Patienter och närståendes erfarenheter av ambulanssjukvård vid tidskritiskt tillstånd

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDES ERFARENHETER AV

AMBULANSSJUKVÅRD VID TIDSKRITISKT TILLSTÅND

Patients and relatives experiences of ambulance care in a time-critical

illness

Specialistsjuksköterskeprogrammet inriktning ambulanssjukvård, 60 högskolepoäng Självständigt arbete, 15 högskolepoäng

Avancerad nivå

Examensdatum: 2021-04-04 Kurs: Ht19

Författare: Handledare:

Linn Brand Sara Heldring

Jennie Pettersson

Examinator: Veronica Lindström

SAMMANFATTNING

Under flera årtionden har ambulanssjukvården utvecklats från att bara vara en transport till en avancerad sjukvårdsorganisation med legitimerad personal. Det initiala omhändertagandet av patienter är väl utarbetat, men hur ser patienter och närstående på omhändertagandet. De behöver känna att de blir omhändertagna på ett värdigt sätt för att vården ska bli optimal. Syftet var att belysa patienters och närståendes erfarenheter av ambulanssjukvård vid tidskritiska tillstånd.

Metoden utgörs av en litteraturstudie där 14 vetenskapliga artiklar har inkluderats och

analyserats. Dessa artiklar identifierades i databaserna Pubmed och Cinahl, samt genom andra artiklars referenslistor. Artiklarna är granskade med en granskningsmall utformad av

Sophiahemmets Högskola.

Resultatet formulerades till fyra huvudkategorier som var, kommunikation och delaktighet, minskad stress och oro, trygghet och bemötande och missnöje. Resultatet visar mestadels på positiva erfarenheter och upplevelser från patienter och närstående. Orsaker till att patienter och närstående upplevde det positivt kunde vara att de upplevde en trygghet och minskad stress när ambulanspersonalen var på plats eller att patienter och närstående erhöll ett bra bemötande. De kände att de fick vara delaktiga och att ambulanspersonalen var ett bra stöd vid tidskritiska tillstånd. Vidare framkom att brister i kommunikationen och dåligt bemötande ledde till ett ökat missnöje hos både patienter och närstående och avsaknad av information var ett återkommande problem.

Slutsatsen är att ytterligare forskning behövs i detta område då kunskapen om patienter och närståendes erfarenheter och upplevelser kan bidra till ambulanspersonalen bemötande av dessa och ge en individuell evidensbaserad omvårdnad i den kliniska verksamheten. Nyckelord: Ambulans, Närstående, Patient, Erfarenheter, Tidskritisk sjukdom.

ABSTRACT

For several decades, the Swedish ambulance service has evolved from being a pure transport organization to becoming an advanced healthcare provider with licensed staff. The initial care of patients is well developed. But how do patients and relatives experience the care? They need to feel that they are being cared for in a dignified manner.

The purpose of this essay was to shed light on patients 'and relatives' experiences off ambulance care in time-critical conditions.

The used method consists of a literature study where 14 scientific articles have been included, reviewed and analyzed. These articles were retrieved from the Pubmed and Cinahl databases, as well as through articles' reference lists. The articles were reviewed with a review template based on Sophiahemmet University standards.

The results developed into four main categories: communication and participation, reduced stress and anxiety, security and treatment and dissatisfaction. The results show mostly positive experiences from patients and relatives. The reasons for this could be that patients and relatives experienced security and reduced stress when the ambulance staff was on site or that patients and relatives felt like they were acknowledged seen and heard. Patients and relatives felt that they could participate in the care and that the ambulance staff was good support in time-critical conditions. Furthermore, it emerged that lack in communication between ambulance staff, relatives or patients and bad treatment led to increased dissatisfaction among both patients and relatives. Lack of information was a recurring problem.

The conclusion is that further research is needed in this area as the knowledge of patients 'and relatives' experience and experiences can contribute to the ambulance staff's response to and thus help them provide individual evidence-based nursing in the clinical environment. Keywords: Ambulance, family, patient, experience, critical illness.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING 1

BAKGRUND 1

Ambulanssjukvård 1

Patienter och närstående 1

Tidskritiskt tillstånd 1

Den sköra geriatriska patienten 2

Trauma 2 Hjärtinfarkt 3 Hjärtstopp 3 Stroke 3 Omhändertagande 3 Teoretisk referensram 4 Livsvärld 4 Problemformulering 5 SYFTE 5 METOD 5

Ansats och Design 5

Urval 5

Datainsamling 6

Kvalitetsgranskning och dataanalys 10

Forskningsetiska överväganden 10

RESULTAT 100

Kommunikation och delaktighet 10

Minskad stress och oro 11

Trygghet och bemötande 11

Missnöje 12 DISKUSSION 103 Resultatdiskussion 13 Metoddiskussion 135 Slutsats 155 Klinisk tillämpbarhet 166 REFERENSER 17 Bilaga A- Bedömningsunderlag Bilaga B- Artikelmatris

1 INLEDNING

Sophie kommer in i köket och finner sin mor liggandes på golvet. Hon andas inte men känns fortfarande varm. Sophie påbörjar hjärt- och lungräddning och larmar 112. Väntan känns oändlig. Efter sju minuter kommer ambulansen, personalen stormar in och tar över. Sophies tankar är spridda. Hade hon gjort rätt? Finns det något hon kan göra för att förbättra hennes mors chans till överlevnad? Ambulanspersonalen talar lugnande till henne och frågar om tidigare sjukdomar och tar en snabb anamnes.

BAKGRUND Ambulanssjukvård

Ambulanssjukvården i Sverige har sedan flera årtionden växt från att enbart vara en

transportresurs utan medicinska tillgångar till att idag kunna utföra kvalificerad akutsjukvård. Kravet på personalen i ambulansen har också ökat under tid, till att nu utföra mer avancerade insatser innan transport av patient till sjukhus (Bremer, 2016). Det medför ett större ansvar för ambulanssjuksköterskan vad gäller bedömningar, beslut och åtgärder (Lennquist, 2017). En ambulanssjuksköterska skall kunna identifiera symtom utifrån skademekanism och patientens berättelse. Det formella kravet inom ambulanssjukvård är att minst en av personalen i

ambulansen skall ha behörighet att administrera läkemedel. Socialstyrelsen har beslutat att legitimerade sjuksköterskor har den behörigheten, vilket innebär att minst en sjuksköterska skall finnas i varje ambulans (SOSFS 2000:1). Vidare är det varje region som bestämmer kompetenskraven gällande vårdpersonal inom ambulanssjukvård.

Patienten och närstående

Enligt Dahlberg och Segesten, (2010) är patient är ett uttryck för den lidande och ordet

används för att beskriva människor som är i behov av vård inom alla inrättningar. För att få en patient att känna delaktighet i sin vård och uppleva ett sammanhang är det av stor vikt att involvera patienten i vårdprocessen. Om det uppnås innebär det att sårbarheten hos patienten minskar och hon känner ett ökat välbefinnande som i sin tur leder till bättre hälsa (Dahlberg & Segesten, 2010). Socialstyrelsen (2004) definierar en närstående som en person inom familjen eller en nära släkting men det kan också vara en person som patienten har en nära relation till. Marra et al. (2017) och Hallgrimsdotter (2000) beskriver att det som anhörig kan uppleva som plågsamt är när patienten drabbas av en allvarlig sjukdom. Kritiska tillstånd påverkar inte bara patienten utan också deras närstående. Det kan beröra den närstående på flera skilda sätt. De närstående ses som det naturliga stödet till den sjuke och när en människa drabbas av sjukdom eller en skada så innebär det också påfrestningar på de närstående. De flesta närstående vill finnas till hands för den sjuke, och kunna vara tillsammans med patienten i svåra situationer. Därför är det betydelsefullt att även säkerställa behoven hos de närstående (Marra et al., 2017, Hallgrimsdotter, 2000).

Tidskritiskt tillstånd

Enligt Svenska Medical Subjects Heading [MeSH] (2020) är den svenska definitionen av Critical Illnes, en livshotande sjukdom. Med det menas ett sjukdomstillstånd där det föreligger en risk för nära förestående död. Vidare enligt Svensk MeSH (2020) definieras Critical Care, som vård vid livshotande sjukdom. Det vill säga att vården av patienten utförs i ett kritiskt tillstånd vid en akut händelse eller i en krissituation.

2

Vid ett tidskritiskt tillstånd så har patienten behov av en snabb och eventuell specialiserad vård. Inom ambulanssjukvården finns det tre olika prioriteringsgrader för att fastställa hur brådskande det är med omhändertagande, prioritet ett till tre, där prioritet ett är när patienten har livshotande symtom (Socialstyrelsen, 2015). Inom ambulanssjukvården i Sverige används ett triageringsverktyget Rapid Emergency Triage and Treatment System [RETTS].

