Betygsmatris till APU

(1)

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Betygsmatris till APU

Ratingmatrix for APU

Mattias Jeppsson

Lärarexamen 180hp Handledare: Ange handledare

Lärarutbildning 90 hp YRK Datum för slutseminarium

Examinator: Haukur Viggosson

Handledare: Jan Härdig Fakulteten för lärande och

samhälle

(2)

(3)

3

1. Sammanfattning

Intentionen med detta arbete är att skapa en tydlig betygsmatris till APU: n som är levande och används i den dagliga verksamheten. I betygsmatrisen ska kursmålen tydliggöras för att få handledare och elever mer delaktiga i bedömning och utveckling. På grund av att eleven tillbringar väldigt mycket av sin skoltid på APU-platsen läggs mycket av bedömningen över på handledarna på respektive bygge. Här finns idag tydliga brister i kommunikationen mellan skolan och arbetsplatsen. Mycket går på rutin och är ofta baserat på gamla värderingar. Lärarna måste bli tydligare och handledarna behöver få tillgång till ett likvärdigt bedömningsmaterial samt kunskap om vilket typ av kunskap som är giltig. Genom betygsmatrisen ges tydliga signaler om vad som ska bedömas och betygssättas. Metoden blir både kvalitativ och kvantitativ då jag först provar matrisen i semiskarpt läge ute på arbetsplatserna och sedan kompletterar med mer djupgående intervjuer på utvalda handledare och elever. Med matrisen hamnar då det rent kunskapsmässiga yrkeskunnandet i fokus vilket är ett måste vid betygsättningen. Alla dessa brister framkom också i skolinspektionens rapport ”Arbetsplatsförlagt utbildning i praktiken” (Skolinspektionen, 2011). Med betygsmatrisen säkras betygsättningen och kursmål samt vi får en transparent betygssättning där alla elever får en likvärdig och rättvis bedömning av sin tid på APU. Resultatet blev väldigt positivt och givande. Det visar på ett djup och ärligt intresse ifrån arbetsgivarna. Det handlar om att ge dom rätt verktyg och kunskaper inför bedömningsuppgiften.

Nyckelord: Betygsmatris, APU, Bedömning, Likvärdig, Rättvis, transparent, betygsättning,

Portfolio.

(4)

(5)

5

Innehållsförteckning

1. Inledning ...6

2. Syfte och Frågeställning ...8

2.1 Syfte ... 8 2.2 Frågeställning ... 8 3. Litteratur ...9 3.1 Kunskap ... 9 3.2 KASAM ... 9 3.3 Portfolio ... 11 3.4 GY 11 ... 11 3.5 Tidigare forskning ... 12 4. Metod ...15 4.1 Val av metod ... 15 4.2 Urval ... 15 4.3 Genomförande ... 15

4.4 Tillförlitlighet och trovärdighet ... 17

5. Resultat och analys ...18

5.1 Elevperspektiv ... 18

5.2 Handledarperspektiv ... 19

5.3 Lärarperspektiv ... 21

6. Slutsats och diskussion ...23

7. Referenser ...25

8. Bilagor ...27 Bilaga 1 Betygsmatris Husbyggnad Trä ... Bilaga 2 Betygsmatris Husbyggnad Mur ... Bilaga 3 Betygsmatris Anläggning ...

(6)

6

1. Inledning

Byggnäringen berör väldigt många människor. Man kan på Sveriges Byggindustriers hemsida (bygg.org) läsa att med alla undergrupper sysselsätter byggnäringen mellan 450 000 och 500 000 personer vilket motsvarar cirka tio procent av de yrkesverksamma i Sverige. Enbart

bygginvesteringarna i Sverige uppgick 2008 till 250 miljarder kronor vilket motsvarade åtta procent av Sveriges BNP. Byggbranschen är således en omfattande maktfaktor och hela

samhället känner av dess svängningar. Därför är kvalitén på utbildningen väldigt viktig och här har skolan ett stort ansvar i att säkerställa kunskapskraven ute på arbetsplatserna. På

byggprogram är nämligen eleverna ute på praktik väldigt många timmar av sin utbildning. Arbetsplatsförlagd undervisning, APU, ska ju förekomma på alla yrkesprogram och regleras via kursplaner och gymnasieförordningen. APU bidrar till att eleverna, förutom att de stärker sina yrkeskunskaper, utvecklar en yrkesidentitet samt blir en del av det sociala spelet på en

arbetsplats. På grund av att eleven tillbringar väldigt mycket av sin skoltid på APU-platsen läggs mycket av bedömningen över på handledarna på respektive arbetsplats. Givetvis besöks eleverna frekvent men i slutändan ska läraren ju lita på handledarnas omdöme. Jag har erfarenhet av att de olika handledarnas bedömningar skiljer sig markant åt i liknande elevfall. Personkemi, olika bakgrund och värderingar från handledarna tas i allt för stor utsträckning med i bedömningen av eleverna. De tittar mycket på uppförande, hur man passar tider, hur man använder sin

mobiltelefon med mera. Detta är självklart viktiga aspekter men som ju inte ska betygsättas. Företagens förväntningar matchar många gånger programmålen men inte betygskriterierna. I programmålen står det bland annat att ”Arbeten inom byggnadsområdet utförs ofta i nära kontakt med beställaren, vilket ställer särskilda krav på den anställdes serviceförmåga och kreativitet. Social förmåga och servicekänsla är därför viktigt”(skolverket.se). Viktiga aspekter som dock inte ska betygsättas. I betygskriterierna är skolverket däremot tydligt i vad som ska bedömas. Till kursen HUS1205 – Byggisolering, står det bland annat:

(7)

7 Eleven skall

 kunna utföra arbeten med värme-, ljud- och fuktisolering

 kunna förstå, bedöma och välja rätt isoleringsmaterial beroende på arbetsuppgiften

 kunna utföra arbeten efter ritningar, regler och anvisningar

 kunna välja arbetsmetod, verktyg och utrustning för arbetsuppgiften

Detta är tydliga signaler om vad som ska bedömas och betygssättas. Här hamnar det rent kunskapsmässiga yrkeskunnandet i fokus vilket är ett måste vid betygsättningen. Här finns tydliga brister i kommunikationen mellan skolan och arbetsplatsen. Mycket tycks gå på rutin och är baserat på gamla värderingar. Detta är inget isolerat problem utan finns på så väl individ, grupp och organisationsnivå. Eleven måste bli mer medveten. Lärarna måste bli tydligare och handledarna behöver få tillgång till ett likvärdigt bedömningsmaterial samt kunskap om vilket typ av kunskap som är giltig och som ska bedömas. Sedan måste skolan och branschen lägga gamla konservativa tankar bakom sig och inse att företagen i hög grad är intresserade av ämnesplaner och betygskriterier. Syftet med detta arbete är att göra en betygsmatris som tydliggör kursernas mål så att skolan kan kvalitetssäkra den arbetsplatsförlagda utbildningen. Detta kommer i sin tur medföra att kursmålen blir mer öppna och avdramatiserade så att alla berörda parter får full insyn. Bedömning blir ett tydligare samarbete mellan elev, lärare och handledare där betygsmatrisen blir ett levande dokument och fungerar som en portfolie för eleven. En transparent betygssättning där alla elever får en likvärdig och rättvis bedömning av sin tid på APU.

