Godkänd i SO?

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Individ &samhälle

Examensarbete

Godkänd i SO?

En analys av elevers förutsättningar att nå målen i SO

A Pass in social science subjects?

Evert Antonsson

Jenny Möller

Lärarexamen 270hp SO

2008-06-11

Examinator: Lars Pålsson Syll

Handledare: Karin Embro Larsson

Sammandrag

Huvudsyftet med vår examensuppsats är att ta reda på vad en skola gör för att eleverna ska nå målen i SO och hur deras förutsättningar ser ut .

Den övergripande visionen för skolan är att alla elever når kunskapsmålen och att inom tre år ska 95 % av eleverna vara behöriga till gymnasieskolans nationella program. I den lokala arbetsplanen för skolan står också ”Alla elever ska utifrån sina förutsättningar uppnå minst godkända mål i alla ämnen.”. Vad görs för att de ska nå målen i SO-ämnena?

Vi använder oss av en kvantitativ metod med enkäter som besvaras av 69 elever i årskurs 9 fördelade på 4 klasser. Skolans upptagningsområde innefattar såväl lägenhetsområden, villaområden som landsbygd. Majoriteten av eleverna kommer från familjer med svensk bakgrund. På denna 7-9-skola finns det sammanlagt 10 niondeklasser och vi tillfrågade 40 % av dem vilket gör att vi inte kan generalisera utan se trender och tendenser. Skolans SO-lärare använder sig inte av blockbetyg utan sätter fyra stycken ämnesbetyg.

Enkäten har 6 delar som alla mäter olika faktorer som kan påverka elevernas möjlighet att nå målen i SO. De 6 kapitlen handlar om: schema, skolledningen, inlärningssätt, lärare, betygskriterier och resurser. Enkätfrågorna består av alternativfrågor där respondenten får välja mellan 2-4 alternativ och endast kryssa för ett av dem. Dessutom har vi fyra frågor där de får kryssa för flera alternativ.

Vårt resultat visar att eleverna vill ha relativt korta lektionspass (40-60 min). Ett annat slående resultat är elevernas önskemål om lärarledda lektioner, där en stor andel säger att de förstår bäst när en lärare förklarar. När det gäller betygskriterierna påvisar eleverna en bristande kunskap i vad dessa består i. Här finner vi en stor skillnad mellan oss som pedagoger. När det gäller faktiska resurser är eleverna nöjda med både böcker, datorer och läromedel. Undantaget som finns är elevernas missnöje med antalet grupprum. När det gäller den fysiska miljön är det få som tycker att skolan är riktigt bra och få som tycker den är riktigt dålig.

Innehållsförteckning

4. Resultat med diskussion och analys 16

4.1 Analys av enkätsvaren 16 4.1.1 Frågor om schema 16 4.1.2 Inlärningssätt 17 4.1.3 Lärare 18 4.1.4 Betygskriterier 19 5. Diskussion 21 6. Avslutning 22 Källförteckning 23 Bilagor Bilaga 1 Enkät Bilaga 2 Enkätsvaren

1. Inledning

Att byta perspektiv är alltid viktigt. Som lärare tenderar vi att fastna i invanda mönster. Man jobbar i ett kollektiv men i realiteten är man alltid ensam i sin roll som pedagog. Detta är säkert en viktig förklaring till varför vissa människor drar sig till läraryrket, den något dualistiska känslan av att dels veta att om en elev får nya kunskaper så är det jag som bidragit med något men också det omvända förhållandet. När vi satte oss ner och funderade på vad vi skulle skriva om i vår gemensamma uppsats enades vi snabbt om att vi borde ta chansen att få reda på mer om våra elever och deras förutsättningar för att kunna prestera bra i skolan. Naturligtvis hade vi en del förutfattade meningar om hur utfallet skulle bli men vi har också blivit förvånade av resultatet i vår undersökning. Vi har jobbat som SO-lärare på den här skolan i 9 respektive 8 år. Det vore på sin plats att anlägga ett nytt perspektiv för vår egen men kanske också för våra elever skull. Varje termin gör vi någon typ av utvärdering antingen skriftligt eller muntligt. Dessa utvärderingar tenderar ofta till att bli koncentrerade kring just de enskilda områden man ska gå igenom enligt kursplanen. Och framförallt vad eleverna tycker om de olika stilarna att lära ut. Här blir vår enkät och undersökning en viktig pusselbit för oss som pedagoger i vårt framtida arbete. Eftersom vi upplever vårt elevunderlag och dess förutsättningar som relativt homogent och representativt för skolan så finns det också en och annan slutsats att dra för våra kollegor och då speciellt de som undervisar inom vår ämnesgrupp.

1.1 Problemformulering

Vi vill ta reda på vad vår skola gör för våra elever och deras förutsättningar för att kunna nå målen på SO-lektionerna i skolan. Vi undersöker frågan ur ett elevperspektiv.

I den lokala arbetsplanen för skolan står som övergripande vision för verksamheten att ”Alla elever når kunskapsmålen”1 och kvalitetsmålet är att inom tre år ska 95 % av eleverna på skolan vara behöriga till gymnasieskolans nationella program. Vidare står det under rubriken ”Kunskaper och utveckling” att ”Alla elever ska utifrån sina förutsättningar uppnå minst

godkända mål i alla ämnen”.2 Vad görs för att de ska nå målen i SO-ämnena?

1 _{XX-skolans lokala arbetsplan, rev. 2007-11-20.} 2 _{XX-skolans lokala arbetsplan, rev. 2007-11-20.}

2. Tidigare forskning

När vi utarbetade vår enkät använde vi oss av Judith Bells metodbok Introduktion till

forskningmetodik. Anledning till att vi använder oss av den bok är att den har ett tydligt upplägg och tar grundligt upp vilka undersöknings- och analysmetoder som man kan välja mellan. Tanken är att den ska vägleda en genom uppsatsarbetets olika faser. I kapitel 8 ”Utformning och hantering av enkäter” diskuterar hon fördelarna och nackdelarna med olika sorters utformningar av enkäter. Hon skriver att det är svårare än vad man tror att konstruera en bra enkät. Processen att ta fram en enkät är lång, det ska vara tydliga frågor som inte kan feltolkas, utformningen måste vara genomtänkt, den ska genomföras och till sist sammanställas. 3 För att förenkla sammanställningen av svaren så underlättar det att ha en mer strukturerad fråga. Frågor som besvaras genom att markera ett av alternativen på en lista är ett exempel på detta.4