Triageringsverktyget RETTS är ett redskap för att bedöma patienten, måendet, vilken allvarlighetsgrad skadan eller sjukdomen har, och hur snabbt patienten måste få behandling. Enligt RETTS representerar färgen röd den högsta prioriteringen, den mest tidskritiska patienten. Sedan kommer färgerna i orange, gul och grön i fallande ordning (Schlagerlind et al., 2013). Mediantiden för en ambulans på en skadeplats ligger på 20 minuter, något som har ökat under senare år. Eventuella orsaker till den ökande tiden kan vara säkrande av

skadeplats, svårigheter att förflytta patient därifrån eller att mer avancerade medicinska insatser genomförs på plats (Svenska traumaregistret, 2020). Tidskritiska sjukdomar påverkar patienter, närstående och personal på flera sätt. Om patienten överlever eller inte kan vara ett resultat av den genomförda vården i kritiska situationer (Gajic et al., 2018).

Följande tidskritiska tillstånd har valts ut i detta arbete med motivering att det är vanligt förekommande situationer inom ambulanssjukvården.

Den sköra geriatriska patienten

Åldrandet är en långsam process, och ett naturligt förlopp där åldersförändringar som

påverkar den geriatriska patienten kan var väldigt individuella. Exempel på åldersförändringar kan vara kognitiv svikt, förslitningar i muskler och leder, nedsatt hörsel och syn samt att funktionen på organen minskar. Dessa åldersförändringar kan även påverkas av sjukdom och yttre miljö (Rundgren & Dehlin, 2016). Den sköra geriatriska patienten är en person som är svag och trött, kroppen blir svagare och personen kan ej klara av de vardagliga uppgifterna längre som exempelvis personlig hygien. När patienten blir svagare så blir den också mer inaktiv. Den sköra geriatriska patienten kan även lida av smärta som också begränsar dess rörlighet. Den geriatriska patienten kan också förlora aptiten, eller inte klara av att laga mat längre. Det kan leda till ofrivillig viktförlust och att patienten drabbas av näringsbrist. När den redan sköra och äldre patienten drabbas av en sjukdom eller trauma så kan det leda till

ödesdigra konsekvenser och att den hamnar i ett tidskritiskt tillstånd (Vicente et al., 2012). Vid omhändertagandet av äldre patienter så krävs ett särskilt omhändertagande då de är skörare och löper större risk för ökad sjuklighet och dödlighet efter ett trauma. För att kunna identifiera skador och symtom hos dessa äldre patienter så krävs särskild utbildning hos personalen (Santos et al., 2015).

Trauma

Trauma är den allra vanligaste orsaken till att människor dör världen över. Trafikolyckor och fallolyckor är det mest frekventa orsaken till trauma. Därefter kommer våldshandlingar, självdestruktivitet och andra skador (Jansson & Lundberg, 2016). Enligt Svenska

traumaregistret (2020) registrerades det år 2019 drygt 9000 traumapatienter. Det är främst personer i åldern 18 till 64 år som råkar ut för trauma och det är fler män (66 %) än kvinnor (34 %) som drabbas.

Det finns även olika typer av våld som orsakar trauma, trubbigt våld, exempelvis slag och fallskador samt penetrerande våld exempelvis stick-och skärskador (Lennquist, 2017). Trubbigt våld är den vanligaste skadeorsaken i Sverige (Svenska traumaregistret, 2020).

3

Trauma kan drabba ett eller flera organ, det kan även innefatta flera av kroppens delar som exempelvis thorax, buk, huvud och extremiteter (Lennquist, 2017).

Hjärtinfarkt

När en patient drabbas av en hjärtinfarkt så har en ocklusion bildats i ett av hjärtats kranskärl och omfattningen av skadan beror på var i hjärtat ocklusionen sitter. En infarkt med ST-höjning på EKG är allvarligare än en hjärtinfarkt utan ST-ST-höjning i det akuta förloppet. Cirka 30 procent av patienter som drabbas av hjärtinfarkter har ST-höjningsinfarkter (Hjärt- och lungfonden, 2020). Symtomet bröstsmärta är en av de vanligaste uppdragen inom

ambulanssjukvården och de vårdsökande ska alltid bedömas ha en hjärtinfarkt tills motsatsen är bevisad. Symtomen på hjärtinfarkt kan skilja sig väldigt mellan olika personer. Symtom kan vara en vag smärta mitt i bröstet, den kan stråla ut till armar, hals och rygg. Diagnostiska kriterier för hjärtinfarkt är förutom kliniska symtom och tecken, är EKG-förändringar och förhöjda hjärtskademarkörer i blodet (Herlitz et al., 2016).

Hjärtstopp

Hjärtstopp kan bli en följd av hjärtinfarkt men även av traumatiska skador. En skada på hjärtat som orsakas av trauma är oftast av trubbigt våld och dödligheten är hög (Leite et al., 2017). Hjärtstopp är oftast oväntat hos en fullt frisk människa. När en person drabbas av ett

hjärtstopp så slutar hjärtat att fungera som det ska och blodcirkulationen upphör till alla organ i kroppen som då drabbas av syrebrist. Det leder i sin tur till medvetslöshet. Redan efter några minuter så kan hjärnan ta skada av syrebristen. De vanligaste orsakerna till hjärtstopp är hjärtinfarkt, arytmi eller hjärtsvikt. Tidsfaktorn är en av de viktigaste aspekterna under ett hjärtstillestånd och bröstkompressioner, ventilation, tidig defibrillering är en omedelbar åtgärd för en lyckad återupplivning (Andersen et al., 2019).

Stroke

Stroke är en av de vanligaste sjukdomarna i Sverige. Årligen drabbas cirka 25 000

personer. En stroke som drabbar en människa kan ge olika grader av funktionshinder. Stroke är också den tredje vanligaste dödsorsaken (Bolander & Svensson, 2016). Vid en stroke så uppstår en syrebrist i hjärnan till följd av en blodpropp bildas och orsakar en infarkt eller att ett blodkärl brister och skapar en blödning, vid de här tillstånden är ett snabbt

omhändertagande avgörande för att minska riskerna för kvarvarande hjärnskador och funktionshinder. Det finns flera olika orsaker till att en person drabbas av en stroke, bland annat högt blodtryck, diabetes och rökning men det kan också vara ärftligt. Vanliga

funktionshinder efter en stroke i efterförloppet kan vara halvsidespares, afasi eller depression (Yew & Cheng, 2015).

Omhändertagande

I det initiala omhändertagandet i alla vårdmöten i ambulanssjukvården ska en primär bedömning göras enligt ABCDE-konceptet, därefter genomförs en re-evaluering och en bedömning av om patienten skall vårdas på plats eller om hon skall transporteras snabbt (load and go) till sjukhus. ABCDE-konceptet står för bedömning av Airway, Breathing, Circulation, Disability och Exposure, det är en metod för att systematiskt genomföra en bedömning av kritiskt sjuka eller skadade patienter (Thim et al., 2012). ABCDE-konceptet syftar till att upptäcka eventuella sviktande vitala funktioner och åtgärda dem direkt, för att sedan gå vidare till nästan bokstav. Innan en sviktande vital funktion hos den drabbade/skadade är åtgärdad

4

skall personalen inte gå vidare till nästa bokstav enligt konceptet (Stenlund, 2020). Den första kontrollen görs av luftvägarna (airway), hos den drabbade/skadade, här kontrolleras det om luftvägarna är fria, inspektion av munhåla och svalg görs. När luftvägarna är kontrollerade och säkrade fortsätter den systematiska genomgången till andningen (breathing). När andningen är kontrollerad och eventuella andningsproblem åtgärdade kontrolleras cirkulationen (cirkulation). Kontroll av medvetandegrad (disability) är nästa steg enligt ABCDE-modellen, där kontrollen görs med standardiserade skalor. Sista steget är exponering (exposure) där en undersökning görs av kroppen för att hitta eventuella skador, ödem eller utslag hos den drabbade/skadade (Andersson-Hagiwara & Wireklint-Sundström, 2016; Stenlund, 2020). Pre Hospital Trauma Life Support [PHTLS] syftar till att minska dödlighet och allvarlig sjuklighet hos patienter som varit med om ett trauma. Konceptet innebär att prehospitalt ge den vård som behövs vid trauman, varken mer eller mindre, prioritera

omhändertagandet och åtgärda det som medför störst risk för mortalitet (National Association of Emergency Medical Technicians [NAEMT], 2017). Om patienten är kritisk skadad skall denne lastas och transporteras till sjukhus inom tio minuter. Behandling av patienten ska då ske under färd (Vårdgivarguiden, 2020). Advanced Medical Life Support [AMLS] är ett koncept som används vid akut medicinsk bedömning och behandling. Det är en strukturerad arbetsmodell för bedömningar av patienter med medicinska tillstånd. AMLS används för att trygga patientsäkerheten, förbättrar kunskapen, de kliniska färdigheterna, prioriteringar och tillvägagångssättet för ambulanspersonalen gällande omhändertagandet. Informationen kring patienten och situationen insamlas via ett frågeformulär med förbestämda frågor. Det skall också ställas differentialdiagnoser för att personalen skall vara öppen för olika orsaker till sjukdom (NAEMT, 2017).

