1(70) Självständigt arbete (30 hp)
Författare Program/Kurs
Johan Lenngren HOP
Handledare Antal ord: 19785
Lisa Ekman Beteckning Kurskod
Självständigt arbete mastersuppsats, krigsvetenskap
2HO013
VI GER ALDRIG UPP!….ELLER VARFÖR SKA VI KÄMPA? – En studie om medborgarnas drivkrafter för att ingå i samhällets motståndskraft
Sveriges säkerhetsstrategi baseras på en totalförsvarsprincip, vilket inom forskningen tillskrivits en nyliberalistisk styrmetod som skapar säkerhet genom att bygga ett resilient samhälle. Det resilienta samhället och totalförsvarsprincipen innebär att hela samhället involveras i skapandet av
motståndskraft gentemot hot. Utan medborgare som vill vara delaktiga i principen faller
säkerhetsstrategin. Etablerad forskning har svårt att koherent beskriva hur medborgare i ett land som Sverige ställer sig till totalförsvarsprincipen.
Genom en kvalitativ intervjustudie kan drivkrafter för att bidra till samhällets motståndskraft, i studien kallat medborgerlig motståndskraft, undersökas bland medborgare i totalförsvarets frivilligorganisationer. Medborgerlig motståndskraft utgör studiens teoretiska bidrag där
fenomenet undersöks genom lockelser för samhälleliga yrken samt viljan att ingå i samhälleliga sammanhang. Här har teorier om pro-samhälleliga beteenden respektive sociala rörelser tillsammans bildat ett teoretiskt ramverk.
Resultatet visar att frivilligmedlemmarnas drivkrafter för medborgerlig motståndskraft består av en inre altruism och ett rationellt sökande efter trygghet. Samtidigt påvisas kontextens betydelse för deras insikt för att engagera sig. Dessutom visar resultatet att flertalet av drivkrafterna
medborgarna har, härstammar eller stärks av behållningen frivilligmedlemmarna får av sin delaktighet. Sammanfattningsvis påvisar resultatet att trots Sveriges långa tid av fred och vald styrmetod finns det hög medborgerlig motståndskraft men det är avgörande att staten kultiverar denna potential om den ska komma samhället till nytta.
Studien bidrar till forskning om medborgarnas roll i det resilienta samhället samt forskning om motståndsrörelser, men också insikter om faktorer som bör kultiveras i skapandet av en
säkerhetsstrategi baserad på medborgerlig delaktighet i totalförsvaret. Nyckelord:
2(70)
Innehåll
1. INLEDNING ... 4 1.1. Problemformulering ... 4 1.2. Syfte ... 6 1.3. Frågeställning ... 7 1.4. Avgränsningar ... 7 1.4.1. Dimensioner ... 7 1.4.2. Försvarsvilja ... 7 1.5. Centrala begrepp ... 8 1.5.1. Samhällsnivåer ... 8 1.5.2. Motståndskraft ... 8 1.5.3. Medborgerlig motståndskraft ... 8 1.5.4. Motståndsrörelse ... 9 1.6. Disposition ... 9 2. FORSKNINGSÖVERSIKT ... 11 2.1. Inledning ... 112.2. Top-Down, Motståndskraft genom makronivåns styrning ... 11
2.3. Bottom-up perspektivet ... 13
2.3.1. Generella attityder och uppfattningar om motståndskraft ... 13
2.3.2. Drivkrafter bakom nationell och individuell resiliens och motståndskraft ... 13
2.3.3. Utövande av motståndskraft ... 15 2.4. Sammanfattning ... 17 3. TEORI ... 19 3.1. Inledning ... 19 3.2. Inre drivkrafter ... 19 3.3. Yttre drivkrafter ... 22
3.4. Teoriernas användning i studien ... 24
3.5. Teoridiskussion ... 25
3(70)
4.1. Vetenskaplig ansats ... 27
4.2. Forskningsdesign ... 28
4.2.1. Datainsamling och urvalsgrupper ... 28
4.2.2. Intervjuer ... 28
4.2.3. Analysmetod ... 30
4.3. Validitet, generaliserbarhet, reliabilitet ... 31
4.4. Etiska ställningstaganden och övervägande ... 32
4.5. Operationalisering ... 32 5. RESULTAT AV ANALYS ... 35 5.1. Tematiserat resultat ... 35 5.2. Inre drivkrafter ... 36 5.2.1. Altruism ... 36 5.2.2. Egennytta ... 41 5.3. Yttre drivkrafter ... 46 5.3.1. Gemensamma syften ... 46 5.3.2. Framtid ... 51 5.4. Sammanfattning av resultaten ... 57
6. DISKUSSION OCH SLUTSATSER ... 59
6.1. Studiens resultat och slutsatser ... 59
6.2. Metoddiskussion ... 61
6.3. Förslag på fortsatt forskning ... 62
6.4. Reflektion om implikationer för policy och doktrin ... 62
7. REFERENSER ... 64
BILAGA 1 INTERVJUGUIDE ... 68
Frågor ... 68
BILAGA 2 SAMMANSTÄLLNING RESPONDENTER ... 70
Medlemmar av frivilliga totalförsvarsorganisationer ... 70
4(70)
1. Inledning
”Medborgarnas försvarsvilja och samhällets krisberedskap är ett nationellt intresse och en grundläggande del av totalförsvaret och för den samlade motståndskraft som behövs för att möta hot mot Sverige.” Statsminister
Löfven:”Men säkerhetsarbete är en uppgift för hela samhället. Ett aktivt
deltagande från centrala, regionala och lokala myndigheter behövs, liksom även från enskilda individer, näringsliv och civilsamhälle.”1
I Sverige finns det cirka 400 000 medlemmar i frivilliga totalförsvarsorganisationer.2
Medlemmarna utgör exempel på aktiva medborgare som uppbär försvarsvilja bidragande till samhällets motståndskraft. Vad är det som driver dem att trots Sveriges historia med fred, demokrati och individuellt självbestämmande engagera sig i hela samhällets uppgift?
1.1. Problemformulering
Att skapa ett motståndskraftigt samhälle genom en allomfattande ansats, totalförsvar, kan beskrivas som att skapa ett resilient samhälle.3 Genom att involvera hela samhället förbereder staten samhället på att möta tänkbara men även icke förutsägbara hot.4 Ett resilient samhälle har en förmåga att absorbera en chock, anpassa sig och återgå till ett förändrat läge, men samtidigt bevara grundläggande mål och syften.5 Det kan alltså innebära att verksamhet tillsynes fortsätter som tidigare men också att staten kämpar för sin överlevnad med alla tillgängliga medel. Totalförsvar baserat på resiliens utgår ifrån en princip om ett holistiskt systemtänk där summan av enskilda beståndsdelar blir större än helheten.6 Om samhället lever upp till detta kan hög motståndskraft skapas.7 Samtidigt förutsätter det att samhällets alla
1 Regeringskansliet. Nationell säkerhetsstrategi, Stockholm 2017
2 MSB, Översyn av de frivilliga försvarsorganisationernas roll i totalförsvaret, Stockholm 2020 3 Berling Trine Villumsen, Petersen Karen Lund. Designing resilience for security in the Nordic region -
Implications for strategy i Nordic Societal Security: Convergence and Divergence., Larsson Sebastian, Rhinard Mark, (red), 131-153. Taylor and Francis, 2020.; Bourbeau, Philippe, and Caitlin Ryan. Resilience, Resistance, Infrapolitics and Enmeshment. European journal of international relations 24, no. 1 2018: 221–239.
4 Ibid.; Chandler David. Beyond neoliberalism: resilience, the new art of governing complexity, Resilience, 2:1,
2014: 47-63.
5 Bourbeau, Ryan 2018., Cavelty Myriam Dunn, Kaufmann Mareile, and Kristensen Kristian Søby. Resilience
and (in)security: Practices, Subjects, Temporalities. Security dialogue 46, no. 1 2015: 3–14.
6 Holling, C S. Resilience and Stability of Ecological Systems. Annual review of ecology and systematics 4, no. 1
(1973): 1–23.
7 Walker Brian, Holling C. S., Carpenter Stephen R., and Kinzig Ann. Resilience, Adaptability and
5(70) beståndsdelar, från medborgare till stat, accepterar totalförsvarstanken och inställer sig i systemet.
