Internets intåg i stugorna - anledningen till ett ökat
bedrägligt beteende?
- En studie om internettillgången och internetanvändandets inverkan på antalet anmälda bedrägerier i Sverige.
Examensarbete 15 hp
Statsvetenskap påbyggnadskurs (30 hp) Ht 2013
Handledare: Fredrik Fors Andreas Lindvall
Sammanfattning
Detta arbete behandlar främst bedrägeribrott och om denna brottslighet ökat till följd av att tillgången till internet och att internetanvändandet ökat i samhället. Syftet med denna studie är att ge en bild och förståelse av hur ett ökat internetanvändande kan påverka ett bedrägligt beteende, det vill säga om ett ökat internetanvändande eller tillgången till internet påverkar hur antalet bedrägeribrott förändras. Frågeställningarna i detta arbete är: Finns det ett samband mellan internetanvändande och tillgång till internet hos befolkningen och antalet anmälda fall av bedrägerier? Kan detta eventuella samband förstås mot bakgrund av teorier rörande rationella val, samt sociala och ekonomiska faktorers påverkan på brottslighet?
För att kunna besvara frågeställningen och syftet för studien har undersökningen baserats på en kvantitativ metod där officiell kriminalstatistik från Brottsförebyggande rådet och Ekobrottsmyndigheten använts. Vidare har viss statistik rörande sociala och ekonomiska faktorer inhämtats från Statistiska centralbyrån.
Resultatet kommer att analyseras med bakgrund i teorier om rationella val, varav rutinaktivitetsteorin är representerats. Vidare kommer strainteorin användas för att försöka förstå resultatet. Detta kommer också att analyseras mot bakgrund av institutional rational choice som fokuserar på institutionens roll i förändrandet av individers beteende.
De slutsatser som följer denna studie är att internetanvändande statistiskt verkar samvariera i högre grad med antalet anmälda bedrägerier än vad tillgången till internet gör. Däremot är det vanskligt att bestämma vilken av teorierna som bäst förklarar denna variation då det finns en tendens till samvariation mellan kontrollvariablerna. Vidare verkar teorier om rationella val och därigenom rutinaktivitetsteorin erbjuda högst förklaringsförmåga av de teoretiska utgångspunkterna.
SAMMANFATTNING ... 2
INLEDNING ... 4
PROBLEMFORMULERING ... 4
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING ... 6
AVGRÄNSNINGAR ... 6 CENTRALA BEGREPP ... 8 Bedrägerier ... 8 Intelligens ... 10 DISPOSITION ... 11 TEORI ... 12 TIDIGARE FORSKNING ... 12 TEORETISKT RAMVERK ... 14
Rational Theory of Crime ... 14
Rutinaktivitetsteorin ... 16
Strain Theory ... 17
Institutional Rational Choice Theory ... 19
OPERATIONALISERINGAR ... 21
KVANTITATIV METOD ... 23
DATAINSAMLING OCH KÄLLKRITIK ... 25
ANALYS ... 28 SLUTDISKUSSION ... 34 SLUTSATSER ... 36 VIDARE FORSKNING ... 38 LITTERATURFÖRTECKNING ... 39 BILAGOR ... 42
Inledning
Problemformulering
Tidningen Metro rapporterade nyligen (2013-12-18) om en utredning som föreslår att straffet för bedrägerier med b.la. bluffakturor och identitetskapningar ska skärpas.1 Artikeln uppmärksammar att antalet bedrägerier har tredubblats på 10 år samt att dessa brott är både svåra och tidskrävande att utreda. Vidare rapporterar tidningen att utredningen föreslår två nya avsnitt i lagstiftningen, fordringsbedrägeri och identitetsintrång, som svar på att stoppa den snabba utbredningen av dessa brott.2 Utredningen kommer med förslag på vidare skärpta straff och att kravet på ekonomisk vinning tas bort ur lagen, vilket även innebär att det helt enkelt blir olagligt att utge sig för att vara en annan person. Det skulle innebära att skapandet av ett falskt Facebook-konto i någon annans namn också kommer att bli olagligt.3
Jag är väldigt glad för den här utredningen. Den handlar om brott som drabbar många och här har man gjort en ordentlig genomgång och modernisering av allt från bostadsinbrott till
identitetsstölder och bedrägerier, säger justitieminister Beatrice Ask (M)
Utredaren i fråga, Gunnel Lindberg, föreslår att det inte ska behöva bevisas att någon blivit lurad att betala en bluffaktura, utan att det ska räcka med att fakturan över huvud taget skickats. Den här typen av kriminalisering ska enligt Lindberg leda till att denna brottslighet kan angripas tidigare, rättegångarna bli kortare, frihetsberövandena blir kortare samt att det ska bli enklare att lagföra denna brottslighet.4
Människor i dagens samhällen använder sig i allt större utsträckning av internet för att utföra olika sysslor. Internetshopping medför att kontokort används i allt högre utsträckning vid köp på internet, banker tillhandahåller möjligheten att sköta sin privatekonomi över internet och sjukhus erbjuder idag liknande möjligheter i den mån att man över internet ska kunna hantera enklare ärenden som receptförnyelse osv. på ett smidigare sätt.
I viss mån har denna förändring lett till att användandet av internet i utförandet av dessa sysslor påtvingats ovana användare genom exempelvis fakturaavgifter. Detta har i viss mån lett till att allt fler personer använder sig av internet, men även att personer som kanske
1 Metro.se – Nya lagar ska stoppa bedrägerier 2 Metro.se – Nya lagar ska stoppa bedrägerier 3 Metro.se – Nya lagar ska stoppa bedrägerier 4 Metro.se – Nya lagar ska stoppa bedrägerier
normalt inte använder internet tvingas att göra detta för att inte erläggas en ytterligare kostnad.
