Rökning och prevention. Vilka är faktorerna och hur förebygger och motiverar sjuksköterskan ungdomar att inte börja röka?

Hälsa och samhälle

RÖKNING OCH

PREVENTION

Vilka är faktorerna och hur förebygger och

motiverar sjuksköterskan ungdomar att inte börja

röka?

BETTINA PERSSON

JOHANNA NORLIN

Examensarbete Malmö Högskola

Kurs 9 Hälsa och samhälle

Program Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö

RÖKNING OCH PREVENTION

Vilka är faktorerna och hur förebygger och

motiverar sjuksköterskan ungdomar att inte börja

röka?

Bettina Persson

Johanna Norlin

Persson, B & Norlin, J (2004) Vilka är faktorerna och hur förebygger och

motiverar sjuksköterskan ungdomar att inte börja röka? Sjuksköterskeprogrammet 120 poäng. Examensarbete i omvårdnad 10 p Malmö Högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad.

Tobaksmissbruket är idag ett av vårt samhälles största hot mot folkhälsan. Trots information och ökad kunskap om tobakens skadliga effekter ökar konsumtionen. Syftet med denna litteraturstudie är att kartlägga de faktorer som påverkar och förhindrar att ungdomar börja röka samt beskriva hur man som sjuksköterska förebygger och motiverar ungdomar att inte börja röka. Metoden är en

litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar som kritiskt granskats utifrån Polit, Beck och Hunglers (2001) kriterier. Resultatet visar att familjen, bästa kompisen och grupptrycket, skolan, brist på aktivitet, reklam och media påverkan och låg självkänsla kan påverka ungdomarnas rökdebut. Sjuksköterskans

preventiva arbete innebär bl.a. att motivera ungdomarna och omgivningen till ett aktivare liv, stärka självförtroendet, öka engagemanget i skolan och uppmana ungdomarna och föräldrarna till att ha en öppen kommunikation. Även skolans policy och arbete med prevention i klasserna är betydelsefull för ungdomarnas rökdebut.

Nyckelord: motivation, prevention, rökning, sjuksköterska, undervisning och ungdomar.

SMOKING AND PREVENTION

Which are the factors and how does the nurse

prevent and motivate youths not to start

smoking?

Bettina Persson

Johanna Norlin

Persson, B & Norlin, J (2004) Smoking and prevention – Which are the factors and how does the nurse prevent and motivate youths not to start smoking?

Programme in nursing, 120 points. Examination paper, 10 credit points, Nursing programme. Malmö University, Health and Society, Department of Nursing.

Tobacco abuse is today one of the biggest threat against the community health in our society. Even if there is a lot of information and knowledge about tobaccos harmful effects, the tobacco consumption still increases. The aim of this literature review is to map the factors which influence and prevent youths to start smoking and to describe how the nurse can prevent and motivate youths not to start smoking. The method is a literature review based on nine scientific articles, which were assessed from Polit, Beck and Hungler (2001) criteria’s for a scientific article. The result showed that family, the best friend and school, lack of activity, advertising and media influence and low self-esteem can influence youths

smoking debut. Some of the nurses´ prevention work is to motivate youths and the surrounding to a life with more activity, invigorate the self-confidence, increase the engagment in the school and request youths and parents to have an open communication. Even the schools policy and the prevention work in the classes is important for the youths smoke debut.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sjuksköterskans motivationsarbete med ungdomar 7

TEORETISK ANKNYTNING 8

SYFTE 9

METOD 10

Artikelsökning 10

Kriterier för vetenskapliga artiklar 11

Databearbetning 12

RESULTAT 12

Familjen 12

Bästa kompisen och grupptrycket 13

Skolan 14

Brist på aktivitet 14

Reklam/media påverkan 15

Låg självkänsla 15

Sjuksköterskans praktiska arbete 16

DISKUSSION 17 Metoddiskussion 18 Resultatdiskussion 18 SLUTORD 21 REFERENSER 22 BILAGOR 24

INLEDNING

Vi som blivande sjuksköterskor har kommit i kontakt med rökning, ungdomar och svårigheten med motivationsarbete via tidigare studier och genom

praktik/arbetsplats. Intresset har väckts och som allmänsjuksköterska tror vi att kunskap inom detta område kan betyda mycket för vår framtida yrkesroll och våra blivande patienter, eftersom vi som sjuksköterskor får uppleva de följdsjukdomar som rökningen kan ge både hos vuxna och hos barn.

BAKGRUND

Under denna rubrik kommer vi att presentera rökningens påverkan på vår hälsa, samhällsekonomin, prevalensen, Sveriges lagar och sjuksköterskans

motivationsarbete med ungdomar.

Rökningens effekter

Cigarettröken innehåller cirka 4000 kemiska ämnen som finns i röken i form av gaser eller små vätskedroppar och fasta partiklar. När de giftiga ämnena i tobaksröken kommer in i kroppen aktiverar de olika mekanismer i cellen, vilket leder till förändringar i cellernas arvsmassa och skadar generna. Där

cellförändringen sker i kroppen kan cancer utvecklas (Vierola, 1997). Enligt Post och Gilljam (1997) påverkar nikotinet nervcellerna i hela kroppen. Nikotinet binder sig till kroppens receptorer och dessa receptorer kräver mer och mer nikotin och därmed har ett beroende uppstått. Nikotinet har en

vakenhetshöjande effekt och framkallar ett belöningsvärde i hjärnan. Enligt Ericson och Ericson (1996) bidrar nikotinet även till kärlsammandragning, höjning av blodtrycket och det ger dålig blodtillförsel till kroppen. Blodkärlen skadas vilket ökar risken för blodpropp och hjärtinfarkt. Stor daglig

cigarettkonsumtion bidrar till ökad kolmonoxid halt i blodet. Kolmonoxid konkurrerar med syrgas vid bindning till hemoglobinet och leder till minskad möjlighet att transportera syrgas eftersom kolmonoxid har större benägenhet att reagera för hemoglobin. I och med detta sjunker syremättnaden vilket är ogynnsamt framförallt hos de individer som har angina pectoris vilka redan har svårt med full syresättning av myokardiet.

Hälsorisker

Tobaksrökning har klart bevisade negativa hälsoeffekter främst på cirkulation och andning. Rökningens negativa effekter påverkar även kvinnans sexuella och reproduktiva funktioner, exempelvis minskas effekten på det lokala cellulära immunförsvaret, vilket ger nedsatt resistens framförallt mot virusinfektioner t.ex. herpes, HIV och klamydia (Weström m.fl. 1997). Flera substanser i tobaken orsakar sjukdomar i hjärtat och blodkärlen, t.ex. svarar tobaken för så mycket som 60 % av livshotande åderförkalkning av stora kroppspulsådern (Post och Gilljam 1997).

Tobaksrökning är det största enskilda förebyggbara och behandlingsbara folkhälsoproblemet. För många människor leder tobaksrökningen till sjukdomar som t.ex. osteoporos, missbildningar på fostret, kronisk luftrörskatarr och till för

sjukdomar som rökaren också kan drabbas av är t.ex. livmodercancer och lungcancer (Vierola, 1997).

Prevalens

I Sverige beräknas för närvarande omkring 6400 personer årligen avlida i förtid till följd av sitt tobaksbruk (Folkhälsoinstitutet (Fhi), 2003). Trots all information som finns om rökning och dess skadeverkningar röker fortfarande var femte svensk vilket är fler kvinnor än män. Idag börjar rökdebuten vid ca 12-16 års ålder, dessutom börjar ca 500 ungdomar att röka i veckan (Boëthius m.fl., 1997). Fler flickor än pojkar börjar röka, år 2002 rökte 9 % av pojkarna och 15 % av flickorna i årskurs nio. Dessa procenttal gäller de ungdomar som röker varje dag eller nästan varje dag. Barn och ungdomar kan bli nikotinberoende på några veckor genom att bara ta några bloss då och då. Hos flickorna behöver det inte ta längre tid än tre veckor vilket visas i en amerikansk studie. Medan bland pojkarna var hälften beroende efter sex månader efter att ha rökt lite då och då. Studien har även visat att många ungdomar vill eller har försökt sluta men de tycker att det är svårt (Fhi, 2003).

Samhällsekonomi

Om rökningen minskar mår inte bara människorna bättre utan även

samhällsekonomin, fast ibland brukar man höra motsatsen. 1999 fick staten en inkomst på 7,4 miljarder kronor plus 3,7 miljarder kronor i moms på

tobaksförsäljningen. Här framstår en positiv bild på samhällsekonomin även om tobak är hälsofarligt. Man ska vara observant på att i Sverige odlas inte tobak, vilket gör att Sverige inte får inkomster via den vägen (Fhi, 2003).