Totalförsvarsprincipen har tillskrivits ett nyliberalistiskt styrsätt innebärandes en ansvarsförskjutning av statens säkerhet till meso- och mikronivån, såsom företag,
organisationer och medborgare. Anledningarna kan vara såväl ideologiska som ekonomiska och kan exempelvis resultera i förväntningar på individuell mental och materiel
krisberedskap.8 Genom att medborgarna blir en del av säkerheten aktualiserar
ansvarsförskjutningen deras roll som avgörande i totalförsvaret. Inte minst då det utvidgade säkerhetsbegreppet och en allomfattande strategi även hanterar det diffusa gränslandet mellan fred och krig.9
Det finns en vetenskaplig debatt som belyser hur ansvarsförskjutningen medför att samhället förväntar sig medborgerligt deltagande i statliga säkerhetsutmaningar.10 Forskning visar att motståndskraften hos medborgarna oftast ökar som en följd av befolkningens utsatthet och upplevelse av antagonistiska hot. Detta kan yttra sig i sociala rörelser som på olika sätt uppvisar motstånd mot ett yttre hot.11 I studien ses medborgerlig motståndskraft som ett resultat av att medborgarna i olika sammanhang gemensamt engagerar sig och bidrar till samhällets motståndskraft. Att krävande kontext leder till högre motståndskraft stämmer överens med utgångspunkten i forskning om ett resilient samhälle.12 Samtidigt blir denna förklaring svårapplicerad på västerländska liberala välfärdsstater, där svåra förhållanden och utsatthet inte framstår som uppenbara förklaringsfaktorer. Den teoretiska förväntningen är således att motståndskraften på mikronivå i liberala välfärdsstater borde vara låg. Ändock påvisar flertalet opinionsundersökningar i Sverige, en typisk liberal välfärdsstat,13 en oväntat
8 Larsson, Oscar. The Connections Between Crisis and War Preparedness in Sweden. Security Dialogue. Vol. 1,
2020.; Larsson Oscar. Ansvarsförskjutning och liberal styrning i skapandet av krismedvetna medborgare.
Statsvetenskaplig tidskrift. Vol 121 Nr 4, 2019, 599-626.
9 Larsson 2019.
10 Jonathan Joseph. Resilience as embedded neoliberalism: a governmentality approach, Resilience, 1:1, 2013,
38-52.; Chandler 2014; Larsson 2019, 2020.
11 Reuven Gal. Social Resilience in Times of Protracted Crises: An Israeli Case Study. Armed forces and society
40, no. 3 2014: 452–475.; Cohen, Lewin. The Social Component of Resilience in the Islamic Republic of Iran: Utilizing Wartime Strategies to Solve Current Problems. Armed forces and society 46.4 2020: 595–617.; Ryan, Caitlin. Everyday Resilience as Resistance: Palestinian Women Practicing Sumud. International political
sociology 9.4 2015: 299–315.
12 Holling 1973.
13 I studien kategoriseras Sverige som en liberal välfärdsstat utifrån debatten om pågående ansvarsförskjutning
och totalförsvarsprincipen som en nyliberal styrmetod, jämför: Norge, Finland, Danmark, Tyskland etc. Se ex Larsson 2019, 2020.
6(70) hög medborglig motivation för att försvara landet.14 Trots medborgarnas centrala roll i
liberala välfärdsstater med säkerhetsstrategier baserade på totalförsvar finns det således en kunskapslucka i forskningen om hur motståndskraft förstås och yttras på mikronivå.15
Denna studie undersöker fenomenet motståndskraft ur ett mikroperspektiv i kontexten av en liberal välfärdsstat, Sverige. Genom att studera frivilliga medborgares drivkrafter för att utöva motståndskraft i samhälleliga sammanhang kan studiens resultat dels bidra till forskning om resiliens och nyliberal styrning, dels till forskning om motståndsrörelsers bildande i en kontext förbisedd i existerande forskning. Studiens empiriska och inomvetenskapliga bidrag stärks av egeninsamlad intervjudata som synliggör medborgarperspektivet i fallet Sverige.
Den svenska militärstrategin vilar på totalförsvaret och samhällets motståndskraft.16 Därför kan resultatet även bidra utomvetenskapligt genom att belysa medborgares incitament för att bidra till totalförsvaret. Generellt då stater vars säkerhets- och militärstrategier baserade på totalförsvar är beroende av koherens från stat till medborgare, men också specifikt då bildandet av motståndsrörelser kan stärka strategin genom att försvåra för en antagonist.17
1.2. Syfte
Syftet med studien är att utforska och öka förståelse för förekomsten och uttrycket av medborgerlig motståndskraft på mikronivå i en liberal välfärdsstat. Genom egeninsamlad intervjudata kan studien nyansera och fördjupa förståelse för medborgarens syn på och roll i skapandet av medborgerlig motståndskraft. Detta i kontexten av långvarig fred och ett relativt tryggt samhälle, där Sverige utgör ett unikt fall. På så vis bidrar studiens resultat till forskning om motståndskraft, resiliens och nyliberal ansvarsförskjutning i västerländska välfärdsstater, men vidgar också rådande perspektiv inom forskning om motståndsrörelser. Studien nyttjar ett konceptuellt synsätt där medborgerlig motståndskraft belyser förhållandet mellan mikro- meso- och makronivå, det vill säga medborgaren och samhället.
14 MSB. OPINIONER 2018: Allmänhetens syn på samhällsskydd, beredskap, säkerhetspolitik och försvar.
MSB1328, Stockholm, 2018.; FOI-R--4771—SE Christoffer Wedebrand, Allmänheten och totalförsvaret:
resultat från en enkät utskickat hösten 2018. Stockholm, FOI, 2019.
15 Larsson 2020.
16 Ds2017:66, Motståndskraft, - Inriktning av totalförsvaret och utformning av det civila försvaret 2021-2025.;
Ds2019:8, Värnkraft - Inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021-2025.; Regeringskansliet, 2017.
7(70)
1.3. Frågeställning
Hur framträder drivkrafter för medborgerlig motståndskraft hos svenska frivilliga medborgare?
1.4. Avgränsningar
1.4.1. Dimensioner
Genom intervjuer med medborgare engagerade i totalförsvarets frivilligorganisationer undersöker studien drivkrafter på mikronivå. Tidigare forskning och teorier påvisar att drivkrafter på lägsta nivå kan stärka motståndskraft på övriga nivåer. För att uppnå motståndskraft genom organiserade rörelser som motståndsrörelser krävs en rad
sammanhängande faktorer såsom; fysiska, geografiska eller tidsmässiga förutsättningar. Studien behandlar inte dessa förutsättningar utan avgränsas till medborgerliga drivkrafter för skapandet av motståndskraft.
1.4.2. Försvarsvilja
Historiskt har begreppet försvarsvilja använts för att beteckna medborgarnas vilja att deltaga i försvaret av landet. Begreppet är dock omstritt, både i hur det förhåller sig till närliggande begrepp som exempelvis motståndsanda, motståndsvilja eller försvarsdisposition. Det finns även utmaningar med att mäta ett beteende som är kontextuellt beroende av en tydlig
definition av krig.18 Försvarsvilja mäts ofta med slutna frågor kopplade till väpnat angrepp.19 Utifrån debatten om totalförsvar och nyliberalistisk styrning kan försvarsvilja som mätpunkt bli problematiskt, då gränsen mellan fred, kris och krig har blivit svårare att definiera och medborgarens tillskrivna ansvar ökar i den politiska kontexten av resiliens. Problematiken med begreppet Försvarsvilja medför att denna studie fokuserar på motståndskraft,
försvarsvilja kan underbygga motståndskraft men är för snävt för att omhänderta studiens fokus.
18 Modéer, Björn. DEFINITIONER AV BEGREPPET FÖRSVARSVILJA – Några kritiska kommentarer,
Stockholm: Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar 1974.
19 MSB 2018, FOI-R--4771—SE, och WVS 2017-2021 WORLD VALUES SURVEY WAVE 7 MASTER SURVEY
8(70)
1.5. Centrala begrepp
1.5.1. Samhällsnivåer
Makronivå avser den övergripande samhälleliga nivån och generella fenomen som påverkar
hela samhället. Med mesonivå avses grupper av medborgare i samhälleliga sammanhang. Sammanhangen kan vara frivilligt och spontant organiserade, men även mer formella och institutionaliserade. Mesonivå kan ses som den nivå som överbryggar mikro och makronivån då den sätter medborgarna i ett samhälleligt sammanhang. Med mikronivå avses i studien den lägsta samhälleliga nivån, där medborgaren är i fokus.20
1.5.2. Motståndskraft
Definitionen av ”motståndskraft” varierar, med en spännvidd mellan ”förmåga att göra
motstånd” till ”förmåga att stå emot”.21 Motståndskraft översätts ibland till engelskans
resistance men också resilience.22 I Sverige har motståndskraft relaterats till det civila försvarets kapacitet i totalförsvaret men även för hela totalförsvaret.23 Studien betraktar motståndskraft som främst något det civila försvaret uppbär, men med ett tydligt samband till det militära försvaret i ett samspel mellan civilt och militärt försvar. Den ena klarar sig inte utan den andra då ett motståndskraftigt samhälle underbyggs av olika delar på alla nivåer i samhället.24
1.5.3. Medborgerlig motståndskraft
Ett motståndskraftigt samhälle kräver koherens mellan dess nivåer och samhället består av sina medborgare som interagerar i olika sammanhang.25 Studiens problemformulering tar avstamp i en nyliberalistisk ansvarsförskjutning där säkerhetsstrategin förutsätter medborgare som är delaktiga i samhällets motståndskraft.26 Delaktiga medborgare kräver drivkrafter för att bidra till samhället i kris, krig och i gränslandet däremellan, men också viljan att ingå i samhälleliga sammanhang, såsom en frivilligorganisation. Detta ser studien som
20 Bergström, Johan, and Sidney W. A Dekker. “Bridging the Macro and the Micro by Considering the Meso:
Reflections on the Fractal Nature of Resilience.” Ecology and society 19, no. 4 2014: 22–.
