T E T Z R O O K E
Liv i marginalen - utmaning mot den
falliska ordningen?
Kvinnliga självbiografier förtjänar
en plats i den arabiska litterära kanon. Både historiskt
intressanta och konstnärligt värdefulla, berättar de hur snäva
gränserna för kvinnans frihet är och har varit i arabvärldens moderna
kultur-centra. Men de skildrar också hur dessa gränser flyttats för kollektivet under
1900-talet och pekar på gränsöverskridandets möjligheter för den
enskilda individen, när omständigheterna
är gynnsamma.
Självbiografins historia, som d e n traditionellt skrivits i E u r o p a och USA, h a r nästan uteslu-t a n d e h a n d l a uteslu-t o m m ä n ; d e n h a r förbigåuteslu-tuteslu-t uteslu- texter av kvinnor m e d tystnad. S a m m a m a n s d o -m i n a n s av g e n r e n h a r också präglat kritiken och poetiken, som utgått f r å n manliga model-ler av "självet" o c h manliga föreställningar o m vari m ä n n i s k a n s individualitet består o c h h u r d e n lämpligen uttrycks, felaktigt u p p f a t t a d e som universella. Detta hävdar d e n amerikan-ska litteraturvetaren Sidonie Smith i A Poetics
of Women's Autobiography (1987), d ä r h o n
tol-kar ett antal kvinnliga livsberättelser u r d e n anglo-amerikanska litteraturen f r å n ett konse-kvent genusperspektiv. H e n n e s tes är att själv-biografiska texter av kvinnor r e p r e s e n t e r a r en f o r m av protest m o t könsrollsbestämd o f r i h e t (i vid m e n i n g ) i d e n västerländska kulturen, som exempelvis associerar kvinnlighet m e d tystnad och tillbakadragenhet i d e t offentliga livet. G e n o m historien h a r kvinnors livsberät-telser, medvetet eller omedvetet, tillkommit som en m o t r e a k t i o n på kvinnans marginalise-ring i samhället, som en längtan efter att defi-n i e r a sig själv istället f ö r att bli d e f i defi-n i e r a d av män.1 Oavsett h u r mycket "idealkvinna" eller h u r mycket "manskvinna" självbiografen än valt att framställa sig som, så h a r h e n n e s of-f e n t l i g g ö r a n d e av sitt "liv" i praktiken alltid
utgjort e n u t m a n i n g m o t d e n falliska o r d n i n g -en.2
För balansens skull m e n a r Smith att d e t är en viktig u p p g i f t för f o r s k n i n g e n i d a g att fylla l u c k o r n a i litteraturhistorien g e n o m att upp-t ä c k a / å upp-t e r u p p upp-t ä c k a livsberäupp-tupp-telser av kvinnor, texter som k o m m i t att negligeras som "orena" f o r m e r av självbiografi ensidigt d e f i n i e r a d som g e n r e i a n d r o c e n t r i s k a termer. '
D e n arabiska självbiografins historia liknar i dessa avseenden på p r i c k e n d e n västerländ-ska. L i t t e r a t u r h i s t o r i k e r n a o c h kritikerna h a r oftast varit m ä n och alltid h a f t "manliga" refe-r e n s refe-r a m a refe-r f ö refe-r sina analyserefe-r av såväl "själv" som "liv" som "skrift". Följaktligen h a r d e sorterat b o r t verk av kvinnor. D e n egyptiske litteratur-vetaren Y.I. 'Abd al-Dayim exempelvis analyse-rar i e n b r e d studie av d e n självbiografiska tra-d i t i o n e n i m o tra-d e r n arabisk litteratur nästan inga texter alls av kvinnor.4 Ä n d å är h a n s ar-b e t e ar-b å d e d e t mest o m f å n g s r i k a och fakta-späckade p å o m r å d e t till dags dato. Europeis-ka arabister h a r som regel inte varit m i n d r e d i s k r i m i n e r a n d e . I Sergei Shuiskiis observa-tioner f r å n b ö r j a n av 1980-talet av d e n arabis-ka självbiografin saknas kvinnliga f ö r f a t t a r e helt,0 m e d a n T h o m a s P h i l i p p i e n färskare ar-tikel i s a m m a ä m n e n ö j e r sig m e d att hänvisa till k v i n n o r n a s p r o d u k t i o n i en bisats.1'
D e n f o r s k n i n g som trots allt gjorts p å fältet svarar inte ö v e r a s k a n d e ett antal kvinnor för. H ä r är Elizabeth F e r n e a , Margot B a d r a n , Mi-riam C o o k e o c h Fedwa Malti-Douglas n å g r a f r a m s t å e n d e n a m n . ' Dock finns d e t f o r t f a r a n -d e g a p i historien och luckor i k u n s k a p e n o m arabiska kvinnors skrivna berättelser o m sig själva, som inte är så non-existenta som d e t f ö r d o m s f u l l t eller o k u n n i g t ibland h a r häv-dats.s (Även o m d e är långt f ä r r e till antalet än
m o t s v a r a n d e texter av män.) Detta motiverar ett vetenskapligt synliggörande av kvinnliga arabiska självbiografier i litteraturhistorien, vilket är d e t p r i m ä r a syftet m e d d e n n a artikel. M e n d e t är också intressant att tillämpa Smiths t a n k e g å n g a r o m kvinnlig självbiografi som en protest m o t o f r i h e t o c h marginaliser i n g på ett matemarginaliserial h ä m t a t f marginaliser å n e n u t o m e u -ropeisk litteratur.
"Sanningen " om livsberättelsen
Först n å g o t o m b e g r e p p e t "självbiografier". Brukat i d e n n a artikel är d e t synonymt m e d "livsberättelser". Dessa kan ha olika karaktär. De kan till e x e m p e l vara av memoar-typ, det vill säga l e v n a d s m i n n e n som huvudsakligen k o n c e n t r e r a r sig p å historisk o c h social fakta-f ö r m e d l i n g ("det ofakta-ffakta-fentliga livet") eller vara r e n o d l a d e självbiografier som sätter d e n per-sonliga utvecklingen o c h e r f a r e n h e t e n ("pri-vatlivet") i c e n t r u m för h a n d l i n g e n . D ä r e m o t i n n e f a t t a s inte brev eller d a g b ö c k e r och inte heller r o m a n e r i t e r m e n självbiografi som d e n a n v ä n d s här. Visserligen kan r o m a n e r vara självbiografiska, m e n r o m a n t e x t e n är ä n d å i g r u n d e n en fiktion som inte u t g e r sig för att vara historiskt exakt. Läsarkontraktet kan där-f ö r sägas vara radikalt a n n o r l u n d a mellan självbiografin å d e n e n a sidan o c h d e n själv-biografiska r o m a n e n å d e n a n d r a . J a g tror att läsarens f ö r v ä n t n i n g a r på s a n n i n g s h a l t e n hos texten skiljer sig åt mellan d e m på ett sätt som liknar r e l a t i o n e r n a mellan en fackbok i histo-ria o c h e n historisk r o m a n .9Det är d e n n a , som jag ser det, principiella särart n ä r det gäller läsarkontraktet som exklud e r a r självbiografiska r o m a n e r från p r i m ä r m a -terialet till d e n n a artikel m e d ett u n d a n t a g ,
Drömmar om frihet. Berättelser-från mitt barndoms
harem (1994) av d e n marockanska sociologen
och feministen Fatima Mernissi (f. 1940). Den-n a text b e h a Den-n d l a s d ä r f ö r att d e Den-n så försåtligt ut-ger sig för att vara ett historiskt d o k u m e n t . Det vill säga d e n ger sken av att vara exakt m o t his-torien och byggd på transparent faktaåtergiv-ning, n ä r d e n i själva verket är en u p p d i k t a d berättelse på verklighetsgrund. E x e m p l e t illus-trerar livsberättelsens d u b b e l h e t . D e n är inte bara ett vittnesmål och d o k u m e n t utan också en litterär skapelse och konst. O c h e n b a r t uti-från texten går det inte att skilja fakta och fik-tion åt. D e n n a d u b b e l h e t problematiserar tolk-n i tolk-n g e tolk-n av all självbiografi. Var ska läsaretolk-n fo-kusera? På d e t som representeras ("livet") eller på r e p r e s e n t a t i o n e n ("skriften")?
E x e m p l e t Drömmar om fri het visar vidare h u r ( d e n föreställde) läsaren påverkar texten. O r i g i n a l t e x t e n skrevs o c h gavs ut på engelska m e d t a n k e på e n i n t e r n a t i o n e l l publik.1 0 En detalj som visar d e t t a k o n t e x t u e l l a förhållan-des betydelse för i n n e h å l l e t är i n l e d n i n g e n u r
Drömmar om frihet som lyder:
Jag föddes år 1940 i ett harem i Fez, en ma-rockansk stad från 800-talet, fem hundra mil väster om Mecka och hundra mil söder om Madrid, en av de kristnas farliga huvudstäder. Min far sa att svårigheterna med de kristna, alldeles som med kvinnor, började när hu-dud, den heliga gränsen, inte blir respekte-rad.11
Behovet att förklara vad för slags plats Fez är ("en m a r o c k a n s k stad f r å n 800-talet") o c h var d e n ligger ("fem h u n d r a mil väster o m Mecka och h u n d r a mil s ö d e r o m Madrid") u p p s t å r endast o m d e n t ä n k t e läsaren är obe-k a n t m e d a r a b v ä r l d e n o c h dess geografi. N ä m n a n d e t av Mecka i första m e n i n g e n p å en sekularistisk m a r o c k a n s k a s b a r n d o m s s k i l d -ring tyder också p å en sådan implicii läsare. Detta symbol-ord är avsett att visa f ö r f a t t a r e n s identifikation m e d d e n arabisk-islamiska kul-t u r e n k o n kul-t r a d e n europeiskkul-t-kriskul-tna o c h säkul-t- sät-ter h e n n e i ett m o t s a t s f ö r h å l l a n d e till läsaren. A n t a g o n i s m e n förstärks av adjektivet "farliga" som beskrivning på kristna städer. Att konflik-ten k r i s t n a - m u s l i m e r f ö r e g å r konflikkonflik-ten kvin-n o r - m ä kvin-n m e d vilkekvin-n d e kvin-n likkvin-nas i a kvin-n d r a
me-Petra, J o r d a n i e n . Foto: Kerstin W Shands. n i n g e n , speglar att b o k e n s t e m a är
kultur-k a m p i h ö g r e g r a d än kultur-k v i n n o kultur-k a m p , vilkultur-ket lä-saren kanske inte h a d e väntat sig m e d t a n k e på b o k e n s titel d ä r f r i h e t ställs m o t h a r e m . H a r e m som symbol för o f r i h e t a p p e l e r a r j u starkt till västerländska läsare, för vilka h a r e m är själva arketypen för d e t kvinnoförtryckan-d e "orientaliska" samhället.
