Serietidningar i undervisningen i fritidshem
En kvalitativ studie om lärares erfarenheter av
serietidningar i undervisningen i fritidshem
KURS: Examensarbete för grundlärare fritidshem15 hp (LEGP19) PROGRAM: Grundlärarprogrammet inriktning mot arbete i fritidshem FÖRFATTARE: Hisham Rahim, Viktor Andersson Karlsson
EXAMINATOR: Karin Bertills TERMIN: VT2021
Hisham Rahim & Viktor Andersson Karlsson Seriefrämjande undervisning
En kvalitativ studie om lärares erfarenheter av serietidningar i undervisningen i fritidshem Comic influenced lessons
A qualitative study of teachers experiences of comic books in teaching in the school-age educare
Antal sidor: 30
Syftet med studien är att beskriva lärarnas erfarenheter av serietidningar i undervisningen i fritidshemmet. De frågeställningar som tillämpades i studien är följande:
- Hur arbetar lärare med serietidningar i undervisningen och i fritidshemmet?
-Vilka möjligheter uppfattar lärarna att det finns med användningen av serietidningar i undervisningen och i fritidshemmet?
-Vilka begränsningar uppfattar lärarna att det finns med användningen av serietidningar i undervisningen och i fritidshemmet?
Studien är kvalitativ med semistrukturerade intervjuer. Tre lärare i fritidshem på tre skolor ingår i studien. Resultatet visar att samtliga lärare har en gemensam uppfattning om att undervisning av serietidningar medför flera positiva fördelar vid inlärningen av information. Dessa fördelar beskrivs som kopplingen mellan bild och text, källkritisk förmåga, främjande av goda värderingar, läsutvecklande, skriv- och bildförståelse, samtal om känslor, kreativitet och multimodalt användande. Lärarnas uppfattning av serietidning som läromedel är att den ska vara anpassad och lärorik i förhållande till elevernas egna behov och intressen. Det vanligaste sättet att använda sig av serietidningar enligt lärarna är förmågan att lära ut värderingar och olika perspektiv med hjälp av illustrationer och text. Lärarna nämner olika utmaningar i arbetet med serietidningar. Till exempel kan det vara en fråga om lämpligt innehåll och vilka åldersgrupper materialet riktar sig till. Diskussionen beskriver lärarnas resultat i relation till studiens bakgrund. Sammanfattningsvis är serietidningar enligt lärarna ett verktyg som erbjuder lust till läsning och bildstöd för eleverna. Serietidningarna ses även som en inkörsport till att börja läsa.
Sökord: serietidningar, läsförståelse, lärare, bild och text, värderingar
Postadress Gatuadress Telefon Fax
Högskolan för Lärande Gjuterigatan 5 036 –101000 036162585 och Kommunikation (HLK)
Box 1026
Innehållsförteckning
1. Inledning 3
2.1 Serietidningens historia och intåg i undervisningen 4
2.2 Serietidningens uppbyggnad och pedagogiska fördelar 5
2.3 Tidigare studier om serietidningar i undervisning 7
2.4 Serietidningen och dess koppling till läroplanen 9
2.5 Multimodalt meningsskapande 10
3. Syfte och frågeställningar 11
4.1 Metodval 12 4.2 Urval 13 4.3 Genomförande 14 4.4 Analys 15 4.5 Etiska förhållningssätt 16 4.6 Studiens tillförlitlighet 17 5. Resultat 19
5.1 Lärarnas arbete med serietidningar i undervisningen i fritidshem 19 5.2 Möjligheter som lärarna uppfattar att det finns med användningen av serietidningar i
undervisningen 21
5.3 Begränsningar som lärarna uppfattar att det finns med användningen av serietidningar i
undervisningen i fritidshem? 23 6. Diskussion 27 6.1 Resultatdiskussion 27 6.2 Metoddiskussion 31 6.3 Framtida studier 32 7. Referenser 33 Bilaga 1 35 Bilaga 2 36
1. Inledning
Serietidningens pedagogiska funktion är något författarna var nyfikna på att undersöka, då användandet av serietidningar är ett personligt intresse. Författarna har sedan ung ålder läst olika serietidningar och läser det än idag. När författarna förstod att båda hade ett intresse för serietidningar, så uppstod funderingar och reflektioner kring hur det används i
undervisningen i fritidshemmet. Serietidningar har hjälpt författarna i utveckling av språket genom en kombination av bild och text samt dess spegling av olika karaktärer i vitt skilda kontexter och interaktioner. Enligt Lars Wallner (2017) finns serietidningar i olika genrer som riktar sig till både barn som vuxna och kan användas i undervisning oavsett ålder med hänsyn och anpassning till målgruppen. Wallner beskriver vidare i sin avhandling att serietidningar kan ses som ett verktyg med en kombination av illustrativ och litterär kunskap som ger möjligheter till att utveckla elevers tolkningsförmåga, förståelse av kontext och
analysförmåga. Under utbildningens gång har det klargjorts att elever lär sig på olika sätt och bildstöd är ett av de sätten som elever kan lära sig på. Kan bild och text i kombination bidra till en ökad inlärning av information? Hur utbredd är användandet av serietidningar i fritidshemmet? Vilka erfarenheter har lärare av serietidningar i undervisningen i
fritidshemmet? Enligt Strömberg (2014) är serietidningar ett medium som väcker läslust, då detta format kombinerar bild och text som ökar förståelsen för historiens handling. Strömberg påtalar att det bör vara en självklarhet för skolans verksamhet att tillämpa serietidningen i undervisningen. Med det här arbetet hoppas författarna kunna bidra med kunskaper om serietidningens betydelse i undervisningen genom att samtala med lärare i fritidshem om hur de använder serietidningar i undervisningen för att främja elevers förståelse och lärande. De erfarenheter författarna har från den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) är att
serietidningar inte används i någon större omfattning i undervisningen i fritidshem.
Författarnas iakttagelser består av ett fåtal serietidningar som Kalle Anka, Bamse eller Min Häst har förekommit. Författarna hoppas att denna studie kan ge inspiration till andra lärare som funderar på att använda serietidningar i fritidshemmets undervisning.
2. Bakgrund
I detta avsnitt kommer olika områden presenteras som är centrala för studien. Avsnittet startar med serietidningens ursprung och intåg i undervisningen som läromedel. Den andra delen skildrar serietidningens uppbyggnad och dess pedagogiska fördelar i undervisningen. Den tredje delen redovisar tidigare studier samt dess resultat av serietidningar i undervisningen. Den fjärde delen beskriver serietidningarnas koppling till läroplanen och dess betydelse i fritidshemmet. Slutligen redovisas multimodalt användande.
2.1 Serietidningens historia och intåg i undervisningen
När den första serietidningen utgavs är fortfarande omdiskuterat och omöjligt att veta. Vissa påstår att den första skaparen av en serietidning var en schweizisk författare och tecknare vid namn Rodolphe Töpffer (1799–1846) som publicerade serietidningen Histoire de Mr. Vieux Bois (1827). Den moderna serietidningen som kan liknas vid dagens format kom mellan år 1920 och 1930-talet (Duncan et al. 2015).
Wallner (2017) beskriver i sin avhandling att serietidningen fick sin popularitet i början av 1940-talet där majoriteten av serietidningar som såldes handlade om superhjältar och Disney. Efter andra världskriget så uppstod det en debatt i USA som spred sig till andra delar av världen och människor började ifrågasätta serietidningen som underhållning. Serietidningar kritiserades för att vara ett medel som förespråkade propaganda med inslag av fascism och våld. Kritiker som Nils Bejerot (1981) och Fredric Wertham (1954) uttalade kritik om läsningen av serietidningar och hur det har inspirerat män till våldsamma handlingar gentemot andra samt ett rykte om att det var en grund till ökad ungdomsbrottslighet. Dessutom ansåg Johansson (2020) att texten i serietidningen var så pass kort att den var för enkel och inte skulle klassas som litteratur samt att den skulle stämpla barnen som dumma. Kritiken från bland annat Wertham (1954) gjorde att serietidningen som medium såldes sämre och serieskapare blev väldigt begränsade till vad de kunde skriva om. Vilket
resulterade till att serietidningen blev mindre populär mellan 1950- och 1960-talet. Enligt Wallner (2017) fick serietidningen ett större genomslag i samhället på 1970-talet då andra kritiker ansåg att serietidningar kunde användas i skolans verksamhet för de elever som hade svårigheter med läsförståelsen. Det blev enligt dem en inkörsport för läsningen. Johansson (2020) påtalar att en mening kan i sig vara kort, men att den också kan få en större betydelse om en läsare tolkar det tillsammans med bilderna.