21 Svenska Akademiens ordbok (SAOB) och Svensk Ordbok (SO) Motståndskraft,
https://svenska.se/tre/?sok=motst%C3%A5ndskraft&pz=1 (Läst 2021-02-23)
22 Bab.la länkad via Lunds Universitet ”Motståndskraft”
https://sv.bab.la/lexikon/svensk-engelsk/motst%C3%A5ndskraft (Läst 2021-02-23)
23 FOI-R-4769-SE Jonsson Daniel K (red.) Civilt Försvar i Gråzon, FOI, Stockholm, 2019. 24 Ibid.
25 Ibid.
26 Bergström, Johan. An Archaeology of Societal Resilience. Safety science 110. 2018: 31–38., Larsson 2019,
9(70) ”Medborgerlig motståndskraft”. Denna skiljer sig mot enbart motståndskraft på mikronivå som kan avgränsas till att individen har hemberedskap,27 men inget incitament för att delta i samhälleliga sammanhang. Medborgerlig motståndskraft är möjligheten för en allomfattande säkerhetsstrategi att luta sig på delaktiga medborgare i nationens motstånd mot en antagonist. Sådant motstånd kan, som forskningsöversikten belyser, yttra sig i att det bildas olika former av motståndsrörelser.
Figur 1 Principiell bild, nivåer och studiens fokus
1.5.4. Motståndsrörelse
I studien avses med motståndsrörelse alla former av sociala rörelser som i någon kontext kämpar för sitt samhälle, såväl väpnat som oväpnat. Dessa tillhör inte formellt staten, men kan ha informella kopplingar till staten.28
1.6. Disposition
Inledningskapitlet har presenterat studiens problemformulering, syfte, frågeställning, avgränsningar och centrala begrepp. Kapitel två(2) belyser olika perspektiv av tidigare forskning om medborgerlig motståndskraft i syfte att förankra och förtydliga studiens forskningsbidrag. I tredje(3) kapitlet behandlas studiens teori och centrala teoretiska indikatorer. Fjärde(4) kapitlet redovisar val av metod och operationalisering av studiens teorier. I kapitel fem(5) redovisas resultatet av genomförd Template Analysis på intervjudatan
27 72h förberedelser för egen överlevnad, se: MSB, Om krisen eller kriget kommer, Stockholm 2018.
28 Krause, Peter. Rebel Power: Why National Movements Compete, Fight, and Win. Ithaca: Cornell University
10(70) i förhållande till studiens teoretiska utgångspunkter. Kapitlet avslutas med en summering som utgör svar på forskningsfrågan. I kapitel sex(6) lyfts resultatet i relation till tidigare forskning och identifierade forskningsluckor, samt att det förs en diskussion om metodval och
genomförande. Här framgår studiens slutsatser, inomvetenskapliga bidrag och utomvetenskaplig relevans samt att det ges förslag på vidare forskning.
11(70)
2. Forskningsöversikt
2.1. Inledning
Forskningsöversiktens syfte är att påvisa viktiga vetenskapliga bidrag som behandlar medborgerlig motståndskraft. Studien påvisar problematiken en allomfattande ansats får för relationen stat – medborgare vilket aktualiserar behovet av medborgare delaktiga i
totalförsvaret. Forskningsöversikten har därför två huvudsakliga teman. Det första temat utgörs av makronivån och ett ”top-down” perspektiv. Här påvisas hur en nyliberalistisk styrmetod präglad av resiliens påverkar medborgarna. I det andra temat behandlas fenomenet motståndskraft från en mikro- eller gräsrotsnivå, ett så kallat ”bottom-up” perspektiv. Här belyses dels forskning som pekar på medborgerliga attityder för att deltaga i statens målsättningar men också hur människors samlade vilja sammanfaller med samhället målsättningar som en nationell resiliens. Slutligen belyses praktiskt utövande av
motståndskraft yttrandes av medborgare i motståndsrörelser, inklusive dess drivkrafter.
2.2. Top-Down, Motståndskraft genom makronivåns styrning
Flertalet forskare belyser hur en allomfattande ansats, som totalförsvarsprincipen, bygger motståndskraft genom att förbereda staten på oförutsägbarheter. Den grundläggande tanken är att skapa ett resilient samhälle som kan hantera en chock genom att absorbera en sådan. Genom anpassning kan samhället återhämta och återinta ett läge som liknar det ursprungliga och fortsatt bevarar samhällets grundläggande mål. Motståndskraft skapas utifrån två
huvudsakliga grunder. Dels att hela samhället har ett ansvar för säkerheten och att antalet oskyddade sårbarheter därmed minskas. Dels att såväl makro- som mikronivå har samsyn på övergripande mål, samt är beredda att anpassa sig för att bevara dessa mål.29 En motsats till den resilienta allomfattande ansatsen är total robusthet där staten ansvarar för ett
ogenomträngligt försvar där samhälle och medborgare kan leva utan egenskydd. Den
resilienta ansatsen ges varierande förklaringsgrunder och resultat. Ofta beskrivs ansatsen som en följd av nyliberalistiska styrformer där medborgarens frihet står i fokus, vilket samtidigt påverkar medborgarnas ansvar.30 Kritiska forskare menar att styrsättet riskerar att självdö eftersom det logiskt borde leda till att statens mål undergrävs av subjektiva intressen på
29 Bergström 2018.; Bourbeau Philippe. Resiliencism: premises and promises in securitisation research,
Resilience, 1:1, 2013: 3-17.; Chandler 2014; Larsson 2020.
12(70) mikronivå.31 Chandler menar att när fler områden i samhället blir till säkerhetsintressen sker en socialisering av samhällssäkerheten, vilket förklarar ett ökat ansvar, men också innebär minskad frihet för medborgaren.32
Det finns dock motargument mot risken för subjektiva intressen och minskad medborgerlig frihet, exempelvis pekar Bergström på Sveriges tradition av decentraliserat styre och
samtidigt fria medborgare. Här är snarare närvaron av fria medborgare något som ställer krav på decentraliserat styre för att kunna hantera akuta händelser. Bergström framhåller en mer accepterande bild av resiliens som självklart i dagens samhälle då nutida säkerhetsproblem kräver en allomfattande säkerhetsstrategi. I Sverige har myndigheter genom att medvetengöra medborgarna om krisberedskap skapat motståndskraft. Hans främsta farhåga är snarast
kopplad till hur medborgaren utsätts för risk när denne ingår i det gemensamma skyddet av landet. Även Larsson påtalar det naturliga i förhållandet mellan en allomfattande ansats och resiliens. Han lyfter fram ett problemområde i kölvattnet av återgången till totalförsvar i Sverige. En lång period av nedskärning och decentralisering av säkerheten följt av återgång till totalförsvar ger ett förhållande med orimliga förväntningar på medborgarna. Staten står utan tillräcklig kapacitet för säkerhet samtidigt som dagens hotbild gör det svårare att definiera skillnader mellan fred, kris och krig. Med svårdefinierade konfliktnivåer kommer statens förväntningar på medborgarens motståndskraft och aktiva handlingar inte skilja sig mellan konfliktlägena.33
Kritik som kan riktas mot säkerhetsforskning om resiliens och styrmetoder är att den
innehåller tendenser av politiska uppfattningar.34 För denna studie är det av lägre betydelse då totalförsvarstanken är faktum i studiens fall. Det har också framförts kritik om att resiliens blivit ett modeord och att dess användning inom säkerhetsstudier är relativt nytt.35 Samtidigt kan begreppet ses som välbeprövat inom andra forskningsområden vilket stärker dess trovärdighet.36
31 Chandler, David. Resilience and the Autotelic Subject: Toward a Critique of the Societalization of Security.
International political sociology 7, no. 2 2013: 210–226.; Joseph 2013.
32 Chandler 2014. 33 Larsson 2020. 34 Joseph 2013.
35 Cavelty et al. 2015; Joseph 2013. 36 Bergström 2018.
13(70)
2.3. Bottom-up perspektivet
2.3.1. Generella attityder och uppfattningar om motståndskraft
Det finns flertalet opinionsundersökningar som mäter medborgares attityder och syn på frågor om säkerhet, försvar, institutioner, samhällsansvar, medborgaransvar etc.37 Dessa visar utifrån ett generellt plan bland annat att medborgare i Sverige har högt förtroende för institutioner och hög försvarsvilja. Samtidigt visar undersökningarna att en majoritet känner sig säkra och att tron och rädsla för en närstående väpnad konflikt är låg. Svenskar har generellt högt förtroende för offentliga institutioners förmåga och skulle i en kris eller krig förlita sig på offentliga institutioner för information och hjälp till den enskilde medborgaren.38 Sverige och övriga nordiska länderna skiljer sig på vissa punkter i jämförelse med andra demokratiska stater exempelvis genom att försvarsviljan är hög trots låg farhåga för militära hot. Det finns hypoteser om att detta kan bero på viljan att bevara ett samhälle med hög frihet.39 Samtidigt håller inte den förklaring i relation till flera andra västerländska demokratier där friheten upplevs som relativt stor, men försvarsviljan är betydligt lägre. Stor medborgerlig frihet brukar också kopplas samman med hög grad av demokrati. Ökad demokrati har också påvisats leda till lägre försvarsvilja, vilket då borde motsäga tidigare påståenden om de nordiska länderna.40 Det är således svårt att med generella undersökningar på makronivå erhålla förklaringar om förhållanden och drivkrafter på mikronivå till samhällets
motståndskraft, speciellt i kontexten av liberala välfärdsstater i fred.