Inlärningsprocessens psykologi skriven av K.B. Madsen vid Danmarks Lärarhögskola 1964 är en introduktionsbok för att lära sig förstå hur inlärning går till. Den är skriven så att man ska kunna sätta sig in i ämnet utan att ha några förkunskaper. Det är också anledningen till varför vi väljer just den här boken som referens. Vi har inte läst psykologi själva utan behöver referenslitteratur som vi som lekmän kan relatera till. Från början var det en serie radioföredrag som fogades samman till denna bok5_{. Madsen skriver om}

självkontrolleringsprincipen och motivationsprinciperna. Självkontrolleringsprincipen bygger på att eleven växlar mellan inlärande övningar eller repetitioner och självkontrollerande förhör. Hur stora dessa delar ska vara beror på uppgiften. Självkontrollerande förhör är mer effektiva eftersom man dels förstår vad man kan och dels blir mer aktiv då man konstaterar sina framsteg, man blir alltså motiverad. Då kommer man in på effektlagen som också kan kallas belöningslagen. 6 Den säger: ”beteende som har belöningseffekt förstärks och lärs in”.7 Tanken har Madsen hämtat från Thorndike som även har med straffet som minskar motivationen till ett beteende i den ursprungliga skrivningen av belöningslagen.

3 _{Bell Judith, Introduktion till forskningsmetodik, 2000, s.103.} 4 _{A a, s.104.}

5 _{Madsen K.B, Inlärningsprocessens psykologi och inlärningsmaskiner, 1970, s. 5.} 6 _{A a, s. 66-67.}

Gruppsykologi-om grupper,organisationer och ledarskap är en bok skriven av Lars Svedberg

.

Vi valde den här boken eftersom den hade väldigt tydliga teorier kring lärande som vi kände igen och kunde relatera till.

Större delen av boken handlar om olika teoribildningar kring gruppsykologi och ledarskap: Just det avsnitt som vi knyter an till handlar om läranderum och teorier kring det. Detta är något vi refererar till under analysen av frågorna kring inlärning. När det gäller teorin kring läranderum pratar Svedberg om fyra dimensioner. Den första dimensionen handlar om förhållandet mellan en persons egen referensram och sammanhanget. En människa måste se en mening i det hon ska ta för sig för att lärandet ska bli framgångsrikt. Den andra dimensionen handlar om att man anpassa stoffet efter det sätt som en människa lär sig på.8 Den tredje dimensionen går ut på att det ska finnas en tydlig koppling mellan det man ska lära sig och hur man arbetar. Den sista dimensionen handlar om tid. För att man ska kunna lära sig något måste man ges tid att bearbeta information och bryta ner till egen kunskap.9 Denna andra teori som Svedberg anför och som vi också relaterar till är den så kallade Action learning. Den vilar på följande principer kring hur inlärning sker bäst.

En människa lär bäst om:

Den aktivt utför och drar slutsatser kring sina handlingar och följdverkningar Den får ta eget ansvar

Genom att utnyttja sina egna erfarenheter, kunskaper och värderingar Den tar ställning till sin egen referensram

Den prövar sina egna kunskaper under normal risk och osäkerhet. Den får lära under lång tid

Den får träffa andra människor i samma situation.10

Henry Egidius är sedan 1980-talet knuten till Enheten för medicinsk pedagogik vid Lunds universitet. Han har även jobbat som skolpsykolog och har även skrivit böcker i pedagogik och psykologi. I boken Kunskapsrelaterade betyg går Egidius igenom de gällande betygsskalorna och förklarar bakgrunden till dessa. Det avsnitt vi refererar till i vår analys handlar om betygskriterier. Författaren går här in på att det är läraren själv som måste tolka de

8 _{Svedberg Lars, Gruppsykologi – om grupper ,organisationer och ledarskap. 1997, s.247.} 9 _{A a, s.248.}

kriterier som betygspropositionen har skrivit. Man märker en viss frustration hos författaren över de luddiga begrepp som läraren har att ta ställning till såsom, bättre överblick, större säkerhet, mer av analytisk inriktning o.s.v. Han understryker också svårigheten för en lärare att särskilja kunskaperna från G-nivå till VG-nivå.11 _{Vi valde Egidius som referens av den}

anledningen att vi också är kritiska till det betygsystem vi har idag.

Vägar till elevers lärande av Birgitta Lendahls och Ulla Runesson (red.) är ett utvecklingsprojekt vid Institutionen för metodik vid Göteborgs universitet. Tanken är att det ska ge reflektion över den egna beprövade erfarenheten som lärarutbildare samt att man ska få möjlighet att diskutera ämnet. Dessa diskussioner blev så intressanta att de sen sammanställdes till en bok som utkom 1995. De olika författarna har valt att skriva om möjligheten till att nå kunskap utifrån deras erfarenheter och ämnesområden. Denna erfarenhet ligger till grund till varför vi valde just den här boken. Här är två författare som befinner sig i samma sits som oss själva.12 Mats Hemberg skriver att undervisningen i skolan utgår från tre komponenter; läraren, eleven och ett kunskapsinnehåll (t.ex. lärobok). Själva faktan kan göra eleven nyfiken men kanske behövs lärarens handledning och förklaring för att eleven ska kunna förstå det. ” I lärarskickligheten ligger i att förstå hur eleven uppfattar och angriper stoffet så att läraren kan välja rätt strategi för att få eleven med sig till uppsatta mål”, dvs. läraren behövs men måste förstå eleven och vilka kunskaper den har för att kunna hjälpa den.13 Ulla Runesson skriver att elever lättare kan förstå när en annan elev förklarar för dem, de ”köper lättare deras tankesätt” som hon säger.14 Hon refererar till Ann Ahlbergs undersökning i matematisk problemlösning där det framgår att elever kan genom att lyssna på varandra lösa problemen de stöter på. Jörgen Dimenäs diskuterar hur man kan använda frågan i olika undervisningssätt. Frågor kan ställas av eleverna pga. att de inte förstår eller ställas av läraren i undervisningssyfte.15 Dimenäs tar upp hur frågan kan användas vid föreläsning och genomgång. För att kunna utveckla detta undervisningssätt med hjälp av frågor så kan man inte låta sig styras av de frågor som finns i läroboken utan utgå från elevernas frågor. Vad är deras förkunskaper, vad vill de veta, hur ska de ta reda på det? Problemen och frågorna kan i de klasser där ingen vågar svara med fördel diskuteras i smågrupper. 16

11 _{Egidius Henry, Kunskapsrelaterade betyg, 1994, s. 117.}

12 _{Lendahls & Runesson (red.) , Vägar till elevers lärande, 1995, s. 7, 9.} 13 _{A a, s. 39.}

14 _{A a, s. 79.} 15 _{A a, s. 93.} 16 _{A a, s. 104.}

Betyg och elevens rätt till kunskap är en bok skriven av Brigita Allard, Per Måhl och Bo Sundblad. Allard är utbildad psykolog, Måhl är gymnasielärare i svenska, religion och filosofi och Sundblad har forskat om läsning och kvalitativa kriterier vid Stockholms universitet. Dessa tre personer har anlitats som expertis av betygsberedningen som i sin tur låg till grund för de läroplaner och betygskriterier vi i skolan arbetar efter. Just av denna anledningen använder vi den här boken. Författarna har haft en stor insyn i tillkomsten kring de betyg och betygskriterier vi använder idag.

