AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI
Avdelningen för utbildningsvetenskap
Kulturkrockar i skolan:
En fallstudie av integrering i det svenska skolsystemet
Billal Boudali
2020
Examensarbete, Grundnivå (yrkesexamen), 15 hp Pedagogik
Förskollärarprogrammet PEG700 Handledare: Peter Gill Examinator: Daniel Pettersson
Abstract
Some children grow up between two different cultures and in some cases different religious values / beliefs, how does it affect their everyday life both inside and outside school environments. Previous research shows that children may experience exclusion or a feeling of being in-between due to cultures and religious differences. A constant meeting with Swedish culture at school and then another at home, a so-called culture clash. The purpose is to investigate a family's experiences of integration in school through a case study, how it affects them as an Algerian ethnic family and what
conditions are needed for an integrated society and education. A society where children do not have to be exposed to any type of abuse. In this study, a qualitative research method has been used as an approach to collect data from interviews with family members of North African descent, which was most appropriate given what the study intends to investigate and develop in this research work. Both unstructured and semi- structured interviews were chosen to be conducted to gather as much fact as possible, both through closed questions and open-ended questions. A result that through an analyse shows that there are children who can feel left out in certain Swedish festivals / cultural events and feelings of not being understood, and a feeling of middle ground arises where Algerian and Swedish cultures clash. At the same time, previous research was examined to find theoretical facts in the research work's subject choice. Thereafter, theory and empiricism were set against each other in an abductive approach.
Sammanfattning
En del barn växer upp mellan två olika kulturer och i vissa fall olika religiösa värderingar/tro. Hur påverkar det deras dagliga vardag både innanför och utanför skolan? Tidigare forskningar visar på att barn kan uppleva utanförskap eller
”mellanförskap” på grund av kulturella och religiösa olikheter. Ett kontinuerligt möte med den svenska kultur i skolan samtidigt som man lever i en annan kultur hemma - en så kallad kulturkrock riskerar att uppstå. Syftet med denna studie är att genom en fallstudie studera hur en familj upplever att integrering i skolan fungerar. Den centrala frågeställningen i relation till detta syfte blir - hur upplever en familj varande av etnisk algeriskt ursprung att de påverkas av olika kulturkrockar och vilka förutsättningar anser de behövs för att de ska uppleva sig som integrerade i utbildning och samhälle?
Integrering definieras i studien utifrån hur den studerade familjen själva definierar sin syn på integrering – som ett samhälle där barn inte behöver bli utsatta för någon typ av kränkning. I studien, som är renodlat kvalitativ, används som metod för att samla in data, intervjuer med en familj med nordafrikanskt påbrå. Intervjuer ansågs som den bästa metoden för arbetet eftersom just personliga upplevelser och definitioner av frågor som integrering, kulturkrockar, missförstånd, motsättningar mellan hem och skola osv.
var de centrala frågorna att ytterligare studera i studien. I studien genomfördes både ostrukturerade och semistrukturerade intervjuer med mor, far och tre döttrar i
grundskoleåldern. Detta för att samla in så mycket fakta och information som möjligt om hur medlemmarna i familjen upplever sin totala livssituation. Resultat från
intervjuerna med familjens medlemmar visar föga överraskande på att barnen i familjen delvis känner sig utanför vid vissa svenska högtider/kulturella händelser och det finns en känsla av att inte vara förstådd. Likaså uttryck känslor om ”mellanförskap” vilket uppstår när den algeriska och den svenska kulturen krockar. Parallellt med intervjuerna har också tidigare studier använts för att hitta förklaringar till hur studiens empiri kan förstås och sättas in i större sammanhang. Genom detta förfaringssätt ställdes teori och empiri mot varandra vilket möjliggjorde nya upptäckter och nya sätt att tolka familjens upplevelser.
Nyckelord: Integration, utanförskap, kulturkrockar, skola, förskola
Innehållsförteckning
1. Introduktion ... 1
1.1 Styrdokument ... 1
1.1.1 Läroplan för förskolan ... 2
1.1.2 Läroplan för förskoleklass ... 2
1.1.3 Barnkonventionen ... 3
1.2 ”Kulturkrockar” ... 3
1.3 Mångfald ... 4
1.4. Kulturella och religiösa skillnader mellan hem och skola ... 4
1.5 Innanförskap, utanförskap & mellanförskap ... 4
1.6 Demografiska utmaningar ... 5
1.7 Sociala svårigheter ... 5
1.8 Modersmål ... 5
1.9 Utmaningar och problematik ... 6
2. Bakgrund ... 7
2.1 Sökning av tidigare studier ... 7
2.2 Tidigare forskning ... 7
2.3 Teoretiska begrepp ... 9
2.3.1 Multikulturalism ... 9
2.3.2 Socio-kulturalism ... 10
2.3.3 Interkulturalism ... 11
3. Syfte ... 12
3.1 Frågeställningar ... 12
4. Metod ... 13
4. 1 Familjens ursprung ... 13
4.2 Inbäddad Fallstudie ... 13
4.3 Urval ... 13
4.4 Genomförande ... 14
4.5 Etiskt ställningstagande ... 15
4.6 Databearbetning ... 15
4.7 Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet ... 15
5. Resultat ... 17
5.1 Intervjuresultat ... 17
6. Analys ... 19
6.1 Kulturkrockar ... 19
6.1.1 Modersmålsstöd och modersmål ... 20
6.1.2 Utveckling av undervisning ... 20
6. Diskussion ... 22
6.1 Metoddiskussion ... 22
6.2 Resultatdiskussion ... 23
6.2.1 Utmaningar och problem ... 24
6.2.2 Strategier ... 24
7. Slutsats ... 26
8. Källförteckning ... 27
Bilaga 1 ... 29
Bilaga 2 ... 30
Bilaga 3 ... 31
1
1. Introduktion
Förskolan och skolan är till för att utbilda men även vägleda kommande generationer att föra samhället vidare i en positiv utveckling, vilket ställer lärare inför stora utmaningar men lika så samhället. Sverige blir allt mer internationaliserat, vad är lösningen för ökad integration? Enligt skollagen (2010:800) ska utbildningen syfta till att erbjuda barnen möjligheter till att utveckla och inhämta kunskaper och värden, den ska främja barnens utveckling och lärande samt lusten för ett livslångt lärande. Utbildningen syftar till att förmedla och förankra respekt för människors rättigheter samt de fundamentala
demokratiska värderingarna som det svenska samhället grundar sig på. Varje dag tränar barn på att skapa relationer och vad som krävs för att behålla dessa relationer.
Undervisningen som bedrivs på förskolan och skolan syftar till att öka barnens chanser till att känna tillhörighet, allt ifrån hur en person ska vara i relation till andra till
förmågor och kunskaper som gör det lättare för dem att hänga med i det som de lär sig.
På så sätt syftar undervisning till att göra ”världen” förståelig och begriplig samt få dem att känna sig delaktiga samt inkluderade (Skolverket, 2018).
Trots att Barnkonventionen trätt i kraft som reglerande lagstiftning, samt våra läroplaner och lagar, så synes det inte gå att låta bli att se hur vårt samhälle fortfarande till stora delar är segregerat. I dagens moderna samhälle finns det en mängd olika etniciteter, kulturer och religioner. Följaktligen blir det av stor vikt att de som jobbar med barn och ungdomar försöker utmana sig själva och sina värderingar för att öka chanserna till hållbar utveckling. Utan hänsyn till en pågående utveckling inom skolväsendet händer det fortfarande att barn känner sig eller hamnar utanför. Det finns nämligen områden som är segregerade, till och med skolor (Bunar, 1999). Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) betonar vikten av att fortsätta kämpa med
utmaningar inom förskolan samt skolan för att uppnå en mer hållbar framtid (OECD, 2006). En viktig fråga för hållbarhet blir integrering. Ett barn med annan etnicitet än majoritetssamhället kan uppleva en omedveten eller medveten krock mellan de kulturer som de stöter på under sin vardag. Utifrån detta behövs denna studie som handlar om en Nordafrikansk familjs upplevelser om skolans förhållningssätt och integrering.
Genomgående i denna fallstudie, av en familj och dess medlemmar, är utgångspunkten att samla in nya data som bidrar till nya kunskaper samt eventuella lösningar vilka kan bidra till förbättringar gällande frågor om integration och i förlängningen människors välmående och delaktighet. Studien presenterar data utifrån den undersökta familjens upplevelser i relation till olika kulturella- och religiösa högtider inom skolan/förskolan.