2.2 Serietidningens uppbyggnad och pedagogiska fördelar
Wallner (2017) uppger att en serietidning är i stort sett uppbyggd som en bok med en inledning, handling och ett slut. Johansson (2020) beskriver då en pedagogisk modell som kallas för cirkelmodellen. Det ses som ett verktyg för att utveckla elevernas skrivförmåga av olika genrer, eftersom cirkelmodellen medvetengör metaspråket i textens genre. Wallner (2017) påpekar att skillnaden mellan en bok och en serietidning är att en serietidning har fler bilder i sig samt använder sig utav pratbubblor och text box för att ge bilderna ett
sammanhang. Det finns olika utseenden av pratbubblor som används i en serietidning. Exempel på sådana är pratbubbla, tankebubbla och viskande pratbubbla (se bilderna nedan).
Wallner (2016) beskriver att serietidningens uppbyggnad kan bidra till utvecklandet av elevernas fantasi för framtida skrivuppgifter. Eleverna kommer i kontakt med nya ord och miljöer i serietidningar vilket ökar förståelsen för vilket sammanhang som orden används i. Gerde och Foster (2007) skriver liknande i sin rapport att kombinationen av att koppla ord tillsammans med bilder är kraftfullt, eftersom orden tillsammans med bilden ger ett
sammanhang. Serietidningen kan även användas som minnesträning då elever får möjligheten att koppla ord tillsammans med bilder och skapa förutsättningar för fortsatt läsande.
Serietidningens bilder kan användas som grund för bildanalys, eftersom texten kan hjälpa till att förstå en bild och vad budskapet med bilden är. Simonson och Timmermans (2020) beskriver i en rapport att text och bild i kombination ger bättre förutsättningar till elever som har svårigheter med läsningen, då de får koppla ihop texten tillsammans med bilden för att öka sin förståelse. Wallner (2020) menar att flera skolämnen kan fångas upp med hjälp av serietidningar i undervisningen. Exempelvis kan språkämnen som svenska och engelska kopplas till serietidningar beroende på vilket språk som råder i innehållet, naturorienterade ämnen kan använda sig av bilder med text för att illustrera komplicerade processer såsom fotosyntesprocessen eller människans utveckling och samhällsorienterade ämnen gynnas av bild och text på samma sätt genom att underlätta förståelsen av geografiska kartor samt historiska händelseförlopp.
Gerde och Foster (2007) förtydligar att alla serietidningar inte är lämpliga för
undervisningen. Beroende på åldersgruppen läraren möter, berättelsens handling och vad den har för innehåll, måste läraren ta ställning till om en specifik serietidning är lämplig nog för undervisningen. Enligt Gerde och Foster (2007) har serietidningar som en vuxen litterär konstform, förmågan att förmedla idéer, moraliska frågor, etiska frågor och samhällsfrågor. En lärare kan använda sig av serietidningar som illustrerar historiska händelser för att diskutera etiska beslutstaganden och olika roller som påverkar en själv och andra.
2.3 Tidigare studier om serietidningar i undervisning
Suryatin och Sugiman (2019) utförde en fältstudie i Indonesien genom att införa serietidningar i undervisningen. Syftet med studien var att undersöka om elevernas
matematiska förmåga, problemlösningsförmåga, läsförmåga och självbilden stärktes genom att använda serietidningar i undervisningen. Studien innehöll 57 testdeltagare från årskurs fyra och forskarna utförde tre deltester. Eleverna fick läsa en serietidning och därefter tilldelades ett frågeformulär om deras upplevelse av serietidningen. Resultatet visade att samtliga delar som fältstudien avsåg att undersöka hade utvecklats genom användning av en serietidning i undervisningen. Eleverna fick genom testet ett större självförtroende till matematiska uppgifter, intresse av läsning och läsförståelse. Resultatet av bilder och text i undervisningen underlättar läsförståelsen för eleverna (Suryatin & Sugiman,2019).
Gerde och Foster (2007) menar att serietidningen som läromedel kan användas för att förstå världshistoria och etiska dilemman. Precis som i en bok, så kan serietidningen beskriva ett händelseförlopp som utspelar sig i nutid, dåtid eller framtid. Serietidningen hänvisas som ett verktyg för att ge eleverna en förståelse och skapa en diskurs för vad som hänt i världen genom åren. Vidare beskrivs att serietidningen kan användas för att förstå olika etiska aspekter som kan komma att ge elever verktyg under livet. Ett genomgående tema i serietidningen X-men visar olika aspekter av diskriminering, rasism och ett vi mot dem tänkande. Det är ett av flera exempel på serietidningar som tar upp en berättelse där en form av diskriminering uppstår.
Figur 2.2 X-Men Bild: Copyright Disney
Serietidningen nämns som ett hjälpmedel för elever att förstå vad diskriminering är för något och varför det finns. Dessutom kan en sådan serietidning leda till att elevernas förståelse ökar kring hur de skulle kunna motverka en liknande diskriminering i verkligheten. Det är genom serietidningens bilder och text som eleverna får uppleva en sådan diskriminering och då kunna diskutera hur detta kan motverkas. Vissa serietidningar använder sig av citat med inslag av etiska frågeställningar som kan användas i samtal med eleverna för att kunna fostra dem till goda samhällsmedborgare (Gerde & Foster, 2007). En rapport av Rankor (2008) beskriver hur serietidningen kan användas av elever för att både bygga upp ett intresse av att läsa och skriva texter. Rapporten nämner en lärare som använde sig av serietidningen The Amazing Spider-Man som fångade en specifik elevs uppmärksamhet. Samma elev hade sett filmen Spider-Man 2 tidigare och kände igen en scen från filmen i lärarens serietidning. Eleven och läraren diskuterade om vad som hände i händelseförloppet och varför karaktärerna agerar som de gjorde. När diskussionen avslutades så påbörjades en ny
diskussion som alla elever deltog i och de började komma med exempel på vad som är typiskt för en superhjälte. Detta ledde till inspiration för eleverna när de sedan skapade egna serier. Läraren använde även en serietidning för att visa hur en text är representerad genom att själv skriva en egen berättelse i två versioner. Den ena versionen hade ett serieformat med
belyser skillnader och jämförelser för att lära eleverna att texterna är densamma i berättelsen, men samtidigt representerad på två olika sätt.
2.4 Serietidningen och dess koppling till läroplanen
I läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (2019) skriver Skolverket i fritidshemmets centrala innehåll att eleverna ska öva på skapande genom olika estetiska uttrycksformer med hjälp av bild, olika material, redskap och tekniker för att skapa och uttrycka sig. En serietidning innefattar dessa estetiska uttrycksformer då den innehåller bild och text, olika material såsom färg och papper i dess utformning, redskap i olika val av pennor eller penslar och otaliga tekniker som kan skådas i serietidningens bilder samt typsnitt i tecken. Eleverna ska också tolka och samtala om olika texter och estetiska uttryck vilket kan kopplas till berättelsens handling och karaktärernas gester samt uttryck i serietidningen (Skolverket, 2019). Enligt Johansson (2020) kan en klass gemensamt läsa en serietidning och sedan diskutera berättelsens handling. Dessutom så ska eleverna öva på att framställa olika estetiska uttryck genom digitala appar (Skolverket, 2019). Johansson (2020) påpekar att det finns digitala appar och webbplattformar, där eleverna kan både skapa egna seriefigurer och redan existerande seriefigurer, som de får designa som de själva vill. Wallner beskriver att elever kan skapa en egen historia genom arbetet med serietidning och samtala om innehållet vilket sammanfaller med det centrala innehållet i läroplanen (Wallner, 2016; Wallner, 2017). Exempelvis kan en klass läsa en befintlig berättelse, som Rödluvan och sedan göra om hela berättelsen i serieform (Wallner, 2020). Johansson (2020) påtalar också att kopplingen mellan bild och text är en viktig faktor att tillämpa i dagens visuella samhälle. Det exkluderar dock inte ett lekfullt tillvägagångssätt i arbetet med serietidningar.