Författarna redogör för bakgrunden till de nuvarande betygskriterierna och utreder och debatterar konsekvenserna av Lpo 94 och Lpf 94. 17

De tre författarna understryker den stora förändring som det innebär att skolan har ansvar att ge ett minimum av kunskap och att vara tvungen att formulera det i form av skrivna betygskriterier både på nationell och på lokal nivå. Författarna trycker mycket på lärarens ansvar och den feedback de ska ge i form av den återkoppling skolan är ålagda att ge eleverna minst två gånger varje läsår i varje ämne.18

När det gäller den nya tanken kring de kunskapsrelaterade betygen understryker författarna vikten av att det är just kunskap man mäter och att man inte längre ska fastna i procenttal där man vill få någon slags garanti över att just ett visst antal elever ska klara nivån för godkänt.19 Slutsatsen författarna drar är att betygskraven bör skrivas i allmänna och positiva uttryck. Vidare ska läraren vara mycket tydlig i vad som krävs för att en elev ska uppnå ett visst betyg. Här ska lärarna arbeta fram olika prototyper dvs. exempel på uppgifter som belyser vad som krävs för att en elev ska nå godkänt eller högre i ett visst ämne. 20

Dessa ovannämnda slutsatser knyter vi an till under analysen av frågorna kring betygskriterier.

Betyg, Grundskola, gymnasieskola, komvux är en bok skriven som handledning i betygsättning. Författarna Leif Davidsson, Boo Sjögren och Lars Werner är alla knutna till utbildningsdepartementet. Vi använder den här boken för att den är konkret i sin genomgång av betygsystemet och betygsättning. Det är fjärde upplagan och den är uppdaterad efter de förändringar och erfarenheter som gjorts.

17 _{Allard Birgita, Måhl Per, Sundblad Bo, Betyg och elevens rätt till kunskap. En bok om kunskapsrelaterad}

betygssättning, 1994, s. 9.

18 _{A a, s. 95.} 19 _{A a, s. 104.} 20 _{A a, s. 121.}

Rapport: Historiekunskap i Årskurs 9. Eftersom detta är den senaste nationella utvärderingen kring detta ämne så använder vi den som referens. Den är gjord och sammanställd av Lars Berggren och Roger Johansson. Undersökningen gick till så att eleverna har fått besvara en elevenkät och två uppgiftshäften. Det har även skickats i väg en enkät till elever som riktar in sig på attitydfrågor. Där har eleverna fått redovisa sin inställning till historieämnet och dess undervisning.21 _{Den här boken och dess slutsatser använder vi frekvent i vår analys.}

Framförallt de svar som tangerar elevernas attityd till ämnet. Där kopplar vi våra resultat till den här undersökningen. Framförallt gör vi det under analysen till frågorna kring inlärningssätt. Berggren och Johansson redovisar i sin rapport en positiv inställning till ämnet från elevernas sida. Författarna visar också en önskan från eleverna att ha lärarstyrda lektioner. Författarnas slutsats kring sin undersökning är att läraren i sig är av stor betydelse för elevernas inlärning. Det är läraren som den viktigaste beståndsdelen kring deras intresse för ämnet. Utredarna anför också som slutkläm en större diskussion kring klassrumsdemokratin. 22

21 _{Berggren Lars, Johansson Roger, Rapport: Historiekunskap i årskurs 9, 2006, s.17.} 22 _{A a, s.82.}

3. Metod

För att besvara vår frågeställning väljer vi en kvantitativ metod där vi använder oss av enkäter som fylls i anonymt. Detta väljer vi att göra för att kunna se tydliga tendenser och trender på skolan. Vi skulle också ha kunnat be alla elever i årskurs nio att fylla i enkäten för att kunna generalisera men det skulle innebära att vi skulle behöva sammanställa över 200 enkäter vilket skulle bli ett för övermäktigt jobb att göra för hand.

Vi väljer ut vissa svar där vi gör mer djuplodande analyser. Anledningen är dels praktisk, enkäten är så pass omfattande att arbetet skulle svälla oproportionerligt mycket om man gav sig på en analys av varje fråga, dels kopplad till den litteratur som vi fann. Vi väljer att fokusera på frågor om schema, inlärningssätt, lärarens roll och betygskriterierna.

Under rubriken frågor kring schemat väljer vi att analysera svaren kring längden på

lektionerna och vilken hjälp eleverna får med läxor. Vi gör det därför att den första frågan belyser något som vi som pedagoger kan påverka. Vi kan nämligen begära att våra scheman och längden på lektionerna ser ut på ett speciellt sätt. Den andra frågan visar på förutsättningarna för eleverna utanför skolbyggnaden, ett perspektiv som vi sällan får någon inblick i.

Under rubriken inlärningssätt analyserar vi svaren på frågorna På vilket sätt du lär dig bäst och Om du kan påverka hur din lärare lär ut. Återigen är det frågor som belyser situationen från olika håll. Den första frågan utreder hur eleverna själva vill ha sin undervisning den andra visar hur tillmötesgående läraren är. Eftersom de hör ihop på detta sätt så fann vi det extra intressant att analysera just dessa frågor.

Vi har valt att under rubriken lärare analysera frågorna Vågar du alltid fråga din SO-lärare

om hjälp när du behöver, får du ett svar som du förstår och Får du hjälp på SO-lektionen av

din lärare om du behöver det. Dessa frågor väljer vi därför att handlar om vår lärarroll och inte de yttre omständigheterna.

De frågeställningar vi väljer att analysera under rubriken betygskriterier är två till antalet, Vet

du vilka betygskriterierna i SO är och Brukar din SO-lärare prata om att du måste analysera

för att få ett högre betyg.

Den första väljer vi därför att vi vill ha reda på om eleverna lyckats tillgodogöra sig den information vi är ålagda att ge dom angående betygskriterier.

Den andra väljer vi för att se om vi nått fram med budskapet att det krävs en djupare analytisk förmåga för att nå högre än godkänt. Detta är en central del i uppbyggnaden kring målen för de högre betygskriterierna,.