(8)

8

2. Syfte och frågeställning

2.1 Syfte

Mitt övergripande syfte är att undersöka om det är möjligt att skapa en ökad medvetenhet hos både handledare och elever angående kursmål och betygskriterier. Detta kan medföra att eleverna blir bedömda likvärdigt och rättvist samt underlättar för handledarna eftersom kunskapsmålen tydliggörs. Metoden blir en betygsmatris som är levande och används i den dagliga verksamheten. På så sätt säkras betygsättningen och kursmål samt alla elever får en rättvis och likvärdig bedömning. Eleven blir också medveten om sin betygssituation samt vad han/hon behöver jobba extra med för att klättra ytterligare ett steg på betygstrappan. Elevens främsta är huvudsyftet och på regelbunden basis utvärderas dessutom matrisen likt en portfolio och blir ett redskap i elevens progression. Men en väl utformad matris blir givetvis ett

hjälpmedel för samtliga parter. Intresset och kunskapen om hur skolan arbetar förstärks för handledarna och kommunikationen mellan skolan och branschen, som idag är bristfällig på många platser, förstärks på ett naturligt sätt.

2.2 Frågeställning

 Kan man underlätta den praktiska bedömningen ute på APU: n genom att förenkla och förtydliga betygsmatriserna?

(9)

9

3. Litteratur

3.1 Kunskap

Vad är kunskap? Denna fråga känns lika viktig som svårbesvarad men samtidigt väldigt

nödvändig när man pratar bedömning och betyg. Frågan blir av naturliga skäl väldigt filosofisk och hos till exempelvis Platon, Aristoteles och Kant är kunskap liktydlig med ”sann, välgrundad iakttagelse” (Lübcke, 1988). Numera brukar kunskapsbegreppen delas in i fyra delaspekter: Faktakunskaper, förståelsekunskap, färdigheter och förtrogenhetskunskap, den så kallade ”tysta kunskapen”.

 Fakta (kunskap som information),  Förtrogenhet (kunskap som erfarenhet),  Förståelse (kunskap som meningsskapande),  Färdigheter (kunskap som utförande).

Dessa är de fyra kunskapsformerna som dock inte ska tolkas som om att de i verkligheten uppträder åtskilda eller i ren form. (Korp, 2003). Därför är det viktigt att man får in så många verktyg som möjligt i sin bedömning. Dessutom är det betydelsefullt att eleven förstår vad den gör och varför.

3.2 KASAM

Betygsmatrisens syfte bottnar mycket i att eleven ska förstå helheten och få en känsla av sammanhang för utbildningen. Just känsla av sammanhang (KASAM) är ett koncept som utvecklades av Aaron Antonovsky. Antonovsky jobbade på Ben Gurion University i Israel där han var professor i medicinsk sociologi. Han studerade på tidigt 70-tal hur kvinnor anpassade sig till klimakteriet. Han komparerade kvinnor från olika etniska grupper och fann att många av de judiska kvinnor som överlevt koncentrationslägren hade bevarat sin hälsa väl. Resultatet blev en

(10)

10

fråga om vad det är som gör att människor blir och förblir friska. Antonovskys svar på frågan var KASAM (Känsla Av SAMmanhang). Han påstod att individen hela tiden förflyttar sig mellan att vara frisk eller sjuk. Man är aldrig 100 procent frisk eller 100 procent sjuk och det är graden KASAM som beslutar var vi befinner oss mellan dessa faser. Han såg också på hälsan ur ett salutogeniskt perspektiv vilket betyder att man ser till individens hela livssituation när man gör granskningen. Ur denna vinkel är inte alla saker som stressar oss, våra stressorer, destruktiva. Vissa saker kan istället öka våra sannolikheter att hantera andra stressorer. Här handlar stressorer om allt ifrån barn som inte vill gå och lägga sig till upplevelser i koncentrationsläger. Från förkylningar till svåra sjukdomar. Stressorer definierar Antonovsky som någonting som tillför entropi i proceduren. Det vill säga som ett mått på sannolikheten för att ett system skall inta ett visst tillstånd (Antonovsky, 2005).

Antonovsky utvecklade även ett test som mäter graden av KASAM. Ett högt värde på testet betyder att man har en stark känsla av sammanhang och därmed en hög förmåga att hantera utmaningar. Hela begreppet KASAM består av tre delkomponenter. Begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.

 Begriplighet: Det handlar om i vilken utsträckning man uppfattar inre och yttre stimuli, det vill säga det som når oss via våra sinnen. Man mäter i vilken grad man upplever dessa faktorer som begripliga eller oordnade.

 Hanterbarhet: Här handlar det om i vilken grad man upplever att det står resurser till ens förfogande. Resurser som är till hjälp när man ska möte de krav som ställs av de stimuli som man blir utsatt för.

 Meningsfullhet: Är motivationsdelen. Att vara aktiv aktör i de utvecklingar som skapar såväl ens öde som ens dagliga erfarenheter. Att känna att livets utmaningar är värda att satsa sitt engagemang i.

Antonovsky poängterar att man inte får se delbegreppen som självständiga enheter utan att de står i relation till varandra (Antonovsky, 2005). Ute på en APU-plats är vår intention att eleven ska se sig själv i ett större sammanhang. Att man är en viktig bit i det stora byggpusslet som läggs varje dag på arbetsplatsen och att man förstår och upplever meningsfullhet, KASAM.

(11)

11

3.3 Portfolio

För att tydliggöra sammanhanget ytterligare kan man använda betygsmatrisen likt en portfolio där eleven hela tiden följer sin utveckling och har tydliga konkreta mål att sträva mot. Portfolio som en pedagogisk benämning i skolan syftar oftast på en pärm eller mapp med elevens arbete. Motivet med detta är givetvis att dokumentera elevens utveckling och på så sätt även göra eleven medveten om sitt lärande. Roger Säljö tar i sin bok ”Lärande i praktiken – ett sociokulturellt perspektiv” (2000) upp just lärandet som en kollektiv process. Det är när man hör hur andra föreställer sig världen som man lär sig vad som är intressant att urskilja. Fokus blir här samspelet mellan kollektiv och individ. Syftet med en betygsmatris som portfolie är ju att öka delaktigheten och ansvarskänslan men den ger även bättre förutsättningar för överlämnande om eleven byter arbetsplats eller skola.