Studiens mål är att genom intervjuer förhoppningsvis få ökad insikt om hur och vad som behövs åtgärdas för att åstadkomma en ökad grad av integrering.
1.1 Styrdokument
I det följande görs en genomgång av några av de viktigare dokumenten vilket styr utbildningens innehåll i Sverige samt på vilket sätt dessa för fram frågor om potentiella
”kulturkrockar” genom hur de beskriver vikten av kännedom om kulturarv, olika traditioner samt hur man tänker sig att integration kan genomföras inom verksamheten.
Den yttre ramen för det som förs fram blir på så sätt hur man kan säkerställa varje individs ”unikhet” samtidigt som man socialiserar in individer i en större gemenskap.
2 1.1.1 Läroplan för förskolan
Enligt Skolverket (2018) ska de som verkar inom en skolverksamhet följa de riktlinjer som presenteras i läroplanerna. Detta för att agera som styrdokumenten anger i samband med undervisning. Styrdokumenten uttalar också tydligt vikten av barns välbefinnande i alla situationer. Det framgår i läroplanen för förskolan, att verksamheten ska utgå från människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet. I styrdokumenten framgår också att inga barn ska bli utsatt för orättvis behandling baserat på kön, etnicitet,
religion eller annan troslära. Om sådana tendenser förekommer ska dessa enligt Skolverket (Skolverket, 2018) motarbetas. Det svenska samhället är idag att betrakta som mångkulturellt vilket bidrar till ökade krav gällande människors kunnande gällande att leva med och ha förståelse för de värderingar som finns inom en kulturell mångfald.
Utifrån förskolans läroplan skulle det kunna utläsas som att detta ska vara en
verksamhet som ska fungera som en gemensam och kulturell mötesplats med syfte att främja barns kunskaper och uppfattningar om mångfald. En viktig prioritering inom förskolan skulle på så sätt kunna bli att fokusera på att ge barnen kunskap om olika livsförutsättningar och hur kunskaper om olika kulturer kan medverka till att utveckla förmågor av sympati och empati. Detta framkommer bland annat genom följande citat där det skrivs fram att förskolan ska främja barns rätt till:
[…] sin kulturella identitet samt kunskap om och intresse för olika kulturer och förståelse för värdet av att leva i ett samhälle präglat av mångfald samt intresse för det lokala kulturlivet (Skolverket, 2018, s.14).
1.1.2 Läroplan för förskoleklass
Det är inte bara i förskolans läroplans beskrivningar av utbildningens innehåll som dessa prioriteringar framkommer utan de återkommer även i förskoleklassens läroplan (Lgr 11, 2010). I denna uttrycks åter att undervisningen ska syfta till att ge eleverna möjlighet att etablera bra relationer till sina kamrater samt känna tillhörighet och
trygghet i sin grupp, alternativt klass. Eleverna ska även ges möjligheten att utveckla sin personlighet. Utöver detta ska eleverna tränas i bemötandet och ges möjligheter till interaktion med andra. Genomgående i skrivningarna är en tanke om att utbildningen och den omgivning som utbildningen bedrivs inom ska anamma skillnader och mångfald (se bl.a. Skolverket, 2010; 2018). En viktig beståndsdel för hur detta ska gå till som betonas är bra relationer mellan hem och skola.
Det mångkulturella samhället innebär att det ställs höga krav på människors kunnande, förståelse för de värden som ligger till grund för en kulturell mångfald, samt förmågor att kunna leva och agera inom detta mångkulturella samhälle. Kunskaper om det egna kulturarvet och möjligheter till delaktighet i detta kulturarv tolkas som en bra grund för en trygg identitet. Följaktligen anses det som viktigt att utveckla dessa kunskaper för att kunna utveckla i en gemenskap – en gemenskap som baserar sig på förmågan att leva sig in i och relatera till andras villkor samt värderingar. I läroplanen för förskoleklassen uttrycks detta som:
Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där (Skolverket, 2010, s 5).
3
1.1.3 Barnkonventionen
Barnkonventionen, eller Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter, är en överenskommelse som antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Den har undertecknats av 196 länder. I barnkonventionen ingår regleringar gällande barns mänskliga rättigheter. Sverige har skrivet under konventionen för barns mänskliga rättigheter och i januari 2019 trädde den i kraft som en lag i Sverige. Konventionen sägs vara till för att säkra barns framtid, deras trygghet, välbefinnande, utveckling samt syftar till att understödja integrering. Nedan följer exempel på formuleringar som alltså idag är att betrakta som lagstiftning i Sverige:
Artikel 2
• Konventionsstaterna ska respektera och tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion de rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller dess förälders eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, funktionsnedsättning, börd eller ställning i övrigt.
• Konventionsstaterna ska vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att barnet skyddas mot alla former av diskriminering eller bestraffning på grund av föräldrars, vårdnadshavares eller familjemedlemmars ställning,
verksamhet, uttryckta åsikter eller tro (UNICEF, 2018).
Genom att Barnkonventionen gjorts till lag i Sverige är alltså dessa formuleringar att betrakta som regleringar för hur hela vårt utbildningssystem ska agera/fungera. Även om alltså våra skollagar, läroplaner och Barnkonventionen är tänkta att fungera som det som styr hur verksamheten utformas inom vårt utbildningssystem så innebär det
naturligtvis inte att detta fungerar helt utan problem. Nedan kommer jag nu att redogöra för ett antal av de problem som uppstår mellan hur ”lagar” stipulerar att verksamheten ska utformas och den ”verklighet” inom vilket det är tänkt att detta ska fungera.
Naturligtvis kan jag inte fokusera på samtliga de problem som uppkommer mellan visioner vi har och den verklighet vi lever i, men de områden/begrepp som av mig valts ut som särskilt bekymmersamma är: ”kulturkrockar”, mångfaldsbegreppet, kulturella och religiösa skillnader mellan hem och skola, innanförskap, utanförskap och
mellanförskap, demografiska utmaningar, sociala svårigheter, modersmål samt hur olika utmaningar och problem formuleras.
1.2 ”Kulturkrockar”
Alla samhällen utgör en viss levnadsstil, en kultur som är speciell på sitt eget sätt. Utan att egentligen veta varför agerar vi utifrån denna levnadsstil. Våra olika perspektiv kan ibland frambringa missuppfattningar och problem men även det som i detta arbeta kallas ”kulturkrockar”. Familjer med invandrarbakgrund eller barn med en etnicitet som tillhör en minoritet möter många utmaningar i länder som de har emigrerat till, inklusive kulturella stridigheter samt möjligheten att få acceptans som emigranter. Personer med emigrantbakgrund är överrepresenterade bland de lågavlönade jobben där det inte krävs någon specifik kompetens. Detta följs oftast av finansiella problem som direkt inverkar på familjens livsförhållanden men även på barnens. Känslan av utanförskap som orsakats av ekonomiska begränsningar bland familjer och deras barn blir därför vanligt förekommande inom denna grupp. Dessutom, känslan att tillhöra majoritetssamhället
4
och inte behöva uppleva exkludering är ytterligare en problematik som sker på en internationell nivå. Detta är därför en utmaning idag med ökad mobilitet och som getts ökad uppmärksamhet i samhällsdebatter och inom politiska initiativ (Behtoui, 2004, OECD, 2006, 2010).
1.3 Mångfald
Förskolan och skolan har som sin uppgift att främja varje enskilt barns lärande och utveckling. På så sätt kan det sägas att all verksamhet inom utbildning baserar sig på ett mångfaldsperspektiv. I detta sägs det att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövade erfarenheter när det handlar om innehåll samt arbetssätt. En faktor som ofta lyfts som varande en framgångsfaktor är etablerandet av bra relationer mellan hem och skola. En av de orsaker till varför en god relation mellan hem och skola eftersöks beror på att utbildningen förväntas bidra till att barn ges möjlighet till att utveckla insikt gällande sin egen identitet och personlighet, men även sin omvärld. I detta ses
relationsskapandet mellan hem och skola som en framgångsfaktor. Nyfikenhet, lusten att leka och lära och integrering ska därför vara grundläggande för all utbildning.
Baserat på detta utvecklas tankar om att verksamheten ska fokusera på omtänksamhet, utveckling och lärande, vilket tillsammans anses bilda en helhet. Undervisningen i förskolan ska på så sätt ta sin utgångspunkt från läroplanen och elevernas behov, baserat på kunskaper och det som barnen visar ett intresse för. Barns tankar och deras idéer ska bevaras för att skapa mångfald i lärandet men även för sociala interaktioner (Skolverket, 2018).