Denna förändring leder till att personuppgifter uppges till ett stort antal aktörer över internet som har mer eller mindre fungerande skydd. Utlämningen av personuppgifter i tron om att dessa är säkert förvarade kan vara missvisande då dessa uppgifter lätt kan missbrukas av brottslingar med rätt kompetens för egen vinning.5 Men innebär detta att bara för att möjligheten till att begå ett, till synes, enkelt brott uppdagar sig så ignorerar individer faktorer som moral och etik fullständigt? Denna problematik är något som Daniel Kahneman berör i sin bästsäljande bok ”Tänka, snabbt och långsamt”, där han b.la. kommer fram till att tanken på pengar skapar individualism: en motvilja att befatta sig med andra, att vara beroende av andra, eller acceptera krav ställda från andra människor. Kahneman refererar även i boken till psykologen Kahtleen Vohs som kommit fram till att vi människor lever i en kultur där vi konstant påminns om pengar, vilket kan forma människans beteende och attityder utan att vi är medvetna om det.6
Anledningen till denna studie bygger på problematiken av ett ökat internetanvändande där förhållandet mellan utvecklingen av internetanvändande hos befolkningen och antal anmälda fall av bedrägeri ska studeras. Det är statsvetenskaplig relevant i den mån att den här problematiken är något som redan i dagsläget är vitt utbredd och drabbar stora delar av samhället, allt från individer och företag till myndigheter. En del av problematiken är att denna brottslighet inte bara drabbar många olika individer och grupper utan att denna brottslighet kostar samhället och ekonomin enorma summor.7 The Guardian skriver i en artikel att uppskattningen av förlusten för världsekonomin till följd av bedrägerier, $100 miljarder, är alldeles för låg.8 När denna brottslighet också börjat användas i mer organiserade former av grupperingar som faller under kategorin organiserad brottslighet9 bör det vara av intresse att skaffa sig tillräckligt med förståelse kring denna problematik för att på ett effektivt sätt kunna bekämpa och förebygga denna.10
Valet på detta ämne följer av en del författares teoretiska resonemang som, i olika utsträckning, förefaller vara applicerbart på den här problematiken. En rad teorier verkar ha en ganska spridd syn på vad det är som förorsakar brottslighet, där exempelvis en av de
5 Wall, (2007) s. 36
6 Kahneman. D (2013) s. 82-82 7 The Guardian (2013) 8 The Guardian (2013)
9 Ekobrottsmyndigheten definierar organiserad brottslighet som: ”För att något skall utgöra organiserad brottslighet, skall det huvudsakligen
röra sig om flera personer som är organiserade för att, med ekonomisk vinning som mål, ägna sig åt en verksamhet som är kriminaliserad i sig.”. För hela EU:s definition av organiserad brottslighet hänvisar jag till en länk till polisens definition som finns i litteraturförteckningen
teorier som används i denna studie lägger stor vikt vid sociala och ekonomiska faktorer. Förespråkare för denna hävdar att när dessa utvecklas till det bättre borde incitamenten för att begå brott minska eller till och med försvinna och således minska brottsligheten. Förespråkare för ett något mer cyniskt perspektiv hävdar å andra sidan hävda att en utveckling av sociala och ekonomiska faktorer bara ökar antalet möjligheter till brott och således även brottsligheten. De hävdar vidare att så länge möjligheter till brott finns, kommer den rationella individen att upptäcka och utnyttja denna möjlighet. Det faktum att Sverige till synes upplevt en förbättring av sociala och ekonomiska under den period som studeras gör det intressant att utifrån dessa perspektiv undersöka om de kan förklara varför brottsligheten i allmänhet, och bedrägerier i synnerhet ökat under denna period, samt om dessa teorier kan tillskrivas någon förklarande förmåga.
Syfte och frågeställning
Syftet med denna studie är att ge en bild och förståelse av om/hur ett ökat internetanvändande kan påverka ett bedrägligt beteende, det vill säga om ett ökat internetanvändande eller tillgången till internet påverkar hur antalet bedrägeribrott förändras och om teorier rörande rationella beslut och sociala-och ekonomiska faktorers påverkan kan tillskrivas någon förklaringsförmåga i detta fall. Syftet ämnar besvaras genom frågeställningen:
Finns det ett samband mellan internetanvändande och tillgång till internet hos befolkningen och antalet anmälda fall av bedrägerier?
Kan detta eventuella samband förstås mot bakgrund av teorier rörande rationella val, samt sociala och ekonomiska faktorers påverkan på brottslighet?
Avgränsningar
Med tanke på att denna studie till en stor del bygger på tidigare teoretiska resonemang som redogörs för under ett senare skede ska detta avsnitt motivera avgränsningar i tid och rum samt senare diskutera en del centrala begrepp för studien.
I denna studie används begreppet bedrägerier för att kunna avgöra om ett ökat internetanvändande medfört en ökning i anmälda fall av bedrägerier. Studien kommer inte att
ta hänsyn till den statistik på internetrelaterade bedrägerier som upprättades 2006 då den, dels saknar väldigt mycket statistik från tidigare år men även skiljer på bedrägerier och bedrägerier utförda på internet. När syftet är att studera ett eventuellt samband mellan ökat internetanvändande och om detta påverkar antalet bedrägerier krävs mer statistik än för 2006 och framåt, men även statistik för alla bedrägerier och inte bara bedrägerier av en specifik sort. Statistiken över internetrelaterade bedrägerier bidrar inte heller med förståelse kring om det allmänna bedrägliga beteendet ändrats eller inte, utan endast kring förståelse om det specifika brottet.11
Med tanke på studiens ansats och med bakgrund av diskussionen ovan kommer statistik rörande bedrägeribrott, internetanvändande, internettillgång och statistik för kontrollvariabler att användas för så lång tid tillbaka som möjligt att användas. Anledningen till detta är för att undvika att två extrempunkter används som referenspunkter, vilket endast skulle bidra till att studien skulle kunna beskyllas för att medvetet välja låg och höjdpunkter i statistiken för att kunna mäta och påvisa största möjliga effekt.12 Det görs därför inga medvetna strategiska avgränsningar i det avseende att studera följder före och efter en specifik händelse utan här kommer avgränsningarna helt enkelt följa tillgången till material. Detta har lett till att variablerna har statistik för olika lång tid tillbaka. De mest centrala, som är antalet bedrägerier per 100 000 invånare, tillgången till internet och internetanvändandet har respektive inhämtats från 1975 och 2003 och sträcker sig till 2012. Statistik för internetanvändandet har uppdaterats för i år varpå statistik från 2013 även finns representerat för denna variabel. Övriga kontrollvariabler har inhämtats från 1950 (BNP/capita), 1970 (arbetslöshet), 1975 (antal brott/100 000 invånare) och 1985 (eftergymnasial utbildning).
Eftersom att totalt antal bedrägerier betraktas som den beroende variabeln kommer inte några distinktioner att göras med tanke på vem som är offer för bedrägeribrottet eller hur brottet begås. Ingen hänsyn kommer därför tas till om det är en privatperson, företag eller samhället som utsätt för bedrägeriet, eller om det bedrägeriet begås med hjälp av internet eller ansikte-mot-ansikte. Detta blir även behändigt då statistiken för denna variabel inte heller tar hänsyn till detta.13
När det gäller rumsliga avgränsningar avseende val av variabler och ämne är de väldigt förankrade i det teoretiska ramverk som redogörs för tydligare under operationaliseringsavsnittet. För att förtydliga vad studien inte kommer behandla avseende
11 Djurfeldt. G & Barmark. M (200) s. 232 12 Djurfeldt. G & Barmark. M (200) s. 232 13 Brå:s hemsida
brott, kommer inte studien att ta hänsyn till brott som inte har sitt främsta motiv i att öka sitt ekonomiska välstånd. Här kan man argumentera för att våldsbrott som mord och grova misshandlar kan användas som ett medel för att nå en ekonomisk vinning. Däremot ska man vara medveten om att individen som begår grova våldsbrott rimligtvis inte är särskilt lik den individ som väljer att begå bedrägerier eller ekonomiska brott, vilka ofta har ett mer utpräglat motiv för ekonomisk vinning.14 Att studera utpräglade våldsbrott som en del i detta skulle således endast försvåra studiens ansats att studera ett eventuellt samband mellan befolkningens tillgång till internet och internetanvändande, samt dess eventuella påverkan på bedrägeribrottens utveckling. Att inkorporera skillnaden på våldsbrottslingen och ekobrottslingen skulle således mest försvåra, om inte omöjliggöra, en generalisering utifrån detta metodval då detta eventuellt skulle kräva ett tydligare fokus på individen och dennes motiv snarare än gruppen som denna studie fokuserar på.
Anledningen till att ekonomiska brott inte studeras är främst med tanke på att det är en bredare form av brottslighet vilket medför en större omfattning samtatt det kan tänkas vara en variabel som är svår att generalisera utifrån utan att ha något inslag av kvalitativ ansats med tanke på att grenar som finns inom begreppet.