Men det höjs även kritiska röster och tankar mot portfoliemetoden. Elisabeth Nordin Hultman skriver i sin avhandling Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande (2004) om vad det kan betyda för en elev att regelbundet rikta en kritisk blick mot sig själv och tala om sig själv i termer av svaga och starka sidor. Den ökade bedömningen gör också att eleven konstant får höra vad han/hon kan bli bättre på. Frågan är om det blir en positiv inlärningsprocess om man hela tiden pratar om vad man kan förbättra.

3.4 GY 11

Hösten 2011 startade en ny gymnasieskola med en ny gymnasiereform och en ny skollag. Några av de viktigaste förändringarna är:

 Högre behörighetskrav till gymnasieskolan.

 Tydlig skillnad mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program.

 Examen införs, både yrkesexamen och högskoleförberedande examen.

 Ny betygsskala med fler betygssteg.

(12)

12

 Tydligare och mer ändamålsenliga ämnesplaner (tidigare kursplaner).

Bakgrunden till förändringarna är detsamma som eftersträvas med betygsmatriserna. Ett behov av större likvärdighet och tydligare struktur. Vad berör den nya betygsskalan betonar skolverket att det inte är ett nytt system utan bara en ny skala.

”I samband med gymnasiereformen införs en ny betygsskala med fler betygssteg. Det innebär däremot inte ett nytt betygsystem. Den nya skalan och de nya

kunskapskraven ska ge bättre förutsättningar för tydligare information och en rättvisare och mer nyanserad bedömning. Skalan är sexgradig från A till F med fem godkända och ett icke godkänt betygssteg”(skolverket.se/kursplaner).

Även syftet med de nya ämnesplanerna, som ersätter de tidigare kursplanerna, är att skapa en större tydlighet och likvärdighet om vilka kunskaper eleverna ska utveckla under utbildningen och hur kunskaper ska bedömas. Detta kommer att tillföra matriserna ytterligare en dimension då de blir ännu tydligare och lättare att tolka för handledarna.

3.5 Tidigare forskning

Skolinspektionen granskar regelbundet all skolverksamhet vilket innefattar närmre 6000 skolor. Kontrollen går igenom olika områden i verksamheterna för att se om de uppfyller det som lagar och regler kräver. Skolinspektionen granskar även mer detaljerat kvaliteten i skolverksamheten inom avgränsade områden där granskningen ska leda till utveckling.

Under 2011 gjorde skolinspektionen en undersökning som heter ”Arbetsplatsförlagd utbildning i

praktiken - en kvalitetsgranskning av gymnasieskolans yrkesförberedande utbildningar” där 39

skolor undersöktes. Det framkom att anmärkningsbara 31 av 39 skolor inte inriktade den arbetsplatsförlagda utbildningen mot målen i läroplanen, programmålen och kursplanerna. Resultatet blev än mer anmärkningsvärt med lärarkommentarer såsom ”det är yrket som gäller” och att “verkligheten” är viktigare än kursplanerna (Skolinspektionen, 2011). Dessutom tyckte ett flertal att arbetsplatserna inte kan anpassa sig efter skolans kursplaner. Då minst 15 veckor av en elevs yrkesförberedande gymnasieutbildning genomförs på en arbetsplats så innebär det att ett

(13)

13

flertal olika kursbetyg baseras på bedömningar av elevens lärande på arbetsplatsen. Det framkom även i undersökningen att på en stor del av skolorna sätts dessa betyg på oklara grunder. Detta ger ytterligare kött på benen till mina tankar om orättvis betygsättning ute på APU. I

undersökningen var det ofta som elevens personliga egenskaper och beteenden som bedömdes snarare än de yrkeskunskaper som beskrivs i kursplanerna. Skolinspektionen påpekade även brister på utvärderingen av APU men jobbar man med matriserna i portfolieform så blir de även ett utvärderingsverktyg. Men fortfarande har lärarna en nyckelroll och måste vara drivande i detta samarbete. Men rapporten menar att även rektor och skolledare måste ta större ansvar ”för att bygga en gemensam kunskap som grund för förbättringsåtgärder. För att åstadkomma detta måste samverkan ske på olika nivåer”(Skolinspektionen, 2011). Här tar dock Sveriges

Byggindustrier (BI) ett stort ansvar i Skåne och sammankallade ett möte februari 2012 med de 14 gymnasieskolor med byggprogram i Skåne som de har samverkansavtal med. Här

diskuterades just dessa frågor och det konservativa synsätt som finns inom byggprogrammen. Vi sitter med vars en lösning på handledarutbildning, uppföljning, betygsmatriser med mera. Därför bildades det ett antal olika grupper som ska ta fram riktlinjer för de olika dokumenten och utbildningarna. Grupperna som bildades var:

 Avtalsgrupp för samverkansavtalet.

 Samverkansgrupp för verktyg.

 Samverkansgrupp för arbetsplatsintroduktion.

 Samverkansgrupp för effektiv APL- redovisning i samverkan med kursredovisning. Det handlar ju om att inte uppfinna hjulet gång på gång och kan vi inom byggprogrammen bli bättre på att dela med oss av våra bäste tips och trix kommer vår utbildning att vinna på det i längden.

Från min synvinkel är ett av de stora problemen i APU-bedömningen att vi lärare inte ser eleven i handling och därmed är beroende av handledarens bedömning och hur väl denna förmedlas. Bengt Molander är inne på samma spår i sin bok Kunskap i handling att det är genom att observera eleverna i handling som handledarna kan se elevens tysta kunskap och i och med det

(14)

14

se elevens förståelse från såväl praktisk som teoretisk kunskap. Han anser även att denna del borde var den viktigaste i betygsättningen, det vill säga den totala bedömningen av elevens kunskap (Molander, 1996).

Ett annat problem är att det många gånger tas för givet att om man är yrkeskunnig hantverkare så är man också en meriterad handledare. En duktig yrkesman borde också kunna lära ut sin

kunskap. Lauvås och Handal anser i sin bok ”Handledning och praktisk yrkesteori” att ”Man tar

mer eller mindre för givet att handledaren har både tillräckligt med insikter och tillräckligt med färdigheter för att genomföra en bra handledning” (s. 25).

(15)

15

4. Metod och genomförande

4.1 Val av metod

Jag tog fram en bedömningsmatris som baserades på skolverkets betygskriterier.