1.4. Kulturella och religiösa skillnader mellan hem och skola
När barnen i denna studie är hemma pratar de algerisk arabiska och svenska. I både förskolan och skolan bedrivs undervisningen på svenska. Traditionerna och kulturerna är väldigt olika. I den svenska skolvardagen firas jul, påsk, midsommar och så vidare.
Barnen är av islamisk och algerisk härkomst, där Eid firas eller ramadan (månad av fasta). Detta leder naturligtvis till att det uppstår en skillnad mellan barns ”vardagar” – en hemma och en i skolan. I denna studie blir dessa olika ”vardagar” av vikt att
uppmärksamma. Flera av de andra områdena som uppmärksammas i denna studie har sin grund i denna delning i olika ”vardagar”.
1.5 Innanförskap, utanförskap & mellanförskap
Begreppet mellanförskap betyder känslan av att inte tillhöra, en blandning mellan att känna ett utanförskap och förmågan att uppleva innanförskap (tillhörighet). Ett exempel, vilket är denna studies fokus, kan vara en person med algeriskt ursprung som betraktas som svensk i Algeriet och algerier i Sverige. Personen i fråga är aldrig riktigt ”hemma”.
Begreppet mellanförskap skapades år 2005 i Stockholm för att sedan hamna i
akademiska kretsar (Jagne-Soreau, 2019). Det beskriver ett tillstånd som karakteriseras av att inte ”sticka ut” kulturellt från majoriteten av befolkningen utan att man ”tystar”
vissa delar av sin personlighet och kulturella och religiösa hemvist i det offentliga. På så sätt kan det uttryckas som att man har en personlighet i det offentliga
majoritetssamhället och en annan i det privata. Det som då utmärker dig som person är att du ser annorlunda ut. På så sätt kan det sägas att ju mer ”avvikande” utseende du har i relation till majoriteten, ju svårare har du att passa in i det offentliga. De med större visuella likheter kan ha det enklare att anpassa sig till en mer ”accepterad” personlighet
5
i det offentliga, samtidigt som de kan ha en helt annan i det privata (Jagne-Soreau, 2019).
1.6 Demografiska utmaningar
I dagsläget finns det flera demografiska utmaningar som får allt fler länder att satsa på det som kallas early childhood education and care (OECD, 2006). En av de upplevda demografiska utmaningarna som lyfts i relation till detta är förändringarna av
elevgrupperna utifrån invandring. I utsatta stadsområden i svenska, europeiska och amerikanska städer har antalet barn med utrikes härstammande föräldrar i förskolor och skolor överstigit 50 procent. En mångfald av denna typ kan bidra positivt, samtidigt som det kan uppstå utmaningar inom utbildningsområdet och det sociala samspelet. Detta gäller särskilt barn vars familjer är immigranter. Statistiska analyser visar att de blir mer utsatta för risker orsakat av svårigheter som deras föräldrar upplever. Detta kan vara risker som relaterar till föräldrarnas svårigheter med att hitta arbete eller vilka baserar sig på grundläggande kunskaper om landets språk och kulturer. I enlighet med OECD:s rapporter (se t.ex. OECD, 2006) betonar ECEC (Early childhood and care) att barns språkliga kunskaper och kännedom om det nya samhället är relaterade till varandra. Det betonas att det anses lättare att lära sig ett nytt språk, om man kan etablera en ”bro” där barnen får möjligheter att förvärva färdigheter och kunskaper om det nya samhället.
Nyckeln ligger på så sätt i att skapa bättre förutsättningar för ett utvecklande av deras modersmål vilket resulterar i att barn med olika etniska bakgrunder kan lättare lära sig det svenska språket. Detta för att enklare förvärva kunskaper från både språken
(Skolverket, 2008). Barn som behärskar det svenska språket samtidigt som de behärskar ett annat modersmål bör erbjudas förutsättningar för språkutveckling, konstnärliga uttryck, anskaffandet av kulturella kunskaper och förmågan att kommunicera som kan leda till utvecklingen av en vidgad kulturell identitet.
1.7 Sociala svårigheter
Toran (2016) beskriver hur barns sociala, kognitiva och anskaffade av konceptuella kunskaper kan påverkas av flera varierande omständigheter, vare sig dessa är positiva eller negativa. Flera studier visar att det är en realitet att barn med invandrarbakgrund oftast inte får tillräcklig akademisk uppmuntrande från sina familjer. Relationen mellan människor med olika ursprung är enligt Toran lärorikt för alla vad det gäller kulturell utvecklingen. Detta gäller även för lärare som tagit emot invandrarbarn eller barn med utländsk bakgrund i skolan. Själva utmaningen ligger i att bevara gruppers kännetecken och kontakten till individer med samma ursprung samtidigt som man kan skapa en ökad integrering. För att utveckla och förbättra grupperna och medlemmarnas sociala
relationer, men även deras kulturella kunskaper, är det därför av stor betydelse att skolan kan hjälpa barn att dra nytta av den mångfald som redan finns i samhället, i form av integrering, fakta och respekt för mångkulturalitet (Vinagre, 2019).
1.8 Modersmål
I förskolan och i skolan finns det barn/elever som antingen är tvåspråkiga eller flerspråkiga. Hemspråket definieras som det språk som barnet först möter i hemmet, ibland kan det vara att flera språk används hemma (Andersson, 2014). I detta sägs det att barnets uppföranden, kollektiva och kulturella uppfattningar bildas genom
modersmålet. Inom flera studier har detta förklarats som att när barn använder
6
modersmålet för att uttrycka sina känslor bidrar det till att deras språkliga kunskaper och självkänsla förbättras (se bl.a. Andersson, 2014). Inom alla språk lär barnen sig rätt ljud, betoningar, uttal, grammatik, ordförråd med mera genom den dagliga
interaktionen. Det förutsätter att varje barn får rätt hjälp och vägledning från sina lärare gällande att utveckla språkliga kunskaper genom att skolverksamheter pushar, utmanar och skapar lika villkor för att samtliga barn utvecklar samt förbättra både modersmålet och svenska som första eller andra språk (Skolverket, 2018).
1.9 Utmaningar och problematik
En stor utmaning som råder både på en nationell och internationell nivå är den ökade globala mobiliteten. Detta ställer höga krav på skolsystemet och dess möjligheter att skapa en förbättrad integrerad undervisning. En effekt av den ökade mobiliteten är att Sverige och det svenska samhället blir alltmer internationaliserat. I detta ökar riskerna för att fler barn med utländskt påbrå kan uppleva utanförskap då deras egna kulturer och värderingar inte stämmer överens med de svenska kulturerna samt värderingarna
(OECD, 2006). Denna studie uppmärksammar just dessa risker genom att studera en enskild familj som lever med denna risk.
7
2. Bakgrund
I detta avsnitt kommer det att presenteras tidigare forskningar som ska ligga till grund för denna studie. Det kommer även resoneras omkring några vetenskapliga begrepp som beskriver det tillstånd som invandrarbarn och invandrarfamiljer kan uppleva
(utanförskap, mellanförskap). Följaktligen ställs de inhämtade vetenskapliga studierna mot empirin och slutligen avser studien att komma fram till ett antal slutsatser och rekommendationer om hur man inom utbildningssystemet kan uppmärksamma dessa frågor.
2.1 Sökning av tidigare studier
Vetenskapliga artiklar har noggrant valts ut i syfte att utgöra en grund till det teoretiska bidraget och analyserandet av den insamlade empirin i detta arbete. Samtliga artiklar berör ämnesområdet som studien har till syfte att undersöka. Begrepp som barn, exkludering, förskola, skola, integrering, inkludering, kulturkrock, mellanförskap, mångfald, skola och utanförskap har använts som sökord i databasen Discovery på Gävles högskola. Utöver detta har samma sökord använts i Diva (se bilaga 4).
2.2 Tidigare forskning
Den ryske forskaren Vygotskij (1995) för ett resonemang om att våra egna erfarenheter är det som begränsar vår förmåga att tolka och förstå vår omgivning. Enligt honom är detta viktigt att beakta gällande hur barns fantasi utvecklas. Principen grundas i en tanke om att få barnen att inte behöva känna sig exkluderade på grund av brist på språkliga kunskaper. Fantasin begränsas alltså av våra egna erfarenheter, vilket rimligen borde påverka barn med invandrarbakgrund. En rekommendation som formuleras utifrån detta blir att för att förebygga utanförskap är det bra om läraren utvidgar sina egna
erfarenheter, kunskaper och även sin fantasi (Ahlcrona, 2012) för att på så sätt också kunna tänka in andra människors erfarenheter och upplevelser.
