1
Digitalisering av den svenska förskolan
- Vilka nyckelfaktorer är av betydelse?
Av: Emilia Asplund & Natalie Bengtsson
Mänskligheten står inför en utmaning då individen kräver en djup förståelse av teknologins möjligheter för att kunna ta sig framåt i livet. Förskoleverksamheten bör lära sig att använda digital teknik med syftet att uppmuntra till inlärning och rörelse utan att tekniken tar överhand. Det är viktigt att få insikt i hur tekniken ska bidra till en positiv inlärning och digitalisering är ett område som behöver utforskas i
den svenska förskolan.
INTRODUKTION
Sverige har under det senaste seklet gått från ett analogt till ett digitaliserat samhälle. Från och med 1 juli 2019 innehåller läroplanen för den svenska förskolan, att samtliga barn ska få en adekvat digital kompetens för att förbereda barnen på att ta del av samhället och den ökande teknikanvändningen. Skolverket har i läroplanen identifierat fyra aspekter av en adekvat digital kompetens: förstå hur digitaliseringen påverkar samhället, 1) förverkliga idéer och lösa problem, 2) använda och 3) förstå hur digitala verktyg fungerar och 4) kritiskt och ansvarsfull attityd. Läroplanen lämnar däremot ingen förklaring av hur begreppet adekvat ska tolkas utan
förskolornas ledning och medarbetare lämnas
med stor möjlighet att tolka detta själva. Därför anser vi att det är viktigt att problematisera och konkretisera hur digitala verktyg bör användas i förskolan för att underlätta för pedagogerna i deras betydelsefulla roll i att visa vägen för barnen i deras fortsatta användning av digitala verktyg.
FORSKNINGSFRÅGOR MED SLUTSATS
Det övergripande syftet med detta examensarbete är att skapa en fördjupad
kunskap och förståelse för vilka de interna och externa nyckelfaktorerna är när digitala verktyg ska tillämpas i den svenska förskolan.
Arbetsgången för att identifiera
nyckelfaktorerna visas i figur 1. Därefter analyserades och diskuterades förskolans situation.
2 F 1: Identifiera vilka de mest avgörande, interna samt externa faktorer, som har betydelse när barn i förskolan skall använda digitala verktyg för att stödja och öka sitt lärande?
De tio nyckelfaktorerna som har identifierats är:
1. Omvärlden 2. Lärande 3. Kunskapsöverföring 4. Förskolan 5. Huvudman 6. Pedagogen 7. Barnet 8. Tekniken
9. Åsikter & Kommunikation
10. Etik
Vår analys visade att några av nyckelfaktorerna haft en extra stor påverkan och därför anses vara de allra viktigaste. Dessa nyckelfaktorer är de som beskriver de tre huvudintressenternas perspektiv; huvudman, pedagogen och barnet. Om dessa tre intressenter inte har samsyn kommer implementation med hög sannolikhet misslyckas. Vår analys visade att omvärld är en av de viktigaste nyckelfaktorerna då anledning till att digitala verktyg behöver tillämpas är för att samhället går från analog till digital. I denna nyckelfaktor innefattas även socioekonomi och barnens demokratiska rätt vilka är grundstenar till förordningen om att alla barn ska inneha en adekvat digital kompetens. Den sista
nyckelfaktorn som enligt analysen har en stor påverkan är åsikter, då det är främst
pedagogernas inställning till digitala verktyg som avgör hur väl digitala verktyg kommer att
implementeras i barngruppen.
F 1.1: Hur kan digitala verktyg främja lärande för barn i åldern 1 till 6 år?
De digitala verktygens styrka är att de går att individanpassa för varje barn i förskolan. Vilket gör att det enskilda barnet kan motiveras och engageras utifrån sina egna drivkrafter och utmanas på den nivå som är lämplig för barnet och inte efter övriga gruppen. Barn som har andra modersmål än svenska har sällan tillgång till en modersmålspedagog då det är svårt att hitta dessa pedagoger. Här finns det ett stort gap att fylla vilket är ett bra tillfälle att integrera digitala verktyg i verksamheten. De digitala
verktygen kan bland annat hjälpa barnen att översätta pedagogernas svenska material till sitt modersmål. De kan även hjälpa barnen att kommunicera med andra barn och pedagoger vilket kommer ge dem ett större självförtroende och får dem att känna sig inkluderade i
förskoleverksamheten.
Det vi vill ifrågasätta är varför det inte redan finns tydliga riktlinjer från Skolverket om hur digitala verktyg kan användas vid språkinlärning. Om alla förskolor jobbar efter samma riktlinjer kommer utbildningen bli mer jämlik och på så sätt kan samhället fånga upp barnen med mindre privilegierade bakgrunder.
