Min naturvård [Broschyr för södra Hälsingland]

(1)

(2)

INNEHÅLL

3 Om Komet 5 Komet i södra Hälsingland 6 Arbetssätt 9 Vad är en skog med höga naturvärden? 11 Skyddsvärda skogsmiljöer 13 Naturskogsliknande barrskogar 15 Lövrika skogar i barrskogsområden 17 Sumpskogar och myrmosaiker 19 Skogar nära vatten

21 Skogsbevuxna bergbranter, block och hällmarker 23 Brandpåverkade skogar

25 Sandbarrskogar på sand eller grusmark 26 Skyddsformer

(3)

M IN N A T U R V Å R D 3

OM KOMET

Som markägare kan du din skog och vet dess värden. Det är du

som väljer hur du vill bevara din skog. Informationssatsningen

Min naturvård hjälper dig att hitta en skyddsform som passar dig.

Min nAturVård är en informationssatsning som vänder sig till dig

som är markägare. Syftet är att ta till vara det engagemang och natur intresse som finns runt om i landet. Fördelen är att du som mark ägare själv kan ta ett initiativ till att skydda din värdefulla natur.

intreSSerAd? Kontakta Skogsstyrelsen eller Länsstyrelsen Gävleborg.

Våra kontaktuppgifter finns på sista sidan i broschyren. Vill du veta mer kan du läsa om Min naturvård på webbplatsen minnaturvård.se. Informationssatsningen är en del av Kometprogrammet som genom förs på uppdrag av Sveriges regering. Programmet pågår i fem områ den under fem år med start våren 2010.

(4)

(5)

KOMET I SÖDRA HÄLSINGLAND

Södra Hälsingland är ett av fem Kometområden i Sverige. Min natur vård riktar sig till markägare i Bollnäs, Ovanåker och Söderhamn kommun. Äger du skogsmark i någon av de kommunerna så ta chan sen att delta i Min naturvård. Kontakta oss gärna så diskuterar vi dina önskemål.

I södra Hälsingland har framförallt gamla barrskogar som tidigare brunnit höga naturvärden. Naturskogar som under sen tid saknar skogs bruk och områden med lövträd är också värdefulla. De här skogarna är viktiga att bevara.

(6)

6 M IN N A T U R V Å R D

ARBETSSÄTT

Ditt initiativ

Om du som markägare tycker att Min naturvård verkar intressant, fundera igenom om du har något område som kan passa. Jämför gärna med de beskrivningar av naturvärden och värdefulla skogsmiljöer som finns i den här foldern, för att se om din skog har de naturvärden som krävs. Givetvis kan du kontakta Skogsstyrelsen eller länsstyrelsen direkt om du har några frågor.

Intresseanmälan

Du kan lämna din intresseanmälan antingen till Skogsstyrelsen eller till länsstyrelsen på det sätt du själv önskar. Det finns en blankett som du kan använda om du vill. När intresseanmälan kommit in registreras den och du får en bekräftelse. Om nödvändiga uppgifter saknas i intresseanmälan kontaktas du för komplettering. Du kan alltid dra tillbaka din intresseanmälan när som helst.

Dialog

Den myndighet som fått din ansökan tar kontakt med dig för att bedöma om området uppfyller de grundkrav som krävs för naturvårdsavtal, biotopskyddsområde eller naturreservat. Normalt görs ett fältbesök tillsammans med dig. Detta är också ett bra tillfälle för att prata om skyddsform.

(7)

Prioritering av inkomna intresseanmälningar

Prioriteringen innebär att områden med högst naturvärde ska skyddas i första hand. Urvalet sker vid några tillfällen per år. Prioriteringen baseras bland annat på faktorer som närhet till andra områden med höga naturvärden, storlek på området, värdefulla arter, regionalt prioriterade skogstyper, områdets betydelse för andra värden, som exempelvis vattendrag. Om ditt område har höga naturvärden, men inte kan prioriteras vid ett tillfälle får du gärna kvarstå med anmälan till nästa gång.

Val av skyddsform

För de områden som efter prioriteringen är aktuella för skydd inleds en ny dialog med dig om önskemål om skyddsform. Ibland kan om rådets karaktär innebära att ditt förstahandsönskemål om skyddsform inte kan tillgodoses. Men dina önskemål ska styra så långt möjligt.