De negativa effekterna på ekonomin p.g.a. tobaksbruket är när hälsotillståndet försämras hos människorna som röker. Människor i arbetsaktiv ålder tvingas sjukskriva sig, tvingas pensionera sig i förtid eller dör p.g.a. rökningsrelaterade sjukdomar. Det medförde ett produktionsbortfall på ca 9,7 miljarder kronor 1991. Sedan uppstår även rökarnas sjukdomskostnader på drygt 1 miljard kronor, tillkommer gör även kostnader på sjukpenning, förtidspension och änkepension. Skillnader i offentliga kostnader mellan rökare och icke rökare är 830 000 kronor. Trots att tobaksskatten är hög och har andra samhällsekonomiska fördelar täcker det inte de kostnader som rökarnas försämrade hälsa för med sig (Fhi, 2003).

Tobakslagen

I Sverige har vi en lag som heter tobakslagen och den lagen är till för att

prisreglera och reducera tillgången till tobak. Lagen trädde i kraft 1993, och har sedan dess genom gått vissa justeringar som skärpt lagen. Enligt Post och Gilljam (1997) beslutades 1996 att en ny lag om åldersgräns på 18 år för tobaksinköp skulle införas, denna lag trädde i kraft 1997. I lokaler där barn vistas t.ex.

barnomsorg, skolverksamhet, verksamhet för barn och ungdomar och skolgårdar är rökning förbjuden. Enligt tobakslagen är tobaksbolagen skyldiga att ha

varningstexter och innehållsförteckningar på förpackningen till tobaksvaran. Tobaksvaror får inte säljas eller lämnas ut till näringsverksamhet till den som inte fyllt 18 år. Den som lämnar ut tobaksvarorna måste förvissa sig om att mottagaren är över 18 år. Tobaksvaror får inte heller föras in i landet av den som inte fyllt 18 år. Marknadsvaror av tobak får inte förekomma i kommersiella annonser som t.ex. tv-reklam, dags- och veckopress. Försäljning av tobak måste anmälas i den kommun där tobaksförsäljningen sker. Tillverkare och importörer ska lämna

uppgifter om tobakens ingredienser, kvantiteter och effekter till statens folkhälsoinstitut (Fhi, 2002).

Sjuksköterskans motivationsarbete med ungdomar

Enligt SOSFS (1993:17) är syftet med omvårdnad att stärka hälsa, förebygga sjukdom och ohälsa och återställa och bevara hälsa utifrån patientens individuella möjligheter och behov. Omvårdnad omfattar också åtgärder i syfte att skapa en hälsobefrämjande miljö samt ge stöd och hjälpa patienter i deras situation.

Omvårdnadsarbetet ska befrämja hälsa och förebygga ohälsa, detta förutsätter bl.a. att riskfaktorer identifieras. Sjuksköterskan bör samverka med patienten och närstående, formulera och tydliggöra mål för fysisk, psykisk, social och andlig hälsa. Funktioner i praktiken kan innebära att sjuksköterskan ger stöd, samordnar och planerar, informerar och ger rådgivning. Enligt SOSFS (1995:15) ska alla som tjänstgör i hälso- och sjukvården ha ett yrkeskunnande som gör det möjligt för dem att ge patienterna en sakkunnig och omsorgsfull vård. Den som ansvarar för omvårdnaden ska se till att åtgärderna genomförs på ett ändamålsenligt sätt och enligt vetenskap och beprövade erfarenheter.

I sjuksköterskans uppgift ingår inte bara att upptäcka och bota sjukdom utan också att utifrån den kunskap som finns svara för individuella åtgärder för att förebygga sjukdom och ohälsa. Preventivt arbete som avser rökning är åtgärder som dels riktar sig till dem som röker och ännu inte blivit sjuka av sitt tobaksbruk och dels till rökfria för att de inte ska börja röka eller/och skydda dem från att bli utsatta för tobaksrök i miljön. Sjuksköterskans uppgift vid rök prevention hos ungdomar är att arbeta med motivation (Fhi, 2003).

Ordet motivation kommer ifrån det latinska ordet Movere som betyder ”att röra sig”. Vad är det som får människan att röra sig kan inte beskrivas som

forskningens huvudfråga gällande motivation. Det forskarna söker är en

beskrivning av den process som ”sätter igång och styr” mänskligt beteende. De viktigaste byggstenarna i motivationsprocessen är:

- en inre drivkraft, grundad i behov, önskningar eller förväntningar - beteende eller handlingar

- mål – yttre eller inre

Dessutom behövs därtill någon form av återkoppling, modifiering eller förstärkning av det inre tillståndet (Jenner, 1987).

En definition på motivation är strävan hos en människa att leva ett så meningsfullt liv som möjligt. Det vill säga att man väljer att ansvara för sig själv och sina möjligheter. Alla människor är innerst inne motiverade, ibland beter sig människor dock omotiverat. Motivationen ligger i träda eller finns latent hos individen. De som har motivationen liggande latent är de med destruktivt

levnadssätt, men genom att ändra livsstilen kan de också väcka upp sin motivation till att bli aktiva. Denna strävan är sammanfattningen av människans innersta natur vilket innebär att vara konstruktiv, social, aktiv och målinriktad (Granbom, 1998).

Det finns olika stadier av motivation, dessa stadier är:

Stadium 1: Ungdomen ointresserad, inte beredd. Sjuksköterskans uppgift är att väcka intresse genom information.

Stadium 2: Ungdomen intresserad, osäker. Sjusköterskans uppgift är att väga, för- och nackdelar med rökning.

Stadium 3: Ungdomen förbereder sig eller är beredd. Sjuksköterskans uppgift är att motivera och stödja beslut och planering. Stadium 4: Ungdomen agerar. Sjuksköterskan kan ge ungdomen tips hur

han/hon ska undvika rökning på bästa sätt och vad han/hon kan göra istället.

Stadium 5: Ungdomen vidmakthåller sin tobaks fria inställning. Sjuksköterskan stöttar ungdomen i sitt beslut och om ungdomen skulle börja röka informerar sjuksköterskan hur han/hon då kan gå tillväga och vart eventuellt ungdomen kan vända sig. (Holm-Ivarsson, 2003) När sjuksköterskan pratar om tobak är det viktigt att hon/han försöker få ungdomen motiverad att antingen sluta röka eller aldrig börja. Genom att ta upp frågan markeras dess betydelse. Sjuksköterskan bör på ett lugnt, sakligt och värderingsfritt sätt hjälpa ungdomen att utforska, förstå sina tankar,

föreställningar, farhågor och erfarenheter kring rökning (a.a.).

Arbetet bör vara patientcentrerat, vilket är det mest framgångsrika förhållningssätt när det gäller att påverka människors levnadssätt. Med det menas att sjusköterskan koncentrerar sig på ungdomen och det är han/hon som är viktigast. Sjusköterskan bör se riskfaktorer, skyddande faktorer och försöka förebygga eventuella framtida problem med individens hälsa, rökvanor. Det kan sjuksköterskan göra genom att vara aktiv och lyssna med intresse på individen, vara accepterande, känna empati och ha en optimistiskt attityd. Sjuksköterskans uppgift är också att väcka och stimulera intresse och stödja ungdomen i sin process. Försöka ge stöd och

vägledning, men också ge information när tonåringen behöver det. Sjuksköterskan bör försöka förstå hur ungdomen tänker men samtidigt förmedla att han/hon har ett eget ansvar för sig själv och sin hälsa. Om ungdomen känner sig trygg, har positiv självbild och har socialt stöd runt omkring sig ökar det motivationen att bibehålla sig rökfri (Holm Ivarsson, 2003).

Sjuksköterskan utgår från individen och diskuterar fram vad som kan passa bäst ifrån neutrala fakta och inte med inslag av egna värderingar. Sjuksköterskan bör diskutera upplevda för- och nackdelar med tonåringens beteende, och fråga honom/henne om sina synpunkter och föreställningar om rökning och hälsa. Tillsammans ska de kartlägga beteendet, se samband mellan levnadsstil, hälsa och rökning. Därefter bestämma delmål, mål och strategier för hur rökning ska undvikas. Sjuksköterskan ger feed back genom t.ex. uppmuntra, bemöta känslor som ungdomen har upplevt och göra en uppföljning av de uppsatta målen

(Granblom, 1998).