2.3.2. Drivkrafter bakom nationell och individuell resiliens och motståndskraft Inom forskning om resiliens som ett styrsätt men också nationell egenskap och samtidigt medborgerligt fenomen finns det ett flertal perspektiv. Även om perspektiven belyser statens styrsätt sätter de ändå medborgarna i fokus.
Utifrån teorier om resiliens på olika nivåer utgår Walklate et al. från att det finns ett
sammanhang mellan mänskliga och samhälleliga egenskaper avseende motståndskraft. Från individnivå till familj, kommunal, institutionell, nationell och global nivå. På individnivån utgår de från hur människor hanterar trauman genom resiliens som en förmåga till anpassning.
37 FOI-R-4769-SE; MSB 2018; WVS 2020. 38 FOI-R--4771—SE.
39 Inglehart Ronald F, Bi Puranen, and Christian Welzel. Declining Willingness to Fight for One’s Country: The
Individual-Level Basis of the Long Peace. Journal of peace research 52.4 2015: 418–434.
40 Kim, Nam Kyu. Territorial Disputes and Individual Willingness to Fight. Journal of peace research 57. No.3,
14(70) Denna forskning lutar sig delvis på psykologi och exempelvis individens förhållande till familj och samhälle. Samtidigt sätter Walklate et al. individens resiliens i ett medborgerligt sammanhang och i relation till övriga samhälleliga nivåer. Därmed påvisas hur samhälleliga mål som sammanfaller på flera nivåer kan ses underbygga olika typer av resiliens.
Motståndskraft skapas genom aktiva medborgare som fortsätter sträva efter samhälleliga mål, då dessa gynnar egen överlevnad. Denna typ av motståndskraft är i huvudsak kopplad mot personliga överlevnadsinstinkter snarare än drivkrafter betingade av ett sammanhang.41
En något bredare ansats tar Bourbeau och Ryan som utgår ifrån hur socioekologiska system uppvisar resiliens och påvisar medborgarens roll i den kontext som samhället utgör.42 Följden blir att medborgarna uppvisar motståndskraft gentemot en förändring av rådande situation. Maktutövning från en ockupationsmakt bemöter medborgarna genom anpassning och fortsatt strävan mot samhällets gemensamma mål. Genom att belysa flertalet studier om civilt
motstånd påvisas hur motståndskraft underbyggs på mikronivå av resilienta medborgare. Författarna påvisar också hur samhällets motståndskraft på nivåer ovanför mikronivån är beroende av anpassningsförmåga. Detta eftersom hoten är föränderliga och att civila som ingår i en motståndsrörelse har mindre våldskapital än en statlig aktör. Flexibilitet blir därför nödvändigt för dessa rörelsers möjlighet att uppbära långsiktig motståndskraft. Författarna illustrerar sin tes med palestiniernas kamp mot Israel och att ständig anpassning skapar den palestinska nationella frihetsrörelsens motståndskraft.43 Studien belyser däremot inga bestående förklaringsfaktorer i form av drivkrafter utan menar att anpassning ger motståndskraft.
Positionerad mellan Walklate et al. och Bourbeau och Ryan återfinns en studie om nationell resiliens. Här definierar Canetti et al. en nations motståndskraft som dess grad av resiliens, vilken är beroende av medborgarnas patriotism, förtroende för institutioner, framtidsanda och social integration. Då framträder ett tydligare sammanhang mellan medborgarens uppfattning, drivkrafter på mikronivå och samhällets makronivå.44 Artikeln jämför USA och Israel som två
41 Walklate, Sandra, Ross McGarry, and Gabe Mythen. Searching for Resilience: A Conceptual Excavation.
Armed forces and society 40.3 2014: 408–427.
42 Bourbeau, Ryan. 2018. 43 Ibid.
44 Canetti Daphna, Waismel-Manor Israel, Cohen Naor, and Rapaport Carmit. What Does National Resilience
Mean in a Democracy? Evidence from the United States and Israel. Armed forces and society 40, no. 3 2014: 504–520.
15(70) demokratier präglade av yttre hotbilder, där hotbild utgör en korrelerande faktor för graden av resiliens. Artikelns sätt att påvisa sammanhang mellan medborgarens hotuppfattning,
personliga drivkrafter och samhällelig motståndskraft är intressant för denna studie. Dock kan resultatet vara svåröversatt till det fall Sverige representerar framförallt avseende kontext.
De tre perspektiven ovan framhäver vissa skillnader; hur individuella egenskaper i
förhållandet till samhället som en social kontext bidrar till motståndskraft,45 hur individens roll i ett system underbygger motståndsrörelser fortlevnad,46 samt hur individuell
hotuppfattning skapar medborgerliga drivkrafter att hänge sig till samhälleliga mål.47
Även detta perspektiv stärker tidigare belyst kritik om att området är brett och relativt nytt vilket här visar sig i dels resultat som är för specifika och svårgeneraliserade. Dels resultat av sådan övergripande karaktär att de inte synliggör mänskliga drivkrafter bakom skapandet av resiliens och motståndskraft.
2.3.3. Utövande av motståndskraft
Ur perspektivet bottom-up och förekomsten av medborgares vilja att kämpa för landet kan forskning om motståndsrörelser belysas. Fältet är brett och berör både civilt passivt motstånd och olika former av fristående väpnade grupper.
Flertalet forskare påvisar ur ett statligt perspektiv förklaringsfaktorer för att motståndsgrupper bildas. Forskningen tar huvudsakligen avstamp i logiken att en krigförande stat lutar sig på grupper av medborgaren för att stärka statens möjlighet att styra och utöva våld.48 Peic påvisar bland annat hur dessa grupper baseras på en självförsvarstanke av sitt lokala samhälle,
drivkrafterna kan vara såväl frivilliga som påtvingade.49 Mazzei menar att grunden kan vara att samhällets styrande elit upplever interna hot mot rådande ordning och därmed mobiliserar
45 Walklate et al. 2014. 46 Bourbeau, Ryan 2018. 47 Canetti et al. 2014.
48 Peic Goran Civilian Defense Forces, State Capacity, and Government Victory in Counterinsurgency Wars,
Studies in Conflict & Terrorism, 37:2, 2014: 162-184.; Jentzsch Corinna. Auxiliary Armed Forces and
Innovations in Security Governance in Mozambique’s Civil War, Civil Wars, 19:3, 2017: 325-347.; Estancona Chelsea, Bird Lucia, Hinkkainen Kaisa & Bapat Navin. Civilian self-defense militias in civil war, International
Interactions, 45:2, 2019: 215-266.
16(70) väpnade grupper.50 Perspektiven belyser visserligen betydelsen av medborgares upplevelser för drivkrafterna. Samtidigt utgår det från en existerande samhällelig mesonivå, där staten kan använda olika resurser för att mobilisera medborgare på mikronivå.51 Även Schneckner utgår ifrån medborgarnas vilja att bevara rådande läge men lägger istället fokus på hur statligt accepterade grupper erhåller våldslegitimitet. Schneckner belyser medborgarnas drivkrafter utifrån viljan att försvara rådande samhälle, men samtidigt är möjligheten starkt beroende av en statlig acceptans för irreguljära gruppers våldsutövande vilkas metoder kan ifrågasättas folkrättsligt.52
Gemensamt för forskning om motståndsrörelser är att den främst studerar relativt instabila regioner och i regel inbördeskrig. Primärt fokus hamnar således inte på drivkrafter hos medborgarna utan i första hand varför en krigförande aktör använder sig av dessa rörelser. Clayton och Thomson belyser denna forskningslucka i en studie av motståndsrörelser i Irak. Studien belyser vikten av klannätverk och tillhörighet, men samtidigt att drivkrafterna bakom anslutning eller avhopp till motståndsrörelser är svåra att härleda.53 I en studie av
inbördeskriget i Nepal påvisar däremot Gilligan et al. hur medborgares drivkrafter för prosociala beteenden ökar i våldspåverkade samhällen. Förekomsten av altruistiska handlingar och engagemang i samhälleliga organisationer ökar i närvaron av konflikter. Samtidigt riktas engagemanget i huvudsak till det närmsta samhället medan förhållandet till staten kan försämras.54
Mironova och Whitt samt Käihkö belyser en nutida händelse som påvisar medborgarnas engagemang genom bildandet av motståndsrörelser i konflikten i Ukraina.55 Ukrainska frivilligförband påvisar ett samband mellan tidigare politisk aktivitet och bildandet av frivilligförband. Genom teorier om sociala rörelser belyses individuella drivkrafter som
50 Mazzei, Julie. Death Squads or Self-Defense Forces?: How Paramilitary Groups Emerge and Challenge
Democracy in Latin America. Chapel Hill: The University of North Carolina Press, 2009, ss.203-218
51 Peic 2014.
52 Schneckener Ulrich. Militias and the Politics of Legitimacy, Small Wars & Insurgencies, 28:4-5, 2017:
799-816.
