Elevers syn på lärande och skolsituation i en mångkulturell skola

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Skolutveckling och ledarskap

Examensarbete

10 poäng

Elevers syn på lärande och skolsituation i

en mångkulturell skola

Med fokus på Handels- och administrationsprogrammet

School- and learningsituaion in a multicultural school seen

from the student’s point of view.

Focused on the business- and administrationprogramme

Marika Norrman Svensson

Lärarutbildning 60 poäng Handledare: Marie Leijon Höstterminen 2004 Examinator: Elisabeth Söderquist

SAMMANFATTNING

Skola- och lärandesituation i en mångkulturell skola för alla med fokus på Handels- och administrationsprogrammet. Mångkulturism visar en spridning bland eleverna vad gäller social bakgrund, grupptillhörighet, kön, etnisk bakgrund och språk. Hur ser våra elever på sin studiesituation i skolan och på sitt lärande? På vårt program finns många kulturer representerade. Präglas skolsituationen i hög grad av detta? Vad dominerar vid olika gruppkonstellationer?

Syfte

Syftet med detta arbete är genom att kartlägga hur eleverna ser på sin skolsituation i en mångkulturell skola öka kunskap och förståelse för varandras olikheter och därmed skapa bättre villkor för lärande och studier.

Metod

Arbetet är ett resultat av en undersökning som jag förankrat i litteratur samt sju stycken djupintervjuer med elever på Handels- och administrationsprogrammet från andra och tredje årskursen. Den litteratur som jag redogör för ger en översikt över litteratur i ämnet och tidigare forskning. Med hjälp av intervjuerna ska vi få en större kunskap om hur eleverna upplever sin studie- och lärandesituation på en mångkulturell skola.

Resultat

Resultatet av undersökningen visar att det finns en spridning bland eleverna. Grupper bildas huvudsakligen utifrån intressen. Konflikter, om sådana uppstår, är individrela-terade. Vi genomför vårt program på ett bra sätt. Eleverna är helt nöjda med sitt pro-gramval. Eleverna är goda marknadsförare för programmet.

Nyckelord

Mångkulturism, flerspråkighet, skolsituation, lärande, Handels- och administrations-programmet.

FÖRORD

Skolan med sitt demokratiska uppdrag spelar en nyckelroll i ungdomars utveckling, där läraren måste skapa tid och utrymme för diskussioner om livsfrågor och möta eleverna på samma villkor.

Jag har med min uppsats försökt belysa hur lärande- och studiesituationen för eleverna på en mångkulturell gymnasieskola i Småland, med fokus på Handels- och administra-tionsprogrammet, ser ut. Mycket positiva reflektioner har kommit fram och det visar sig att eleverna är goda marknadsförare för programmet. Men också mycket som vi kan jobba med och förbättra ytterligare.

Jag vill tacka alla elever som ställt upp på intervjuer och som varit öppenhjärtliga och sakliga i våra diskussioner. Tack också till lärarkollegor som ”lånat ut” eleverna för att svara på mina intervjufrågor. Slutligen tack till handledaren Marie Leijon vid lärar-utbildningen, Malmö högskola som kommit med goda råd och infallsvinklar, och snabbt gett respons på material som jag skickat över gällande detta arbete.

2005-09-27

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

SAMMANFATTNING ...3 FÖRORD ...5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ...7 1. Inledning ...9 1.1 Bakgrund...11 1.2 Skolans ansvar ...12 1.3 Gymnasieskolan...12 1.4 Syfte ...13 1.5 Frågeställning ...13 2. Litteratur ...15 2.1 En skola för alla...15 2.2 Styrdokument ...16 2.3 Mångkulturell skola ...16 2.4 Språket ...17 2.5 Skolverkets publikationer...18

2.6 Kultur – möten mellan människor...18

2.7 Skolans uppdrag...19 3. Metod...21 3.1 Kvalitativ teori...21 3.2 Urval ...21 3.3 Genomförande ...23 4. Resultat ...25 4.1 Utbildning ...25

4.2 Vad har eleverna för planer den närmaste framtiden...26

4.3 Språket ...27 4.4 Umgängesformer ...27 4.5 Fritidsintressen...28 4.6 Skolsituationen ...29 4.7 Värderingar...30 5. Diskussion...31 5.1 Avslutande reflektion ...33 6. Referenser ...35 7. Underlag för intervjufrågor ...37 Bilaga 1...37

1. Inledning

I mitt examensarbete ska jag presentera elevers syn på lärande och deras skolsituation vid en mångkulturell skola med fokus på Handels- och administrationsprogrammet. Jag är karaktärsämneslärare på Handels och administrationsprogrammet och undervisar huvudsakligen i administrativa kurser.

Jag kommer att vända mig till ett mindre urval elever inom vårt program, Handels och administrationsprogrammet, där många skilda kulturer finns representerade. Det ska bli intressant att se vilken spridning som finns bland våra handelselever vad gäller deras syn på skolsituation och lärande och om de upplever att de finns i en skola för alla. Jag ska ta med mig och summera de intryck som intervjuerna ger. Nya erfarenheter, som ger ny kunskap att användas i det fortsatta arbetet, bidrag till de pedagogiska diskussionerna som vi har i arbetslaget och därmed utveckla programmet och ännu bättre möta eleverna i vårt gemensamma arbete.

Efter mera än 25 års yrkeserfarenhet inom administration har jag äntligen hamnat ”rätt” i mitt yrkesliv. Att nu sedan tre år tillbaka få förmedla till elever på en gymnasieskola det som jag själv arbetat med i många år ger mig en mycket stor tillfredställelse och jag måste säga att varje dag går jag till mitt arbete med stor glädje och entusiasm. Mötet med eleverna är oerhört stimulerande och utvecklande.

Att möta ungdomar varje dag i skolans värld och bidra till att forma välanpassade och demokratiska individer som förhoppningsvis ska ta sitt samhällsansvar och kunna fun-gera bra i yrkeslivet när de så småningom är färdiga med sin utbildning, är mitt mål och jag kan med glädje se att vi lyckas bra.

Tillbaka till gymnasieskolans värld efter många års uppehåll och nu som pedagog, handledare och i många avseenden delaktig i att forma ungdomarnas framtid är en utmaning och intressant uppgift. Idag möts jag av en mångkulturell och färgstark skola. Många olika nationaliteter, många olika gruppkonstellationer finns omkring oss. Jag återkommer till lite statistik och siffror angående det senare i mitt arbete.