Barn i invandrarfamiljer stöter på en mängd hinder som påverkar deras möjligheter till integration, detta gäller inom en rad områden, men de kanske tydligaste är de som uppstår i relation till det akademiska och sociala livet. Ett sådant annat område som påverkas är de sociala interaktionerna med en annan individ, klasskamrater. I sådana situationer har flera studier visat att lärare kan öka relationens chans att överleva om ett ömsesidigt förtroende byggs upp. Detta sker genom skapandet av gemensamma
värderingar, delade intressen och en ökad förmåga att förstå varandra (se bl.a. Mehmet, 2016). I dagens samhälle är det vanligt att invandrarfamiljer inte fullt ut nyttjar det omgivande samhällets möjligheter utan att de snarare drar sig undan från ett aktivt deltagande i samhällslivet vilket ofta leder till isolering och känslor av utanförskap.
Föräldrarnas frånvaro från samhälleliga aktiviteter tillsammans med att ta ifrån barnen kvalitetstid berör unga människors framtida akademiska och sociala liv (Shields &
Behrmen 2004; Passel, 2011).
Integrering och diskriminering påverkar invandrarfamiljerna och kan beroende på i vilken grad de upplever detta påverka den tillfredställelse de känner i sina liv. Bristande integrering kan till exempel hindra invandrarfamiljer från att engagera sig inom sociala och ekonomiska områden som bygger på och relaterar till den egna identiteten. Detta leder till att invandrarfamiljer i större omfattning blir tvungna till att kämpa för att uppleva sig bättre passa in i det samhälle de har emigrerat till. Under dessa
8
omständigheter blir följden att familjen i stor grad kommer att leva ett liv där de inte helt övergivit den egna identiteten och kulturen samtidigt som de inte fullständigt accepterat/integrerats i den nya kulturella identiteteten som råder i det specifika samhälle (Liebkind, 2004 m.fl.).
Generalförsamlingen i FN fastslår att alla barn ska ges rättigheterna att leva i samhället med hög grad av värdighet, tolerans, frihet, likvärdighet och solidaritet. Det står också om barns rätt till en utbildning utan fördomar. Detta kan kopplas till den kulturella identiteten som barnen och deras familjer besitter vilket bör inkludera respekten för inhemska värden i det land där barnet bor men också gentemot de land från vilket barnet har sitt ursprung (UNICEF, 2018). Att lära sig av och ta del av olika kulturer anses vanligtvis ha en stor verkan för att kunna skapa ökad samexistens. Dessutom anses det föra med sig andra positiva resultat för samhället generellt. Resonemanget utgår också från att en sådan utveckling tillåter barn att utvidga sin kunskap genom att det bidrar till stimulans av sociala konversationer och samexisterande av olika kulturer. Genom användning av interkulturella projekt som avser att öka spridningen av medkänsla mellan kulturer och traditioner är mål för att stödja kulturell mångfald (UNESCO, 2001). Dessa prioriteringar på ökad samexistens menar att det är i blandade barngrupper som en gemenskap bildas. Detta kan ske genom till exempel tränandet av det svenska språket, upprätthållandet av förskolans och skolans traditioner men även rutiner.
Tidigare vetenskapliga studier visar på hur etnicitet och kultur används som förklaringar till en mängd av de svårigheter som uppvisas av elever i skolan vilket bland annat kan visa sig genom normbrytande beteende (Gruber, 2007 m.fl.). När det pratas om
kulturella olikheter i dialoger eller möten med föräldrarna till dessa barn som uppvisar detta normbrytande beteende samtalas det dock vanligtvis om frågor som berör mat, klädsel eller barnuppfostran (Lunneblad, 2013).
Lunneblad nämner i sin studie att rätten till skillnader inte är en enkel väg att gå, men att arbetet med olikheter bör ses som en tillgång vilket frambringar oprövade möjligheter.
Det gäller dock att de som verkar inom skolverksamheter är lyhörda, uppvisar hänsyn och empati för människors olika värderingar (Lunneblad, 2006). En slutsats som förs fram i dessa vetenskapliga studier är att skolväsendet bör ta hänsyn till barns olika uppfattningar och bidra till barns utveckling av identitet. Detta visas genom barns kognitiva utveckling och lärande vilket tar sig uttryck hela tiden, även under lekar - vare sig de är spontana eller lärarledda. Lekarna anses ha en särskilt stor betydelse i
förskolan eftersom barnen genom interaktioner och lekar kan utvecklas inom flera olika områden samtidigt. Språk, kreativitet, motorik, lagarbete, social interaktion och
problemlösning förbättras successivt. Pedagogerna anses i detta bära ansvaret för genomförande och planerande av undervisningen vilket ska bygga på läroplanen, barnens intressen och deras erfarenheter. Målet inom skolväsendet kan i mångt och mycket sägas ligga i att lyckas främja barns självförtroende, välmående,
sammanhållning, ansvar, trygghet samt förbereda dem på att bli bra, men även viktiga, samhällsmedlemmar som förväntas bidra till en hållbar utveckling (Skolverket, 2018).
För att kunna förbättra elevers prestationer och identifiering och delaktighet i samhällslivet anses det av flera vetenskapliga studier nödvändigt att lärarnas praxis omdefinieras gällande mångkulturalitet i skolor gentemot ett mer gemensamt
perspektiv. Utifrån vad som framkommer i Vinagre (2019) menar Tharp (1989) att man bör eftersträva att barn ska känna sig bekväma med att medverka och visa sina förmågor i klassen samtidigt som det är av stor vikt att de pedagogiska verksamheterna, skolor och lärare uppmärksammar och uppskattar förbättringar hos barnen. Det är därför i den vardagliga praktiken nödvändigt att ge barnen möjligheter att själva avgöra hur de vill uttrycka sig. Elevernas egna erfarenheter och åsikter är, enligt Vinagre (2019), centrala
9
för deras utveckling. I detta blir det av vikt att de ska kunna förstå och representera sig själva som människa, men de ska även förstå betydelsen av den kulturella mångfalden.
Nihad Bunars arbete (2008) i förhållande till barn- och ungdomsvetenskap vid
Stockholms universitet har varit signifikant för utvecklandet av förståelsen av begrepp som segregation, samexistens och integration (se även Sernhede, 2009). Dessa analyser visade på den uppfattade ”hotbilden” som en del ungdomars beteende uppfattades utgöra i relation till demokratiska kärnvärderingar och de effektivitetsnormer som råder i det svenska samhället. Framförallt uppmärksammar dessa studier muslimska
ungdomar (Bunar 2008; Sernhede 2009). De påpekade även relationen mellan skola och grannskap där segregering kan öka genom val av skola.
Utifrån dessa studier blir det för blivande och existerande lärare i ett mångkulturellt Sverige angeläget att kartlägga de utmaningar och möjligheter som existerar. I detta kan det sägas att det fi olika studier ramkommer såväl ett intresse och en oro för det
främmande och mångkulturella. I detta påtalas att brist på kunskap gör folk mer fördomsfulla. Utifrån detta perspektiv blir det viktigt att segregering uppmärksammas och debatteras i skolor, detta för att bidra till ett mer integrerat samhälle. Som en effekt av detta - för att problematisera de intryck och upplevelser en algerisk familj boende i Sverige har om skolans struktur och arbete bör man enligt Bunar (2010) och Eyrumlu (1998) också väga in den ställning och den position som familjen har i det svenska samhället. För att förstå hur man som invandrare resonerar om skolan måste man följaktligen också i analysen väga in deras totala sociala position. Utifrån detta bör man också enligt Eyrumlu (1998) förstå föräldrarnas kritik som riktas mot att deras barn har blivit placerad i etniskt segregerade skolor, en skola med väldigt få svenska barn. Detta eftersom skolan inte då fungerar etniskt inkluderande och det upplevs då som att man stängs ut från majoritetssamhället genom den undervisning man ges möjlighet att få.
2.3 Teoretiska begrepp
I detta avsnitt i studien kommer tre olika teoretiska begrepp att presenteras vilka alla utgör viktiga begrepp för denna studie. I relation till vad studien syftar att undersöka är det relevanta begrepp. Begreppen som det görs bruk av i studien är multikulturalism, socio- kulturalism och interkulturalism. Dessa tre begrepp kommer att användas som referensram för att resonera kring det empiriska materialet som samlats in.