53 Clayton Govinda & Thomson Andrew. The Enemy of My Enemy is My Friend … The Dynamics of
Self-Defense Forces in Irregular War: The Case of the Sons of Iraq, Studies in Conflict & Terrorism, 37:11, 2014: 920-935.
54 Gilligan Michael J., Pasquale Benjamin J., and Samii Cyrus. Civil War and Social Cohesion: Lab-in-the-Field
Evidence from Nepal. American journal of political science 58, no. 3 2014: 604–619.
55 Mironova Vera, Whitt Sam. Mobilizing Civilians into High-Risk Forms of Violent Collective Action. Journal
of peace research 57.3 2020: 391–405.; Käihkö Ilmari. A nation-in-the-making, in arms: control of force,
17(70) patriotism, riskacceptans, framtidstro, känsla av tillhörighet och självuppfyllelse.56
Gemensamma syften leder till sammanhållning över socioekonomiska och etniska skillnader, kampen mot en gemensam fiende blir central.57 Även Johnsons belyser sådana drivkrafter, men påvisar samtidigt behovet av ytterligare förklaringsfaktorer i en jämförelse av
motståndsrörelser i andra världskrigets Litauen och Moldavien.58 Trots att ländernas befolkning upplevde motsvarande förtryck var det endast i Litauen motståndsrörelser
bildades. Detta förklaras dels med fysiska förutsättningar såsom utrustning och geografi, dels institutionella förutsättningar såsom betydelsen av existerande organisationer och förtroendet för dessa. Slutsatsen är att där det fanns organisatorisk kapacitet och geografiska
förutsättningar utvecklades sociala rörelser till motståndsrörelser.59
Ett problem med forskning om motståndsrörelser och dess uppkomst är att fenomenet oftast utgår från en befintlig händelse som grund för drivkrafterna, främst under rådande
konfliktförhållanden.
2.4. Sammanfattning
Forskningsöversikten påvisar luckor i forskningen om motståndskraft i en stat där
säkerhetsstrategin är baserad på totalförsvar. Utifrån ett makroperspektiv och forskning om resilienta styrmetoder påvisas betydelsen av medborgerlig delaktighet, samtidigt har perspektivet svårt att undersöka delaktighet ur ett medborgarperspektiv.60 Larsson belyser problemet som andra också implicit styrker.61 Även forskning som utgår från ett generellt makroperspektiv och opinionsundersökningar får svårt att belysa specifika drivkrafter på mikronivå.62 Dessutom framkommer det i dessa motsägelser mot säkerhetsforskning om resiliens och medborgares minskade frihet. Genom att flytta ner perspektivet och se mer till medborgarna som resilienta och underbyggande av motståndskraft har vissa försökt belysa medborgarnas roll.63 Men även denna forskning möts av motsägelser av de
opinionsundersökningar som visar hög försvarsvilja i länder med låg upplevd hotbild.
56 Mironova, Whitt 2020. 57 Ibid.; Käihkö 2018.
58 Johnson, Carter. From Resistance Movement to Civil War: Why Violence Escalated in Lithuania but Not in
Moldova During Soviet Annexation (1944-1952). Europe-Asia studies 72, no. 7 2020: 1232–1256.
59 Johnson 2020.
60 Bergström 2018; Bourbeau 2013; Chandler 2014; Joseph 2013; Larsson 2020. 61 Bergström 2018; Joseph 2013; Larsson 2020.
62 Inglehart 2015; Kim 2020.
18(70) Dessutom är forskningen om resilienta medborgare antingen snäv och missar sammanhanget medborgare – samhälle eller alltför fallspecifik och belyser förklaringsfaktorer som är svåra att applicera på liberala välfärdsstater. Forskning om olika typer av motståndsrörelser belyser praktiska exempel på medborgerligt engagemang. Dock oftast utifrån ett efterhandsperspektiv i konfliktländer och sällan utifrån västerländska stater med nyliberala styrmetoder.
Denna studie bidrar till rådande forskning genom att belysa medborgerlig motståndskraft i Sverige. Bidraget är relevant då Sverige, utifrån styrmetod för säkerhetsstrategin, utgör ett fall av en liberal välfärdsstat med en allomfattande strategi som förskjuter ansvar till
medborgarna. Brister i säkerhetsforskning om resiliens och opinionsundersökningsbaserad forskning bristande förmåga att belysa mikronivån gör medborgarperspektivet intressant att studera. Dessutom stärks relevansen av de motsägelser som finns mellan olika
forskningsområden avseende exempelvis frihet, kontext och medborgares uppfattning. Genom att undersöka medborgares drivkrafter för att organiserat ägna sig åt samhälleliga handlingar, kan motståndskraft belysas utifrån mikroperspektivet. Resultatet kan stärka eller undergräva vissa forskares argument om frihet, ansvar eller risker. Detta breddar forskning om
säkerhetsstrategier och resiliens, samt tillför nya perspektiv till forskning om drivkrafter för motståndsrörelser.
Samtliga belysta områden pekar implicit eller explicit på individuella drivkrafter. I forskning om motståndsrörelser framträder personliga drivkrafter, såsom altruism, känsla för det lokala samhället och vikten av att skydda ett rådande tillstånd.64 I forskning om resiliens,65 resilienta medborgare66 och opinionsundersökningar67 belyses kontexten som påverkande. Detta
bekräftar även forskning om motståndsrörelser i hur människor tolkar kontexten när de gör olika val.68 Det finns således ett tydligt forskningsbehov av att utforska medborgerlig motståndskraft utifrån inre personliga drivkrafter, såväl som för individen mer kontextuellt uppkomna drivkrafter.
64 Clayton, Thomson 2014; Gilligan et al. 2014; Johnson 2020; Mirinova, Whitt 2020; Schneckner 2017. 65 Bergström 2018; Bourbeau 2013; Chandler 2014; Joseph 2013; Larsson 2020.
66 Bourbeau & Ryan 2018; Cavelty et al. 2015; Walklate et al. 2014. 67 Inglehart 2015; Kim 2020.
68 Clayton, Thomson 2014; Gilligan et al. 2014; Johnson 2020; Mirinova, Whitt 2020; Schneckner 2017; Käihkö
19(70)
3. Teori
3.1. Inledning
Teori utgör ett hjälpmedel för att förstå olika företeelser vilket inom samhällsvetenskapen framförallt innefattar sociala fenomen,69 där krigsvetenskap främst handlar om att styra, skapa och använda militär makt. Studien teorikonsumerar för att förstå vad undersökt fenomen består av och kunna tolka samt kategorisera medborgarnas drivkrafter. Utifrån
forskningsöversiktens sammanfattning skapas ett tematiserat ramverk utifrån två
huvudsakliga teoriområden som belyser inre personliga drivkrafter och yttre kontextuella drivkrafter. Inre drivkrafter är individuellt betonade och handlar om osjälviska och själviska val en individ gör, ofta utifrån personliga värderingar. Här lutar sig studien på Taylor et als. teori om pro-samhälleliga beteenden.70 Yttre drivkrafter handlar om individens val utifrån hur denne tolkar en kontext och ser möjlighet med att åstadkomma något tillsammans med andra. Detta område utgår ifrån Sidney Tarrows teori om sociala rörelser.71
3.2. Inre drivkrafter
Att ingå i ett samhälleligt sammanhang för att bidra till nationellt försvar kan jämföras med personliga lockelser för samhällsyrken, ibland specifikt såsom den militära professionen. Ofta är valet av att ingå i dessa sammanhang förenade med en acceptans att åsidosätta egna
vinningar till förmån för en medmänniska, en grupp eller ett samhälle. Men syftet kan också vara den egna personen. I ett samhälleligt sammanhang framstår valen som altruistiska och pro-samhälleliga om de tjänar samhället.72 Modellen som nyttjas innefattar etablerade teorier om drivkrafter både till generella samhällsyrken och militära professionen. Därmed
omhändertas fokus på ett fenomen inom totalförsvaret.
Ett sätt att kategorisera lockelser till högriskyrken som det militära är att se till Moskos modell för institutionella (Institutional) eller yrkesmässiga (Occupational) lockelser
69 Bryman Alan. Samhällsvetenskapliga metoder, Uppl 3. Stockholm, Liber, 2016, s.22.
70 Taylor Jami K., Clerkin Richard M., Ngaruiya Katherine M., and Velez Anne-Lise Knox. An Exploratory
Study of Public Service Motivation and the Institutional–Occupational Model of the Military. Armed forces and
society 41, no. 1 2015: 142–162.