Vad jag upplever som mycket påtagligt, och kanske då särskilt bland våra handels-elever, är just spontaniteten att öppet deklarera sina åsikter, att aktivt delta och påverka skolsituationen. Det är något som vi strävat efter och det ger oss som lärare och mento-rer signaler i vår undervisning och vårt sätt att möta elevgrupperna. Med andra ord, våra elever har mycket att lära oss som bidrar till att vi kan möta dem på ett ännu bättre sätt och nå ännu bättre resultat både vad gäller studieprestationer och den allmänna trivseln och klimatet i klassrum och korridorer på skolan.

Visst finns det problem. Det faktum att just så många olika kulturer är representerade i klasserna kan vara en bidragande orsak till att problem och konflikter uppstår både i klassrummet och i korridorer. Det blir många diskussioner för att försöka öka förstå-elsen för olikheter hos varandra och ämnet livskunskap har enligt min mening bidragit till att eleverna har utvecklats just i konfliktslösning och öppet vågat tala om olika pro-blem som dyker upp, ett välkommet inslag på schemat.

Vi går i en skola för alla och vi lärare ska möta alla elever på samma villkor, dock utan att alltid vara uppdaterade sociokulturellt. Många har undermåliga kunskaper vad gäller andra kulturer och är inte rustade att uppfylla kravet att möta alla på samma villkor. Detta ger ofta en känsla av otillräcklighet och man undrar just hur mycket av detta som eleverna känner av. Många är dåligt rustade även vad gäller de svenska ungdomarnas livsvillkor och skolsituation, och deras syn på sitt lärande i gymnasiet.

Vi vet i vår pedagogiska yrkesutövning mycket väl, och vi som just nu håller på med våra studier för att nå lärarbehörighet påminns ständigt om att vi är i en skola för alla, alla ska ha samma förutsättningar och behandlas på samma sätt. Annat modersmål, annan kultur. Så mycket mera stöd och hjälp måste ges.. Förståelse och kunskap om annan etisk bakgrund, om annan religion och annan kultur är en förutsättning för att lyckas fullt ut, liksom dessa elever i sitt möte med det svenska samhället måste ges kunskap om och ta till sig den kultur som de kommer till. Förståelse och anpassning utifrån kunskap om det okända. En kunskap som hela tiden ska förbättras och utvecklas.

Får vi den relevanta fortbildning som krävs, den uppdatering som vi borde få för att möta våra ungdomar på samma villkor? Har vi resurser till detta?

1.1 Bakgrund

I det svenska samhället finns idag medborgare från många olika kulturer och länder. Det är framförallt under de senaste 25-30 åren som många invandrare kommit till Sverige. I början kom man hit som arbetskraft, under de senaste 15 åren av andra skäl.

Definitionen av vem som är invandrare varierar. Den gängse definitionen är att åtmin-stone en förälder är född i ett annat land. Ett annat sätt att se på invandrarbegreppet är att invandrare har en kultur och ett språk som inte är dominerande i det svenska sam-hället.

Vad gäller invandrarungdomar har de det gemensamt att de under sin uppväxt påverkas av och i större eller mindre omfattning formas av mer än en kultur.

Enligt uppgift från kommunens Invandrarbyrå har kommunen 4 500 utländska med-borgare, med barn som är födda i Sverige till utländska föräldrar ca 6 000. Dessa omfattar 50 olika nationaliteter och utgör ca 22% av befolkningen. Kommunen har totalt ca 32 000 innevånare.

Undersökningen ska visa hur mångkulturism ser ut på Handels- och administrations-programmet på vårt gymnasium. Vi har en handelsklass som går 3:e året, en som går 2:a året och denna höstterminen har vi den stora glädjen att kunna erbjuda två nya handels-klasser. Alla som sökt hit kom in på sitt förstahandsval. Nytt för i år är också att vi startat en s k Yrk-klass. Vi har fem stycken elever i denna klassen som ska läsa våra karaktärsämnen liksom övriga handelselever, men deras studier ska i större utsträckning än de andra baseras på yrkespraktik. Eleverna ska i första hand göras anställningsbara ute i arbetslivet. Här är det viktigt med rätt handledare både i skolan och ute på APU-platsen. En mycket positiv och spännande utmaning och vi tror att vi kommer att lyckas bra. Eleverna har själva valt karaktären för sitt yrkesprogram.

För att tydliggöra Handels- och administrationsprogrammet ska jag citera ur program-målet:

Handels- och administrationsprogrammet syftar till att ge grundläggande kunskaper för arbete inom varuhandel och tjänsteproduktion samt till att utveckla insikter i

företagandets villkor. Programmet syftar även till att ge en grund för ett fortsatt lärande i arbetslivet samt för vidare studier ( Skolverket 1999:12).

1.2 Skolans ansvar

Skolan skall ansvara för att eleverna vid fullföljd utbildning:

. kan arbeta på ett serviceinrikta och ansvarsfullt sätt och ha förmåga att lösa problem inom verksamhetsområdet.

. har god bransch- och produktkunskap och kan informera om produkter på ett relevant sätt.

. har förmåga att planera, analysera och utföra arbetsuppgifter i samband med handel och tjänsteproduktion.

. kan diskutera och ta ställning till frågor kring etik och kvalitet inom verksamhets-området.

. kan kommunicera på svenska och engelska med sikte på behovet i yrket, samhällslivet och vidare studier.

. kan använda informations- och kommunikationsteknik inom verksamhetsområdet.

Når eleverna upp till målet, har vi åstadkommit det vi har ansvar för?

1.3 Gymnasieskolan

Gymnasieskolan har totalt 11 olika program och upptagningsområdet är hela kommu-nen. Antalet elever är 1 300 och vid genomgång av elevlistorna framgår att ca 24% är ungdomar med utländsk bakgrund.

Skolan driver ett intensivt arbete för att minska segregationen som finns. Man planerar gemensamma fotbollscuper, gymnasiet har en internationell gymnasieförening där integrationsarbetet är viktigt och man vill verka för att skapa respekt för människors olikheter.

En av kuratorerna på skolan hävdar att det sällan förekommer bråk mellan svenska och utländska ungdomar. När konflikter och bråk uppstår som är av den karaktären att

per-sonal på skolan får ingripa på ett eller annat sätt, är det nästan alltid mellan olika invandrargrupper.

Man kan ju fråga sig, om vi svenskar är mera toleranta och förstående i vår hållning till varandras olikheter.