2.5 Multimodalt meningsskapande
Enligt Selander (2017) beskrivs multimodalitet inte enbart som kommunikation av verbala eller teckenbaserade ord, utan inkluderar även andra sätt med variationer av samverkande eller alternativa sätt att kommunicera. En kombination av bilder, uttryck, färger, ljud eller layout i olika betoningar, gester och uttryck kan göras och få helt andra innebörder beroende på hur mottagaren tolkar detta i kommunikationen. Selander utvecklar vidare att ett
multimodalt meningsskapande sträcker sig till alla former av gestaltningar, till exempel en film, en text, en tatuering eller en maträtt, då individer kan välja att tolka eller interagera med innebörden på olika sätt för att sen skapa egna tecken i någon form. Översättningen av multimodala kommunikationsformer såsom översätta text till bild, tal till film och så vidare kallas transduction. Begreppet transformation har en mindre expansiv innebörd än
transduction då det syftar på att förändra gestaltningar utan att förändra dess innebörd. Till exempel en översättning av en novell skriven på engelska till tyska skulle falla in i begreppet transformation. Begreppet semiotik beskrivs av Kress (2009) som ett samlingsnamn för hur betydelser uppfattas och mening skapas genom olika former av tecken. Till exempel kan en bild innefatta ett tecken men ändå ha flera betydelser för mottagaren. Wallner (2020) nämner att serietidningen innefattar flera multimodaliteter som exempelvis bild, text, rörelse, färg och typsnitt med mera och är därför en primärkälla för att studera multimodalt material. Kress (2009) beskriver att alla former och blandningar av gestaltningar som exempelvis bild, text, ljud, gester, uttryck benämns som modes i ett multimodalt sammanhang. Kress menar att möjligheterna av ett självförverkligande mellan dessa modes varierar i dess olika former av samband och separering men är alltid meningsfullt. När Kress beskriver begränsningar av multimodalitet så nämns censurering av bild eller text som ett exempel då det minskar eller förvränger tolkningen av dess ursprungliga innebörd.
3. Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att beskriva lärarnas erfarenheter av att använda serietidningar i undervisningen i fritidshemmet.
Frågeställningar
● Hur arbetar lärare med serietidningar i undervisningen i fritidshem? ● Vilka möjligheter uppfattar lärarna med användningen av serietidningar i
undervisningen i fritidshem?
● Vilka begränsningar uppfattar lärarna med användningen av serietidningar i undervisningen i fritidshem?
4. Metod
Här beskrivs metodval, urval, genomförande, analys av data och forskningsetiska förhållningssätt. Avslutningsvis diskuteras studiens tillförlitlighet.
4.1 Metodval
Eftersom studiens syfte är att beskriva lärares erfarenheter av serietidningar i undervisningen har kvalitativ metod valts. Enligt Larsen (2015) har kvalitativa metoden styrkan att mäta det omätbara såsom upplevelser eller egenskaper hos intervjupersonerna och kallas för mjukdata. Den typen av data uppträder i form av text. En fördel med kvalitativ metod är att forskaren möter intervjupersonerna ansikte mot ansikte för att mäta mjukdata. Dessutom har kvalitativa metoder som fördel enligt Justesen och Mik-Meyer (2011) att den kan ge en tolkning kring ett fenomen för att öka förståelsen. “Kvalitativ metod intresserar sig för meningar, eller
innebörder, snarare än för statistiskt verifierbara samband.” (Alvehus, 2019, s.20). Den datainsamlingsmetod som använts i studien är semistrukturerade intervjuer. Användningen av en semistrukturerad intervju möjliggör fokus på innebörden av samtal till skillnad från
statistiska samband (Eriksson-Zetterqvist & Ahrne, 2015). Enligt Alvehus (2019) bidrar det också till en bredare data med erfarenheter och känslor kring ett fenomen, eftersom lärarna ges möjlighet att tala fritt och bli djupgående i sina resonemang. Larsen (2015) beskriver att en semistrukturerad intervju har förutbestämda frågor, men kan också komplettera frågorna med hjälp av följdfrågor. Skulle deltagaren gå in på ett ämne som intervjun hade som avsikt att fråga om senare, så kan intervjuaren ställa den specifika frågan i stället för att leda tillbaka deltagaren på det spår som de var på tidigare. Om intervjun spelas in måste deltagaren ge sitt samtycke. Nyttjandet av ett inspelat material, ger författarna möjligheten att kunna lyssna på inspelningen flera gånger och då säkrare transkribera det som sagts (Alvehus, 2019).
Eriksson-Zetterqvist och Ahrne (2015) beskriver att antalet deltagare som krävs för att genomföra en kvalitativ studie, beror på vad studien har som syfte och inte antalet deltagare.
Larsen (2015) beskriver att det råder stor variation beträffande antalet deltagare. Det beror på forskningsdesign, metod och undersökningens tidsomfattning.
4.2 Urval
Vid rekrytering av deltagare har ett snöbollsurval använts. Enligt Larsen (2015) beskrivs snöbollsurval som “forskaren tar kontakt med personer som kan antas veta mycket om det aktuella ämnet. Dessa personer kan i sin tur upplysa om andra personer som det kan vara på sin plats att prata med” (Larsen, 2015, s.126). Genom att tillämpa snöbollsmetoden så
försvinner möjligheten att dra generella slutsatser eller representera en större population. Det är enbart för den specifika deltagarnas erfarenheter av fenomenet som betyder något för resultatet. Urvalsmetoden var lämplig att använda då lärare som har erfarenhet av arbete med serietidningar i undervisningen och i fritidshemmet är en relativt liten grupp i Sverige. När författarna fick kontakt med en av deltagarna, vidarebefordras kontaktinformation av resterande deltagarna. Kontakten med relevanta deltagare gjordes genom sociala medier, telefon och via mejl. Tillfrågade deltagare delgavs noggrann information om vad studien innebär genom ett informationsbrev och en samtyckesblankett vid första kontakten. Undersökningsgruppen består av tre lärare som på något sätt tillämpat serietidningar i
fritidshemmets undervisning. Kriterierna för studien var att deltagarna skulle vara legitimerad lärare/pedagog och ha minst ett års arbetserfarenhet. Deltagarna hade i genomsnitt erfarenhet av arbete som lärare i fritidshem i 7 år. Deltagarna rekryterades från tre olika skolor i ett län. Vid sökandet av deltagare kom författarna i kontakt med olika experter inom ämnesområdet. Samtal fördes med dessa individer i syfte att bredda underlaget för denna studie såsom deras erfarenheter av serietidningar i undervisning i skolverksamhet, men dessa är inte delaktiga i undersökningen då de inte arbetar inom fritidshemsverksamhet.