Teoretisk referensram

Livsvärld

Den vårdvetenskapliga teorin livsvärld valdes i denna uppsats för att belysa och lyfta fram individen som drabbats av livshotande ohälsa. Enligt Dahlberg och Segesten (2010) kan inte individen skiljas från sin livsvärld. Med det menas att individen upplever livet genom sin livsvärld och det upplevs olika för olika individer. Den här vårdvetenskapliga teori

kännetecknas av tid och rum då den omfattar det förflutna, nuet samt framtiden. Med hjälp av livsvärldsperspektivet får vårdpersonalen stöd i att ha en helhetssyn som leder till att ökad förståelse för individens upplevelse. I livsvärldsteorin är kroppen det centrala, livet innebär känslor, upplevelser och minnen, vilket skapar mening och på så vis kan vårdpersonalen få förståelse för individens subjektiva upplevelse av kropp och själ.

Livsvärld beskriver en plats som vi alla upplever. Med syn på livsvärldsteorin hjälps vi att förstå varandra, inte enbart individen som är i behov av vård utan även individen som ger vård. Detta uppstår när uppmärksamheten läggs på patienten och vårdarens livsvärld och leder då till en ökad förståelse för hur det är att exempelvis leva med en svår sjukdom eller i

vårdarens blickfång hur denne upplever vårdandet (Dahlberg, 2014).

Livsvärld finns i vår vardag, sådant vi tar för givet och upplevelser problematiseras inte (Dahlberg et al., 2003). Vidare menar Dahlberg (2014) att livsvärlden alltid är förankrad inom oss och att den kan förstås på flera olika sätt. Med det menas att livsvärld innebär den yta vi har och skapar runt om oss. Denna teori hjälper individen att förtydliga olika förhållningssätt och sammanhang och på så vis kan det generera till unik kännedom om välbefinnande och vårdande. Enligt Dahlberg och Segesten (2010) utgår vårdandet från patientens perspektiv och vårdandet påverkar patientens livsvärld. Utifrån detta synsätt kan vårdaren lättare förstå patientens upplevelse av ohälsa, sjukdom, lidande och hur detta i sin tur påverkar patientens

5

livsvärld. Wireklint-Sundström & Dahlberg (2010) menar att patienterna delar sina upplevelser med vårdarna.

Problemformulering

Ambulanssjukvården i Sverige har gått från en transportorganisation till att idag kunna utföra kvalificerad akutsjukvård. Stort ansvar ligger på den ansvariga sjuksköterskan när det gäller behandling och vårdande. Vid tidskritiska tillstånd behöver dessutom vården ges inom kort tid och att komma till sjukhus snabbt är en viktig faktor ambulanspersonalen måste beakta. Mycket av vårdtiden inom ambulanssjukvården behöver därför läggas på att identifiera tidskritiska tillstånd och sedan börja behandling, re-evaluera och åtgärda problem. När ambulanspersonalen tar hand om en kritisk sjuk patient är det lätt att fokus ligger på den fysiska skadan eller åkomman, vitalparametrar och olika bedömningsskalor. Det finns tidigare forskning kring hur vårdpersonalen upplever dessa situationer men mindre kring hur patienter och närstående upplever situationen. För att kunna ge en optimal vård krävs det att

ambulanspersonalen har förståelse för patienten och dess närståendes livsvärld. SYFTE

Att belysa patienters och närståendes erfarenheter av ambulanssjukvård vid tidskritiskt tillstånd.

METOD

Ansats och design

I enlighet med Sophiahemmets högskolas riktlinjer för självständigt arbete på magisternivå gjordes en litteraturöversikt. Genom att använda tillgänglig forskning och beskriva den i en litteraturöversikt, uppstår det en ny möjlighet till lärdom (Polit & Beck, 2017). Att göra en litteraturöversikt som forskningsmetod är ett bra sätt att belysa tidigare forskning kring aktuellt ämne, där kunskap inhämtas och sammanställs med stöd av både kvalitativ och kvantitativ forskning (Forsberg & Wengström, 2016).

Urval

För att avgränsa forskningsområdet gjordes begränsningar med hjälp av inklusions- och exklusionskriterier. Enligt Polit & Beck (2017) används begränsningar för att verifiera studiens reproducerbarhet, vilket innebär att andra forskare kan göra samma begränsningar och få liknande resultat. Artiklar som inkluderades var vetenskapliga artiklar med kvalitativ eller kvantitativ ansats där resultatet beskrev patienter eller närståendes erfarenhet av

ambulanssjukvård vid tidskritiskt tillstånd. Artiklarna skulle vara publicerade mellan år 2005 och 2021 och godkända av en etisk kommitté. Enligt Forsberg & Wengström (2016) är det viktigt att använda studier som är godkända av en etisk kommitté eller där noga etiska överväganden gjorts. Övriga begränsningar var att artiklarna var skrivna på engelska eller svenska, vara peer-reviewed, finnas tillgängliga i fulltext samt begränsade till de senaste femton årens forskning för att studien skulle innefatta den mest aktuella forskningen (Polit & Beck, 2017). Studier som inte svarade på syftet, översiktsartiklar eller andra litteraturstudier exkluderades.

6 Datainsamling

Till att börja med gjordes en bred och ostrukturerad sökning utan inklusions- och

exklusionskriterier över området för att få en uppfattning om tillgången av studier som kunde besvara syftet. Därefter började den strukturerade sökningen där författarna samlade in forskningsmaterial till denna litteraturöversikt systematiskt (Bethany-Salticov & McSherry, 2016). Sökningarna utfördes under december 2020 och januari 2021 i de två olika databaserna PubMed och Cinahl. PubMed och Cinahl är databaser där stora delar av studierna är

framtagna inom medicin, hälsa och omvårdnadsforskning (Polit & Beck, 2017). Eftersom dessa databaser mest inriktar sig på medicin och omvårdnad är de ämnesspecifika sökmotorer enligt Forsberg & Wengström (2016). Utifrån syftet formulerades relevanta sökord. För att få en bredare sökning och relevant fakta användes olika ämnesord och synonymer till dessa. Ämnesorden inhämtades från svenska MeSH (Medical Subject Headings) och Cinahl Subjekt Headings (SBU, 2014). För att utöka sökningen kombinerades ämnesorden med

fritextord. Därefter inleddes blocksökningar (Tabell 1), utifrån PEO-modellen som står för population, exposure och outcome. PEO-modellen som visas nedan användes för att identifiera delkomponenter och därigenom få en framgångsrik artikelsökning (Bettany-Saltikov & McSherry, 2016; Polit & Beck, 2017).

PEO-modellen

PEO Identifierad term utifrån syfte

MeSH-Term

Synonymer

Population Patienter/Närstående Patient, family

Client, relatives, family member,

Exposure Tidskritiskt tillstånd Critical care Stroke, myocardial infarction, cardiac arrest, trauma Outcome Ambulanssjukvård Ambulance Emergency medical service

För att kombinera sökorden användes de booelska operatorerna AND och OR. Genom att kombinera dessa operater uppnås ett framgångsrikt sökresultat (SBU, 2014). Termerna gör det möjligt att både bredda och begränsa sökningarna. Begränsningen i form av AND och

utökningen med hjälp av OR (Polit & Beck, 2017). NOT är en annan boolesk term, den valdes att inte användas då det begränsade sökningarna för mycket. Trunkering (*) användes för att få med ordets alla ändelser och som inte indexerats (Polit & Beck, 2017. Bettany-Saltikov & McSherry, 2016). Delkomponenterna söktes var för sig i olika block, därefter kombinerades blocken med hjälp av den booleska termen “AND” (Bettany-Saltikov & McSherry, 2016). Sökningarna sparades i bägge databaser för att bägge författare skulle få tillgång till artiklarna. Därefter gjordes begränsningar som beskrivs under urval. Då sökningarna i databaserna PubMed och Cinahl inte blev tillräckligt specifik gjordes även fritext sökningar i bägge databaser för att finna aktuell forskning inom ämnet. Vid denna sökning kombinerades MeSH-termerna med fritextord och synonymer till dessa. I Cinahl användes Cinahl Headings kombinerat med fritextord och synonymer. För att ytterligare öka sökresultatet och finna artiklar som svarade på syftet genomfördes manuella sökningar. Forsberg & Wengström (2015) rekommenderar att söka i referenslistor för att ytterligare finna aktuella artiklar. Enligt Bettany-Saltikov & McSherry (2016) kan manuell sökning vara ett bra alternativ för att komplettera sökträffar. Enligt Polit & Beck (2017) ökar studiens

7

reproducerbarhet om tillvägagångssättet redovisas på ett tydligt sätt. Författarna valde att först dela upp sökningen och sökte i varsin databas och därefter lästes titlar och abstrakt var för sig. Artiklar vars abstrakt svarade på syftet valdes sedan ut för vidare granskning i fulltext.

Artiklar vars abstrakt inte svarade på syftet valdes att exkluderas. Artiklar som valdes ut lästes först separat och sedan tillsammans. När båda författarna läst samtliga artiklar inkluderades totalt 14 vetenskapliga artiklar.