Även o m Mernissis berättelse på ytplanet b e k r ä f t a r bilden av h a r e m , d e t vill säga kvin-nokollektivet i d e n traditionella storfamiljen, som ett fängelse, u n d e r m i n e r a r d e n p å ett d j u p a r e plan d e n n a u p p f a t t n i n g . N ä r författa-r e n hyllaförfatta-r h a författa-r e m s m i l j ö n föförfatta-r dess v a författa-r m a atmo-sfär, intelligenta kvinnor o c h rika tradition n ä r d e t gäller m a t l a g n i n g , sång och musik o c h h a n d a r b e t e , f ö r v a n d l a s h a r e m f r å n sym-bol för f å n g e n s k a p till symsym-bol för kulturell stolthet. Mernissis r o m a n t i s k a f r a m s t ä l l n i n g av sin lyckliga b a r n d o m f u n g e r a r i texten m e r som försvar f ö r d e n e g n a k u l t u r e n m o t d e n h o t a n d e f r ä m m a n d e än som kritik av i n h e m -ska m i s s f ö r h å l l a n d e n . Naturligtvis är d e t svårt att r e n o d l a betydelsen av d e n tilltänkte läsa-r e n och d e n litteläsa-räläsa-ra k o n t e x t e n föläsa-r vad en his-toria b e r ä t t a r o c h p å vilket sätt d e t görs. Beror d e n idylliska f r a m s t ä l l n i n g e n h o s Mernissi p å att e r f a r e n h e t e n av h a r e m s u p p v ä x t e n faktiskt upplevdes som lycklig av "flickan-som-var" el-ler på att "kvinnan-som-är" h a r ett b e h o v av att k o n s t r u e r a d e n så i en d i s k r i m i n e r a n d e om-givning? Svaret p å f r å g a n finns inte b a r a i tex-tens s t r u k t u r e r u t a n också i d e n faktiske läsa-r e n s f ö läsa-r m å g a / v i l j a att avkoda d e m . S o m en av figurerna i Drömmar om frihet uttrycker d e n n a e g e n s k a p h o s språket:
"Orden är som lökar", sa hon. "Ju fler skal man tar bort, desto fler innebörder hittar man. Och när man börjar upptäcka många innebörder i ett ord, då blir frågan om rätt el-ler fel oväsentlig. Alla de där frågorna om ha-rem som du och Samir har ställt är nog bra, men det finns alltid mer att upptäcka."12 Att d e t alltid finns m e r att u p p t ä c k a gäller i d e t h ä r fallet som sagt inte m i n s t texten själv. Trots att b o k e n Drömmar om frihet förespeglar läsaren att vara historiskt sann, är berättelsen b e f o l k a d av fiktiva p e r s o n e r o c h fylld av på-h i t t a d e på-händelser, b e k ä n n e r Mernissi i en
tid-ningsintervju.' 1 H o n h a r d o c k p å ett tveksamt sätt u n d a n h å l l i t läsaren d e n n a i n f o r m a t i o n i sin bok, f ö r m o d l i g e n f ö r att ge texten h ö g r e trovärdighetsvärde än d e n skulle h a f t som ro-m a n . M å n g a läsare kan ro-m e d a n d r a o r d för-väntas läsa berättelsen "felaktigt" som doku-m e n t ä r . Frågan är förstås o doku-m e r f a r e n h e t e n som f ö r m e d l a s är m i n d r e sann f ö r det? Dik-ten är kanske rentav s a n n a r e än verkligheDik-ten, som d e t ibland påstås?
Olyckligt bortgift 13-åring blir
topp-politiker
I arabisk litteratur i egentlig m e n i n g tycks d e t vara e n egyptiska som står för d e n första själv-biografin av betydelse, n ä m l i g e n d e n arabiska f e m i n i s m e n s p o r t a l f i g u r H u d a S h a ' r a w i (1879-1947). Mot slutet av sitt liv d i k t e r a d e h o n sina m e m o a r e r , Mudhakkirat Huda
m a n l i g privatsekreterare.1 4 D e n n e sköt s e d a n u p p p u b l i c e r i n g e n av texten i m e r än 30 år. Vi kan b a r a s p e k u l e r a o m v a r f ö r h a n h a n d l a d e så. Dels var d e t politiska klimatet i Nassers Egypten p å 1950- o c h 60-talen inte fritt, vilket kan h a påverkat dröjsmålet, m e n texten h a d e naturligtvis inte heller s a m m a historiska in-tresse f r å n b ö r j a n som d e n s e n a r e fått.
H u d a Sha'rawi h a d e en bildad egyptiska ur övre medelklassen som tänkt läsare för sitt
"liv", o c h d ä r m e d e n som var insatt i Egyptens historia.'1 Kanske j u s t d ä r f ö r f r a m s t å r h e n n e s text som a n n o r l u n d a m o t vårt tidigare e x e m -pel såtillvida som syftet är i n t e r n samhällskri-tik s n a r a r e än e x t e r n kulturapologi. M e n den-n a skillden-nad b e r o r kaden-nske också p å att H u d a Sha'rawi var en inflytelserik politiker o c h som sådan inställd p å polemik.
Innehållsmässigt liknar h e n n e s "kvinnliga" m e m o a r e r m å n g a manliga politikers m e m o a -rer. D e n är uppfylld m e d r e f e r a t av m ö t e n , s a m m a n t r ä d e n , f ö r h a n d l i n g a r o c h d e m o n -strationer, beskriver v e r k s a m h e t e r n a i delega-tioner, k o m m i t t é e r o c h o r g a n i s a t i o n e r o c h ci-terar m ä n g d e r m e d tal, protokoll, skrivelser, artiklar, brev och a n d r a d o k u m e n t . H e n n e s livsberättelse h a n d l a r förstås också o m d e idé-e r som låg b a k o m idé-e n g a g idé-e m a n g idé-e t . Författa-r e n s stFörfatta-rävan e f t e Författa-r s a m h ä l l s f ö Författa-r ä n d Författa-r i n g h a d e två h u v u d m å l , nationellt o b e r o e n d e och jäm-likhet m e l l a n k ö n e n . M o t s t å n d a r e var i e n a fallet d e n engelska i m p e r i a l i s m e n som neka-d e Egypten full självstänneka-dighet, och i neka-d e t and r a and e n patriarkala t r a and i t i o n e n som gav m a n -n e -n all m a k t i familje-n och samhället. För att n å d e t första m å l e t a r b e t a d e h o n i n o m d e t na-tionalistiska Wafd-partiet, m e d a n h e n n e s fe-m i n i s fe-m kanaliserades i Egyptiska Kvinnounio-n e Kvinnounio-n , som h o Kvinnounio-n själv bildat år 1923. KviKvinnounio-nKvinnounio-no- Kvinno-u n i o n e n krävde f r a m f ö r a l l t Kvinno-u t b i l d n i n g för kvinnor, m e n också att familjelagstiftningen skulle r e f o r m e r a s för att f ö r b ä t t r a m a k a n s ställning i äktenskapet. D ä r f ö r föreslog organisationen i n s k r ä n k n i n g a r i rätten till m å n g -gifte, f ö r b u d m o t g i f t e r m å l m e d m i n d e r å r i g a , f ö r b u d ntot o m o t i v e r a d skilsmässa, samt rätts-skydd för d e n gifta kvinnan g e n t e m o t m a k e n i fall av ö v e r g r e p p i h e m m e t . I e n skrivelse ställd till d e n egyptiska r e g e r i n g e n av d e n 21 n o v e m b e r 1926 får vi en bild av f ö r h å l l a n d e t
mellan arabiska m a k a r som skiljer sig m a r k a n t f r å n d e n idylliska f ö r h ä r s k a n d e i d e n patriar-kala diskursen:
Ska inte myndigheterna enligt allmän lag straffa den person som genom överträdelse berövar en annan friheten och låser in den-ne under kortare eller längre tid? Eller straf-fa den person som genom överträdelse be-sudlar en annans heder och smädar och för-talar denne? Eller straffa den person som ska-dar en annan, hur ringa skadan än må vara? Dessa skydd mot lagöverträdelser omfattar varje medborgare, utom den olyckliga gifta kvinnan om förövaren är hennes make. Han låser in henne utan att straffas för det! Han smädar henne utan att straffas för det! Han slår henne utan att straffas för det! Alla dessa brott begås i religionens namn [islam], men vi är övertygade om att religionen är oskyldig i sammanhanget. Beviset för detta är Hans ord: "Kvarhållen dem ej med våld för att be-gå överträdelser" [Kor 2: 229]. Likaså Hans ord: "Sedan mån i behålla dem i godo eller låta dem gå mot ärlig gottgörelse" [Kor 2:231].16
H u d a Sha'rawis m e m o a r e r finns delvis översatta till e n g e l s k a s o m Harem Years}' D e n j u s t c i t e r a d e skrivelsen saknas e m e l l e r t i d i ö v e r s ä t t n i n g e n . Grovt r ä k n a t å t e r g e r över-s ä t t n i n g e n b a r a föröver-sta h ä l f t e n av originaltex-t e n , d e n d e l som f r ä m s originaltex-t skildrar u p p v ä x originaltex-t e n . M e n d e t är intressant läsning n o g . H u d a Sha'rawis exotiska b a k g r u n d som d o t t e r till e n p a s c h a o c h h a n s tjerkessiska k o n k u b i n , h e n n e s b a r n d o m b l a n d t j ä n a r e o c h t j ä n a r i n -n o r (eg. slavar o c h slavi-n-nor) i ett överklass-h e m , d ä r d e t r å d d e strikt s e g r e g e r i n g m e l l a n k ö n e n , o c h h e n n e s gradvisa f ö r k a s t a n d e av t r a d i t i o n e n är s p ä n n a n d e stoff. Att läsa o m h u r H u d a k n a p p t 13 år g a m m a l blev olyck-ligt b o r t g i f t m e d e n trettio år ä l d r e kusin är g r i p a n d e .