2.3.1 Multikulturalism
En mångkulturell skola eller förskola gestaltas av att företrädande av olika kulturer, etniciteter eller nationaliteter alla samlas inom en gemensam verksamhet. Begreppet mångkulturell eller multikulturalism används för att ange en position, situation eller ett tillstånd (Johansson & Samuelsson, 2006). Multikulturalism är ett sociologiskt och kulturteoretiskt begrepp med flera olika betydelser. Som beskrivande begrepp anspelar det på ett förhållande där flera etniska grupper eller människor med olika kulturer samlas inom ett gemensamt ändamål. Bunar (1999) menar att lärare på en mångkulturell skola upplever en fortlöpande utveckling. Det innebär att lärarna enkelt kan anpassa sig efter eleverna. En mångkulturell skola eller förskola innebär också ett mer blandat arbetslag, där mångkulturalism uppskattas och bejakas. På så sätt innebär
multikulturalism att mångfald ses om en styrka och en tillgång i undervisningen där den pedagogiska personalen ta tillvara på elevers tidigare erfarenheter samt kulturella bakgrunder.
10
Undervisningen idag för invandrarbarn har till avsikt att kompensera för brister på kunskap om svenskar samt svenska traditioner och värderingar. Enligt Bunar (1999) upplever idag många familjer, genom en ”vardagens nationalism”, sig. bli
marginaliserade. Detta genom att de med en tydlighet stimuleras till att anpassa sig till en viss standard eller en vis norm respektive kultur, och att de samtidigt upplever att deras egna kulturer, normer och värderingar, samt språk, inte efterfrågas eller
uppmärksammas. Individers tolkning av detta blir att målet inte är att skapa en ny idé om landet som en multikulturell nation där varje medborgare är en multikulturell medborgare, utan snarare upplever de sig intvingade i en specifik norm. Utifrån Bunars sätt att använda begreppet multikulturalism uppmärksammas på så sätt känslor av tvång och bristande alternativ och att det är individernas identitet som avses att förändras i alltför många fall av integrationsprocesser. Målet med integrationen upplevs då inte som att ett mångkulturellt samhälle eftersträvas utan snarare eftersträvas en svensk nation. Den centrala upplevelsen i detta blir att andra kulturella identiteter visserligen tolereras och accepteras inom den nationella omgivningen, men inte som en del utav den utan som något främmande och icke ingående (se bl.a. Avery, Harju, Marit &
Åkerblom, 2019). Bunar (1999) argumenterar även för att byta ut diskussionerna om en
”multikulturell skola eller undervisning” till att istället diskutera i termer av ett modernt medborgarskap som inbegriper alla. Han menar att multikulturell undervisningen har fått en ”konstig klang” och att det ensidigt är riktat gentemot barn och elever med en invandrarbakgrund, vilket inte bidrar till inkludering utan snarare bidrar till en
exkludering. Bunar problematiserar detta förhållande och konstaterar att förutsättningen ligger i lika behandlandet av alla, undvikandet av stigmatiseringar, byggandet av ett samhälle där vi lär oss av varandra och för varandra.
2.3.2 Socio-kulturalism
Definitionen av socio-kulturalism är att elevens eller barnets lärande sker i sociala kontexter. Detta innebär att alla sociala omständigheter hjälper eleven att få nya
erfarenheter och att individen i fråga ständigt befinner sig i en lärandeprocess. Vygotskij (1978) menade att varje människas medvetande utvecklas i interaktioner med kulturella och sociala kontexter. Det innebär att människan själv skapar de redskap som är
nödvändiga för att kunna tolka och konstruera sitt sätt att se omvärlden. Ett
sociokulturellt lärande har utvecklats från Vygotskij teorier, och enligt Kultti (2016) är förmågan att kunna lära sig sitt första och andra språk en viktig aspekt i barns lärande och det är därför centralt att det stödjs. Språket är det mest betydelsefulla kulturella verktyget, ett hjälpmedel som människor använder för att förklara, förstå, beskriva och tänka kring sin omvärld. De språkliga verktygen får sin mening genom samspel med andra människor. Via traditioner och normer, förs det språkliga verktygen över till nästa generationer. Utifrån socio-kulturalism och ett sociokulturellt lärande kallas det för socialisation. Detta ger bidrag till att lärandet ses som dialogiskt och relationellt. Med detta menar Vygotskij att ett humanistiskt synsätt är av stor vikt och det är i
känsligheten mot kulturella olikheter och sociala samspel men även acceptens av dessa som processen fortsätter.
Synen på barns rättigheter underbyggs av bland annat läroplanen för förskola och läroplanen för förskoleklass. Utifrån ett sociokulturellt teoretiskt tillvägagångssätt definieras barns utveckling och lärande som relationella och kontextuella. Det sker i ömsesidiga interaktioner. Genom att arbeta utifrån läroplanen, bör olika aktiviteter i undervisningssammanhang utgå från grundläggande värderingar, mål och riktlinjer med ett integrerande syfte. Målen anger riktningen för skolverksamheten, medan riktlinjerna
11
anger skolpersonalens ansvar som helhet för att garantera att arbetet bedrivs i enlighet med läroplansmål och önskade kvalitetsmål (Skolverket, 2010; 2018).
2.3.3 Interkulturalism
Lunneblad (2006) definierar interkulturalism som ett uppmärksammande av
mångsidighet. Genom detta innebär interkulturalism att man måste korsa gränser där förmågan att kommunicera är nyckeln. Lunneblad beskriver även interkulturalism som en handling. Definitionen av interkulturalism kan på så sätt förstås som en interaktion mellan människor från olika kulturer. Interkulturell kunskap beskrivs som kunnandet att effektivt korsa dessa gränser, kunna lära känna sina interkulturella omgivningar samt att kunna förhålla sig till en mångfald av olika kulturella sammanhang. Kunskap utifrån interkulturalism innebär på så sätt att besitta flera skilda förmågor och kunskaper - att man ska ha förståelse och kunna visa en interkulturell mottaglighet i interaktion med människor från andra kulturer. Interkulturalitet byggs på tolerans, jämlikhet, ömsesidig respekt och likvärdig rättvisa för alla. Dessa är exempel på etiska värderingar som är ett ändamål i arbete med en interkulturell integrering i utbildningen. Att etablera ett
verkligt möte mellan personer med olika bakgrunder och kulturer kräver en interaktion mellan varje individ där de möts med en intention som styrs av självreflektion, respekt för varandras olikheter samt nyfikenhet. Vidare är det viktigt att förvärva kännedom om kulturella värderingar, sociala normer och diverse kulturer. Chanserna för en lyckad integrering utifrån interkulturalism hänger på att människor behöver lära sig av varandra, förstå förbindelsen mellan kulturidentitet och social kompetens (Han &
Thomas, 2010). Barnen måste därför enligt det interkulturella perspektivet kunna respektera, förstå och inse att det är en nödvändighet att de stödjer varandra.
12
3. Syfte
Denna studie syftar till att undersöka en algerisk familjs kulturella upplevelser i skolverksamheter i samband med kulturella och religiösa differentieringar. Hur påverkas de av kulturella krockar mellan algerisk och svensk kultur. Avsikten är att bidra till en ökad medvetenhet om fortsatt utanförskap på grund av olikheter mellan människors religioner och kulturer men även att få mer kunskap om vad som kan göras för att öka integrationen.
3.1 Frågeställningar
- Hur påverkar utanförskap utifrån kulturella och religiösa skillnader barns integrering i förskolan/skolan?
- Vad kan möjligen göras för att motverka ett blivande utanförskap och vilka förutsättningar behövs etableras?
13
4. Metod
Detta kapitel behandlar metoden för hur studien genomfördes. Arbetsmetoden i
undersökningen bygger på så kallad inbäddad fallstudie (eng. enbedded case-study, efter Yin, 2012).
4. 1 Familjens ursprung
Deltagarna i studien kommer från Algeriet som ligger i den nordliga delen av Afrika.
Familjen består av fyra döttrar, en mamma och en pappa. Mamman föddes i Algeriet men har levt i Sverige sen hon var 1 år gammal, pappan till barnen föddes och växte upp i Algeriet fram till att han var 28 år gammal. De 4 döttrarna är mellan 4–11 år gamla. Endast de tre äldre var en del av undersökningen. Föräldrarna och barnens tro är islamisk livsåskådning. Studien i sig är inte centrerad kring islam utan är baserad på familjens bemötande och upplevelser av kulturella och religiösa skillnader i en skolverksamhet. De tre barnen som agerade som respondenter går i årskurs 2–4.