1.4 Syfte

Mitt syfte med denna studie är att få mera kunskap om hur eleverna på vårt program upplever sin studiesituation och vilken syn de har på sitt lärande i skolan, deras syn på betygssättningen, lärarens och mentors roll. Självklart, är det också mycket intressant att få veta varför de valde just Handels- och administrationsprogrammet; påverkan hemifrån, kamraters val eller kommande yrkesbana?

Det är ytterst angeläget att sträva efter att behandla alla elever på samma sätt. Jag vill betona att med mångkulturell skola avses inte enbart olika etnisk bakgrund, utan också olikheter beträffande social bakgrund, grupptillhörighet och så vidare.

1.5 Frågeställning

Utifrån detta ställer vi oss frågan:

Hur ska vi som lärare kunna använda oss av denna kunskap i vår yrkesroll på ett utvecklande sätt?

Hur ska vi kunna få väl fungerande elevgrupper och nå de uppsatta kursmålen i en skola för alla?

2. Litteratur

Detta avsnitt bygger referenslitteratur och tidigare gjorda undersökningar som på ett klart sätt visar att skolan idag är en arbetsplats där många olika kulturer möts och att alla dessa möten har något att tillföra och är utvecklande både för eleverna och för perso-nalen på skolorna, med särskild fokusering just på lärarna.

Gjorda undersökningar som betonar att undervisande lärare ser varje individ och inte olika grupper av individer; där det framgår att det är viktigt att eleverna får uttrycka sig på sitt eget språk, och att tvåspråkighet ger intellektuell stimulans. Jag har också försökt fånga budskap där det framgår att vi faktiskt har mycket att lära av våra elever, att det inte är enbart eleverna som ska inhämta nya kunskaper och erfarenheter. Inte att för-glömma, man ska må bra; trivas och känna sig trygg för att kunna ta in kunskap, kunna koncentrera sig på sitt arbete och se en glädje och motivation i sitt lärande och i sin skolsituation.

Skolverkets publikationer är konkreta och bra och där finns mycket relevanta fakta att hämta. Vad som står i de olika styrdokumenten är också viktigt att ta med, då det ofta visar sig att många är dåligt uppdaterade i vad som verkligen gäller, då tänker jag även på eleverna som ofta har dålig kännedom om de uppsatta målen för de olika kurserna.

2.1 En skola för alla

En skola för alla. Hur ser eleverna på sin skolsituation, på sitt lärande i en skola för alla. Som undervisande lärare och en i arbetslaget utifrån program och utifrån ämnesval tror vi oss många gånger veta hur eleverna tänker och hur de upplever sin situation i skolan. Vi kan ha ganska säkra uppfattningar om hur saker och ting runt våra studerande för-håller sig. Vi har ofta fel och blir många gånger förvånade över resultat som forsk-ningen visar. Detta föranleder många diskussioner i personalrum och arbetsrum. Inte minst måste vi ständigt uppdatera oss och ha skolans styrdokument klarlagda i varje möte med våra elever.

2.2 Styrdokument

Alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Utbildningen skall inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den anordnas i landet (Skollagen 2§).

Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (1985:1100) slår fast att verksamheten skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som verkar inom skolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö (Utdrag ur Lpo94. Skolans värdegrund och uppdrag 1 kap 2§).

Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet på ett ansvarsfullt sätt, fortsätter skrivningen.

2.3 Mångkulturell skola

Mångkulturell skola och det mångkulturella klassrummet avser inte enbart att olika nationaliteter är representerade, utan ett mycket vidare begrepp; eleverna är olika och det på flera sätt, vilket betyder något för de undervisnings- och lärandeprocesser som etableras i klassrummet. Det handlar inte bara om etniska minoriteter utan också om olika kön, olika social bakgrund och olika hemkulturer och dessutom om olika ung-domskulturella tillhörigheter och erfarenheter (Linnér och Westerberg 2003).

Linnér och Westerberg har tittat på hur just retoriska institutionaliserade begrepp som mångkulturism, kulturmöten, kulturkrockar, goda etniska relationer, integration och kulturell identitet får liv och värde i en skolas offentlighet. Hur förvandlas de från ord till handling i skolans vardag? De menar också att s k kulturkrockar inte endast sker i relationen ”invandrare och svenskar”, utan säger att i alla slags möten kan det bli krockar.

Det svenska samhället har egentligen aldrig varit helt homogent utan har även i äldre tider präglats av skillnader i te x klass, kön och etnisk bakgrund. Kön, sexualitet och klasstillhörighet måste också lyftas i diskussionen när vi talar om en mångkulturell

2.4 Språket

Det är inte språket som är problemet, utan den sociala skiktningen. Det är inte det svenska språket som är lösningen. Lösningen heter tolerans och solidaritet ( Sjögren A, 1999).

Hur tar vi hand om våra elever och läggs det tillräckligt med tid och resurser på att fungera i olika gruppkonstellationer, hur står det till med den sociala kompetensen? Förekommer det verkligen så mycket konflikter som grundar sig just på språkförbist-ringar som vi många gånger hävdar, är problemet i själva verket något helt annat. Före-kommer det överhuvudtaget många konflikter?

Vidare hämtar jag intressanta rön just vad gäller svenska språket i en studie om fler-språkighet ( Evaldsson, 2002). Hon skriver att en detaljanalys av vardaglig interaktion i två kamratgrupper visar att eleverna deltar i flerspråkigt samspel; kodväxling, språk-överskridande, skämtande och på så sätt etablerar sociala relationer och förbindelser mellan olika språk och kulturella erfarenheter. Deras samspel, på flerspråkig basis, både responderar på och utmanar skolans sociala organisation och enspråkiga norm. Genom detta flerspråkiga samspel motverkas utanförskap, som skolan delvis iscensätter genom att färdigheter i svenska premieras. Å ena sidan betonas betydelsen av undervisning i svenska, å andra sidan betonas vikten av modersmålsundervisning för att stärka den personliga och kulturella identiteten bland elever ur minoritetsgrupper. Evaldsson fort-sätter, att inga entydiga direktiv ges för hur skolan ska uppfylla uppgiften att öka elevernas färdigheter i svenska och samtidigt uppmuntra till språklig mångfald, lärare och elev lämnas att själva finna en lösning.