Berättarjagets syn p å d e n e g n a u p p f o s t r a n är i huvudsak m ö r k och negativ, m e n h e m -miljön beskrivs ä n d å p å ett ställe i texten som ett paradis.1 8 Att inte d e n n a aspekt b e t o n a t s m e r kan b e r o p å d e n tänkta läsaren. O m e d -veten o m att h e n n e s f r a m t i d a publik tack vare e n engelsk översättning k o m m e r att bli global k ä n n e r Sha'rawi inget b e h o v av att idealisera
eller försvara sitt arabiska u r s p r u n g och sin egyptiskhet, (som f ö r övrigt präglades lika mycket av turkisk o c h f r a n s k k u l t u r som av arabisk). H a d e h o n vetat eller velat att h e n n e s läsare skulle vara "västerlänningar", h a d e h e n -nes skildring kanske blivit m e r positiv. N ä r h e n n e s d e l t a g a n d e i d e n i n t e r n a t i o n e l l a kvin-n o k o kvin-n f e r e kvin-n s e kvin-n i R o m 1923 kritiserades av e kvin-n del m ä n i h e m l a n d e t , försvarade h o n sig i en tidningsartikel m e d att syftet var nationellt, n ä m l i g e n att:
låta den egyptiska kvinnan uppträda i verk-ligheten inför den västerländska kvinnan, som inte vet ett dugg om henne utan bär på en massa vanföreställningar om henne från böcker med kolonialistisk propaganda, för att visa att den moderna egyptiska kvinnan är nästan lika civiliserad [ d v s modern, ö. a.] som den västerländska och att islam har till-försäkrat henne rättigheter som den väster-ländska kvinnan själv önskar att hon kunde
O 19 uppnå.
H a d e Sha'rawi h a f t e n icke-arabisk läsare i å t a n k e n ä r h o n skrev sina m e m o a r e r h a d e d e kanske givits ett l i k n a n d e apologetiskt syfte, att framställa d e n egyptiska kvinnans liv i en solig dager?
Förtäckt självbiografi
Vid sidan av H u d a Sha'rawis m e m o a r e r h a r k v i n n o r ö r e l s e n i a r a b v ä r l d e n avsatt spår i f o r m av m å n g a a n d r a självbiografiska doku-m e n t . Libanesiskan ' A n b a r a Saladoku-m al-Khalidi b e r ä t t a r o m sitt privatliv o c h sin karriär i
Jaiv-la f i al-dhikrayat bayn Lubnan wa-FiJaiv-lastin (En
re-sa i m i n n e t m e l l a n L i b a n o n o c h Palestina, 1978) ,2" R o m a n f ö r f a t t a r e n och ambassadörs-h u s t r u n Salma H u f f a r al-Kuzbari (f. 1922) f r å n Syrien h a r skrivit självbiografin 'Anbar
wa-ramad ( A m b r a o c h aska,1970).2 1 F r å n sam-m a l a n d h a r Thurayya al-Hafiz gett u t två vo-lymer m e d m i n n e n f r å n d e n arabiska kvinno-rörelsens b a r n d o m .2 2 D e t g e m e n s a m m a för dessa kvinnor är att d e k o m m e r f r å n samhäl-lets elit, ofta f r å n d e n absoluta överklassen, som f ö r e a n d r a samhällsskikt påverkades i si-na l e v n a d s m ö n s t e r o c h åsikter av d e politiska o c h kulturella s t r ö m n i n g a r n a i o m v ä r l d e n .
Trots d e n nationalistiska g l ö d e n är d e r a s fe-minism tydligt västinspirerad.
Det f i n n s e m e l l e r t i d i arabvärlden också e n kvinnorörelse d j u p a r e r o t a d i d e n i n h e m s k a islamiska k u l t u r t r a d i t i o n e n , e n m i n d r e sekti-lär o c h m e r religiös kvinnorörelse o m m a n så vill.23 En viktig f ö r e t r ä d a r e för d e n n a h a r varit d e n egyptiska p r o f e s s o r n i islamisk idéhistoria 'Aisha 'Abd al-Rahman (f. 1913), som skrivit r o m a n e r o c h noveller j ä m t e e n diger samling vetenskapliga verk u n d e r p s e u d o n y m e n Bint al-Shati', "Flickan p å stranden".2 4 B l a n d a n n a t h a r h o n blivit k ä n d f ö r sina i d e a l i s e r a n d e bio-grafiska studier över kvinnor i d e t tidiga islam.
H e n n e s självbiografi Ala aljisr (På b r o n , 1967) berättar historien o m h u r e n u n g begå-vad flicka i e n religiös familj på 1920-talet käm-p a r sig f r a m till universitetet o c h e n karriär som yrkeskvinna. F a d e r n var en konservativ m a n , sufier och religiöst lärd, som avskydde se-kulär utbildning. D ä r e m o t var h a n positiv till
Petra, J o r d a n i e n . Foto: Kerstin W Shands.
u t b i l d n i n g av d e n "rätta" sorten, varför h a n själv i h e m m e t u n d e r v i s a d e sin d o t t e r i Kora-n e Kora-n o c h d e religiösa skrifterKora-na f r å Kora-n späd ålder. M e n 'Aisha var inte n ö j d m e d detta u t a n ville gå i "vanlig" skola som sina flickkamrater. H o n v ä n d e sig d ä r f ö r till sin mor, som i smyg och i strid m e d m a k e n s uttalade vilja hjälpte h e n n e att o r d n a m e d skolgång u t a n f ö r h e m m e t trots allt. A n d r a släktingar i n t e r v e n e r a d e också till h e n n e s fördel, m e n vägen f r a m å t var ä n d å of-ta b å d e knagglig och långsam till följd av shej-kens obstruktion.
Bint al-Shati' skriver n e r sin levnadssaga som tröst e f t e r d e n älskade m a k e n s d ö d . Tex-ten i 'Ala al-jisr inleds och avslutas m e d ett an-tal dikter som h a n d l a r o m sorgen e f t e r d e n nyligen b o r t g å n g n e livskamraten, d ä r diktja-get f i n n e r sig e n s a m l ä m n a d kvar "på b r o n " (= titeln 'ala al-jisr) m e l l a n liv och d ö d plågad av sina m i n n e n . M e n d e t elegiska tonfallet f r å n d i k t r a m e n ekar också i h u v u d t e x t e n . Efter-som elegin, al-ntha'/al-marthiyya, r ä k n a s Efter-som e n klassisk g e n r e i arabisk poesi väcker sorge-t e m a sorge-t associasorge-tioner sorge-till sorge-t r a d i sorge-t i o n e n . I d e n h a r elegin f r å n förislamisk tid o c h f r a m å t särskilt odlats av kvinnliga poeter.2'' Bint al-Shati' ut-nyttjar m e d a n d r a o r d e n k o n v e n t i o n e l l kvinnlig f ö r f a t t a r r o l l för att b e r ä t t a en radi-kalt ny historia, vilket gör h e n n e s text till ett föregångsverk. N ä r h o n u t f o r m a r sin livsbe-rättelse som en sorgesång över m a n n e n an-v ä n d e r h o n en g a m m a l m o d e l l för nya syften. Hyllningen till d e n d ö d e m a k e n blir en före-v ä n d n i n g f ö r att b e r ä t t a o m sig själföre-v.
Fedwa Malti-Douglas h a r hävdat att A b l a al-Ruwaynis m i n n e s b o k al-Janubi ( M a n n e n f r å n s ö d e r n , 1985) till h e n n e s d ö d e m a k e s ä r a , d e n egyptiske p o e t e n A m a l D u n q u l (1940-1983), i n n e b ä r ett b r o t t i d e n arabiska litterära t r a d i t i o n e n . Malti-Douglas påstår att d e t är ett r e v o l u t i o n ä r t n y d a n a n d e d r a g n ä r Ruwayni utnyttjar prestigen hos en sanktione-rad kvinnlig poetisk f o r m , al-marthiyya, för att skriva e n prosabiografi över m a k e n , e n bio-grafi som i själva verket är e n förtäckt självbio-grafi.2 7 Emellertid förefaller' Ala al-jisr vara ett mycket tydligare och tidigare e x e m p e l än
al-Janubi på h u r d e n klassiska kvinnliga
förfat-tarrollen k u n n a t o m f o r m a s och omsättas i en ny praktik.