4.2 Inbäddad Fallstudie
En fallstudie utfördes i syfte att studera kulturkrockar i samhället. Forskningsarbetet frambringar så väl fakta grundat på familjens erfarenheter och upplevelser men även tidigare forskningar. Via fallstudien kunde en bild av verklighetens utmaningar kring integration mellan människor med olika kulturer framställas. Enligt Löfdahl et al.
(2014) kan en fallstudie framkalla nya nivåer som är lämpade för forskningsmetoden, ge svar och klargöra studiens frågor om varför och hur. Insamling av data via inspelningar gjorde det möjligt att navigera genom respondenternas intervjusvar. Funktionen att kunna spola tillbaka och pausa gjorde det möjligt att snappa upp den centrala informationen som framkom.
Här studeras barn och föräldrar som ett samspel med inbördes relationer, vilket gör familjen till ett fall och inte en summa av barn och föräldrar. Stegen i arbetet involverade insamling av information från tidigare studier och styrdokument i förhållande till integrering, Skolverkets läroplaner samt barnkonventionen. Inbäddad fallstudie bygger på en insamling av intervjudata på flera nivåer.
4.3 Urval
Fenomenet som är centralt för denna studie valdes ut för att undersöka ett rådande problem, en utmaning för så väl lärare som för barn samt invandrarfamiljer. Familjen som deltog i studien var vald från en urvalsgrupp mellan fem olika familjer. Den familj som valdes ansågs mest lämpad i relation till denna studie baserat på att den hade flest barn och flera åldersgrupper. Familjen valdes ut eftersom barnens föräldrar inte är födda i Sverige och pappan kom till Sverige vid en ganska sen ålder.
Efter valet av ett lämpligt fall (en familj med algerisk bakgrund) skedde intervjuer med föräldrarna (nivå 1) om deras kulturella och religiösa upplevelser i samband med assimilering. Det andra steget (nivå 2) i undersökningen är intervjuer med tre barn, vilket behandlar deras erfarenheter och upplevelser utifrån ett mångkulturellt perspektiv i skolverksamheter. Under intervjuernas gång samlades data genom inspelningar och anteckningar.
14 4.4 Genomförande
Tillvägagångssättet som valdes ut i det här arbetet är induktiv insamlingsprocess utav data, där insamlingen skedde genom intervjuer. Detta tillvägagångssätt kan sägas vara kvalitativ forskningsmetod. En induktiv insamlingsprocess handlar om att lagra information från intervjuerna som genomfördes och analyser av det fenomen eller ämnet som valts ut att undersökas (Löfdahl, m.fl. 2014). Intervjuerna planerades som både ostrukturerade och semistrukturerade. I en ostrukturerad intervju vet alla
inblandade om vad intervjun kommer att handla om, det finns alltså inget tydligt upplägg i förhand som bestämmer vilka frågor som kommer ställas. Medan i en semistrukturerad intervju är ämnesfrågorna mer strukturerade och ställs när det väl passar (Löfdahl, m.fl. 2014). I denna undersökning har så väl ostrukturerade och semistrukturerade intervjuer genomförts med familjen i syfte att förstå problematiken, för att sedan få en bättre förståelse för problemet. Intervjuer ger möjliga ingångar till att finna betydelsefulla åsikter och upplevelser inom kvalitativ forskning.
Enligt Löfdahl et al. (2014) är intervjuer det vanligaste sättet som möjliggör för forskare att komma underfund med hur respondenterna tänker gällande frågeställningarna.
Vidare har denna studie använt sig av avslutade frågor som följts upp av strukturerade öppna frågor i intervjuer med barnen. Detta för att barnen ska känna sig lugna och trygga (Irwin & Johnson, 2005). Barnen blev tillfrågade om de kunde delta i intervjun på egen hand eller i föräldrarna sällskap. För att göra barnet lugn och bygga upp en bra miljö för intervjun var jag uppmärksam på att börja med konkreta, avslutade frågor och sedan gå till mer abstrakta, öppna frågor (Irwin & Johnson, 2005). Utgångspunkten i intervjun var att ställa frågor om deras favoritämne och dagliga aktiviteter, innan de fick frågor om kulturella skillnader och deras upplevelser. Samma intervjuteknik användes med föräldrarna, för att skapa ett förtroende och en trygg stämning. Detta med tanke på att känslig information skulle kunna delas av familjen.
Utgångspunkten i studien var att undersöka hur invandrarbarn blir påverkade i förskolan eller skolan utifrån ett kulturellt integrerande perspektiv. Till att börja med är det av stor vikt att skapa en relation till deltagarna samt bygga upp ett förtroende så att de känner att de kan lita på intervjuaren så det möjliggörs att de lämnar svar med delvis känslig information. Föräldrarna blev tillfrågade om intervjuerna kunde ske individuellt, anledningen till detta var att varje persons svar skulle vara fri från påverkan från de andra parterna (Irwin & Johnson, 2005). Tid och rum är vitalt för att få ett bra resultat, desto mer tid de har på sig att ge ett svar på frågorna desto mer avslappnade blir dem.
Intervjuplatsen bör väljas ut noggrant, allmänna platser som påverkar miljön negativt med exempelvis störande ljud bör undvikas (Löfdahl, m.fl. 2014). Intervjuerna ägde rum i familjens hem, vilket var mest lämpat på grund av COVID-19 men även efter deras önskemål. Det var viktigt att barnen kände sig trygga och därför var det bra att föräldrarna fanns i närheten men inte i samma rum. Samtliga respondenter blev intervjuade på tu man hand.
Intervjuerna inleddes med öppna frågor där deltagarna fick möjligheten att tala om deras föreställningar, upplevelser och skolans hantering av mångkulturalitet. Sedan fick respondenterna svara på ett antal väl planerade frågor som låg till grund för att bilda en förståelse för hur kulturella krockar kan upplevas samt hur de påverkar barnens förmåga att känna tillhörighet (se Bilaga 2, 3). Intervjufrågorna valdes noggrant utifrån
informationsinsamling från tidigare studier. Beroende på respondenterna är det viktigt att anpassa frågorna till intervjupersonerna. Vuxna kan tilldelas mer ”rakare” frågor medan barnen får lite försiktigare frågor. Frågeområden behandlade begreppen som listas nedan:
15
• Skolans arbete för ökad mångfald.
• Barns upplevelser i samband med innanförskap, mellanförskap och utanförskap.
• Krav på vuxnas kunnande i arbete integrering.
• Förutsättningar för ökad integrering och förbättrade villkor för barns utveckling respektive lärande.
• Förebygga barn och ungdomars utsatthet för exkludering på grund av etniska, kulturella, religiösa olikheter.
4.5 Etiskt ställningstagande
I utförandet av intervjuerna följdes Vetenskapsrådets (2017) fyra riktlinjer för forskningsetiskt övervägande. Dessa grundprinciper är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Detta medför att respondenterna har blivit informerade om att det är fri vilja att delta i intervjun och deltagarna kan när som helst avbryta sitt deltagande. Både innan och efter att data samlades in, förklarades det för respondenterna att ingen utomstående kommer att kunna ta del av data annat än som den rapport som kommer att skrivas baserat på den data de delar med sig av. Samtliga deltagare i intervjustudien fick det beskrivet muntligt och på papper att deras konfidentialitet kommer vara säkrad och deras namn kommer att bytas ut mot fiktiva namn i arbetet (se bilaga 1).
Föräldrarna blev tilldelade information om vad studien avsåg att undersöka. Det var viktigt att vårdnadshavarna gav sitt medgivande att barnen deltog i intervjuerna
individuellt. Utifrån att barnen var minderåriga och att studien berörde ett känsligt ämne var det av stor vikt för författaren att det var acceptabelt för föräldrarna att de inte befann sig i samma rum som barnen när de väl blev intervjuade (Irwin & Johnson, 2005; Vetenskapsrådet, 2017). Det var viktigt att föräldrarna gav samtycke och deras godkännande för ljudinspelning av intervjuerna. Ett etiskt ställningstagande är viktigt i en sådan här situation då det berör känslig information om människors liv. Deltagarna fick ta del utav intervjufrågorna. Detta för att säkerställa att de skulle vara bekväma med frågorna. Vetenskapsrådets goda forskningsetik (2017) betonar vikten av att den som forskningen gäller ska bli välunderrättad om att hen är föremål för forskning och ska få möjligheten att skriftligen ge sitt samtycke (se bilaga 1, 2 & 3).