Betygskriterierna tolkades och ”avskolas” en aning i sitt språk för att bättre passa in i sitt sammanhang (Bilaga 1-3). Sedan kortades texten ner till så få bedömningspunkter som var möjligt utan att kvalitén i bedömningen blev lidande. Metoden med matrisen blir kvantitativ och kommer att prövas mot olika handledare och elever genom praktisk användning under cirka en termin. Under denna pågående process kommer betygsmatrisen att utvärderas, utvecklas och förfinas och det empiriska resultatet blir produkten av ett effektivt samarbete mellan skola och bransch. Anledningen till varför jag tog fram matrisen var för att undersöka om man kan underlätta den praktiska bedömningen ute på APU: n genom att förenkla och förtydliga betygsmatriserna.

4.2 Urval

Urvalskriteriet har jag visserligen begränsat till våra 51 stycken årskurs tre elever men deras APU-platser spänner över hela Skåne och är alltifrån enmansföretag till multinationella

byggkoncerner. Så resultatet blir inte färgat av någon geografisk eller social aspekt utan kommer att bli representativt för byggarbetsplatser i Skåne.

4.3 Genomförande

Eftersom jag valde att konstruera betygsmatrisen utan inblandning från elever och företag blev utvärderingen av densamma desto viktigare. Här tog jag hjälp av intervjuer av både elever och handledare. Det var i de flesta fall inga djupgående intervjuer utan de var mer av samtalskaraktär men genomfördes konsekvent vid var mentorstimme och i handledarnas fall samlade jag in samtliga ifyllda matriser vid APU-besök. Jag gjorde dock en längre intervju med en engagerad handledare samt två elever som hade många åsikter.

Senare, under utvärderingen av den ifyllda betygsmatrisen, blir metoden kvalitativ då den blir ett arbetsverktyg för eleven. Betygsmatrisen fungerar då som en portfolio där den synliggör elevens lärande och utveckling inom yrket. Ett entreprenöriellt lärande som stimulerar och utvecklar de

(16)

16

kompetenser som många gånger kännetecknar byggnadsarbetare. En styrning mot integreringen av Gy11 där entreprenöriellt lärande är en av grundstenarna.

Jag har jobbat i cirka fyra år som bygglärare och den samlade erfarenheten plus en intervju med en erfaren bygglärare är grunden till hur jag konstruerade betygsmatrisen. Mina erfarenheter av att det är svårt att få en likvärdig och rättvis bedömning ute på arbetsplatserna bekräftas i intervjun och det blir tydligt att handledarna behöver få tillgång till ett likvärdigt

bedömningsmaterial samt insikt om vilket typ av kunskap som är giltig. Eftersom den i mitt fall i första hand ska användas på årskurs tre elever så är den stark färgad av betygen. En framtida version av betygsmatrisen för årskurs två är tänkt att vara lite mer vinklad mot examensmålen och inte så tydlig i de olika betygsstegen. Enligt läroplanen ska ju skolan inte bara utbilda

ungdomarna, den ska framför allt förbereda dem för ett liv som vuxna, utanför skolans värld. Det är tyvärr i huvudsak efter dessa huvudtankar som eleverna bedöms idag. Handledarna tittar mycket på uppförande, hur man passar tider, hur man använder sin mobiltelefon med mera. Detta är självklart viktiga perspektiv men enligt skolverket ska ju inte dessa kriterier påverka

bedömningen:

Enligt läroplanerna för grundskolan och gymnasieskolan ska läraren göra en "allsidig utvärdering av varje elevs kunskapsutveckling". Vid betygsättningen ska läraren "utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kraven i kursplanen och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper" (Lpo 94, kap. 2.7). För gymnasieskolan finns motsvarande riktlinjer i Lpf 94, kap. 2.5. I båda läroplanerna hänvisas till kursplanernas krav, dvs. till målen för utbildningen. Det innebär att bedömning och betygsättning alltid ska ske med målen som utgångspunkt. Det innebär i sin tur att närvaro, flit, ambition, läxläsning, lektionsarbete m.m. inte i sig ska vara grund för betygsättningen, såvida de inte nämns i målen som ska uppnås, till exempel vad gäller laborationsarbete (skolverket.se/skolfs).

Men samtidigt måste lärarna och handledarna trycka på dessa dunkla kriterier för det är ju på APU:n som ungdomarna förbereder sitt möte med arbetslivet. Målet med utbildningen är ju att eleven ska vara så anställningsbar som förutsättningarna utgår från. Men likväl ska detta inte betygssättas och därför blir en betygsmatris väldigt tydlig för både eleven och handledaren. Enligt skolverket är ju lärarna skyldiga att informera om på vilka grunder de gör sina bedömningar. Däremot finns det inga särskilda regler för hur informationen ska ges

(17)

17

(skolverket.se/skolfs). Under resans gång utvärderas sedan matrisen genom intervjuer med både elever, berörda lärare och handledare.

4.4 Tillförlitlighet och trovärdighet

Slutresultatet av en undersökande studie är beroende av undersökarens kunnande att visa på trovärdigheten i sina resultat. Detta handlar mycket om förhållandet mellan de tolkningar som undersökaren gör och de data som ligger till grund för tolkningarna. För att få en uppfattning om detta använder man begreppen validitet och reliabilitet. Validitet visar hur väl man lyckas mäta eller observera sitt syfte utan att glida över till närliggande problem och reliabilitet handlar om hur väl ens instrument mäter det den ska, oberoende av vad den mäter. Vad gäller min studie har den god reliabilitet då jag har fått tydliga indikationer på att den förenklade bertygsmatrisen hjälper till att underlätta bedömningen.

Reliabiliteten förstärks ytterligare genom att jag i urvalskriteriet ibland företag har ett vitt spann över hela Skåne som spänner över alltifrån enmansföretag till multinationella byggkoncerner. Resultatet blir inte något facit för hur man ska arbeta i frågan utan en grund med enkla och grundläggande ramar som fungerar inom min målgrupp.

(18)

18

5. Resultat och Analys

Eftersom jag valde att konstruera betygsmatrisen utan inblandning från elever och företag blev utvärderingen av densamma desto viktigare. Här tog jag hjälp av intervjuer av både elever och handledare. Det var i de flesta fall inga djupgående intervjuer utan de var mer av samtalskaraktär men genomfördes konsekvent vid var mentorstimme och i handledarnas fall vid varje APU-besök. Jag gjorde dock en längre intervju med en engagerad handledare samt två elever som hade många åsikter.