TEORETISK ANKNYTNING

En teori som vi ansåg vara lämplig var Antonovskys teori om salutogena hälsofaktorer och KASAM begreppet. Det salutogena synsättet fokuserar på hälsobringande faktorer och lär individerna att hantera den situation som de befinner sig i - coping strategier. Kärnan i det salutogena synsättet är begreppet

KASAM. Enligt Antonovsky (2000) befinner sig alltid människan på väg mellan hälsa och sjukdom. Sjuksköterskan ska leta efter faktorer som gör att individen håller sig kvar på vägen och skapar rörelse mot den friska polen. Det påverkas av: Jag-styrka, kulturell stabilitet, pengar och socialt stöd m.m. Allt som kan ge kraft att hantera olika situationer påverkar oss. KASAM omfattar tre begrepp:

- Begriplighet – hur människan upplever det som inträffar, yttre och inre

stimuli som förståligt och information som ordnat, sammanhängande, strukturerat och tydligt.

- Hanterbarhet – att människorna har upplevelser av att det står resurser till

deras förfogande för att kunna möta olika situationer i livet. Hur personen handskas med erfarenheter och utmaningar.

- Meningsfullhet – att människorna har en upplevelse av delaktighet i det

som sker, medverka i de processer som skapar ens öde och ens dagliga liv. Beskriver saker i ens liv som är viktiga och betyder mycket. Att ställas inför en upplevelse som påverkar oss leder till ett spänningstillstånd och måste på bästa sätt hanteras. Vad resultatet blir, hälsa eller sjukdom, beror på hur bra individen hanterar denna spänning (Antonovsky, 2000).

Upplevelse i hög grad av dessa tre begrepp innebär att individen har en stark känsla av sammanhang, KASAM. Om individerna upplever KASAM har de bättre förmåga, d.v.s. högre beredskap och större tillgångar till resurser att hantera

problemsituationer och stress. Allt arbete med människor och deras motivation är kopplat till psykisk hälsa och sjuksköterskan bör känna till vad som främjar att individen mår psykiskt bra (a.a.).

I preventivt arbete bör sjuksköterskan enligt det salutogena synsättet inrikta sig på vad som orsakade eller kommer att orsaka att någon drabbas av en viss sjukdom. Vilka faktorer bidrar till att upprätthålla en position med kontinutet eller till att skapa en rörelse mot den friska polen, vilket innebär att fokus kommer att ligga på olika copingresurser hos individerna (Antonovsky, 2000).

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING

Syftet med denna litteraturstudie är att kartlägga de faktorer som påverkar eller förhindrar att ungdomar börja röka samt att beskriva hur man som sjuksköterska förebygger och motiverar ungdomar att inte börja röka. Ett framtida värde är att om antalet ungdomar som börjar röka varje vecka minskas, sjunker även antalet människor som drabbas av tobakens följdsjukdomar.

Vår frågeställning är:

- Vilka faktorer påverkar eller förhindrar att ungdomar börjar röka och hur kan sjuksköterskan förebygga och motivera ungdomar att inte börja röka?

METOD

För att kunna uppnå vårt syfte har vi genomfört en litteraturstudie. En litteraturstudie enligt Polit, Beck och Hungler (2001) är en kritisk sammanställning av tidigare forskning som gjorts inom ämnet.

Artikelsökning

Urvalskriterierna som vi valt är att:

- vårt syfte ska kunna besvaras av artiklarna

- artiklarna ska vara publicerade främst på engelska men även på svenska - artiklarna ska vara publicerade i en vetenskaplig tidsskrift som kan nås via

fulltext i databas eller via tidskrifter

- ska vara vetenskapliga artiklar som uppfyller kriterierna enligt Polit, Beck och Hungler (2001)

Vi har valt sökorden rökning, motivation, prevention, hälsa och undervisning, då detta arbete ska utgå från allmänsjuksköterskans arbetssätt i preventivt arbete så sjuksköterskan kan motivera ungdomar att inte börja röka. Hjälp med mesh-termerna fick vi i SveMed+ (se tabell 1). Undersökningen genomfördes med hjälp av artikelsökning via PubMed och Elin (se tabell 2).

Tabell 1. Sökschema av mesh termer.

Tabell 2. Redovisning av databassökningar, limits, antal träffar, granskade artiklar, samt använda artiklar.

Söksystem/Sökord Limits Träffar Granskade Använda Datum PubMed

Smoking AND primary prevention

Entrez date 2 year Adolescent 13-18 years, English, Human 27 5 2 030930 Smoking AND primary prevention AND motivation

Entrez date 5 year Adolescent 13-18 years, English, Human 1 1 1 030930 Smoking AND Motivation

Entrez date 1 year Adolscent 13-18 years, English, Human 26 4 1 030930 Smoking AND Prevention AND Risks NOT cancer

Entrez date 1 year Adolscent 13-18 years, English, Human

54 10 2 031114

Sökord Mesh term

Undervisning Teaching

Rökning Smoking

Motivation Motivation

Tabell 2. Fortsättning.

Vid sökning i databaserna granskade vi titlar och abstrakt för att uppnå vårt syfte och frågeställning som resulterade i nio artiklar.

Kriterier för vetenskapliga artiklar

De nio artiklar som valts och ligger till grund för resultatet är granskade utifrån kriterierna som en vetenskaplig artikel ska vara uppbyggd enligt Polit, Beck och Hungler (2001).

Titel: Innehålla max 15 ord. Belysa innehållet, ange population samt ange ämnet. Abstrakt: Innehålla 100-200 ord. Kortfattat beskriva studien, ta upp syfte, beskriva forskningsfråga, vilka metoder som används samt ange resultat.

Introduktion: Sätta in läsaren i forskningsproblemet genom att identifiera det centrala fenomenet. Förklara forsknings syftet och forskningsfrågor eller hypoteser som ska prövas. Ge översikt över aktuell litteratur, så att läsaren ser samband med tidigare forskning. Samt motivera behovet av ny forskning.

Metod: Förklarar studiedesign. Beskriva forskaren/forskarnas tillväga gångsätt på forskningsproblem eller forskningsfrågor. Beskriva urval, population,

datainsamling och analys. Även etiska perspektiv ska kunna utläsas.

Resultat: Presentera forskningsresultatet, vilket kan göras med t.ex. tabeller, diagram, figurer och citat.

Diskussion: Eventuella fel värden redovisas och studiens begränsningar. Diskussionen ska dra slutsatser, tolkningar och generaliserings barhet av resultatet. Samt hur studien kan användas i framtiden.

Referenser: Artikeln ska avslutas med en referenslista, som ska vara tydlig och relevant, där samtlig använd litteratur ska finnas med. Exempel på litteratur är böcker, rapporter, artiklar och Internetkällor.

Söksystem/Sökord Limits Träffar Granskade Använda Datum Teaching AND

smoking

Entrez date 1 year Adolscent 13-18 years, English, Human 13 4 1 031114 ELIN Smoking AND primary prevention All fields, 2002- present, only doc-uments availiable in full text 18 5 1 030930 SveMed + Undervisning och rökning 1 1 1 031114 Summa 30 9

Databearbetning

Vi har utifrån syftet läst abstrakten tillsammans på de artiklar som har

framkommit genom artikel sökningen. Därefter har ett gemensamt urval gjorts genom granskning enligt Polit, Beck och Hungler (2001) kriterier för en vetenskaplig artikel. De artiklar som höll en vetenskaplig nivå granskades ytterligare en gång för att kontrollera att de besvarade syftet, vilket vi gjorde var för sig. Sedan analyserades, tolkades och diskuterades de kvarstående nio vetenskapliga artiklarna tillsammans. Sammanfattning och granskning av artiklarna ses i bilaga 1.

I de artiklar som lästs har vi kommit fram till gemensamma faktorer som kan påverka eller förhindra att ungdomar börja röka. De faktorerna är familjen, bästa kompisen och grupptrycket, skolan, brist på aktivitet, reklam/media påverkan och låg självkänsla. Vi kom även fram till en faktor kallad sjuksköterskans praktiska arbete. Dessutom har vi för att ytterligare belysa vårt resultat applicerat salutogena skyddsfaktorer och KASAM ur Antonovskys teori.

RESULTAT

Det finns många anledningar till att ungdomar börjar röka, men få beskrivningar hur sjuksköterskan ska arbeta preventivt. Anledningarna till varför tonåringar börjar röka är olika hos varje individ. Resultatet belyses med hjälp av

Antonovskys teori och redovisas utifrån faktorerna familjen, bästa kompisen och grupptrycket, skolan, brist på aktivitet, reklam/media påverkan, låg självkänsla och sjuksköterskans praktiska arbete.