Centrala begrepp
Bedrägerier
Detta avsnitt syftar främst till att beskriva hur denna studie kommer att behandla och definiera bedrägerier. En del antaganden om personen bakom detta brott kommer att göras med bakgrund ur teorier kring den ekonomiska brottslingen. Den ekonomiska brottsligheten syftar oftast till att komma över andra privatpersoners, företags eller samhällets pengar eller egendom, vilket även bedrägerier gör.15 Bedrägeri är en bred kategori som rymmer en rad olika brott, exempelvis rubriceringar som investeringsbedrägeri, kontokortsbedrägeri och identitetskapningar.
Studien kommer att definiera bedrägeribrott i enlighet med hur det definieras under rubriken bedrägeri och annan oredlighet i kapitel 9 i brottsbalken. Där gör man sig skyldig till bedrägeribrott enligt:
14 Alalehto (2007) s. 36
Alalehto (1999) s. 28
15 Brottsrummet.se ekonomisk brottslighet
Den som medelst vilseledande förmår någon till handling eller underlåtenhet, som innebär vinning för gärningsmannen och skada för den vilseledde eller någon i vars ställe denne är (…). För bedrägeri döms också den som (…) påverkar resultatet av en (…) automatisk
process, så att det innebär vinning för gärningsmannen och skada för någon annan.16
Enligt en frågeundersökning från Brå (NTU) uppgav tre av tio personer att bedrägeriet skett via internet, vilket man senare konstaterar, är ett verktyg som ökar i popularitet i takt med bedrägerierna. Även Ekobrottsmyndigheten konstaterar att internet är en central plats för ekonomiskt brottslighet idag och kanske främst i egenskap av ett informationssystem utan gränser där man snabbt och enkelt kan få tillgång till information.17 I samma rapport menar man att det finns en väl fungerande marknad på internet där information om kreditkorts-och bankkontouppgifter, koder och attackvägar köps och säljs utan vidare.18
Rapporten från Ekobrottsmyndigheten konstaterar även att internetbedrägerier är resurskrävande brott att förebygga men även att utreda. Bland annat menar de att främst anonymiteten på internet ställer till problem för de brottsbekämpande myndigheterna då leverantörer inte tillåts spåra trafikuppgifter längre än vad som uppges behövas.19 Man lyfter även problemet att anmälningsbenägenheten inte är den högsta eftersom beloppen och värdena på varan ofta är så pass lågt att den bedragne ser det som meningslöst att anmäla brottet. Dessutom brukar bedrägerier ofta röra köp av känsliga varor som droger, piratkopieringar och pornografi, vilket ytterligare minskar risken att en anmälning av brottet upprättas.20 Vidare har denna brottslighet inga geografiska gränser utan brotten begås ofta från servrar från länder med en annan lagstiftning vilket givetvis försvårar ytterligare då svenska utredande myndigheter i viss mån blir beroende av samverkan med landets berörda myndigheter, samt deras intresse och möjligheter att utreda detta, för att lyckas med dessa ärenden.21 Den person som begår bedrägerier och ekonomiska brott är rimligen väldigt lika, vilket gör att denna studie kommer att betrakta bedrägerier på samma sätt som ekonomisk brottslighet betraktas.
Ekonomisk brottslighet brukar oftast ses som de ”smarta” brottslingarnas område. De förekommer ytterst sällan med våldsamma inslag och dessa brott är sällan förknippade med impulsiva handlingar. Denna brottsform präglas i sitt utförande av rationalitet, överväganden 16 Brottsbalken kap 9 17 Ekobrottsmyndigheten (2010) s. 7-8 18 Ekobrottsmyndigheten (2010) s. 7-8 19 Ekobrottsmyndigheten (2010) s. 7-8 20 Ekobrottsmyndigheten (2010) s. 7-8 21 Ekobrottsmyndigheten (2010)
och kalkylerande.22 Detta följer av att förövaren rör sig i en sfär av motiv som föregår och legitimerar att denne kan utföra brottsliga handlingar. Handlingen ses som en nödvändig akt, att uppfylla något av de legitima motiv som förövaren omger sig av, och som sådan är gärningen aldrig spontan till skillnad från våldsbrott som är det i högre utsträckning.23
Ekobrottslingens förhållningssätt formaliseras som en avvägning mellan de tre strategiska aspekterna av: 1) förväntad vinst, 2) uppskattad kostnad (å ena sidan investeringskostnaden, å andra sidan kostnaden för eventuellt straff och/eller kostnaden för stigmat vid ett eventuellt avslöjande) och 3) benägenhet att ta risker. Om de strukturella villkoren för en ekonomiskt brottslig handling ligger för handen, hård marknadskonkurrens, liten kontroll och stor social slutenhet samt att brottet sker obemärkt, då finns egentligen ingenting annat som förhindrar en ekonomiskt brottslig handling än den moraliska värderingsstrukturen.24
Intelligens
Med tanke på att en av de centrala teorierna för denna studie lägger stor vikt vid intelligensens betydelse vid det ekonomiskt brottsliga beteendet, kan det vara av vikt att här definiera och diskutera hur denna studie förhåller sig till begreppet intelligens. Intelligens är som bekant för många ett väldigt omdiskuterat begrepp i den mån att själva intelligensen är problematisk att mäta, vilket gör det svårt att ens använda ett substitut till detta. Anledningen till att detta begrepp kommer att bytas ut är till stor del för att författaren måste förhålla sig till de mått som finns tillgängliga. Det finns inget tillgängligt mått på intelligens över tid hos den svenska befolkningen. Argumentet för att begreppet högre utbildning är ett bra substitut vilar till ganska stor del på Shovers teoretiska antagande om att intelligensen möjliggör för individen att skapa och agera utefter en förutbestämd plan för att nå ett mål. Ett rimligt antagande med bakgrund i detta är att det i en ganska hög utsträckning är vad som lärs ut på Sveriges högskolor och universitet.
För att definiera begreppet högre utbildad använder denna studie sig av Statistiska centralbyråns definition av högutbildad; den person som har en eftergymnasial utbildning om tre år eller mer kommer att betraktas som högre utbildad.25 Detta är givetvis också vanskligt då man implicit kan tolka det som att alla som inte har en eftergymnasial utbildning om tre år
22 Ahlalehto. T (2002) s.1 23 Alalehto. T (1999) s. 28 24 Alalehto. T (1999) s. 28 25 Perspektiv Göteborg (5-2007) s. 1
eller mer inte är intelligenta och att alla som har högre utbildning är intelligenta. Så är givetvis inte fallet utan författaren måste som sagt här förhålla sig till de mått som finns tillgängliga. Med tanke på det stöd bland teoretiska resonemang som finns angående utbildningens inverkan på brottslighet i den mån att en ökad utbildningsnivå i Italien har ett negativt samband med brottslighet stödjer det ovan givna antaganden ytterligare.26
Disposition
Studien inleds i kapitel 1 med att tala om varför denna studie görs, varför detta ämne valdes och vad som ska göras inom ramen för denna studie. Vidare kommer det valda, stora problemområdet att definieras och diskuteras för att komma fram till kärnproblemet för studien. Efter detta kommer studiens syfte att preciseras för att till sist formulera den frågeställning som studien ska besvara. Senare kommer avgränsningar preciseras i den mån att vad som ska och inte ska ingå i studien beskrivs och diskuteras. Till sist i detta kapitel redogörs det kort för en del centrala begrepp för studien, samt ett dispositionsavsnitt.