5.1 Elevperspektiv

Jag började med att använda betygsmatrisen på både årskurs två och årskurs tre elever men insåg ganska tidigt att årskurs två elever hade för lite kött på benen för att kunna hantera en såhär pass tung betygsmatris på ett lämpligt sätt. Resultatet hos avgångsklasserna var dock entydigt positivt. De tog den på största allvar och började även diskutera sinsemellan vad de gjorde ute på sina arbetsplatser. Flera undrade var man kunde hitta betygskriterierna på nätet och det startades ett allmänt intresse kring bedömning och vad som krävdes för att nå de olika stegen.

”Det var lite överraskande att det fanns så många moment som skulle bedömas. Visst har man sett betygskriterierna men jag har aldrig orkat läsa igenom allt. Nu i trean har man ju dessutom lite bättre koll på alla momenten. Man måste ju veta vad de olika momenten är innan man kan bedöma hur bra man kan dom. När man sedan känner igen sig i betygsmatriser blir det en bra bekräftelse”

(Ur intervju med en elev, april 2011)

Med en sådan här enkel och tydlig betygsmatris kan således eleverna ofta själv placera och känna igen sig på ett visst betygssteg och därmed förstå vad man behöver förbättra eller jobba

(19)

19

vidare med. Hamnar de högt upp i betygsskalan blir det också en positiv överraskning när de förstår hur långt de har kommit i sin yrkesutveckling. Men det finns också en baksida om eleven upptäcker att han/hon befinner sig i den andra änden av betygsmatrisen.

”Det var tungt att se hur mycket man hade kvar att lära sig. Hade man bara haft en eller två moment kvar till nästa trappsteg hade det kanske blivit inspirerande men jag hade så långt kvar att jag nästan tappade sugen”

(Intervju med elev, mars 2011)

Här skapas en medvetenhet som för vissa kan bli svår att hantera men samtidigt är viktig och nödgad för elevens personliga utveckling.

5.2 Handledarperspektiv

Även hos handledarna blev bemötandet positivt. Både mina och min kollegas traditionella tankar om att handledarna inte är intresserade av skolan eller inte vill ha mer pappersjobb försvann direkt i samband med de flesta handledarnas stora intresse i frågan. Byggarbetarens medelålder är på väg nedåt och det konservativa synsätt som präglat den äldre generationen håller långsamt på att luckras upp. Många av handledarna är numera lite yngre killar som själv gått en ”modern” byggutbildning. Detta faktum får också stöd i skolinspektionens undersökning

”Arbetsplatsförlagd utbildning i praktiken - en kvalitetsgranskning av gymnasieskolans

yrkesförberedande utbildningar” där flera handledare uppger att de vill veta vad det är tänkt att

eleverna ska lära sig. Några handledare menar också att arbetsplatsen visserligen inte kan rätta sin verksamhet efter skolan, men att det ändå är möjligt att ge en elev olika

arbetsuppgifter utifrån kursplanerna (Skolinspektionen, 2011). Men fortfarande när man pratar betyg med handledarna hörs ibland kommentarer som: ”Jo, han är duktig. Sköter tider och håller inte på med telefonen hela tiden” och ”Han sliter på bra”. Detta är uttryck från handledarna som alltjämt tydligt visar på okunskap gentemot betygskriterierna. Men de har inte velat komma in på en handledarutbildning så istället har de fått en rejäl lunta papper med tunga betygskriterier att plöja igenom. Dessa papper stannade ofta i en pärm på kontoret och blev aldrig lästa eller förklarade.

(20)

20

”Visst skulle vi vilja komma in men alla arbetsledare tänker nog inte likadant. De ser det som att vi gör skolan en tjänst när vi tar in en elev. Men samtidigt är det ju ett erbjudande från skolan att kunna rekrytera en framtida medarbetare. Dessutom är det ju ett ypperligt tillfälle att prova på hur personen fungerar. Både i arbetslaget och inom jobbet i stort. Först då inser man vilket viktigt uppdrag handledarna har och att behovet av utbildning och vägledning är stort.

(Intervju med handledare, mars 2011)

Efter en mer djupgående intervju av en handledare kommenterades inledningsvis med att ”Skolan informerar om betygskriterierna men inte riktigt bestämt och lättförståeligt”. Här fanns ett behov av en mer lättarbetad version som kunde väcka intresse för skolan och vårt sätt att arbeta. Så matrisen strukturerades upp tydligare och avskolades så långt det var möjligt. Resultatet föll väldigt väl ut.

”Den nya matrisen var väldigt tydlig och det ska bli roligt att få bedöma vad eleverna kan istället för att kryssa i om dom passar tider med mera. Det är visserligen viktigare än någonsin att passa tider och att kunna samarbeta men det sköter sig själv skulle man kunna säga. Fungerar inte dom bitarna blir eleven inte långvarig på bygget. Men här är det väldigt konkreta mål att betygsätta vilket gör det lättare för oss som inte är så insatta i skolan”

(Ur intervju med handledare, mars 2011)

Den enda förändringen som efterfrågades bland handledarna var en ruta med ”icke godkänd”. Tanken med betygsmatrisen var, förutom bedömningsbiten, även att uppmuntra eleven till fortsatta framsteg genom att visualisera kraven tydligt. Men under resans gång har det visat sig vara lika viktigt att konkret kunna visa vissa elever att de ännu inte är framme vid en godkänd nivå.

(21)

21

5.3 Lärarperspektiv

Det övergripande syftet var att skapa en ökad medvetenhet hos både handledare och elever angående kursmål och betygskriterier. Men betygsmatrisen blev också en väckarklocka för lärarna.

”Det är inte klokt att en sådan här viktig bedömningsgrund sakta men säkert har tonats bort. Den allmänna uppfattningen var att företagen inte var intresserade av kursmål och betygskriterier. Här blev vi väldigt positivt överraskade då det fanns ett genuint intresse hos de allra flesta. Det känns som att branschen är inne i ett generationsskifte och detta är kanske en av orsakerna till det ökade intresset. Numera har många arbetsledare och platschefer gått en modern byggutbildning och har lättare att referera till skolan och deras bedömningsmetoder och kriterier. Men det är ju också vårt fel som inte uppdaterat och förnyat vårt materiel ut till arbetsplatserna”

(Ur intervju med bygglärare maj, 2011)

Våra konservativa tankar om handledarna visade sig bottna i vårt eget arbetssätt. Skolan måste rannsaka sig själva och förnya och utveckla pedagogiken och bedömningen i relation till samhällsutvecklingen. Jag tycker att skolan ska arbeta mer som Loris Malaguzzi och den pedagogiska filosofin i Reggio Emilia. Vi måste visa en optimism trots negativa

samhällsförändringar. En öppenhet och strävan att sätta sig i dialog med omvärlden genomsyrar allt i deras arbete. De var tidigt ute med entreprenöriellt lärande och enligt Malaguzzi är

pedagogens uppgift att skapa förutsättningar för utforskande. Skapa en utmanad miljö som kan stödja och stimulera barnens intresse, motivation och kreativitet. ”Jag har bevarat min värld, eftersom jag alltid försökt förändra den” sade Malaguzzi bland annat.