Flerspråkighet är en tillgång och kunskaperna om kodväxling borde, istället för att ses som ett hot i språkundervisningen, ses som en tillgång. Språket är så viktigt och man kan inte utvecklas fullt ut om man inte får uttrycka sig på sitt språk (Johansson, 2005). Flerspråkighet stimulerar intellektet, det blir lättare att lära nya språk, eftersom flersprå-kighet ger en omedveten träning av språkmedvetenhet. De flerspråkiga ungdomarna är inte så begränsade, de ser andra möjligheter skriver Johansson i sin doktorsavhandling.

2.5 Skolverkets publikationer

I ”Olika men ändå lika” (SOU 1991:60) kan man läsa att ungdomar skapar sin identitet genom att blanda värderingar och kulturella särdrag från sin etniska grupp, från sam-hället och andra kulturer. Integration är något självklart! Det finns en risk för att en ökad skolsegregation efter etniska och/eller socioekonomiska grunder påverkar likvär-digheten i det svenska skolsystemet (Skolverket, 2000).

Ett nytt arbetssätt ger Skolverket möjlighet att snabbare agera när elever utsätts för kränkningar, exempelvis mobbning. Sedan årsskiftet har Skolverket möjlighet till akuta insatser om det framkommer signaler att elever far illa. Skolverket tar beslut om insats och gör ett oanmält besök på den skola som är aktuell. Besöket ska genomföras inom en vecka och hela handläggningstiden av ärendet får ta högst en månad. Under perioden dec-04 till maj–05 har drygt 15 uppgifter om grava missförhållanden hanterats (Skol-verket, 2005).

Vi är alla olika och det är i sig fantastisk och intressant. Vi ser inte bara olika ut, utan vi har olika förutsättningar beroende på social bakgrund, språk, intressen, kön osv. I vissa fall är klasskillnaderna större än kulturskillnaderna i den mångkulturella skolan (Mathi-asson, 2004)

2.6 Kultur – möten mellan människor

”….all kultur är blandning, kultur är per definition möten mellan människor, kultur är ingen egenskap utan uttryck för en process i ständig omvandling”(Sernhede, 2004).

Kulturarv präglar vårt tänkande. Hur påverkar det vårt sätt att möta det annorlunda? Man frågar sig varför vissa människor inför det annorlunda lockas av destruktiva bud-skap, och varför står andra emot? Om vi alla är präglade av den tradition och de tanke-mönster vi lever i, hur kommer det sig då att vissa låter sig förföras av fördomar och hat, medan andra behåller sin förmåga till inlevelse och medkänsla? Det är bara en tunn hinna som skiljer de destruktiva och livsbefrämjande möjligheterna inom oss åt. Psyko-analytikern Ludwig Igra hävdar att det motsägelsefulla i den mänskliga existensen hänger samman med en tunn och förtätad hinna inne i själslivets mitt (Mathiasson,

2.7 Skolans uppdrag

Det vilar på vårt ansvar att se till att inlevelseförmåga, medkänsla och empati dominerar i livets alla situationer, och i vårt yrkesutövande i synnerhet bland våra elever som vi möter och formar i vårt arbete. Här har skolan, med sitt demokratiska uppdrag, en nyck-elroll. Lärare måste skapa tid och utrymme för elever att samtala och få kunskap om viktiga livs- och värderingsfrågor (Mathiasson, 2004).

3. Metod

I denna studie att kartlägga lärande- och studiesituationen för elever på Handels- och administrationsprogrammet har jag valt att använda mig av en kvalitativ metod. Jag ska använda mig av intervjuteknik. Undersökningen omfattar sju stycken djupintervjuer med elever från andra och tredje årskursen. Det är ostrukturerade, personliga intervjuer med förutbestämda frågeområden.

Att ställa frågor är det lättaste sättet att få information om hur en person uppfattar eller känner inför en företeelse man är intresserad av. Det i vardagssammanhang så självklara tillvägagångssättet att från när man vill veta något, kan i yrkesmässiga sammanhang utgöra en metod för systematisk datainsamling (Lantz, 1993).

3.1 Kvalitativ teori

I kvalitativa undersökningar är det viktigt att öka förståelsen för människors livsvärld, det vill säga öka förståelsen för elevernas skolsituation. Kvalitativ metodteori bygger på att undersöka hela människan och söka förstå hur situationen uppfattas och därav tolka olika beteenden. Valet av kvalitativ metodteori blir här naturligt.

När man söker den numeriska relationen mellan mätbara egenskaper försöker man att isolera egenskaper och finna kvantifierbara samband mellan dem. Kvalitativa under-sökningar kan inte göras genom att isolera variabler, man måste undersöka hela män-niskan. I kvalitativ teori är man inte intresserad av hur världen är utan hur den uppfattas (Hartman, 2000).

3.2 Urval

Jag har ingen undervisning i andra och tredje året på programmet detta läsår. Jag ser det som en stor fördel i intervjusituationen. Eleverna kan svara öppenhjärtligt och fritt utan att vara beroende av den position de har gentemot mig som lärare på programmet och att deras svar skulle kunna påverka deras betygssättning och övriga prestationer. Eleverna studerar således på andra och tredje året på Handels- och

administrations-programmet. De kommer från fem olika kulturer och omfattar förutom Sverige, Kina, Vietnam, Bosnien och Kosovo. Det är fem flickor och två pojkar.

Samtliga elever har jag valt ut med hjälp utav annan karaktärsämneslärare inom pro-grammet, som liksom jag själv, har god kännedom om eleverna och deras skolsituation

Undersökningen omfattar sju stycken djupintervjuer som bygger på frågeställningar som belyser både elevernas studieval, deras sociala liv, deras familjeförhållanden men mest deras skolsituation.

Följande huvudgrupper gäller: - Utbildning - Språket - Umgängesformer - Fritidsintressen - Skolsituationen - Värderingar

Språkdelen vänder sig enbart till de elever som inte har svenska som modersmål.

Undersökningen hade kunnat göras på ett större antal elever och då med hjälp av enkät-frågor, men jag valde detta sättet, eftersom det ger mera kunskap om varje elev än ett frågoformulär kan göra samt att jag då slipper problem med bortfall, missuppfattade frågor med mera.

Det var svårt att göra urvalet av elever, eftersom det visade sig att alla var intresserade av att ställa upp och intervjuas och flera av de övriga i klasserna blev lite besvikna att de inte blev tillfrågade

Eftersom förutsättningarna i skolsituation ska vara så likvärdiga som möjligt och resul-tatet så trovärdigt som möjligt är urvalet av elever hämtat enbart från Handels- och administrationsprogrammet. Många olika nationaliteter och personligheter finns repre-senterade här och jag borde få fram en representativ bild av den mångkulturella

skol-väl sammansvetsat arbetslag och har samma målsättning och vi känner skol-väl till alla elever som går på programmet. Så gott som dagligen förs pedagogiska samtal informellt när vi träffas i arbetsrummet, såväl som formella, inbokade möten för arbetslagen.