I kapitel 2 kommer den teoretiska bakgrunden för studien beskrivas. Mer precist kommer den tidigare forskningen att redogöras för, varpå det teoretiska ramverket redogörs för. Vidare följer de operationaliseringar som följer ur det teoretiska ramverket.
I kapitel 3 beskrivs den kvantitativa metoden som ligger till grund för hur denna studie utförts och eventuella problem med denna. Detsamma gäller för datainsamlingen och källkritiken som även beskrivs här.
I kapitel 4 kommer analysen att presenteras i anslutning till empirin varpå ett avsnitt med diskussion och slutsatser kommer att följa denna. Till sist avslutas uppsatsen med förslag på vidare forskning, en litteraturförteckning och bilagor.
26 Buonanno & Leonida. (2005) s. 1-3
Teori
Tidigare forskning
I Sverige har inte överdrivet mycket forskning publicerats inom ramen för bedrägerier varpå en stor del av den tidigare forskning som detta arbete bygger på till stor del består av forskningen som redogörs för under det teoretiska ramverket. Den större delen av forskning kring bedrägerier har Tage Alalehto stått för där han b.la. skrivit ”Fifflarens personlighet” som syftar till att studera återkommande personlighetsdrag hos brottslingar som sysslar med ekonomisk brottslighet. Här kommer Alalehto fram till att ekonomisk brottslighet präglas med av rationalitet, överväganden och kalkylering än våldsbrott. 27 Däremot skiljer sig Alalehtos rapport sig genom att den har sin utgångspunkt i den individuelle företagaren och genom att fråga sig vad som skiljer den enskilde brottslige företagaren från den laglige företagaren. Rapportens fokus ligger på om denna skillnad är ett utfall av olika personlighetsdrag som de olika företagarna innehar.28
Alalehto har även skrivit om bedrägeriets natur med utgångspunkt i diskussioner om bedrägeriet inom evolutionsteorin och spelteorin. Boken syftar till att fördjupa förklaringsstrukturen hos de teorier och hypoteser som används för att förklara ekonomisk brottslighet inom samhällsvetenskapen i allmänhet och kriminologin i synnerhet. Alalehto driver en tes om att kriminologin tappat den etiologiska dimensionen bakom ekonomiskt brottslighet som fenomen. Enligt Ahlalehto förklaras den etiologiska dimensionen till bedrägeriet i nutida evolutionsteori.29
Inom ramen för tidigare forskning har även en kandidatuppsats från kriminologiska institutionen på Stockholms universitet påträffats. Den studien syftar till att behandla just internetbedrägeriers utveckling i Sverige mellan år 2006 och 2011 och ge en bild av hur internetbedrägerier utvecklats under dessa år samt vilka orsaker som kan tänkas ligga bakom och vilka åtgärder som kan förhindra denna brottslighet. Vidare fokuserar studien på privatpersoners utsatthet för denna brottslighet. De resultat som framkom av denna studie analyserades med utgångspunkt i rutinaktivitetsteorin och neutraliseringstekniker. Studien lyfter även fram ett par slutsatser från studien, vilket är att internetbedrägerier uppkommit genom samhällsförändringar, d.v.s. internets genomslag i samhället, att bedrägeriet inte är
27 Alalehto. T (2002) s. 1 28 Alalehto. T (2002) s. 1
något nytt utan att internet bara är ett nytt verktyg för bedragaren samt att privatpersoner, företag och banker behöver en ökad förståelse av denna problematik för att kunna bryta denna ökande trend av brottslighet. Författaren till denna studie efterlyser ett kollektivt ansvarstagande och insatser för att försvåra för internetbedragarna samt att privatpersoner ska få en ökad medvetenhet om hur utsatta de är och därför tar ett större eget ansvar för sitt internetanvändande.30
2009 gjordes en studie som fokuserade på hur gärningspersoner såg på identitetsstölder av Heith Copes och Lynne M. Vieraitis. Deras urval bestod av 59 personer som avtjänade straff för exempelvis bedrägerier och identitetstöld. Syftet var att undersöka vilka faktorer som gjorde att gärningspersonerna såg deras handlingar som fullt rationella och därför kunna ge förslag på vilka åtgärder som kan förebygga detta.31 Det visade sig att personerna som intervjuades använde sig av så kallade neutraliseringstekniker för att rättfärdiga sina brott. De menade att det inte var så farligt då det inte skadade en verklig människa och de som utsattes behövde bara bevisa detta för sitt försäkringsbolag så fick man pengarna tillbaka. Deltagarna menade att om någon drabbades var det banker och försäkringsbolag som snarare förtjänade detta då de själva betedde sig illa mot samhällsmedborgarna.32
Den lucka denna studie avser att fylla är just att hela brottsbegreppet bedrägeri kommer att användas. Ingen hänsyn kommer att tas till vem eller vilka de utsatta är samt hur tillvägagångssättet är. Dessutom är syftet med denna studie att studera om det ökade internetanvändandet lett till ett sammantaget ökat antal bedrägerier, d.v.s. om internets genomslag implicit har ökat det bedrägliga beteendet hos befolkningen. Denna studie har även ett någorlunda annat teoretiskt perspektiv på denna problematik då större fokus kommer att läggas på att undersöka om teorier om rationella beslut och förbättringar i sociala och ekonomiska faktorer (strains) kan tillskrivas någon förklarande förmåga i detta fall. Till skillnad från ovan nämnda studie som använder sig av rutinaktivitetsteorin och neutraliseringstekniker, vilket innebär att man försöker studera hur den individuella brottslingen använder olika tekniker för att neutralisera moraliska spärrar som annars skulle hindra dem från att begå brotten. Vidare flyttas fokus till ett teoretiskt plan som än mer statsvetenskapligt och som tydligare används för att diskutera resultaten av studien. Detta teoretiska perspektiv har ett tydligare fokus på hur institutioner, med hjälp av normer och
30 Forslund. S (2011) s. 3
31 Copes & Vieraitis (2009) s. 234, 244 32 Copes & Vieraitis (2009) s. 248-250
regler, försöker förändra beteendet hos individer.33 Denna policyprocess är ofta ett centralt studieområde i statsvetenskapen och det är den process i vilken samhälleliga problem konceptualiseras och tar sig hela vägen upp till regering och riksdag, vilka väljer lösningsförslag och strategier som sedan implementeras och utvärderas. Användandet av denna som något slags bollplank till vad som framkommer av det övriga teoretiska ramverket kommer förhoppningsvis att dels tillhandahålla ett mer institutionellt perspektiv till analysen och övriga teorier men även att bidra med att täcka denna lucka som uppstått baserat på den tidigare forskningen som identifierats. Med andra ord att flytta inriktningen från det individuella perspektivet kring varför specifika brott begås till ett mer institutionellt perspektiv som kan bidra med förståelse kring hur situationen mellan lagstiftare och brottsling ser ut.
Teoretiskt ramverk
Rational Theory of Crime
Med bakgrund i syftet att försöka förstå hur tillgången till internet och hur internetanvändandets utspridning påverkar befolkningens bedrägliga beteende krävs det att en någorlunda förståelse finns kring varför brott begås, och hur det kommer sig att nya möjligheter att begå brott verkar upptäckas och utnyttjas. Därför baseras denna studie till stor del på teorier om rationella beslut, vilken har ett tydligt fokus på hur individen syftar till att maximera sin egen nytta och välstånd.