4.6 Databearbetning
Intervjuerna spelades in. Efter att respondenterna gett sina svar på de ställda frågorna bearbetades materialet. För att uppmärksamma viktig information som delades av familjen användes anteckningar, data från intervjuerna transkriberades och
kategoriserades. Användandet av ljudinspelningar möjliggjorde att effektivt och smidigt kunna gå tillbaka utifall viktigt informations missats. Efter att data samlats in
analyserades respondenternas svar och följaktligen ställdes empirin mot tidigare forskning. (Löfdahl, m.fl. 2014).
4.7 Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet
Validiteten i en kvalitativ forskningsstudie innebär granskning av trovärdigheten med utgångspunkten att det finns ett empiriskt underlag samt att tolkningar som har utförts i arbetet är rimliga. Validiteten brukar delas in i två kategorier - inre validitet och yttre validitet. Inre validitet menas att ett svar ska kunna ges från det insamlade materialet
16
vilket möjliggör besvarandet av studiens syfte. Yttre validitet behandlar hur slutsatser har dragits grundat på det insamlade materialet gentemot det studerade fallet och de inblandade individerna. Validiteten i denna studie är hög. Detta med anledning av att i studien har fem enskilda intervjuer genomförts riktat gentemot en specifik familj.
Samtliga respondenter bidrog med liknande synpunkter och uppfattningar kring integrering i skolverksamheter (Bryman, 2018).
Reliabilitet är ett fackord som berättar om pålitligheten i en studie. Begreppet behandlar frågan om hur samma resultat är möjlig att uppnå. Skulle samma resultat erhållas om samma typ av forskning genomförts av andra forskare? På grund av att detta är en kvalitativ studie som har byggts på före detta studier i samma ämnesområde men även mycket på intervjuer där respondenternas egna uppfattningar och upplevelser väger in stort blir frågan om reliabilitet central. Reliabilitet kan delas in i två kategorier - intern konsistens och intra reliabilitet. Med intern konsistens handlar det om samma
undersökning gjordes av andra forskare skulle det uppnådda resultatet bli likadan medan med intra reliabilitet handlar det om huruvida olika strategier skulle kunna användas i studieundersökningen vilket skulle uppnå samma resultat. Denna studie har eftersträvat reliabilitet, men frågan är naturligtvis komplicerad utifrån det begränsade empiriska material som ligger till grund för studien. Det finns ingen garanti för att andra
intervjuade familjer skulle resonera på samma sätt, men det som återges i denna studie är en familjs upplevelser.
Generalisbarhet innebär hur pass överförbara resultat är till en annan miljö. Med detta menas att de resultatet studien har producerat är i högsta grad överförbar till andra miljöer. Jag vill mena att studien har en viss generaliserbarhet, men man bör naturligtvis vara medveten om att detta utgör ett unikt fall och för att uppnå verklig
generaliserbarhet måste fler familjer intervjuas. De tidigare studierna och användandet av de teoretiska begreppen i detta arbete är vetenskapliga och tillhör ett rådande problem samt utmaning i vårt samhälle. Därmed anses det vara applicerbara på verkligheten. Tillförlitligheten handlar om solidarisk kritik av uppsatsen och den process skrivandet innebär. Vilket betyder att varje del av forskningens
tillvägagångssätt granskas av yrkeskamrater som bedömer kvaliteten på de metoder som valts i denna undersökning och även hur de tillämpas (Bryman, 2011).
17
5. Resultat
I följande avsnitt presenteras resultaten från intervjuerna med en familj av algerisk härkomst som består av två föräldrar och tre barn. Respondenterna har getts anonymiserade benämningar.
Studien avser att undersöka en algerisk familjs upplevelser i samband med
skolverksamheter utifrån hur kulturella och religiösa differentieringar ges uttryck inom denna skolverksamhet. Hur påverkas de av kulturella krockar mellan algerisk och svensk kultur? Avsikten är på så sätt att bidra med en ökad medvetenhet om fortsatt upplevd utanförskap på grund av olikheter mellan människors religioner och kulturer, men studien avser även att ge mer kunskap om vad som kan göras för att integrera fler människor.
5.1 Intervjuresultat
I intervjuerna framkommer det att barnen upplever kulturkrockar på skolan och i en del fall också ett mellanförskap. De ges kunskaper om den svenska traditionen, kulturen och de högtider som firas inom majoritetskulturen, men de upplever ett uteblivet
intresse för deras egna kulturella bakgrund. Som en konsekvens av detta upplever de att pedagoger/lärare ställer frågor istället för att lära ut. I sådana situationer känner barnen ett utanförskap. I relation till upplevelser från förskolan fanns det inga direkta minnen av så kallad kulturell undervisning, okunskap om kulturella olikheter eller svårigheter med att känna en tillhörighet.
När medlemmarna i familjen fick frågor om sina kulturella upplevelser kunde de inte med enkelhet relatera dessa till upplevda kulturella skillnader. Detta beror nog till stor del på att det saknas undervisning om andra kulturer och högtider än de svenska varför medlemmarna i familjen bara har sina egna erfarenheter i relation till de svenska traditionerna att relatera till. Mamman i familjen berättade om sina upplevelser som barn och ungdom. I detta framkom att hon ofta kände sig utanför på grund av en upplevd kulturell olikhet. Samtliga respondenterna angav att de inte firar den svenska julen men de uttryckte alla en önskan om att fira den islamiska högtiden Eid.
Familjemedlemmarna upplever att lärarnas engagemang i samband med
integreringssträvanden kändes bristande i relation till barnens egna kultur och religion.
Som en anledning till denna upplevelse angavs att det inte finns tillräckligt med resurser samt förståelse/kunskap. Ett exempel som angavs som de menade visade på lärarnas bristande kunskaper gällde den dialekt av arabiskan som de talar. I detta framkom att de flesta lärare inte känner till att det råder stora regionala och kulturella skillnader
gällande den talade arabiskan. En konsekvens av detta som föräldrarna förde fram var att det upplevde ett ointresse från barnen gällande viljan att lära sig sitt modersmål.
Detta på grund av den oförståelse och bristande kunskap som fanns hos skolans
personal om de svårigheter som finns gällande arabiska språkets annorlunda dialekter.
Barnen fick vid intervjutillfället frågan om det fanns någonting de skulle vilja säga till sina lärare gällande modersmål och kulturell förståelse. De svarade att de hade velat ha modersmålsundervisning med en lärare av algerisk härkomst. De svarade också att de helst önskade att lärarna visade mer intresse och fokuserade mer på undervisning om olika kulturer.
Föräldrarna gav liknande svar som barnen. Även de upplevde ett ointresse från en del lärare gällande kulturella bakgrunder och traditioner. I detta lyftes även en brist på
18
engagemang och kunskap om deras etniska bakgrund fram. Pappan poängterade att relationen med barnens lärare upplevdes som bristfällig. Som orsak till bristfälliga relationer lyfter pappan att han inte upplever ett genuint intresse från lärarna gällande deras etniska bakgrund. Då pappan upplever detta som ett ointresse uttrycker han att grunden för förtroendefulla relationer inte finns.
Mamman å andra sidan menar sig ha en bättre relation till barnens lärare. Enligt henne beror detta på att hon växt upp i Sverige varför hon har ett bättre utgångsläge att tolka och förstå fler av de kulturella koderna. Mamman uttrycker också att det är viktigt för henne att hennes barn inte ska känna ett utanförskap, så som hon själv upplevde sin tid i skolan.
Vid intervjuerna anger alla barn att de kommer från Algeriet. Detta kan synas märkligt eftersom de alla är födda i Sverige, men det får nog ses som att de kulturellt inte
identifierar sig som svenskar. Även föräldrarna identifierade sig som algerier och att de inte identifierar sig som svenskar. Barnen uttryckte att det som skulle hjälpa dem att dels uppleva sig som mer integrerade och välkomna skulle vara att delta i
majoritetskulturens gemensamma kulturella och religiösa aktiviteter. Barnen fick även frågan om vad de brukar göra under dessa majoritetskulturens högtider. Svaret visar på att de inte i tillräcklig grad får hjälp och stöd av skolans personal vad det gäller att få olika kulturella och religiösa högtider förklarade för sig. Det fanns egentligen inget intresse för deras egna traditioner, kulturella eller religiösa högtider från skolans personal vilket av barnen upplevdes som delvis utstötande. Mamman menade att för att en integrering på ett bättre sätt skulle kunna åstadkommas behöver ett utbyte ske och ett intresse för varandras likheter och skillnader på ett bättre sätt uppmärksammas i skolan och förskolan.