Familjen

Familjens attityder och förhållningssätt till rökning har en stor del i om individen ska börja röka eller inte. Röker någon av föräldrarna ökar det risken att ungdomen också börjar röka. Då han/hon endast bodde med en förälder, ingen av föräldrarna eller var skilsmässobarn där föräldrarna inte var sams ökade också risken att han/hon började röka. Rökningen var ett sätt att dämpa ångesten. Stolthet hos icke rökarna är större än hos rökare. Icke rökarna är stolta över sig själv, deras familjer och deras arv (Crawford, 2001; Luke m.fl. 2001).

”My mom smokes every once in a while and her thing is, If you’re going to smoke, please smoke the lightest you can…do the minimum amount of damage”

(Crawford, 2001, s. 209)

Att modern röker är den största riskfaktorn för att ungdomen ska börja röka även om modern rökte färre cigaretter än fadern. Om barnet vistas i miljöer där

omgivningen röker, speciellt syskonen, påverkas benägenheten för framtida tobaksbruk. Individer med högre självkänsla har bättre psykisk hälsa och har större mental motståndskraft mot tobak. Familjens levnadsstil och kostvanor påverkar också eventuell tobaksdebut då ökat intag av snabbmat, minskat intag av grönsaker, frukt och oregelbunden frukost kunde ses hos rökare. Även de barn som kommer från familjer där den socioekonomiska statusen var låg, löper ökad risk att bli rökare (Yorulmaz m.fl. 2002).

Föräldrarnas och syskonens starka påverkan kan förklaras genom att ungdomarna gärna imiterar dem de tycker om. Rökningen kan också bero på kvaliteten i relationen mellan ungdomen och föräldrarna eller syskonen. Föräldrarna var barnens bästa informationsgivare. Ungdomarna ville att föräldrarna skulle bry sig, det visades att brist på intresse från föräldrarnas sida kan öka sannolikheten för framtida tobaksbruk (Von Bothmer & Fridlund, 2000).

En individs hälsa relateras till valmöjligheter som påverkas av tonåringens sociala, ekonomiska och politiska omständigheter i personens liv (Aveyard m.fl. 2003). Ungdomars rökvanor kan påverkas av att någon i familjen röker, föräldrarnas utbildningsnivå och/eller levnadsstandard, d.v.s. om föräldrarna har hög utbildning kan det påverka ungdomen positivt, både för deras egna

skolengagemang men även för att motstå tobaken. Är ungdomen upprorisk mot familjen eller har andra psykosociala problem påverkar det individen negativt, vilket kan leda till att han/hon börjar röka (Burke-Albers & Biener 2003).

Enligt Antonovsky (2000) är en salutogen skyddsfaktor at individen har en god social kapacitet, vilket utvecklas från våra tidigaste interaktioner med våra föräldrar och påverkas under hela individens livsstil av olika sociala erfarenheter. Dessa erfarenheter påverkar hur vi ser på oss själv och hur vi ser på andra. Personer som kan hantera inre och yttre stimuli och har en förståelse för sin omgivning har i hög grad en begriplighet, vilket är en skyddande faktor.

Bästa kompisen och grupptrycket

Röker den grupp eller de flesta individerna i den grupp där ungdomen vistas ökar risken att han/hon också börjar röka, det görs främst för känslan att lättare passa in i gruppen (Crawford 2001). Rökdebuten påverkas även hur bästa kompisens förhåller sig till cigaretterna (Aveyard m.fl, 2003).

” If your friends are trying to make you smoke, you might be a little more aboute smoke than if they wasn’t saying nothing” (Crawford 2001, s. 209).

Ungdomar tycker att rökarna tillhörde en rebellisk grupp. Rökarna tillhörde eller var intresserade av grupper som t.ex. skatare, hippies, ligor eller gäng. Icke

rökarna ansågs ha självkontroll och vara självständiga, de ansågs också ha kontroll inte bara över beslutet att inte röka utan även kunna motstå påtryckningar och press från jämnåriga kompisar. Att ha kontroll var viktigast för flickorna medan för pojkarna var självständighet och kunna motstå grupptryck viktigast (Luke m.fl. 2001).

Identiteten konstrueras i ungdomsåren tillsammans med kamrater och att experimentera med rökning i kamratgäng kan vara ett sätt för ungdomen att utforska sin identitet, och rökningen kan ses som ett led till vuxenvärlden (Bonard mfl. 2001). Ungdomar testar att röka för att det verkar spännande och påverkan av kompisarna. De fortsatte att röka för att rökningen gav njutning (Von Bothmer & Fridlund 2000).

Enligt Antonovsky (2000) är självständighet en stressmildrande faktor. Människan ska kunna möta världen på sina egna villkor, men också uppleva en inre kontroll, vilket menas att individen har en upplevelse att själv kunna styra och påverka utvecklingen av sitt liv. Hanterbarhet får personen om han/hon har ett socialt

nätverk och får känslan av självständighet och inre kontroll som är skyddande faktorer för att kunna möta bästa kompisen och gruppens påtryckningar.

Skolan

En riskfaktor för rökning är åldern. Vanligast att börja röka är 13-15 års åldern, efter 15 års åldern minskade antalet som började röka. Det kan bero på att ungdomarna ska visa sig mogna när de går från mellanstadiet till högstadiet. Om ungdomarna inte är aktiva i sitt skolarbete, studerar endast lite dagligen och/eller har låga betyg ökar risken att börja röka. Skolans policy och arbete med prevention i klasserna är betydelsefull för ungdomarnas rökdebut. Skolan kan ha olika typer av dataprogram, antirökkampanj, antitobaksinformation och slogans som t.ex. videoklipp. Föreläsningar och program om rökning borde vara mest effektivt att genomföra i mellan- och högstadietiden i och med att rökdebuten vanligen börjar i den åldern (Yorulmaz m.fl. 2002). Om tonåringen var engagerad i skolans antirökprogram och använder sig av de program som finns tillgängliga via datorerna, har de lägre risk att börja röka än de som inte alls var engagerade i skolans hälsoarbete (Aveyard m.fl. 2003).

Enligt Crawford (2001) tycker en del ungdomar att skolan och framförallt att en del lärare kör med dubbla budskap. Ett budskap ungdomar får berättat för sig är om alla risker det finns med rökningen och hur mycket det kostar m.m. och med skolans policy innebär att ingen får röka inom skolans område - antirökbudskap. Det andra budskapet sker under rasten när ungdomarna ser en del lärare stå med en cigarett i handen. Det kunde även förekomma att läraren frågade om han/hon kunde få eller låna en cigarett av de rökande ungdomarna.

Före detta rökare och rökare upplevde skolproblem. De var inte nöjda med sina skol- och yrkesval, upplevde skolresultatet som lågt och missade skolan mer frekvent än icke rökande ungdomar (Bonard m.fl. 2001). Om eleverna inte är aktiva och/eller har låga betyg i skolan är som sagt en risk faktor, vilket förstärks om deras föräldrar själva är lågutbildade och inte är aktiva i sitt barns skolgång. Oengagemang från barn och förälder i skolarbetet kan leda till att ungdomarna börjar experimentera med bl.a. tobak (Burke-Albers & Biener 2003).

Kreativitet och intelligens är egenskaper som individen har nytta av för att kunna hantera stress. Har individen mindre förutsättning i teoretiska sammanhang är det viktigt att hitta andra områden där de har begåvning det kan vara inom praktiska områden. Hanterbarhet och meningsfullhet i skolan är viktigt då eleverna bör vet vad som krävs av dem, för att eleverna ska kunna möta de krav som ställs på dem måste skolan finnas tillgänglig och ungdomarna uppleva dessa krav som

utmaningar, värda investering och engagemang (Antonovsky, 2000)

Brist på aktivitet

Ungdomar upplevde att icke rökarna var mer upptagna, hade mer aktiva liv medan rökarna hade inget bättre att göra. De som var upptagna hade inte tid att röka medan rökarna hade mycket tid till sitt förfogande (Luke m.fl. 2001). Sport, datorer och regelbunden läsning var intressantare hos icke rökare jämfört med rökarna (Sasco m.fl. 2003). De ungdomar som tillbringade mer tid framför tv-apparaten istället för att utöva någon aktivitet fick mer tid till att röka och hade sämre självkänsla (Yorulmaz m.fl. 2002).