Tabell 1. Presentation av databassökning Databas Datum Sökord Avgräns ningar Antal träffar Antal lästa abstrakt Antal lästa artiklar Antal inkludera de artiklar PubMed 201216 Block 1 ((family[MeSH Terms]) OR ("family member*")) OR (realtives) Free full text, English, Swedish 915,36 6 PubMed 201216 Block 1 ("patient*"[MeS H Terms]) OR ("client*") Free full text, English, Swedish 465,48 8 PubMed 201216 Block 2 ((("ambulance*"[ MeSH Terms]) OR ("air ambulance*"[Me SH Terms])) OR ("emergency medical service*"[MeSH Terms])) OR ("emergency medical technician*"[MeS H Terms]) Free full text, English, Swedish 29,795 PubMed 201216 Block 3 ((((stroke) OR ("myocardial infarction*")) OR ("cardiac arrest")) OR ("critical care"[MeSH Terms])) OR ("multiple Free full text, English, Swedish 187,60 3

8 trauma*"[MeSH Terms]) PubMed 201216 Block 4 (experiences) OR (perception) Free full text, English, Swedish, 375,53 0 PubMed 201216 Block 1 OR Block 1 AND 2 AND Block 3 AND Block 4 Free full text, English, Swedish, last 10 years 181 78 16 1 Cinahl 201226 perspective* OR Experiences* AND ambulance care* OR ambulance* AND patients* OR relative* OR family* AND trauma* OR stroke* OR cardiac arrest* Free full text, English, Swedish 58 20 5 1 Pubmed 201228 patients experience* OR family experiences* OR family presence* OR patient perseption* OR relative perception* AND ambulance* OR emergency medical services* OR ambulance care* AND trauma* OR stroke* OR heart arrest* OR cardiac arrest* OR sepsis* Free full text, English, Swedish 14 14 10 6

9 210116 Cinahl Search: ((((((("heart arrest*") OR ("myocardial infarction*")) OR (sepsis*)) OR (stroke*)) OR ("Brain Infarction*")) OR (trauma*) AND ((((("patients experience*") OR ("relatives experience*")) OR ("patients perspective*")) OR ("family perspective*")) OR ("relative perspective*") AND (ambulance* Full text 2005-2021 14 12 5 3 210120 Cinahl MM "Family+") AND (MM "Heart Arrest+") OR (MM "Myocardial Infarction+") OR (MM "Stroke+") OR (MM "Trauma+") OR (MM "Sepsis+") AND (MM "Ambulances") OR (MM "Emergency Medical Services+") Full text 2005-2021 11 5 3 3 PubMed 210130 (("patient experience*") OR ("family experience*")) AND (ambulance) Free full text, English, Swedish Last 15 years 17 4 2 1

10 Kvalitetsgranskning och dataanalys

Att kvalitetsgranska artiklar är en grundläggande del i en litteraturöversikt (Kristensson, 2014). Artiklar som är inkluderade granskades med ett bedömningsunderlag som

Sophiahemmets högskola rekommenderar och som är utformad som en mall enligt Caldwell et al. (2011). Författarna granskade först de inkluderade artiklar enskilt för att sedan jämföra resultatet av sina bedömningar och tillsammans kom de fram till en gemensam betygssättning enligt bedömningsmallen. Kvaliteten kunde fastställas till mycket god, god eller låg kvalitet. Genom att göra en kvalitetsgranskning av artiklar ökar trovärdigheten för litteraturöversikten (Forsberg & Wengström, 2016). Två artiklar valdes i detta steg att exkluderas då kvaliteten på artiklarna ansågs vara låg. De inkluderade artiklarna delades slutligen in i en artikelmatris (se bilaga B). Att göra en artikelmatris är enligt Polit & Beck (2017) ett bra sätt att få struktur och överblick av resultatet. Insamlad data har sammanställts genom att göra en integrerad analys. Enligt Kristensson (2014) utförs denna analysmetod i tre steg och resultatet kan presenteras på ett översiktligt sätt i relation till varandra. Första steget i analysen innebär att läsa igenom valda artiklar och finna likheter och/eller skillnader i resultatet. Enligt Polit & Beck (2017) är det en viktig del i analysen av resultatet. I steg två identifieras och bestäms olika kategorier och i steg tre sammanställs fynden i de olika kategorierna (Kristensson, 2014). Författarna började med att läsa artiklarna var för sig för att skapa en översikt av innehållet. Därefter lästes artiklarna gemensamt och en diskussion uppkom om samstämmighet rådde i om artikelns resultat svarade på studiens syfte. Fynden ur artiklarnas resultat ströks under med överstrykningspennor i olika färger, varje färg representerade ett tema och delades på så sätt in i olika kategorier. När samtliga artiklar analyserats kunde författarna enas om fyra olika huvudkategorier. På så sätt kunde patienter och närståendes erfarenheter av ambulanssjukvård vid tidskritiskt tillstånd identifieras och sammanfattas.

Forskningsetiska överväganden

För att garantera vetenskaplig kvalitet så har etiska överväganden gjorts. Artiklarna har alla godkänts av en etisk kommitté. De har granskats objektivt för att utesluta feltolkning och kopiering av resultat och data. Ingen data från de utvalda artiklarna har medvetet tagits bort, och alla resultat har tagits med även om författarna har andra åsikter eller individuella förkunskaper (Forsberg & Wengström, 2016).

RESULTAT

Resultatet presenteras utifrån fyra huvudkategorier, kommunikation och delaktighet, minskad stress och oro, trygghet och bemötande samt missnöje.

Kommunikation och delaktighet

Det framkom att patienter och närstående upplevde att ambulanspersonalen gav tydlig

information, vilket bidrog till att närstående kände sig delaktiga och blev med det mer insatt i situationen (Togher et al., 2014; Perry et al., 2018; De Stefano et al., 2016). Vidare beskriver De Stefano et al., (2016) att de flesta närstående upplevde kommunikationen mellan dem och ambulanspersonalen som god. Personalen var informerande och tydliga i kommunikationen och närstående upplevde att dem gav tillräckligt med tid för information vilket upplevdes positivt. Togher et al., (2012) beskriver att patienterna fick ett ökat förtroende för

ambulanspersonalen efter förklaringar på vad som ska ske. En tät kommunikation mellan personal och patient ledde till att patienten kände sig involverad vilket ledde till ett

11

välmående. Inte bara vad som sades utan hur det sades till patienten var viktigt. Det ledde till att patienterna kände sig tillfreds i situationen. I en studie av Ahl och Nyström (2011) beskrev vissa av patienterna att de aldrig tidigare upplevt en sådan respektfullhet som av

ambulanspersonalen. De förväntade sig bara en transport men kände att personalen lyssnade och hela tiden såg till patientens bästa. Patienterna kände sig delaktiga i sin vård. När det fanns oroliga närstående så involverade personalen även dem, gav de något att göra för att de skulle känna sig delaktiga. Togher et al., (2014) beskrev tre grundläggande faktorer som var viktiga för kommunikationen: att bli lyssnad på, att få ta del av information samt hur

ambulanspersonalen kommunicerade. Ivarsson et al., (2018) belyser vikten av att ge korrekt behandling och information om vad som sker, vilket gjorde patienten lugn. I en studie av Weslien et al., (2005) beskrivs kommunikationen mellan ambulanspersonalen och anhöriga som kort och ibland obefintlig. I vissa fall togs anhöriga till ett annat rum, en del uppmanades att gå till ett annat rum och vissa stannade kvar.

Minskad stress och oro

Tydlig information visade sig vara av stor vikt för att dämpa ångest och oro hos patienter och närstående (Togher et al., 2012; Togher et al., 2014; Perry et al., 2018). Perry et al. (2018) poängterade vikten av information som i sin tur minskade ångest. En anhörig beskrev oro inför att patienten ifråga fördes till ett specialistsjukhus istället för närmaste sjukhus men denna oro lindrades av att personalen gav tydlig information om varför detta val gjordes (Perry et al., 2018). När anhöriga fick information om händelseförloppet ledde det till minskad stress (Suserud et al., 2005) Sandström et al., (2017) beskrev också hur rädsla minskade om ambulanspersonalen uppträdde lugnt.

Anhöriga beskrev vikten av att ambulanspersonalen kom så snabbt som möjligt och vid ankomst minskade stressen hos dem (Ahl et al., 2005; Bremer et al., 2009; Sandström et al., 2017; Togher et al., 2012). Det infann sig en känsla av lättnad när ambulanspersonalen tog över och de kände att deras anhöriga var i trygga händer. Ambulanspersonalen hade en

lugnande inverkan vilket minskade stressen. Anhöriga upplevde att ambulanspersonalen ingav hopp om att patienten skulle överleva, men flera närstående beskrev att de kastades mellan hopp och förtvivlan (Bremer et al., 2009). Ahl et al., (2005) beskrev att anhöriga tyckte det kändes bra när behandlingen påbörjades i ambulansen. I en studie av Leske et al., (2018) undersöktes närståendes inverkan av närvaro under återupplivning efter trauma och fann att det minskade ångest, stress och ledde till en känsla av välbefinnande. Det var dock inte en signifikant känsla av välbefinnande under kritiskt tillstånd. Bremer et al., (2009) skriver att anhöriga också hade ett behov av bekräftelse, att få höra att de gjort vad den kunnat. Togher et al., (2012) visar på att ett lugn kunde infinna sig när ambulanspersonalen ställde en preliminär diagnos. Det gav en känsla över att personalen hade kontroll över situationen. En annan patient uttalade att denne hellre ville få diagnosen på sjukhus.