71 Tarrow Sidney G, Power in movement – Social Movements and Contineus Politics, Cambridge, Cambridge
University Press, 2011.
72 Perry James L., and Wise Lois Recascino. The Motivational Bases of Public Service. Public administration
review 50, no. 3 1990: 367–373.; Moskos, Charles C. From Institution to Occupation: Trends in Military
20(70) modellen). Institutionella lockelser, utgår ifrån att personlig behållning kretsar kring normer, social tillhörighet eller känslan av kall. Yrkesmässiga lockelser, handlar istället om monetära värden såsom ersättning i lön i förhållande till kompetens och anställningsavtal. Mer likt ett traditionellt arbetsgivar-anställd förhållande. När individen motiveras av institutionella lockelser ökar sannolikheten att samhälleliga syften går före enskilda intressen.73
Public Service Motivation modellen (PSM) belyser vad som motiverar människor till
generella samhällsyrken.74 Genom att beskriva olika motiv underbyggda av olika dimensioner kan PSM-modellen förklara hur både enskilda behov och samhälleliga intressen kan bejakas. Modellen beskriver tre typer av motiv för att deltaga i samhälleliga intressen: rationella,
emotionella och normativa. Ofta förekommer samtliga motiv i olika grad hos de som uppvisar
samhälleligt engagemang.75
PSM-modellens motiv har hävdats ha en koppling till I/O-modellens institutionella
dimensioner. Taylor et al. påvisar likheter i vad som lockar individer till militära yrken och samhälleliga yrken. För PSM-modellen utgår de från dennes fyra dimensioner: delaktighet,
medkänsla, hängivenhet och självuppoffring. I/O-modellen strukturerar de i tre
motivationstyper med underliggande dimensioner; normativa – plikt, ära, nationen, emotionella – patriotism, kåranda, krigarsjäl samt logiska – självuppfyllelse, monetär
vinning. För studiet av motståndskraft är sammanföringen av PSM- och I/O-modellen
motiverad då den breddar I/O-modellen som huvudsakligen är utrerad gentemot militära yrket. Men sammanföringen belyser också lockelser till säkerhetsyrken som PSM-modellen förbiser. Därmed skapas förutsättningar att förstå drivkrafter för medborgare att söka sig till verksamheter som kan bygga motståndskraft genom samhälleliga funktioner, Försvarsmakten, frivilligrörelser eller motståndsrörelser som ett resultat av sociala rörelser.76
73 Moskos, 1977. 74 Perry, Wise 1990. 75 Ibid.
76 Ibid.; Perry James L. Measuring Public Service Motivation: An Assessment of Construct Reliability and
21(70)
Figur 2 I/O-PSM-modellerna. I/O=grått PSM=vitt
Dimensionen självuppoffring i PSM-modellen, är inte explicit kopplad till ett enskilt motiv utan en individs allmänna acceptans av egna förluster till förmån för andra eller annat. Dimensionen har en tyngdpunkt mot emotionella och normativa motiv. En person kan exempelvis tänka sig personliga förluster, i medmänskliga eller samhälleliga syften.77
Självuppfyllelse och monetära värden ger logiska motiv som till del utgör ett
motsatsförhållande till övriga dimensioner, motiven har visserligen likheter med rationella men karaktären är mer självcentrerad. Logiska motiv pekar på strävan efter äventyr, intryck eller arbetslivserfarenhet, men också att säkerställa inkomst.78 Då PSM-modellen har en självuppoffrande och altruistisk grund återfinns inte dessa motiv i Taylor et als modell, men de omhändertas i denna studie i syfte att beskriva och förstå drivkrafterna framför att mäta graden av sannolikhet för samhälleligt engagemang.
Rationella motiv handlar om nyttomaximering och kan visa sig som delaktighet genom att
söka sig till sammanhang där det finns möjlighet att påverka, exempelvis politik eller föreningar där beslut fattas. Även om individen strävar efter personlig nyttomaximering blir resultatet en samhällelig handling eftersom det kommer samhället till nytta. Personlig tillfredsställelse i form av trygghet genom grupptillhörighet faller inom detta motiv. Likaså strävan efter grupptillhörighet om detta ökar påverkansmöjligheten, då kollektivet är starkare men också genom att forma andra människor och därmed påverka.79
Emotionella motiv avser vilja att bidra till samhället utifrån medkänsla. Den kan riktas
generellt mot andra individer i samhället men också mer specifikt mot utsatta grupper.
77 Perry, Wise 1990.
78 Ibid.; Perry 1996; Taylor et al. 2015. 79 Ibid.
22(70) Medkänslan kan också rikta sig mot samhället som funktion då individen ser nyttan av dess göromål. Inom motivet finns också institutionella dimensioner där patriotism i form av hängivenhet till nationen blir intressant för denna studie.80, 81
Hur en individ accepterar och visar hängivenhet till det som utgör samhälleliga värderingar och normer såsom rättvisa, moral och etik, tyder på en form av normativa motiv. Här syftar handlingar som hjälper utsatta grupper till bejakandet av rättvisa, vilket också kan vara en form av solidaritetsresonemang. Om grupptillhörighet söks för att finna jämlikar avseende normer och värderingar tyder även det på normativa motiv. Här finns också institutionella dimensioner som plikt genom att känna ansvar att ställa upp för samhället. Men också en tjänstgöringsskyldighet baserad på ära i form av återbetalningsansvar till samhället.82
3.3. Yttre drivkrafter
För att belysa vad som kan få medborgare att organisera sig vänder sig studien till teorier om sociala rörelser. Teoriområdet är brett och innefattar bildande, fortlevnad och upphörande av såväl fredliga protester som väpnade uppror.83 En rörelse kan bestå av flertalet individer men också formaliserade strukturer.84 Rörelser kan uppstå när människor i ett socialt sammanhang upplever förekomsten av orättvisor och hot.85 Om det sammanfaller med, utifrån
människornas syn, möjligheten att åstadkomma förändring, någon form av gemensam identitet samt förekomsten av trovärdiga nätverk eller organisationer är förutsättningarna för organisering goda.86 Det är således ett ömsesidigt förhållande mellan kontextens möjligheter och individens uppfattning av vissa faktorer som konstituerar en rörelse. Studien fokuserar på hur medborgarna belyser konstituerande faktorer i sin kontext, varvid gemensamma syften och sammanhållning är centralt. Dessa utgår från Sidney Tarrows förklaringar till sociala rörelsers bildande.
Gemensamma syften baseras på en uppfattning om intressen och värden som människor vill
bevara och är beredda att ta risk för.87 Det innebär att det måste finnas allvarlighet i eventuella
80 Perry, Wise 1990; Perry 1996; Taylor et al. 2015.
81 Övriga dimensioner är mer utrerade mot militära professionen. 82 Perry, Wise 1990; Perry 1996; Taylor et al 2015..
83 Tarrow 2011, s.266
84 Ibid., ss..4-5; Krause 2017, s.3. 85 Tarrow 2011; ss.16-34. 86 Ibid., ss.28-29.
23(70) konsekvenserna utifrån ett upplevt hot för att människor ska utsätta sig för risk. Men också en form av självändamål i organisering med andra, eftersom problemet inte kan lösas enskilt.88 Det belyser även studiens syfte att fokusera på medborgerlig motståndskraft som något i ett samhälleligt sammanhang. Rörelser knutna till ett land har en koppling till nationella värden och delar en värdegrund, exempelvis att dess medlemmar vill bevara nationen.89 Ett
gemensamt syfte innefattar även hur människor ser ifall det finns en möjlighet och trovärdig påverkansmöjlighet, när det uppstår en förändring som aktualiserar ett hot.90 Människor ger sig inte in i något om möjligheten till förändring verkar utsiktslös.91 Möjlighet baseras också på att det som utgör ett hot har svagheter som går att påverka men även att det finns möjlighet att bilda allianser mot hotet.92 Detta leder till sammanhållningens betydelse för bildandet av sociala rörelser. Inom det gemensamma syftet är samspelet mellan hot och möjligheter avgörande för grunden att mobilisera en rörelse, dessutom bör människor bekräfta dessa faktorer genom exempelvis konkretisering i djupare resonemang eller försök till handling.93
För att belysa gemensamma syften är det intressant att belysa hur medborgarna upplever nuvarande kontext och vilka hot de uppfattar existera. Vad som utgör grundläggande värden som de kan ta risker för, skyddsvärden. Hur de ser på framtiden i form av utveckling och
påverkbarhet kan påvisa deras syn på möjligheter.