Bint al-Shati' tolkar i sin självbiografi sitt u p p r o r m o t f a d e r n och h a n s f ö r l e g a d e kvin-nosyn som s a n k t i o n e r a t av G u d . "Det var G u d s vilja o c h effektiva ö n s k a n " att h o n blev olydig.28 Det var också G u d som l e d d e h e n n e till universitetet, d ä r h o n m ö t t e sin blivande make. G u d s vilja f a n n s hela tiden b a k o m h e n -nes e g e n som e n d o l d kraft.
Varför blev mitt liv som det blev? Detta är
d e n f r å g a f ö r f a t t a r e n f ö r s ö k e r besvara m e d sin text. H u r k o m d e t sig e g e n t l i g e n att h o n , en enkel flicka f r å n e n liten landsortsstad, f a n n k ä r l e k e n i en m a n och miljö som var så helt f r ä m m a n d e för h e n n e s e g e n släkt o c h omgivning? H u r gick d e t till n ä r h o n f a n n vä-gen till en osannolik akademisk karriär? På ytan är det tack vare o f ö r v ä g e n h e t , b e g å v n i n g och vilja som h o n lyckas, m e n i g r u n d och b o t t e n är svaret ö d e t finner h o n . D ä r f ö r slutar h e n n e s berättelse i t j u g o f e m å r s å l d e r n , n ä r h o n m ö t t m a n n e n i sitt liv o c h f u n n i t sin livs-u p p g i f t på livs-universitetet. Då är G livs-u d s plan för h e n n e f u l l b o r d a d .
Bint al-Shati' h a d e en folklig b a k g r u n d . H o n var en av d e första k v i n n o r n a ur d e bre-da lagren som k u n d e tillgodogöra sig d e n h ö g r e u t b i l d n i n g s o m d e tidiga f e m i n i s t e r n a m e d H u d a ShaTawi i spetsen k ä m p a t h å r t för. Ar 1929 ö p p n a d e s d e t statliga universitetet i Kairo för k v i n n o r . B i n t al-Shati' blev a n t a g e n sex år senare. I h e n n e s självbiografi gör berät-tarjagets enkla b a k g r u n d h e n n e m e d v e t e n o m att d i s k r i m i n e r i n g e n i samhället inte b a r a baseras på k ö n utan också på b ö r d och peng-ar. H e n n e s kritik riktar sig d ä r f ö r inte b a r a m o t otidsenliga t r a d i t i o n e r som d i s k r i m i n e r a r kvinnor och f ö r k r y m p e r m ä n , u t a n också m o t d e n t r a d i t i o n e l l a e k o n o m i s k a o c h sociala o j ä m l i k h e t e n s o m g y n n a r rika f ö r ä l d r a r s b a r n på fattigas b e k o s t n a d . Detta b r e d a r e rättvise-t e m a var en ny i n g r e d i e n s i d e n arabiska köns-rollsdebatten typiskt för d e t socialistiska sex-tiotalet d å Ala al-jisr skrevs, m e n d e t är också k o m p a t i b e l t m e d d a g e n s islamistiska diskurs.
Ä n d å är Ala al-jisrxarken n å g o n socialistisk eller islamistisk pamflett. O c h även o m b o k e n h a n d l a r o m en flickas u p p r o r m o t en sträng och konservativ far så är d e n heller inte de-klarerat "feministisk". Den beskriver huvud-p e r s o n e n s självständighetskamhuvud-p som en f r å g a
o m g e n e r a t i o n s m o t s ä t t n i n g a r i lika h ö g g r a d som e n f r å g a o m könsrollsmotsättningar. Is-lams kvinnosyn ifrågasätts till e x e m p e l inte, b a r a d e n traditionella t i l l ä m p n i n g e n av d e n . Detta förklarar varför f ö r f a t t a r e n varken av egyptiska f e m i n i s t e r eller f u n d a m e n t a l i s t e r h a r ansetts för tillräckligt radikal.3"
Ä n d å g e s t a l t a r b e r ä t t e l s e n tydligt e n g r u n d p r i n c i p som Hilary Kilpatrick, framstå-e n d framstå-e kvinnlig arabist, förklarat d o m i n framstå-e r a r d e n kvinnliga arabiska litteraturen, n ä m l i g e n strävan e f t e r frihet.3 1 O c h kanske d e n g e r ett e x e m p e l p å h u r d e n n a p r i n c i p kan utsträckas till att o m f a t t a b å d a k ö n e n s befrielse i arab-världen s n a r a r e än blott d e t enas, ty kvinnor är j u inte b a r a kvinnor u t a n m ä n n i s k o r också. I d e n t i f i k a t i o n e n m e d e n " h j ä l t e " / " h j ä l t i n n a " som k ä m p a r f ö r sin f r i h e t är j u inte k ö n s b u n -d e n . Å t m i n s t o n e g e n o m s y r a r t e m a t "frihetens g r ä n s e r " en b e t y d a n d e del av d e n litterära p r o d u k t i o n e n i sin helhet.3 2 O m m a n j ä m f ö r arabiska kvinnors självbiografier m e d arabiska m ä n s så f i n n e r m a n att s a m m a strävan e f t e r personlig frigörelse präglar m å n g a av d e m , fast b o j o r n a skiftar. N å g r a e x e m p e l p å manli-ga livsberättelser som också är skildrinmanli-gar av e n personlig frigörelseprocess är till e x e m p e l A h m a d A m i n , Hayati (Mitt liv, 1950-52) [över-satt till engelska som My Life, L e i d e n , 1978], Tawftq al-Hakim, Sijn al-'umr (Livets fängelse, 1964) [till engelska som The Prison of Life, Kai-ro, 1992], o c h H i s h a m Sharabi, al-Jamr
wa-l-ra-mad ( G l ö d e n o c h askan, 1978). K a m p e n m o t
stela t r a d i t i o n e r i familj och samhälle, m o t ut-ländsk d o m i n a n s o c h a r r o g a n s , m o t d e n mänskliga tillvarons sorg o c h tragik, f ö r e n a r b å d e kvinnor o c h m ä n i d e n arabiska självbio-grafin, som d ä r m e d ger konstnärligt uttryck för e n samhällssträvan som d o m i n e r a t arab-världen u n d e r d e t t a å r h u n d r a d e , n ä m l i g e n f o r ä n d i n g . Enligt d e n palestinske sociologen och r o m a n f ö r f a t t a r e n H a l i m Barakat, "what bas p r e o c c u p i e d Arabs in t h e last c e n t u r y a n d a half has n o t b e e n a wish f o r continuity a n d p e r p e t u a t i o n of t h e d o m i n a n t order, b u t f o r the a c h i e v e m e n t of change".3 3
Mot d e n n a t o l k n i n g kan m a n förstås invän-da, som Sidonie Smith gör, att kvinnor som i sina självbiografier anpassar sig till manliga kriterier för g e n r e n o c h som visar solidaritet
m e d dess m o d e l l av individualism, till e x e m -pel g e n o m att stoltsera m e d e n offentlig kar-riär p å manssamhällets villkor, e n s å d a n kvin-n a blir e kvin-n fallisk kvikvin-nkvin-na. H o kvin-n b i d r a r till att hålla k a t e g o r i e r n a m ö d r a r , systrar o c h d ö t t r a r u n d e r t r y c k t a i det patriarkala systemet g e n o m sin anti-feminina attityd, sitt b e j a k a n d e av det faderliga o c h sitt f ö r n e k a n d e av d e t moderli-ga i n o m sig.34 M e n till syvende o c h sist kan in-te ens d e t t a "föräderi" m o t d e t "äkta" kvinnli-ga, (som Smith klokt n o g u n d v i k e r att försöka precisera), u n d g å att störa d e n m a n l i g a hege-monistiska diskursen, f i n n e r h o n :
However compromised the autobiographer's struggle with self-representation, her very as-sumption of the power of public self-promo-tion challenges the ideals and the norms of the phallic order and represents a form of disorder, a kind of heresy exposing a trans-gressive female desire. [...] Thus the self-re-presentation she publicizes becomes a "her-retic narrative," [...]
Det finns inget hemskare
brott än att begrava sitt jag
I arabvärlden är Egypten d e t l e d a n d e l a n d e t n ä r d e t gäller litteratur. D ä r f ö r är d e t lättast att f i n n a texter d ä r i f r å n också n ä r d e t gäller självbiografier av kvinnor. F ö r u t o m d e r e d a n givna e x e m p l e n f i n n s d e t flera a n d r a . Förlags-d r o t t n i n g e n Ruz Fatima al-Yusufs m e m o a r e r k o m u t p å 1950-talet,36 j o u r n a l i s t e n M u n i r a T h a b i t s r e d a n år 1945.37 Det Muslimska Bröd-raskapet h a r e n kvinnosektion vars g r u n d a r e Zaynab alGhazzali h a r skrivit f ä n g e l s e m e m o a -rer.38
För ett p a r år s e d a n gav e n a n n a n typ av fe-minstisk p i o n j ä r också u t sina "personliga anteckningar", som h o n kallat d e m i u n d e r t i -teln. Det var d e n k ä n d a vänsteraktivisten, för-f a t t a r e n och a k a d e m i k e r n Latiför-fa al-Zayyat
(1923-1996) som enligt r e c e n s e n t e r n a b r ö t ny m a r k i d e n självbiografiska g e n r e n .3 9 I h e n n e s livsberättelse är d e n traditionella kronologis-ka eller tematiskronologis-ka s t r u k t u r e n ersatt av en m e r collageartad k o m p o s i t i o n . Visserligen b ö r j a r texten m e d en konventionell uppväxtskild-ring, o m ä n osedvanligt rik på känsla och f i n a
Madain-Saleh, S a u d i a r a b i e n . Foto: Kerstin W S h a n d s .
detaljer, m e n sedan b l a n d a s n u o c h d å p å ett originellt sätt. G e n o m att i n k l u d e r a f r a g m e n t av äldre texter f r a m p l o c k a d e u r "byrålådan" och skärskåda tidigare identiteter g e n o m d e m , "flickan", "den u n g a r e v o l u t i o n ä r a kvinnan", "lyxhustrun", söker f ö r f a t t a r e n lösa j a g e t s gå-ta. H o n h a r varit m å n g a p e r s o n e r i sitt liv. H u r h ä n g e r d e i h o p m e d varandra? Vem är h o n egentligen? H o n h a r varit kluven mellan ett politiskt asexuellt j a g a b s o r b e r a t i d e t offentli-ga och ett individualistiskt sexuellt j a g hängi-ven d e n privata lyckan. M e n att låta " k a m p e n " eller "kärleken" styra livet är lika illa, förstår h o n n u . "Det f i n n s inget h e m s k a r e b r o t t än att begrava sitt jag", säger h o n , vare sig d e t är i e n politisk sak eller i e n a n n a n p e r s o n (s. 55).
