Utmaningar i arbetet med förskolans fostransuppdrag : Möjligheter och svårigheter

kommunikation

Utmaningar i arbetet med förskolans fostransuppdrag

Möjligheter och svårigheter

Åsa Lundgren Felicia Lennvall

Examensarbete inom kunskapsområdet Handledare: Lovisa Bergdahl pedagogik på grundnivå

Examensarbete på grundnivå 15 högskolepoäng SAMMANFATTNING Åsa Lundgren Felicia Lennvall

Utmaningar i arbetet med förskolans fostransuppdrag. Möjligheter och svårigheter.

Årtal: 2013 Antal sidor: 32

Syftet med denna studie har varit att skapa en förståelse och få en bild över hur förskollärare resonerar kring förskolansfostransuppdrag, och de möjligheter och svårigheter som förskollärare möter i förskolan. Studien genomfördes med en kvalitativ metod samt semistrukturerade intervjuer med nio verksamma förskollärare. I resultatet framgår det hur förskollärarna resonerar kring både möjligheter och svårigheter i arbetet med förskolans fostransuppdrag i dagens mångkulturella samhälle. De intervjuade förskollärarna anser att fostransuppdraget innebär att förmedla de demokratiskta värderingar som står i styrdokumenten, men att det med uppdraget följer vissa utmaningar. Slutsatser vi kommit fram till är att dagens styrdokument ger möjligheter till mer lärande och vidgade perspektiv exempelvis genom barninflytande och demokratisk medborgarfostran. Det har visat sig att mångkulturalitet bidrar med både möjligheter och svårigheter, samt att förskollärare behöver ha ett flexibelt förhållningssätt för att kunna möta alla olikheter som finns på en förskola.

Nyckelord: Utmaningar, möjligheter, svårigheter, fostransuppdrag, förskola, mångkulturalitet.

Innehållsförteckning. 1. Inledning ... 1 1.1 Bakgrund ... 1 1.2 Syfte ... 4 1.3 Forskningsfrågor ... 4 2. Litteraturgenomgång. ... 4

2.1 Utvecklingen från ett modernt till ett postmodernt samhälle. ... 4

2.2 Förskolan och skolan, dåtid och nutid. ... 5

2.3 Fostransuppdragets möjligheter och svårigheter i dagens samhälle. ... 7

2.3.1. Möjligheter. ... 7 2.3.2. Svårigheter. ... 7 2.4 Sammanfattning. ... 10 3. Metod ... 11 3.1 Kvalitativ metod. ... 11 3.2 Datainsamlingsmetod. ... 11 3.3 Urval ... 12

3.4 Databearbetning och analysmetod. ... 12

3.5 Etiska ställningstaganden ... 12

4. Resultat. ... 14

4.1. Möjligheter i arbetet med förskolans fostransuppdrag. ... 14

4.1.1. Demokratisk medborgarfostran och barninflytande. ... 14

4.1.2. Mångfald. ... 14

4.2. Svårigheter i arbetet med förskolans fostransuppdrag. ... 15

4.2.1. Barninflytande. ... 15

4.2.2. Mångfald... 15

5. Resultatanalys och Diskussion. ... 17

5.1 Metoddiskussion ... 17

5.2 Resultatanalys och Resultatdiskussion. ... 18

5.2.1. Möjligheterna. ... 18

5.2.1.1. Demokratiskt medborgarfostrande och barninflytande. ... 18

5.2.1.2. Mångfald. ...19 5.2.2. Svårigheter. ...19 5.2.2.1. Barninflytande. ...19 5.2.2.2. Mångfald. ... 20 5.3 Slutsatser. ... 21 5.4 Nya forskningsfrågor ... 22 5.5 Pedagogisk relevans ... 22 Referenser ... 24 Bilagor ... 26 Intervjufrågor ... 26 Missivbrev ... 27 Vårt samarbete. ... 28

1 1. Inledning

Denna studie kommer att fokusera på förskolans fostransuppdrag. Förskolans fostransuppdrag är komplext i sig, vi tror att det blir ännu mer komplext med anledning av den föränderliga tid vi lever i. Vi vet inte hur samhället kommer se ut om tio år, hur ska vi då kunna veta vad vi ska fostra barn och elever till för samhällsmedborgare? Det är viktigt för oss att vi i vår kommande yrkesroll har en inblick i vilka utmaningar vi står inför samt få en bild över hur förskollärare idag resonerar kring förskolans fostransuppdrag. Under vår utbildning till förskollärare har vi fått erfara att läraryrket är komplext både från den teoretiska delen av utbildningen samt under våra VFU perioder. Vi har uppfattat det som att fostransuppdraget är en del av komplexiteten. Med studien vill vi få en större förståelse för fostransuppdraget, vi ser idag många svårigheter med arbetet kring fostransuppdraget och därför tror vi att en studie kring fostransuppdraget kan bredda våra perspektiv. I och med att dagens samhälle har en snabb förändringstakt har vi med hjälp av tidigare forskning undersökt vilka möjligheter och svårigheter som förändringar i samhället skapat i skolans värld. Genom intervjuer med verksamma förskollärare har vi undersökt vilka utmaningar som kan finnas i arbetet med fostransuppdraget idag. Vi inleder studien med en bakgrund om hur samhällets värderingar har förändrats över tid och hur det har påverkat skolans och förskolan fostransuppdrag. I bakgrunden tar vi även upp vad aktuell forskning från skolinspektionen säger om dagens läge vad gäller arbetet med fostransuppdraget.

1.1 Bakgrund

1900- talet kan delas upp i två epoker, det moderna samhället och det postmoderna samhället. Vi lever idag i ett postmodernt samhälle, den moderna epoken kan sägas vara förbi. Det postmoderna samhället ställer andra krav på individen än vad den moderna epoken gjorde. Andy Hargreaves (1998) framstående forskare och skribent, menar att personliga egenskaper som kreativitet och flexibilitet, socialkompetens och självkänsla är honnörsord i dagens samhälle. Personer med dessa egenskaper kommer att lyckas i det postmoderna samhället skulle man kunna påstå. Detta är en utveckling från det tidigare moderna samhället då det var andra egenskaper som ansågs nödvändiga i samhället. Bland annat skulle människan vara lojal och formbar efter industrins behov. Skolan använder sig fortfarande till stor del av det moderna samhällets värderingar (Hargreaves, 1998). Hargreaves (1998) menar att lärare behöver få en förståelse för det postmoderna samhälle vi nu lever i, detta för att begripa och förstå dess särskilda förhållanden och vad dessa kommer innebära för framtiden. Dagens samhälle har snabb förändringstakt, information sprids allt snabbare. Flyktingströmmar och internationellt resande leder till uppblandade trosuppfattningar och varierande värderingar. Samhället blir alltmer globalt och den snabba förändringstakten i dagens samhälle skapar utmaningar, inte minst för skolan och förskoleverksamheten som i allt högre grad behöver ta hänsyn till ett mer mångkulturellt samhälle (Hargreaves, 1998).

2

Värdegrundsarbetet i förskolan och skolan kan anses komplext, eftersom samhällets värderingar har förändrats över tid. Samhället är idag mer mångkulturellt vilket ställer andra krav på personalen inom skolverksamheten. Förskolans fostransuppdrag enligt läroplan för förskolan Lpfö98/10 (utbildningsdepartementet, 2010) är att de anställda i förskolan ska arbeta för att utveckla ansvarskänsla, förståelse för rättigheter och skyldigheter hos alla barn. Vidare står det att det i Lpfö98/10 att solidaritet och tolerans tidigt ska grundläggas, jämställdhet och rättvisa ska prägla förskolans verksamhet och att barnen ska utveckla sin empatiska förmåga för andra människor. I förskolans fostransanuppdrag ingår att motverka stereotypa könsroller samt att förskolan ska arbeta för att alla människor ska visas respekt oavsett olikheter, olikheter ska ses som en tillgång. Förskolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran, utveckling och växande. Förskolans uppgift innebär att i samarbete med föräldrarna verka för att varje barn får möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar (Lpfö98/10, utbildningsdepartementet, 2010).