Trygghet och bemötande

En känsla av trygghet infann sig när ambulanspersonalen var på plats. Ambulanspersonalen upplevdes som professionella och gav ett bra stöd. Patienterna kände att de var i säkra händer och att personalen gjorde så gott de kunde (Ahl & Nyström, 2011; Melby & Ryan, 2005; Perry et al., 2018; Togher et al., 2014). Vidare menar Melby & Ryan (2005) att

ambulanssjukvården upplevdes positiv hos majoriteten. Ambulanspersonal ansågs artig och hjälpsam och den fysiska vården ansågs så bra som man kunde räkna med. Togher et al., (2012) beskriver att flera patienter hade en bra upplevelse av ambulanssjukvård då de blev

12

behandlade som en person och inte ett tillstånd. Ur patienternas perspektiv var det viktigt att ambulanspersonalen fick dem att känna sig omhändertagna och att de fick ett omtänksamt bemötande. Patienterna förstod att deras liv var i händerna på någon annan. Det var viktigt att personalen såg hela människan och deras närstående. Togher (2014) och Alex et al.

(2013) beskrev att ambulanspersonalen upplevdes som kunniga och skickliga. De var

kompetenta i sin bedömning och gav behandling därefter. De hade färdigheter såsom att vara lugna, snälla och informativa, vilket ingav ett förtroende och minskade bland annat

smärta. Weslien et al., (2005) beskrev anhöriga att det väcktes en känsla av hopp när ambulanspersonalen anlände medan andra insåg att livet på den anhöriga inte gick att rädda hem trots ambulanspersonalens ankomst. Alex et al., (2013) menade att patienter kände att lidandet minskade när ambulanspersonal anlände, de ombesörjde värme och smärtlindring. Enligt Suserud, Ahl et al., (2005) kände både patienter och anhöriga tillit till

ambulanspersonalens roll. Närstående kände sig trygga när personalen var på plats och när dem kunde lämna över ansvaret till ambulanspersonalen. Vidare menar Sandström et al., (2017) och Ahl & Nyström (2011) att patienter upplevde trygghet med ambulanspersonalen vid sin sida. Sandström et al., (2017) menar att det ledde till att patienter inte kände något större behov av att ha anhöriga med sig. När patienterna anförtrott sig till ambulanspersonalen upplevde de personalen som hänsynsfulla och de ansträngde sig för att finnas där för

patienterna. Personalen upplevdes som ett team och ingav ett förtroende. De var lugna och vården i ambulanshelikoptern upplevdes som positiv. En av patienterna i studien låg på en ryggbräda vilket upplevdes som obekvämt. Andra patienter upplevde obehag av illamående, vibrationer samt avgaser. Andra patienter upplevde ångest över att de skulle färdas till sjukhus med helikopter samt när de förstod hur allvarligt skadade de var. (Sandström et al., 2017). Alex et al., (2013) beskrev att hos patienter som varit med om en traumatisk incident infann sig ett lugn hos dem när de insåg att ambulanspersonalen räddat dem, det ledde till en känsla av lättnad av att bara höra deras röster. Smärta fanns hos många patienter vars tillstånd var hjärtrelaterade. Patienterna ville få smärtlindring så snart som möjligt. Patienterna var i regel nöjda med hur deras smärta bemöttes, bedömdes och hanterades (Togher et al., 2012). Missnöje

Brister i kommunikationen mellan ambulanspersonalen, närstående eller patienter och dåligt bemötande ledde till ett ökat missnöje hos både patienter och närstående. Avsaknad av information var ett återkommande problem.

Melby & Ryan (2005) menar på att äldre patienter upplevde ambulanspersonalens bedömning som bristfällig där enbart de fysiska aspekterna prioriterades och de psykosociala aspekterna glömdes bort. De upplevde även själva ambulanstransporten som obekväm men menade dock att ambulanspersonalen gjorde vad de kunde för att resan skulle bli så bra som möjligt. Ahl & Nyström (2011) beskrev att en patient känt sig ifrågasatt när denne påtalade ett önskemål om att åka till ett specifikt sjukhus. Togher et al., (2012) beskrev att en patient fått ett dåligt bemötande, då hen inte fick höra några vänliga ord och ambulanspersonalen inte bjöd på något leende, och upplevde att denne fått ett oförskämt bemötande samt beskrev omvårdnaden som bristfällig. Även Alex et al., (2013) beskriver att det fanns ett missnöje gentemot

ambulanspersonalen, då de upplevdes som sävliga och tog för lång tid på sig samt saknade information. Missnöje kunde även ses när det kom till smärtlindring och behandling. Togher et al., (2012) påvisar denna missbelåtenhet. Patienterna i studien förväntade sig att

ambulanspersonalen skulle utföra en klinisk bedömning och snabbt påbörja adekvat behandling, vilket inte gjordes. Ivarsson et al., (2018) belyser patientens upplevelse av smärtbehandling vid trauma, där ambulanspersonalens ambition var att smärtstilla patienten, dock inväntades inte tillräckligt god effekt innan förflyttning skedde vilket resulterade i en

13

smärtsam förflyttning för patienten. De Stefano et al., (2016) påvisar även ett missnöje hos anhöriga under pågående återupplivningsförsök då de anhöriga uppfattade återupplivandet som ett övergrepp på patienten och där ambulanspersonalen beskrevs som robotar som enbart lydde order. Vissa anhöriga upplevde även en bristande kommunikation med

ambulanspersonalen under återupplivningen och de närstående som inte fick vara med under återupplivningsförsöket kände ett utanförskap. Det framkom även att närstående upplevde en bristande förståelse och ibland dålig interaktion med ambulansteamet.

DISKUSSION Resultatdiskussion

Att kritiska tillstånd inte bara påverkar patienten utan även deras närstående är något som framkommer i denna litteraturöversikt. Resultatet visar att anhöriga och patienter påverkas på flera olika plan, både positivt och negativt. Patientens och närståendes upplevelser och erfarenheter färgas av ambulanspersonalens omhändertagande och agerande. Enligt Patientlagen (SFS, 2014:821) ska vården utformas på så sätt att patienten ska få individanpassad information om sitt hälsotillstånd, det förväntade vårdförloppet och

eventuella risker samt biverkningar. Vården ska också utformas i samråd med patienten och i de fall där information inte kan lämnas till patienten ska den i stället lämnas till närstående om tystnadsplikt eller sekretess inte hindrar det. Vidare ska anhöriga då få medverka i

utformningen av vården (SFS, 2014:821). Resultatet i denna studie visar att de flesta kände att ambulanspersonalen gav tydlig information till patienter och närstående samt att de flesta närstående upplevde kommunikationen som god mellan dem och ambulanspersonalen. I en studie av Hemsley et al., (2012) såg man att tid var en faktor för god kommunikation på sjukhus. I samma studie såg man att genom att ge lite extra tid till patienten så kunde en mer framgångsrik kommunikation uppnås. Det kan tala emot det resultat som framkom i denna studie då den undersökte upplevelsen just vid tidskritisk sjukdom och det då skulle påverka kommunikationen negativt, men trots det så upplevde de flesta anhöriga den som god. Kanske har patienter och anhöriga en förutfattad mening om hur ett vårdmöte i ambulanssjukvården ska gå till och på så sätt accepterar en kortare och mer direkt kommunikation och då även upplever den som god. Oavsett, resultatet i denna studie visar även att en del upplever kommunikationen som kort och obefintlig, vilket skulle kunna bero på den tidsaspekt som Hemsley et al., (2012) beskriver krävs för att ha en framgångsrik kommunikation.

Resultatet i denna studie visade även att stress och oro många gånger minskade när ambulanspersonalen anlände och när de kommunicerade med patienten och anhöriga, ambulanspersonalens blotta närvaro hade en lugnande inverkan, men trots det så beskrev närstående att de kastades mellan hopp och förtvivlan. I en studie av Barreto et al., (2017) undersöktes personers beteenden när deras anhöriga var kritiskt sjuka och behandlades på akutmottagning. Resultatet som framkom i den studien var att det var ett brett spann av känslor, allt från lugn till förtvivlan och lidande. De faktorer som påverkade i vilken grad de närstående upplevde ett lugn var dels att ha en bra och nära dialog med vårdpersonalen, dels att få vara fysiskt nära personen som var kritiskt sjuk medan det motsatta skapade negativa känslor (Barreto et al., 2017). Känslorna som Barreto et al. (2017) beskriver stämmer väl överens med upplevelserna som identifierades i denna studie. Dialog och närhet är något som kan tas med i ambulanssjukvården genom att exempelvis erbjuda anhöriga att vara fysiskt närvarande i den mån det går vid vårdandet av patienten samt att kontinuerligt kommunicera med anhöriga och försöka involvera dem i vården. Det finns å andra sidan svårigheter med det, då allt fokus måste ligga på vårdandet och att stabilisera eller behandla patienten samt att

14

närstående inte är en homogen grupp och det kan därför vara stora variationer i varje

närståendes och varje patients önskemål. Ambulanspersonalen måste därför vara lyhörda för varje individ de möter. Det är känt att tidskritisk sjukdom och snabb bortgång har en påverkan på både patient och deras närstående på flera olika sätt (Hallgrimsdotter, 2000; Marra et al. 2017).