Teorin om rationella beslut har sina rötter i den klassiska kriminologin som utvecklades av Cesare Beccaria.34 Beccaria och andra filosofer menar att människor väljer allt beteende, även ett brottslig sådant; att människors val görs för att generera välmående och minska lidande; brottsliga val kan kontrolleras genom rädsla för straff; och att ju hårdare och säkrare straffet är, desto större är möjligheten att kontrollera det brottsliga beteendet.35
Under de senaste decennierna har teorier om rationella beslut snabbt utvecklats till en teori om rationella handlingar eller snarare en hel rad teorier om rationella beslut eller handlingar, vilket kan skiljas från om de är beroende på av starkare eller svagare krav på rationalitet och om fokus är på situationen snarare än rationalitet; och om man gör anspråk på att tillhandahålla en allmän snarare än en särskild teori för åtgärder.36 Däremot bör man vara
33 Calvert. R, L (1995) S. 227 34 Siegel. L, J (2010) s. 96 35 Siegel. L, J (2010) s. 96 36 De Haan & Voos. (2003). s. 31
medveten om att även om graden av rationalitet varierar beroende på brott, så är valet för både offer och förövare en pågående process som ständigt påverkas av olika faktorer.37
Ekonomen Gary Becker förslog att en användbar teori som rör kriminellt beteende kan undvara särskilda teorier om anomi, psykologiska brister, eller arv av särskilda egenskaper och helt enkelt utöka ekonomins vanliga analys av valsituationer, till att även innefatta varför brottslingar tar de beslut de tar.38 Clarke och Cornish (1985) var de första kriminologerna som erbjöd en uppfattning om brottslighet som resultatet av rationella beslut och handlingar, som byggdes på utvecklingen i den ekonomiska analysen av brottslig beteende.39
Traditionell kriminologi tenderar att se kriminella som främst drivna av sina förutsättningar och miljö, medan nyare teori med ekonomiska inslag ser dessa mer som rationella beslutsfattare vilka baserar sina beslut på en analys av risk för upptäckande och förväntad avkastning.40 Istället för att se kriminalitet som en produkt av stabila kriminella motiv ser Cornish och Clarke kriminalitet från ljuset av dessa motiv, önskningar och preferenser gentemot förövare och potentiella förövare.41
Neal Shover menar istället att ”crime-as-choice” vilar på skillnaden i intelligensnivå hos individer; vissa individer kan göra en kalkyl över brottsmöjligheten, andra kan inte det trots att de är lika rationella i övrigt. Det låter i och för sig rimligt, men problemet med denna förklaringsansats är att Shover inte visar varför just intelligensnivå är betydelsefull; han visar inte heller vilken intelligensnivå som är ”tillräcklig” för att skapa distinktionen; och han visar inte att intelligens är enkom tillräcklig som egenskap för att skapa distinktionen. Det är otvetydigt att intelligensen har betydelse (t.o.m. stor betydelse) bakom det bedrägliga beteendet, men problemet är att Shover inte preciserar var skillnaden ligger i individens tillämpningar av sin intelligens, som förklaring till varför vissa kommer att välja ”crime-as-choice” medan andra inte gör det. Teorin om rationella beslut är delvis en begränsad teori som förklarar en del av det bedrägliga beteendets struktur, men den är inte tillräcklig som etiologisk förklaringsstruktur i den mån att distinktionen mellan bedrägligt och icke bedrägligt beteende inte görs.42
Pilian m.fl påpekar just begränsningarna med teorin om rationella beslut då de finner samband för den del av teorin som fokuserar på möjlighet och avkastning, men de finner inga
37 Anderson (2010) S. 172 38 Becker. G (1993). s. 389-392 39 De Haan & Voos. (2003). s. 31-32 40 Geason. S & Wilson. P (1988) s. 4
Anderson (2010) S. 135-137
41 Wortley & Mazerolle.(2008). s. 21 42 Ahlalehto. T(2007). s. 43
samband när det kommer till riskaspekten. Även om man finner en del samband kring rationella beslutsteorin kommer de trots allt fram till att denna teori förenklar synen på brott och brottslighet vilket å andra sidan skulle behöva en mer komplex teori i den mån att synen på brottslingen som rationell kan sätta för stor tilltro till människans förmåga att ta in och analysera information.43 För denna studies syfte passar dock en förenklad bild bra då det är generella samband och inte en holistisk bild av brottsligheten som är syftet. Däremot är det viktigt att författaren är medveten om att det är flera aspekter som kan förklara brottslighet överlag.
Likt De Haan & Vos menar författaren att värdet av modellen av brottslighet som rationell bör ligga i användbarheten och hur mycket insikt den kan ge i frågor som rör denna problematik.44 Denna studie kommer med bakgrund av detta behandla brottslighet som rationell i den mån att brott begås till följd av en kalkyl över sannolikheten att bli upptäckt och den potentiella avkastningen som följer handlingarna.
Rutinaktivitetsteorin
Rutinaktivitetsteorin, med utgångspunkt i teorier om rationella val, introducerades först av Lawrence Cohen och Marcus Felson 1979 och argumenterar dels för vikten av rationalitet vid brottsligt beteende, det vill säga att gärningsmannen gör en medveten riskbedömning och för objektets tillgänglighet. Om ett objekt inte är tillräckligt skyddat och värdet på objektet är värt risken för förövaren så finns det ett brottstillfälle.45
Rutinaktivitetsteorins huvudsyfte är att förklara förändringarna i brottsnivån på aggregerad nivå. Teorin syftar på att förändringar i vardagsbrottsligheten som stöld, skadegörelse och inbrott(i detta fall bedrägerier) är nära förknippade med vardagens olika rutiner och situationer. Förutsättningen för brottsligheten är enligt rutinaktivitetsteorin beroende av tre element: motiverad förövare, lämpligt objekt och avsaknad av någon form av avskräckande faktorer, enligt teorin, kapabla väktare. Kapabla väktare kan till exempel vara närvaro av andra människor eller andra aktörer.46
Denna teori är inte på något sätt vedertagen och det finns givetvis kritiker som främst kritiserar att teorin för att helt bortse från andra teorier som menar att det är sociala och ekonomiska faktorer som är de främsta bakomliggande orsakerna till brottsligheten. Teorin
43 Pilivan m.fl (1986). s. 115 44 De Haan & Voos. (2003) s. 31-33 45 Anderson (2010) s. 172 46 Anderson (2010) s. 172-173
har däremot visat sig ha förtjänster i förklaringen av brott som enkelt kan motverkas, såsom upphovsrättsbrott, olika stöldbrott och företagsbrottslighet.47
Rutinaktivitetsteorin menar att brottslighet är något normalt och är beroende av de tillfällen som erbjuds; brott begås hela tiden och är i sig inte spektakulära eller dramatiska. Teorin menar att den brottsliga aktiviteten beror på vardagslivets rutiner såsom sömn, arbete, skola, fritidsaktiviteter och så vidare. Rutinaktivitetsteorin har alltså ett makroperspektiv som syftar till att förklara brottslighetens orsaker (men inte varför vissa begår fler brott än andra) samt dess förändring i hela samhället. Teorins konsekvens blir att någon avgörande förändring i brottslighetens omfattning inte kan ske utan avgörande samhällsförändringar, eftersom brottsligheten har sin utgångspunkt i våra vardagliga rutiner.48
Strain Theory