Sammanhållning som grund för sociala rörelser baseras på möjligheten till allianser, vilket
innefattar såväl existerande nätverk men också att nya kan bildas.94 Förtroende för befintliga nätverk och organisationer är dock en framgångsfaktor framför bildandet av nya allianser.95 Nya organisationers bildande är också möjligt och kan underbyggas av ett ömsesidigt förtroende mellan grupper eller enskilda i ett samhälle, exempelvis utifrån gemensam
identitet.96 Människors uppfattning om organisationers tillgänglighet och deras förtroende för dem som ett verktyg för att uppnå gemensamma syften är grundläggande för organisering.97
88 Ibid.; Krause 2017, ss.8-9. 89 Krause 2017, ss.3-4. 90 Tarrow 2011, s.11. 91 Ibid., s.160. 92 Ibid., s.33. 93 Ibid., ss.163-165. 94 Ibid., s.33. 95 Ibid., s.31. 96 Ibid. 97 Tarrow 2011, s.33.
24(70) Studier har dock visat att även om befintliga nätverk ökar sannolikheten för organisering har decentraliserade yngre rörelser många gånger haft större framgång för sin kamp.98
Att belysa hur medborgarna ser på syftet med organisering är intressant för att förstå
drivkrafter till medborgerlig motståndskraft. Hur resonerar medborgarna om tillgängligheten av befintliga organisationer men även deras förtroende för dessa, vilket indikerar
sannolikheten för att en medborgare ska organisera sig och vilka organisationer som då ligger närmst tillhands.
3.4. Teoriernas användning i studien
PSM- och I/O-modellen beskriver drivkrafter och förutspår lockelser till samhälleliga yrken men också hängivenhet att stanna. Vissa motivatorer (normativa samt
institutionella-lockelser) förväntas vara mer inflytelserika motivatorer.99 Denna studie använder dock teorin för att beskriva inre drivkrafter hos medborgarna utan att vikta motivationerna mot varandra. Det föranleder också att inkludera modellens självuppfyllande delar. Vissa
I/O-dimensioner som är starkt knutna till individens pågående engagemang i militären, som kåranda och krigarsjäl, innefattas inte i ramverket.
Teorier om sociala rörelser belyser mekanismer som under rätt kontextuella förutsättningar i tid och rum leder till sociala rörelsers bildande och fortlevnad. Teorierna påvisar ett samspel mellan kontext och enskilda faktorer. Studiens avgränsning och forskningsfråga fokuserar på medborgaren. Därför nyttjas teorin för att kunna beskriva vilka faktorer som framträder hos medborgarna som kan utgöra grund för en social rörelse. Det ställs därmed inte i relation till teorins syn på kontextuella förutsättningar eller rörelsers fortlevnad. Människors yttre drivkrafter kan beskrivas dels som gemensamma syften utifrån vad som är skyddsvärt och hoten mot dessa värden, men också möjligheten att åstadkomma något tillsammans med andra.
Sammanfattningsvis består inre drivkrafter av motivationstyperna; rationella, emotionella och normativa. Dimensionen självuppfyllelse sorteras in under rationella då logiska och rationella motiv har stora likheter. Dimensionerna självuppfyllelse och delaktighet särskiljs dock.
98 Ibid. ss.138-139.
25(70) Självuppoffring spänner över samtliga motivationstyper men med tyngdpunkt mot
emotionella och normativa. Yttre drivkrafterna utgår ifrån medborgarens beskrivning av faktorer som kan utgöra ett gemensamt syfte samt hur de uppfattar befintliga eller potentiella organisationer. Tillsammans påvisar drivkrafter viljan att ingå i ett samhälleligt sammanhang baserat på pro-samhälleliga motiv och uppfattning om kontext.
3.5. Teoridiskussion
Att studera motståndskraft på mikronivå och mesonivå genom teorier om resiliens innebär vissa utmaningar. Området är antingen för fokuserat på mänskliga överlevnadsfaktorer eller så belyses för övergripande faktorer på makronivå.100 Det motiverar studiens val av områden som omhändertar drivkrafter från individperspektiv utifrån dennes roll i samhället. I/O-modell har fått kritik för att vara föråldrad och utrerad då den inte omhändertar det moderna
samhällets lockelser, som kan ha ett större fokus på immateriell självuppfyllelse.101 Det har gjorts olika försök att tillföra fler dimensioner eller att länka samman den med andra
modeller.102 Eftersom denna studie har en koppling till militär verksamhet men samtidigt ser att medborgerlig motståndskraft kan utövas i ett bredare sammanhang lämpar sig Taylor et als modell väl. På det viset sammanförs I/O-modellen med en bredare och modernare modell utan att avgränsa teoriområdet till militära fenomen. Att studien använder teorin metodologiskt
100 Bergström 2017; Larsson 2020; Walklate et al. 2014.
101 Battistelli, Fabrizio, Teresa Ammendola, and Maria Grazia Galantino. The Fuzzy Environment and
Postmodern Soldiers: The Motivations of the Italian Contingent in Bosnia. Small wars & insurgencies 10, no. 2 1999: 138–160.; Taylor et al 2015.
102 Ibid.
26(70) med Template Analysis främjar också möjligheten att fånga nyanser i drivkrafterna. Teorier om personliga drivkrafter försöker identifiera framtida ageranden, det kan vara problematiskt eftersom vad någon säger sig vilja göra och sedan gör kan skilja sig, svagheten reduceras av studiens semistrukturerade intervjuer. En svaghet i området om sociala rörelser är att det hanterar ett fenomen som ofta studeras i efterhand och belyser mekanismer som föranledde ett händelseförlopp. Här stärks studien av att sammanföra de två teoriområdena vilket minskar betydelsen av deras respektive svagheter. Sammanfattningsvis kan de två teoriområdena för att identifiera drivkrafter komplettera varandra och samtidigt ge möjlighet att studera medborgerlig motståndskraft på ett sätt teorier om resiliens inte erbjuder.
27(70)
4. Metod
Denna kvalitativa intervjustudie är teorikonsumerande och har en explorativ ansats.
I följande kapitel presenteras forskningsdesign genom att redogöra för val av metod och material samt operationalisering. Kapitlet redogör även för etiska ställningstagande, studiens generaliserbarhet samt dess validitet och reliabilitet.
4.1. Vetenskaplig ansats
Forskningsproblem, syfte och frågeställning formar studiens metod och metodologiska
upplägg.103 Studiens forskningsfråga är öppet formulerad och ger frihet i val av metodologiskt angreppsätt. Då tidigare forskning belyser kunskapsluckor som till del beror på att fenomenet är relativt ostuderat i modern kontext och liberala stater, motiveras lämpligheten av en
explorativ ansats. Detta för att försöka förstå fenomenets natur och beståndsdelar utifrån empiriska observationer.104 Studiens fokus är på individnivå vilket motiverar att genomföra kvalitativa intervjuer, då dessa möjliggör en djupare förståelse för medborglig motståndskraft än vad sekundärkällor ger.105
Forskningsöversikten visar att medborgerlig motståndskraft förutsätter individuella drivkrafter och förekomsten av vissa förutsättningar för att motivera organisering. Genom att utgå från teorier som belyser dessa drivkrafter och söka svar hos empirin kan den explorativa ansatsen ge insikter om möjliga hypoteser eller teoriutveckling.106 Studien placeras sig ontologiskt inom hermeneutiken och epistemologiskt inom interpretivism, då den avser tolka och förstå medborgarnas värderingar i förhållande till sin kontext.107 Studiens explorativa ansats är teorikonsumerande genom att förhålla sig till ett teoretiskt ramverk. Detta upplägg möjliggör att förankra induktivt empiriska observationer om drivkrafter till medborgerlig motståndskraft i identifierade relevanta teoretiska perspektiv och centrala begrepp.108
103 David Matthew, Sutton Carole D, Samhällsvetenskaplig metod, upplaga 1:3, Studentlitteratur, Lund, 2016,
ss.22-35.
104 Jacobsen Dag Ingvar, Hur man genomför undersökningar – Introduktion till samhällsvetenskapliga metoder,
Upplaga 2:2, Studentlitteratur, Lund, 2018, ss.46, 54-55.
105 Bryman 2016, ss.388-389. 106 Jacobsen 2018, ss.54-55. 107 David, Sutton 2016, ss.78-80. 108 Bryman 2016, ss.47-50.
28(70)
4.2. Forskningsdesign
4.2.1. Datainsamling och urvalsgrupper
Genom att avgränsa urvalet fokuseras undersökningen mot problemformulering och forskningsfråga.109 Empirin utgörs därför av intervjudata från två urvalsgrupper, frivilligmedlemmar och studenter. Frivilligmedlemmar utgör ett målstyrt urval och representerar den för studien avsedda populationen, de förväntas uppvisa drivkrafter för attraktion till samhälleliga insatser och att ingå i samhälleliga sammanhang.110 Kriteriet är att de är aktiva i frivilligorganisationer inom totalförsvaret. Genom att inte välja frivilliga i Försvarsmakten bejakas fokus på medborgerlig motståndskraft (se figur 1). Studenterna utgör ett mindre urval som kan hjälpa till att styrka nyanser i frivilligmedlemmarnas drivkrafter.111 Detta då de återspeglar en medborgare som ännu inte gjort flertalet livsavgörande val och inte heller valt att engagera sig frivilligt i totalförsvaret. Båda grupperna består av myndiga
svenska medborgare.