Syftet med denna studie var att belysa patienters och närståendes erfarenheter av

ambulanssjukvård vid tidskritisk sjukdom. Resultatet i denna studie visar på att anhöriga oftast har en god inställning till ambulanspersonal och deras arbete. Många beskrev att det var skönt när ambulanspersonalen anlände. De flesta hade en bra erfarenhet av

ambulanspersonalens bemötande och kommunikation. Många upplevde även

ambulanspersonalen som professionell med ett respektfullt bemötande. Trots att artiklarna haft ursprung från olika delar av världen påvisas likheter av just upplevelsen och erfarenheter av hur ambulanspersonal arbetar och bemöter anhöriga. Det skulle kunna tyda på en

samstämmighet kring hur ambulanssjukvården ska och bör bemöta människor, och vilar således på en liknande värdegrund oavsett vart i världen den utövas. Men det kan också visa på hur betydelsefull ambulansverksamheten är för samhället och att det är en verksamhet som samhället i stort känner stor tilltro till och känner sig trygga att vårdas i. Ambulanspersonalens bemötande och inställning är avgörande faktorer för att minska ångest och stress hos anhöriga och patienter.

Att utgå från den vårdvetenskapliga livsvärldsteorin av Dahlberg (2014) i mötet mellan ambulanspersonal och patient samt mellan ambulanspersonal och närstående kan ge ett nyanserat och bredare perspektiv i förståelsen sinsemellan. Om ambulanspersonalen använder den teoretiska referensramen så kan det möjliggöra en ökad förståelse i det tidskritiska

tillstånd patienten befinner sig i och på så sätt ge en inblick i hur patienten upplever såväl lidandet som omhändertagandet. Som ambulanspersonal finns en vilja att ge en god och trygg omvårdnad men det hamnar ofta i en kamp att uppfylla både sina egna och patientens eller närståendes förväntningar på omvårdnad. Wireklint och Dahlberg (2010) lyfter fram att akut ambulanssjukvård är mer än bara den medicinska aspekten på vård. En viktig del i att vara ambulanspersonal, menar författarna, innebär att ta ansvar för sin kompetens i sina

medicinska färdigheter men också att på ett bra sätt kunna förhålla sig till patientens livsvärld. Det innebär att ambulanspersonalen behöver ta hänsyn till patientens och närståendes

subjektiva upplevelser och ge utrymme för tolkningsföreträde gällande syn på hälsa,

emotionella aspekter och välmående. Om ambulanspersonalen dessutom har kunskapen som framkommit i denna litteraturöversikt med sig i vårdandet kan hon förebygga det eventuella lidande, bristande kommunikation och stress som lätt kan uppstå om hon enbart behandlar ett sjukdomstillstånd. Både teoretisk referensram och resultatet i denna studie visar på vikten av ett medmänskligt omhändertagande i alla situationer, men även vilken betydelse och inverkan ambulanspersonalen har på både patient och närstående. För att kunna hantera dessa olika situationer krävs det mer forskning inom området och framför allt att utröna exakt vad för faktorer det finns för att patienter och närstående ska känna sig trygga och omhändertagna vid såväl tidskritiska som icke-akuta vårdmiljöer. Vidare krävs mer forskning på hur dessa

faktorer på bästa sätt implementeras i ambulanssjukvården. Först när det är kartlagt kan ambulanspersonalen utbildas och på så sätt jobba mer evidensbaserat och personcentrerat.

15 Metoddiskussion

När syftet var formulerat gjordes utifrån det en litteraturstudie. Detta valdes då tiden inte fanns att tillgå till en empirisk studie, som i annat fall hade varit möjlig utifrån valt syfte. Nackdelen med att en litteraturstudie gjordes var att informationen om patienters och närståendes erfarenheter av mötet med ambulanssjukvården var begränsat. Hade det i stället gjorts en empirisk studie med intervjuer så hade ny kunskap förhoppningsvis upptäckts. Fördelen med en litteraturstudie är dock att författarna fått tillgång till material från hela världen, och om flera författare kommit fram till liknande slutsatser så värderas resultat mer betydelsefullt. I resultatet ingår 14 artiklar som svarar på syftet. Enligt Polit och Beck (2017) kan detta uppfattas som en svaghet då det kunnat leda till ett bredare resultat om flera artiklar inkluderats men författarna identifierade inga ytterligare artiklar utifrån patienters och

närståendes erfarenheter. Kvalitativa och kvantitativa studier användes för att båda

studiedesignerna ansågs vara av betydelse för att påvisa patienters och närståendes erfarenhet av ambulanssjukvård vid tidskritiskt tillstånd. Majoriteten av artiklar som författarna fick fram till resultatet var kvalitativa, vilket kan bero på att syftet var att se på patienter och närståendes erfarenheter och upplevelser på ambulanssjukvård vid tidskritiskt tillstånd. De inkluderande artiklarna var alla skrivna på engelska, det kan ses som en svaghet då relevanta artiklar på övriga språk kan ha sållats bort. En svaghet kan även vara att vid översättning från engelska till svenska så kan texten feltolkas.

Under tiden som författarna har arbetat med denna litteraturöversikt så har även fem träffar i grupp under handledning utförts. Då fanns möjlighet att granska andra studenters arbeten, samt få feedback på denna studie. Enligt Polit & Beck (2017) ökar tillförlitligheten genom att handledare och andra studenter granskar studien genom grupphandledning. Författarna har kompletterat varandra under skrivprocessen, gett varandra stöd om någon av dem fastnade i att komma vidare i processen. De har även hållit tidsramar inför inlämning till

grupphandledning. Författarna har samarbetat för att nå det gemensamma målet.

De inkluderade artiklarna granskades med hjälp av en granskningsmall från Sophiahemmets Högskola. Enligt Polit & Beck (2017) så höjs den vetenskapliga kvaliteten på litteraturstudien vid en kvalitetsgranskning, men författarna till detta arbete är noviser gällande

kvalitetsgranskning och det kan i sin tur påverka denna studies kvalitet. Sökningar av artiklar har gjorts i Cinahl och PubMed för att hitta artiklar av betydelse. Författarna började

sökningen brett med flera olika sökord, de fick då mestadels träffar utifrån

ambulanspersonalens erfarenheter. Sökorden begränsades och författarna fann artiklar som återspeglade närstående och patienters erfarenheter. För att översätta relevanta sökord

användes Svensk MeSH och de ord som inte fanns med där gjordes det en direktöversättning av. De sökord som användes kan ses som en svaghet, hade andra sökord använts kan resultatet ha blivit ett annat och det finns en risk att relevanta artiklar missats, men sökorden som

använts kan också ses som en styrka då sökningen varit bred och möjlighet att finna relevant data stiger (Forsberg & Wengström, 2016). Därav användes även fritextord. När sökningen av artiklar utfördes så fann författarna fler artiklar som inte fanns i fulltext, dessa artiklar togs inte med och det kan ses som en svaghet och kan ha påverkat resultatet. Manuella sökningar gjordes då författarna fann artiklar via läsning av en annan uppsats samt genom andra artiklars referenslista.

16

En svaghet i denna litteraturstudie var att resultatet visade på flera artiklar där sköra äldre var en stor del, därav tog författarna med det som ett tidskritiskt tillstånd i efterhand. Det var svårt att hitta vetenskapliga artiklar om patientens och närståendes erfarenheter av

ambulanssjukvård vid tidskritiska tillstånd. Därför utökade författarna artikelsökningen till 15 år tillbaka, det kan ses som en svaghet enligt Polit & Beck, 2017 då författarna bör ha den mest aktuella forskningen till studien. Oavsett svagheter med genomförd litteraturöversikt så är det rimligt att anta att resultatet i denna är generaliserbart då inkluderade studier visar på liknande resultat. Utifrån detta finner författarna till den här litteraturstudien att mer forskning behövs för att på bästa möjliga sätt tillgodose sig information kring patienter och anhörigas upplevelser kring kritisk vård för att finna sätt att förbättra vården och omhändertagandet av patienter och närstående vid tidskritiska tillstånd.

Slutsats

Bemötandet av patienter och närstående är av betydelse. Både patienter och närstående har både positiva och negativa erfarenheter av ambulanssjukvård när någon drabbats av tidskritiskt tillstånd. De flesta patienter och närstående hade en positiv bild utav ambulanssjukvården när personalen var lugn, och när kommunikation och information fungerat. Utifrån detta så blir slutsatsen att ambulanspersonalen behöver se till hela bilden, både patienten, närstående och deras livsvärld.