Men vi kom även fram till att elevernas förväntningar på APU: n måste tydliggöras.

”Första veckorna fick jag bara stå och titta på men nu får jag göra mer och mer vilket är mycket roligare”. Dessutom fick jag hålla på mycket med grunden och jag är ju snickare. Men nu senare har jag förstått vad yrket innebär och att det inte bara är rent träarbete”

(22)

22

Här måste skolan göra förväntningarna tydligare vilket i sin tur gör det lättare för eleverna att öva självbedömning. Just självbedömning är ju en viktig bit som man bör arbeta på med hjälp av dessa betygsmatriser.

(23)

23

6. Slutsats och diskussion

Det är lätt att fastna i olika begrepp och verb när man ska bedöma och utvärdera en elevs

kunskaper. Känna till, reflektera över, kunna formulera, ha kunskap om är begrepp som ofta blir luddiga och destruktiva för våra elever. De vill ha konkreta och tydliga signaler på vad de ska prestera för att nå upp till ett visst betyg.

 Kan man underlätta den praktiska bedömningen ute på APU: n genom att förenkla och förtydliga betygsmatriserna?

På frågeställningen från inledningen har jag fått klara svar. En enkel och tydlig betygsmatris har tydliggjort kraven för många elever och handledare. ”Ska vi bedöma vad de kan nu? Inte bara om de kommer i tid?” är en kommentar från en av handledarna som sammanfattar det

bekymmersamma läge vi hade tidigare. Men i och med betygsmatrisen har vi fått ett verktyg som alla berörda parter kan använda och dra nytta av.

Jag anser att vi inom yrkesprogrammen, även innan betygsmatrisen, har betydligt bättre

förutsättningar att göra en rättvisare och komplettare helhetsbedömning av eleverna än lärarna på de teoretiska programmen. Detta har givetvis inget med lärarna att göra utan bottnar i hur man får tillfälle att träffa eleverna. På de teoretiska programmen träffar de eleverna ett par timmar i veckan och har ofta bara skriftliga och muntliga redovisningar som hjälp vid betygssättning. Vissa elever har ju en ”provängslan” vilket påverkar vad eleven presterar jämfört med deras faktiska förmåga (s.310, Korp, 2003). På yrkesprogrammen däremot, har vi tillfälle att jobba åttatimmarspass med eleverna i verkstaden och skapar därmed ett starkare band och större

förståelse för hur eleverna fungerar. Ingen är ju den andra lik och inlärningsstilarna är lika många som eleverna. När man sedan skapar ett djupare förtroende vågar dessutom många elever släppa loss och delta i diskussioner och faktiskt visa vad de egentligen kan. Detta är vårt privilegium och samtidigt vår styrka. Men ett betyg säger givetvis inte allt även om det säger mycket mer än man tror om eleven. I en avhandling vid Göteborgs universitet fastslogs att det finns ett glapp mellan vad betygen antas mäta och vad de i själva verket mäter.

(24)

24

– Betygen är flerdimensionella. De mäter elevernas kunskaper och färdigheter men visar sig också mäta deras intresse, motivation samt föräldrarnas engagemang, säger Alli Klapp Lekholm.

Visst har utformningen av bertygsmatrisen stor betydelse och framförallt är det viktigt vilket språk den innehåller. Men viktiga punkter är också hur aktivt och engagerat man brukade den. Ständiga återkopplingar både ute på arbetsplatsen och i skolan gör att betygsmatrisen snart är en naturlig del i bedömningen samt ett viktigt instrument i eleven egna personliga utveckling. Med införandet av GY11 blir det ganska stora ändringar i ämnesplanerna men betygsmatrisen kommer dock att fungera i sin nuvarande form i ytterligare två år då dagens åk 2 elever ligger kvar i det gamla systemet och kommer att använda kursplanerna därifrån. Men betygsmatrisen är enkel att anpassa till GY 11 genom att helt enkelt byta ut texten till aktuella kriterier samt att ändra betygsskalan. Det viktigaste med betygsmatrisen är ju att den måste synas. Den måste komma ut till arbetsplatserna och helst skapa en debatt där så att intresset för bedömningen och kriterierna blir mer allmänt. På detta sätt säkras betygsättningen och vi får en transparent betygssättning där alla elever får en likvärdig och rättvis bedömning av sin tid på APU.

(25)

25

Skriftliga

Antonovsky, Aaron (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur & Kultur.

Lpf 94. (1994). Läroplan för de frivilliga skolformerna Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Lübcke, Poul (1988). Filosofilexikonet. Stockholm: Bokförlaget Forum.

Molander, Bengt. Kunskap i handling (1996). Göteborg: Daidalos.

Lauvås, P & Handal, G. (2001). Handledning och praktisk yrkesteori. Lund: Studentlitteratur.

Elektroniska källor

Korp, Helena (2003). Kunskapsbedömning - hur, vad och varför.

<http://www.skolverket.se/publikationer?id=1823>

Lekholm, Alli Klapp Avhandling på Göteborgs Universitet <http://hdl.handle.net/2077/18673>

Skolinspektionen (Elektronisk).

Tillgänglig:<http://www.skolinspektionen.se/Documents/Kvalitetsgranskning/ke mi4-5/kvalgr-yrkesforb-samf.pdf>

Skolverket (Elektronisk). Tillgänglig: <http://www.skolverket.se/skolfs?id=623> Hämtad: 2011-06-01

Skolverket (Elektronisk). Tillgänglig:

(26)

26

Intervjuer

(27)

27

9.Bilagor

Bilaga 1.

Betygskriterier Husbyggnad: TRÄ

Namn: __________ Klass:_

Företag:_________ Datum:

HUS 1201 Armering A

□

Icke godkänd: Otillräcklig förmåga trots handledning.

□

Godkänt: Eleven utför sina arbetsuppgifter med stöd av handledare samt hanterar och

vårdar verktyg och utrustning på ett för arbetet lämpligt sätt.

□

Väl godkänt: Eleven tar fram och bearbetar information från ritningar och använder denna

information i sitt arbete med visst stöd av handledare. Motiverar sina val av material och metod.

□

Mycket väl godkänt: Eleven utför arbetet med ansvar och noggrannhet inom rimlig tid.

Motiverar val av metod, material och utrustning med hänsyn till säkerhet och miljö.

HUS 1203 Beklädnader

□

i sitt arbete. Eleven kan även kostnadsberäkna en uppgift, redogöra för resultatet och förklara tillvägagångssättet.