Skolinspektionens kvalitetsgranskning från 2012 (SOU 2012:9) visar att det finns stora variationer i hur lärare uppfattar skolans demokratiuppdrag. Skolans samlade uppdrag genomförs inte som en enhet utan tenderar att separeras i tre delar, kunskapsutveckling, värdegrundsarbete och demokratiskt medborgarfostrande. Skolinspektionen (SOU:2012:9) menar att det är av stor vikt att dessa uppdrag bildar en enhet och inte arbetas med separat. De menar att värdegrundsarbetet ska genomsyra skolans förhållningssätt. Detta för att skapa trygga och goda studiemiljöer, vilket är en förutsättning för att bedriva en demokratisk undervisning. Ett exempel är att elever som deltagit i undersökningen behöver få mer inflytande och ökade möjligheter att vara delaktiga och komma till tals i undervisningen. Om detta förverkligades skulle det bli ett samband mellan demokratiskträning, kunskapsutveckling och värdegrundsarbetet, då värdegrundsarbetet behövs för att skapa trygghet. Tryggheten gör att elever vågar vara delaktiga och komma till tals och genom detta tillägnar de sig demokratisk träning (Skolinspektionen, SOU:2012:9). Fostransuppdraget gällande jämlikhet och motverkandet av traditionella könsmönster har inte haft högsta prioritet i svenska skolor. Skolinspektions undersökning visar att lärare inte prioriterar att problematisera rådande genusmönster, för att målmedvetet sträva efter att ge flickor och pojkar likvärdigt utrymme i undervisningen (Skolinspektionen, SOU:2012:9).

Enligt Skolinspektionen (2012:9 s:12) är förskolans och skolans fostransuppdrag enligt styrdokumenten att skapa goda samhällsmedborgare. Detta för att alla ska kunna leva enade i ett samhälle. För att barnen ska tillägna sig denna kompetens behövs det olika byggstenar, de demokratiska värderingar som samhället vilar på, tolerans, jämlikhet, solidaritet och respekt för andras olikheter. Det krävs kunskaper om hur man som samhällsmedborgare aktivt deltar i samhällslivet. Det behövs även praktiska färdigheter såsom läs- och skrivkunskaper, matematisk förmåga,

3

kommunikationsfärdigheter och kritiskt tänkande, enligt skolinspektionen är det lärarens ansvar att påverka barnets vilja att engagera sig i samhällsfrågor.

Läroplanens ideal är inte alltid enkla att förverkliga i förskolan menar Lena Carlsson och Susanne Linnér (2010). De menar att läroplanens värdegrund är framskriven med begrepp som dels lämnar utrymme för olika tolkningar och dels behöver ses i relation till andra värden som kommer till uttryck i det vardagliga arbetet i skolverksamheten. Med andra värden menar Carlsson och Linnér bland annat att barn kommer till förskolan med olika erfarenheter som de har fått med sig från hemmet samt att andra starka samhälleliga krafter som media och konsumtionshets också bidrar till att det skapas dilemman i arbetet med fostransuppdraget. Även ekonomi, konkurrens, effektivitetskrav och normalitetssträvanden utifrån vissa gruppers föreställningar utmanar arbetet med förskolans grundprinciper som är människors lika värde, jämställdhet, demokrati och social inkludering (Carlsson och Linnér, 2010). Carlsson och Linnérs (2010) resonemang är relevant för denna studie eftersom de tydligt pekar på att skolans och förskolans värdegrund är framskriven på så vis att den lämnar ett brett utrymme för enskilda individer och grupper att tolka den på sitt eget vis. Carlsson och Linnérs (2010) resonemang visar på fostransuppdragets komplexitet.

4 1.2 Syfte

Studiens syfte är att skapa förståelse för och en bild över hur förskollärare resonerar kring förskolans fostransuppdrag och de möjligheter och svårigheter som förskollärare möter i arbetet med förskolans fostransuppdrag.

1.3 Forskningsfrågor

 Hur resonerar förskollärare kring förskolans fostransuppdrag?

 Vilka möjligheter och svårigheter möter förskollärare i arbetet med förskolans fostransuppdrag?

2. Litteraturgenomgång.

2.1 Utvecklingen från ett modernt till ett postmodernt samhälle.

För att kunna visa hur förändringar i samhället påverkar förskolans fostransuppdrag har vi valt att visa vilka förändringar det svenska samhället har genomgått under en relativt kort period.

Genom att reflektera över hur samhället ser ut idag skapas möjligheter för att planera för framtiden. Genom att förstå de särskilda förhållanden man möter i dagsläget och samtidigt fundera kring vad dessa kommer att ha för innebörd i framtiden så skapas möjligheter för fortbildning och utbildning inom lärarkåren som kan skapa en bättre framtid menar Hargreaves (1998). Han påpekar att dagens skolverksamhet fortfarande till stor del lever kvar i den moderna epoken. I den moderna epoken var det viktigt att framhäva personliga egenskaper som att vara lydig, formbar och lojal. Hargreaves (1998) menar vidare att dessa egenskaper fortfarande ”lärs” ut i skolor och förskolor idag. Detta innebär att skolorna lever kvar i den modernistiska epoken, trots att vi idag lever i ett postmodernt samhälle. Dagens styrdokument har inte den modernistiska epokens egenskapskvaliteter som sina honnörsord, i dagens styrdokument står det snarare tvärtemot. Styrdokumenten idag förespråkar, individualism, kreativitet och flexibilitet. Hargreaves (1998) menar dock att detta inte alltid uppnås i praktiken. I ett samhälle med snabb förändringstakt kommer det bli allt viktigare med ett arbetssätt i skolan som bygger på undersökningsprocesser och analyser. Därför kan skolan behöva lämna den moderna epokens tänk om formbara och lydiga individer. Kunskapen om hur man lär sig skulle kanske behöva utvecklas och att lära sig på ett engagerat och kritiskt sätt kommer att bli allt viktigare mål och metoder för lärare och skolor i ett postmodernt samhälle anser Hargreaves (1998:73).

Hur har då samhället förändras från den så kallade moderna epoken till dagens postmoderna samhälle? Sverige har gått från att vara ett produktionssamhälle med gott om arbete inom industri och fabriker, till att idag vara ett samhälle som kännetecknas av ett bredare utbud av tjänster, vilket har påverkat konsumtionsmönstren. Hargreaves (1998:43) menar att den moderna epokens skolsystem växte fram som fabriksliknande system, där man utbildade blivande samhällsmedborgare som skulle passa in i dåtidens mall. Skolan skulle tillmötesgå

5

fabrikers och industriers behov av lydiga och formbara individer, eleverna förädlades genom standardiserade utbildningsprogram. Hargreaves (1998) menar vidare att det Idag fortfarande ställs krav på vilka samhällsmedborgare skolan ska fostra. Idag är kraven dock annorlunda, egenskaper som flexibilitet och självständighet efterfrågas.

2.2 Förskolan och skolan, dåtid och nutid.

Vi vill nu visa ett historiskt perspektiv gällande förskola och skola, för att kunna visa vilka värderingsförändringar som skett inom skolans värld.

Den tidiga formen av förskolan kallades barnkrubba. Barnkrubborna blev ett svar på samhällsproblemet med socialt utsatta familjer. Barnkrubborna blev som en hjälpinrättning för socialt utsatta familjer menar Kennert Orlenius, (2001:53). Dåtidens förskola var en omhändertagande verksamhet. Verksamheten var starkt påverkad av kyrkan och den religiösa fostran var ett starkt inslag. Efter hand fick förskolan en mer pedagogisk inriktning, dock hade kristendomen fortfarande ett starkt inflytande över verksamheten. Gudsfruktan och sedlighet var grundförutsättningar för att kunna arbeta inom skolväsendet (Orlenius, 2001:54).

1946 års skolkommission skulle bygga en skola på vetenskaplig grund menar Roger Fjellström (2001; 17-45) lektor i praktisk filosofi. Religiös tro skulle ersättas med vetande. Arbetssättet i skolan skulle vara knuten till vetenskaplig basis och huvudsakligen grundas på den psykologiska vetenskapen. Lärarna skulle nu tänka mer som vetenskapsmän. Enligt Orlenius, (2001:5) blev begreppet förskola officiellt först på 1970 talet. Under ett sekel var förskollärarens roll att stimulera det fria barnets utveckling. På senare år, omkring 1970 förändrades förskollärarens uppdrag och fostransansvar, i och med politiska idéer och ambitioner om ett samhälls- och välfärdsbygge. Lärare och förskollärares roll blev att inta en alltmer aktiv lärarroll i syfte att forma ansvarstagande, demokratiska människor. Den religiösa, ekonomiska och socialpolitiska samhällssituationen fanns nu i backspegeln. Efter andra världskriget ville man motverka förtryck i alla dess former (Orlenius, 2001:59). Skolan efter andra världskriget tog alltså en helt ny vändning. I Deweys (1859-1952) anda och med blickarna riktade mot USA blev nu elevaktivitet och samarbete en demokratisk träning i skolan. Detta nya arbetssätt var en motvikt mot den tidigare skolreformen, där inriktningen hade varit disciplinering för Gud och fosterlandet (Orlenius, 2001:61). Tittar vi på förskolans utveckling efter andra världskriget kan vi se att verksamheten inte hade samma helomvända utveckling som skolan hade. Förskolan som idé byggde i huvudsak på en filantropisk grundinställning ända in på 1960- talet. Inte förrän på 1970-talet och framåt kan vi tala om en pedagogisk verksamhet som förenas med omsorg och omvårdnad samt utgör en statlig angelägenhet (Orlenius, 2001:61).