Hobbies och speciella intressen leder till höjt självförtroende. Sysselsättningar kan ge tröst i motgångar och individen kan känna stolthet. Att tillhöra ett speciellt sammanhang eller en grupp är också betydelsefullt (Antonovsky, 2000).

Reklam/media påverkan

I filmer och tv-program förekommer det att skådespelare röker. Medvetet eller omedvetet har ungdomarna skådespelare som förebilder (Crawford, 2001). ”Watching John Wayne, he´d drop his cigarette…’pow, pow, pow’…he´s cool man, smoking a cigarette and shooting somebody” (a.a,s. 211)

Affischer där en snygg kvinna med cigarett poserade påverkade framförallt flickorna vilket handlade om tron att börja röka gjorde dem snygga, smala och att de såg glamorösa ut (Crawford, 2001).

I USA hade ett cigarettmärke gjort reklam, om rökarna fortsatte röka deras märke och samlade förpackningar eller streckkoder kunde de vinna priser eller köpa saker som kläder m.m. till ett reducerat pris från en katalog som cigarettbolaget skickade ut. En del ungdomar ”gick på” detta sätt att vinna priser medan andra förstod konsekvenserna att ekonomin och hälsa skulle försämras i och med cigarettbolagets förslag (Crawford, 2001).

Enligt Luke m.fl. (2001) uppfattar en del av ungdomarna rökning som smutsigt och oattraktivt. Både rökare och icke rökare såg rökningen som en dålig ovana, som luktade illa och gjorde deras hy, tänder och kläder mindre attraktiva.

Ungdomarna generaliserar bakom mer fysiska drag av rökningen där de ansåg att själva rökaren i sig var oattraktiv - ful. Studien visar att tobaksindustrin inte lyckats helt i att forma ungdomars image av rökning. Ungdomar har en negativ bild av rökning, rökning är oattraktivt och smutsigt, rökare är varken lyckliga eller har några intressanta saker att göra i livet. Ungdomarna är inga naiva konsumenter de förstår baksidan av rökning. Men tobaksindustrin har lyckats med att koppla image med rökning och rebeller, revolt. Ungdomarna ser rökarna som en tillhörande grupp av t.ex. musiker, skatare och andra gäng. Tonåringar ser att rökning är kopplat till andra riskaktiviteter som sex, alkohol och droger. Flickor uppfattar sig själv som sexiga om de röker medan killarna uppfattar flickorna som osexiga och sig själv som coola när de röker.

”Smoking makes you look sexy, is glamorous” (Luke m.fl., 2001, s.201).

Låg självkänsla

Rökning sätts i samband med andra droger som alkohol, narkotika och sexuella relationer. Rökning ökar frekvensen av användandet av andra droger i större utsträckning än icke rökare (Sasco m.fl. 2003).

Individerna upplevde att rökarna missbrukar i högre grad alkohol och droger samt att de var mer sexuellt aktiva än icke rökare. Användning av alkohol och andra droger var mer kopplat till männen, medan kopplingen rökning och sexuell aktivitet mer var i relation till kvinnor. Rökarna upplevs oftare som deprimerade, aggressiva och befinner sig i ett negativt psykiskt tillstånd. De upplevde i större utsträckning att rökare har långtråkigt och dels att de känner oro och ångest. Rökningen förknippas med ett negativt känslomässigt tillstånd och används som

självmedicinering. Icke rökarna var inte förknippade med något större psykiskt tillstånd mer än lycka (Luke m.fl. 2001).

”She´s not a smoker…too happy” (Luke m.fl. 2001, s. 200).

Om ungdomarna har låg självkänsla, sociala och/eller psykiska bekymmer är det hög risk faktorer för rökdebuten (Yorulmaz, m.fl. 2002). Jämfört med icke rökare kände sig före detta rökare och rökare sig deprimerade, mådde sämre och försökte begå självmord oftare (Bonard m.fl. 2001). Om ungdomarna har hög självkontroll verkar det skyddande men om de har låg självkontroll är det en riskfaktor för att det ska börja använda tobak, alkohol eller andra droger. Tolv olika personligheter upptäcktes i artikeln som kan vara avgörande om någon ska börja röka, det kan exempelvis vara om individen är antisocial, har en negativ uppfattning om sin personlighet och/eller är deprimerad (Sussman m.fl. 2003).

Enligt Antonovsky (2000) är en skyddande faktor att ha en framgångsrik coping strategi, den beskriver sättet att handskas med och lösa problem. En coping strategi kan vara att söka socialt stöd.

Sjuksköterskans praktiska arbete

Sjuksköterskan bör inte lägga upp sitt preventiva arbete med att endast berätta alla farligheter med att röka. Det för att ungdomarna är intresserade av rökning för att det är associerat med andra riskbeteende och att det är en revolt mot samhället eller familjen. Författarna föreslår istället att sjuksköterskan ska uppmuntra individerna att utöva en sport eller ha en aktivitet som de är intresserade av. För att icke rökarna anses leva ett mera aktivt liv medan rökarna anses vara uttråkade. För att uppnå ett bättre resultat bör sjuksköterskan motivera ungdomarna till ett aktivare liv med sundare livsstil. Sjuksköterskan bör använda sig av en positiv syn med aktivt liv i sitt preventiva arbete istället för vanliga negativa pekpinne-

varningar om hälsan och rökning (Luke m.fl. 2001).

Enligt Yorulmaz m.fl. (2002) är en nyckelfaktor för preventivt arbete att få ungdomarna aktiva i sitt skolarbete. Skolan bör ha en tydlig policy och arbeta preventivt mot rökning, för att på så vis förebygga att ungdomarna inte börjar röka. Där har sjuksköterskan en betydande roll att informera om de effektivaste preventionsmetoderna till alla inblandade som utformar skolans policy och till dem som ska undervisa eleverna i hälsofrågor. Exempel på

skolundervisningsprogram kan vara olika tekniska redskap som datorprogram och videofilmer. Det är viktigt att sjuksköterskan motiverar skolpersonalen att prata om livsstil, kost, motion och inte bara om rökning. Om modern röker är det en stor riskfaktor, vilket bör uppmärksammas av sjukvården som kan utveckla ett

program för modern och barnet, för att inte överföring av rökning ska förekomma. Sjuksköterskan som arbetar preventivt med tobaksfrågor kan informera

föräldrarna och andra som arbetar med barn och ungdomar hur de kan göra för att förebygga rök debuten.

Skolan bör ha antirökkampanjer och föreläsningar som engagerar ungdomarna. En annan preventiv faktor är att ungdomen är aktiv och får vara med och bestämma över sitt liv om vad som är bäst för just dem själva. I undervisningen vid

preventivt arbete ska inte informatören tro att han/hon vet allt och att ungdomen inte vet någonting utan låta individerna vara med och påverka undervisningen. Vid en föreläsning bör inte enbart rökning diskuteras utan hälsan i stort t.ex. kost,

motion, välbefinnande och miljö. Den som arbetar preventivt bör informera om risk-, skyddande faktorer samt få ungdomarna att definiera sin hälsa och upptäcka sina eventuella risk- och/eller skyddande faktorer. Sjusköterskan kan använda sig av en elevcentrerad pedagogik t.ex. rollspel d.v.s. ungdomarna lär sig om sig själv och andras värderingar (Aveyard, m.fl. 2002). Skrämselpropaganda om risker vid rökning fungerar inte hos alla ungdomar, en del tar det till sig men andra gör det inte (Crawford 2001).

”It won’t happen to me ”, ” only old people who smoke a lot and for a long time get sick from smoking and I’ll quit before then “ (Crawford 2001, s. 213). Sjuksköterskan bör motivera och uppmuntra föräldrar och barn att ha en öppen kommunikation med varandra (Crawford, 2001). En salutogen faktor är när det finns en öppen och tillitsfull kommunikation mellan barn och förälder och att familjen har klara regler och gränser i hemmet (Antonovsky, 2000). Ungdomarna vill att föräldrarna och andra vuxna klart ska markera ett avståndstagande från tobak. Föräldrarnas åsikter värderas högre hos barnen än vad föräldrarna troligen har klart för sig. Sjuksköterskan kan uppmuntra vuxna att tydligt markera sitt ställningstagande till tobak och på så sätt påverkar det ungdomarna att hålla sig rökfria. Eleverna ville även att skolans policy skulle omfatta alla, lärare som elev. Skolans policy om tobaksfri miljö för ungdomar främjar normen ’icke-röka’ och därmed kan en minskning av tobaksbruket ske. Sjuksköterskan bör utgå från individen och låta han/hon fatta sina egna beslut om sin livsstil. Ungdomar vill inte göra som andra säger åt dem att göra, att tjata lönar sig inte (Von Bothmer & Fridlund 2000). Sjuksköterskan bör försöka höja individernas självkontroll genom diskussion, ge dem beröm och hitta situationer som ungdomarna individuellt är bra på (Sussman m.fl. 2003).