Ersättning och avslutande handläggning

Tillsammans med dig som markägare avgränsas området slutligt. Därefter kan värderingar och uträkningar av ersättning göras (se mer under Skyddsformer). När vi har kommit överens om avgränsning och ersättning (eller i vissa fall försäljning) kan naturvårdsavtal tecknas eller beslut om biotopskyddsområde alternativt naturreservat fattas.

(8)

(9)

VAD ÄR EN SKOG MED

HÖGA NATURVÄRDEN?

en SKOg Med HögA naturvärden skiljer sig från produktionsskogen

på många sätt. I skogar med höga biologiska värden är kanske den viktigaste faktorn variation. En mer varierad skog ger fler livsutrym men åt svampar, lavar, växter och djur. Höga naturvärden finns ofta i orörd skog, s.k. naturskog, men skogar där spår av människans nyttjande finns kvar, har också unika naturvärden. Bondeskogen, där djuren betade och bonden tog virke och ved, är ofta artrik eftersom skogen är varierad med ljusluckor och träd i olika åldrar. Det finns flera egenskaper som är gemensamma för skogar med höga naturvärden. Skogarna har ofta en eller flera av följande kännetecken:

• Många gamla träd. Storvuxna gammelträd eller små, senvuxna träd. • Stor variation i trädslag, liksom ålder och storlek av träden.

• Luckor och gläntor i skogen som släpper ned ljus. • Döda träd och som står eller ligger, även halvdöda träd. • Murkna och murknande träd, både stående och liggande. • Träd med håligheter.

• Spår av brand.

• Områden där det stått skog eller träd under lång, obruten tid. • Inslag av asp, sälg och ädellöv i skogsområden med andra trädslag. • Skog med spår av människan, som hamlade träd eller skogsbete. • Trädbärande hagmarker med stora, gamla, träd.

(10)

Värdekärnor – de mest skyddsvärda skogarna

En värdekärna är ett område med höga naturvärden som bedöms ha stor betydelse för växter och djur. Skogen där har ofta en eller flera av de egenskaper som beskrivs i texten ovan. Storleken på en värde kärna kan variera från mycket liten till i sällsynta fall flera hundra hektar. Begreppet värdekärna är centralt, eftersom grundkravet för naturvårdsavtal, biotopskydd och naturreservat är att området är en värdekärna.

Värdekärnor kan vara nyckelbiotoper eller objekt med naturvärden. Dessa kan man hitta i Skogens pärlor på Skogsstyrelsens hemsida. Det kan även vara skogsområden som inte är klassade som nyckel biotoper, men som har en eller flera av kännetecknen för skog med höga naturvärden. Och ibland hittar man värdekärnorna bland NO och NSområden i gröna skogsbruksplaner.

(11)

(12)

(13)

Naturskogsliknande barrskogar

grAn- OcH tAllSKOgAr som fått stå opåverkade av

skötsel och avverkningar har höga naturvärden. De har föryngrats naturligt vilket gör att träden varierar i ålder och storlek. Du hittar många olika generationer av träd i skogen och riktigt gamla träd är vanliga. Dessa skogar har heller aldrig varit kalavverkade. Här finns många både stående och liggande döda träd, mycket mer än man hittar i ”vanliga” barrskogar där vi producerar virke. I dessa gamla barrskogar finns gott om hålträd och ved svampar.

(14)

(15)

Lövrika skogar i barrskogsområden

i BArrSKOg finnS ibland områden där lövträd, exempel

vis asp, björk och sälg, är vanliga. De kan ha skapats av bränder eller översvämningar och ligger ofta nära vatten där lövträden har lätt att slå rot. Det är skogsområden som är mycket variationsrika i trädslag, storlek och ålder på träden. Här hittar du mycket död ved. Den mörka, fuktiga miljön skapar speciella förhållanden som gynnar många arter av mossar och lavar. Fågellivet är ofta rikt i de lövrika miljöerna.