□

Motiverar val av metod, material och utrustning med hänsyn till funktion och ekonomi. Bedömer det färdiga arbetet och rättar till eventuella avvikelser från avsett resultat.

HUS1204 Betong

□

(28)

28

□

Godkänt: Eleven utför sina arbetsuppgifter efter uppgjord plan med stöd av handledare

samt hanterar och vårdar verktyg och utrustning på ett för arbetet lämpligt sätt.

□

Väl godkänt: Eleven tar fram och bearbetar information från ritningar och använder

denna i sitt arbete. Eleven bedömer tillsammans med handledaren om utförda uppgifter uppfyller gällande bestämmelser.

□

Eleven bedömer tillsammans med handledaren det färdiga arbetet och rättar eventuella avvikelser från avsett resultat.

HUS 1205 Byggisolering

□

Godkänt: Eleven utför sina arbetsuppgifter med visst stöd av handledare. Eleven ger

exempel på olika typer av isoleringsmaterial med hänsyn till funktion och gällande bestämmelser samt utför beräkning av material för uppgiften.

□

Väl godkänt: Eleven analyserar tillsammans med handledare resultatet utifrån fastställda

kvalitetskrav och motiverar vilka faktorer som på verkat resultatet. Eleven kan även kostnadsberäkna en arbetsuppgift och redogöra för resultatet.

□

Eleven bedömer tillsammans med handledaren det färdiga arbetet och rättar eventuella avvikelser från avsett resultat.

HUS 1206 Byggnadsträ & Betong

□

vårdar verktyg och utrustning på ett för arbetet lämpligt sätt. Eleven tolkar ritningar och utför sina uppgifter på ett säkert och arbetsmiljömedvetet sätt.

□

Väl godkänt: Eleven tar fram information från ritningar och använder denna information med

visst stöd av handledare. Eleven beräknar materialåtgång för en uppgift samt beskriver hur mätningar överförs från ritningar till utsättningsarbete.

□

Eleven motiverar val av metoder, material och utrustning med hänsyn till såväl kvalitet som ekonomiska och produktionstekniska faktorer.

HUS 1207 Formbyggnad

□

(29)

29

□

Godkänt: Eleven utför sina arbetsuppgifter med visst stöd av handledare samt hanterar och

vårdar verktyg och utrustning på ett för arbetet lämpligt sätt. Eleven bedömer med viss handledning det färdiga resultatet av arbetsuppgiften.

□

visst stöd av handledare. Eleven motiverar såväl materialens som formtypens lämplighet för uppgiften.

□

Eleven motiverar val av metod och material med hänsyn till såväl kvalitetskrav, säkerhet och produktionstekniska faktorer.

HUS 1211 Reparation och ombyggnad

□

Godkänt: Eleven utför sina arbetsuppgifter med visst stöd av handledare samt ger exempel

på olika materials egenskaper och på vilka material som kan återanvändas. Eleven ger exempel på regler och bestämmelser för rivningsarbete.

□

Väl godkänt: Eleven analyserar uppgiften och väljer verktyg och lämplig utrustning. Eleven

bearbetar information från bestämmelser och använder denna i sitt arbete med visst stöd av handledare. Eleven redogör för vikten av att bevara kulturhistoriska byggnader.

□

Eleven motiverar val av metoder och utrustning med hänsyn till säkerhet, funktion och kulturhistoriska värde.

HUS 1213 Snickerier och inredning

□

exempel på olika typer av inredningar med hänsyn till funktion. Eleven tolkar ritningar för uppgiften och jämför dessa med det färdiga arbetet.

□

Väl godkänt: Eleven kostnadsberäknar en arbetsuppgift, redogör för resultatet och förklarar

tillvägagångssätt. Eleven bedömer tillsammans med handledare om utförda uppgifter uppfyller gällande bestämmelser och kvalitetskrav.

□

Eleven gör egna bedömningar av det färdiga arbetet och rättar eventuella avvikelser från avsett resultat.

(30)

30

HUS 1214 Stommar

□

exempel på specifika branschuttryck och använder dessa i sitt arbete. Eleven utför beräkning av material för uppgiften.

□

Väl godkänt: Eleven förklarar stommars uppgift i en byggnadskonstruktion. Eleven

analyserar uppgiften och ger förslag på konstruktion med hänsyn till användningsområde, funktion och bestämmelser.

□

Eleven motiverar sina val av material och arbetsmetod med hänsyn till såväl bestämmelser som ekonomiska och produktionstekniska faktorer.

Eventuella kommentarer:

□

_________________________________________________________________________

□

_________________________________________________________________________

□

_________________________________________________________________________

□

_________________________________________________________________________

Underskrifter:

(31)

31

Elev:____________________________________

Handledare:______________________________

Lärare:__________________________________

Bilaga 2.

Betygskriterier Husbyggnad: Mur

Namn: __________ Klass:_

Företag:_________ Datum:

HUS 1208 Murning A

□

information i sitt arbete med visst stöd av handledare. Eleven redogör för resultatet med beräkning av skifthöjd och förklarar tillvägagångssättet.

□

Eleven analyserar tillsammans med handledaren det färdiga arbetet och rättar eventuella avvikelser från avsett resultat.

HUS 1209 Murning B

□

(32)

32

på material som är lämpliga för en uppgift med hänsyn till gällande regler och säkerhetsaspekter.

□

i sitt arbete. Eleven ger exempel på lösningar som tar hänsyn till utseende och historisk tradition samt motiverar material och metod.

□

Eleven motiverar arbetet utifrån historisk kunskap om material och murningsteknik. Bedömer det färdiga arbetet och rättar till eventuella avvikelser från avsett resultat.

HUS 1210 Putsning

□

Godkänt: Eleven utför sina arbetsuppgifter efter uppgjord plan med stöd av handledare

samt hanterar och vårdar verktyg och utrustning på ett för arbetet lämpligt sätt. Eleven bedömer med viss handledning det färdiga resultatet.

□

denna med visst stöd av handledare i sitt arbete. Eleven beräknar materialåtgång för uppgiften, redogör för resultatet och förklarar tillvägagångssättet.

□

HUS 1205 Byggisolering

□

exempel på olika typer av isoleringsmaterial med hänsyn till funktion och gällande bestämmelser samt utför beräkning av material för uppgiften.

□

Väl godkänt: Eleven analyserar tillsammans med handledare resultatet utifrån fastställda

kvalitetskrav och motiverar vilka faktorer som på verkat resultatet. Eleven kan även kostnadsberäkna en arbetsuppgift och redogöra för resultatet.

□

Eleven bedömer tillsammans med handledaren det färdiga arbetet och rättar eventuella avvikelser från avsett resultat.

