Timplanen i sig påverkar inte valet av teman, då de flesta teman främst har so- och/eller no-inriktning, ämnen med få minuter jämfört med svenskämnet i timplanen. Detta kan dels ha sin förklaring i att det numera även finns kunskapskrav i dessa ämnen och dels bero på peda-gogernas utbildning och ansvarsområden. Inom den tid som temat tar i anspråk finns en stor del av svenskämnets timplan.
Den nya läroplanen förutsätter ett ämnesövergripande arbetssätt. Ett hur kan vara ett sätt att synliggöra vad i läroplanen man som lärare fokuserar på och varför man väljer vissa teman.
3.6 ”Paddagogik” – att använda ett digitalt redskap
i svenskundervisningen
Karin Jönsson
Hösten 2011 inledde jag ett projekt där jag följer en klass där eleverna utrustats med var sin iPad. Skälet till att starta ett sådant projekt var att rektor menar att den nya läroplanen i högre grad än tidigare skriver fram krav på ökade kunskaper i användningen av digitala redskap. Med en reviderad läroplan sägs tekniken ha fått en tydligare roll i alla ämnen. I den här texten kommer jag inledningsvis att undersöka på vilket sätt teknik och digitala verktyg beskrivs i Lgr 11 för att se hur det upp-levda ökade kravet tar sitt uttryck. Efter det lyfter jag fram ett exempel från en skola som med utgångspunkt i Lgr 11 har bestämt sig för att satsa på digitala verktyg för att kunna stödja elevernas utveckling. Jag har intervjuat rektor och läraren och beskriver hur de resonerar kring det påbörjade projektet. Avslutningsvis gör jag en kortare beskrivning av erfarenheterna från mina observationer projektets första år.
Beskrivningar av hur skolan blir allt mer tekniskt utrustat blir tydligare och fler. Behovet ökar att diskutera denna teknologi och vad ny tekno-logi erbjuder till arbetet i skolan. James P. Gee (2005) är en av dem som menar att teknologi kommer att påverka eleverna på olika sätt.
These new technologies and media may well recruit forms of thinking, interacting, and valuing that are quite different from – and again, more compelling and motivating than – those chil-dren find in today’s schools (Gee 2005, s38, citerad i Vasquez, 2010, s 126-128)
Läroplanen och olika begrepp
Jag har genom sökförfarande på olika begrepp undersökt Lgr 11 vad gäller några begrepp som kan kopplas till ny teknik. Begreppen jag undersöker är teknik, digitala verktyg, dator och Internet.
Det begrepp som får flest antal träffar är inte så förvånande teknik (144 träffar). Teknik används i det här sammanhanget för själva ämnet teknik, men också som ord för en färdighet, en teknik t.ex. inom slöjd där olika tekniker beskrivs. I denna genomgång har jag valt att ta bort begreppet när det står som en färdighet eller handlar om tekniska lös-ningar av olika slag. Jag har letat efter avsnitt i läroplan/kursplan där just hanterandet av ny teknik avses. I kursplanen används begreppet digitala verktyg.
Ett av de få ställen där den tekniska färdigheten sätts i ett sammanhang är under ”Övergripande mål och riktlinjer” där det står att eleverna efter genomgången grundskola ”kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande” (Lgr 11, s 14). Inom begreppet modern teknik tolkar jag in datorer, surfplattor, mobiltelefoner etc. Jag hittar endast två citat som berör den här typen av apparater i kursplanerna och det gäller centralt inne-håll i ämnet teknik för årskurs 7-9: ”Tekniska lösningar inom kom-munikations-och informationsteknik för utbyte av information, till exempel datorer, internet och mobiltelefoni.”(s 271) och ”Hur kultu-rella föreställningar om teknik påverkar kvinnors och mäns yrkesval och teknikanvändning.” (272). Det handlar alltså framför allt om äldre elever som ska få arbeta med detta. Några kunskapskrav när det gäller begreppet modern teknik går inte att hitta under sökningen på teknik.
Vad visar då en sökning på digitala verktyg och digitala medier? Digi-tala verktyg finns på 18 ställen i läroplanen och digiDigi-tala medier på fyra ställen. Ämnet musik har begreppen med i syftestexten och det handlar om att utveckla kunskap i att använda bl.a. digitala verktyg i olika musikaliska former och sammanhang.