Tittar vi tillbaka i historien kan vi se att förskolans och skolans fostransuppdrag har gett uttryck för tidens samhällsförhållande och tidsanda. Från religion och moralfostran på 1800- och början av 1900–talet. Till dagens demokratiska

6

medborgarfostran med målet att skapa självständiga och kritiskt tänkande individer. Enligt Fjellström (2001:22) har vikten av fostrandet i skolan betonats i läroplanerna från 60-talet och 80-talet, men kanske framförallt i läroplanerna från 90-talet. I och med beslutet om en ny lärarutbildning år 2000 fick fostranstanken ytterligare en skjuts. Den nya lärarutbildningen innehöll ett gemensamt block om värdefrågor som gav fostranstanken ett större genomslag. I och med att förskolan fick en egen läroplan år 1998 så är förskolan idag en del av det svenska utbildningsväsendet och omfattar barn redan från ett års ålder. I läroplanen för förskolan, Lpfö98/10 (utbildningsdepartementet, 2010) markeras att förskolans uppdrag är att hos barnen lägga grunden för ett livslångt lärande. Enligt Orlenius (2001) är målet med fostran i dagens förskola och skola är att skapa självständiga och kritiskt tänkande individer. Detta är något som måste tränas fram. Orlenius (2001) menar att det i dagens svenska samhälle tränas redan från tidig ålder. Barn uppmuntras till att ha egna åsikter och att handla självständigt. Frihet, självständighet och individualism är honnörsord i det svenska samhället och kultur.

7

2.3 Fostransuppdragets möjligheter och svårigheter i dagens samhälle. För att få en tydlig överblick har vi valt att dela in författares tankar och analyser kring fostransuppdraget i möjligheter och svårigheter.

2.3.1. Möjligheter.

Enligt det vi skrivit ovan bidrar migration både med utmaningar och möjligheter till arbetet med fostransuppdraget i förskola och skola. Enligt Lpfö98/10 ställer ett mångkulturellt samhälle höga krav på människors förmåga att leva med och ha förståelse för kulturell mångfald. I förskolan ska denna förmåga stärkas och barnen ska förberedas inför att leva i ett mångkulturellt samhälle, barnen ska utveckla en förmåga att leva sig in i och få förståelse för andras villkor och värderingar. Bengt Linnér och Boel Westerberg (2009) menar att begreppet mångkulturalitet ofta åsyftar etnisk mångfald, skolan är kulturellt heterogen i vid bemärkelse inte bara i etnisk mening, för att uttrycka det enkelt så skapar många individer mångfald. Linnér och Westerberg (2009) menar att mångfald och mångkulturalitet har med individen att göra. Det handlar om skillnader i barns kognitiva beredskap, deras språkförmåga, deras intressen, deras sociala och kulturella erfarenheter samt deras könstillhörighet. Linnér och Westerberg (2009) ser begreppet mångkulturalitet ur ett bredare perspektiv än enbart etniskt. För dem handlar mångkulturalitet också om kvinnligt och manligt, ungdomskulturer och olika sociala grupper. Enligt Sahlström (2001) bidrar detta perspektiv till möjligheter i arbetet med fostransuppdraget.

Sahlström (2001) menar att tanken med en skola för alla är att samhällets alla barn ska kunna vistas i samma klassrum, läroplan för grundskolan 1980 formulerade det som en så allsidig social sammansättning som möjligt. Dagens skola strävar efter samma grundtanke om en jämlikhetsskapande grundskola. Skolans jämlikhetsmål går ut på att individualisera undervisningen så att varje elev undervisas utifrån sina förutsättningar. Enligt Sahlström (2001) finns det dock undersökningar som visar att skolan tyvärr inte har lyckats särskilt bra i sitt jämlikhetsarbete. Skolan har lyckats förstärka skillnader mellan eleverna istället för att utjämna dem. Undersökningar som Sahlström (2001) hänvisar till har kunnat påvisa systematiska skillnader mellan elever från olika samhällskikt. Elever med högutbildade föräldrar har fått högre betyg medan arbetarklassens barn systematiskt fått lägre. Sahlström (2001) pekar ändå på att en skola för alla även skördat framgång. Skolan har lyckats få barn från olika samhällskikt att mötas i klassrummet, dag efter dag, år efter år. Detta är ett stort åstadkommande jämfört med hur situationen såg ut då samhällsbygget grundskolan inleddes.

2.3.2. Svårigheter.

Förr styrdes skolan på en mer centrerad nivå, där diagnostiserades problem, sattes mål och hittades lösningar på problem. Dessa uppgifter läggs idag på kommun och skolnivå. Den nya organiseringen kan skapa både möjligheter och svårigheter för de

8

som arbetar i skola och förskola (Hargreaves, 1998). Decentraliseringen och avregleringen av utbildningsväsendet var en ofrånkomlig utveckling menar Sverker Lindblad och Lisbeth Lundahl (2001). I en starkt föränderlig värld går det inte att staten detaljerat talar om hur elevers skolgång ska se ut nio år framåt, eller hur resurserna bäst ska användas lokalt. Carlsson och Linnér (2010) menar att svårigheten med att skolor och förskolor har allt större ansvar för att lösa problem och sätta mål för verksamheten är bland annat starka samhälleliga influenser, samhällets snabba förändringstakt samt att ekonomi, konkurrens, effektivitetskrav och normalitetssträvanden utifrån vissa gruppers föreställningar utmanar arbetet i skola och förskola.

Lindblad och Lundahl (2001) menar att medborgarfostrandet har hamnat i skymundan, för att ge plats åt andra aspekter som att vara en medveten konsument som väljer skola program och kurs efter egna intressen. Idag ställs allt hårdare krav på studier, att gå i gymnasiet kan nästan ses som obligatorisk. I alla fall om man vill ha möjligheten till att få ett arbete. Frågor om medborgarskap och solidaritet och andra viktiga värderingar har hamnat utanför dagordningen.

Respekt och aktning för varje människa oavsett bakgrund, förespråkar läroplanen för förskolan Lpfö98/10 (Utbildningsdepartementet, 2010). Enligt styrdokumentens fostransuppdrag ska samhällets grundläggande värderingar förankras i verksamheten. Verksamheten ska också visa solidaritet med och inlevelse i andra kulturer och värderingar. Linnér och Westerberg (2009) menar att läroplanen andas en universalistisk och kommunitaristisk hållning. Universalismen betonar människors likheter och likartade värderingar. Människor ska sträva efter att förstå varandra och försöka formulera gemensamma regler och normer. Kommunitarismen lyfter istället fram olika gruppers särarter. Om alla enligt universalistiskt tänk skulle betraktas som lika, är risken stor att minoritetsgrupper och lågstatusgrupper skulle utplånas. Linnér och Westberg (2009) nämner ett universalistiskt uttalande gjort av Sveriges dåvarande migrationsminister Nyamko Sabuni. Hon föreslog medborgarundervisning, obligatorisk för alla som vill bli svenska medborgare. Detta förslag visar på en syn som innebär att invandrares kulturer och identiteter skulle vara problematiska och som behöver utbildas bort. Förslaget kan tolkas som att alla som kommer till Sverige ska bli svenskar och omfatta svenska värderingar, en typisk universalistisk ståndpunkt. Även kommunitarismen har sina negativa sidor menar Linnér och Westerberg (2009), varför skulle vi människor bli mer toleranta, generösa och eniga av att betona särdrag i olika kulturer? Det är nämligen ofta på det viset främmande kulturer presenteras, med temadagar som lyfter fram invandrade grupper, deras dans, mat, ytkultur och värderingar.