Frihetslängtan och frigörelsen som textens b ä r a n d e t e m a gestaltas dels i berättar-jagets direkta k o m m e n t a r e r , dels i valet av episoder. Viktiga s å d a n a är till e x e m p e l skilsmässoför-h a n d l i n g e n på a d v o k a t k o n t o r e t o c skilsmässoför-h fångvisi-t a fångvisi-t i o n e n i fängelsefångvisi-t, d ä r Lafångvisi-tifa al-Zayyafångvisi-t p å g r u n d av sitt kritiska s a m h ä l l s e n g a g e m a n g satt i n t e r n e r a d e n p e r i o d 1981 i sällskap m e d b l a n d a n d r a Nawal al-Sa'dawi. "Visitationen" h a r också fått ge n a m n åt b o k e n , Hamlat
taf-tish på arabiska, som en m e t a f o r för s ö k a n d e t
e f t e r p e r s o n l i g h e t e n s hemlighet.4"
Både d e n n a b o k och kvinnan som skrev d e n är viktiga i d e n samtida egyptiska o c h ara-biska litteraturhistorien. D ä r f ö r är det lovvärt att texten översatts i n t e r n a t i o n e l l t till flera språk. Det h a r skett i n o m r a m e n f ö r ett stif-t e l s e f i n a n s i e r a stif-t ö v e r s ä stif-t stif-t n i n g s p r o j e k stif-t kallastif-t
Mémoires de la Méditerranée till stöd f ö r
utgiv-n i utgiv-n g e utgiv-n av arabiska livsberättelser av olika slag i E u r o p a . Tack vare d e t t a p r o j e k t ges f ö r när-v a r a n d e ett b r e t t urnär-val m o d e r n a arabiska självbiografiska texter ut p å olika e u r o p e i s k a språk, svenska inkluderat.4 1
Elegiska spår
Det är n o t e r b a r t att Latifa al-Zayyat i n l e d e r sin text m e d att förklara h u r h o n en g å n g bör-j a d e p å sin sbör-jälvbiografi för att b e a r b e t a sor-g e n över sin d ö e n d e bror. Återisor-gen f i n n e r vi synbarligen ett spår av d e n klassiska arabiska elegin. Ett a n n a t e x e m p e l f r å n Egypten på
s a m m a sak g e r d e n r o m a n t i s k a p o e t e n Jalila Rida, nationellt b e r ö m d på 1950-talet m e n se-d a n m e r eller m i n se-d r e bortglömse-d.4"' H o n h a r skrivit en k o r t sympatisk självbiografi kallad
Safahat min hayati (Sidor u r mitt liv,1986), som
Salwa Bakr, i n t e r n a t i o n e l l t e r k ä n d kvinnlig ro-m a n f ö r f a t t a r e f r å n Egypten, anser är e n av d e allra bästa b ö c k e r n a i g e n r e n .4 3 D ä r b e r ä t t a r Rida e n k e l t o c h u p p r i k t i g t o m sin k a m p för att ge sin f ö r s t å n d s h a n d i k a p p a d e son e n trygg och g o d tillvaro i en h å r d värld u t a n stöd f r å n b a r n a f a d e r n , som h o n tidigt skiljt sig f r å n . H o n f ö r f a t t a r typiskt n o g sin livsberättelse ef-ter s o n e n s b o r t g å n g f ö r att k o m m a över sor-g e n e f t e r h o n o m , vilket e m e l l e r t i d avslöjas först m o t slutet av boken.4 4 F r a m till dess h a r h e n n e s historia misslyckade r e l a t i o n e r m e d m ä n som ett ledmotiv, ett t e m a som slås an re-d a n p å första sire-dan:
Jag älskar ärlighet av hela mitt hjärta. Därför har jag inte kunnat älska en enda man som jag mött i mitt liv. Ingen har kunnat hålla mi-na tankar och känslor fångmi-na. Jag har sparkat bakut så fort jag har upptäckt att den som jag beundrat för tillfället inte varit ärlig i uppträ-dande eller tal. Till min egen olycka så är jag tämligen intelligent och likaså till min egen olycka så syns det inte i mitt utseende. Därför har många män försökt att dra mig vid näsan, varpå jag revolterat i mitt inre mot denna för-olämpning av mig.43
T r e ä k t e n s k a p som följs av tre skilsmässor plus ett antal platonska a f f ä r e r b e r ä t t a r h o n o f ö r b l o m m e r a t o m . H e n n e s f ö r h å l l a n d e till ä k t e n s k a p e t är ambivalent. H o n längtar e f t e r kärlek m e n f i n n e r r e g e l b u n d e t sin f r i h e t k r i n g s k u r e n i s a m l e v n a d e n m e d e n m a n . Trots d e t upplever h o n att h o n är lika ofri, ba-ra p å ett a n n a t sätt, n ä r h o n lever e n s a m . Ef-ter att h a "befriat" sig f r å n sin första m a k e be-g r u n d a r h j ä l t i n n a n sin b e l ä be-g e n h e t :
Jag började vakna upp ur en stor illusion. Jag hade vunnit min frihet, men vad skulle jag göra med den? Skulle jag gå ut och i så fall vart? Jag tyckte ju inte om att gå ut och kun-de heller inte lämna barnen utan tillsyn. Kä-ra frihet, förklaKä-ra för mig: Vad ska jag göKä-ra med dig? Hur ska jag utnyttja dig? Till
kär-Madain-Saleh, S a u d i a r a b i e n . Foto: Kerstin W Shands.
lek? Men mitt hjärta vill inte bulta! Sanning-en började gå upp för mig. Jag hade inte vun-nit någonting på att skilja mig från min ma-ke, men trots det ångrade jag mig inte.46
Kärlek och passion är ett ä m n e som kvin-n o r hittills tycks h a b e h a kvin-n d l a t ö p p kvin-n a r e äkvin-n m ä n i d e n arabiska självbiografiska litteratu-r e n . Kanske fölitteratu-r att dessa e litteratu-r f a litteratu-r e n h e t e litteratu-r impli-c e r a r äktenskap, som vare sig d e n n a institu-tion förkastas eller bejakas är ett nav i d e n ara-biska kvinnans sociala och m e n t a l a liv. Eller också är det, som Smith tycks m e n a , f ö r att dessa relationsinriktade kvinnor f ö r s ö k e r an-passa sig till d e t o m g i v a n d e samhällets fiktion av vad kvinnlighet vill säga, och f ö r s ö k e r f r a m -ställa sig själva som "goda" kvinnor alltid rela-t e r a n d e sirela-trela-t "själv" rela-till m ä n (eller d e r a s av-k o m m a ) .4'
Samtidigt kan m a n n o t e r a att d e t också ex-isterar arabiska m ä n som är "kärleksfixerade". Den palestinske f ö r f a t t a r e n o c h kritikern Ja-b r a I Ja-b r a h i m J a Ja-b r a (1920-1994), exempelvis, gör sagan o m h u r h a n t r ä f f a d e sin h u s t r u till d e n r ö d a t r å d e n i en självbiografisk bok,
vil-ken h a n k o m p o n e r a r som en elegi till h e n n e s ära f ö r att k o m m a över s o r g e n e f t e r h e n n e s död.4 8
För att återgå till Safahat min hayati, så do-m i n e r a s berättelsen av f r i h e t s p r o b l e do-m a t i k e n . H u v u d p e r s o n e n söker först f r i h e t i parrelatio-n e parrelatio-n , d ä r h o parrelatio-n misslyckas, s e d a parrelatio-n i offeparrelatio-ntlighe- offentlighe-ten, d ä r h o n skapar sig en karriär som p o e t o c h lyckas delvis. M e n ytterst ställer texten frå-gan o m var f r i h e t e n f i n n s i d e n mänskliga ex-istensen, d ä r å l d r a n d e t och d ö d e n g r u m l a r livsglädjen. Boken avslutas m e d t a n k e n att allt jordiskt är fåfänglighet o c h att d e t e n d a säkra i livet är graven. D e n totala f r i h e t e n är sålund a en illusion. Till syvensålunde och sist är u n sålund e r -kastelsen inför G u d d e n bästa vägen o c h akt-s a m h e t e n på våra g ä r n i n g a r d e n e n d a rädd-n i rädd-n g e rädd-n .
Vandringen över
diskrimineringens berg
S ö k a n d e t e f t e r f r i h e t är också g r u n d t e m a t i d e n kvinnliga livsberättelse som m ö j l i g e n fått störst publikt g e n o m s l a g hittills i arabvärlden.