Begreppet digitala verktyg förekommer framför allt i centralt inne-håll. I några ämnen förekommer det relativt ofta och andra ämnen inte alls. Bildämnet nämner digitala verktyg i årskurs 4-6 där eleverna ska arbeta med digital bildbehandling och årskurs 7-9 där eleverna ska få använda digitala verktyg för att beskriva egna och andras resul-tat. I centralt innehåll årskurs 7-9 i ämnet matematik ska eleverna få använda digitala verktyg för att skapa tabeller, diagram och grafer. I ämnet musik ska eleverna i årskurs 4-6 få använda digitala verktyg för ljud-och musikskapande. (s. 102) och i årskurs 7-9 använda digi-tala verktyg för musikskapande, inspelning och bearbetning. I ämnet teknik skriver kursplanen att eleven ska använda ”digitala modeller” för att dokumentera.
Också i ämnena svenska och svenska som andraspråk årskurs 4-6 och 7-9 ska eleverna få använda digitala verktyg, då för att ”planera och genomföra muntliga presentationer” (s 226 och 243). I övrigt använ-der kursplanen i svenska och svenska som andraspråk begreppen digi-tala medier när det gäller att eleverna ska ”språkbehandla i digidigi-tala medier” och använda digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation.
Endast i två ämnen finns digitala verktyg med som kunskapskrav och gäller musik där eleverna både i årskurs 6 och årskurs 9 ”kan skapa musik med digitala verktyg” och i teknik där eleverna i årskurs 6 det kan utforma enkla digitala modeller. I övriga ämnen finns inte hante-randet av digitala verktyg som kunskapskrav.
När det gäller begreppet dator (13 träffar) så finns det inledningsvis beskrivet som Rektors ansvar i Övergripande mål och riktlinjer.
Skolans arbetsmiljö utformas så att eleverna får tillgång till handledning, läromedel av god kvalitet och annat stöd för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, t.ex. bibliotek, datorer och andra hjälpmedel (Lgr 11, s 18).
Dator nämns också i centralt innehåll för ämnena bild, musik, svenska och teknik. I bildämnet handlar det om att få ta hjälp av datorpro-gram för att arbeta med fotografering och film. I musik ska eleverna få studera hur musik används i olika medier, t.ex. datorspel. Kursplanen i svenska föreskriver att eleverna ska använda dator när det gäller att skriva. De yngsta eleverna (1-3) ska få skriva på dator, medan årskur-serna 4-6 och 7-9 både ska skriva, disponera och redigera sina texter på dator. Ämnet teknik ska med elever i årskurs 7-9 ska arbeta med ”tekniska lösningar inom kommunikations-och informationsteknik för utbyte av information, till exempel datorer, internet och mobiltele-foni.” (Lgr 11, s.271).
Endast ämnena svenska och svenska som andraspråk använder begrep-pet dator i kunskapskraven. Eleven ska där kunna skriva läsligt för hand och på dator (Lgr 11, s 227/ 245).
Det sista begreppet jag gjort en sökning på är Internet. Det förekom-mer 16 gånger och då i ämnen som inte tidigare förekommit varken när det gäller digitala verktyg eller dator. Ett av dessa ämnen är sam-hällskunskap som i sina övergripande mål beskriver att eleven ska kunna ”söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet.” (Lgr 11, s.200). Internet är annars till största delen beskrivet som centralt innehåll i ämnen som engelska (välja texter från Internet), hem- och konsu-mentskunskap (handla över Internet), moderna språk (orientera sig i
texter från Internet), geografi (använda geografiska verktyg som finns på Internet), samhällskunskap (arbeta med möjligheter och risker för-knippade med Internet), svenska (informationssökning på Internet) och teknik (Internets fördelar, risker och sårbarhet).
Sammantaget kan man konstatera att det framför allt är de äldre elev-erna som enligt kursplaner ska arbeta med digitala verktyg och ny teknik på olika sätt, att det både handlar om att hantera och att förstå ny teknik mer allmänt, men samtidigt ganska lite om att hantera verk-tygen i form av datorer, internet och andra digitala verktyg. Det blir också tydligt att olika ämnen på mycket olika sätt närmar sig den nya tekniken och att hanteringen av de digitala verktygen sällan blir kun-skapskrav.