3.1 Undersökningsgrupp

Vi väljer att begränsa vår undersökning till en högstadieskola i en skånsk kommun. Skolans lärare är organiserade i arbetslag med 6-9 lärare i varje lag. På skolan finns årskurs 7-9 med sammanlagt 592 elever fördelade på 26 klasser. Klassernas storlek är mellan 21-27 elever, dock i de klasser vi har undersökt är elevantalet mellan 19-23 stycken. Skolans upptagningsområde innefattar såväl lägenhetsområden, villaområden som landsbygd. Majoriteten av eleverna kommer från familjer med svensk bakgrund. Vi genomför enkäten i fyra av de tio klasserna i årskurs nio på skolan, vilket blir sammanlagt 69 respondenter. På skolan använder sig samtliga SO-lärare av ämnesbetyg och inte blockbetyg. Fördelningen mellan flickor och pojkar var ganska jämn, 31 flickor och 38 pojkar, dock kommer vi inte att lägga ett genusperspektiv på vår frågeställning.

Eftersom vi har tillfrågat endast 40 % av eleverna i åk 9 så kan vi inte generalisera utifrån våra svar men vi kan se trender och tydliga tendenser.

3.2 Enkäten

Vid konstruktionen av enkäten använder vi oss av den handledning som finns i Bells bok ”Introduktion till forskningsmetodik”. Vi tycker att det är en klar fördel att vi är två stycken som sammanställer enkäten eftersom det inte är helt lätt att göra en enkät. Enkäten är omarbetad och omformulerad i flera omgångar. Detta gör att vi stärker enkätens validitet genom våra diskussioner där vi kritiskt granskar våra frågor och svarsalternativ.23

Enkätfrågorna består av alternativfrågor 24. Alternativfrågor innebär att respondenten får välja mellan 2-4 alternativ och endast kryssa för ett av dem. Dessutom har vi fyra frågor där de fick kryssa för flera alternativ.

Det finns också graderande alternativfrågor med i enkäten. Detta för att kunna mäta var på ja/nej-skalan och bra/dålig-skalan de befanns sig. Man kan också ha använt sig av öppna frågor men detta är betydligt svårare att sammanställa och analysera.25

Vi valde att dela in enkäten i 6 delar som alla mäter olika faktorer som kan påverka deras möjlighet att nå målen i SO. De 6 delarna handlar om: schema, skolledningen, inlärningssätt, lärare, betygskriterier och resurser. Dessa rubriker med tillhörande frågor satte vi samman

23 _{Bell, s. 90.} 24 _{A a, s.104-105.} 25 _{A a, s.104.}

utifrån vad vi ville veta. Vi väljer medvetet att inte läsa in oss på litteratur i förhand utan lät våra egna frågor och uppfattningar styra valet av frågor.

Enkäten finns med som bilaga 1.

3.3 Genomförandet

Innan enkäten genomförs i klassen får vi rektorns godkännande av både enkäten och att vi får genomföra den. Enkäten med följebrev skickas hem med post till föräldrarna där vi frågar om deras godkännande att använda svaren från enkäten i vår uppsats. Vi informerar dem också om att skolan skulle vara anonym i uppsatsen.

Enkäten genomförs den 18-19 december 2007. Anledningen till att vi får dela upp det på två dagar är att det inte finns möjlighet att avsätta tid för enkäten för alla fyra klasser under samma dag. Detta tror vi inte påverkar vårt resultat. Vi har avsatt 40 minuter per klass för att fylla i enkäten men inte någon klass tar mer än 20 minuter på sig.

De elever som inte är närvarande i klassen vid genomförandet får inte besvara enkäten i efter hand eftersom vi inte kan skydda deras anonymitet då.

Vi är mycket noggranna med att poängtera betydelsen av att de bara satte ett kryss när det stod det, att de kryssar på alla frågor samt att de har möjligheten att kryssa fler vid just fyra frågorna. Detta för att vi skulle kunna använda oss av alla enkäter vid mätningen av resultaten. Eleverna får också kontrollera att de följt instruktionerna en extra gång innan de lämnade in sina enkäter. Insamlandet genomförs på så sätt att eleverna får komma fram till katedern och stoppa in sin enkät var som helst i högen av inlämnade enkäter. Detta för att säkerställa deras anonymitet.

4. Resultat med diskussion och analys

Resultaten kommer att presenteras i procentsats, avrundat till närmsta heltal. Alla 69 enkäter har kunnat användas då ingen elev har utelämnat något svar eller satt flera kryss där man bara fick sätta ett. Se bilaga 2.

4.1 Analys av enkätsvaren

Här följer en analys av enkätsvaren. Som referenser för analysen kommer vi att använda ett antal nationella utredningar som tangerar vårt arbetsområde och även teorier och avhandlingar som skrivits om betyg och gruppsykologi.

4.1.1 Frågor om schema

Det som slår en vid den första anblicken av resultaten gällande frågan hur mycket längden på lektionen påverkar är den jämna fördelningen av antalet Ja och Nej respektive fördelningen mellan de som föredrar 40 minuters lektion och 60 minuters lektion. Det intressanta är att bara en respondent svarade 80 min.

Ett annat intressant resultat är andelen respondenter som svarar att de inte får någon läxhjälp hemma. Den siffran är över 10 procent. Den ska ställas i förhållande till hur många elever i klasserna som faktiskt klarar målen. Den siffran är så hög som 97 procent.

Allard med flera lyfter fram tesen att hem och familjebakgrund inte är direkt avgörande för att inte ska klara målen utan skolan har en bra chans att påverka dessa elevers framtid.26

Detta verkar vara något som man kan applicera på de resultat vi fått fram. Eleverna i våra klasser som verkar sakna stöd hemma tar hjälp av de instrument som finns i deras skolvardag för att klara målen.

Svaren i fråga fem om vilken tid på dagen eleverna presterar bäst överraskade oss då vi utifrån 17 års undervisningserfarenhet inte samstämmer med elevernas uppfattning. De flesta eleverna svarar att de presterar bäst efter lunch medan vi samstämmigt tycker att de presterar bäst på förmiddagen.

Fråga 8 gällande vad som påverkar om eleverna kan göra läxan så är det 52 % som känner omotivation och vill inte göra den. Madsen diskuterar olika former av inlärning och behovet av motivation för att kunna lära sig. Han pratar om belöningslagen som gör att läraren kan

kontrollera och styra inlärningen med hjälp av belöning.27 Problemet är att förutom den muntliga uppmuntran och berömmet som vi lärare kan ge så finns det bara betyget. I de fall som eleven når sitt mål, i form av betyg, med skolarbetet så fungerar detta belöningssystem. Men i de fall där eleven presterar bättre än vad de brukar men ändå inte når upp till sitt mål som är ett högre betyg så blir det svårt att motivera dem utan någon faktiskt belöning. Exempelvis en elev som i vanliga fall klarar knappt G presterar efter hårt arbete ett G+. Dessvärre kan denna elev inte få belöning i form av ett höjt betyg för den har inte nått upp till nästa betygssteg.