Palestinskan Fadwa T u q a n (f. 1917) var r e d a n en firad p o e t n ä r h e n n e s självbiografi Rihla
sa'ba rihla jabaliyya (En svår resa, en bergig
re-sa, 1985) p u b l i c e r a d e s för drygt tio år sedan. I och m e d d e n n a b o k n å d d e h o n e n ny fram-g å n fram-g och kanske också nya läsare.4 9 Boken h a r sedan dess tryckts i flera u p p l a g o r o c h finns även tillgänglig p å engelska som A
Mountai-nous Journey (1990). Verkets titel syftar förstås
på d e n långa o c h m ö d o s a m m a vägen över dis-k r i m i n e r i n g e n s o c h f ö r d o m a r n a s b e r g som f ö r f a t t a r e n u p p l e v e r sig h a v a n d r a t i sitt liv. Bildspråket som utvecklas m e d u t g å n g s p u n k t i liknelsen livet-som-resa p å m i n n e r o m d e t som Bint al-Shati' skapar i Ala al-jisr. Sam-s t ä m m i g h e t e n antyder likartade e r f a r e n h e t e r av d e t k ö n s s e g r e g e r a d e samhället, m e n d e le-d e r till olika lösningar. Båle-da k v i n n o r n a beto-n a r d e beto-n e g beto-n a viljabeto-ns betydelse f ö r att beto-n å må-let, m e n p å Fadwa T u q a n s väg lyser G u d m e d sin frånvaro. H a n s t r o n h a r intagits av A r b e t e t som högsta moraliska princip:
Vissa människor kommer till världen och fin-ner att vägen framför dem är rak och lätt. An-dra upptäcker att den är krokig och svår. På den svåra vägen placerades jag av det okända och på den svåra vägen började jag min ber-giga resa. Jag kämpade mot klipporna och tröttheten, jag klättrade upp och kanade ned om och om igen. För att nå vårt mål räcker inte att vi när stora förhoppningar och bär på vackra drömmar. Inte ens god vilja är nog. När jag förstod att dömmen och viljan har en baksida också som heter hårt arbete bestäm-de jag mig för att göra affärer med bestäm-detta mynt med två sidor, viljan och arbetet.5"
Fadwa T u q a n s muslimska familj var ledan-d e i staledan-den N a b l u s p å V ä s t b a n k e n o c h tillhör-d e eliten i n o m e k o n o m i o c h politik. Famil-j e n s kvinnor var h å r t hållna. N ä r h o n n å d d e
p u b e r t e t e n fick Fadwa inte l ä n g r e l ä m n a h e m m e t såvida h o n inte h a d e tillstånd av nå-g o n m a n l i nå-g släktinnå-g s a m t " f ö r k l ä d e " . På g r u n d av e n oskyldig flirt m e d en p o j k e tving-ades h o n avbryta sin skolgång f ö r att "skydda familjens h e d e r " . D ä r f ö r m i n n s f ö r f a t t a r e n sitt h e m som ett fängelse, sijn al-darj'1
M e n flickan Fadwas själ gick inte att kuva. D e n m o d e r n a tiden s i p p r a d e g e n o m
harems-m u r a r n a . Till slut b r ö t h o n sig u t och blev po-et. Det s k e d d e e f t e r m å n g a långa år av en-s a m h e t och fören-st en-s e d a n f a d e r n dött. G o d h j ä l p fick h o n i n n a n dess av en f ö r s t å e n d e bror, na-tionalskalden I b r a h i m T u q a n (1905-1941). H u v u d p e r s o n e n s känslor för h o n o m är var-m a r e än för n å g o n a n n a n p e r s o n i texten. N ä r h a n d ö r är d e t e n katastrof för h e n n e . Sorgen finns kvar i än idag, n ä r självbiografen klagar över förlusten. I viss m e n i n g kan h e n n e s text läsas som ett sorgekväde över b r o d e r n . D e n m e s t typiska elegin i d e n klassiska poesin var också mycket riktigt systerns hyllning över en fallen bror. Detta g e r Fadwa T u q a n s självbio-grafi d j u p a rötter i d e n arabiska litterära tra-ditionen.''2
Mot kärleken till en b r o r kan vi ställa be-rättar-jagets b i t t e r h e t m o t f a d e r n . Ilskan kokar över h a n s o f ö r ä t t e r m o t h e n n e i u n g d o m e n och d e t patriarkala system h a n r e p r e s e n -terade. M e n även m o d e r n får sin släng av sle-ven. Fedwa Malti-Douglas h a r gått så långt som att beskriva texten som "matrifobisk", dvs. som ett uttryck för skräck f ö r d e n tradi-tionella modersrollen.0 5 Fadwa T u q a n h a r j u aldrig gift sig eller fött b a r n . F ö r f a t t a r e n själv a n l ä g g e r också ett psykologiserande perspektiv p å sin historia ibland. H o n förklarar e x e m -pelvis sin livslånga s o r g s e n h e t o c h ångest m e d att h o n var ett o ö n s k a t b a r n som m o d e r n en g å n g h a d e försökt a b o r t e r a . H o n tillskriver också d e n stränga u p p f o s t r a n o u t p l å n l i g a ef-f e k t e r på h e n n e i ef-f o r m av k o m p l e x o c h dåligt självförtroende.
I tillägg skildrar h o n också familjens socia-la liv i ett politiskt s a m m a n h a n g . Liksom na-tionellt s j ä l v b e s t ä m m a n d e var ett vitalt m å l f ö r d e n första g e n e r a t i o n e n arabiska f e m i n i s t e r är h e m l a n d e t s o b e r o e n d e en h u v u d f r å g a f ö r h e n n e . Personlig befrielse kräver också lan-dets befrielse. U n d e r h e n n e s levnad h a r Pa-lestina först kolonialiserats av b r i t t e r n a , sedan styckats i två d e l a r av FN o c h slutligen ocku-perats helt av Israel. Detta h a r påverkat allt som h o n gjort, sagt eller skrivit, vare sig h o n för ö g o n b l i c k e t h a r varit m e d v e t e n o m d e t el-ler ej. Fadwa T u q a n s självbiografi h a n d l a r väl så mycket o m dessa samhällskonflikter som o m privatkonflikterna. I h e n n e s liv är natio-n e natio-n s historia enatio-n i natio-n t e g r e r a d del.
D e n n a intima länk mellan jaget och sam-hället är ytterligare b e t o n a d i d e n s e n a r e fort-sättningen p å "En svår och bergig resa" kallad
al-Rihla al-as'ab (Den svåraste resan, 1993).5 4 K r o n o l o g i n i d e n nya b o k e n tar vid e f t e r sex-dagarskriget 1967 d ä r d e n tidigare g j o r d e halt och fortsätter in p å nittiotalet. U p p f ö l j n i n g e n saknar d e n episka b r e d d och känslomässiga f ö r d j u p n i n g som f a n n s att finna i d e n första volymen och är m e r f r a g m e n t a r i s k , m e n kom-p e n s e r a r som j a g ser d e t delvis sina litterära brister m e d politisk aktualitet. D e n skildrar li-vet u n d e r o c k u p a t i o n och f o k u s e r a r d ä r p å d e n i n f o r m e l l a diskussion som länge förts b a k o m kulisserna mellan israeler o c h palesti-nier o m h u r konflikten o m l a n d e t ska lösas. Fadwa T u q a n b e r ä t t a r b l a n d a n n a t o m hemli-ga m ö t e n m e d M o s h e Dayan, liksom o m träf-far m e d a n d r a j u d a r och politiska d e b a t t e r m e d d e m . Detta stoff ger ett intressant per-spektiv på d e n n u v a r a n d e sk. f r e d s p r o c e s s e n . Det g e n o m g å e n d e t e m a t i b o k e n är k a m p e n för d e t palestinska folkets nationella o b e r o e n -de. 1 al-Rihla al-as'ab är j ä m l i k h e t s d e b a t t e n förpassad åt sidan. M ä n n i s k o r n a s svåra lev-nadsvillkor och f ö r ö d m j u k e l s e r n a i v a r d a g e n l ä m n a r inte u t r y m m e f ö r d e n . O c k u p a t i o n e n betyder d ä r allas o f r i h e t , b å d e m ä n s och kvin-nors.
Skriva som en feminist
-feministisk text
och feministiska författare
På senaste tiden tycks d e t h a blivit alltmer mo-d e r n t i arabiska litterära kretsar - b å mo-d e kvinn-liga och mankvinn-liga — att skriva o c h läsa självbiografier. En självbiografi "hör till" d e n u p p b u r -n e f ö r f a t t a r e -n s k o r p u s . Så h a r d e t blivit a-n- an-t i n g e n av skälean-t aan-tan-t d e an-t självbiografiska projek-tet, e t a b l e r a n d e t av "individen" o c h utfor-s k a n d e t av ' j a g e t " i deutfor-sutfor-s moraliutfor-ska, putfor-sykolo- psykolo-giska och historiskt-sociala d i m e n s i o n e r , är en g r u n d b u l t i m o d e r n litteratur över h u v u d ta-get, d ä r r o m a n e n o c h poesin inte e n b a r t räck-er till som uttrycksmedel. Ellräck-er så gör d e n det, kan m a n gissa, f ö r att e n självbiografi är d e t slutliga inseglet p å en stor m a n s eller, i vårt fall, e n stor kvinnas betydelse. Till d e n n a sista kategori kan m a n n o g h ä n f ö r a d e n egyptiskaf ö r f a t t a r e n o c h feministen Nawal al-Sa'dawis (f. 1931) nyligt u t k o m n a självbiografi Awraqi,
hayati (Mina p a p p e r , m i t t liv, 1995). Men det
självglorifierande syftet h i n d r a r inte att b o k e n är intressant. H ä r kan vi b l a n d a n n a t läsa al-Sa'dawis d e t a l j e r a d e skildring av d e n e g n a omskärelsen som liten flicka. Att h o n vill o c h får ge o f f e n t l i g h e t åt e n sådan intim (och smärtsam) personlig upplevelse är ett m å t t på h u r t ä n j d a g r ä n s e r n a f ö r kvinnlig ö p p e n h e t o m privatlivet h a r blivit i vissa "liberala" arab-stater idag. Dock h a r d e t inte n å g o n s t a n s utvecklats n å g o n kvinnlig självbiografisk b e k ä n -nelselitteratur, d ä r d e n v u x n a kvinnans sexua-litet och sexuella e r f a r e n h e t e r är motivet. Arabisk litteratur äger till dags d a t o inga mot-svarigheter till Erica J o n g , S u z a n n e Br0gger eller C a r i n a Rydberg.
