ska vara lika inför lagen.79
5.2.2 2013
I Nya Moderaternas handlingsprogram för år 2013, Ett modernt arbetarparti för hela Sverige, skriver partiet om att utrikesfödda har svårare än andra att komma in på arbetsmarknaden och att det har bildat ett utanförskap. Integrationsproblem kopplade till arbetsmarknaden är en av de saker som först måste lösas.80 Partiet skriver att Sverige ska ha en generös och human asylpolitik men att mottagandet samtidigt ska vara tydligt reglerat och rättssäkert. Integrationen måste dock fungera bättre om solidaritet och öppenhet fortfarande ska ha ett starkt stöd. Integrationsutmaningarna innefattar ett stort utanförskap och svårigheter att komma in i det svenska samhället. Moderaterna tar upp fyra viktiga verktyg för att förbättra integrationen. Det är att det behövs förstärkta drivkrafter i att arbeta, satsningar på skolor i socialt utsatta områden, arbete mot diskriminering och förbättrade villkor för företagande. Moderaterna anser det viktigt att värna om tryggheten, de accepterar inte att rättsstaten överger människor som bor i utsatta områden. Strukturer och dåligt fungerande system är det som gör att integrationen brister. De har fokus på att nyckeln till god integration är kopplat till självförsörjning. Därför ska insatser göras när det gäller att tidigt få hjälp med att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Inriktningen ska vara att nyanlända ska få jobb, lära sig svenska och få kunskap i hur det svenska samhället fungerar. Partiet vill också förbättra SFI-undervisningen med stärkt koppling till arbetsmarknaden och förstärka resurserna till skolor i utsatta områden för att stimulera till resultatförbättringar.81 Kunskaper nyanlända tar med sig till Sverige ska bli enklare att validera,
individens kompetens ska tas tillvara på. Nya Moderaterna har infört försörjningskrav för anhöriginvandrare vilket har bidragit till att arbetslinjen har stärkts. Både för den egna integrationen och som av solidaritet mot andra i landet som jobbar hårt för att kunna försörja sig själv och sin familj. De menar att arbetslinjen ska gälla alla. Partiet avslutar delen ”Arbete, integration och migration” med: ”Samtidigt är migration en viktig drivkraft för global utveckling och rättvisa. Detta bland annat genom de miljardbelopp som migranter skickar hem till sina anhöriga, så kallade remitteringar”.82
79 Ibid, 22.
80 Moderaterna handlingsprogram (2013) Ett modernt arbetarparti för hela Sverige, 6. 81 Ibid, 11.
5.3 Sverigedemokraterna
5.3.1 2002
I Sverigedemokraternas partiprogram från år 1999 med justeringar år 2002 står det att partiets viktigaste politiska målsättning är att försvara den den svenska nationaliteten. De nämner att massinvandringen allvarligt har hotat den svenska nationaliteten. Det har bildats stora områden med människor som aldrig kommer att uppleva sig själva som svenskar och som inte kommer att vara delaktiga i Sveriges kultur eller historia. Invandringspolitiken beskrivs som ansvarslös och den har genom sitt syfte att skapa ett mångkulturellt samhälle gjort att nya samhällsproblem uppstått. De skriver att partiet vill återskapa Sverige som en svensk nation både kulturellt och etniskt, där svenskarnas intressen ska vara i fokus. En person är svensk om andra svenskar uppfattar personen som svensk. I partiprogrammet står där att Sverigedemokraterna vill ha en starkt reglerad invandringspolitik men att tillfälliga uppehållstillstånd kan ges till gästforskare, gäststudenter och demokratiska oppositionspolitiker från diktaturländer. Det är med stor restriktivitet invandringen ska gälla för personer med utomeuropeisk bakgrund. Det finns två skäl till varför de gör skillnad på europeisk och icke-europeisk bakgrund. Det ena skälet är att människor som bor i närområdet står svenskarna närmre än andra och därför lättare naturaliseras. Det andra skälet är att invandringen av européer oftast sker under mer naturliga förhållanden.83
Sverigedemokraterna skriver att det i dagsläget finns stora befolkningsgrupper som består av nyligen inflyttade människor från ”tredje världen”. Dessa människor är alienerade från det svenska samhället. Sverige har inte möjlighet att integrera dessa människor då Sverige har en stor inhemsk arbetslöshet. Detta har gjort att sociala spänningar byggts in i samhället och därför vill Sverigedemokraterna verka för återflyttning av de invandrare där inget skyddsbehov föreligger. Människor ska leva där chansen finns att skapa sig en nationell identitet. Därför ska flyktingar istället få hjälp i sitt eget land eller, om så inte är möjligt, ska de få hjälp i länder som liknar deras eget, både kulturellt, etniskt och geografiskt. De skriver att det är en mänsklig strävan att identifiera sig med sina förfäder och att söka sina rötter. Fördelen med etnisk homogenitet är att den skapar empati och disciplin som sunda familjer gör.84 Det skapas rasism