Till syvende och sist är det dock ett ökat krav på skolor och under-visning. Hur hanterar skolan det tydligare uppdraget? Jag kommer i det följande att ge ett exempel på en skola, en rektor och en lärare som hösten 2011 startade ett projekt kring digitala redskap i under-visningen.
Projektskolan
Skolan jag följer arbetet i ligger i utkanten av ett mindre samhälle med närhet till skog.7 På skolan går elever från F-klass till åk 4. (Från
läsåret 12-13 Från F-klass till åk 3). På skolan finns också fyra fritids-hemsavdelningar.
Antalet elever i klasserna varierar från 12 i F-klasserna till 24 elever i en tvåa, sammanlagt går på skolan lite drygt 200 elever. På skolan arbetar 3 förskollärare, 9 klasslärare och 3 speciallärare/specialpeda-goger. Utöver det finns personal som arbetar på fritidshemmet och har en del som undervisning. Totalt 25 anställda. Ord som skolan arbetar efter är: Kunskap, Kreativitet och Kvalitet.
7 Informationen om skolan och dess personal har jag fått skriftligt av skolan rektor, april 2012.
Skolan har en äldre lärarkår där många enligt rektor känner sig osäkra i att arbeta med datorer och annan modern teknik. Det finns tillgång till projektorer i alla klassrum, smartboard i fyra klassrum, datorer i alla klassrum samt en klassuppsättning bärbara datorer, samt iPad i en årskurs 1. Det är dock inte naturligt att arbeta med de här redskapen i alla klassrum. Rektor menar att iPad-projektet har fått flera lärare att se mer positivt på modern teknik, då läsplattorna är lättare att hantera både för elever och lärare i undervisningssituationen.
Rektor beskriver
Rektor beskriver själv hur hennes uppdrag i de övergripande målen varit viktig för henne och uppdraget att utforma skolans arbetsmiljö för eleverna. Det handlar både om stöd i form av lärare, men också om läromedel och annat stöd, som tillgång till bibliotek, datorer och andra hjälpmedel. Allt detta ska ge eleverna möjlighet att söka och utveckla kunskaper.
Ett skäl till att projektet startades hösten 2011 menar rektorn var det faktum att budgeten tillät starten av ett större projekt. Ett andra skäl blev den satsning som kommunen diskuterat som ofta kallas ”en-till-en”, dvs alla elever har tillgång till var sin dator. Genom kontakt med ett datorföretag fick rektor och lärare dessutom information om iPads och valde dessa i stället för datorer i projektet. Ett tredje skäl var att rektorn hittade en lärare som var villig att som hon skriver ” kasta sig ut i ett projekt där vi inte riktigt vet vart det ska sluta.”8
En viktig fråga var huruvida skolan skulle satsa på en-till en eller en till flera. Skulle alla eleverna i åk 1 dela på dem eller skulle en klass få mer tillgång till dem. Att varje elev i den klassen har sin egen iPad.
8 Citaten i detta avsnitt är från ett personligt brev från rektorn, febru-ari 2012.
Sedan tidigare har vi en datavagn med bärbara datorer som kan bokas och användas i de olika klasserna. Det har tagit tid att få lärarna att använda de här datorerna, en del tar fortfarande inte in dem i klassrummet. Skulle iPad bli ytterligare en klassupp-sättning som används sporadiskt?
Sedan fanns funderingen på vad iPad kan ge eleverna. En kul grej en lektion i veckan eller en strukturerad undervisning där vi kan se om iPad gör skillnad eller ej?