Det h i n d r a r inte att d e b a t t e n o m b e h o v e t av kvinnofrigörelse varit livlig i arabvärlden u n d e r hela 1900-talet. G e n o m att skriva sina "liv" h a r arabiska kvinnor tagit del i polemi-ken, a r g u m e n t e r a t för r e f o r m , samtidigt som d e m å l a t e n bild av d e n sociala utveckling som faktiskt skett. Resultatet är e n p r o d u k t i o n av såväl d o k u m e n t ä r t som litterärt värde.
Livsberättelserna utspelar sig ofta u n d e r d e n koloniala e p o k e n i r e g i o n e n , m e n som t o l k n i n g a r av historien uttrycker e n m a j o r i t e t av d e m v ä r d e r i n g a r o c h i d é e r typiska f ö r ef-terkrigstiden. A e n a sidan h a n d l a r t e x t e r n a o m d e n arabiska kvinnans k a m p m o t margi-nalisering, m o t d e s a m h ä l l s s t r u k t u r e r och la-gar som segregerat o c h d i s k r i m i n e r a t h e n n e som kvinna (det vi kan kalla k a m p e n m o t tra-d i t i o n e n ) , å a n tra-d r a sitra-dan visar tra-d e ett antal ara-biska kvinnor som lyckats bli f r a m s t å e n d e of-fentliga p e r s o n e r trots allt (det vi kan kalla m o d e r n i t e t e n s seger). De vittnar o m kvinnor som även o m d e ofta talat för döva ö r o n ä n d å i n å g o n m å n lyckats g ö r a sina röster h ö r d a i samhällsdebatten.
D e n g e m e n s a m m a upplevelsen av att h a m ö t t särskilda svårigheter p å g r u n d av köns-tillhörigheten synes e m e l l e r t i d inte h a lett till n å g o n g e m e n s a m ideologi eller filosofi b l a n d f ö r f a t t a r i n n o r n a för h u r samhället b ö r refor-m e r a s för att bli refor-m e r järefor-mlikt. Det är refor-möjligt att m a n ä n d å kan s a m a n f a t t a t e x t e r n a som "fe-ministiska", m e n i så fall m e d f ö r b e h å l l e t att
Petra, J o r d a n i e n . Foto: Kerstin W S h a n d s .
en kvinna varken b e h ö v e r veta o m d e t själv el-ler vilja kalla sig feminist, f ö r att skriva som e n . B a d r a n o c h C o o k e a r g u m e n t e r a r p å d e t t a sätt n ä r d e k o n s t r u e r a r en "feministisk tradi-tion" i arabisk litteratur. Alla kvinnor som är m e d v e t n a o m att d e är systematiskt missgyn-n a d e p å g r u missgyn-n d av sitt k ö missgyn-n , o c h / e l l e r som p å ett eller a n n a t sätt förkastar påtvingat b e t e e n -d e eller t ä n k a n -d e , o c h / e l l e r som reflekterar över sina e r f a r e n h e t e r och f ö r s ö k e r f ö r b ä t t r a sin ställning som kvinnor, d e är feminister.5 31 d e n n a vida betydelse är d e n h ä r s t u d e r a d e p r o d u k t i o n e n också feministisk. I övrigt är d e n mångtydig. D e n som vill bevisa att kvin-n a kvin-n i d e t arabiska samhället är förslavad o c h förtryckt hittar bevisligen m å n g a g o d a argu-m e n t i t e x t e r n a , argu-m e n d e n soargu-m istället vill häv-d a att häv-d e n arabiska kvinnans position inte är så usel som s c h a b l o n b i l d e n säger f i n n e r också stöcl för sin sak.
Det litterära uttrycket i självframställning-en varierar naturligtvis b e r o e n d e på historiska o c h personliga variabler. M a n kan d o c k ur-skilja n å g r a vanliga berättarstrategier, där-ibland e n förkärlek för uppväxtskildringen, d ä r i b l a n d ett l å n a n d e av legitimitet f r å n d e n klassiska poesins r o l l m ö n s t e r ("elegin som t ä c k m a n t e l " ) , och d ä r i b l a n d e n iscensättning av livet som e n resa m o t f r i h e t e n . Det är d o c k tveksamt o m d e t t a räcker f ö r att kvalificera d e n kvinnliga självbiografiska p r o d u k t i o n e n som en a u t o n o m litterär tradition skild f r å n d e n manliga, som uppvisar m å n g a paralleller. Låt oss exempelvis ta första d e l e n av Fadwa T u q a n s självbiografi, Rihla sa'ba rihla jabaliyya. Till sin u p p b y g g n a d är d e n sökande-berättel-se som skildrar e n "hjältinnas" resa m o t ett mål, som h e t e r personlig f r i h e t f r å n socialt tvång. D e n strukturella likheten mellan flick-ans s ö k a n d e som d e t gestaltas i d e n n a text och p o j k e n s s ö k a n d e som d e t gestaltas i d e n m e s t a k ä n d a av alla arabiska självbiografier,
al-Ayyam ( D a g a r n a , 3 vol. 1929, 1940, 1967) av
d e n b l i n d e f ö r f a t t a r e n och a k a d e m i k e r n T a h a Husayn (1889-1973) är e m e l l e r t i d påtaglig. En del kritiker h a r velat förklara d e t t a m e d att kvinnor o c h b l i n d a i d e n arabisk-islamiska k u l t u r e n står p å en lika låg social nivå. En kroppslig "ofullkomlighet", 'awra, ett o r d som b e t y d e r b å d e " ( k v i n n o ) k ö n " och "fysisk
de-fekt", l e d e r till d i s k r i m i n e r i n g m o t b ä g g e g r u p p e r n a .5 6 Emellertid a n t y d e r ett större material att sökande-berättelsen är typisk för arabiska självbiografier över lag. Frihetsläng-tan överskrider b å d e h u v u d p e r s o n e n s k ö n , klass och sociala status.57
N O T E R
1 Sidonie Smith, A Poetics of Women's Autobiography,
Indi-anapolis, 1987, s. 42.
2 Ibid, ss. 40-3, 53-6. 3 Ibid, ss. 15, 43.
4 Y. I. 'Abd Dayim, Tarjama dhatiyya f i adab
al-'arabi al-hadith, Kairo, 1975. Ett fåtal titlar av kvinnor n ä m n s i f ö r b i f a r t e n i studien, ex. d e n egyptiska aktri-sen o c h publicisten Ruz Fatima al-Yusufs m e m o a r e r Dhikrayat ( M i n n e n , 1953). Emellertid ägnas verket en-dast 6 r a d e r allt som allt (s. 104) av totalt 500 sidor text. 'Abd al-Dayim n ä m n e r d e s s u t o m ytterligare ett p a r titlar av kvinnor, m e n inte i d e n l ö p a n d e texten u t a n e n d a s t i f o t n o t e r n a !
5 Sergei Shuiskii, "Some Observations o n M o d e r n
Ara-bic A u t o b i o g r a p h y " i Journal of AraAra-bic Literature, vol. XIII, 1982, ss. 111-23.
6 T h o m a s Philipp, ' T h e A u t o b i o g r a p h y in M o d e r n A r a b
Literature a n d C u l t u r e " i Poetics Today, vol. 14, n o . 3, 1993. ss. 573-604. Se särskilt s. 601.
7 Elizabeth F e r n e a är r e d a k t ö r f ö r antologin Women and
the Family in the MiddleEast (1985), d ä r kvinnors livsbe-rättelser används f ö r att d o k u m e n t e r a s a m h ä l l e n a i Mellanöstern. M a r g o t B a d r a n o c h Miriam C o o k e h a r p r o d u c e r a t antologin Opening the Gates. A Century of Arab Feminist Writing (1990), som också i n k l u d e r a r e n del självbiografiskt material. C o o k e svarar också för ar-tikeln "Arab W o m e n Writers" i Modern Arabic literature, T h e C a m b r i d g e History of Arabic literature, 1992. Fed-wa Malti-Douglas slutligen g r i p e r sig a n hela d e n ara-bisk-islamiska litteraturtraditionen f r å n ett feministiskt perspektiv i Woman's Body, Woman's Word (1991), ett verk där självbiografiska texter spelar e n viktig roll för a r g u m e n t a t i o n e n . Se också n. 17 n e d a n .
8 Exempelvis av S u z a n n e B r e g g e r i reseskildringen
"Kö-nets m a k t i O m a n " u r antologin Kväve, Stockholm, 1990, s. 173.