Teoretiska perspektiv som rutinaktivitetsteorin och teorier om rationella beslut fokuserar som bekant på individen och varför denna väljer att begå brott, samt betraktar detta något cyniskt i den mån att de förutsätter att brott kommer att begås om möjlighet uppdagar sig och att detta i sig inte är något dramatiskt eller spektakulärt. Som motpol till detta perspektiv finns det således teorier som fokuserar mer på de sociala och ekonomiska faktorernas betydelse för brottslighet. En av dessa är strainteorin och teoretiker som förespråkar strainteorin menar att de flesta människorna har i princip samma värderingar och mål. De vill köra fina bilar, utbilda sina barn och bo i fina hus osv.49 Tyvärr är dessa mål stratifierade i socioekonomiska klasser vilket gör att alla inte kan uppnå detta. Strains är kopplade till brottsliga motiv i den mån att människor som känner sig socialt eller ekonomiskt underlägsna kan rättfärdiga sig själva att förnedra andra.50Den konstanta frustrationen av att känna på ett sådant sätt leder senare till våld och brott.51 Strainteorier kan delas in i två delar:
• Strukturella strains: utifrån ett sociologiskt perspektiv menar man att sociala och ekonomiska faktorer av strain formar kollektivt beteende hos människor.52
47 Anderson (2010) s. 173-175 48 Anderson (2010) s. 175-177 49 Siegel. L, J (2010) s. 190 50 Siegel. L, J (2010) s. 190 51 Siegel. L, J (2010) s. 191 52 Siegel. L, J (2010) s. 191
• Individuella strains: utgår från ett psykologiskt perspektiv där individuella erfarenheter leder till psykologisk smärta och lidande som tenderar att skapa antisocialt beteende.53
Robert Mertons teori om anomier bygger på studier i USA där han menar att om legitima medel att skapa sig välstånd stratifieras över klass och status kommer de med liten formell utbildning och mindre ekonomiska resurser snart att inse att de är nekade möjligheten att nå deras mål om socialt och ekonomiskt välstånd, vilket ses som den främsta statussymbolen. När individer på detta sätt binds av klass eller förutsättningar skapas en anomi som kan leda till att brottslighet är den enda uppenbara lösningen för dessa individer.54
Av detta följer även denna studies antaganden som bygger på delar av denna teori. Om variabler som kan uppskatta hur den generella ekonomiska och sociala bilden av det svenska välmåendet förbättras, d.v.s. anomalier i samhället minskar, borde brottsligheten minska. Dessa antaganden stöds även av Anderson och Nilsson som menar att ett socialt och ekonomiskt jämlikt samhälle kan uppnås bland annat genom att förändra de miljöer som personer regelbundet vistas i, såsom arbetsplatser, skolor, bostadsområden och barnomsorg eller genom satsningar mot arbetslöshet och boendesegregation. Resultatet av sådana insatser blir enligt Andersson och Nilsson att befolkningen får ökad välfärd och större utvecklingsmöjligheter vilket förutsätts minska brottsligheten. Stor vikt läggs vid att barn och ungdomar ska få en så ”normal” uppväxt som möjligt genom att bland annat ge stöd åt föräldrar och upprätthålla hög standard inom skolväsendet. Skolan blir även ett viktigt verktyg. En rättvis skola ses som nyckeln till ungdomars framgång i samhället. Om barn och ungdomar känner att de har en god chans att ”lyckas i livet” genom att skolan stärker dem blir de mindre benägna att begå brott och hamna utanför samhället.55 Däremot skulle förespråkare för rutinaktivitetsteorin argumentera för motsatsen, d.v.s. att i och med den ekonomiska utvecklingen finns det fler saker att stjäla och färre kapabla väktare i den mån att hushåll ofta står tomma under dagtid då de boende är ute och arbetar.56
Genom att bekräfta att samhället distribuerar möjligheter att nå framgång och sina mål ”orättvist” bidrar Mertons teori om anomier med kunskap om specifika områden med högre brottslighet.57
Mertons teori lämnar givetvis en del frågor obesvarade. En av dessa är att Merton
53 Siegel. L, J (2010) s. 191 54 Siegel. L, J (2010) s. 192 55 Andersson & Nilsson (2009) s. 19
56 Cohen. L & Felson. M (1979). S. 392, 593- 594 57 Siegel. L, J (2010) s. 192
inte kan förklara varför vissa individer begår en viss typ av brott. Ett exempel är varför en person väljer att råna folk och en väljer att sälja droger. Mertons teori har även fått kritik i den mån att människor kan ha en mängd olika mål i livet. En del har exempelvis idrottsliga mål medan andra har mål gällande utbildning osv.58
Steven Messner och Richard Rosenfeld har utvecklat en teori med förankring i anomier. Deras utveckling är istället mer på en makronivå än Mertons ursprungliga teori. Messner och Rosenfeld ser antisocialt beteende som en funktion av kulturella och institutionella influenser, vilket de refererar till institutionell anomiteori. Messner och Rosenfeld instämmer med Merton om att framgång är viktigt, främst i amerikansk teori. De menar att framgång uppnås genom materiella ting och välstånd genom individuell konkurrens. I denna process är det centralt att denna framgång är ett mål som går att uppnå. De menar att i det kapitalistiska USA uppmuntras innovationer i jakten på pengar, och entreprenörer som Bill Gates, Warren Buffet och Donald Trump ses som nationella hjältar och ledare.59
Anomier uppstår eftersom att önskan att lyckas, även på andras bekostad, driver människor från varandra och försvagar en kollektiv känsla av gemenskap. Att uppnå ett gott namn och respekt är inte längre tillräckligt. Författarna menar att den kapitalistiska kulturen främjar en anomisk kultur där människor uppmuntras att anta en mentalitet där allt är tillåtet i jakten på sina personliga mål. Messner och Rosenfeld menar att en hög brottslighet troligen är en produkt av att anomiska förhållanden har tillåtits att utvecklas i en hög grad.60
Messner och Rosenfelds teori kan ses som en plan för att minska brottslighet utifrån teorin att om medborgarna erhåller ett ekonomiskt skyddsnät kan de få möjligheter att motstå inflytandet Messner och Rosenfelds version av anomi kan vara en strategi för brottsminskning: Om medborgarna tillhandahålls med ett ekonomiskt skyddsnät, kan de ha möjlighet att motstå det inflytande som ekonomisk utsatthet har och därför begå färre brott. De menar att nationer som tillhandahåller resurser som t.ex. välfärd, pension och sjukvård har lägre kriminalitet samtidigt som kriminaliteten är högst i länder med stora inkomstskillnader.61
Institutional Rational Choice Theory
Denna teori hör egentligen till en grupp teorier som fokuserar på institutioner utifrån olika perspektiv som exempelvis nationalekonomi och statsvetenskap. Den statsvetenskapliga
58 Siegel. L, J (2010) s. 193 59 Siegel. L, J (2010) s. 193 60 Siegel. L, J (2010) s. 193 61 Siegel. L, J (2010) s. 194
grenen studerar hur institutioner förändrar individers beteende genom lagar och normer genom policyprocessen. Kortfattat är detta processen för hur problem i samhället betraktas av regering och riksdag och vilka åtgärder de tar för att lösa problemet, som sedan implementeras och utvärderas. Vad som främst intresserar förespråkare för denna teori är den roll sociala institutioner spelar i samhället. Man ser institutioner som något som får människor i ett samhälle att arbeta tillsammans på sätt som man annars inte hade gjort utan institutionell begränsning eller styrning vilket kan resultera i ett bättre resultat enligt Calvert.62 Däremot hävdar han också att dysfunktionella institutioner finns och det teoretiska ramverk han beskriver gör även gällande att det även i teorin är möjligt. Själva tanken att institutioner medför samarbete innebär inte explicit att alla institutioner fungerar på ett effektivt sätt.63