Enligt läroplanen Lpfö98/10 (Utbildningsdepartementet, 2010) innebär förskolans fostransuppdrag att aktivt och medvetet stimulera barn till att själva vilja vara en del av samhällets demokratiska värderingar. De demokratiska värderingarna bör komma till uttryck i den vardagliga verksamheten. Det är förskolans uppgift att barnen

9

utvecklar egenskaper som bär upp demokratiska principer som tolerans, samverkan och jämställdhet mellan människor. En utmaning i arbetet med förskolans och skolans fostransuppdrag som flera författare påpekar är att läroplanstexten lämnar stort utrymme för egna tolkningar. Carlsson och Linnér (2010) menar att det har visat sig att intentionerna i styrdokumenten inte är alldeles enkla att konkretisera, det finns många hinder på vägen. Ett hinder som Carlsson och Linnér beskriver är att värdegrunden är framskriven med begrepp som lämnar utrymme för olika tolkningar samt att de behöver ses i relation till andra konkurerande värden. Arbetet med värdegrunden kan ses som komplext i och med att andra starka krafter som media och andra kommersiella krafter påverkar. Med medvetenhet om detta blir det begränsande att tro att skola och förskola enbart med hjälp av grundprinciper kan styra det vardagliga arbetet för att främja ideal som jämlikhet, mångfald och demokrati. I likhet med Carlsson och Linnér anser Ola Björlin (2006;39) att läroplanstexten abstraherar värdegrundsbegreppen till en nivå som skapar gott om utrymme för att tolka den etiska basen utifrån olika perspektiv. Han menar dessutom att värdegrunden saknar en viktig aspekt för det mångkulturella samhälle som vi idag lever i nämligen att kunna leva tillsammans med alla de olikheter vi har. Verksamheterna måste arrangeras på så vis att de klarar av att på ett medvetet sätt inkludera den ökade pluralismen som samhället befinner sig i, och inte bara tolerera det som är annorlunda, att enbart tolerera något som är annorlunda leder inte till inkludering utan bidrar snarare till utanförskap. För att inkludering ska bli möjligt behövs ett synsätt som bygger på övertygelsen om att både det som förenar människor och det som skiljer dem åt måste ges fullt erkännande (Björlin, 2006). Även Pirjo Lahdenperä (2001) ifrågasätter formuleringar i styrdokumentens värdegrund och menar att det är upp till enskilda lärare att tolka begreppen. Enligt läroplan för förskolan Lpfö98/10 (Utbildningsdepartementet, 2010) ska förskolan förmedla ”medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet”. Genom att förmedla detta ska barnen tillägnas en trygg identitet. Lahdenperä (2001) ställer sig frågande till vad det gemensamma kulturarvet egentligen innebär. Hon ifrågasätter också läroplanens förhållningssätt vad gäller ”vi” och ”andras”. Läroplanen gör skillnad mellan ”vi” och ”andra”. Där ”vi” är svenskar och dem ”andra” förmodligen är invandrare eller människor i andra länder. Det står i läroplanen att vi ska ha förståelse för de andras villkor och värderingar. Värderingar är svåra att beskriva, analysera och förstå. Det behövs en långvarig kontakt, ömsesidighet och nyfikenhet för att förstå varandras känslor, värderingar och trosföreställningar. Om svenskheten är normen, som läroplanen uttrycker det så finns ingen plats för kulturella uttryckssätt (Lahdenperä, 2001).

Björlin (2006;42) är kritisk mot hur främmande kulturer presenteras i olika sammanhang. Han menar att arbetssättet med att anordna temadagar är vårt sätt att betrakta andra. Linnér och Westerberg (2009) anser också att temadagar endast brukar förstärka den eventuella negativa syn som riktats mot minoritetsgruppen, de framstår snarare som konstiga, främmande och obegripliga. Linnér och Westerberg (2009) menar vidare att temadagar kring problem är ett vanligt sätt att försöka lösa

10

problemen på, problem som mobbning och främlingsfientlighet löses inte med hjälp av temadagar, det handlar snarare om förhållningssätt och gediget värdegrundsarbete i vardagen (Linnér och Westerberg, 2009).

Sociologen Nihad Bunar (2012:403) menar att migrationen berikar vårt samhälle med flerspråkighet, mångfald av perspektiv och kulturell blandning. Detta kan ses som möjligheter och fördelar. Samtidigt som det också skapar svårighet för samhället. Utmaningen för skolor med många elever som har olika etnisk bakgrund är att dessa skolors ledning ofta möter fördomar, skolorna får dåligt rykte och låg status. Detta får påtagliga sociala konsekvenser menar Bunar (2012), eftersom det påverkar skolans relationer med omgivningen det vill säga föräldrar, lokala samhället och media. En negativ syn på skolan påverkar också eleverna som går i den. De får känslan av att de har låga förväntningar på sig och detta skapar en självuppfyllande negativ profetia.

2.4 Sammanfattning.

Vi väljer att lyfta ett historiskt perspektiv för att kunna visa att förändringar i samhället har påverkat förskolans och skolansverksamheter. Samhällets utveckling har ställt andra krav på skolverksamheten. Detta visar på komplexiteten i arbetet med värdegrunden. Tittar vi tillbaka i historien kan vi se att förskolans och skolans fostransuppdrag har gett uttryck för tidens samhällsförhållande och tidsanda. Från religion och moralfostran på 1800 och början av 1900–talet. Till dagens demokratiska medborgarfostran med målet att skapa självständiga och kritiskt tänkande individer.

Att läroplanernas värdegrund lämnar stort utrymme för egna tolkningar är något som har visat sig vara tydligt. Värdegrunden är framskriven med begrepp som lämnar utrymme för olika tolkningar samt att de behöver ses i relation till andra konkurerande värden, detta är en anledning till att påstå att arbetet med värdegrunden kan ses som komplext. Skolans verksamhet bör arrangeras på så vis att den klarar av att på ett medvetet sätt inkludera den ökade pluralismen som samhället befinner sig i, och inte bara tolerera det som är annorlunda. Detta kräver ett synsätt som bygger på övertygelsen om att både det som förenar människor och det som skiljer dem åt måste ges fullt erkännande. Det föränderliga samhälle vi lever i har en påverkan på skolan som verksamhet och det är idag inte alldeles tydligt vad som bör fokuseras på för att skapa framtidens samhällsmedborgare. Den globala konkurrensen inom skolvärlden när det gäller elevers resultat blir större, och tankar om hur vi ska förbereda kommande generationer för framtiden uppkommer. I fostransuppdraget ingår att fostra elever till demokratiska medborgare men en avgörande kritisk fråga till skolan och läroplanerna är vilka samhällsmedborgare eleverna ska fostras till.

11 3. Metod

3.1 Kvalitativ metod.

Kvalitativmetod beskriver olika uppfattningar hos människor om ett fenomen. Genom att vi använder oss av en kvalitativ metod bidrar denna studie inte med mätbar statistisk. Genom att använda oss av en kvalitativ metod får vi inga generella resultat utan det viktiga är att se helheten som mer än summan av delarna (Stukát, 2005:32-33). Personerna vi har intervjuat beskriver sina uppfattningar om värdegrundsarbetet och dess svårigheter med egna ord. Studien fokuserar på hur enskilda förskollärare tänker kring och uppfattar fostransuppdraget. Därför passar en kvalitativ datainsamlingsmetod bättre än en kvantitativ för denna studie.

I den kvalitativa ansatsen ligger fokus på den mänskliga erfarenheten (Denscombe 1998:109). Det vill säga hur människor uppfattar ett visst fenomen. Till exempel erfarenheten av att arbeta som förskollärare. Genom den kvalitativa ansatsen ges möjlighet att beskriva och tolka vilka möjligheter och svårigheter förskollärare ställs inför i arbetet med fostransansvaret och värdegrundsarbetet. Med kvalitativ metod kan vi se förskoleverksamheten ur förskollärares synvinkel. Syftet med studien är att beskriva hur förskollärare uppfattar, resonerar kring fostransuppdraget samt vilka utmaningar som de anser att fostransuppdraget för med sig. Den kvalitativa undersökningens kärnpunkt är inte ett försök att mäta vilket resultat värdegrundsarbetet ger, utan att visa på individers tankegångar.

3.2 Datainsamlingsmetod.

Studien har utförts med en semistrukturerad/personlig – intervjumetod. Frågorna är utformade på så vis att informantens uppfattningar, känslor och åsikter om fenomenet kommer fram. En semistrukturerad intervjumetod ger den som intervjuas möjlighet att utveckla sina tankar och uppfattningar om ämnet. Därigenom kan studien få en mer nyanserad och fördjupad kunskap om ämnets komplexitet, det vill säga att ämnet kan uppfattas på olika sätt av olika människor (Denscombe 1998: 235).