3.3 Genomförande

Intervjuerna har skett med utgångspunkt tagen i ett frågeformulär med stödfrågor, var god se bilaga. Innan djupintervjuerna genomfördes har jag via litteraturstudier skaffat mig en större baskunskap inom ämnet, mångkulturell skola, v g se referenslista. Denna kunskap anser jag vara nödvändig för att kunna föra en relevant diskussion med de utvalda eleverna.

Samtliga intervjuer har genomförts här på skolan. Vi har suttit i en lokal i anslutning till vårt arbetsrum. Ett ganska trevligt rum, som är nyinrett med dörr att stänga, som dess-utom är ljudisolerad. Innan jag startat med mina frågor har jag noggrant informerat eleverna om vad detta är för en slags intervju, varför jag gör den och vad resultatet ska leda till. Jag har gjort anteckningar under samtalets gång. Jag kan ju nämna att jag sedan många år är kunnig i stenografi och har därför lätt för att snabbt teckna ned det som de intervjuade säger. Valet att anteckna istället för att spela in frågorna, är att då tas inte fokus från själva kärnan i frågeställningarna, situationen för eleverna här på skolan, det tekniska i utrustningen blir mera intressant än innehållet och syftet med intervjun. Man kan inte heller förvänta sig den öppenhjärtlighet och det naturliga beteende som fordras i en djupintervju, att förstå hela människan, om man använder sig av teknisk utrustning, inspelning. Intervjusituationen blir konstlad. Dessutom har eleverna många gånger ett språk som jag inte vill återge i arbetet.

Jag har även tydligt informerat om att det är en blandad grupp som jag frågar, både invandrare och svenska elever. De har fått noggrann information om att inga namn eller någon annan upplysning kommer att lämnas i arbetet som gör att man kan röja deras identitet. Vidare har jag sammanställt och renskrivit elevernas svar och de har fått läsa igenom för att kontrollera att det är korrekt uppfattat, och att inga förvrängningar eller otydligheter förekommer. Jag kan väl nämna här att flera tyckte det var onödigt att läsa igenom, men jag har varit konsekvent i detta och alla intervjuade elever har läst igenom sina intervjuer och godkänt innehållet. Varje intervju tog ungefär 30 minuter.

Jag har snabbt efter att jag avslutat intervjun läst igenom den och sedan renskrivit innan jag visat eleverna så de kunnat godkänna innehållet. Därefter har jag delat in de olika svaren efter ämnesområden, tittat på hur många som svarar ungefär lika och tittat på dem som avviker och i så fall varför. Jag har försökt arbeta vetenskapligt när jag gjort min undersökning, d v s uppfylla kraven på saklighet, objektivitet och balans. Saklig-heten, där de som tillfrågats har fått kontrollera innehållet i det som jag har skrivit, objektivitet och balans kan bli svårt vid intervjuer, men resonemangen har varit okonst-lade och öppenhjärtliga och jag har verkligen försökt undvika att lägga några värde-ringar i de svar jag fått. Vid intervjuerna är det inte enbart samtalen som är viktiga utan också den intervjuades beteende, minspel och så vidare. Trots svårigheter att vara saklig och objektiv valde jag att anteckna istället för att spela in interjuverna mycket därför att jag vill ha koncentrationen på själva samtalet, inte på den tekniska utrustningen. Jag ville inte heller att deras spontanitet och naturliga uppträdande skulle störas då många känsliga frågor ställdes.

4.

Resultat

Nedan redovisas resultatet av djupintervjuer med sju stycken ungdomar och hur de resonerar över sin lärande- och skolsituation i en mångkulturell skola. Språkdelen vänder sig enbart till elever som inte har svenska som modersmål.

4.1 Utbildning

Föräldrars bakgrund:

Ett par av föräldrarna har högskoleutbildning, tre stycken gymnasiet och de övriga mot-svarande grundskola. Det visar sig att det finns både dansare och författare represen-terade bland föräldrarna.

Det flesta föräldrar försöker att hjälpa sina barn i skolarbetet om de kan. Det före-kommer även att syskon hjälper till med detta i hemmet. Ett par av dem ber inte om hjälp hemma överhuvudtaget, mest beroende på språkförbistringar.

Skolans betydelse

Alla ungdomarna tycker skolan är viktig och nödvändig för att skaffa sig utbildning. Man har en positiv syn på skolan, men det borde vara striktare regler och anvisningar när det gäller till exempel frånvarorapportering. Det är en dålig disciplin på skolan. Skolan fyller en viktig funktion socialt, kamratkontakterna betyder mycket för skolsituationen.

Det är tydligt att regler och anvisningar har fått en större betydelse det sista året, och en pojke påpekar att det är bättre nu med kontrollen vid frånvaron och att rökningen hålls efter på ett strängare sätt. Skolan har en felaktig policy vid antagning av elever till pro-grammen, anser en flicka. Man tar in elever som inte platsar, de saknar motivation och sköter inte sina studier, men inget görs åt saken, de får gå kvar, trots att det finns många som vill gå där, men inte får plats. Reflektionen från den här eleven var mycket kritisk, eftersom hon hade någon i sin närhet som gärna skulle velat gå programmet, men nekats på grund av att inga platser fanns.

En flicka säger att skolan är lika med mobbning och det har alltid varit så för henne. Jag ber henne utveckla detta och det framkommer då att situationen har förbättrats avsevärt, hon går nu tredje året. Numera är det endast killar som mobbar, och egentligen är hon inte säker på att hon är mobbad överhuvudtaget, men hon tror det. Hon tillägger dock att hon alltid är glad och gärna går till skolan. Hon anser också att det är bra att vi tagit upp frågor om etik och moral för diskussion och just mobbning är en fråga som lyfts vid flera tillfällen i diskussionerna på livskunskapen till exempel.

Varför HP-programmet:

Eleverna är goda marknadsförare för programmet. De trivs och alla är helt nöjda med sitt programval. Vi har etablerat goda kontakter med näringen i denna kommunen och våra elever är eftertraktade på sina APU-platser. Många av dem får arbete direkt efter avslutad skola, vilket är det bästa betyg vi kan få som utbildningsansvariga. Resultatet visar att de vill ha ett arbete efter studenten och vet att de kan få det när de avslutat studierna på programmet. De vill också ha baskunskaper i ekonomi och administration för att senare starta någon egen verksamhet. Många känner att de nog vill studera vidare så småningom, men känner att de vill jobba och tjäna pengar en tid.