När urvalet valdes tillämpade författarna konfidentialitetskravet från Vetenskapsrådet (2017). Det innebär att alla deltagare i studien kommer att tilldelas ett kodnamn i syfte att stärka konfidentialiteten. Deltagarna benämns härmed som lärarna i följande ordning:
Lärare 2 har jobbat som lärare i 8 år och ansvarar för fritidshemsgrupp för årskurs 1 Lärare 3 har jobbat som lärare i 13 år och ansvarar för fritidshemsgrupp för årskurs 3
4.3 Genomförande
I studien är frågorna förutbestämda genom en intervjuguide (Bilaga 1) som kopplats till studiens frågeställningar och syfte. Rekrytering av lärarna inleddes via grupper inom sociala medier. En annons placerades i sociala medier, vilket ledde oss till kontakt med en av lärarna. Denna deltagare gav författarna kontaktinformation till två andra lärare som arbetar eller har arbetat med serietidningar i fritidshemsverksamhet. Informationsbrev (Bilaga 2) och
samtyckesblankett lämnades till samtliga deltagare via E-mail. Lärarna fick även ta del på förhand av nödvändig information kring de forskningsetiska aspekterna av studien. När ett intresse och svar om en intervju bekräftades hos lärarna, fastställdes datum och tid i samverkan med dem. Vid intervjudagen gavs lärarna ytterligare en möjlighet till muntligt samtycke om intervjun kunde spelas in. Alla lärarna godkände att intervjuerna spelades in. En digital kommunikationsplattform användes för intervjuerna och en mikrofon placerades vid högtalaren för att nå en rimlig ljudkvalité. Båda författarna närvarade på samtliga intervjuer. För att lärarna skulle känna sig bekväma, så inleddes intervjun med att prata om generella intressen av serietidningar såsom vilka serietidningar som författarna skulle rekommendera varandra. Intervjuguiden innehöll sex frågor som tillämpades i alla intervjuer. Den ena författaren styrde samtalet medan den andra författaren var med och observerade ordval och kunde även komma in i samtalet när tillfället gavs för att ställa eventuella följdfrågor. Intervjuerna som genomfördes varade mellan 10-26 minuter, på grund av att vissa intervjuer använde sig utav olika antal följdfrågor för att komplettera svaren på frågorna. Författarna avslutade intervjun genom att informera deltagaren om att de skulle få en kopia av samtalet efteråt, samt informera lärarna om att de ska få erhålla en egen kopia utav den färdiga studien.
4.4 Analys
När intervjuerna var genomförda, påbörjades analysarbetet. Analys innebär enligt Larsen (2018) att datamaterialet studeras för att finna mönster, skillnader och likheter. Det lämpliga valet av en analysmetod blev innehållsanalys. Innehållsanalys är enligt Justesen och
Mik-Meyer (2011) kvantitativ i sin karaktär men kan användas i en kvalitativ forskning för att hitta gemensamma delar i intervjumaterialet. I en innehållsanalys bearbetas
intervjumaterialet för att finna mönster, skillnader och likheter, det vill säga meningsbärande enheter (Larsen, 2018). Det finns ett värde i att lyssna och läsa igenom materialet flera gånger innan bearbetning tillämpas, eftersom det hjälper forskaren att få en helhetsbild av materialet. I början av analysen transkriberades intervjuerna. Det innebär att de skrevs ut ordagrant, vilket även inkluderade känsloyttringar, pauser och liknande. För att författarna skulle kunna bilda sig en uppfattning av innehållet lästes det transkriberade materialet igenom ett flertal gånger. Författarna påbörjade en identifiering av mönster, skillnader och likheter eller sammanfattas som “meningsbärande enheter” på enskild plats och tillsammans. Det
transkriberade materialet sätts i relation till frågeställningarna. Dessa meningsbärande enheter valdes sedan ut och markerades genom tre olika färger (Gul, grön och blå). De färgade
meningsbärande enheter placerades därefter i en tabell. I tabellen skrevs en kondensering av de meningsbärande enheterna och det innebär att de meningsbärande enheterna kortades ner utan att innebörden påverkades. Kondenserade meningsbärande enheter kodades sedan ner till ett fåtal ord för att sammanfatta den kondenserade meningsbärande enheten i tabellraden med följande ord “Kod”. När alla meningsbärande enheter kondenserades och kodades, granskas koderna efter mönster, skillnader och likheter. När mönster, skillnader och likheter mellan koderna upptäcktes formulerades resultatet. En kategori motsvarar respektive
Processen kan ses i följande tabell: Tabell 1.
Meningsbärande enheter Kondenserad form Kod Kategori
Eh så att den den ger ju väldigt mycket även till andra delar eh som man kan ha nytta utav till skolan då. Eller i undervisningen av andra genrer.
Ger mycket till andra delar. Framför allt för förståelse av andra genrer.
Förståelse av Andra
genrer Vilka möjligheteruppfattar lärarna att det finns med användningen av serietidningar i undervisningen och i fritidshem?
Till sist analyserades intervjuerna återigen för att ställa dessa i relation till kategorierna. Detta för att författarna skulle vara säkra på att innehållet stämmer överens med intervjumaterialet. 4.5 Etiska förhållningssätt
Enligt Vetenskapsrådet (2017) ska studier ta i beaktning hur uppgifter från lärarna ska behandlas. De påpekar att forskningen ska göra sitt yttersta för att skydda alla deltagare från skador och kränkningar som kan uppstå efter publikation. Det innefattar att ingen
utomstående ska känna igen vilka som deltagit i studien och att lärarna ska känna till sina rättigheter vid deltagande. De fyra riktlinjerna är informationskravet, konfidentialitetskravet, samtyckeskravet och nyttjandekravet. Informationskravet innebär att varje deltagare ska få information om studiens syfte och varför deltagaren är viktig för studien. Samtyckeskravet innebär att forskaren informerar om att deltagaren ska ge sitt samtycke innan hen väljer att deltaga i intervjun och hen kan avbryta sin medverkan om så önskas. Dessutom så ska deltagaren ge sitt samtycke om eventuell inspelning av intervjun ska tillämpas.
Konfidentialitetskravet handlar om att deltagaren ska anonymiseras i studien med hjälp utav fingerade namn. För att ingen utomstående i studien ska känna igen vilka lärarna var.
Slutligen nyttjandekravet som handlar om att allt som studien samlas in som information, får inte tillämpas i något annat syfte än till studien (Vetenskapsrådet, 2017).
Studien valde att tillämpa Vetenskapsrådets (2017) riktlinjer på följande sätt: Alla
intervjupersoner tilldelades ett informationsbrev om att deltagandet i studien var frivilligt samt att de när som helst kunde avbryta sin medverkan. Studien tillämpade också ett samtyckeskrav. Lärarna gavs också möjlighet i informationsbrevet att acceptera sin
medverkan. Alla intervjupersoner fick ett fingerat namn för att tillämpa konfidentialitetskrav som anonymiserar lärarna, så ingen utomstående kan känna igen vem det är som delger svaren i studien.
4.6 Studiens tillförlitlighet
I denna studie beskrivs varje avsnitt detaljerat för att ge läsaren en förståelse till
händelseförloppet genom studien. Intervjufrågorna har också formulerats för att kunna svara upp till denna studies syfte och frågeställningar så att studien får en hög validitet. Enligt Bryman (2018) är tillförlitligheten uppdelad i tre olika kriterier. Överförbarhet, pålitlighet och trovärdighet. Enligt Vetenskapsrådet (2017) ska en studie vara trovärdig, en författare ska tala sanning om sitt datamaterial som samlats in. För att en studie ska kunna uppnå kriteriet om trovärdighet, så krävs det att resultatet följer de regler som finns för forskningsetiken och att resultatet i studien skickas till alla deltagare för att säkerställa att resultatet inte är vinklat och att det inte uppstått någon form av missförstånd (Bryman, 2018). Denna studie har tillämpat detta, eftersom respektive deltagare informerades om att de fick ett varsitt exemplar av den färdiga studien när den blev godkänd. Överförbarheten handlar enligt Bryman (2018) om att ett resultat från en studie ska kunna flyttas över till en annan studie för att få liknande resultat. Eftersom tiden var väldigt begränsad och studiens storlek är liten, så minskar möjligheten till en god överförbarhet till andra studier. Pålitligheten handlar om att författaren beskriver utförligt samtliga delar i sin studie (Bryman, 2018). Även Larsen (2015) påpekar vikten av att en studie ska ha en god validitet och reliabilitet. Validitet innebär att studien besvarar
frågorna som står i studiens frågeställningar. Det innefattar också att intervjufrågorna som användes i studien ska formuleras i relation till frågeställningarna. Författarna har tagit hänsyn och tillämpat denna beskrivning av tillförlitlighet i studien. Eftersom författarna har varit väldigt fördjupade i sina resonemang på respektive avsnitt.