9 I d é n o m d e n litterära g e n r e n som d e f i n i e r a d av ett
lä-sarkontrakt, en "pakt", h a r j a g h ä m t a t f r å n Philippe L e j e u n e ' s teori o m d e n "självbiografiska p a k t e n " , först p r e s e n t e r a d i Le Pacte autobiographique (1975), senare reviderad i essän "Le Pacte a u t o b i o g r a p h i q u e (bis)" u r antologin Moi aussi (1986). För e n partitiell engelsk översättning av dessa texter, samt e n g o d i n t r o d u k t i o n till L e j e u n e ' s a r b e t e i stort, se L e j e u n e , On Autobio-graphy (1989). För e n d j u p a r e diskussion av skillnaden mellan " m e m o a r e r " , "självbiografi" o c h "självbiografisk r o m a n " i m o d e r n arabisk litteratur, se Tetz Rooke, "In My Childhood". A study of Arabic Autobiography, Stock-h o l m , 1997.
10 F. Mernissi, Drömmarom frihet, Stockholm, 1995. Svensk
översättning l e n a A n é r Melin. Originalets titel: Dreams of Trespass: Tales of a Harem, L o n d o n , 1994.
11 Drömmar om frihet, s. 7.
12 Ibid., ss. 68-9.
13 Intervju i Halva Världens Litteratur, n r 1 - 95, ss. 19-21.
14 Mudhakkirat raidat al-mar'a al-'arabiyya Huda Sha'raun, Kairo, 1981. För e n s u m m e r i n g av Sha'rawis politiska betydelse samt e n kort analys av arabiska kvinnors livs-berättelser, se Leila A h m e d , Women and Gender in Islam, New Haven & L o n d o n , 1992, ss. 174-9, 184-8.
15 Leila A h m e d , Women and Gender in Islam, s. 179.
I|J Mudhakkirat Huda Sha'rawi, s. 363. Samtliga översätt-n i översätt-n g a r f r å översätt-n arabiska i artikelöversätt-n är av f ö r f a t t a r e översätt-n . '' H u d a Sharaawi, Harem Years: The Memoirs of an Egyptian
Feminist, L o n d o n , 1986, översatt, r e d i g e r a d och pre-s e n t e r a d av Margot B a d r a n .
18 Mudhakkirat Huda Sha'rawi, ss. 58-9.
19 Ibid., s. 266.
20 'A. S. al-Khalidi, Jawla fl al-dhikrayat bayn Lubnan
wa-Fi-lastin, Beirut, 1978. För e n kortfattad innehållsbeskriv-ning, se Albert H o u r a n i , De arabiska folkens historia, L u n d , 1992, s. 391.
21 S. H . al-Kuzbari, 'Anbar wa-ramad, Beirut, 1970.
22 Haddatha dhata yawm (Det h ä n d e e n g å n g ) , samt al-Hafiziyyat (Haftz anteckningar, Damaskus 1995)
23 O m de olika t e n d e n s e r n a i d e n arabiska
kvinnorörel-sen o c h dess historia, se M. B a d r a n , " C o m p e t i n g A g e n d a : Feminists, Islam a n d the State in 19th a n d 20th C e n t u r y Egypt", in D. Kandiyoti (ed.), Women, Is-lam & the State, L o n d o n 1991. Se också i n l e d n i n g e n till Opening the Gates, ss. xvii-xviii. För e n specifik diskus-sion av d e n islam-inspirerade kvinnorörelsen, se J o n a s Svensson, Muslimsk Feminism, L u n d , 1996.
J1 För e n kortfattad p r e s e n t a t i o n av Bint al-Shati', se
Ba-d r a n , " C o m p e t i n g AgenBa-da", s. 219. Se också J a c q u e s B e r q u e , Egypten. Imperialism & revolution, 1995 [1967], ss. 503, 511, 664.
Bint al-Shati', Ala al-jisr bayn al-hayat wa-al-mawt, sira dhatiyya, Kairo, 1986.
26 A. J o n e s , Early Arabic Poelry, O x f o r d 1992, s. 25-6; R. A.
Nicholson, A Literary History of the Arabs, C a m b r i d g e 1979 [1907], ss. 126-7. J m f . Fedwa Malti-Douglas, Wo-man's Body, WoWo-man's Word, ss. 146, 169-70.
27 Womans Body, Woman's Word, s. 146. 28 Ala al-jisr, s. 90.
29 B a d r a n , " C o m p e t i n g Agenda", s. 208. 30 Ibid., s. 219.
31 Hilary Kilpatrick, "Women a n d Literature in t h e Arab
East" i M. S c h i p p e r (red) Unheard Words, L o n d o n o c h New York, 1985 [1984], s. 86.
32 En aktuell illustration till frihetstemats centrala roll i
d e t arabiska konstnärliga s k a p a n d e t ges av vol. XXVI nr. 1 och 2 av Journal of Arabic Literature (1995), som in-n e h å l l e r artiklar o c h essäer till litteraturvetarein-n Mus-tafa Badawis ära. S a m l i n g s r u b r i k e n för b i d r a g e n är j u s t frihetslängtan: "The Q u e s t for F r e e d o m in M o d e r n Arabic Literature".
33 Halim Barakat, "Beyond t h e Always a n d the Never" i
H i s h a m Sharabi (ed.) Theory, Politics and the Arab World,
L o n d o n o c h New York, 1990, s. 156. 34 A Poetics of Women' Autobiography, s. 53.
35 Ibid, s. 42.
36 För en r e s u m é av d e t t a verk, se M. P e r l m a n n ,
"Me-moirs of Rose Fatima Al-Yusuf" i Middle Fastern Affairs, vol. 7, 1956, ss. 20-7. J m f . ovan n o t 4.
17 M u n i r a Thabit, Thawra fl al-burj al-'aji. Mudhakkirati f i
'ishrin 'am 'an ma'rakat huquq al-mar'a al-siyasiyya, Kairo, 1945. U p p g i f t e n är h ä m t a d från bibliografin i histori-k e r n A b d al-'Azim R a m a d a n s verhistori-k o m politishistori-ka me-m o a r e r i Egypten, d ä r h a n s a me-m me-m a n f a t t a r d e r a s inne-håll o c h analyserar deras värde som historiska källor: Mudhakkirat al-siyasiyyin wa-al-zu'ama'fi Misr 1891-1981, Kairo, 2 uppl. 1989.
18 Zaynab al-Ghazzali, Ayyam m i n h a y a t i , 1977. För e n
detaljerad analys, se Miriam Cooke, "Ayyam m i n Haya-ti: the Prison Memoirs of a Muslim Sister" i Journal of Arabic Literature, vol. XXVI, no. 1-2, 1995, ss. 147-64. Se också A h m e d , Women and Gender in Islam, 197-202.
39 Latifa al-Zayyat d o k t o r e r a d e i engelsk litteratur 1957
o c h blev s e d a n professor i s a m m a ä m n e vid 'Ayn shams-universitetet i Kairo. H e n n e s mest k ä n d a r o m a n är al-Bab al-maftuh (Den ö p p n a d ö r r e n , 1960).
40 Latifa al-Zayyat, Hamlat taftish, awraq shakhsiyya, Kairo
1992, s. 6.
4 Projektet finansieras av stiftelsen La Fondation
Europé-enne de la Culture et la Méditerranée ( " E u r o p e a n Cultural F o u n d a t i o n " ) m e d säte i A m s t e r d a m . "Visitationen" h a r ä n så länge u t k o m m i t p å tyska, franska, engelska o c h holländska. A n d r a till liera språk översatta titlar är saudisk-ättade r o m a n f ö r f a t t a r e n A b d al-Rahman Munifs (f. 1933) m i n n e s b o k o m u p p v ä x t e n i A m m a n J o r -d a n i e n p å 1940-talet, Sirat ma-dina (Historien o m e n stad, 1994), e n l i k n a n d e berättelse o m Tripoli i Liba-n o Liba-n p å 1950 o c h 60-talet av historikerLiba-n Khalid Zayya-d a m e Zayya-d titlen Yawm al-jum'ayawm al-ahaZayya-d (FreZayya-dag, Sön-dag, 1994), samt i år, b l a n d a n n a t d e n sudanesisk-egyp-tiske f ö r f a t t a r e n Ra'uf M u s ' a d s självbiografiska o c h erotiska r o m a n Baydat al-Na'ama (Strutsägget, 1994), som också ges ut p å svenska ( A l h a m b r a förlag).
42 Jalila Ridas f ö d e l s e d a t u m f r a m g å r intressant n o g inte
av h e n n e s självbiografi, m e n d e n verkar infalla om-kring år 1920. I texten ger h o n n a m n e n p å totalt fem diktsamlingar samt ett d r a m a som h o n publicerat se-d a n se-d e b u t e n 1954.
43 Enligt u p p g i f t f r å n Riksradions k o r r e s p o n d e n t i Kairo,
Cecilia U d d é n , till artikelförfattaren.
44 Jalila Rida, Safahat min hayati, Kairo, 1986, s. 127-30. 45 Ibid., s. 7.
46 Ibid., s. 45.
47 A Poetics of Women i Autobiography, ss. 54-5.
48 J a b r a I b r a h i m J a b r a , Shari' al-amirat. Fusul min sira
dha-tiyya, A m m a n , 1994.
49 Fadwa T u q a n , Rihla sa'ba, rihla jabaliyya, Akka, 1985.
För d j u p a r e analyser av d e t t a verk, se exempelvis Nad-j a O d e h , Dichtung- Briicke zur Aufienwelt, Berlin 1994,
Fedwa Malti-Douglas, kaptilet "Problematic Birth" i Womans Body, Womans Word, ss. 161-78, samt Tetz Roo-ke, ' " T h e Most I m p o r t a n t T h i n g is W h a t H a p p e n s in-side Us", Personal Identity in Palestinian Autobiography"i