Många elever tränar idrott och sport på sin fritid och några väljer att prioritera den istället för skolarbete som ska göras hemma. I detta fall kan belöningslagen komma in då elever känner att de får belöning på sin träning än för skolarbetet.

4.1.2 Inlärningssätt

Vår egen erfarenhet är att eleverna gillar lugn och ro i klassrummet, och att detta uppnås bäst vi de tillfällen när läraren står längst fram och leder själva lektionen. Våra elever inte ensamma om att ha denna attityd till inlärning. 2003 gjordes en nationell utvärdering av samhällsämnena av Lars Berggren och Roger Johansson där resultaten inte ligger långt ifrån de vi kommit fram till i vår undersökning.28 Just dessa resultat som vi framöver kommer att hänvisa till berör ämnet historia. Vi tycker det är rimligt att kunna jämföra med dessa eftersom vi båda vid tillfället för undersökningen undervisade i just det ämnet. Berggren och Johansson visar i sin undersökning att eleverna tycker trivseln i klassrummet är som störst när läraren leder lektionen och eleverna lyssnar.29 Denna slutsats är något vi båda kan känna igen oss i. Den nationella utvärderingen pekar dock också ut en motsägelse i själva resultaten. Nämligen att de tillfrågade eleverna gillar lugnet i klassrummet som råder när läraren leder lektionerna men de föredrar ändå att helst jobba i grupper eller att läraren diskuterar tillsammans med eleverna.30 _{Detta resultat tycker vi oss också skönja i vår egen undersökning.}

Under fråga nummer 13 gällande arbetssätt är det hela 93 procent som säger att de lär sig bäst när läraren förklarar men samtidigt säger 52 procent att de också kan tänka sig ett annat sätt. Sedan ska man inte heller underskatta det uppsving som historieämnet fått de senaste åren i form av tv-program och en mängd tidskrifter som inriktar sig på att nå även gemene man.

27 _{Madsen K.B, Inlärningsprocessens psykologi och inlärningsmaskiner, 1970, s. 67.} 28 _{Berggren Lars, Johansson Roger, Rapport: Historiekunskap i Årskurs 9, 2006, s. 82.} 29 _{A a, s. 39.}

Detta intresse verkar avspegla sig även i de nationella utvärderingarna.31 Detta är även något vi kan relatera till när det gäller våra elever. Många elever kommer inte sällan fram för att diskutera/berätta något de sett på TV (ofta Discovery Channel). Det område som verkar populärast är andra världskriget.

Ett annat resultat som sticker ut är hur eleverna kan påverka sin lärares undervisning. Hela 70 % säger att de inte ens har försökt att påverka sin lärare. Orsakerna till detta utfall är skiftande. En direkt och för de undervisande lärarna smickrande slutsats kan vara att eleverna är så nöjda med den undervisning de får att de inte finner någon orsak till att vilja förändra lärarens undervisning. En direkt motsats kan vara att eleverna har så dåligt förtroende för sina lärare att de inte finner någon mening med att överhuvudtaget komma med synpunkter. En annan förklaring är också vad för sorts bakgrund eleverna har rent socialt. Den skola vi jobbar på tillhör en kommun som i grunden är en arbetarkommun. Man har här i många år haft en inställning till skolan som en institution som ska sköta sig själv utan att invånare ska ifrågasätta hur man bedriver undervisningen. Detta märker vi en skillnad i nu på de senare åren när kommunen börjar bli en sovstad till en stor stad med många akademiker. Dessa föräldrar har en annan inställning till deras barns skolgång.

Samma slående resultat finner man i den nationella utvärderingen. Även här uttrycker eleverna en brist i att inte kunna påverka upplägget i den undervisning de får till sig. Författarna ser här en orsaksverkan i lärarens egen utvärdering av sin undervisning.32

En förklaring som har sin grund i de lokala förutsättningarna är hur just den här skolan är byggd och hur den passar att bedriva olika sorters undervisning. Som vi tidigare beskrivit under rubriken Frågor om schema, så är denna skola byggd på ett sätt som inte gagnar ”fria inlärningsmetoder”. Varje klassrum är som en liten egen värld där läraren står i centrum och där det ges få tillfällen till alternativa inlärningssätt såsom att eleverna fritt själva söker kunskap.

4.1.3 Lärare

När det gäller fråga 18-20, som handlar möjligheterna till att få hjälp av sin SO-lärare, så faller svaren ut på ett för oss som pedagoger smickrande sätt. Speciellt viktig är för oss fråga 19 huruvida eleverna får ett för dom begripligt svar på frågor dom ställer. 100 procent svarar antingen oftast eller bara Ja på den frågan. Slutsatsen man kan dra av dessa svar är att vi som pedagoger oftast träffar rätt när vi ska närma oss eleverna på deras nivå. En av svårigheterna

31 _{Berggren, Johansson, s. 26.} 32 _{A a, s. 82.}

med det här jobbet är att få till en begriplig undervisning som passar alla i klassrummet. Detta är något man jobbar hårt med som lärare. Här tangerar åter vårt resultat med den nationella utvärderingen. Eleverna är nöjda med sin lärare och förknippar ämnet starkt med sin egen lärare.33 _{Även utfallet på fråga 20 är positivt för oss som pedagoger d.v.s. om eleverna får}

hjälp på SO-lektionerna. 100 procent svarar återigen antingen oftast eller bara ja. Men här kommer ytterligare en variabel in, nämligen storleken på klasserna. I årskurs 9 d.v.s. de klasser som vi undersökt är elevantalet som högst 23 och som minst 19. Som pedagoger drar vi en enkel slutsats om att ju färre elever desto mer tid till varje elev och därmed större chans till ökad måluppfyllelse. Detta är dock inte samma slutsats som rektorn på vår skola drar i sin kvalitetsredovisning. Här påpekas att det trots små undervisningsgrupper i åk 9 ändå fanns en relativt stor grupp som inte nådde målen vt 2007.34 Med relativt stor grupp menar vi att 20 procent ej är behöriga till ett nationellt gymnasieprogram detta skall jämföras med 12 procent året innan. Skolan vi arbetar på har ökat elevantalet i klasserna från 21 till 26, detta från och med i år. Det vore intressant att genomföra denna undersökning på skolan om 2 år och därmed utröna hur storleken på klasserna påverkar måluppfyllelsen.