Rektor tog beslutet att eleverna i klassen skulle få var sin iPad, mycket beroende på att läraren var positiv att gå in i ett sådant projekt. En klass skulle alltså utrustas med iPads till alla elever och de två andra nybörjarklasserna fungerar som kontrollklasser för utvärderingar. Det digitala verktyg som implementeras i klassen i den deltagande skolan är iPad. Det är en portabel pekdator eller en så kallad surf-platta. Den kallas också i olika sammanhang för lässurf-platta. Den har breda funktionsmöjligheter. Användningsområdena är flera som till exempel att surfa på Internet, att skicka e-post, att ta bilder, att både se och skapa filmer och att lyssna till och skapa musik. Tekniken möjlig-gör också olika sätt att kommunicera. Därtill finns en oändlig mängd spel och småprogram i form av så kallade appar som är enkla att få tillgång till. Det finns också möjlighet att via iPad köpa e-böcker och att låna e-böcker från bibliotek. Ipad som ett nutidstekniskt fenomen kan naturligtvis användas i undervisningen av elever för lärande. Läraren beskriver
Läraren i exemplet fick förfrågan om att bli klassföreståndare i den klass som skulle utrustas med iPad. Hon beskriver själv i en intervju som jag genomförde inledningsvis i projektet att hon genom frågan fick en nytändning. Läraren är utbildad 1-7-lärare med inriktning mot sv/so. Halva tiden hon undervisat har hon arbetat med yngre elever och halva med äldre elever. När hon nu skulle börja undervisa yngre
elever igen tyckte hon det skulle bli en intressant utmaning. Hon säger själv att hon inte är rädd för förändringar. Hon har flera kollegor i andra kommuner som börjat arbeta mer med datorer än hon själv gjort. Själva tekniken skrämde inte eftersom hon själv använder den nya typen av telefon med flera funktioner. Att ta in iPad som redskap i klassrummet såg hon inför starten flera möjligheter med:9
Jag har förstått att här är pedagogiska vinningar om man liksom kan använda den på rätt sätt. En bit som jag kan se är väl att man kan /…/ pedagogiken att få med alla och att det ska vara roligt och så här kan vi få med alla, vi kan locka vi kan motivera vi kan göra något spännande, på ett sätt så man kan få med sig elever som man kanske har lite klurigare med annars. Det är en sak. Sedan tänker nog eleverna på att de leker och spelar och känner inte att det faktiskt är bokstäver och siffror och vad det nu är. Jag har hittat så mycket med musik, jag har musik som tillval också, man kan kombinera musik på iPaden på ett enkelt sätt som min fyraåring kan göra hemma, det är ju det att det är så otroligt enkelt. Det är ju det som är häftigt med. Många vuxna man pratar med, oj ska du ha iPad, men det är ju inget svårt. Det är så enkelt så du kan sätta det i händerna på ett litet barn och du behöver inte säga vad de ska göra för det är så…, det är det som är tycker jag är vinningen i det, att det inte är en massa login, och lång tid i processen med att starta upp utan du är på direkt, det finns en knapp och sedan är du igång. Det är bara trycka och dra. Det tror jag är bra just med de yngre barnen och där har vi en vinning att göra.
Kopplingen mellan iPad och läs- och skrivundervisning ser läraren många möjligheter med. Hon har genom kollegor mött en metod, ”Att skriva sig till läsning”, som går ut på att läs- och skrivundervisningen startar med skrivandet och inte det mer traditionella läsningen (Trage-ton 2005). Läraren fick gå på en föreläsning kring detta och skolan har 9 Intervju med läraren 25 augusti 2011
också en vagn med 18 datorer som rektor menade att läraren kunde använda om hon valde att undervisa efter metoden. Sedan förstod hon att hon kunde använda iPad i stället för datorerna. Till iPad finns också trådlösa tangentbord, så varje barn kan skriva på sin apparat.
Läraren såg också en möjlighet att använda iPad ihop med det labora-tiva språkmaterial hon använt tidigare. Hon vill använda materialet för hon känner sig trygg med det mitt ”i allt annat som är nytt”. En annan sak som hon framhäver är läsning av e-böcker.
Jag tänker att jag kan använda e-böcker i iPaden där de kan sitta och lyssna och … de kan ha ljudet på och höra bok och man kan bara följa och läsa boken med hörlurar till och sedan har jag den till det också. Det är ju rätt häftigt det där med att kunna låna e-böcker och sånt.
– Finns det mycket barnböcker? Har du kollat?