Det finns fyra olika intervjustilar, en av de olika stilarna och den som vi använde oss av är standardiserad intervju med öppna frågor och svar. Den innebär att samma frågor ställs i samma ordningsföljd till alla som intervjuas. Detta gör att vi som forskare får lätt att jämföra svaren vi får. En nackdel med det här sättet att intervjua är att det kan uppfattas som ett förhör och att viktiga saker kan missas eftersom de inte frågas om dessa (Bjørndal, 2005).

Den personliga intervjun är fördelaktig då uppfattningar och synpunkter som kommer till uttryck under intervjun kommer från en källa – den intervjuades (Denscombe 1998). En personlig intervju är även relativt lätt att kontrollera då det bara blir en person som ska ledsagas genom intervjun och bara en persons idéer och tankar att sätta sig in i och analysera. Viktigt att tänka på när en intervju ska genomföras är hur man själv påverkar undersökningen. De egna värderingarna kan

12

påverka frågorna, den som intervjuar måste då fundera över om det då bli ett rättvist resultat av intervjuerna. Det är också viktigt att tänka på att inte lägga några värderingar i svaren man får under intervjun, vilket då kan påverka resultatet (Denscombe 1998:235).

3.3 Urval

Det är viktigt att beskriva varför vi valde att göra intervjuer med de personer som vi gjorde intervjuerna med och även att benämna eventuella bortfall för att studien ska kunna bedömmas som trovärdig (Stukát, 2005). Vi har valt att göra intervjuer med 10 förskollärare på tre olika förskolor som vi varit i kontakt med tidigare under utbildningen. En informant avböjde så slutligen genomfördes nio intervjuer. Vi valde informanterna utifrån deras utbildningsnivå, eftersom vi vill veta hur förskollärare resonerar kring värdegrundsarbetet och vilka möjligheter och svårigheter de kan se med det, så var det viktigt att de vi intervjuade var utbildade förskollärare. Vi valde även att ha olika åldrar på de intervjuade, åldrarna på de intervjuade var mellan 30 och 60 år. Vi ville se om de hade olika uppfattningar på grund av deras arbetslivserfarenhet.

3.4 Databearbetning och analysmetod.

Vi spelade in intervjuerna för att sedan transkribera dem. Transkribering är ett bra sätt för att få med allt som sägs och görs under intervjun. Vid enbart anteckningar kan man som forskare lägga in egna tolkningar av svaren redan innan man har analyserat dem. Det kan vara svårt att enbart anteckna då det kan bli problematiskt att hinna med att få ner allt på pappret, det är lätt att missa delar av svaret för att man som intervjuare fokuserar på att skriva (Lantz, 1993). Det är vanligt att först spela in intervjuerna för att sedan transkribera dem för att få ett text material att jobba med. Det är viktigt att analysen och bearbetningen av intervjuerna skrivs med en lagom mängd citat och tolkningar. Är det mycket citat och lite tolkning så blir texten tråkig för läsaren då det lämnar för mycket plats för läsarens tolkning av resultatet. Om det däremot är lite citat och mycket av forskarnas tolkning så lämnar det nästan ingen plats för läsarens egen tolkning av texten (Patel & Davidsson, 2003). Vi har därför skrivit vår analys med detta i åtanke, för att texten ska bli så intressant som möjligt för läsaren.

3.5 Etiska ställningstaganden

Det finns vissa etiska ställningstagande som forskare måste förhålla sig till. Dessa är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet, anonymiseringskravet, och nyttjandekravet. Anonymisering innebär att forskare måste se till att personer som deltar i intervjuer är helt anonyma för läsaren av arbetet. Det ska inte gå att koppla ihop svaren i intervjuerna med en enskild individ. Detta har vi tagit hänsyn till genom att vi fingerat informanternas namn. Konfidentialitet betyder att obehöriga inte får ta del av uppgifter. Vi som forskare i denna studie har med hjälp av kodnycklar visat vårt resultat från intervjuerna. Informationskravet innebär att deltagarna ska få information om deras uppgift i forskningsstudien och även att deras deltagande är frivilligt samt att de kan avbryta sin medverkar när de vill.

13

Samtyckeskravet handlar om att deltagarna i studien ska ge sitt samtycke innan deltagandet. Enligt nyttjandekravet får uppgifter från deltagare i undersökningen eller forskningsresultat i studien inte användas eller utlånas för kommersiellt bruk eller andra ickevetenskapliga syften (Vetenskapsrådet, 2011). Vi har genom att lämnat ut ett missivbrev där vi har informerat om dessa ställningstagande till alla deltagare i studien. Vi informerade även de som vi intervjuade muntligt om dessa fem huvudkrav innan intervjun påbörjades. Vi har fingerat deras namn i intervjuresultaten.

14 4. Resultat.

Under denna rubrik redovisar vi vårt empiriska material från de nio intervjuerna som vi gjorde på två förskolor. Vi har delat upp resultaten i två kategorier, möjligheter och svårigheter. Litteraturdelen är också indelad i dessa kategorier och vi anser att studien genom detta upplägg får en tydligare röd tråd.

4.1. Möjligheter i arbetet med förskolans fostransuppdrag.

Här kommer resultatet från intervjuerna, kopplade till möjligheterna som informanterna kan se med förskolans fostransuppdrag.

4.1.1. Demokratisk medborgarfostran och barninflytande.

De möjligheter som förskolans fostransuppdrag bidrar med är bland annat att det skapas möjligheter för barn att lära sig det sociala samspelet anser några informanter. - ”Ja, här fostrar vi dem till hur man ska fungera och agera i grupp och hur man tar hänsyn till varandra” menar Anna.

Förskolans fostransuppdrag skapar möjligheter som gör att barnen blir medvetna om att de har rätt att tycka, tänka och känna. Det är viktigt att barnen får möjlighet att ha inflytande över och kan påverka verksamheten, i förskolan handlar det om -”Att lära sig lyssna på andra och att känna att man själv blir lyssnad på” menar Vivica.

Flera av informanterna säger att det ligger mycket i vilket förhållningssätt de vuxna i förskolan har och på vilket sätt man pratar med barnen, exempelvis att de vuxna inte bestämmer över barnens huvud, -”Det handlar om en dialog, en diskussion och en reflektion tillsammans med barnen” säger Malin.

Mobbning, glåpord och kränkande behandling finns i samhället. Har man som förskollärare ett etiskt förhållningssätt är man medveten om detta.

Anna menar att -”Ett etiskt förhållningssätt är ju att respektera våra olikheter och att respektera ett mångkulturellt samhälle.” Att arbeta för att bekämpa mobbning är enligt informanten Karin att man som vuxen i förskolan måste -”uppmärksamma både likheter och olikheter och se det som en positiv tillgång.” detta är något som flera av informanterna påpekar, nämligen att olikheter ska tas tillvara, Maria säger att -”olikheter är tillgångar som man kan lära sig av.”

Karin menar att ett bra sätt att arbeta aktivt för att motverka traditionella könsmönster är utomhuspedagogik, hon säger också att ”Leksaker som inte är ”färdiga” är i sig könsneutrala och jättebra att använda sig av.”

4.1.2. Mångfald.

En viktig del i fostransuppdraget är att visa på olikas lika värde. Genom att se allas olikheter skapas enligt vår tolkning av informanternas svar möjligheter att lära av varandra och om varandra. Informanterna är eniga om att ett mångkulturellt samhälle berikar verksamheterna, detta ger en möjlighet att lära av varandra. Olikheter är något positivt och skapar möjligheter till att få uppleva nya sätt att se på

15

saker Karin förtydligar och säger att ”Vi får lära oss många intressanta saker just därför att vi är olika.” Flera av informanterna anser att mångkulturaliteten bidrar med nya saker. Elin säger ”Vi har mycket att lära oss av det mångkulturella samhället idag. Och alla är vi värda lika mycket, det mångkulturella samhället för till oss nya saker hela tiden, saker som exempelvis, musik, dans och matkultur men även öppnar våra ögon för olika sätt att se på livet i helhet.” Även Anna säger ”att vi blir mer medvetna om de olika kulturernas mat, traditionella vanor och kulturellt sätt” Sara säger att en möjlighet med mångkulturalitet är ”att vi kan lära oss av varandra”

4.2. Svårigheter i arbetet med förskolans fostransuppdrag.

Här kommer resultatet från intervjuerna, kopplat till svårigheterna som informanterna kan se med förskolans fostransuppdrag.