(33)

33

HUS 1206 Byggnadsträ och Betong

□

vårdar verktyg och utrustning på ett för arbetet lämpligt sätt. Eleven tolkar ritningar och utför sina uppgifter på ett säkert och arbetsmiljömedvetet sätt.

□

visst stöd av handledare. Eleven beräknar materialåtgång för en uppgift samt beskriver hur mätningar överförs från ritningar till utsättningsarbete.

□

Eleven motiverar val av metoder, material och utrustning med hänsyn till såväl kvalitet som ekonomiska och produktionstekniska faktorer.

HUS 1216 Keramiska plattor

□

Godkänt: Eleven utför sina arbetsuppgifter efter uppgjord plan med stöd av handledare.

Eleven förklarar tätskiktens uppbyggnad och funktion. Eleven utför beräkning av material för uppgiften.

□

Väl godkänt: Eleven tar fram och bearbetar uppgifter från bestämmelser och använder

dessa i sitt arbete med visst stöd av handledare. Eleven redogör för fastställda kvalitetskrav och motiverar val av metod, verktyg och utrustning.

□

Eleven analyserar och bedömer resultatet utifrån fastställda kvalitetskrav och förklarar vilka faktorer som påverkat det färdiga resultatet.

HUS 1211 Reparation och ombyggnad

□

Godkänt: Eleven utför sina arbetsuppgifter med visst stöd av handledare samt ger exempel

på olika materials egenskaper och på vilka material som kan återanvändas. Eleven ger exempel på regler och bestämmelser för rivningsarbete.

□

Väl godkänt: Eleven analyserar uppgiften och väljer verktyg och lämplig utrustning. Eleven

bearbetar information från bestämmelser och använder denna i sitt arbete med visst stöd av handledare. Eleven redogör för vikten av att bevara kulturhistoriska byggnader.

□

Eleven motiverar val av metoder och utrustning med hänsyn till säkerhet, funktion och kulturhistoriska värde.

HUS 1217 Plattsättning

□

Godkänt: Eleven utför sina arbetsuppgifter med visst stöd av handledare. Eleven använder

informationskällor för att förklara sambandet mellan ytskiktssystemets uppbyggnad och funktion.

(34)

34

□

Väl godkänt: Eleven tar fram och bearbetar informationskällor om material och

bestämmelser och använder dessa i sitt arbete. Eleven analyserar uppgiften och väljer lämpligt ytskiktssystem samt motiverar olika fästmetoders lämplighet för uppgiften.

□

Eleven gör egna bedömningar av det färdiga arbetet och rättar eventuella avvikelser från avsett resultat. Eventuella kommentarer:

□

_________________________________________________________________________

□

_________________________________________________________________________

□

_________________________________________________________________________

□

_________________________________________________________________________

Underskrifter:

Elev:____________________________________

Handledare:______________________________

Lärare:__________________________________

Bilaga 3.

Namn: ________________ Klass:_

Företag:_____________________

(35)

35

Betygskriterier Anläggning

ATE 1201 Anläggning

□

vårdar verktyg och utrustning på ett för arbetet lämpligt sätt. Eleven redogör för de jordarter som innebär fara för rasrisk vid grävningsarbete.

□

Väl godkänt: Eleven tar fram och bearbetar uppgifter från ritningar och använder denna

information i sitt arbete med visst stöd av handledare. Eleven föreslår åtgärder för att förebygga rasrisker vid grävningsarbete.

□

Eleven motiverar val av metoder och utrustning med hänsyn till de krav som ställs vid mätnings- och utsättningsarbete.

ATE 1207 Grundläggning

□

Godkänt: Eleven utför sina arbetsuppgifter med stöd av handledare. Eleven redogör för

marklagrens uppbyggnad och egenskaper. Eleven tolkar ritningar vid grundläggningsarbete och jämför dessa med det färdiga resultatet.

□

för att lösa sina arbetsuppgifter. Eleven förklarar sitt val av material vid arbeten med fuktisolering samt väljer relevanta verktyg och utrustning för uppgiften.

□

Eleven motiverar sitt val av metoder, material och utrustning med hänsyn till funktion, kvalitet och tid.

ATE 1208 Gröna ytor

□

Godkänt: Eleven utför sina arbetsuppgifter efter uppgjord plan med visst stöd av

handledare samt hanterar och vårdar verktyg och utrustning på ett för arbetet lämpligt sätt. Eleven redogör för jordarters uppbyggnad och användningsområde.

□

denna i sitt arbete. Eleven finner alternativa lösningar på plantering och vård av gröna ytor.

□

(36)

36

ATE 1209 Ledningsbyggnad

□

Godkänt: Eleven utför sina arbetsuppgifter med visst stöd av handledare. Eleven redogör för

marklagrens uppbyggnad och egenskaper. Eleven tolkar ritningar vid ledningsarbeten och jämför dem med det färdiga resultatet.

□

Väl godkänt: Eleven tar fram och bearbetar uppgifter från ritningar för att lösa sina

arbetsuppgifter. Eleven redogör för användning av fyllnadsmaterial och för dess egenskaper i samband med ledningsarbete.

□

Eleven motiverar val av metoder, material och utrustning med hänsyn till funktion.

ATE 1210 Stensättning

□

Godkänt: Eleven utför sina arbetsuppgifter efter uppgjord plan med visst stöd av handledare.

Eleven utför med stöd av handledare mönsterläggning från olika historiska epoker samt utför sina uppgifter på ett arbetsmiljömedvetet sätt.

□

Väl godkänt: Eleven tar fram och bearbetar uppgifter från ritningar och använder denna

information för att lösa sina arbetsuppgifter. Eleven ger exempel på olika förslag till mönsterläggning med hänsyn till utseende och funktion.

□

Eleven motiverar sina val av material till mönsterläggning med hänsyn till användningsområde, funktion och utseende.

ATE 1211 Vägbyggnad

□

Godkänt: Eleven utför sina arbetsuppgifter efter uppgjord plan med stöd av handledare samt

vårdar verktyg och utrustning på ett för arbetet lämplig sätt. Eleven ger exempel på faktorer som påverkar materialval.

□

Väl godkänt: Eleven tar fram och bearbetar uppgifter från ritningar och använder dessa i sitt

arbete med visst stöd av handledare. Eleven motiverar val av metod och utrustning med hänsyn till arbetsuppgiften samt utför uppgifterna på ett arbetsmiljömedvetet sätt.

□

(37)

37

Eleven exemplifierar och förklarar med stöd av ritningar hur beräkningar görs vid utsättningsarbete. Eventuella kommentarer:

Betygsmatris till APU

Examensarbete