Jag har kollat det för jag har lånat lite böcker nu i sommar och själv testat det. Det finns inte massor att låna, men sen så har vi bestämt nu när vi har beställt våra appar och lagt till några böcker då med. Det är jättespännande. /…/ och några appar har jag tänkt väva in i det andra verkstadsarbetet med olika appar med spel som är främjande för det… man kan spåra bokstäver och så. /…/ Det är min tanke nu!
Teoretiska perspektiv
Resonemanget kring ny teknik och digitala verktyg kan naturligtvis angripas från flera håll. Det är ett relativt outforskat område om att integrera digitala redskap i undervisningen. Här beskrivs mycket kort några utgångspunkter.
Punya Mishra och Matthew Koehleri (2006) diskuterar lärares kunskap när det gäller att integrera teknik i undervisningen och hur tekniken används. De menar att digital teknologi har påverkat oss dramatiskt inom de flesta områden där människor verkar. Inom skolan däremot har det inte hänt lika mycket. Det beror, menar forskarna, på att man ofta tänker enbart på tekniken, inte på vad man ska göra med tekniken och hur man ska använda den. Att bara införa teknik i undervisningen räcker inte. Frågan om vad lärare måste kunna är viktig.
Att integrera teknik i undervisningen kräver att man tar hänsyn till alla tre begreppen innehåll, didaktik och teknik, inte isolerat utan i kombination i den komplexa relationen mellan dem. Kvalitativ under-visning kräver en förståelse och kunskap om de komplexa relationerna mellan dessa tre begrepp och att kunna använda denna kunskap för att utveckla god undervisning (Mishra & Koehleri 2006). De menar att det är i skärningspunkten mellan didaktik, ämnesinnehåll och tek-nologi som den största potentialen finns.
Det finns ett antagande att undervisning automatiskt blir bra om man börjar använda ny teknik. Bara för att man kan hantera tekniken betyder det inte att man kan undervisa med den.
Erfarenheter av projektet så långt
Under läsåret 2011 har jag i en mindre pilotstudie observerat under-visningen ca 1 dag/vecka. Inledningsvis har jag dokumenterat den ordinarie undervisningen oavsett vad det stått på schemat. Ett genom-gående antagande från läraren är att tekniken på olika sätt kan bidra till elevernas lärande, utveckling och motivation. Jag har velat förstå den undervisning som läraren iscensätter. Detta kan hjälpa mig att förstå vad verktyget/tekniken kan användas till i undervisningen och för lärandet. De ca 40 timmars observation jag gjort under hösten har gett mig möjlighet att förstå miljön genom att lära känna eleverna, läraren och undervisningen. Jag tycker mig se en rad olika tendenser i mitt preliminära material.
Den tid jag följt undervisningen med iPad som verktyg, har jag obser-verat ett stort engagemang hos både elever och lärare. För några av eleverna, där ett mer stillasittande arbete har varit en utmaning, har möj-ligheten att få använda sin iPad varit en inspiration. Eleverna har, som läraren kallar det, fått ha en period av undersökande av själva apparaten och när eleverna själva väljer vad de vill ha iPaden till använder de den ganska brett. De fotograferar och filmar, de använder olika applikatio-ner som innebär att skriva och räkna, men också spel av mer traditionell karaktär. Eleverna har möjlighet att ta hem sina iPad över helger och på lov. I intervjuer jag genomfört med samtliga elever berättar de att hemma sysslar de framför allt med att fotografera och filma och dess-utom använder de relativt frekvent YouTube för att lyssna på musik. Jag tycker mig se att det digitala verktyget inledningsvis hamnade i en relativt traditionell undervisning, där iPaden mest varit ett supplement till annat, mer traditionellt, material. Något jag lagt märke till och funderat över är att innehållet i undervisningen var ganska otydligt. Fokus har legat på att skapa aktiviteter och mindre på att bygga sam-manhang. Vid några tillfällen när läraren haft ett mer tydligt innehåll så användes också iPaden mer som ett verktyg för lärande/skapande och mindre som en ”rolig” apparat.
Under höstens gång har läraren sökt efter andra vägar. Hon har ”för-flyttat” sig från att i starten använda program som varit mer färdig-hetsinriktade till att framför allt använda och söka efter program där eleverna får vara mer interaktiva och kreativa. Hon har varit aktiv på olika forum där hon diskuterat med andra lärare om vad de använder iPad till. Det tekniska runt arbetet med att ladda program, märka appa-raterna, få den trådlösa skrivarfunktionen att fungera har i hög grad krävt lärarens tid, framför allt tidigt på hösten.