4.1.4 Betygskriterier

Nu kommer vi till en del av analysen som inte har lika smickrande siffror för oss som lärare och pedagoger. På fråga nummer 25 om betygskriterier är det så många som 71 procent som svarar att de antingen inte vet om hur betygskriterierna i SO ser ut eller säger att de inte kan svara Ja eller Nej. Detta resultat rimmar illa med vad som står i Lpo 94: Läraren skall

redovisa på vilka grunder betygsättning sker. Vidare säger också Skolverket att det finns inga regler för hur informationen ges, bara att vi är skyldiga att ge den.35 _{Davidsson m.fl. betonar}

vikten av att läraren diskuterar kursplaner och betygskriterier så de blir tydliga och begripliga för eleverna. Görs detta på ett tidigt stadium så finns det en större chans att eleverna förstår vad som krävs av dem.36

Detta avsnitt konkretiserar och förklarar Allard, Måhl och Sundblad i sin bok om betyg. De påpekar där att det är varje enskild skolas uppgift att konkretisera lokala undervisningsmål och bedömning o.s.v.37 Så säger också Davidsson m.fl. i sin genomgång.38 Henri Egidius

33 _{Berggren, Johansson, s. 82.}

34 _{Kvalitetsredovisning XX-skolan 2007.} 35 _{www.skolverket.se/sb/d/1449.}

36 _{Davidsson Leif, Sjögren Boo och Werner Lars, Betyg, 2000, s. 104.} 37 _{Allard ,Måhl, och Sundblad, s. 57-58.}

förklarar vidare i sin bok om kunskapsrelaterade betyg vilka steg man ska skriva om lokalt . I grundskolan ska man beskriva kriterierna för VG.39 Vari ligger då förklaringen till det klena resultatet i en så viktig del av skolan arbete. Här får man som lärare ta på sig en stor del av ansvaret. Vi vet att vi går igenom kriterierna, men måste göra det mer tydligt för eleverna. Den ene av oss låter detta arbete ske muntligt allteftersom han går igenom område för område. Där använder han framförallt skrivna frågor på prov för att illustrera vad som krävs för att nå upp till ett speciellt mål. Vidare brukar han muntligen ta upp vad han anser vara bra svar som lever upp till de mål som uppställda för respektive betyg. För att sedan svara på de frågor som uppstår. Detta sätt att nalkas problemet är något som Allard, Måhl och Sundblad tycker är både konkret och tydligt.40 Trots detta anser tydligen inte eleverna att detta är tydligt. När vi jämfört våra svar från våra elever finner vid en skillnad i uppfattningen om betygskriterierna. Beroende på vilken lärare eleverna har så skiljer det sig åt. En av oss använder de lokalt skrivna kriterierna och redovisar dessa rakt upp och ner för klassen och därigenom får hon ett bättre genomslag. Slutsatsen man verkar kunna dra av detta är att man måste säga rakt ut ”detta är betygskriterierna”. Däremot verkar eleverna förstått innebörden av att nå ett högre betyg. Detta illustreras av resultatet på fråga 31 nämligen om er SO-lärare poängterar det viktiga i att kunna analysera och dra egna slutsatser. Där är det hela 68 procent som svarar ja på frågan.

39 _{Egidius, s. 117.}

5. Slutdiskussion

Som slutdiskussion vill vi lyfta fram några egna teorier kring resultaten från vår enkät. Här lutar vi oss på vår egen erfarenhet och på hur vi tolkar den pedagogiska traditionen på vår skola.

Ett av de resultat som sticker ut under den här rubriken ”Inlärningssätt” är de 93 procent av respondenterna som säger att de lär sig bäst när läraren förklarar. Här finns många förklaringar som har sin grund i vad det finns för förutsättningar rent lokalt på den här skolan. Det första är i hur deras lärares egna visioner om lärande ser ut. Vi båda som pedagoger uppfattar vårt uppdrag att vi har en uppgift att fylla när det gäller förklara elevernas omvärld och här är vi likadana, vi hamnar ofta (fullt medvetet) i situationen där vi direkt och verbalt försöker förklara olika frågor, omständigheter och skeenden för våra elever. Vi uppfattar från vårt perspektiv att detta är det mest framgångsrika metoden att nå fram till eleverna. Man präglas naturligtvis av det faktum att man själv föredrar att bli undervisad på just detta sätt. När vi ser tillbaka på vår egen skolgång finner att vi båda undervisats av lärare som på ett traditionellt sätt stått framme vid katedern och föreläst varvid eleverna fått ställa frågor. En annan aspekt av resultaten är att vi själva som pedagoger har ett särskilt förhållande till ämnet historia. Vi har båda läst många högskolepoäng inom just historia och skulle vi välja ett favoritämne inom SO-blocket så skulle vi båda välja just det. Detta avspeglar sig säkerligen på resultaten. Eleverna har en lärare som undervisar i det de finner störst lust och intresse i. Vi kan båda i det här ämnet göra utvikningar, berätta anekdoter och göra ämnet levande för våra elever.

6. Avslutning

Skolans mål är att inom tre år ska 95 % av eleverna vara behöriga till gymnasieskolans nationella program. Om vi överför detta mål på SO-ämnena så tror vi att det kommer att bli svårt att nå. Våra erfarenheter säger oss att det alltid finns minst en tiondel av eleverna som trots alla ansträngningar ändå inte når upp till målen. Med ansträngningar menar vi anpassad studiegång, anpassade läromedel, anpassad undervisning o.s.v. Den kommunala skolan tyngs, från vår horisont, alltid av sparkrav som ger sig uttryck i allt större klasser. Detta är naturligtvis inte till gagn för de svagpresterande eleverna. I detta sammanhang skulle vi vilja knyta an till vårt arbete och lyfta blicken mot framtiden. Våra resultat tyder på att det är läraren som är den viktigaste faktorn till elevernas kunskapsinhämtande. Detta kommer, enligt oss, att öka pressen på lärarna. Man måste här ta en diskussion och få en helhetssyn på vad läraryrket egentligen ska innefatta och på vad som är rimligt att begära av lärare i dagens samhälle. Kommunpolitikernas krav på högre måluppfyllelse måste även innefatta en förståelse för vilka förutsättningar eleverna egentligen har för att nå kunskapsmålen. Skolan brottas också med de sociala problem som kringgärdar eleverna och här måste man bestämma var skolans handlingsområde slutar.

I Lpo 94 står det tydligt att rektorn har ansvar för att eleverna ska få tillgång till handledning och få den hjälp de behöver i undervisningen. För att detta ska kunna uppfyllas måste skolan få de resurser som behövs.41

Vidare krävs också en diskussion kring betygskriterierna. En stor del elever som svarade på vår enkät säger sig ha tagit del av betygskriterierna men vi har en känsla av att de inte förstår vad de innebär. Av den litteratur vi läser framgår också svårigheterna för lärarna att framför allt bestämma nivån för respektive betyg. Det kommer därför att bli intressant att följa arbetet med den nya kommande läroplanen under den sittande regeringen.