4.2 Vad har eleverna för planer den närmaste framtiden

Eleverna tänker avsluta sina studier och ta studenten. Av de invandrarelever som jag intervjuat är det endast en som tänker flytta härifrån och bo i sitt hemland en tid, där-efter eventuellt återkomma hit. Det är intressant, där-eftersom den här flickan är född i Sverige och har besökt sitt hemland enbart som turist. Hon trivs dock där och tycker det är spännande. Språket behärskar hon i tal, men kan inte läsa eller skriva. Hon ser dock inte det som ett problem, eftersom det fungerar bra med engelska. Hon kommer ifrån Vietnam.

Alla ungdomarna vill arbeta efter avslutade studier och tjäna pengar så de kan roa sig, resa och ha kul. Fortsatta studier kanske kommer längre fram i livet.

4.3 Språket

Detta område som berör språket diskuterar jag endast med eleverna som inte har svenska som modersmål.

Vilket språk dominerar:

Svenska är det språk som dominerar i hemmet, men det är blandat. Man talar ofta både sitt eget modersmål och svenska.

På frågan hur ungdomarna ser på hemspråksundervisning i skolan svarar alla att detta är bra, även om ett par av dem inte utnyttjar denna möjlighet.

4.4 Umgängesformer

Vem umgås du mest med:

Ungdomarna umgås mest med jämnåriga kamrater och nationalitet spelar egentligen ingen roll, det är intressen som styr umgänget. Många av invandrarungdomarna umgås också mycket med kusiner och andra släktingar. Ett par av flickorna har kamrater som är lite äldre än de själva och som redan slutat skolan. En flicka säger att hon gärna skulle umgås med sina klasskompisar även på fritiden, men ofta jobbar de extra på helger och lov, vilket försvårar ett sådant umgänge.

Relation tjejer/killar:

Alla umgås med både tjejer och killar. Det spelar ingen roll. Två stycken tycker att det blir gärna mera tjafs med tjejer, killar är rakare i sina åsikter. Det viktigaste är att man får vara sig själv och bli accepterad, även i umgänget med killar.

Syn på sex:

Elevernas syn på homo-, bisexualitet är fri och öppen. En av pojkarna avviker dock starkt och är mycket emot någon annan sexuell läggning än heterosexualitet. Det bör, enligt honom överhuvudtaget inte finnas. Han anser också att tjejer ska ”hålla på sig”, han uttrycker det som ”man vill ju inte ha sex med en tjej som haft en massa andra….”Medan det för killen är helt ok att ha en mängd erövringar. Eleverna har talat mycket om sex i skolan och är eniga om att man ska vara försiktig och tänka sig för när

det gäller graviditeter och sexuellt överförbara sjukdomar. Sex är något man bör vänta med tills det känns rätt. Det är viktigt men inte det viktigaste i ett förhållande Ska homosexuella få skaffa barn?. Det är en något som flera av dem är tveksamma till, men då med tanke på de problem som det i så fall kan innebära för barnet. En av flickorna tycker emellertid att det är helt i sin ordning, var och en ska få leva och göra som den vill och ta konsekvenserna av sina handlingar.

Grupptillhörighet:

Inga särskilda grupper skapas bland eleverna. De anser inte själva att de tillhör några speciella grupper. Gruppkonstellationerna skapas utifrån programval och deras intressen till exempel idrott, dans och så vidare.

Mobbad eller trakasserad:

När jag ställer den här frågan svarar sex av sju att de inte känner sig mobbade eller trakasserade En av flickorna dock uppger att hon känner sig mobbad och har alltid gjort det. Skolan är mobbning enligt henne. Hon tillägger strax att det har trots allt blivit mycket bättre, livskunskapen har varit viktig här. Det har varit bra att kunna ta upp till diskussion just mobbning. Idag är det bara killar som mobbar. Hon fortsätter, ”egentligen vet jag inte om jag är mobbad idag, men jag tror det….. jag är för det mesta glad och vill gärna gå till skolan” Ytterligare en av flickorna säger att hon ibland får lite elaka kommentarer efter sig, men inte för den skull känner sig mobbad.

4.5 Fritidsintressen

Vilka fritidsintressen:

Ungdomarna har vanliga fritidsintressen såsom idrott, dans, att umgås med kompisar och att festa.

Ideal:

Ideal och förebilder förekommer inte bland dem som jag har talat med. Någon ser upp till sin kusin för hans vältränade kropp. Någon tycker mamma är en bra förebild. Det finns även de som säger: -” jag är nöjd med mig själv som jag är och behöver ingen annan förebild”.

TV-favoriter:

Elevernas TV-vanor visar sig vara: dockussåpor, någon film ibland och sport för de som är intresserade av detta.

4.6 Skolsituationen

Känner du till skolledningen:

Endast två av de som jag intervjuat kände till skolledningen, och det var i mycket liten utsträckning.

Lärares och mentors roll:

Lärarens roll är betydelsefull och den huvudsakliga uppgiften är att förmedla kunskap. Eleverna är helt nöjda med sitt programval. Lärarens personlighet är viktig och hur vi möter eleverna. Vad gäller mentors roll kan man se en liten större spridning. Denne kan bytas ut mot en annan lärare på programmet, man går till någon som man har förtroende för. Vad som tydligt framkommer är att det ska finnas någon att diskutera problem med om sådana dyker upp. Mentorn är den som ska informera, uppmuntra och stötta.

Möjlighet att påverka sin roll:

Eleverna upplever att de kan påverka sin roll som studerande, dock i varierande grad.

Bedömning och betyg:

Alla sju ungdomarna anser att betygen är rättvisa. Nationella prov borde inte få en så stor genomslagskraft vid betygssättning, påpekar en flicka. Någon av eleverna tycker att nivågruppering skulle vara en lösning för då behöver man inte alltid känna att man är sämst i en kurs, tillägger hon. Betygssystemet ifrågasätter flera av eleverna och anser att sifferbetyg skulle vara ett bättre system. En pojke anser att betyg borde sättas redan i 6:e klass. Han anser för övrigt att skolan över lag är för slapp och har dålig disciplin.