5. Resultat
I detta avsnitt redovisas studiens resultat. Inledningsvis redogörs för hur lärare arbetar med serietidningar i undervisningen i fritidshem. Därefter framgår vilka möjligheter lärarna uppfattar att det finns med serietidningar i undervisningen. Avsnittet avslutas med vilka begränsningar lärarna uppfattar att det finns med användningen av serietidningar i undervisningen.
5.1 Lärarnas arbete med serietidningar i undervisningen i fritidshem
I denna del beskriver lärarna exempel på olika användningsområden som kan ske i arbetet med serietidningar.
Lärare 3 tar upp att hen tillämpar en arbetsmodell som heter cirkelmodellen. Läraren beskriver cirkelmodellen som ett stöd för eleverna när de ska undersöka olika genrer och serietidningen som koncept i syfte att bygga kunskap om ämnet. Därefter kan eleverna läsa och studera en gemensam text inom genren för att sedan skriva en gemensam text. Slutligen kan eleverna skriva en egen text som kan användas till bilderna i en serietidning genom så kallade pratbubblor eller textbox.
Lärare 1 berättar vidare att:
Det som jag har gjort främst är att göra en seriestrip så att eleverna får göra en egen typ av serietidning och analysera serietidningen samt se hur den är formad, sen får dom en uppgiftsbeskrivning på hur man bygger sin serietidning och så gör dom en egen sida eller två. Slutligen gör dom om den till sin egen serie. (Lärare 1)
Lärarna tillämpar också serietidningen för att inspirera eleverna till att skapa egna serier. Lärarna visar upp olika serietidningar för att beskriva hur den är uppbyggd och vad som är
typisk för en serietidning. Lärare 1 beskriver hur hen gav en uppgift till eleverna att hämta inspiration från deras hem. Syftet är att främja kreativitet, fantasi och meningsskapande hos eleverna. Lärare 1 och Lärare 3 uppger att de inspirerar eleverna genom att visa exempel på serietidningar och seriefigurer. Enligt Lärare 1 får klassen inte ta med sig föremål från hemmet utan eleverna förses med föremål i fritidshemmet. Föremålen kan bestå av till exempel leksaker, serietidningar i fysisk form eller digital form och illustrationer hämtade från internet.
Skapandet av seriefigurer kan hämta inspiration från hemmet. Vi pratar om det oftast eller har vi med en seriefigur eller flera som kan användas i ett moment till
undervisningen. (Lärare 1)
Lärarna är ense om att serietidningar främjar förståelse av olika innebörder. Genom en kombination av bild och text får eleverna stöd i förståelsen av ett innehåll. Serietidningarna som de tillämpar idag innehåller varierande inslag av miljötänk, källsortering, demokratiska värderingar och källkritisk förmåga. Lärarna utvecklar vidare om att serietidningen kan användas till att lära ut situationer och moraliska frågor som speglas i innehållet. Lärarna beskriver att karaktärer i serietidningar illustreras med olika känslor, uttryck och gester vilket är användbart i samtalet med eleverna. Serietidningen Bamse nämns flera gånger av lärarna som ett exempel i användandet av serietidningar för yngre åldrar. Högläsning med Bamse sker i förskoleklassen men också i årskurs 1-3. Bamse har en större teckenstorlek än många andra serietidningar och lämpar sig bättre för yngre elever i form av innehåll. Lärare 2 har iakttagit hur en lärare i förskoleklassen använt Bamse i högläsning när det gäller
undervisning om t.ex. miljö och källsortering, demokrati och källkritik. Ibland har klassuppsättningar köpts in.
Serietidningen kan användas för att göra en analys av innehållet. Lärare 3 beskriver att hen använder sig av serietidningar som Kalle Anka eller Fantomen Kids i undervisningen beroende på åldersgruppen, där eleverna får analysera och jämföra olika karaktärer.
När vi jobbade med Kalle så gjorde vi ju en sån här, då gjorde dem valfria seriefigurer från olika saker, medans Fantomen, ja men då skulle vi, om vi jämförde hjältar och då måste man kring den delen då, det blir ju ont mot gott, då kan det bli lite våld. (Lärare 3)
Analys av innehållet i en serietidning är ett återkommande tema vid samtalen med lärarna. Lärarna beskriver ett undervisningsmoment med bokrecension kan ske i serieform istället för text. Eleverna ritar fyra rutor serie på en sida som sammanfattar boken. Serietidningen ska innefatta en titel, vad som händer i mitten, vad som är konflikten i berättelsen och hur den slutar. Lärarna förklarar vidare att dessa delar visar på läs- och skrivförståelse, analys av innehåll och förmågan att sammanfatta text.
Jag har ju använt det till en bokrecension. Istället för att bara skriva en bokrecension på en och en halv A4, så kan du ju istället göra en fyra rutig seriesida som blir ett bra sätt att sammanfatta en text. (Lärare 3)
Det fanns inslag av uppfattningen om att inte använda serietidningar i undervisningen. Detta beror på att eleverna inte knäckt läskoden.
Just nu arbetar vi inte med serietidningar, men vi använder bild för att måla och så. Men just serietidningar, våra barn är för små för det. Just nu, känner vi. De är ju inte riktigt...Jag jobbar med ettor och de håller på att knäcka läskoden just nu. (Lärare 2) 5.2 Möjligheter som lärarna uppfattar att det finns med användningen av
serietidningar i undervisningen
Lärarna beskriver serietidningar som en låg kostnad i förhållande till fördelarna som ges i undervisningen. De uppger även gratismaterial som kan medfölja i serietidningar som spel
och dylikt. Lärarna nämner hemsidan serietidningariundervisningen.se och dess utbud av lärarhandledningar som läraren kan ta del av i fritidshem samt grundskola.
Vi får väldigt mycket material, gratismaterial. Det är väldigt kul att se faktiskt och lite spel brukar de också lägga in i mitten av serietidningen som man kan riva ut och plasta in så att man får en spelplan. Så man får lite sådana roliga grejer också. (Lärare 2)
Lärarna beskriver användning av digitala appar som kan stödja eleverna och läraren i skapandet av serietidningar.
Jag är ju ingen hejare på att rita, så det har ju blivit väldigt enkla serietidningar där vi har gjort något gemensamt, men där har jag ju istället nyttjat digitala hjälpmedel som Ipad och liknande. Det finns ju appar där du kan själv bli en seriefigur. Alltså du fotar och lägger till pratbubblor och liknande för att sedan göra en egen serie. (Lärare 3) Lärarna för fram att redovisning av olika serietidningar främjar inkludering i klassen. Detta på grund av att olika serietidningar visar på olika stil, karaktärer och innehåll i dess
utformning. Lärarna menar att serietidningar är speciellt lämpliga för elever som behöver tydliga instruktioner eller som saknar ett läsintresse. Lärarna är ense om att redovisning av olika serietidningar förmedlar till eleverna att det finns olika sätt att skriva eller rita en serietidning. Lärare 1 säger att:
Det finns många serietidningar som en kan titta i, de har en grund att stå på men den är inte perfekt. Alla som skriver eller ritar har olika stilar, då får de inte uppfattningen att allt måste vara på ett visst sätt. Dom rullar vidare och gör sen sin egen grej. (Lärare 1)
Lärare 3 beskriver också serietidningen som en inspirationskälla för att bygga upp ett läsintresse.