Klinisk tillämpbarhet

Ambulanssjuksköterskan ska i sitt arbete utföra vård vid alla typer av situationer. Det kan vara allt från en lindrigare stukning till ett allvarligt tidskritiskt tillstånd. För att kunna hantera dessa olika vårdsituationer så krävs mer utbildning inom omhändertagandet av patienter och närstående för att de skall känna sig trygga och delaktiga i vården vid tidskritiska tillstånd. Detta kan bidra till hur ambulanspersonalens bemötande blir och hur de kan ge individuell evidensbaserad omvårdnad i den kliniska verksamheten. I samband med schemalagda utbildningar så bör dessa utvidgas med mer fokus på bemötande av patienter och närstående, samt ha standardiserade reflektioner efter att omhändertagit en patient med tidskritiskt tillstånd.

17 REFERENSER

Artiklar som inkluderats i resultatet är markerade med *

*Ahl, C., & Nyström, M., (2012). To handle the unexpected – The meaning of caring in pre-hospital emergency care. International Emergency Nursing 20(1), 33-41. doi:

10.1016/j.ienj.2011.03.001

*Ahl, C., Nyström, M., & Jansson, L., (2006). Making up one's mind: -patients' experiences of calling an ambulance. Accident and Emergency Nursing 14, 11–19. doi:

10.1016/j.aaen.2005.10.002

*Aléx, J., Lundgren, P., Henriksson, O., & Saveman, B-I., (2013). Being cold when injured in a cold environment--patients' experiences. International Emergency Nursing 21(1)42-49. doi: 10.1016/j.ienj.2011.10.006

Andersen, L. W., Holmberg, M. J., Berg, K. M., Donnino, M. W., & Granfeldt, A. (2019). In-Hospital Cardiac Arrest. JAMA 321(12): 1200–1210. doi: 10.1001/jama.2019.1696

Andersson - Hagiwara, M., & Wireklint – Sundström, B. (2016) Vårdande och systematisk

bedömning s. 179-210. I Suserud, B-O. & Svensson, L. (red.). Prehospital akutsjukvård.

Stockholm: Liber

Barreto, M.S., Macron, S. S., & Garcia-Vivar, C. (2017). Patterns of behaviour in families of critically ill patients in the emergency room: a focused ethnography. Journal of Advanced

Nursing 73(3), 633–642. doi: 10.1111/jan.13156

Bettany-Saltikov, J., & McSherry, R., (2016) How to do a systematic literature review in nursing: A step by step guide (2. uppl.) Open University Press Mcgraw-Hill Education. Bolander, R., & Svensson, L. (2016) Subaraknoidalblödning s. 372-377. I Suserud, B-O. & Svensson, L. (red.). Prehospital akutsjukvård. Stockholm: Liber.

Bremer, A. (2016) Dagens ambulanssjukvård s. 48-63. I Suserud, B-O. & Svensson, L. (red.). Prehospital akutsjukvård. Stockholm: Liber

*Bremer, A., Dahlberg, K., & Sandman, L., (2009). Experiencing Out-of-Hospital Cardiac Arrest: Significant Others’ Lifeworld Perspective. Qualitative Health Research 19(10):1407-20. doi: 10.1177/1049732309348369

Caldwell, K., Henshaw, L., & Taylor, G. (2011). Developing a framework for critiquing health research: An early evaluation. Nurse Education Today, 31(8), e1-7. Doi:

10.1016/j.nedt.2010.11.025

Dahlberg, K. (2014). Att undersöka hälsa och vårdande. Stockholm: Natur & kultur. Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande: i teori och praxis. Stockholm: Natur & kultur.

Dahlberg, K., Segesten, K., Nyström, M., Suserud, B.-O., & Fagerberg, I. (2003). Att förstå

18

*De Stefano, C., Normand, D., Jabre, P., Azoulay, E., Kentish-Barnes, N., Lapostolle, F., Baubet, T., Reuter PG., Javaud, N., Borron, SW., Vicaut, E., & Adnet, F. (2016). Family Presence during

Resuscitation: A Qualitative Analysis from a National Multicenter Randomized Clinical Trial.

PLoS One. 2016 Jun 2;11(6):e0156100. doi: 10.1371/journal.pone.0156100. eCollection 2016.

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016) Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm.Natur och Kultur. Gajic, O., Ahmad, S. R., Wilson, M. E., & Kaufman, D. A. (2018). Outcomes of critical illness:

what is meaningful? Current Opinion in Critical Care: 24(5) 394-400. doi:10.1097/MCC.00000000000000530

Hallgrimsdotter M. E. (2000) Accident and emergency nurses perceptions and experiences of caring for families. Journal of Clinical Nursing. 9, 611-619. doi:

10.1046/j.1365-2702.2000.00406.x

Hemsley, B., Balandin, S. & Worrall, L. (2012). Nursing the patient with complex communication needs: time as a barrier and a facilitator to successful communication in hospital. Journal of Advanced Nursing

68(1), 116–126. doi: 10.1111/j.1365-2648.2011.05722.x

Herlitz, J., Ravn-Fischer, A., & Svensson, L. (2016). Cirkulation s. 308-321. I Suserud, B-O. & Svensson, L. (red.). Prehospital akutsjukvård. Stockholm: Liber.

Hjärtinfarkt, (2020). En skrift om vad som händer under och efter infarkt. Hjärt- och lungfonden. Hämtad 20210127 från: hjart-lungfonden.se

*Ivarsson, B., Hommel, A., Sandberg, M., Sjöstrand, D., & Johansson, A., (2018). The experiences of pre- and in-hospital care in patients with hip fractures: A study based on Critical incidents. International Journal of Orthopaedic and Trauma Nursing 30, 8-13. doi: 10.1016/j.ijotn.2018.05.003

Jansson, K-Å, & Lundberg, L. (2016) Olycksfall och trauma. I Suserud, B-O. & Svensson, L. (red.). Prehospital akutsjukvård. Stockholm: Liber.

Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande i forskningsmetodik för studenter inom

hälso- och vårdvetenskap.Stockholm: Natur och kultur.

Marra, A., Ely, E. W., Pandharipande, P. P., & Patel, M. B. (2017). The ABCDEF Bundle in Critical Care. Crit Care Clin 33(2): 225–243. doi: 10.1016/j.ccc.2016.12.005

*Leske, J-S., McAndrew, N-S., Brasel, K-J., & Feetham, S. (2018) Family Presence During Resuscitation After Trauma. Trauma Nurs. Mar/Apr 2017;24(2):85-96. doi:

10.1097/JTN.0000000000000271.

Leite, L., Goncalves, L., & Vieira, D, N. (2017). Cardiac injuries caused by trauma: Review and case reports. Journal of Forensic and Legal Medicine 52, 30-34.doi:

10.1016/j.jflm.2017.08.013

Lennquist, S. (red.) (2017). Traumatologi. Stockholm: Liber. Livshotande sjukdom. Hämtad 210122 från: Svensk MeSH (ki.se)

19

Medicinska behandlingsriktlinjer för ambulanssjukvården.pdf. Hämtad 201201från: Vårdgivarguiden (vårdgivarguiden.se)

*Melby, V., Ryan, A. (2005). Caring for older people in prehospital emergency care: can nurses make a difference? Journal of clinical nursing, 14, 1141-1150. doi: 10.1111/j.1365-2702.2005.01222.x

National Association of Emergency Medical Technicians (NAEMT). (2017). Advanced Medical Life Support – An Assessment-Based Approach, Mosby/JEMS.

*Perry, C., Papachristou, I., Ramsay, A. I. G., Boaden, R. J., Mckevitt, C., Turner, S. J., Wolfe, C. D. A., & Fulop, N-J., (2018). Patient experience of centralized acute stroke care pathways. Health Expectations 21(5), 909-918. doi: 10.1111/hex.12685

Polit, D.F. & Beck, C.T. (2017). Nursing research: generating and assessing evidence for

nursing practice (10th ed). Philadelphia: Wolters Kluwer

Rundgren, Å., & Dehlin, O. (2016). Människans funktionella åldrande. Studentlitteratur.

*Sandström, L., Nilsson, C., Juuso, P., & Engström, Å. (2016). The helicopter as a caring context: Experiences of people suffering trauma. International Emergency Nursing 32, 34-38. doi:

10.1016/j.ienj.2016.09.006

Santos, A. M., Rodrigues, R. A., & Diniz, M. A. (2015). Trauma no idoso por acidente de trânsito: revisão integrative [Trauma in the elderly caused by traffic accident: integrative review]. Revista da Escola de Enfermagem da U S P, 49(1), 162–172. doi: 10.1590/S0080-623420150000100021

SBU – Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2014). Utveckling av metoder

i hälso- och sjukvården: en handbok. Statens beredning för medicinsk utvärdering. Hämtad

201212 från: https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/sbushandbok.pdf Schlagerlind, l., Örtenwall, P., Widgren, B-R., Taube, M., Asplèn, B., Örninge, P., & Khorram-Manesh, A. (2013). Validation of Swedish Emergency Medical Index in trauma patients. Journal of Emergency & Disaster Medicine 2.