För att nå frivilligmedlemmar kontaktades flera centrala frivilliga försvarsorganisationer samt ett samordningsorgan på Gotland. Fem olika föreningar i sju olika län svarade och genom dessa kontaktades potentiella respondenter. Några av dessa bidrog med förslag på ytterligare respondenter i linje med snöbollsurvalsmetod.112 För att nå studenter genomfördes utskick till 14 olika universitet, högskolor och studentkårer. Studenter från två universitet, Uppsala och Jönköping deltog i studien.113 Totalt genomfördes 16 intervjuer, varav 11 med
frivilligmedlemmar (översikt över respondenter enligt bilaga 2). Genomsnittlig tid för intervjuerna var 45 minuter.
4.2.2. Intervjuer
Intervjuerna var semistrukturerade med öppet formulerade frågor förankrade i studiens teoretiska ramverk (se bilaga 1), detta bejakar den explorativa ansatsen men bibehåller samtidigt teorikonsumtion.114 Till frågorna har det funnits uppföljningsfrågor som användes i olika grad utifrån respondentens svar. Dessa har hjälpt att behålla fokus på huvudfrågan eftersom den är öppen för respondentens tolkning. I vissa avseenden är det följdfrågorna som
109 Jacobsen 2018, ss.54-55. 110 Bryman 2016, ss.495-498. 111 Ibid.
112 Ibid., s.504.
113 Av dessa avböjde eller uteblev huvuddelen med svar. 114 Bryman 2016, ss.49-50, ss.312-317.
29(70) givit relevans för studien.115 Om en person exempelvis vill ställa upp i krig fås en indikation, men bakomliggande följdresonemang får fram verklig essens och kopplingar mot det
teoretiska ramverket. Syftet med semistrukturerade frågor var också att låta respondenterna resonera sig fram i svaret. Några frågor skiljde sig mellan urvalsgrupperna utifrån deras olika förutsättningar. Det operationaliserade teoretiska ramverket har styrt frågornas olika fokus i intervjuguiden. För det första att förutsättningslöst låta respondenterna resonera kring synen på säkerhetshot och skyddsvärden vilket gav indikation på gemensamma syften men också framtidstro och vilka värden samhället erbjuder. Andra frågor behandlade beredskap och ansvar, vilket gav en inblick i synen på egen vilja och ansvar men även andras eller samhällets roll. Respondenterna har även fått ett antal frågor som tidigare använts i
opinionsundersökningar avseende vilja att bidra, men här med möjligheten att utveckla bakomliggande resonemang om sina val. Vissa frågor belyste lockelser till samhällelig verksamhet och förtroende för samhällets skyddsnät.
Intervjuerna har på grund av rådande pandemi (Covid-19) genomförts genom videosamtal. En faktor att ta hänsyn till vid genomförande av kvalitativa intervjustudier är intervjueffekten.116 Det finns ingen beroendeställning mellan respondenterna och intervjuaren. Möjligen kan respondenterna upplevt en förväntan att leverera genomtänkta svar om säkerhetsfrågor utifrån intervjuarens militära bakgrund och presentation av studiens ämne. För att minska effekten av det användes en uppvärmningsfråga som placerade respondentens bakgrund och vardag i fokus.117 Intervjuer i person ger andra förutsättningar att fånga kroppsspråk och känslor än intervjuer på distans.118 Då majoriteten av intervjuerna genomfördes med videosamtal gavs viss möjlighet att fånga dessa utryck till skillnad från exempelvis en telefonintervju.119, 120
Respondenterna fick inför intervjun skriftlig information om studien och dess etiska förhållningsregler. Intervjuerna spelades in och har transkriberats ordagrant,121 även vissa känsloyttringar och kroppsspråk har noterats i transkriberingen. Redovisade citat har kortats
115 Bryman 2016, ss.576-577. 116 David, Sutton 2016, ss.118, 206-207. 117 Ibid. 118 Ibid. 119 Bryman 2016, ss.577-584.
120 En intervju genomfördes på grund av teknikbrist utan bild. 121 Förutom författarens inledning.
30(70) ned med […] när respondenterna lagt ut orden eller talat runt svaret. Författaren har varit noga med att inte dölja ord som har betydelse för citatet.
4.2.3. Analysmetod
Transkriberat material har analyserats med Template Analysis. Det är en metod baserad på tematisk analys, som framförallt bejakar möjligheten att möta det empiriska materialet med en grad av förförståelse. Analysen kan påbörjas med en förutbestämd tematisering utifrån
lämpliga teoretiska ramar. Det passar denna studie då teorikonsumtionen har föranlett en tematiserad operationalisering. Den kan starta analysen och därefter utvecklas när empirin framträder i en iterativ analysprocess.122
Processen innehåller sex huvudsakliga steg. Bekanta sig med materialet genomföra preliminär kodning av en mindre del av empiri utifrån befintlig tematisering organisera framträdande teman och deras relationer fastställ ny preliminär tematisering applicera denna tematisering på ytterligare empiri och justera vid behov fastställ tematiseringen och färdigställ analysen med resterande data.123
Efter att ha lärt känna materialet genom att se inspelningar och läsa igenom transkriberat material, påbörjades kodning av tre slumpmässigt utvalda intervjuer från frivilliggruppen. Kodningen genomfördes utifrån den inledande tematiseringens kategorier med indikatorer (se Figur 4) och med forskningsfrågan i fokus. Här bidrar Template Analysis med induktiva inslag. Även om analysen strukturerades och kodades utifrån vissa förutbestämda teman, kategorier och indikatorer kunde nya koder träda fram, medan förutbestämda koder som inte förekom i empirin kunde läggas åt sidan.124 Resultatet var ett stort antal koder som med hjälp av förutbestämd tematisering kunde sorteras i kluster och även kopplas i sammanhang. En ny preliminär tematisering togs fram, här framträdde exempelvis temat trygghet. I samband med grupperingen kunde även koderna rationaliseras när flera liknande koder pekade på samma innehåll: ”insikt” respektive ”uppvaknande” = ”uppvaknande”. Ytterligare tre intervjuer kodades, fortfarande öppet för nya koder eller teman. Efter detta steg kunde tematiseringen justeras framförallt utifrån hur olika teman relaterade till varandra och uppvisade egna interna
122 Brooks, Joanna, McCluskey Serena, Turley Emma, and King Nigel. The Utility of Template Analysis in
Qualitative Psychology Research. Qualitative research in psychology 12, no. 2 2015: 202–222.
123 Ibid. 124 Ibid.
31(70) nyanser. Exempelvis kunde respondenternas uppvisande av Altruism nyanseras i Empati för människor eller samhälle, samt Plikt för nationen eller samhällets förtjänster. Tematisering nyttjades nu på resterande intervjuer, med viss öppenhet ifall fler nyanser framträdde. Tillexempel hur studentgruppen resonerar om skuldkänslor för att de inte känner tillräcklig tjänstgöringsplikt. Genom att förhålla sig öppen även i slutet av analysen tilläts även studentgruppen viss påverkan på tematiseringen trots att det inledande steget fokuserade på frivilligmedlemmar. Slutligen kunde resultatet sammanställas och samtidigt kopplas mot de ursprungliga teorierna.
4.3. Validitet, generaliserbarhet, reliabilitet
Studiens interna validitet, hur väl forskningsobjekten (respondenterna) återspeglas i studiens resultat stärks genom valet av kvalitativa intervjuer och induktion i analysmetoden. Det ökar chansen för att respondenternas utsagor kan återspeglas. I den andra vågskålen ligger valet av teorikonsumtion och att gå in i intervjuerna med frågor präglade av teoretiska utgångspunkter. Här påverkas också studien av forskarens förförståelse och begränsade perspektiv utifrån att låta två teorier ligga till grund för undersökningen av det relativt okända ämnet.125 Samtidigt stärker det begreppsvaliditeten då teorikonsumtionen möjliggör att förankra empirin i tidigare forskning, teorier och begrepp.126
Extern validitet avseende generaliserbarhet och möjlighet att återspegla frivilligmedlemmarna i populationen svenska frivilliga medborgare är utifrån urvalsmetoden god. Urvalet har gett spridning genom respondenternas olika bakgrunder (kön, ålder, regional anknytning) och tillhörigheter i frivilligorganisationerna. Ett optimalt slumpmässigt urval är sällan möjligt i en kvalitativ studie med explorativ ansats.127 Den externa validiteten i studentgruppen påverkas av storleken i förhållande till totala populationen. Studenternas deltagande höjer
generaliserbarheten av studiens resultat genom möjligheten att nyansera, samtidigt hämmas den möjligheten också utifrån att även de utgör en begränsad del av den generella svenska medborgaren.128 Problemet ses som hanterbart eftersom studentgruppen inte är studiens huvudfokus och att generalisering av den kvalitativa studiens resultat inte heller ligger i
125 David, Sutton 2016, ss.33-34. 126 Bryman 2016, ss.47-50. 127 Ibid.
