VTlnotat
Nummer:
V 102
Datum: 1989-08-10
Titel:
Vintervägsaltets miljöpåverkan -
Uppföljning av miljöundersökningar i Skaraborgs län
Författare: Lars Bäckman
Avdelning:
Projektnummer: 43024-9
Vägavdelningen
Projektnamn: Uppföljningar av miljöundersökningar
Uppdragsgivare: VTI
Distribution: fri/begränsad
&
Statens väg- och trafikinstitut
, Vag- 0ch Trafik- Pa: 58101 Linköping. Tel.013-204000. Telex 50125 VTISGIS. Telefax 013-14 1436
Insttutet Besök: Olaus Magnus väg 37 Linköping
Bakgrund
Under slutet av 70-talet genomförde institutet på uppdrag av vägverket en studie av vintervägsaltets miljöpåverkan. Därvid upprättades sammanlagt sju observationsområden i Skaraborgs län där provtagning på mark, vegetation och grundvatten
ut-fördes. Områdena följdes från våren -78 till hösten -79 och
av provtagningsresultaten framgick att i flera av områdena
var natrium- och kloridhalterna relativt kraftigt förhöjda
till följd av vintervägsaltningen (VTI Rapport 197). På grund
av den relativt korta tid som undersökningarna pågick (ca 1
1/2 år) var det dock inte möjligt att studera de mera
lång-siktiga miljöeffekterna. Exempel på en sådan frågeställning
som ofta diskuteras är huruvida salt ackumuleras i omgivande miljö och på så sätt ger ökande salthalter med tiden.
Då några av observationsområdena i Skaraborgs län fortfarande är intakta bedömdes det vara möjligt att genom förnyade prov-tagningar åtminstone få en uppfattning om de långsiktiga
effekterna. Våren 1988 genomförde därför institutet med egna
medel en provtagningsomgång vid tre av observationsområdena.
)
Syfte
Att studera de långsiktiga effekterna av spridning av vinter-vägsalt.
Metod
Våren 1988 genomfördes provtagningar vid tre av
observations-områdena i Skaraborgs län (områdena benämnda R2, R4 och R6 i
VTI Rapport 197). Inga vegetationsprover togs dock eftersom
de träd .som stod närmast vägen avverkats i samband med att
viltstängsel monterats. I övrigt togs prover i samma
omfatt-ning som vid provtagomfatt-ningarna 1978 och 1979. Detta betyder att grundvattenprov insamlades från alla tre områdena medan jord-provtagning endast utfördes i områdena R4 och R6.
Samtliga prover har analyserats med avseende på natrium- och kloridinnehåll och analysresultaten har sedan jämförts med resultaten från våren -78 och våren -79. Grundvattenproverna
analyserades av SVELAB medan jordproverna analyserades av
Statens Lantbrukskemiska Laboratorium (SLL).
Grundvattenrörens läge framgår av plankartorna (figur 1, 3
och 5). Jordprov har insamlats i anslutning till grundvatten-rören. I övrigt hänvisas till VTI Rapport 197 där områdena är utförligt beskrivna.
Resultat och kommentarer
Analysresultat från såväl de tidigare provtagningarna -78 och
-79 som provtagningen våren -88 redovisas i tabell 1 och 2.
Analysresultaten från -88 redovisas dessutom i form av stapeldiagram inritade på tvärprofiler (fig. 2, 4, 6 och 7). Område R2
I området har det inte varit möjligt att ta några jordprover
eftersom de övre jordlagren består av svallad morän med
mycket hög stenhalt. Våren -88 var natrium- och kloridhalter-na i de grundvattenprov som insamlats fortfarande mycket låga
och någon tendens till ökning av halterna kan inte märkas.
Snarare förefaller det som om halterna var något lägre våren -88 jämförda med halterna -78 och 779.