Nöjd med programval:

Ungdomarna är övertygande nöjda med sina programval. Det har motsvarat deras för-väntningar. En av flickorna vantrivdes oerhört i början och detta berodde på kamrat-grupperna i klassen. Hon var till och med villig att sluta på grund av dåliga relationer.

Efter många diskussioner och mycket jobb, på många livskunskapslektioner bl a, är hon idag helt nöjd och stortrivs i sin klass.

4.7 Värderingar

Syn på droger:

Ungdomarna jag har talat med har en moderat syn på alkohol, det är acceptabelt vid festliga tillfällen, men tyngre droger är de helt emot. De säger att det är onödigt, det borde inte finnas, det är skadligt och så vidare.

Vad betyder kamratgruppen:

Alla tillfrågade är eniga om att kamratgruppen utgör en viktig roll för trivseln i skolan. En av dem säger att kamratgruppen är viktig, men inte avgörande.

Din syn på samhället:

Här kommer några av elevernas synpunkter om det svenska samhället:

- Det svenska samhället bygger på integration, men det är i själva verket segregation. I varje stad finns ett Rinkeby eller Rosengård. Uttrycker sig en av pojkarna, men tillägger dock att detta speglas inte här i skolan.

- Sverige är bättre än många andra länder, det är rättvist här och vi har en fin miljö. - Vi bidrar till för mycket till miljöförstöring. Vi borde ta större ansvar för våra

handlingar. Vi har det bra i Sverige och skolan är bra. - Det svenska samhället har höga skatter, annars är det OK. - Samhället är OK. Det är viktigt att man får ett arbete.

- För djävligt! Uttrycker sig en flicka. – Vi borde inte ta in så många invandrare som inte sköter sig. Det är ett orättvist system där inget görs när man missköter sig och andra som sköter sig blir utvisade.

5. Diskussion

Den här undersökningen ska kartlägga elevernas syn på sitt lärande och sin skolsituation i en mångkulturell skola. Enligt läroplanerna är skolans uppgift att förmedla och hos eleverna förankra de grundläggande värden som vårt samhälle vilar på. Mina intervjuer visar att eleverna upplever att vi har en bra skola och en fin miljö att vistas i och att de är ganska nöjda med sin tillvaro (Skollagen 1985:1100).

För att mitt arbete inte ska bli för tungt och omfattande har jag begränsat mig till mitt eget program, d v s där jag fungerar som undervisande lärare i karaktärsämnen, vidare för att här har eleverna ungefär samma förutsättningar i sina studier och resultatet som jag fått fram blir mera trovärdigt, än om jag hade blandat yrkesförberedande program i detta fallet Handels- och administrationsprogrammet, med ett teoretiskt program här på gymnasiet (SOU 1991:60).

Det mångkulturella klassrummet rymmer många olika individer, olika på många sätt inte enbart etniska minoriteter, utan olika kön, olika social bakgrund, olika hemkultur och olika ungdomskulturella grupptillhörigheter, detta har stor betydelse för de under-visnings- och lärandeprocesser som etableras i klassrummet (Linnér och Westerberg 2003).Att mångkulturism inte enbart handlar om etniska minoriteter utan om alla olikheter som finns bland eleverna betonas även i undersökningen Lärarkulturer och mångkulturalitet (Lindskog A, 2005). Just denna spridning blir tydlig i de intervjufrågor som belyser elevernas skolsituation.

Annika Lindskog påminner också om att det svenska samhället egentligen aldrig varit helt homogent utan har redan i äldre tider präglats av skillnader i klass, kön och etnisk bakgrund (Lindskog A, 2005).

Ett stort ansvar vilar på oss som pedagoger och verksamma bland alla elever att se till att när mångkulturism, kulturkrockar och andra begrepp får liv och värde här på skolan, när detta förvandlas från ord till handling, då ska detta bidra det till att öka den sociala kompetensen bland våra studerande. Vi ska få dem att reflektera och att moget ta ansvar för sina åsikter och sitt agerande bland sina kamrater och personal på skolan. Att det

uppstår krockar och konflikter kan bero på många olika saker och det är viktigt att kön, sexualitet, grupptillhörighet m m lyfts fram i diskussionen på en mångkulturell skola, att vi inte enbart häktar upp oss på olika nationaliteter och lägger mycket tyngd på olika språk (Lindskog 2005). Det gäller att skapa en mening i de många kulturernas skola, att i relation till andra bygga identiteter när man upplever nya situationer.

Flerspråkighet är en tillgång och inte ett faktum som skapar problem. Att vara fler-språkig är intellektuellt stimulerande. Vi ser för stora problem i språket, både bland kamrater och även lärare lägger för stor vikt vid detta. Självklart är det ett faktum som för med sig merarbete för undervisade lärare, men är både för eleven och läraren utvecklande (Jonsson, 2005).

Ann-Carita Edvaldsson förklarar intressanta rön i sin studie om kodväxling och fler-språkigt samspel bland eleverna som etablerar sociala relationer. Genom detta samspel motverkas utanförskap, som skolan genom att premiera färdigheter i svenska språket istället iscensätter (Edvaldsson, 2002).

Det är viktigt att eleverna lär sig det svenska språket och den svenska kulturen, men för att fungera fullt ut är det också viktigt att de ges möjlighet att uttrycka sig på sitt eget språk. Hemspråksundervisningen har en viktig roll att fylla här.

Det är inte själva språket det handlar om utan solidaritet och tolerans. Solidaritet är djupt och starkt, tolerans fordrar mycket tid och vilja, men inte minst mognad (Sjögren, 1999). Vi jobbar och ska jobba ännu mera med detta. Självklart är det ömsesidigt, ingen ska bara kräva, ingen ska blott ge, allt bygger på givande och tagande.

Eleverna etablerar sociala relationer i skolan med hjälp av flerspråkigt samspel, kod-växling, skämtande och förbindelser mellan olika språk och kulturella erfarenheter. Kultur är just möten mellan människor. Min undersökning bland våra elever visar just att det spelar inte så stor roll vem du är eller var du kommer ifrån, man kan ha mycket gemensamt, mycket som man kan bygga en relation på. En relation som ska vara hållbar och fungera i skolsituationen och bidra till något värdefullt som man ska ta med sig under sina år som studerande, men också efter det att man slutat (Sernhede, 2002).

Eleverna ska reflektera på ett moget sätt när de går ut i arbete eller fortsatta studier och skolan har här en nyckelroll med sitt demokratiska uppdrag. Utifrån det budskapet har redaktören för Pedagogiska Magasinet sammanställt en antologi som lägger vikten på utanförskap och gemenskap (Mathiasson, 2004).