4.2.1. Barninflytande.

Enligt hur vi tolkar informanternas svar så kan vi se att det är en utmaning att få in barninflytande i det dagliga arbetet. Informanterna är eniga om att barninflytande innebär att barnens intressen ska användas i verksamheten. Malin och Karin menar att barnen ska ha en reell påverkan på saker som rör dem själva. Malin beskriver det som att ”Det ska finnas tydliga ramar på förskolan så att barnen vet vad de kan ha inflytande på.” Malin menar också att den pedagogiska miljön har stor inverkan på barninflytandet, utmaningen ligger i att vara en medveten pedagog som tar barninflytande på allvar, och verkligen vara beredd på att vara flexibel och anpassa verksamheten efter den grupp barn man har, Malin beskriver att - ”Miljön bör vara utformad på så vis att barnen själva ska kunna ta sig för saker utan att hela tiden behöva fråga en vuxen” säger Malin. Barnen ska kunna känna att det som de tänker och tycker är viktigt, även om vissa saker i verksamheten faktiskt är bestämda, så ska barnen kunna känna att de kan påverka andra saker. Jennifer ger sin syn på barninflytande och menar -”vi ska lyssna på barnen och ta tillvara deras tankar och idéer, men som pedagog måste man också tillföra saker ibland det är inte bara Halleluja liksom, att man låter barnen få göra som de vill, det är ju inte det de handlar om.” Elin påpekar att det kan vara en svårighet med barninflytande, hon säger ”Det handlar om att fånga upp barnens intressen, vi måste jobba mer på det dock.”

4.2.2. Mångfald.

Utifrån våra intervjuer kan vi tolka det som att förskolans fostransuppdrag bidrar med flera utmaningar för förskollärarna. Två av informanterna pekar på att dagens samhälle är mångkulturellt och menar att det ligger i fostransuppdraget att ta tillvara den utmaningen och anpassa verksamheten efter detta. Josefin understryker detta och menar att ”Det är viktigt att barnen får träna på att kommunicera med varandra och träna sina emotionella färdigheter. Detta för att samhället idag består av så många olika individer.” Elin säger att det ligger i hennes uppdrag som förskollärare att ge barnen verktyg för att de ska - ”Kunna hjälpa andra och förstå att alla är lika värda. Att bli världsmedborgare helt enkelt.”

16

Till skillnad från hur det såg ut förr är Sverige idag ett mångkulturellt samhälle. Värderingar har förändrats över tid och fostransuppdraget har blivit alltmer komplext. Utmaningar som informanterna kunde se med detta var dels att alla barn i dagens samhälle inte har samma grund att stå på. Det finns många värderingar att ta hänsyn till och olika sätt att se på barn/människor. Synen på vad som är viktigt kan krocka för barnet, familjen, förskolan och samhället, Anna förklarar -”Utmaningen är att vi som arbetar i förskolan måste kunna vara flexibla och vara öppna för att det ser olika ut i olika familjer”. Karin ser det som en utmaning att lära barnen att man kan leva, äta, tro, klä sig med mera på många olika sätt och att allt detta är helt okej. Elin menar att utmaningen ligger i att anpassa verksamheten på ett annat sätt en tidigare, ”Vi i verksamheten behöver också lära oss mer om de olika kulturer som råder i dagens samhälle bland annat kan det handla om klädsel, hur man ser på samhället, hur man ser på familjen, barn, att veta vad man får äta och inte äta.” En utmaning i dagens samhälle kan vara språksvårigheter menar flera informanter, Elin understryker detta och menar att -”Vi får samarbeta med tolkservice på ett annat sätt än förut.”

Flera av informanterna menar att det är viktigt att ha förståelse och respekt för andras kulturer och värderingar men inte så att allt i verksamheten ändras på grund av det. ”Vi ska ta till oss av andra kulturer, men som sagt inte glömma vår egen” säger Elin. Anna säger att ”Våra egna svenska traditioner har blivit mindre framträdande och vi behöver tänka flera gånger på olika konsekvenser om och varför vi ska genomföra en viss aktivitet.” Malin menar att ”Olikhet är en tillgång då den berikar vår syn på saker. Men det får inte ske på bekostnad av andra.”

Informanterna anser att hemmet har huvudansvaret för fostran och förskolan ska ses som ett komplement. Informanterna anser att samarbetet mellan hem och förskola är viktigt, då förskolan bidrar med de värderingar som förskolans läroplan föreskriver. Elin menar att det kan vara svårt att få till ett gott samarbete mellan hem och förskola då det finns olika sätt att se på bland annat barnuppfostran. Elin beskriver att -”Skillnaden på förskolans och hemmets fostransuppdrag kan vara kulturellt betingat, olika förutsättningar och erfarenheter har betydelse då man uppfostrar sina barn. Det vi lär ut är ju det som står i våra styrdokument, vi utgår ju från det. Det gör ju inte föräldrarna de utgår ju från sina erfarenheter och vad de anser är bäst för sina barn.”

Informanterna säger att traditionella könsmönster, är något de försöker motverka. Men att det inte är lätt. Några anser att det är svårt att vara medveten om sitt eget bemötande Vivica förklarar -”Det kan vara klurigt, för jag kan tycka att jag inte gör någon skillnad. Men om man skulle undersöka sitt eget beteende skulle man säkert märka det klassiska, att man gör skillnad i alla fall.” Fem av nio informanter påpekar vikten av hur man pratar med barnen, Elin säger -”Man ska inte säga till en pojke att han är cool och till en tjej att hon är söt, men ibland kan det vara svårt att låta bli.” Anna påpekar en svårighet med genusarbetet -”Eftersom vi enbart är kvinnor som arbetar på den här förskolan så präglas barnen åt ett visst håll.”

17

Informanterna anser att den tydligaste svårigheten med fostransuppdraget i dagens mångkulturella samhälle är att det lätt kan uppstå missförstånd på grund av språket eller kulturella krockar. Olika värderingar som hur man ser på barnuppfostran kan också krocka. Att värderingarna hemifrån är för olika de värderingar som vi enligt läroplanen ska förmedla. Anna säger också att ”Det kan bli krångligt när barnen blir ledsna för att de inte får delta eller äta samma mat som de andra barnen äter, barnen förstår ju oftast inte varför.” Karin menar att ”Människors okunskap och fördomar kan också ställa till svårigheter i arbetet.” Elin anser att en svårighet kan vara att olika kulturer kan ha olika värderingar, hon säger att ”svårigheter kan uppstå med olika kulturella värderingar. I vissa kulturer bör pojkar och flickor behandlas olika och det kan vara svårt för föräldrar och barn att bryta dessa mönster. Vi på förskolan kan bara visa på, vi kan aldrig bestämma över hur familjer ska uppfostra sina barn.”

5. Resultatanalys och Diskussion.

Vi kommer här att diskutera genomförandet av hur vår datainsamlingsmetod blev, vad vi gjorde bra och vad hade vi kunnat göra annorlunda. Vi analyserar resultatet av det empiriska materialet och samlar studiens olika röster kring bordet för en diskussion, vad författarna som vi valt att ta med i studien menar och vad våra informanter säger.

5.1 Metoddiskussion

Vi har använt oss av kvalitativmetod, detta för att vi ville ha mer detaljerade svar kring fostransuppdragets utmaningar, möjligheter och svårigheter. Vi ville även få fram hur förskollärare resonerar kring fostransuppdraget. Vi valde semistruktureradeintervjuer som metod för att ha möjligheten att föra ett samtal kring intervjufrågorna med informatörerna. Semistrukturerade intervju var ett val som gynnade denna studie då informanterna hade möjlighet att lämna mer utförliga svar, vi som intervjuade fick också möjlighet att driva informanterna vidare för att få mer utvecklade svar.

En semistrukturerad intervjumetod ger den som intervjuas en möjlighet att kunna utveckla sina svar under intervjuns gång. Det var därför vi valde den typen av intervju för att vi skulle få så djupa och nyanserande svar som möjligt. Vi ville få fram allas olika tankar kring fostransuppdragets komplexitet, och det var genom semistrukturerad intervjumetod som vi kände att det var möjligt. Vi har valt att ställa frågor som är öppna på det sättet för att vi var ute efter vad de intervjuade anser och tänker kring fenomenet. Eftersom vi ställde öppna frågor hoppas vi på att det minskade risken för att intervjun skulle kunna uppfattas som ett förhör.

När vi genomförde intervjuerna satt vi i ett enskilt rum med förskolläraren som vi intervjuade. Vi spelade in samtalet för att sedan transkribera det. Vi hade gett informanterna frågorna i förväg så att de skulle kunna läsa igenom frågorna och tänka lite kring dem. Detta gjorde vi för att vi skulle få så utförliga svar som möjligt.