Den pedagogiska traditionen och fysiska miljön på skolan spelar också roll. Skolan har väldigt få grupprum och öppna ytor istället är lärarna hänvisade att sköta sin undervisning i klassrummen. Det medför att eleverna är tvungna att anpassa sig till en klassrumsmiljö där man inte kan fritt röra sig och prata. Detta gör att lärarna anpassar sina lektioner efter omständigheterna.

Källförteckning

Tryckt litteratur

Allard Birgita, Måhl Per, Sundblad Bo, Betyg och elevens rätt till kunskap. En bok om

kunskapsrelaterad betygssättning, Arlöv 1994.

Bell Judith, Introduktion till forskningsmetodik, Lund 2000.

Berggren Lars, Johansson Roger, Rapport: Historiekunskap i årskurs 9, Malmö 2006. Davidsson Leif, Sjögren Boo och Werner Lars, Betyg, Göteborg 2000.

Egidius Henry, Kunskapsrelaterade betyg, Malmö 1994.

Jönsson Rune, Liljefors Persson, Rapport: Religionskunskap i årskurs 9, Malmö 2006. Lendahls Birgit & Runesson Ulla (red.), Vägar till elevers lärande, Lund 1995.

Lpo 94, Ödeshög 2006.

Lundahl Maja, Olsson Anders, Ing-Marie Svensson, Rapport: Hållbar utveckling och

geografi i årskurs 9, Malmö 2006.

Madsen K.B, Inlärningsprocessens psykologi och inlärningsmaskiner, Halmstad 1970. Svedberg Lars, Gruppspsykologi. Om grupper, organisationer och ledarskap, Lund 1997.

Otryckta källor

Kvalitetsredovisning XX-skolan 2007

XX-skolans lokala arbetsplan, rev. 2007-11-20 XX kommun kulturplan

Internet

www.skolverket.se/sb/d/1449 2008-05-21

Du får bara sätta ett kryss om det inte står att du får sätta fler än ett! Denna enkät är anonym men du måste kryssa i om du är pojke eller flicka.

Flicka Pojke

Frågor om schema

1. Tror du att längden på lektionen påverkar dina resultat i SO?

Ja Nej

2. Vilken lektionslängd gör att du presterar bäst? 40 min 60 min 80 min

3. Påverkar det dina resultat i SO när på dagen du har lunch?

Ja Nej

4. Påverkar det dig när på dagen du har SO?

Ja Nej

5. Vilken tid på dagen presterar du bäst i SO? På förmiddagen (kl.08.30-11.00) Direkt efter lunch (kl.11.00-13.00) På eftermiddagen (kl.13.00-15.30)

6. Har du möjlighet att påverka valet av läxdagar i SO?

Ja Nej

7. Påverkar valet av läxdag dina möjligheter att göra läxorna?

Ja Nej

8. Vad av följande påverkar om du kan göra läxorna? Du får sätta flera kryss! Känner inte för att göra den Kan inte få hjälp hemma

Träning Annat

Frågor om skolledningen (rektor och biträdande rektor) 9. Vet du hur du kan ta kontakt med skolledningen?

Ja Nej

10. Vågar du ta kontakt med skolledningen?

Ja Nej

11. Om du känner att du har behövt hjälp av skolledningen för att få bättre studieresultat i SO, har du då fått det?

Ja Nej Har inte behövt det

12. Om du har haft förslag på förändringar som skulle göra det bättre för dig i SO, har du fått gehör för detta hos skolledningen?

Ja Nej Har ej haft förslag

Inlärningssätt

13. På vilket sätt lär du dig bäst? Du kan sätta flera kryss!

Läraren förklarar Läsa i läroboken Någon annan förklarar Annat sätt 14. Kan du påverka hur din lärare lär ut?

Ja Nej, men har försökt Nej, har inte försökt 15. Har skolan lärt dig något om studieteknik?

Ja, massor Ja, fast jag visste redan lite

Ja, fast jag kunde det redan Nej 16. Behöver skolan lära ut studieteknik?

Ja Nej

17. Vilket undervisningssätt tror du hjälper dig att nå bäst studieresultat i SO? Blockläsning (läser samma ämne på alla SO-lektionerna i veckan)

Parallelläsning (läser flera SO-ämnen samtidigt. Man läser till exempel hi på måndag, ge på tisdag, re på onsdag och sh på torsdag)

Temaläsning (läser flera SO-ämnen samtidigt i ett tema. Man läser till ett exempel historia och religion om ett land.)

Lärare

18. Vågar du alltid fråga din SO-lärare om hjälp när du behöver det? Ja Nej

19. Får du ett svar som du förstår?

Ja Oftast Nej

20. Får du hjälp på SO-lektionen av din lärare om du behöver det? Ja Oftast Nej

21. Är din SO-lärare tillgänglig efter lektionerna och på andra tidpunkter under dagen? Ja Oftast Nej

Ja Nej

23. Är din SO-lärare tillgänglig även på något annat sätt? Du kan sätta flera kryss! Telefon till arbetsrummet/expeditionen

Mail Nej

24. Tycker du att din lärare hjälper dig att få arbetsro på SO-lektionerna? Ja Oftast Nej

Betygskriterier

25. Vet du vilka betygskriterierna i SO är?

Ja Nej Vet ej

26. Vet du var du kan få tag på betygskriterierna?

Hos SO-läraren På nätet

Finns hemma Vet ej

27. Betygskriterierna har skickats hem. Har du läst dem?

‫ Ja ‫ Nej

28. Betygskriterierna finns på skolans hemsida. Har du läst dem?

‫ Ja ‫ Nej

29. Har din SO-lärare pratat om betygskriterierna?

‫ Ja ‫ Nej ‫ Vet ej

30. Brukar din SO-lärare hänvisa till betygskriterierna i SO under terminens gång? ‫ Ja ‫ Nej ‫ Vet ej

31. Brukar din SO-lärare prata om att du måste analysera för att få ett högre betyg?

‫ Ja ‫ Nej ‫ Vet ej

‫ Ja ‫ Nej ‫ Vet ej

Resurser

33. Är du nöjd med de SO-böcker du får i skolan? Ja Oftast Nej

34. Finns det tillgång till datorerna när du behöver det i skolarbetet? Ja Oftast Nej

35. Finns det möjlighet att gå till ett grupprum om man behöver det? Ja Oftast Nej

36. Har de filmer du har sett hjälp dig att förstå ämnet? Ja Oftast Nej

37. Finns det tillgång till inlästa läromedel i SO om du har läs- och skrivsvårigheter? Ja Nej Har inte läs-skrivsvårigheter

Miljön

38. Hur anser du att luften är i skolan?

Bra Bra men kan bli bättre

Dålig men ändå acceptabel Dålig 39. Vad tycker om stolarna i SO-salen?