Projektet ska fortsätta fram till att eleverna slutar årskurs 3 och under vårterminen skrivit de nationella proven i svenska. I årskurs 2 och 3 ska jag och läraren tillsammans utforska iPadens möjligheter i under-visningen, främst i läs- och skrivundervisningen.
Referenser
Almgren, E. (2006) Att fostra demokrater. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis (AUU)
Alvesson, M. & Sköldberg, K. (1994). Tolkning och reflektion: Veten-skapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.
Bjurwald, L. (2011). Europas skam – rasister på frammarch. Stock-holm: Natur & Kultur
Den mångtydiga intoleransen. (2010) Rapport 1:2010, Forum för levande historia
Englund, T. (2000). Deliberativa samtal som värdegrund – historiska perspektiv och aktuella förutsättningar. Stockholm: Skolverket Eriksen, E. O. & Weigård, J. (2000): Habermas politiska teori. Lund:
Studentlitteratur.
Ferm, Christer (1993). Demokrati i praktiken – handbok för lärare om samverkan med elever och föräldrar. Stockholm: Runa Förlag AB. Freinet, Célestin (1969). För folkets skola. Lund: Berlings.
Hattie, J. (2011). Visible learning for teachers. London: Routledge. Jönsson A, (2011). Lärande bedömning. Malmö: Gleerups förlag. Jönsson, K. & Jennfors, E. (2011) Svenskämnet och innehållsfrågan
i Persson, S & Riddersporre, B (red) Utbildningsvetenskap för grundskolans tidiga år. Stockholm: Natur & Kultur
Liedman, Sven-Eric (2011). Hets! En bok om skolan. Stockholm: Bonnier.
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. (2011) Stockholm: Statens skolverk
Läroplan med kursplaner. Skolverket 2011a. www.skolverket.se Kommentarmaterial till kursplanen i svenska. Skolverket 2011b.
Magnusson, K., Malmgren, G. & Nilsson, J. (2010). På liv och död. Rapporter om utbildning 3/2010. Malmö: Lärarhögskolan.
Malmgren LG. (1996). Svenskundervisning i grundskolan. Lund: Stu-dentlitteratur.
Malmgren, G. (2003). Svenskämnet som demokrati - och ”värde-grundsämne”. I: Utbildning och demokrati, vol 12, Nr 2, s 63-76. McCormick, K. (1994). The culture of reading and teaching of English.
Manchester: Manchester University Press.
Mischra, Punya & Koehleri, Matthew (2006) Technological Pedagog-ical Content Knowledge: A Framework for Teacher Knowledge. Teachers College Record. Volume 108, Number 6, June 2006, pp. 1017–1054
Nilsson, J. (2007) Tematisk undervisning. Lund: Studentlitteratur. Rosenblatt, Louise M. (1938, 1995) Literature as Exploration. I
Molloy, Gunilla (2007). Skolämnet svenska – en kritisk ämnesdi-daktik. Lund: Studentlitteratur.
Smith, F. (2000). Läsning. Stockholm: Liber förlag.
Säljö R. (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Bokförlaget Prisma.
Skolverket. (2008) Allmänna råd om den individuella utvecklingspla-nen med skriftliga omdömen.
Skolverket (2010). Perspektiv på barndom och barns lärande: En kunskapsöversikt om lärande i förskolan och grundskolans tidigare år. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2010) Skola i förändring - om reformerna i den obliga-toriska skolan. Reviderad version Stockholm: DanagårdLitho AB, Ödeshög.
Skolverket (2011) Kommentarsmaterial till kursplanen i religionskun-skap. Edita: Västerås.
Skolverket (2011) Allmänna Råd Planering och genomförande av undervisningen - för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Stockholm: Elanders Sverige AB.
Sydsvenska Dagbladet skriver om Lars Hansson:
http://www.sydsvenskan.se/lund/article1559516/FP-politiker-vill-begransa-elevinflytande.html publicerad 2011-10-12 hämtad 2011-10-12