Många politiska institutioner präglas av detta samarbete, menar Calvert. När politiker följer regler som en konstitution gör gällande betyder det att de samarbetar. När en myndighet som har till uppgift att verkställa en lag avstår från att fullfölja dess uppgift när omständigheter gör att de inte omfattas av dess regelverk i syfte att gynna sig själv samarbetar de inte men de maximerar sin nytta. När en tjänsteman gör avkall från personliga preferenser och egen vinning för att främja organisationens mål eller uppgift samarbetar den tjänstemannen.64
På samma sätt kan man betrakta förhållandet som studeras i denna studie, vilket också gör den intressant. Lagstiftare har till uppgift att se till att individer eller grupper handlar på ett sätt som inte stör den lag och ordning som befolkningen tillsammans kommit överens om att uppehålla. De har då sina givna verktyg, främst sin makt att stifta lagar, och de har sina kontrollinstanser. Att studera hur människor reagerar på hur incitament från lagstiftning är därför av intresse för dessa personer i allmänhet men också de som studerar institutionella rationella val i synnerhet och det är också vad de i stort försöker att studera.65
Argument som ställts mot denna teori menar att det är sociala normer som bestämmer hur människor i fråga väljer att agera. De menar att individer i större utsträckning agerar efter hur deras beteende mottas av deras jämlikar och vad som är norm eller inte snarare än vad incitament skapade av folkvalda politiker eller politiska strukturer. Vidare menar kritiker mot denna teori att individer inställer sig efter sociala normer som ett resultat
62 Calvert. R, L (1995). S. 226
63 Calvert. R, L (1995). S. 226 64 Calvert. R, L(1995) S. 227 65 Calvert. R, L (1995) S. 227
av allmänna preferenser eller någon slags altruism snarare än lagstiftning som antingen bestraffar eller belönar ett visst beteende.66
Operationaliseringar
Med bakgrund av det teoretiska ramverket har en del variabler tagits fram ur detta som undersökningen främst kommer att fokusera på. Variablerna har valts ur teorin sett i förhållande till problemformuleringen och det syfte och frågeställningen som undersöks. Den beroende och de oberoende variablerna har till största delen valts utifrån det syfte och den frågeställning som ska besvaras, till skillnad från de kontrollvariabler som används, som givetvis också bottnar i det teoretiska ramverket men är lite mer allmänna då de används för att kontrollera för övriga variabler som kan tänkas påverka den brottslighet och bedrägerier.67 Undersökningen kommer således att baseras på en:
• Beroende variabel: som kommer att vara det som ämnas förklaras, vilket är antalet
anmälda bedrägerier.
• Oberoende variabel: som är tänkt att kunna förklara variationen i den beroende variabeln och således kunna påvisa ett samband, vilka är internetanvändandet hos befolkningen samt tillgången till internet.
• Kontrollvariabler: som ska kontrollera för andra faktorer som kan tänkas påverka brottsligheten i allmänhet och bedrägerier i synnerhet. Kontrollvariablerna är, i enlighet med det teoretiska ramverket, variabler som mäter utveckling hos sociala och ekonomiska faktorer, exempelvis BNP/capita, arbetslöshet, utbildningsnivå samt
totalt antal brott per 100 000 invånare.
Med tanke på att dessa variabler i hög grad är mätbara, och ändå relativt vedertagna mått på det de avser mäta, känns det ganska vanskligt att ge sig in på hur dessa mäts. Däremot kommer följande text att tydligare definiera varför dessa variabler valts samt hur det kommer att vara av intresse för och används i studien.68
Bedrägerier: är en given variabel då detta är vad som avses studeras. Denna statistik
kommer från Brottsförebyggande rådet (Brå) och mäter antalet anmälda brott av denna typ.
66 Calvert. R, L (1995) S. 260
67 Johannesen. A & Tufte. P, A (2010) s. 44-45 68 Djurfeldt. G & Barmark. M (200) s. 233-234
Däremot ska man vara medveten om att exempelvis skillnader i lagstiftning kraftigt kan påverka brottslighetsstatistik varpå statistik från en så lång tid tillbaka som möjligt kommer att användas för att jämna ut sådana effekter. Detta innebär att statistik mellan 1975 – 2012 används.69
Internetanvändande och tillgång till internet: används som bekant som en oberoende
variabel, denna statistik ska således behandlas som den faktor som påverkar variationen i antalet bedrägerier. Anledningen till att båda dessa används och inte bara en av dessa är att de på något sätt säger något om två olika faktorer av samma produkt. Tillgången till internet säger exempelvis något om hur mängden personer som kan tänkas använda internet som ett verktyg i brottsligt syfte utvecklas. Tillgången till internet kan även utgöra en social faktor som, vid utbredd tillgång i samhället, enligt strainteorier borde minska klyftor och således minska intresset för att begå brott. Internetanvändandet säger istället något om hur antalet potentiella mål för denna brottslighet utvecklas. Det säger även något om hur användandet sprider sig i samhället och således om fler ”ovana” eller ”ointresserade” användare tvingas att använda internet för att sköta exempelvis privatekonomiska sysslor. Statistiken för dessa variabler kommer att användas från 2003 – 2013 respektive 2012.70
Högre utbildning: Eftersom att det teoretiska ramverket förutsätter, likt b.la. Shover,
att ”crime-as-choice” vilar på skillnaden i intelligensnivå hos individer, då vissa individer kan göra en kalkyl över brottsmöjligheten, som andra inte kan trots att de är lika rationella i övrigt. Författaren har ställts inför problematiken att hitta ett mått på hur en befolknings intelligens utvecklats och istället för detta hoppas författaren komma runt problemet genom att se på högre utbildning som ett medel för att utveckla förmågan att skapa och handla efter en plan. För det första är begreppet intelligens vitt omdiskuterat och för det andra kan det tyckas inskränkt att sammankoppla intelligens med grad av högre utbildning. Att i studien definiera intelligens/intelligent som en individ med högre utbildning, d.v.s. tre år eller mer av eftergymnasial utbildning71 känns även ganska vanskligt för författaren. Det finns många välfärdsfaktorer som påverkar huruvida individer väljer att studera på högre nivå och man ska vara medveten om att även personer som väljer att studera vidare inte kan sägas vara intelligenta endast av detta skäl. Däremot kan man argumentera att man förhoppningsvis, utvecklar ett någorlunda sinne för logik och planerande efter högre studier och att detta då fortfarande kan användas som en förklarande variabel.
69 Brå – gör din egen statistik.
70 SCB – IT bland individer. 71 Perspektiv Göteborg (5-2007)
BNP/capita: När man ska mäta och definiera ekonomisk utveckling ställs man
givetvis inför en rad problem. Det kanske mest vedertagna måttet är BNP per capita vilket är ett mått på ett lands produktion med hänsyn till befolkningsutvecklingen. Den mest generella kritiken mot BNP per capita ligger i att måttet inte reflekterar interaktioner, förhållanden och aktivitet i den ”riktiga världen” på ett adekvat sätt då det inte mäter övriga förhållanden som eventuellt förbättras i samhället.72 Detta mått bör dock ge ett tillfredsställande mått på hur ekonomin i Sverige utvecklats över tid.73 När det gäller denna variabel bottnar denna i det
teoretiska resonemanget angående strainteorin som förutsätter att det är ekonomiska och sociala faktorer som är förklaringen till brottslighet, till skillnad från individuella tillkortakommanden.