Jag såg på min elevgrupp, där många inte var intresserade av att läsa och det kommer ni att stöta på, främst de här killar som är totalt anti mot att läsa en bok. Men där fick jag i gång killarna, så nu sitter de på lektionerna och säger “nä men det här är ju roligt” de sitter och läser serietidning efter serietidning. (Lärare 3)
En gemensam åsikt hos lärarna är att serietidningar medför positiva effekter såsom
kopplingen mellan bild och text men betonar också att det måste ske inom specifika ramar med anpassningar till eleven de möter och innehållet i materialet. Lärare 3 har observerat att arbetet med serietidningar underlättar elevernas förmåga att skriva en röd tråd i sina texter.
Det är en bra grej att börja med, speciellt när man har barn som har det lite svårare faktiskt, så är det barn som lär sig med bilderna. Det är både bild och lite text. (Lärare 2)
Kopplingen mellan bild och text uppfattar lärarna som ett argument för ett välfungerande läromedel i undervisningen för elever med lässvårigheter samt ger en förståelse för innebörder.
Om du har utländska barn, så har du ett väldigt stöd utav bilderna med mera. Man talar väldigt mycket om bildstöd både i grundskolan och i fritidshemmet och där kan du koppla texten i pratbubblorna och liknande. (Lärare 1)
5.3 Begränsningar som lärarna uppfattar att det finns med användningen av serietidningar i undervisningen i fritidshem?
Lärarna är överens i samtalen om att tillgången till serietidningar är viktigt för att bedriva undervisning med hjälp av serietidningar i fritidshem. Lärare 1 beskriver en bristande tillgång av serietidningar på sin verksamhet för olika åldrar. Brist på tillgång av serietidningar
försvårar undervisningen och därmed skapar det begränsningar i åtkomsten av serietidningar. Hindret är att man själv måste ha materialet. Det är oftast inte en skola har, det kanske finns serietidningar på vissa bibliotek men det är kanske inte till elevens tycke och då blir det ett hinder i sig att få eleverna att ta del av serietidningar. (Lärare 1)
Men vi har lite serietidningar som finns på jobbet som de får läsa, vi har tillgång till det. Vi har det både på biblioteket och på fritids. (Lärare 2)
En annan begränsning kan vara bristen på lärare som har erfarenhet eller intresse av serietidningar i undervisningen. Lärare 3 berättar att en kollega talade om för hen att serietidningar inte hade något värde i verksamheten.
Jag hade en kollega, som tyckte det var lite märkligt att man jobbade med
serietidningar “det finns väl viktigare saker att jobba med”. Men det är just det här. Har man inte använt det eller känner “Äh det där är inget att ha då”, då har man ingen pejling på det. (Lärare 3)
Det var ingen som hade jobbat med det innan så himla mycket. Jag fick ju nästan försvara mig i min undervisning för att jag använde serietidningar, man såg inte det som någonting som man skulle använda.” (Lärare 3)
Lärare 3 förklarar att det finns de som misstar serietidningen för att vara en simpel bilderbok. Lärare 3 berättar vidare om ett tillfälle när en skoltidning ringde upp och ifrågasatte varför läraren ska lägga pengar på serietidningar när det finns läromedel tillgängligt. Ett annat argument från skoltidningen var att förlagen av serietidningar vill tjäna pengar varpå Lärare 3
kontrar med att detsamma gäller alla förlag av läromedel. Lärare 2 och Lärare 3 tillägger att det är mer svåra ord i en serietidning än vad det är i en skönlitterär bok som barnen läser. Framför allt kan det vara svårt för de elever som inte knäckt läskoden. Lärarna påtalar också att arbetet med serietidningar kan vara ansträngande beroende på vilken ålder eleven har samt mängden arbete de utsätts för.
Ju äldre barnen är, desto längre rutor kan de själva skapa och ju yngre de är, desto mindre kan de göra och de har inte orken. Att sitta och rita för många bubblor och skriva och ha sig för att de tycker att det är jobbigt, medans de äldre barnen kan sitta i timmar och hålla på och hitta intresset för det. Så att det är en skillnad på ålder, det är det. (Lärare 2)
När lärarna ska använda sig av en serietidning i undervisningen, påbörjas först en granskning av innehållet innan eleverna får ta del av den. Grafiskt innehåll kan vanligtvis sammanfattas som innehåll av våld, naket eller svordomar i en serietidning. Lärarna är överens om att grafiskt innehåll i serietidningar utgör ett problem då det inte anses vara lämpligt för yngre åldrar. Samtliga intervjupersoner använder inga serietidningar med grafiskt innehåll. Anledningen bakom detta är ett hänsynstagande till elevernas ålder.
Ja det kan ju vara det dåliga språket, i vissa tidningar. Vissa tidningar har lite dåligt språk. Vi vill inte lära ut mer fula ord än vad eleverna kan. Det kan ju vara våld i vissa serietidningar. (Lärare 2)
När jag ska använda en serie så analyserar jag innehållet och ser vad som kan användas till moment och därefter får eleverna ta del av den. En får tänka på åldern man möter så det inte blir för grafiskt, symbolism etc. Barn fångar upp många detaljer som de inte är medvetna om vad det är, vad det symboliserar och omvandlar det till en större och större del. (Lärare 1)
Lärarna beskriver vidare att grafiskt innehåll riskerar att krocka med elevens och vårdnadshavarens värderingar. Lärarna förklarar vidare att läraren bör istället hitta
serietidningar utan grafiskt innehåll eller fånga upp samlingen av karaktärerna. Om läraren visar grafiskt innehåll riskeras dynamiken att förändras på ett icke-önskat sätt hos elever och deras vårdnadshavare.
Jag tycker inte att barn ska läsa sånt. Vi har föräldrar som är...det blir liksom
kulturkrockar där det inte får vara för naket och så får man inte visa för mycket helt enkelt. Så jag skulle ta bort en sådan serietidning, absolut. Det gäller att sålla ut, och läsa dem som pedagog innan man lägger ut dem. (Lärare 1)
Det kan också vara något för grafiskt för eleverna, då serietidningar ser så olika ut, det kan bli ett hinder när eleverna kommer med en serie och då ser man att det är alldeles för grafiskt. Något som inte passar den elevgruppen, man får titta lite på ålder. (Lärare 3)
6. Diskussion
I det här kapitlet diskuteras inledningsvis resultatet. Därefter förs en metoddiskussion och avslutningsvis ges förslag på vidare forskning.
6.1 Resultatdiskussion
Vårt syfte i studien har gått ut på att undersöka lärarnas erfarenheter av serietidningar i undervisningen i fritidshem. Författarna valde multimodalitet som en teoretisk utgångspunkt i sitt arbete. Genom semistrukturerade intervjuer har författarna fångat upp lärarnas svar som anknyter till syftet. Syftet med studien har varit att beskriva lärarnas erfarenheter av att arbeta med serietidningar i undervisningen.
I resultatet framgås det först att lärarna använder ”Cirkelmodellen” en genrepedagogisk arbetsmodell som stöd för eleverna i deras arbete med olika genrer och kunskaper om olika texters metaspråk (Johansson, 2020). En utav lärarna beskrev cirkelmodellen i fyra steg där eleverna arbetade med olika serietidningar för att bygga upp en förståelse hur en sådan är uppbyggd. För att sedan kunna skapa en egen serietidning. Selander (2017) skulle beskriva cirkelmodellen som ett positivt verktyg i ett multimodalt meningsskapande då den tillåter andra variationer av samverkande eller alternativa sätt att kommunicera. Johansson (2020) är inne på samma spår, eftersom cirkelmodellen ses som ett verktyg för att utveckla elevernas skrivförmåga av olika genrer, eftersom det medvetandegör metaspråket i textens genre. Lärarna i vår studie visar olika exempel av seriefigurer i fysisk form eller på digital väg för att bygga kunskap om seriefigurernas egenskaper och vad de har för roll i serietidningens berättelse. Därefter ritar eleverna sitt val av figurer tillsammans med läraren. Lärarna beskriver att serietidningar underlättar läsning av text samtidigt som det främjar ett intresse för att rita och skriva. Enligt Rankor (2008) kan en lärare använda en serietidning där en karaktär kan diskuteras i en klass om dess egenskaper och sedan ge eleverna inspiration till att skapa egna karaktärer med liknande egenskaper. Detta medförde att eleverna också skrev
egna serietidningar med egenskapade seriefigurer. Lärarna medger att serietidningen kan lära ut värderingar och tankesätt om olika delar med inslag av miljötänk, källsortering, demokrati och källkritisk förmåga i sitt arbete. Detta är i linje med Gerde och Foster (2007) som
beskriver att olika etiska frågor kan behandlas när elever använder serietidningar för att diskutera etik och diskriminering samt definitioner på vad som utgör en god medborgare. Författarna diskuterade tillsammans hur multimodalitet synliggörs i arbetet med värderingar och serietidningar i undervisningen. Eleverna får ta sig an uttryck, symboler, utseenden, bilder och text som tillsammans skapar ett meningsfullt lärande (Sellander, 2017).