Område R4
Detta område var ett av de mest påverkade i den tidigare
undersökningen. Vid provtagningarna -78 och -79 var
salt-halterna höga såväl i grundvatten som i jord och vegetationen
närmast vägen var kraftigt skadad. Det mesta av denna
vege-tation har dock avverkats eftersom viltstängsel monterats vid området.
Våren -88 var natrium- och kloridhalterna nästan genomgående
högre jämfört med de tidigare provtagningarna. Halterna hade
ökat både i grundvatten och i jord och i några punkter var
ökningarna ganska kraftiga. Vid rör 6 t ex hade halterna i
grundvattnet fördubblats och i jord hade halterna i stort
sett fyrdubblats. Vid referenspunkten vid rör 8, som ligger
relativt långt från vägen och på andra sidan ett stort dike,
var dock halterna fortfarande låga. Halterna i jordproven var t o m något lägre våren -88.
Område R6
Provtagningarna -78 och -79 visade att området var kraftigt påverkat av vägsaltningen. Salthalterna både i jorden och i grundvattnet var kraftigt förhöjda närmast vägen.
Vegetatio-nen, som.utgjordes av en tät, ca 20 år gammal granskog,
upp-visade också kraftiga skador närmast vägen. I likhet med
område R4 har viltstängsel monterats i området och i samband med det har det mesta av den skadade vegetationen avverkats.
De grundvattenprov som togs våren 1988 visade att
natrium-och kloridhalterna sjunkit i närheten av vägen (rör 1 natrium-och 3)
medan de stigit något i de övriga rören. Halterna i
jord-proven uppvisade en mera svårtolkad bild. I den ena av de två
provtagningspunkter som ligger nära vägen hade halterna
sjunkit något (punkt 1) medan halterna i den andra punkten
stigit relativt kraftigt (punkt 2). I de övriga
provtagnings-punkterna var förändringarna relativt små och i stort sett
var halterna oförändrade jämförda med -79.
Slutsatser
En av de erfarenheter som gjordes vid de tidigare
undersök-ningarna 'var att de hydrogeologiska förhållandena är
av-görande för i vilken grad ett område påverkas av saltning.
Provtagningarna våren -88 bekräftar i stort denna slutsats.
med en kraftig vattenomsättning, liksom tidigare opåverkat av saltningen.
I områdena R4 och R6 som bedömdes ha ogynnsamma
hydrogeo-logiska förhållanden var salthalterna våren -88 fortsatt
höga. I område R4 var halterna genomgående högre både i
grundvatten och i jord. Det förefaller alltså som om en
ackumulering av salt ägt rum, vilket sannolikt beror på den
mycket långsamma vattenomsättningen i området. I område R6 var halterna visserligen fortsatt höga men de har dock inte
ökat utan ligger i stort sett på samma nivå som -78 och -79.
Att halterna i grundvattnet sjunkit närmast vägen beror
sannolikt på att mindre saltmängder tillförts området de senaste säsongerna. De högre halterna på längre avstånd från vägen skulle då förklaras med att relativt stora mängder salt finns kvar i området sen tidigare. På grund av de ogynnsamma
förhållandena tar det dock lång tid innan detta salt
trans-porteras bort.
Läget vid de tre observationsområdena kan sammanfattas enligt följande:
- Område R2 är liksom tidigare i stort sett opåverkat av saltning.
- I område R4 har salthalterna ökat både i grundvatten och i
jord.
- I område R6 är salthalterna i stort sett oförändrade. I
Tabell 1 Natrium- och kloridinnehåll i grundvattenprov från försöksområden i Skaraborgs län.