Skolmiljön är viktig för att eleverna ska känna sig delaktiga och vara/bli

engagerade. Om barnet inte trivs i skolan, verkar ointresserad eller rent av uteblir bör det uppmärksammas tidigt, för att förebygga tobaksbruk och andra problem i framtiden. Sjusköterskan och annan skolpersonal kan försöka hjälpa individerna att hitta sin egen identitet genom motivation och låta de ta ansvarar för sitt eget liv och därmed kunna avstå tobak (Burke-Albers & Biener 2003).

Enligt Antonovsky (2000) bör sjuksköterskan försöka arbeta med individernas kommunikationsstil, perspektivtagande och självkänsla, för att kunna ge en god social kapacitet och hjälpa individerna med hanterbarhet genom att hitta nya sätt hur de handskas med olika situationer. Sjuksköterskan kan göra det genom att stimulera och entusiasmera personerna att pröva nya eller återuppta gamla intressen. Försöka ge dem optimism och framtidstro genom att visa att

sjuksköterskan bry sig, ge dem positiva och optimistiska framtidsbilder och verka som förebild.

DISKUSSION

Diskussionen kommer att presenteras i två delar, en metoddiskussion och en resultatdiskussion. I metoddiskussionen diskuteras vårt tillvägagångssätt och litteraturstudiens svagheter. I resultatdiskussionen diskuteras de resultat som

Metoddiskussion

Syftet med en litteraturstudie är att undersöka vad som finns skrivet om ett bestämt problem (Polit m.fl. 2001).Vår litteraturstudie fokuserar på de faktorer som kan påverka eller förhindra att ungdomar börja röka och hur sjuksköterskan preventivt kan arbeta för att motivera ungdomar att inte börja röka. På grund av begränsad tid valdes databaserna PubMed och Elin med fulltext ut, för att undvika artikelbeställning och eventuella dröjsmål. Betydelsefull information kan då ha exkluderats. Vid söktillfällena upptäcktes att det fanns rikligt med information om rökning men information om sjuksköterskans preventiva/motivations arbete vid rökning fanns det relativt lite av. En annan begränsning som gjorts i denna studie är valet av årtal på artiklarnas publicering. Vi anser att ny forskning är en nödvändighet för vår del eftersom vi snart som allmänsjuksköterska ska kunna hantera ett folkhälsoproblem och därmed kunna utgå från den nyaste och mest effektiva preventions metoderna som det har forskats på. När samma artiklar som kunde besvara syftet återkom i sökningarna var vi nöjda.

Granskningen av artiklarna gjordes utifrån Polit, Beck och Hunglers (2001) gransknings kriterier för vetenskapliga artiklar, vilket underlättade vårt arbete genom att sortera bort de artiklar som inte höll en vetenskaplig nivå. Vid granskningen visa det sig att vissa artiklar inte berörde det aktuella ämnet för studien och därmed uteslöts. I slutändan var det nio vetenskapliga artiklar som använts i resultatet, där vi kom fram till sex gemensamma faktorer som påverkar eller förhindrar att ungdomar börjar röka och en faktor om sjuksköterskans praktiska arbete. Artiklarnas ursprungsland är Turkiet, England, Sverige, USA, Schweiz och Frankrike. De flesta av artiklarna som används har varit kvantitativa, vilket dominerade vid söktillfällena men det fanns också kvalitativa artiklar att tillgå. Vi använde oss av MESH-termer för att beskriva mer specifikt våra sökord och uppnå syftet med denna litteraturstudie. Dessa MESH-termer var: smoking, primary prevention, teaching och motivation. Andra sökord som inkluderades var: health, risk och cancer. Vi sökte artiklar som beskrev sjuksköterskans arbete med rökning, MESH-termerna: nursing AND smoking, även smoking AND nurse och nurse AND motivation, men hittade inga i dessa söktermer utan fick svaret i våra använda artiklar. Vi anser att de sökord som valts var relevanta och gav oss rätt sökområde. Men vi borde kanske sökt bredare med några fler ord som t.ex. health education och youths.

Resultatdiskussion

Rökning är ett folkhälsoproblem där merparten av aktiva tobaksanvändare drabbas av följdsjukdomar. Det är därför viktigt att arbeta preventivt, både för att minska människors lidande men även ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Vikten av att arbeta preventivt med ungdomar i åldern 13-15 år är att tobaksdebuten är vanligast då. Kan sjuksköterskan som kommer i kontakt med ungdomar i sitt preventiva hälsoarbete förebygga att ungdomarna börjar röka har individen och samhället vunnit en kamp om hälsa (Vierola, 1997).

Vår litteraturstudie har visat olika riskfaktorer och skyddande faktorer som påverkar och förhindrar ungdomars eventuella rökdebut. Dessa faktorer som t.ex. familjen och skola bör sjuksköterskan känna till för att kunna utföra ett

framgångsrikt preventivt arbete och motivera ungdomarna att inte börja röka. Det blev tydligt för oss att förstå vikten av sjuksköterskans preventiva arbete genom att vi belyste vårt resultat med hjälp av Antonovsky. Om sjuksköterskan har god

kunskap om riksfaktorerna har han/hon lättare att gå in och påverka ungdomarna och deras miljö mer specifikt. Enligt Holm-Ivarsson (2003) krävs det att om sjuksköterskan ska arbeta med motivation behöver hon/han både kunskap, engagemang och tid. Det är ingen enkel uppgift som bara kan angripas på ett sätt, utan motivation kan påverkas av många olika faktorer och ungdomarna kan befinna sig i olika motivationsstadier. Det räcker kanske inte att bara

sjuksköterskan arbetar preventivt utan även samhället i stort, skolan och familjen har också en väsentlig betydelse. Av egen erfarenhet vet vi att det är svårt att arbeta med motivation oberoende av vilken patientkategori sjuksköterskan ska motivera. Men med ungdomar kan det vara ännu svårare eftersom ungdomen inte är sjuk och det kan ta lång tid innan symtom uppkommer. Ungdomarna upplever att det tar lång tid innan de eventuellt insjuknar och då är de redan gamla. De har andra problem som de tycker är svårare som de främst måste hantera.

De artiklar som använts i resultatet nämner att tobaksreklam påverkar ungdomarna till att börja röka. Vi anser att tobaksreklam och åldersgräns för köp av tobak är ett bra koncept men det är inte tillräckligt. Ungdomar behöver rökfria förebilder och sjuksköterskan har ett ansvar, inte bara mot sig själv utan också gentemot de ungdomar som hon/han arbetar rök prevention med, röker sjuksköterskan själv blir det dubbelt budskap. Enligt Fhi (2002) har vi i Sverige en lag som förbjuder ungdomar under 18 år att köpa tobak. Det är också enligt svensk lag att

marknadsföra/göra reklam för cigaretter, vilket påverkar tobakskonsumtionen positivt, som begränsar ungdomarnas konsumtion av cigaretter.

Familjen har stor inverkan på tonåringens rökdebut. Föräldrarnas inställning till rökning och/eller egen konsumtion påverkar ungdomarnas beteende (Crawford, 2001). Föräldrarna har en betydelsefull roll som förebilder för sina barn (Von Bothmer & Fridlund 2000). Vi har förstått att betydelsen av hur familjen bor, vad de har för inkomst och hur familjestrukturen ser ut påverkar ungdomarnas mentala hälsa och därmed deras handlingssätt, men vi tror ändå att föräldrarnas

värderingar och relationen till sina barn är det allra viktigaste. De som har låg socioekonomisk status är dem som röker i större utsträckning, vilket ger en funderingar på hur det kan gå ihop rent ekonomiskt. Att modern rökte visade sig vara en större riskfaktor än om fader rökte, även om pappan rökte mer än vad mamman gjorde, vilket kan tyckas vara anmärkningsvärt då vi i dagens samhälle anses vara jämställda. Barn gör ju inte som man säger till dem att göra utan gör som man själv gör.