Lärarna påpekade i resultatet att eleverna skulle kunna analysera innehållet i en serietidning. Exempelvis beskrev lärarna att eleverna kan göra en bildanalys, där de får tolka en bild tillsammans med texterna i bilden. Gerde och Foster (2007) menar att bilderna i
serietidningen kan ligga till en grund för en bildanalys, eftersom texten kompletterar bilden för att ge den ett sammanhang. Dessutom förmedlar Skolverket (2019) att eleverna ska både tolka och samtala om olika texter.
Lärarnas arbete med olika seriekaraktärer och genrer i serietidningar bidrar enligt lärarna till elevernas analytiska förmåga genom att de gör jämförelser mellan karaktärer och genrer. Formatet från en serietidning kan också användas för att skriva en bokrecension. Rankor (2008) beskriver att en text kan representeras på olika sätt, men kan säga exakt samma sak. Denna typ av uppgift skapar förutsättningar till användning av olika förmågor såsom
analysförmåga då eleven ska hitta kärnan i berättelsen, källkritisk granska genom att hitta och urskilja relevant information i en text samt utveckla läs- och skrivförmåga i skapandet av en bokrecension i serieform.
I resultatet framkom att en orsak till att inte använda serietidningen i undervisningen kan vara att eleverna inte hade knäckt läskoden. Gerde och Foster (2007) beskriver att alla
serietidningar inte är lämpliga för undervisningen. Val av innehåll och handlingen bestämmer om en specifik serietidning är lämplig för undervisningen. Det kan ifrågasättas varför inte
serietidningar används hos elever som inte knäckt läskoden, då flera källor påpekar att
bildstödet underlättar läsningen. Simonson och Timmermans (2020) beskriver i sin rapport att bilderna i kombination med texten gynnar elever som har lässvårigheter, eftersom de får tolka texten tillsammans med bilderna för att förbättra sin läsförståelse.
I resultatet framgår det att lärarna uppfattar att det finns möjligheter med att använda serietidningar eftersom de har en låg kostnad i jämförelse med andra läromedel. Lärarna nämner hemsidan Serier i undervisningen (2021) som ett exempel på var lärare kan hämta gratis lärarhandledningar om serietidningar i undervisningen. Dessutom påtalade lärarna att det följer med gratismaterial i serietidningarna såsom spel och dylikt. Det förekommer även digitala appar som kan stödja läraren och eleverna i undervisningen med hjälp av
serietidningar i fritidshem. Dessa digitala appar förenklar utformningen av bilder, pratbubblor med hjälp av fotografier eller bilder som eleverna valt ut. Det är därmed inte relevant
huruvida bra en lärare är på att rita, utan vilka didaktiska frågeställningar läraren uppfattar i ämnesområdet.
Wallner (2016) beskriver att serietidningens utformning kan bidra med fantasiförmåga för framtida skrivuppgifter, eftersom bilderna i kombination med texten bidrar till att eleverna kan sätta orden i ett sammanhang. Dessa positiva effekter i arbetet med serietidningar överensstämmer med resultatet i denna studie, vilket även stöds av Rankor (2008) och
Wallner (2016; 2017). Lärarna för fram att olika serietidningar har olika stilar på text och bild samt beskriver att bilderna i kombination med text bidrar till motivation och lust att läsa. Redovisning av olika serietidningar ger uppmaningen till eleverna att allt inte behöver vara på ett visst sätt och underlättar därmed elevernas förmåga att bidra med ett eget arbete med serietidningar. Lärarna uppger att det blir särskilt viktigt att använda och redovisa olika serietidningar för de elever som har läs- och skrivsvårigheter eller saknar ett läsintresse. Simonson och Timmermans (2020) beskriver att bilderna i serietidningar kan finnas som stöd för de elever som har svårigheter gällande läsning. Strömberg (2014) menar även att då historien tillsammans med bilderna skapar ett sammanhang
Resultatet i denna studie visar att det råder en viss begränsad åtkomst gällande serietidningar, eftersom det saknas serietidningar för alla åldrar. Lärarna är överens om att ett varierande utbud av serietidningar främjar underhållningsvärdet och uppmuntrar eleverna till vidare läsning. Enligt Strömberg (2014) erbjuder en serietidning lust till läsning och skapande då texten kombineras med bilderna samt är ett passande medel för alla åldrar. Vidare hävdar Strömberg att serietidningen bör med dess fördel vara en självklar del i undervisningen. En annan begränsning som kan förekomma är lärarens bristfälliga kunskaper om ämnet. Enligt resultatet i intervjuerna kan vissa begränsningar uppstå genom brist på kunskap om ämnet eller fördomar om att serietidningar är simpla bilderböcker som inte tillför något av värde. Kollegor, elever eller vårdnadshavare kan komma att ifrågasätta serietidningens användning som läromedel. Lärarna håller med om att det är fördelaktigt om en lärare har kunskap om ämnet och kan argumentera för sin sak om en utsätts för yttre påverkan.
I resultatet framkommer det att yngre elever har mindre tålamod och ork för att arbeta med serietidningar till skillnad från äldre elever. Anpassning av innehållet bör sättas i förhållande till ålder och målgrupp hos eleverna enligt lärarna, detta för att läraren ska visa hänsyn till elevernas behov och intressen samt sträva efter att bygga upp självförtroendet hos eleverna. Gerde och Foster (2007) poängterar att det är viktigt att läraren tar ställning till om
serietidningen är lämplig nog för klassen, då alla serietidningar inte alltid är lämpliga i varje skolklass.
Enligt Wallner (2016; 2017; 2020) är ett grafiskt innehåll som omfattas av våld, svordomar och naket inte alltid lämpligt beroende på vilken ålder och målgrupp läraren möter. Istället bör delar av serietidningar utan ett grafiskt innehåll eller en kompilation av karaktärer förekomma i undervisningen. Lärarna är ense om att ett grafiskt innehåll kan medföra
problem där eleverna missförstår budskapet och får en negativ påverkan på deras välmående. Det kan också skapa kommunikationsproblem med föräldrar eller vårdnadshavare om
innehållet krockar med deras värderingar. Det är därför viktigt att om läraren ska använda sig av en serietidning, måste det finnas en förståelse för vad eleverna klarar av att läsa.