SFS 2010:659. Svensk författningssamling. Patientsäkerhetslag. Riksdagen. SFS 2014:821. Svensk författningssamling. Patientlagen. Riksdagen.

Socialstyrelsens termbank: Hämtad den 210114 från: Socialstyrelsen - Termbank. SOSFS 2000:1. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen.

SOSFS 2009:10. Socialstyrelsens föreskrifter om ambulanssjukvård m.m. Socialstyrelsen. Stenlund, D. (2020). Bedömning enligt ABCDE - översikt.Vårdhandboken. Hämtad 210214 från:

20

*Suserud, B.O., Ahl, C., Hjälte, L., Johansson, C., Wireklint – Sundström, B., & Jonsson, A., (2005). Culture and care in the Swedish ambulance services. Emergency Nurse, 13 (8), 30-

36. doi: 10.7748/en2005.12.13.8.30.c1203

Svenska traumaregistret [Swetrau]. (2020). Årsrapport 2019. Stockholm: Svenska traumaregistret. Hämtad 201204 från:

https://rcsyd.se/swetrau/wp-content/uploads/sites/10/2020/09/A%CC%8Arsrapport-SweTrau-2019.pdf

Thim, T., Krarup, N. H., Grove, E. L., Rohde, C. V., & Løfgren, B. (2012). Initial assessment and treatment with the Airway, Breathing, Circulation, Disability, Exposure (ABCDE) approach. International journal of general medicine, 5, 117-121. doi: 10.2147/IJGM.S28478 *Togher, F. J., Davy, Z., & Niroshan Siriwardena, A., (2012). Patients’ and ambulance service clinicians’ experiences of prehospital care for acute myocardial infarction and stroke: a qualitative study. Emergency Medicine Journal 30(11), 942-8. doi: 10.1136/emermed-2012-201507

*Togher, F. J., O´Cathrin, A., Phung, V. H., Turner, J., Niroshan, A. N. (2014). Reassurance as a key outcome valued by emergency ambulance service users: a qualitative interview study. Health Expectations. 18(6):2951-6. Doi: 10.1111/hex.12279

Traumavård vid allvarlig händelse. Hämtad 210429 från: XX (socialstyrelsen.se)

Vicente,V., Ekebergh, M., Castren, M., Sjöstrand, F., Svensson, L., & Wireklint-Sundström, B., (2012). Differentiating frailty in older people using the Swedish ambulance service: A retrospective audit. International Emergency Nursing, 20(4). 228-235. doi:

10.1016/j.ienj.2011.09.005

*Weslien, M., Nilstun, T., Lundqvist, A., & Fridlund, B. (2005) When the unreal becomes real: family members´ experiences of cardiac arrest. British Association of Critical Care Nurses. Nursing in Critical Care, 10(1), 15-22. doi: 10.1111/j.1362-1017.2005.00094.x Wireklint-Sundström, B., & Dahlberg, K. (2010). Caring assessment in the Swedish ambulance services relieves suffering and enables safe decisions. International Emergency

Nursing, 19(3):113-9. doi: 10.1016/j.ienj.2010.07.005

Yew, K. S., & Cheng, E. M. (2015). Diagnosis of Acute Stroke. Am Fam Physician. 91(8):528-5

Kvalitetsbedömningsmall Bilaga A Modifierat bedömningsunderlag för att klassificera och kvalitetsbedöma varje enskild vetenskaplig artikel utifrån Caldwell et al, 2011. Klassificering utifrån Polit & Beck 2016/2017 (kryssa i rutan).

Kvantitativa studier

 Randomiserad kontrollerad studie/Randomised controlled trial (RCT)/experimentell studie; är prospektiv och innebär att den innehåller en intervention och jämförelse mellan en kontrollgrupp och en eller flera experimentgrupper där fördelningen av deltagarna mellan grupperna har gjorts slumpmässigt (randomiserat).

 Klinisk kontrollerad studie/Clinical controlled trial (CCT)/kvasi-experimentell studie med kontrollgrupp; är prospektiv och innebär att den innehåller en intervention och jämförelse mellan kontrollgrupp och en eller flera experimentgrupper.

 Kvasi-experimentell studie (KE) utan kontrollgrupp; är prospektiv och innehåller en intervention.

 Prospektiv icke-experimentell studie/kohortstudie (P); innehåller ingen intervention, jämförelser görs över tid

 Icke-experimentell studie/korrelationsstudie/observationsstudie/tvärsnittsstudie (IE); innehåller ingen intervention, samband studeras.  Retrospektiv studie/fall-kontroll studie; jämförelser mellan fall och kontroller (R).

Kvalitativ studie

 Kvalitativ studie (K) är vanligen en undersökning där avsikten är att studera fenomen eller tolka mening, upplevelser och erfarenheter utifrån de utforskades perspektiv. Avsikten kan också vara att utveckla begrepp och begreppsmässiga strukturer (teorier och modeller).

Polit, D.F., & Beck, C.T. (2016/2017). Nursing research: Generating and assessing evidence for nursing practice. (10th ed.). Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins.

Frågor för kvalitetsbedömning Beskriv kortfattat egen bedömning Poäng

Nej=0, Delvis=1 och Ja=2 1. Återspeglar titeln studiens innehåll?

2. Har författarna publicerat något inom samma eller närliggande område? (Kvantitativ- och Kvalitativ studie) 3. Sammanfattar abstractet de viktigaste

delarna? (Kvantitativ- och Kvalitativ studie) 4. Är rationalen/problemformuleringen för

studien tydligt beskriven? (Kvantitativ- och Kvalitativ studie)

5. Är litteraturen i bakgrunden tillräcklig och uppdaterad (vilka år) inom

forskningsområdet?

(Kvantitativ- och Kvalitativ studie) 6. Är syftet för studien tydligt förklarad?

(Kvantitativ- och Kvalitativ studie)

7. Identifieras och diskuteras alla etiska frågor tillräckligt?

(Kvantitativ- och Kvalitativ studie) 8. Är metoden identifierad och tillräckligt

beskriven?

(Kvantitativ- och Kvalitativ studie) 9. Är designen tydligt beskriven, motiverad

samt lämplig? (Kvantitativ studie)

Är bakgrunden, designen tydligt beskriven, motiverad och lämplig? (Kvalitativ studie) 10. Är det en hypotes tydligt formulerad? Är

huvudvariablerna tydligt beskrivna? (Kvantitativ studie)

(Kvalitativ studie)

11. Är kontexten för studien beskrivet? (kvantitativ studie)

Är kontexten för studien beskriven? (Kvalitativ studie)

12. Är urvalet adekvat beskrivet och representativt för populationen? (Kvantitativ studie)

Är urvalet av deltagare och

datainsamlingsmetoden adekvat beskrivet? (Kvalitativ studie)

13. Är metoden för datainsamling valid och reliabel? (Kvantitativ studie)

Är metoden för datainsamlingen granskningsbar och trovärdig? (Kvalitativ studie)

14. Är metoden för dataanalys valid och reliabel? (Kvantitativ studie)

Är metoden för dataanalys

trovärdig och tillförlitlig? (Kvalitativ studie) 15. Är resultaten presenterade på ett lämpligt

och tydligt sätt?

(Kvantitativ- och Kvalitativ studie) 16. Är diskussionen tillräcklig. Diskuteras

resultaten i förhållande till tidigare forskning inom området, diskuteras studiens styrkor och svagheter, är diskussionen ”objektiv”?

17. Är konklusionen tillräcklig. Baseras konklusionen (uteslutande) på studiens resultat?

18. Är resultaten generaliserbara? (Kvantitativ studie)

Är resultaten överförbara? (Kvalitativ studie)

Totalt (max 36 poäng) (Caldwell K, Henshaw L, Taylor G. Developing a framework for critiquing health research: An early evaluation. Nurse Education Today 31 (2011) e1-e7.

Cut off värde för kvalitet

Mycket god kvalitet, 29-36 poäng God kvalitet, 20-28 poäng

Artikelmatris BILAGA B Författare År (för publikation) Land (där studien genomfördes)

Titel Syfte Metod

(Design, urval, datainsamling och analys) Deltagare (bortfall) Resultat Typ Kvalitet Ahl, C., & Nyström, M., (2012). Sweden. To handle the unexpected – The meaning of caring in pre-hospital emergency care förklara upplevelser av vårdandet i ambulanssjukvården som inte är livshotande. Design: explorativ Urval: 20 patienter Datainsamling: intervjuer som spelades in Analys: transkribering av intervjuer 20 Patienterna hade förväntat sig bara en transport men kände att personalen lyssnade och hela tiden såg till patientens bästa. Deltagare kände sig delaktiga i sin vård. När det fanns oroliga närstående så

involverade personalen även dem, gav de något att göra för att de skulle känna sig

delaktiga. En av

K I