19
6. Analys
I detta kapitel presenteras en analys av insamlade data från intervjuerna. Analysen presenteras genom en tematisering i olika kategorier. Utgångspunkten för analysen är att relatera insamlade data med de teoretiska utgångspunkterna för studien.
6.1 Kulturkrockar
Vid intervjuerna framkommer att barnen upplever kulturkrockar i skolan. Detta framkommer särskilt tydligt i samband med firande av olika högtider. I detta upplevs det saknas en förståelse för deras algeriska etnicitet men även islamiska tro. Lunneblad (2006) menar att interkulturalism innebär att våga ta sig an det okända. I detta redovisas det som en framgångsrik strategi att samla på sig kunskaper om olika kulturer/religioner vilket sedan kan utgöra en grund för dialog och gemensamma möten där likheter och olikheter kan diskuteras som en grund för att få till erfarenhetsutbyten och gemensam förståelse. Ett resultat av detta skulle kunna vara att eftersom det upplevs som att kulturkrockar existerar så skulle det kunna tolkas som att främjandet av undervisning om olika kulturer och religioner behöver förbättras.
Utifrån Averys et al. (2019) diskussion om multikulturalism ges exemplifieringar av vikten av att barn och elever lär sig om varandras kulturer respektive bakgrunder. Vid analyserna av respondenternas svar angående upplevd multikulturalism ser man likheter och samband till hur denna diskussion har relevans för den deltagande familjen. Detta då de menar att undervisningen ger dem kunskaper om den svenska kulturen och om högtider. Dock är det så att de i skolan inte ges utrymme för att själva få dela med sig av sina egna kulturella erfarenheter. En lösning på detta som anges av respondenterna är att känslor av utanförskap och mellanförskap skulle kunna undvikas om skolan på ett bättre sätt uppmärksammar kulturella skillnader gällande olika högtider och utifrån detta kunna föra en dialog om skillnader och likheter.
Respondenterna uttrycker också att de i vissa fall upplever sig som delaktiga och i andra fall känner de sig exkluderade. Vanligtvis uppkommer känslan av exkludering genom ett osynliggörande av deras egen kultur. En stor utmaning med multikulturalism enligt Bunar (1999) är att undervisningen behöver struktureras till att på ett bättre sätt
undervisa om svensk kultur och högtider. Bunar resonerar i termer av att det handlar om att förankra förmågan att lära sig medmänniskors kulturella bakgrunder. Utifrån
multikulturalism ska på så sätt barn och elever inte enbart lära sig den svenska kulturen och de svenska högtiderna, utan de ska också ges information och kunskap om andras.
Barnen i intervjuerna upplever inte att det talas ut om deras bakgrund, seder, kultur och på så sätt kan det sägas att de upplever ett osynliggörande. Detta korresponderar med Bunars (1999) beskrivning av de utmaningar som föreligger vid multikulturellt lärande.
Respondenternas svar och åsikter om hur lärandet skulle kan förbättras har tydliga likheter med resonemanget som Liebkind (m.fl. 2004) och Lunneblad (2006) för fram.
Resonemanget formuleras som att förmågan att ta sig an det okända bör betraktas som en utmaning eftersom detta skapar klyftor mellan människor. Dessa klyftor är beroende på olika kulturella bakgrunder. Interkulturalism handlar därför om att lära sig förstå varandra vilket underlättas genom att man skaffar sig kunskaper om varandras
kulturella/religiösa bakgrunder. En åtgärd/strategi som lyfts som varande effektiv för att åstadkomma en större grad av interkulturalism är att erbjuda lärare mer kunskaper om olika kulturer, traditioner, seder och religiösa högtider. Detta för att minska att barn riskerar att uppleva sig som exkluderad.
20
När de intervjuade barnen fick frågan om var de kommer ifrån, så svarade samtliga att de kommer från Algeriet. En förklaring till att samtliga barn svarar att de har en annan bakgrund än majoritetskulturen kan ses som en exemplifiering av att de alla bär på en känsla av mellanförskap, eller till och med utanförskap. Termen mellanförskap förklarar ett tillstånd av att inte vilja ”sticka ut” kulturellt från majoriteten av omgivningen. Detta är något Jagne-Soreau (2019) diskuterar i sin studie. Det är inte helt otänkbart att barnen i intervjustudien bär på en erfarenhet av att känna sig som algerier i Sverige och som svenskar i Algeriet, vilket alltså leder till känslor av mellanförskap – en känsla av att aldrig riktigt ”höra hemma”.
6.1.1 Modersmålsstöd och modersmål
De intervjuade barnen har alla slutat att ta del i modersmålsundervisningen.
Anledningen som anges är att det saknas lärare som undervisar i just deras hemspråk - algerisk arabiska. Barnen upplever ett ”främmandegörande” även i denna situation eftersom det är traditionell arabiska som lärs ut vilket är mycket olik den algerisk arabiska som är barnens hemspråk. Utifrån ett socio-kulturalistiskt angreppssätt och ett sociokulturellt lärande kan modersmål anses som viktigt för barnens utveckling, men även för deras utvecklande av självförtroende. Såväl Vygotsky (1978) som Samuelsson och Kultti (2016) argumenterar på så sätt för vikten av modersmål genom hur de argumenterar för det sociokulturella lärandet. Att barnen ges förutsättningarna för att utveckla samt förbättra sitt första och andra språk ingår på så sätt som viktiga
beståndsdelar för att utveckla barnens båda kulturella identiteter – som svensktalande svensk och som algerisk arabiskt talande algerier. Utifrån intervjuerna framkommer svårigheter med detta vilket uttrycks av såväl de intervjuade barnen som av deras föräldrar. En ökad kunskap om de olika arabiska dialekter skulle på så sätt kunna leda till ökad förståelse för språket samt väcka ett intresse hos barnen gällande att ta del av den kultur som relaterar till deras upplevda härkomst.
6.1.2 Utveckling av undervisning
Respondenterna uttrycker vid intervjuerna att det är viktigt att lärare, men också omgivningen i övrigt, ökar sina kunskaper och kompetenser gällande att hantera interkulturalism – alltså individer med dubbla anknytningar. Det finns utifrån
intervjuerna flera exemplifieringar av att respondenterna känner ett utanförskap då de flera gånger upplever en brist gällande kunskaperna om deras kulturella bakgrund. Både Bunar (1999) och Eyrumlu (1998) argumenterar för att det just är bristen på kunskap som leder till att vi individer utvecklar olika fördomar. På så sätt kan det sägas att mer kunskaper om olika kulturella bakgrunder underlättar vid möten med barn med annan kulturell bakgrund. Dessutom innebär ökad kännedom om olika religioner och kulturer förbättrad kulturförståelse rent generellt vilket bland annat visar sig i förmågan att visa såväl empati som sympati. Den presenterade forskningen i studien gällande
mångkulturell teoribildning och interkulturalism visar på att lärdomar och kunskaper om olika kulturer samt religioner bör vara ömsesidig för att den ska ge önskade effekter.
Bristen på ömsesidighet kan vara en förklaring till att respondenterna upplever ett utanförskap, detta eftersom kunskaperna tycks vara begränsade såväl genom lärarnas upplevda bristande kunskaper som hur skolverksamheten organiseras.
Inom det interkulturalistiska synsättet anses det som avgörande att förvärva kunskaper om olika kulturella värderingar, sociala normer och kulturella händelser. Detta för att dessa kunskaper ska läras ut och utgöra en naturlig grund för samtal och
21
erfarenhetsutbyten. Möjligheterna för en lyckad integrering i en multikulturell
omgivning hänger på så sätt samman med att människor behöver lära sig av varandra, samt utveckla en förståelse för förbindelsen mellan kulturidentitet och social kompetens (Han & Thomas, 2010 m.fl.). Sammanfattningsvis synes det som att respondenterna upplevde den realitet som Bunar (1999) uppmärksammat - att det inte informeras lika mycket om andra kulturella bakgrunder som det informeras om den svenska. På så sätt uppstår en asymmetri vilket kommer till uttryck vid intervjuerna med respondenterna och som riskerar att leda till känslor av utanförskap eller mellanförskap.