Skolan har en betydelsefull roll för hur vida ungdomarna är engagerade och vad det i så fall har för betydelse för deras rökvanor. Sjuksköterskan kan informera hur skolans policy och lärarnas attityder och engagemang påverkar eleverna. För att minska/förhindra tobaksanvändandet bör skolan ha en strikt och väl utformad policy. Policyn kan innehålla restriktioner om personalens och elevernas rökning under skoltid. Den bör även innefatta preventiva åtgärder t.ex. antirökprogram och föreläsningars upplägg (Crawford 2001). Vad är det för mening att ha en policy om den inte ska hållas utav alla? Vi tycker att som vuxen borde det kännas fel att undervisa om rökningens alla konsekvenser och sedan röka själv. Vi har kommit fram till att familjen och skolan har stor betydelse för om ungdomen ska börja röka eller inte. Sjuksköterskan har en stor uppgift att informera barn- och tonårs föräldrar och även skolpersonalen om hur de påverkar sina barn respektive elever. Sjuksköterskan som arbetar med rök prevention bör också ge föräldrarna och

Som vuxen kan det vara svårt att förstå vad det är för spänning med att röka och vad det är för typ av spänning som ungdomarna söker. Detta fenomen får vi i vuxenvärlden acceptera och handla utifrån den kunskap som bekräftar att ungdomar faktiskt provar röka för spänningens skull. Enligt Von Bothmer & Fridlund, (2000) kan spänningen att börja röka delvis bero på att rökning är farligt vilket upplevs som spännande. Vi anser att det är bra att veta ur

sjuksköterskeperspektiv då uppläggningen av det preventiva arbete mot rökning inte enbart är information om hur farlig tobaken är och vilka skadeverkningar den kan ge. För då har man som vuxen ökat spänningen om rökning för ungdomen. Enligt Yorulmaz m.fl. (2002) bör information ges till ungdomar genom

föreläsningar där kost och motionsvanor tas upp men även jagstärkande strategier för att praktiskt träna att stå emot och våga säga nej till cigaretterna.

En uppgift i sjuksköterskans preventiva arbete är att mer konkret arbeta tillsammans med individerna för att hjälpa till att hitta en aktivitet som intresserar honom/henne och då ger det stolthet och självförtroende till ungdomen. Vilket höjer KASAM och som enligt Antonovsky (2000) har en skyddande effekt på hälsan. I och med att ungdomarna engagerar sig i sina hobbies har de mindre tid att experimentera med tobak. Vi anser att vid rök prevention förebygger

sjuksköterskan inte bara rökning hos ungdomar utan också andra riskbeteende som alkohol, narkotika och sexuell aktivitet. Enligt Sasco m.fl. (2003) framgick det att tobaksbruket även är kopplat till andra riskbeteenden som alkohol, droger och sexuell aktivitet. Den psykiska hälsan har också betydelse för hur ungdomen mår, om depression eller andra problem finns i hans/hennes liv. Det vi sett i studien och i tidigare erfarenheter är att risken ökar för rökning hos ungdomar om de känner sig deprimerade, ledsna, oroliga eller nedstämda. Även om ungdomen lider av en psykisk sjukdom eller annat sjukdomstillstånd.

Om individen känner sig trygg, nöjd med sig själv och upplever att livet känns meningsfullt och att det är påverkbart är det en salutogen, skyddande faktor (Antonovsky, 2000). Annars är det ett arbete som sjuksköterskan har möjlighet att förbättra genom bl.a. samtal och stöttning eller medicinsk behandling för att den psykiska hälsan ska bli bättre hos individen. Sjuksköterskan ska enligt SOSFS 1995:15 kunna se om individen behöver komma i kontakt med läkare eller annan professionell kontakt.

Alla tonåringar söker mer eller mindre efter en identitet under sin uppväxt och denna identitets sökning beror på många olika faktorer t.ex. uppväxt förhållanden och skolaktivitet (Bonard mfl. 2001). Vi upplevde att rökande ungdomar inte vet vad de vill göra, de har inget starkt intresse för någonting eller ingen hobby de tycker är jätterolig. Istället umgås dessa individer hellre med kompisarna t.ex. på stan och kan då hitta sin identitet som rökare. Men de som utövar en sport t.ex. fotboll kan lättare hitta sin identitet i laget och som fotbollsspelare och får därmed en positiv identitet. Enligt Luke m.fl. (2001) och Holm-Ivarsson (2003) ökas motivationen att behålla sitt rökfria levnadssätt om ungdomen känner trygghet, har en positiv själv bild och har ett socialt stöd, och har därmed större möjlighet att motstå kompisarnas påtryckningar att testa tobak.

Enligt Antonovsky (2000) är den första komponenten i KASAM begriplighet. För att kunna genomföra egenvårdsåtgärder krävs det att individen har förståelse för den situation som har uppstått, genom kunskap och insikt om sitt beteende.

Sjuksköterskan har en viktig funktion när det gäller bemötande,

information/undervisning samt att vara lyhörd. Dessa funktioner är avgörande för patientens känsla av begriplighet med sitt beteende. När individen begriper sitt beteende är det lättare att hantera det. Hanterbarhet är den andra komponenten i KASAM. Om individen accepterar sitt beteende och känner sig trygg, har han/hon lättare för att hantera sin situation. Även här har sjukvårdspersonalen en viktig roll, genom att finnas som stöd och motivera ungdomen i jobbiga situationer. Meningsfullhet är den tredje komponenten i KASAM vilket ungdomen behöver känna i sitt liv men också varför det är meningsfullt att inte börja röka. Finns det något annat som är mer meningsfullt än att röka? Det är här som sjuksköterskan och annan personal kan hjälpa ungdomen att hitta nya meningsfulla händelser i individens liv.

SLUTORD

Under arbetets gång har nya frågor väckts: Vad är det som är så spännande att börja röka, då det kan ge många följdsjukdomar?, Kan det verkligen vara en risk man vill utsätta sig för, när det är så lätt att bli beroende på så kort tid, och så svårt att sluta?, Är det rökningen som gör eleverna oengagerade eller är det

oengagerade elever som börjar röka?, Hur stor delaktighet har skolan och dess upplägg för att eleverna blir oengagerade? Vad gör vi för att motivera/förebygga att våra barn inte börjar röka utan istället tar ett avstånd?

Med tanke på att det finns lite forskning om motivations/preventions arbete för att undvika att så många som 500 ungdomar i veckan börjar röka, bör vidare forskning göras inom området för att förbättra sjukvårdspersonalens men även inom skolpersonalens kunskaper angående vikten att arbeta preventivt mot rökning. Prevention med ungdomar är ett relevant arbete för att minska

tobakskonsumtionen. Trots det fann vi inte någon konkret handlingsplan för hur sjuksköterskan bör kunna hantera en situation som betyder mycket för varje enskild individ men också för de kostnader som det medför. Ny forskning behövs för att utforma en handlingsplan för sjuksköterskor och annan personal som kommer i kontakt med ungdomar i sitt arbete.

REFERENSER

Antonovsky A (2000) Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur.

Aveyard P, Markham WA, Almond J, Lancashire E & Cheng KK. (2003) The risk of smoking in relation to engagement with a school-based smoking intervention. Soc Sci Med. 2003 Feb;56(4):869-82.

Boëthius G, m.fl. (1997) Nationella folkhälsokommittén. Tobaken – folkhälsans största fiende?. Stockholm: Regeringskansliets offsetcentral.

Bonard L, Janin-Jacquat B & Michaud P-A (2001) Who are the adolescents who stop smoking?. Eur J Pediatr (2001) 160: 430-435.

Burke-Albers A & Biener L. (2003) Adolescent participation in tobacco promotions: the role of psychosocial factors. Pediatrics. 2003 Feb;111(2):402-6.

Crawford MA; Tobacco Control Network Writing Group. (2001) Cigarette

smoking and adolescents: messages they see and hear. Public Health Rep. 2001;116 Suppl 1:203-15.

Ericson E & Ericson T (1996) Medicinsk vård och specifik omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.

Folkhälsoinstitutet (030930) http://fhi.se/fakta/tobak.asp

Granbom, A-K (1998) Att motivera till hälsa. Lund: Studentlitteratur.

Holm-Ivarsson, B (2003) Det motiverande samtalet om tobaksvanor. Bollnäs: Prinfo I & N

Jenner H (1987) Motivation av missbrukare och behandlare. Lund: Studentlitteratur.

Luke D, Allen P, Arian G, Crawford M, Headen S, Spigner AC, Tassler P & Ureda J. (2001) Teens' images of smoking and smokers. Public Health Rep. 2001;116 Suppl 1:194-202.