Vi lärare måste skapa tid och utrymme för eleverna att samtala och få kunskap om vik-tiga livs- och värderingsfrågor. Livskunskapsundervisningen är ett utmärkt forum för detta. I vår schemaplanering ligger detta numera under mentorstid, så att samtliga elever ska få möjlighet att diskutera angelägna frågor under lektionstid. Utifrån de intervjuer som jag redovisat anser eleverna att de får komma till tals och att vi diskuterar frågor som till exempel mobbning. De har en öppen och frimodig syn på olika personligheter och olika tillhörigheter, beträffande sexuell läggning, religion, etnisk bakgrund, social bakgrund. De umgås i grupper i skolan, men också utanför skolan och det är intresse-sfären som avgör umgänget, inte etnisk bakgrund, språk, kön och så vidare.

Skolan har ett viktigt demokratiskt uppdrag som vi är skyldiga att följa. Skolverket har fått nya arbetssätt när det kommer signaler att elever far illa. Vi ska öka tryggheten och trivseln för våra elever och för situationen på skolorna (Skolverkets publikationer, 2004).

5.1 Avslutande reflektion

Jag arbetar på en skola där bråk inte är särskilt vanligt förekommande, där kultur är uttryck för en process i ständig omvandling.

Vid närmare titt på det program där jag hör hemma visar det sig att eleverna har valt det program som passar dem och att vi undervisande lärare tydligen i hög grad kan ge dem det som de har förväntat sig. I resonemangen med dem visar det sig att de som varit lite missmodiga i början av sina studier, med tiden och med mycket arbete med sig själv och med kamratgruppen, har förändrat sin studiesituation till något mycket positivt och ingen ångrar sitt val. De känner sig hemma och trivs. De är nöjda med betygen som sätts på kurserna och anser att lärare och mentor fyller viktiga funktioner och är till god hjälp. Dessa elever går ut som goda marknadsförare för vårt program och det är vi jätte-glada för. Allting kan dock bli bättre och vi ska hela tiden arbeta på att få väl

funge-rande grupper i alla kurser. Det kan handla om basgrupper, det kan handla om nivå-grupperingar. Eleverna är olika och arbetar olika med sina uppgifter och vi ska möta dem på bästa sätt. Programlärare är något som vi diskuterat mycket i arbetslaget och tror kan vara en bra lösning för att möta eleverna på ännu bättre villkor.

Det framgår dock tydligt i undersökningen att de programansvariga måste profilera sig på ett bättre sätt så att eleverna får kännedom om skolans organisation och vem som ansvarar för vilka funktioner. Det är anmärkningsvärt att knappast någon av de intervju-ade eleverna kände till skolledningen, vare sig vem eller var de befinner sig i skolans lokaler. I Lpo-94( Skolans värdegrund och uppdrag) framgår tydligt att skolan är skyldig att klargöra vilka mål utbildningen har och vara tydlig beträffande arbets-formerna.

Skolan fyller en viktig roll i elevernas tillvaro, både vad avser reell och social kompe-tens. Detta kommer tydligt fram och vi kan ta emot eleverna i ett bra arbetsklimat. För oss som ansvariga lärare är det glädjande att höra att eleverna upplever betygssättningen som en nödvändig parameter för deras prestationer och att de anser att den är rättvis. Handels- och administrationsprogrammet öppnar många dörrar för viktiga kontakter vad gäller arbete efter avslutade studier, vilket vi har många bevis på när vi träffar på våra före detta elever ute i det lokala näringslivet.

Jag avslutar på samma sätt som jag inledde detta examensarbete; jag ser en stor glädje i att gå till jobbet varje dag, och då menar jag verkligen varje dag. Jag älskar mitt arbete och jag stortrivs med mina elever. Kanske är det bra att jag startat som lärare så sent, efter många år i en annan yrkesbana, jag tror jag har möjlighet att se eleverna på ett annat sätt än om jag hade gått direkt till läraryrket.

6.

Referenser

Mathiasson, L (2004). Utanförskap och gemenskap, en antologi om rasism, mångkultur och religion. Kristianstad: Lärarförbundets förlag.

Lytsy, A, Mellberg C (1999). Större än du nånsin tror. Smedjebacken: Svenska kommunförbundet, www. skolporten.com.

Wiman Bengtsson, C (2002). Den mångkulturella skolan. Uppsala universitet PM, Lärarprogrammet.

Skolverket (2005). Akuta insatser mot kränkningar.

Skolverket (2005). Elever med utländsk bakgrund. En sammanfattande bild.

Evaldsson, A-C (2002) Sociala och språkliga gränsdragningar bland elever i en mångkulturell skola. Linköpings universitet: Tema kommunikation.

Lindskog, A (2005) Göterborgs univeristet: Lärarkulturer och mångkulturalitet.

Linnér, B Westerberg, B (2005).Gymnasieelevers meningsskapande i de många kulturernas skola. Malmö högskola: Lärarutbildningen.

Hartman, J (2000) Vetenskapligt tänkande. Lund: Studentlitteratur

Lantz, A (2003), Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur

7.

Underlag

för

intervjufrågor

Bilaga 1

1. Utbildning

- Föräldrars utbildning.

- Får du hjälp med skolarbetet hemma? - Vad betyder skolan?

- Vilken syn har du på skolan?

- Varför valde du Handels- och administrationsprogrammet? - Vad vill du med livet?

2. Språket

- Vilket språk talar du bäst, modersmål eller svenska? - Vilket språk identifierar du dig mest med?

- Vilket språk talar du hemma?

- Hur ser du på hemspråksundervisning?

3. Umgängesformer

- Vilka ungdomar umgås du mest med? - Hur ser din relation ut till killar/tjejer? - Din syn på sex.

- Grupptillhörighet.

- Känner du dig mobbad, trakasserad?

4. Fritidsintressen

- Vilka är dina fritidsintressen? - Har du något ideal?

- Vilka TV-program ser du?

5. Skolsituationen

- Känner du till skolledningen? - Vilken roll har lärare, mentor?

- Anser du att du kan påverka din roll som elev? - Hur ser du på bedömning, betyg?

- Är du nöjd med ditt programval?

- Hur upplever du stämningen på skolan. Förekommer bråk – vem bråkar?

6. Värderingar - Din syn på droger.

- Vad betyder kamratgruppen för dig? - Din syn på samhället i stort.