18

Efter genomförda intervjuer märkte vi att vi behövde komplettera frågorna med två frågor. Detta gjorde vi genom att maila de intervjuade förskollärarna nya frågor, som de sedan svarade på via mail.

Vi märkte efter intervjuerna att våra frågor var aningen fel formulerade, vissa av informanterna missuppfattade frågorna. Till exempel så formulerade vi frågan ”Hur visar det sig i verksamheten” några svarade med att berätta vad de ser att barnen gör i verksamheten. När vi skrev frågorna ville vi egentligen ha svar på hur förskollärarna arbetade med fostransuppdraget i verksamheten och inte vad de ser sker i verksamheten. Vi fick även ett bortfall under tidens gång, en av förskollärarna som vi skulle intervjua valde att avbryta sin medverkan i studien av personliga anledningar, något som vi respekterade.

5.2 Resultatanalys och Resultatdiskussion.

Vi diskuterar möjligheter och svårigheter som förskollärare möter i arbetet med fostransuppdraget, med hjälp av vårt empiriska material samt tidigare forskning.

5.2.1. Möjligheterna.

Vi har delat in resultatanalysen och resultatdiskussionen i två kategorier. Nedan diskuteras och analyseras möjligheterna med förskolans fostransuppdrag.

5.2.1.1. Demokratiskt medborgarfostrande och barninflytande.

Att på ett medvetet sätt arbeta med fostransuppdraget kan skapa möjligheter, genom att ta tillvara barnens tankar och idéer får både verksamheten i stort samt barnen möjlighet att utvecklas visar denna studie. Informanterna nämner att de anser att deras primära uppdrag är att dels skapa trygga individer med stark självkänsla, men även att deras uppdrag är att skapa grunden för ett livslångt lärande. Att ge barnen kunskap om hur man tar reda på kunskap skapar möjligheter att barnen på sikt blir självständiga individer. Hargreaves (1998) menar att det idag inte är alldeles tydligt vad som bör fokuseras på för att skapa framtidens samhällsmedborgare. Därför anser vi i likhet med våra informanter att framtidens samhällsmedborgare behöver ha grundläggande kunskaper om hur man själv tar reda på saker och att det är viktigt att barnen i dagens förskola och skola lär sig att vara källkritiska.

För att barnen i förskolan ska utvecklas till trygga individer, arbetar förskollärarna efter styrdokumentens krav på en demokratisk medborgarfostran. Informanterna Vivica och Karin menar att trygga individer skapas genom delaktighet. Att låta barnen vara delaktiga skapar möjligheter till att barnen kommer att lita på sin egen förmåga och bli trygga i sig själva. Barnen behöver redan i tidig ålder lära sig att ta hänsyn till varandra och få en förståelse för sambandet mellan handling och konsekvens. Vår tolkning av informanternas svar är att en individ som är trygg i sig själv och som är självständig förhoppningsvis kommer klara sig bra hur framtidens samhälle än ser ut.

19

För att lyckas se möjligheterna som finns i arbetet med fostransuppdraget, visar vår studie att det är viktigt att vuxna i förskolan är medvetna om sitt eget bemötande. Vuxnas bemötande kan skapa möjligheter för barnen att tillskriva sig fler erfarenheter, än om de hindras på grund av vissa sociala koder som råder i samhället. Att förskolan använder sig av könsneutrala leksaker, är ett bra sätt för att arbeta mot traditionella könsmönster menar Karin. Detta visar på att könsneutral lek kan vidga barnens perspektiv.

5.2.1.2. Mångfald.

I studiens forskningsöversikt beskriver vi hur det mångkulturella samhället ställer andra krav på individens egenskaper än vad den moderna epoken gjorde. En av möjligheterna med dagens mångkulturella samhälle är enligt informanten Elin att det skapar möjligheter till nytt lärande bland annat inom musik, dans och matkultur, samt att det öppnar våra ögon för olika sätt att se på livet. En vanlig tolkning av begreppet mångkultur är att det handlar om etnicitet. Vi tror att det är den tolkningen som studiens informanter har utgått ifrån då de har svarat på våra frågor. Resonemanget som Linnér och Westerberg (2009) för innebär att de ser begreppet mångkulturalitet ur ett bredare perspektiv. För dem handlar mångkulturalitet också om kvinnligt och manligt, ungdomskulturer och olika sociala grupper.

5.2.2. Svårigheter.

Nedan diskuteras och analyseras svårigheter med i arbetet med förskolans fostrans uppdrag.

5.2.2.1. Barninflytande.

Informanterna tolkar begreppet barninflytande som att barnen har rätt att tycka, tänka och känna. Det är viktigt att barnen får möjlighet att ha inflytande över och kan påverka verksamheten. Informanterna anser att det är bra om barnen får vara med i demokratiska situationer och lära sig hur vårt demokratiska samhälle ska fungera. En av informanterna, Elin, påpekar att det kan vara en utmaning med barninflytande. Hon menar att det kan vara svårt att rent praktiskt låta barnen ha inflytande då det finns mycket rutiner i förskolan som behöver följas. Enligt läroplanen ska barnen ha inflytande över verksamheten, Carlsson och Linnér (2010) samt informanterna i denna studie menar att intentionerna i styrdokumenten inte är alldeles enkla att konkretisera, det finns många hinder på vägen. Informanterna menar att utmaningen dels är att de vuxna ska kunna tolka barnens behov och försöka tillgodose allas behov vilket kan vara svårt då barngrupperna ofta är stora. Det kan också vara svårt att se vad barnen kan ha inflytande över i verksamheten. Informanterna är eniga om att det såklart finns områden som redan är bestämda och det finns områden där barnen ska vara med och bestämma. Det handlar mycket om vilket förhållningssätt de vuxna i förskolan har, att inte bestämma saker över barnens huvud, utan att hela tiden ha en dialog och reflektera med barnen säger en av informanterna. Vår tolkning är att

20

informanterna tänker kring utmaningen med barninflytande, barninflytande är viktigt i verksamheten för att barnen ska få känna att deras tankar och åsikter är viktiga och för att de genom detta får möjlighet att utvecklas till självständiga individer.

5.2.2.2. Mångfald.

En annan utmaning vi kan se utifrån tidigare forskning och vår empiriska undersökning är att dagens samhälle är alltmer mångkulturellt om vi jämför med hur samhället såg ut tidigare. Linnér och Westerberg (2009) menar att främmande kulturer ofta presenteras genom temadagar inom skolverksamheten, där man tar upp kulturens särdrag. En viktig fråga av Linnér och Westerberg (2009) är – Varför skulle vi människor bli mer toleranta, generösa och eniga av att betona särdrag i olika kulturer? Varför inte likheterna betonas på samma sätt som olikheterna inom skolverksamheten? Med tanke på att temadagar ofta handlar om kulturers olikheter så skulle de lika gärna kunna handla om kulturers likheter, med det sagt menar vi inte att olikheter ska förbises utan att det ska läggas lika stor vikt vid både olikheter och likheter. Våra informanter anser att utmaningarna med dagens mångkulturella samhälle är just de olika värderingarna som finns i samhället, vilket även Carlsson och Linnér (2010) anser. Informanten Anna menar att förskollärare måste vara flexibla och medvetna om att värderingarna kan vara olika i olika familjer. Faktum är att det till förskolan kommer barn med olika erfarenheter som de har fått med sig från hemmet (Carlsson och Linnér, 2010). Informanten Malin tycker dock att olikheter kan berika vår syn på saker. Vår tolkning är att olika syner även kan bidra till att det skapas dilemman i arbetet med fostransuppdraget i förskolan. Det vi kan se utifrån resultatet av det empiriska materialet är att några av informanterna är ganska motsägelsefulla i sina svar angående mångkulturalitet, de nämner att kulturella skillnader ska tas tillvara men de verkar inte som att de fullt ut vill se andra kulturer som likvärdiga i det svenska samhället, bland annat säger Elin att vi inte får glömma bort vår egen kultur, Malin nämner att olikhet berikar vår syn på saker men att det inte får ske på andras bekostnad, med andras bekostnad tolkar vi det som att hon menar andras kulturer. Anna tycker att våra svenska traditioner blivit mindre framträdande på bekostnad av andra kulturer som nu finns i vårt samhälle. Enligt Björlin (2006) ska alla inkluderas inom förskolan och inte enbart tolereras för sina olikheter. De som arbetar i förskolan bör ha ett förhållningssätt som bygger på övertygelsen om att både det som förenar människor och det som skiljer dem åt måste ges fullt erkännande (Björlin, 2006).