Polit D F, Beck CT & Hungler BP (2001) Essentials of nursing research. Methods, appraisal and utilization (5th edition). Philadelphia: Lippincott.

Post, A & Gilljam, H (1997) Tackla tobak. Tobaksavvänjning och tobakskunskap – en handbok i praktiskt folkhälsoarbete. Lund: Studentlitteratur. Sasco A.J., Merrill R.M., Benhïm-Luzon V, Gerard J.P.& Freyer G (2002) Trends

in tobacco smoking among adolescents in Lyon, France. European Journal of Cancer 39 (2003) 496-504.

SOSFS 1993:17 Socialstyrelsens allmänna råd om omvårdnad inom hälso- och sjukvården. Stockholm: Liber AB

SOSFS 1995:15 Socialstyrelsens allmänna råd om kompetenskrav för tjänstgöring som sjuksköterska och barnmorska. Stockholm: Liber AB

Sussman S, McCuller WJ & Dent CW. (2003) The associations of social self-control, personality disorders, and demographics with drug use among high-risk youth. Addict Behav. 2003 Aug;28(6):1159-66. Vierola, H (1997) Tobak och kvinnors hälsa. Göteborg: Graphic Systems. Von Bothmer M & Fridlund B (2000) Bästa sättet att skapa en tobaksfri

generation - elevers, föräldrars och skolpersonals synpunkter. Vård: Utbildning, Utveckling, Forskning 2000; (1):63-7,92

Välfärds- & Folkhälsoenheten (1998) Tobakspolitiskt program – för Malmö stad. Malmö: Tryckeri Wiking.

Weström L, Åberg A, Andersson U-B & Jönsson E (1997) Obstetrik och gynekologi. Klinik och vård. Lund: Studentlitteratur.

Yorulmaz F, Akturk Z, Dagdeviren N & Dalkilic A. (2002) Smoking among adolescents: relation to school success, socioeconomic status nutrition and self-esteem. Swiss Med Wkly. 2002 Aug 10;132(31-32):449-54.

BILAGOR

BILAGA 1 (sida 1 av 5) Tabell 3. Granskning och sammanfattning av artiklar.

Titel,

Författare & År

Abstrakt Introduktion Metod Resultat Diskus sion Referenser

Trends in tobacco smoking among adolescents in Lyon, France Sasco A.J m.fl. 2003 Fullständig t abstrakt med syfte, metod och resultatbes krivning. Ger en introduktion om risk faktorer för at bli regelbunden rökare bland ungdomar. Datainsamling 1993-1999. Tre skolor i Lyon med deltagare från klasserna 6,5,4,3, 2,1éme & Terminal. Frågeformulär . 521 elever varje år. Kvantitativ.

Högre risk att börja röka om man endast bodde med en eller ingen förälder. Högre risk då ev. syskon rökte. Grupptryck där de flesta i gruppen rökte & bästa kompisen rökte ökade också risken. Eller andra risk beteende t.ex. alkohol & droger.

Författarna menar att in- & utflyttning kan påverka resultatet något. Studien kan användas vid preventivt arbete, för att förebygga rökning bland ungdomar. Använder litteratur som är aktuell.

Bästa sättet att skapa en tobaksfri generation – elevers, föräldrars & skolpersonalen s synpunkter Von Bothmer M & Fridlund B 2000 Ett kort abstrakt som innehöll alla delar. Ger en bra problemöversi kt. Syftet hittas under egen rubrik. Hänvisar till tidigare litteratur. Tvärsnittstudi e. I metoden skrivs att det är enkäter medans i abstraktet att det är intervjuer. 19 klasser i Halland. En del svars bortfall. Spänning, påverkan av kamrater & rökvanor bland familjemedlemm ar påverkade ungdomarna att börja röka. Utförlig resultat del som stämmer överens med syftet. Skolans policy och familjens attityder spelar stor roll. Använt relevant litteratur men ej stor omfattning. Cigarette smoking and adolescents: Messages they see and hear Crawford M 2001 Tydligt abstrakt men beskriver inte det kvalitativa tillväga gångs sättet. Sätter in läsaren i problemet & beskriver flera influenser som påverkar ungdomarna. Bra litteraturhänvi sningar. 1996-1999 pågick studien. En kvalitativ med totalt 1175 ungdomar. Intervju med band- eller videoinspelni ng. Otydlig beskrivning av metoden. Familjens åsikt var betydelsefull och grupptrycket var väsentligt om ungdomarna skulle börja röka eller inte. Media och skolans policy var också av betydelse. Marknadsföring av cigaretter Författarna anser att en dialog mellan skola och föräldrar är väsentlig för ungdomarnas rök debut. De tar upp studiens begränsninga r i eget stycke. Många och aktuella referenser.

BILAGA 1 (sida 2 av 5) Tabell 3 fortsättning. Granskning och sammanfattning av artiklar.

Titel,

Författare & År

Abstrakt Introduktion Metod Resultat Diskussion Referenser

Teens´ images of smoking and smokers Douglas L m.fl. 2001 Fullständi gt, men något långt abstrakt med syfte, metod och resultat. Forsknings-problemet finns med. Lite referenser till tidigare forskning. Studietiden är mellan 1996-1998. Kvalitativ. 793 deltagare. Intervjuform.

Sju image var identifierande – framträdande, aktivitet, droger & sex, rebelliskt, känslor, kontroll & stolthet Bra diskussion, då författarna ger konkreta tips hur man ska arbeta preventivt. Inte mycket referenser men rätt ny litteratur. The associations of social self-control, personality disorders, and demographics with drug use among high-risk youth Sussman S m.fl. 2003 Litet och saknar en ordentlig metodbesk rivning. Sätter in läsaren i problemet och använder mycket referenslittera tur. Syftet med studien kan utläsas. 1207 studenter. Frågeformulä r. Etik: Godkänd. Resultatet visas i tabeller. Kommit fram till 12 olika personligheter som kan påverka rökdebuten.

Beskriver studiens begränsninga r och ger tips på hur man kan hjälpa ungdomar med sin självkontroll. Relevant litteratur. Smoking among adolescents: relation to school success, socioeconomic status, nutrition, and self-esteem Yorulmaz F m.fl. 2002 Bra uppspaltat & innehåller allt. Få referenser, men belyser problemet. Frågeforulär med multiple choice frågor. 12923 deltagare. Lättöver-skådligt. Visas i tabeller & diagram. Hur rökningsförhålla ndet var hemma hade inflytande. Mycket tv-tittande hade påverkan. Familj & kultur påverkar ungdomarnas beteende till rökning. Vidare forskning behövs för att se om socioekonom isk status påverkar ungdomarna att börja röka. Relevant antal & ålder av referenser.

BILAGA 1 (sida 3 av 5) Tabell 3 fortsättning. Granskning och sammanfattning av artiklar.

Titel,

Författare & År

Abstrakt Introduktion Metod Resultat Diskussion Referenser

Adolescent Participation in tobacco promotions: The role of psychosocial factors Burke-Albers A m.fl. 2003 Bra uppspaltat abstrakt, lätt att följa. Syftet till studien framgår inte tydligt. 1993-1998. Intervju via telefon.1069 tonåringar mellan 12-15 år. Om ungdomarna var lite engagerade i skolan var det en signifikant risk att börja röka. Tar upp begränsninga rna. Saknar hur artikeln kan användas praktiskt. Många referenser The risk of smoking in relation to engagement with a shool-based smoking intervention Aveyard P 2002 Långt abstrakt. Syfte, metod och resultat står med. Alla uppgifter finns med. 2-års studie. Frågeformulä r via datorn. Etik: Godkänd. En svår artikel med mycket siffror som kan verka

förvillande. Riskfaktorn att börja röka ökar om ungdomarna inte är delaktiga i preventionsarbet et och hälsoinformatio nen i skolan. Tar upp slutsatserna av resultatet. Artikelns begränsninga r finns med. Författarna ger praktiska tips. Mycket litteratur.

Who are the adolescents who stop smoking? Bonard L m.fl. 2001 Syfte, metod och resultat finns med. Sätter in läsaren i problemet, syftet kan utläsas och refererar till tidigare litteratur. 1992-1993. Ungdomar mellan 15-20 år från 23 schweiziska kommuner. Antal 9268 elever. Frågeformulä r. Handlar om vad det är som gör att ungdomar misslyckas att sluta röka. Jämför rökare med icke rökare och före detta rökare. Tar upp praktiska råd hur man i framtida arbete kan få ungdomar att eventuellt sluta röka. Mycket referenser med mycket ny litteratur.