(16)

(17)

Sumpskogar och myrmosaiker

den geMenSAMMA nÄMnAren för dessa skogsområden

är påverkan av vatten. Sumpskogarna är skogar på fuktig eller riktigt blöt mark. Här behöver du nästan alltid stöv lar för att ta dig fram. Sumpskogar med höga naturvärden är inte påverkade av dikning och de har ofta fått stå kvar för att det har varit svårt att komma till med maskiner. Du ser rikligt med död ved och gott om lavar, mossor och fuktälskande växter. Fågellivet är rikt och varierat. Myrmosaiken är en speciell, mosaikartad landskapstyp

där mindre öar av skog ligger omgivna av öppna mossar. ”Skogsöarna” är ofta klädda med barrträd och här finns gott om död ved. Vid över gången till mer öppen myrmark finns även här partier med sumpskog. I dessa marker kan du hitta trana, tjäder och järpe.

AndrA BenÄMningAr: gransumpskog, blandsumpskog, myr- och skogsmosaik, tallsumpskog, källpåverkad mark, alsumpskog, alkärr, lövsumpskog, örtrik sumpskog, myrholmar.

(18)

(19)

Skogar nära vatten

SKOgAr SOM VÄxer intill rinnande eller stilla vatten är

mer eller mindre konstant fuktiga, och vattnets närhet är alltid påtaglig. Därför är chansen stor att det finns uttorkningskänsliga mossor och lavar och ett rikt fågelliv och växtliv. I dessa skogar finns ofta stora mängder död ved. Om marken är odikad och inte brukad på mycket länge har den sannolikt höga naturvärden. Skogar med lövträd, ofta längs stora vattendrag, som översvämmas med jämna mellanrum kallas svämskogar och är en mycket sällsynt skogsmiljö.

AndrA BenÄMningAr: brink, bäckdal, örtrika bäckdråg, naturlig skogsbäck, småvatten,

(20)

(21)

Skogsbevuxna bergbranter,

block och hällmarker

SKOg SOM VÄxer på branta berg och stup är ofta orörd

sedan lång tid tillbaka. Hit har det varit krångligt att ta sig för att avverka skog. Flottleder och vägar låg långt borta. Skogen som växer här har riktigt gamla träd som har vuxit sakta. Trädstammarna är därför inte så grova och höga och skogen är ofta gles. I raviner där luften är mycket fuktig växer gärna lavar och mossor. Hällmarker är däremot torrare och här växer det mest tall. Oavsett trädslag kan ofta du hitta träd som har blivit några

hundra år. Skogen är ganska gles och träden är trots sin höga ålder låga och rätt klena.

AndrA BenÄMningAr: bergbrant, rasbrant, liten sprickdal, kanjondal, ravin,

(22)

(23)

Brandpåverkade skogar

det HAr Brunnit i en stor del av skogen under tidigare

århundraden. De skogar som brann kom ofta att domi neras av tall efter branden. Vissa partier som brann extra hårt föryngrades ibland med en generation av lövträd, en så kallad lövbränna. Brandpåverkade skogar blir allt mer sällsynta på grund av vår effektiva brandbekämpning. Därför är de flesta skogar som utsatts för skogsbränder viktiga att skydda. Det finns många insektsarter som du bara kan hitta i dessa miljöer.

Man kan se tydliga minnen från tidigare bränder i de skogar som på verkats i form av s.k. brandljud, invallade stamskador, på framför allt tall. Rester av brända träd, brandstubbar och lågor med brandskador kan ses eller anas. Stora mängder lövträd i en barrskog tyder också på att det tidigare har brunnit.

(24)

(25)

Sandbarrskogar

på sand eller grusmark

SAndBArrSKOg VÄxer på sandiga eller grusiga marker.

Det är tall och barrblandskogar som aldrig slutavverkats, till exempel tallhedar, barrskog på rullstensåsar och sanddynsområden i inlandet. Sandbarrskogar kan även finnas vid vattendrag och nära havet. Om det tidigare har brunnit eller huggits i skogen står träden ganska glest och det finns gamla träd med grova trädstammar. Just i de här miljöerna kan det vara brist på död ved. I skogen kan det finnas öppna sandytor som solen lyser

på. Här trivs speciella insektsarter. I sandbarrskog är det vanligt med lavar och svampar.