6.2 Metoddiskussion
Semistrukturerade intervjuer bedömdes vara lämpliga för denna typ av studie, då författarna eftersträvade djupgående resonemang och förståelse för hur lärarna upplevde arbetet med serietidningar i fritidshemmet. Intervjuerna hade kunnat genomföras utomhus, men då riskerade ljudet i samtalet att försämras på grund av olika väderslag. Författarna hade kunnat skicka alla intervjufrågor i förväg till lärarna men valde att inte göra detta. Fördelen med det är att lärarna ges bättre möjlighet till förberedelse av intervjun. De hade fått läsa igenom frågorna och dessutom fått förbereda sina svar på respektive fråga men då finns det en risk för fabricerade svar, vilket avgjorde vårt val av metod. Samtliga intervjuer spelades in vilket Bryman (2018) beskriver som ett bra sätt att följa upp synpunkter utan att föra anteckningar över det som sägs. Det är generellt viktigt att lyssna på deltagaren och få denna individ att tala själv, utan att forskaren eller den som leder intervjun styr deltagaren. Ett sådant fenomen kallar Larsen för intervjueffekten eller kontrolleffekten (Larsen, 2018). Det innebär att en deltagare blir påverkad så att hen svarar på ett sätt som hen tror att forskaren vill höra. Utmaningen i en intervju är att få deltagaren att dela med sig av data utan att bli direkt påverkad av forskarens närvaro. Det kräver att forskaren lyssnar tålmodigt och på ett vänligt sätt visar tillit till deltagaren (Alvehus, 2019).
Genomförandet av vald metod har tagit mycket mer tid än vad författarna kunnat räkna med. Intervjuerna gick smidigt på intervjudagen, eftersom författarna kunde spela in varje intervju. Men det var transkriberingen av intervjuerna och analys som tog mycket tid. Eftersom
författarna var tvungna att pausa och backa ett flertal gånger i ljudinspelningen för att få med alla detaljer i intervjuerna. Dessutom försvann en transkribering så en utav författarna fick transkribera intervjun ytterligare en gång. Författarna fick höra efteråt att office-versionen av Word inte kan hantera större dokument och att det kunde vara anledningen att den intervjun
försvann. En utökning av lärarna hade varit fördelaktigt för att stärka giltigheten ytterligare och utöka svaren i analysen, men dessvärre blev tidsbegränsningen problematisk för oss. Datainsamlingsmetoden utfördes med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys av
intervjumaterialet. Det användes för att hitta mönster, likheter och skillnader i textens
innehåll som svarade till syftet. Enligt Justesen och Mik-Meyer (2011) har innehållsanalys en kvantitativ karaktär då den letar efter gemensamma mönster i datamaterialet. Men den kan också användas i kvalitativa metoder då den också ibland letar efter samband mellan lärarna. För att stärka tillförlitligheten synliggjordes analysprocessen både genom beskrivande text och i tabellform. Svaren från innehållsanalysen utgjorde grunden för resultatet. Det mynnade ut i ett resultat som anses ha besvarat syftet.
6.3 Framtida studier
En framtida studie hade varit intressant om författarna kunde utföra semistrukturerade intervjuer med elever från samma fritidshem där lärarna befinner sig. Det intressanta hade då varit att undersöka elevernas erfarenheter av serietidningar i fritidshem.
7. Referenser
Alvehus, J. (2019). Skriva uppsats med kvalitativ metod. Liber AB.
Berg, M (2015). Deltagande netnografi. I G, Ahrne & P, Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder. Liber AB.
Bryman, A (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber
Duncan, R., Smith, M. J., & Levitz, P. (2015). The Power of Comics: History, Form, and Culture. London/New York: Bloomsbury.
Eriksson-Zetterqvist, U., & Ahrne, G (2015). Intervjuer. I G, Ahrne & P, Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s.34–55). Liber AB.
Johansson (2020). serietidningar för läsintresse. Skolverket.
https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api-v2/document/path/larportalen/material/in riktningar/5-las-skriv/F%C3%B6rskoleklass/007_stimulera-lasintresse/Del_06/6.%20serietid ningar%20f%C3%B6r%20l%C3%A4sintresse.pdf?fbclid=IwAR0N-05oqCFh8hVN-dYI-jp7 XkKiANgnJhnKU7y5g2UoM6J9KTxfuIvhotY
Justesen, L & Mik-Meyer, N (2011). Kvalitativa metoder från vetenskapsteori till praktik. Studentlitteratur
Larsen, A.K. (2018). Metod helt enkelt. Gleerups
Kress, G.R. (2009). Multimodality: A Social Semiotic Approach to Contemporary Communication. Taylor & Francis Ltd
Selander, S. (2017). Didaktiken efter Vygotskij. Liber AB
Serier i Undervisningen. (2021). serieriundervisningen.se.https://serieriundervisningen.se/
Simonson, N & Timmermans, K.M. (2020).Comics Academy: Bringing
Student-Created Stories to Life. International literacy association hämtad den 23 maj från:
Strömberg, F. (2014). Seriebiblioteket. BTJ förlag
Suryatin, S & Sugiman, S. (2019). Comic book for improving the elementary school students' mathematical problem solving skills and self-confidence. Jurnal Prima Edukasia, 7(1), 58-72. Jurnal Prima Edukasia.https://doi.org/10.21831/jpe.v7i1.10747
Töpffer, R. (1827) Histoire de Mr. Vieux Bois.
Vetenskapsrådet (2017). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet. Hämtad 13 maj 2021 från:
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskning ssed_VR_2017.pdf
Wallner, L. (2016). Speak of the bubble – constructing comic book bubbles as literary devices in a primary school classroom. Journal of Graphic Novels and Comics, 8:2, 173-192.
Department of Social and Welfare Studies.https://doi.org/10.1080/21504857.2016.1270221 Wallner, L. (2020). Det rutiga klassrummet. Studentlitteratur AB
Wallner, L. (2017) Framing Education: Doing Comics Literacy in the Classroom [Doktorsavhandling/Licentiatuppsats, Linköping University]. Diva.
https://www.skolporten.se/forskning/avhandling/framing-education-doing-comics-literacy-in-the-classroom/
Bilaga 1
Intervjuguide:
1. Berätta om hur du arbetar med serietidningar i undervisningen? 2. På vilket sätt använder du serietidningar i undervisningen?
3. Vilka möjligheter uppfattar du att det finns med användning av serietidningar i undervisningen?
4. Vilka hinder uppfattar du att det finns med användning av serietidningar i undervisningen?
5. Hur värderar du innehållet i en serietidning? Om tidningen innehåller naket/våld hur går du tillväga då?
6. Skiljer sig arbetet med serietidningar i undervisningen beroende på olika åldersgrupper? I så fall på vilket sätt skiljer det sig åt?
Bilaga 2
Informationsbrev till dig som är lärare/pedagog och har erfarenhet av att arbeta med serietidningar i undervisning i skola/fritidshem.
Vill du delta i en intervjustudie och bidra till viktig forskning? Vi vill gärna komma i kontakt med dig som arbetar eller har arbetat med serietidningar i undervisningen i skola/fritidshem. Syftet med studien är att beskriva hur lärare/pedagoger använder serietidningar i
undervisningen i skola/fritidshem och deras erfarenheter/upplevelser och uppfattning av ämnet.
För att delta i studien behöver du uppfylla följande kriterier och ställa upp på en intervju under ca 60 minuter. Du ska vara legitimerad lärare/pedagog och ha minst 1 års
yrkeserfarenhet. Det är frivilligt att delta och du kan när som helst avbryta deltagandet. Intervjun sker via videosamtal eller telefon. Intervjuerna hålls under vecka 0000. Dag och tid bestäms i samråd med respektive deltagare.
Deltagaren ger sitt medgivande till att delta i studien och tillåtelse att spela in ljudet under intervjun genom att skriva under samtyckesblanketten nedan. Insamlad information
behandlas konfidentiellt och det är endast studenterna och handledaren som har tillgång till uppgifterna. Studien ingår i ett examensarbete under sista terminen på Grundlärarprogrammet med inriktning och arbete i fritidshem, Jönköping University och i arbetet kommer lärarna att avidentifieras. Intervjumaterialet kommer att raderas så fort examensarbetet blivit godkänt. Vid intresse eller frågor vänligen kontakta oss via mejl.
Med vänliga hälsningar Studerande:
Hisham Rahim
E-mail: rahi18dk@student.ju.se Viktor Andersson Karlsson E-mail: anvi18cw@student.ju.se Handledare:
Ann Carina Ludvigsson E-mail: ann.ludvigsson@ju.se