Fostransuppdraget gällande jämlikhet och motverkandet av traditionella könsmönster har enligt Skolinspektionen (SOU:2012:9) inte haft högsta prioritet i svenska skolor. Skolinspektionens undersökning visar att lärare inte prioriterar att problematisera rådande genusmönster för att målmedvetet sträva efter att ge flickor och pojkar likvärdigt utrymme i undervisningen. Våra informanter är eniga om att barnen ska uppmärksammas som personer och inte utifrån kön. Utifrån vårt

21

empiriska material tolkar vi det som att arbetet för jämlikhet och mot traditionella könsmönster är en utmaning eftersom tre av nio informanter känner att de behöver arbeta mer med att synliggöra sina egna beteenden när de kommer till hur de själva bemöter barnen. Utmaningen ligger i att man som lärare inte kan se sitt eget beteende i alla situationer därför tolkar vi det som att det kan vara en utmaning att arbeta för att motverka exempelvis traditionella könsmönster.

Det föränderliga samhälle vi lever i påverkar också förskolan och skolan. Det är idag inte alldeles tydligt vad som bör fokuseras på för att skapa framtidens samhällsmedborgare (Hargreaves, 1998). I fostransuppdraget ingår att fostra elever till demokratiska medborgare men en avgörande kritisk fråga till skolan och läroplanerna är vilka samhällsmedborgare eleverna ska fostras till.

De flesta informanterna anser att det ibland är skillnad på förskolans värderingar och hemmets värderingar. Informanterna anser att hemmet har huvudansvaret för fostran och att förskolan ska ses som ett komplement. Genom intervjuerna har vi sett att det kan vara en svårighet att få föräldrarna att samarbeta om de har andra värderingar än de värderingar som ett mångkulturellt samhälle innebär. Fostran i de tidigaste formerna av skolverksamhet utgick från religiös fostran. Samhället skulle behållas som det såg ut menar Orlenius (2001). Detta innebar att både hemmet och förskolan hade samma värderingar eftersom det endast var en religion som rådde i Sverige på den tiden.

5.3 Slutsatser.

Syftet med studien har varit att undersöka hur förskollärare resonerar kring fostransuppdraget och vilka möjligheter och svårigheter de möter i arbetet med fostransuppdraget.

Slutsatser som vi har kunnat dra utifrån vår undersökning är:

 Enligt våra informanter ger dagens styrdokument möjligheter till mer lärande och vidgade perspektiv exempelvis genom barninflytande och demokratisk medborgarfostran.

 Mångfald bidrar med både möjligheter och svårigheter.

 Förskollärare behöver ha ett flexibelt förhållningssätt för att kunna möta alla olikheter som finns på en förskola.

Intentionerna i läroplanens (lpfö98/10) värdegrund är att bidra till att förskolan skapar trygga och självtänkande individer, vilket skapar möjligheter för förskollärare och barn att genom delaktighet lära mer av varandra. Det ska inte enbart vara en envägskommunikation förskollärare till barn utan det barnen tänker, tycker och visar intresse för är också viktigt för deras utveckling, då barnen bidrar med sina tankar och idéer så skapas möjligheten att lära av varandra. Denna studie visar dock på att

22

barninflytande kan vara svårt att genomföra i praktiken. Det är en svårighet att förverkliga barninflytandet på den nivå förskollärarna skulle vilja på grund av att verksamheten är inrutad i rutiner som ska följas. Det kan också vara svårt att se till allas behov då barngrupperna är stora. Våra informanters svar i intervjuerna visar dock på att de vill jobba mer med barninflytande men tycker att det är svårt att veta vad i verksamheten barnen kan få ha inflytande över. Då barnen har inflytande skapas möjligheter till att öva på att tänka själva och vara självständiga individer.

Eftersom det i dagens svenska samhälle finns många olika kulturer skiljer sig också värderingar åt. En svårighet är att värderingar kan se olika ut i olika familjer, och att dessa värderingar kanske inte stämmer med de värderingar som står i styrdokumenten. Det kan vara skillnader i värderingar vad gäller barnsyn och synen på könsmönster menar våra informanter samt den tidigare forskning som vi presenterat i studien. Möjligheterna med mångkulturalitet är att vi lär oss av varandra och vi får vidgade perspektiv på livet. En viktig del i fostransuppdraget är att visa på olikas lika värde. Genom att se allas olikheter skapas enligt vår tolkning av informanternas svar möjligheter att lära av varandra och om varandra.

Eftersom vi lever i ett föränderligt samhälle är det bra att ha ett flexibelt förhållningssätt, för att inte låsa sig i gamla rutiner och se till den barngrupp man har. På en förskola finns många olika individer med olika värderingar, som förskollärare måste man kunna möta och acceptera utan att avvika ifrån våra styrdokument.

Vi har under arbetets gång insett att det finns både möjligheter och svårigheter med alla delar i förskolans fostransuppdrag, vi har valt att benämna några teman där möjligheter och svårigheter är framstående. Dock har vi insett att det är svårt att dra gränsen mellan svårigheter och möjligheter då man kan se saker ur olika perspektiv.

5.4 Nya forskningsfrågor

Hur kan svårigheter med värdegrundsarbetet minskas?

Hur kan man som lärare på bästa sätt ta tillvara på möjligheterna i ett mångkulturellt samhälle?

5.5 Pedagogisk relevans

Värdegrundsarbetet i skolan är viktigt, eftersom det kan påverka vilka individer vi kommer att ha i vårt framtida samhälle. Vi anser att det är viktigt med forskning kring förskolans fostransuppdrag eftersom att värderingar är föränderliga. Skolan och samhället påverkar varandra men vi vet inte om det är samhället som påverkar skolan eller tvärtom, det är jämförbart med hönan och ägget, vad kom först? Därför är det viktigt att det hela tiden finns aktuell forskning om problematiken runt förskolans fostransuppdrag, då förskolans fostransuppdrag kan påverka vilka individer vi kommer att få i samhället och därmed hur samhället kommer att se ut.

23

Idag måste vi skapa flexibla individer för framtidens samhälle, då vi omöjligt kan sia om hur det kommer se ut.

24 Referenser

Björlin, O. (2006). Att göra skillnad- undervisning om tros- och värdedissonanser. I Säfström, C-A. Den mångtydiga skolan, utbildning i det postmoderna samhället. Lund: Studentlitteratur.

Bjørndal, C.R.P. (2005). Det värderande ögat. Observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. Stockholm: Liber.

Bunar, N. (2012). Utbildning och mångkulturalitet – i det globala samhället. I Lundgren, U. Säljö, R & Liberg, C (red.). Lärande skola för bildning, grundbok för lärare. (s. 403-416). Stockholm: Natur & kultur.

Carlsson, L & Linnér, S (2010) med värden från alla håll. Pedagogiska magasinet nr .1 februari 2010.

Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken. Lund: studentlitteratur.

Fjellström, R. (2001). Behövs värden och ideal för fostran? I Agell, A. (red.). Fostrar skolan goda medborgare? Ett mångvetenskapligt perspektiv på eleven, skolan och samhället. Uppsala: IUSTUS FÖRLAG AB.

Hargreaves, A. (1998). Läraren i den postmoderna samhället. Lund: Studentlitteratur.

Lahdenperä, P. (2001). Värdegrunden som exkluderande eller inkluderande diskurs. I: Linde, G. Värdegrund och svensk etnicitet. Lund: Studentlitteratur.

Lantz, A. (1993). intervju metodik. Lund: studentlitteratur

Lindblad, S & Lundahl, L. (2001). Från medborgare till systemoperatör. I Agell, A. (red.). Fostrar skolan goda medborgare? Ett mångvetenskapligt perspektiv på eleven, skolan och samhället. Uppsala: IUSTUS FÖRLAG AB.

Linnér, B & Westerberg, B. (2009). Att undervisa är att välja. Lund: studentlitteratur.

Orlenius, K. (2001). Värdegrunden - finns den?. Stockholm: Liber.

Patel, R. & Davidsson, B (2003). Forskningsmetodikens grunder, att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Sahlström, F. (2001). Klassrumsinteraktion som begränsning och resurs för konstruktionen av den goda medborgaren. I Agell, A. (red.). Fostrar skolan goda medborgare? Ett mångvetenskapligt perspektiv på eleven, skolan och samhället. Uppsala: IUSTUS FÖRLAG AB.

25

Stukat, S. (2009) att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Utbildningsdepartementet (2010). Läroplan för förskolan, Lpfö98/10. Stockholm: Skolverket.

Vetenskapsrådet(2004). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. www.skolverket.se hämtad 2013- 03.