Natrium (mg/l) Klorid (mg/l)
Område Rör april april april april april april
-78 -79 -88 -78 -79 -88 1 13 16 8 21 19 11 2 13 19 10 31 23 15 R2 3 11 22 11 ' 23 30 18 4 7 8 8 15 11 11 5 8 10 9 16 11 13 1 130 41 140 290 64 240 2 190 138 260 340 198 490 3 100 141 120 260 224 170 R4 4 110 67 130 210 97 230 5 90 94 130 180 152 230 6 200 225 450 380 396 810 8 - 13 18 - 20 29 1 250 354 130 660 680 220 2 28 26 77 87 50 130 R6 3 340 185 140 500 268 200 4 44 16 170 83 28 280 5 8 8 34 10 9 43
Tabell 2:1 Natrium» och kloridinnehåll i jordprov från försöksområde R4 i Skaraborgs län.
Provtag- Provtag- Natrium (ppm) Klorid (ppm)
Område nings-
nings-punkt djup april april april april
(cm) -79 -88 -79 -88 R4 1 0- 15 53 89 29 43 50- 65 60 77 48 47 2 " 0- 15 189 230 108 231 50- 65 76 128 81 147 100-115 83 115 42 141 3 0- 15 96 141 29 83 50- 65 68 68 45 25 4 0- 15 79 96 45 55 50- 65 64 66 32 43 100-115 52 67 55 49 5 0- 15 126 131 45 103 50- 65 50 67 I 29 45 100-115 57 65 39 37 6 0- 15 79 410 66 281 50- 65 63 310 81 343 100-115 57 137 90 165 8 0- 15 35 17 10 3 50- 65 42 15 0 3
Tabell 2:2 Natrium- och kloridinnehåll i jordprov från försöksomrâde R6 i Skaraborgs län.
Provtag- Provtag- Natrium (ppm) Klorid (ppm)
Område nings-
nings-punkt djup april april april april
(cm) -79 -88 -79 -88 R6 1 0- 15 186 160 100 113 50- 65 223 220 252 95 100-115 99 145 110 65 2 0- 15 112 81 29 39 50- 65 58 56 13 34 100-115 80 173 19 37 3 0- 15 192 260 81 159 50- 65 129 230. 87 85 100-115 91 48 68 33 4 0- 15 33 32 3 26 50- 65 62 74 0 103 100-115 47 50 10 31 5 0- 15 49 74 16 29 50- 65 31 41 0 7
TE
CK
EN
FÖR
KL
AR
IN
G
G) =G run dva tt en rör®
Ba
rr
pr
ovt
og
ni
ng
/
g
Fi gur 1 P1 an ka rt a ove r ob se rva ti on somr åd e R2hn và ( m ) 4
95
0%
.
94 .0 '* .OM
RÅD
E
R2
93 .0 -* 92 .0 -91 .0 -4 90 .0 -89 .0 -88 .0 -87 .0 -86 .0 " 85 .0 '-84 .0 _83 ,0 I I I I I | I I ' I | Å I I I I 7 5 m 70 6 5 6 0 5 5 5 0 45 1. 0 3 5 3 0 2 5 2 0 15 10 5 V A N S T E R SI DA im g/ L . 5 0 -1 . N a s r i -I a m ' o c k . k l o r f d h a l t e r v 1
(
q
u-H
*
8
?
)
3 0-1 QV 'k MA dU u- H-ew GO -_ __MJ
CL
NJ
CL'
o
f
CL
.-r
-I
r
n
--0 I I 5 1 0 m H O G E R SI DA 7 | I I I T I I I I | I ' | I 7 0 6 0 5 0 # 0 3 0 : 0 10 Tva rp ro fi 1 ge no m ob se rva ti on so mr åd e R2 . De t un dr e di ag ra mm et avs er Fi gur 2na
tr
ium
-oc
h
k1
0r
id
ha
1t
er
na
i
gr
un
dva
tt
ne
t
vår
en
-8
8.
OM
RÅD
E
R4
LOG) \T® mg. TECK EN FÖR KL AR IN G O GR UN DV AT TE NR ÖR<-GÖT
EN
E
*
76
cc
,
»NG *'v *-MA RI ES TA D -* - 9(-Fi gur 3 P1 an ka rt a öve r ob se rva tion so mr åd e R4 1072 0-* I