83 Sverigedemokraternas partiprogram (1999 med justeringar 2002), 14. 84 Ibid, 14.
i mångkulturella samhällen vilket är en följd av etniska konflikter och identitetsproblem. Partiet skriver att samerna och finnarna har lika stor hemortsrätt som svenskarna och de ska ha möjlighet att leva och behålla sitt kulturarv och sina språk.85
5.3.2 2014
I Sverigedemokraternas valmanifest för år 2014, Vi väljer välfärd, beskriver de Sverige som ett land som blir mindre och mindre fantastiskt för varje år. De skriver att människor inte längre känner sig säkra på gatorna och att landet har tappat den starka sammanhållningen som var byggd på den gemensamma identiteten.86 Det står även att partiet arbetar för att Sverige ska vara öppen mot omvärlden, samtidigt som de ska slå vakt om ”vår” gemenskap och ”vår” unika och egna kultur och identitet. Under rubriken Invandringspolitik som befrämjar
sammanhållning och välfärd står det att partiet vill se ett Sverige som hjälper människor i nöd
med de begränsade resurserna som finns, men att inte behoven i Sverige får glömmas bort. Målet är att invandringspolitiken ska vara utformat på ett ansvarsfullt sätt att invandringen blir en tillgång och inte en belastning. Partiet vill gå från permanenta uppehållstillstånd till temporära. De vill ha en kraftig begränsad asyl- och anhöriginvandring som inte är högre än Finlands och Danmarks. Sverigedemokraterna vill slopa den generella arbetskraftsinvandringen och endast ta in kvalificerad arbetskraft som täcker den kompetens den svenska arbetsmarknaden saknar. Partiet vill återgå till assimileringspolitiken som gällde fram till mitten av 1970-talet. De vill stärka incitament för integration genom att begränsa nyanlända och icke-skyddsbehövandes bidragssystem. Även införa språk och kunskapstest och på så sätt öka medborgarskapets värde. Partiet vill också införa hälsokontroller för nyanlända för att kunna skydda det svenska samhället från TBC, HIV och Ebola. De vill även avskaffa det krav kommunerna har på att erbjuda modersmålsundervisning, med undantag för de officiella minoritetsspråken. Till sist skriver de om att de vill slopa all statlig integrationspolitik med undantag för validering av utbildningar, obligatorisk samhällsorientering och undervisning i svenska. Nyanlända invandrare ska bli hjälpta med det grundläggande verktygen för att kunna komma in i samhället, men ska varken ha mer eller mindre samhällsstöd än svenskar.87
85 Ibid, 15.
86 Sverigedemokraternas valmanifest (2014) Vi väljer välfärd!, 3. 87 Ibid, 7.
6. Analys och resultat
I detta kapitel kommer jag att analysera empirin i form av policydokumenten som presenterades i det förra kapitlet. Jag kommer att analysera och presentera partiernas integrationspolitik och dess förändring genom att använda analysschemat. Vidare kommer jag att analysera varje partis förändring, och sen jämföra partiernas integrationspolitik och dess förändring för de valda åren. Detta för att kunna se om det finns likheter och skillnader. Jag kommer i detta kapitlet att återkoppla till uppsatsens syfte och frågeställningar. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur Socialdemokraternas, Moderaternas och Sverigedemokraternas integrationspolitik har förändrats under 2000-talet. Uppsatsen ämnade också att se vilka likheter och skillnader som finns i partiernas integrationspolitik och dess förändring. Den första och andra frågeställningen kommer att behandlas i analysschemat och i den analyserande texten efteråt. Den tredje kommer att besvaras under rubriken jämförelse. Frågeställningarna hittas i delen 1.1.
6.1 Socialdemokraterna
2001 2013 Verklighetsbild Det existerar diskriminering och
fördomar grundade på etniskt ursprung
Påtagligt utanförskap i
invandrartäta orter där vuxna har svårt att komma in på
arbetsmarknaden
Sverige är ett multietniskt samhälle
Det finns tydliga ojämlikheter som hör samman med
människors etniska bakgrund Boendesegregationen slår tydligast mot invånare med utländsk bakgrund
Det finns rasistiska strukturer som begränsar vissa människors liv och ger andra privilegier Sysselsättningsnivå, lön och möjligheter på arbetsmarknaden varierar stort beroende på hudfärg, etnicitet, religion och kulturell tillhörighet
Ojämlikheten mellan olika föreställda folkgrupper syns i den växande boendesegregationen och i vilka som är representerade i politiska församlingar
Fattiga platser och grupper ses som problem kopplade till etnicitet