(26)

SKYDDSFORMER

Frivilliga avsättningar

En frivillig avsättning är ett minst 0,5 hektar stort område som du som markägare har avsatt från produktion för att naturvärden, kulturmiljö värden eller sociala värden inte ska bli förstörda. Områdena ska ha höga natur och kulturvärden eller värden för hälsa och rekreation. För frivilliga avsättningar får du ingen ersättning.

Naturvårdsavtal

Naturvårdsavtalet är ett avtal som tecknas mellan Skogsstyrelsen eller länsstyrelsen och dig som markägare. Du kan själv bestämma hur lång avtalstid du vill ha, men ambitionen ska vara att områdets höga naturvärden ska bevaras och utvecklas på lång sikt. Ersättningen för naturvårdsavtal beräknas på områdets virkesvärde minus avverknings kostnader (det så kallade rotnettot) och tiden som avtalet tecknas för (1,2 % av rotnettot per år). Det innebär att för ett 50årigt avtal får du ca 60 % av rotnettot i ersättning. Dessutom tillkommer en engångs ersättning på 8000 kr som du får vid tecknandet av avtalet. Du har också möjlighet att ingå skötselavtal för åtgärder som ska utföras för att nå syftet med skyddet.

Biotopskyddsområden

Biotopskyddsområde används för att bevara livsmiljöer för små skyddsvärda naturtyper i skogs eller jordbrukslandskapet. På skogs mark är det vanligen Skogsstyrelsen som beslutar om biotopskydds

(27)

områden och de är normalt inte större än 20 hektar. Ett biotopskydds område inrättas för all framtid men du som markägare fortsätter att äga området. Du erbjuds full ersättning för de begränsningar i brukan det som biotopskyddsområdet innebär, som exempelvis att du inte får avverka. Du har också möjlighet att ingå skötselavtal för åtgärder som ska utföras för att nå syftet med skyddet.

Naturreservat

Länsstyrelsen, eller i vissa fall en kommun, beslutar om naturreservat. Normalt används naturreservat för lite större områden (>10 ha). Till varje naturreservat finns föreskrifter för allmänheten och en skötsel plan. Ett naturreservat innebär att områdets naturvärden ska bevaras för all framtid. Marken i ett reservat kan ägas av dig som privatperson, eller av staten. I vilket fall, får du full ersättning för de begränsningar i brukandet som reservatsbeslutet innebär, som exempelvis att du inte får avverka. Du har också möjlighet att ingå skötselavtal för åtgärder som ska utföras för att nå syftet med skyddet.

(28)

(29)

KONTAKTUppGIFTER

Vi som jobbar med Min naturvård i södra Hälsingland är Länsstyrelsen Gävleborg och Skogsstyrelsen. Vi samarbetar lokalt med flera företrädare inom markägar- organisationerna.

Vill du göra en intresseanmälan eller har frågor så kontakta oss gärna! Länsstyrelsen Gävleborg Karin Brolin telefOn: 026-17 11 93 MAil: Karin.Brolin@lansstyrelsen.se Skogsstyrelsen Lena Samuelsson telefOn: 0278-356 70 MAil: Lena.Samuelsson@skogsstyrelsen.se

Läs mer om Min naturvård i södra Hälsingland på webbsidorna:

www.lansstyrelsen.se/gavleborg

www.skogsstyrelsen.se/sodragavleborg www.minnaturvård.se

(30)

(31)

OMsLaGsFOtO: nOrrLandIa/caLLe BredBerG

FOtO InLaGa: OLa jennersten s. 4, 12, 14,18, 20, Björn svenssOn/skOGenBILd s. 8, skOGsstyreLsen/jOhan nItare s. 15, 21, karIn BrOLIn s. 13, 19, MattIas haLvarssOn s. 22, MarIa vOn hOFsten s. 28, carOLa OrrMaLM s. 17, heLena perssOn s. 23, 25, peter ståhL s. 16, LInda svenssOn s. 24, aLF LInderheIM/IBL s. 30

GraFIsk FOrMGIvnInG: aB typOFOrM tryck: davIdsOns tryckerI, växjö 2010

(32)