Bra Bra men kunde vara bättre

Dåliga men ändå acceptabla Dåliga 40. Vad tycker du om bänkarna i SO-salen?

Bra Bra men kunde vara bättre

Dåliga men ändå acceptabla Dåliga 41. Är ljuset tillräckligt bra i SO-salen?

Ja Ja, men kunde vara bättre Nej 42. Tycker du att ljudnivån är för hög på skolan?

Ja Nej

Svaren redovisas i procentform och med kursiverad stil.

45 % flickor 55 % pojkar

Frågor om schema

1. Tror du att längden på lektionen påverkar dina resultat i SO? 51 Ja 49 Nej

2. Vilken lektionslängd gör att du presterar bäst?

51 40 min 48 60 min 80 80 min

3. Påverkar det dina resultat i SO när på dagen du har lunch?

43 Ja 57 Nej

4. Påverkar det dig när på dagen du har SO?

59 Ja 41 Nej

5. Vilken tid på dagen presterar du bäst i SO?

29 På förmiddagen (kl.08.30-11.00)

64 Direkt efter lunch (kl.11.00-13.00)

7 På eftermiddagen (kl.13.00-15.30)

6. Har du möjlighet att påverka valet av läxdagar i SO?

86 Ja 14 Nej

7. Påverkar valet av läxdag dina möjligheter att göra läxorna?

72 Ja 28 Nej

8. Vad av följande påverkar om du kan göra läxorna? Du får sätta flera kryss!

52 Känner inte för att göra den 10 Kan inte få hjälp hemma

49 Träning 42 Annat

Frågor om skolledningen (rektor och biträdande rektor) 9. Vet du hur du kan ta kontakt med skolledningen?

62 Ja 38 Nej

10. Vågar du ta kontakt med skolledningen?

86 Ja 14 Nej

11. Om du känner att du har behövt hjälp av skolledningen för att få bättre studieresultat i SO, har du då fått det?

12. Om du har haft förslag på förändringar som skulle göra det bättre för dig i SO, har du fått gehör för detta hos skolledningen?

7 Ja 7 Nej 86 Har ej haft förslag Inlärningssätt

13. På vilket sätt lär du dig bäst? Du kan sätta flera kryss!

93 Läraren förklarar 41 Läsa i läroboken

22 Någon annan förklarar 52 Annat sätt 14. Kan du påverka hur din lärare lär ut?

27 Ja 3 Nej, men har försökt 70 Nej, har inte försökt 15. Har skolan lärt dig något om studieteknik?

4 Ja, massor 59 Ja, fast jag visste redan lite

17 Ja, fast jag kunde det redan 17 Nej 16. Behöver skolan lära ut studieteknik?

71 Ja 29 Nej

17. Vilket undervisningssätt tror du hjälper dig att nå bäst studieresultat i SO?

88 Blockläsning (läser samma ämne på alla SO-lektionerna i veckan)

1 Parallelläsning (läser flera SO-ämnen samtidigt. Man läser till exempel hi på måndag, ge på tisdag, re på onsdag och sh på torsdag)

10 Temaläsning (läser flera SO-ämnen samtidigt i ett tema. Man läser till ett exempel historia och religion om ett land.)

Lärare

18. Vågar du alltid fråga din SO-lärare om hjälp när du behöver det?

99 Ja 1 Nej 19. Får du ett svar som du förstår?

54 Ja 46 Oftast 0 Nej

20. Får du hjälp på SO-lektionen av din lärare om du behöver det?

91 Ja 9 Oftast 0 Nej

21. Är din SO-lärare tillgänglig efter lektionerna och på andra tidpunkter under dagen?

35 Ja 51 Oftast 4 Nej

22. Vet du var du kan få tag i din SO-lärare under skoldagen?

87 Ja 13 Nej

23. Är din SO-lärare tillgänglig även på något annat sätt? Du kan sätta flera kryss!

58 Telefon till arbetsrummet/expeditionen

51 Mail

24. Tycker du att din lärare hjälper dig att få arbetsro på SO-lektionerna?

48 Ja 49 Oftast 3 Nej Betygskriterier

25. Vet du vilka betygskriterierna i SO är?

43 Ja 33 Nej 23 Vet ej

26. Vet du var du kan få tag på betygskriterierna?

52 Hos SO-läraren 23 På nätet

9 Finns hemma 30 Vet ej

27. Betygskriterierna har skickats hem. Har du läst dem?

20 Ja 80 Nej

28. Betygskriterierna finns på skolans hemsida. Har du läst dem?

4 Ja 96 Nej

29. Har din SO-lärare pratat om betygskriterierna?

51 Ja 16 Nej 33 Vet ej

30. Brukar din SO-lärare hänvisa till betygskriterierna i SO under terminens gång?

22 Ja 26 Nej 52 Vet ej

31. Brukar din SO-lärare prata om att du måste analysera för att få ett högre betyg?

68 Ja 10 Nej 22 Vet ej

32. Brukar din SO-lärare prata om att du måste kunna viss fakta för att få godkänt?

68 Ja 12 Nej 20 Vet ej

Resurser

33. Är du nöjd med de SO-böcker du får i skolan?

55 Ja 41 Oftast 4 Nej

34. Finns det tillgång till datorerna när du behöver det i skolarbetet?

35. Finns det möjlighet att gå till ett grupprum om man behöver det?

20 Ja 46 Oftast 34 Nej

36. Har de filmer du har sett hjälp dig att förstå ämnet?

49 Ja 39 Oftast 12 Nej

37. Finns det tillgång till inlästa läromedel i SO om du har läs- och skrivsvårigheter?

14 Ja 6 Nej 80 Har inte läs-skrivsvårigheter

Miljön

38. Hur anser du att luften är i skolan?

14 Bra 46 Bra men kan bli bättre

30 Dålig men ändå acceptabel 10 Dålig 39. Vad tycker om stolarna i SO-salen?

10 Bra 43 Bra men kunde vara bättre

28 Dåliga men ändå acceptabla 19 Dåliga 40. Vad tycker du om bänkarna i SO-salen?

30 Bra 33 Bra men kunde vara bättre

23 Dåliga men ändå acceptabla 13 Dåliga 40. Är ljuset tillräckligt bra i SO-salen?

75 Ja 22 Ja, men kunde vara bättre 3 Nej 41. Tycker du att ljudnivån är för hög på skolan?