Arbetslöshet: Arbetslöshet definieras, i enlighet med ekonomifakta, som en person
som vill och kan börja arbeta inom två veckor alternativt har sökt jobb i fyra veckor eller väntar på att börja ett jobb inom tre månader.74 Arbetslöshet används som kontrollvariabel för att det visat sig att högre arbetslöshet tenderar att höja brottsligheten då människor antingen, exempelvis har svårt att försörja sig eller mår dåligt av känslan av utanförskap.75 Vidare är det exempelvis rimligt att anta att chansen är mindre att begå brott om man dels har ett jobb, men även mindre tid att planera och begå brottet på.
Totalt antal brott per 100 000 invånare: kommer att användas som kontrollvariabler
för att undvika att studien påverkas av extremer samt att kontrollera för att bedrägerier inte bara ökar i samband med antalet brott utan också av någon annan anledning. Anledningen till att antal brott per 100 000 invånare räknats ut och används, är för att kontrollera antalet brott mot befolkningsökningen för att undvika effekter från denna.
Kvantitativ metod
Arbetet med denna studie inleddes först och främst med att ringa in ett ämne av intresse, vilket visade sig vara svårt nog. Därefter började arbetet med att studera tidigare forskning som finns inom området för att skapa sig en bild av fältet och om eventuella rum finns att fylla. Med bakgrund av de tidigare diskuterade teorierna tyckte författaren sig kunna urskilja något slags problem som skapade ett intresse för att se hur dessa, främst kriminologiska, teorier kan förklara hur och varför brottsligheten ser ut som den gör idag, men även försöka
72 System of National Accouts (2008) s. 104-105 73 Ekonomifakta – Definitioner på BNP/capita 74 Ekonomifakta – Definitioner på arbetsmarknaden. 75 Edenmark. K (2002). S. 403
förstå detta på ett mer statsvetenskapligt plan med hjälp av teorin institutional rational choice.76 Med tanke på hur många olika faktorer som kan tänkas förklara detta problem gjordes därefter avgränsningar och urval av variabler utifrån de diskuterade teorierna för att på så sätt kunna urskilja om de kan förklara vad som sker eller om det händer saker kring detta problem som inte teorierna kan förklara. När variablerna valts ut, definierades och operationaliserades dessa, dels utifrån den teoretiska bakgrunden men även utifrån hur de mäts i verkligheten av de instanser i samhället som ansvarar för detta.
Då denna studie inte ämnar säga något speciellt om den holistiska bilden av den individuella brottslingens val och hur brottslingen agerar, utan om hur grupper av brottslingar av olika slag reagerar på hur sociala och ekonomiska faktorer ändras med bakgrund i det teoretiska ramverket. Studien bygger därför på vad Johannesen & Tufte beskriver som ”hårda” data, d.v.s. data som exempelvis antal döda, antal trafikolyckor och anmälda brott, 77 data som kan mätas och uppskattas med ekvidistans, alltså mått på en intervallskala.78 Då det för denna studie är av vikt att variablerna kan kvantifieras och för att studien kräver att det går att mäta på bredden kommer en kvantitativ ansats att användas till att angripa detta problem. Författaren delar även Eliassons uppfattning att då denna studie ämnar täcka in flera områden i en undersökning borde denna metod lämpa sig bättre för syftet än en kvalitativ.79 Däremot ska givetvis ödmjukhet finnas för det faktum att kvantitativa metoder har brister som kvalitativa på ett mer genomlysande sätt kan förklara. Ett inslag av kvalitativ metod av något slag skulle säkerligen stärka eventuella slutsatser som kan dras av denna studie då en enbart kvantitativ metod främst kan förklara generella fenomen och därför kan missa faktorer som påverkar individens val. Detta medför en medvetenhet om vad den kvantitativa metoden kan missa, men då denna studie främst syftar till att kunna bidra med något generellt över en längre tidsperiod anses det motiverat att välja en kvantitativ metod för studiens syfte.
𝑦 = ∝ +𝛽𝑥1 + 𝛽𝑥2 + 𝛽𝑥3 … 𝛽𝑥𝑛
Undersökningen kommer att behandla variablerna enligt ekvationen ovan. Den beroende variabeln som ska förklaras är i detta fall antalet anmälda bedrägeribrott, vilket är y. α kommer vara en konstant, d.v.s. där den tänkta räta linjen bryter y-axeln. 𝛽𝑥1 är den oberoende variabeln som antas förklara variationen i y, d.v.s. nivån av internetanvändande som antas förklara variationen i antalet anmälda bedrägeribrott. 𝛽x2 är internettillgången som också antas förklara variationen i antalet anmälda bedrägerier. 𝛽 x3, 𝛽 x4 osv är de
76 Ekengren & Hinnfors (2006) s. 33 77 Johannesen & Tufte (2010) s. 24 78 Eliasson. A (2013) s. 38 79 Eliasson. A (2013) s. 30
kontrollvariabler som kan tänkas påverka brottsligheten generellt men även bedrägeribrott specifikt.
Datainsamling och källkritik
Gällande material finns det en uppsjö av statistik vad gäller brottslighet på Brå:s hemsida där utförliga rapporter och undersökningar finns publicerade rörande hur brott av olika typer utvecklats. Därifrån kommer främst data kring brott hämtas då Brå är den myndighet med övergripande ansvar att tillhandahålla kriminalstatistik i Sverige.80
Brå är en myndighet som verkar för att brottsligheten minskar och tryggheten ökar i samhället. Det gör vi genom att ta fram fakta och sprida kunskap om brottslighet,
brottsförebyggande arbete och rättsväsendets reaktioner på brott.81
Ekobrottsmyndigheten kommer att användas som referenspunkt till den statistik som inhämtas då även de har mycket statistik tillgänglig, även om Brå har det främsta ansvaret i detta arbete.82
När det gäller statistik kring hur sociala och ekonomiska faktorer utvecklats, kommer inhämtningen ske från Statistiska Centralbyrån (SCB) där all tänkbar data finns tillgänglig.
Statistiska centralbyråns främsta uppgift är att förse kunder med statistik för beslutsfattande, debatt och forskning. Det gör vi i huvudsak på uppdrag av regeringen och
olika myndigheter, men vi har även kunder inom det privata näringslivet och bland forskare.83
Statistik gällande Sveriges ekonomiska situation har till stor del även hämtats från Ekonomifakta, vilket är en del av Svenskt Näringsliv och arbetar för att tillhandahålla statistik gällande företagande, jobb, skatter och annat av betydelse för samhällsekonomin. Ekonomifaktas statistik bygger på data från SCB, OECD och Eurostat.84 Den enda skillnaden gentemot SCB är att den statistiken därifrån som används i studien funnits mer lättillgänglig på Ekonomifaktas hemsida i den mån att den förekommit i rena siffror i ett excel ark utan andra inblandade, jämförande, variabler.
När det gäller giltigheten för denna statistik kan den rimligtvis antas giltig då 80 Brå:s hemsida – Om Brå. 81 Brå:s hemsida – Om Brå 82 Brå:s hemsida – Om Brå 83 SCB:s hemsida – Om SCB 84 Ekonomifakta – Om Ekonomifakta