F 1.2: Vilka likheter och skillnader har förskolor med olika pedagogiska inriktningar kring lagstiftningen om digitala verktyg i förskolan?
Fem förskolor med olika pedagogiska profiler, hälsa, teknik, utomhuspedagogik, Montessori och Waldorf, har intervjuats i vår empiriska studie. I de förskolorna med teknik, hälsa och utomhuspedagogik är likheterna stora i användningen av digitala verktyg och pedagogiska tankesätt. De förskolor som utmärker sig är de med Waldorf- och
Montessoripedagogik. Montessoriförskolan är mer återhållsam med de digitala verktygen då deras pedagogik främst följer Montessoris pedagogiska material som inte innehåller digitala verktyg. Dock tar de in digitala verktyg där de tycker att det finns ett syfte. Exempelvis vid språkinlärning med teckenstöd eller för att spela in barnens teater. Waldorfförskolan använder inte digitala verktyg alls då de anser att barn i förskoleåldern behöver lära sig viktigare saker, som att socialisera, än digital kompetens.
Förordningen som skolverket har infört, att alla barn ska få utbildning i en adekvat digital
kompetens, följer alla förskolor i undersökningen förutom Waldorfförskolan som inte anser att förordningen ligger i linje med deras pedagogik. Waldorfförskolan anser att föräldrarna borde ha rätten att få välja om deras barn i förskolan ska få en digital utbildning eller inte. Skolverkets tanke med förordningen var att ge alla barn samma demokratiska rätt då barn som lever i sämre socioekonomiska förhållande inte har
3
samma erfarenhet kring digitala verktyg hemifrån som de barnen från bättre socioekonomiska förhållanden.
F 1.3: Framtida rekommendationer till förskolor
hur de fortsättningsvis ska integrera digitala verktyg i verksamheten?
Rekommendationerna har delats in i tre huvudkategorier, de som är till pedagogen, ledningen och till Skolverket.
Rekommendationer till a) pedagogerna är att låta digitala verktyg vara en naturlig del av verksamheten. Låt barnen ta ansvar och hantera de digitala verktygen själva så de växer med uppgiften. Lär tillsammans, genom att sitta tillsammans kan pedagogen säkerställa att barnet förstår och lär sig det som det var tänkt i övningen.
Rekommendationer till b) skolledningen är att säkerställa digital kompetens både hos ledningen och pedagogerna. Arbeta med ett systematiskt kvalitetsarbete och en tydlig kommunikation för att vårdnadshavarna ska förstå att i förskolan används digitala verktyg på ett aktivt sätt.
Rekommendationer till c) Skolverket är att ha tydliga riktlinjer för hur förskolan fortsättningsvis bör digitaliseras och använda digitala verktyg i verksamheten. Pedagogerna bör få tillgång till en kvalitetssäkrad inspirationskälla med övningar. Avslutningsvis enligt vår studie bör skolverket vara medvetna om resurstilldelning och att de barn som lever i socioekonomiskt dåliga förhållande är i störst behov av digitala verktyg som används på ett pedagogiskt medvetet sätt.
F 1.4: Skapa ett systematiskt ramverk för att identifiera och förstå digitaliseringen i den svensk förskolan samt att pröva detta ramverks validitet.
Vi har valt att skapa ett eget systematiskt ramverk som vi benämner “10 nyckelfaktorer
som har betydelse när digitala verktyg ska tillämpas i förskolan”. Dessa faktorer är de, som
enligt vår undersökning, har betydelse vid den
mest effektiva och produktiva implementering av digitala verktyg i förskolan. (Se figur 2)
4
FÖRSLAG TILL FRAMTIDA FORSKNING
Huvudsakligen tre områden har identifierats för framtida forskning: 1. Barnens perspektiv och vad de anser angående digitala verktyg i förskolan. Det är en svår frågeställning då barnen är så pass små att de har svårt att se konsekvenser av olika handlingar och ofta styrs av det som är roligast att göra. 2. Både
Augmented Reality(AR) och Virtual Reality(VR) teknik är möjliga digitala verktyg att använda i förskolan. Det finns en stor möjlighet att utforska vilka möjligheter och på vilket sätt dessa digitala verktyg skulle kunna användas i
förskoleverksamheten. En viktig fråga är om AR och VR verktygen har en roll att fylla i förskolan eller om det är ny teknik som marknaden bara försöker att hitta ett användningsområde åt i förskolan. 3. Eftersom ämnesområdet är så pass nytt skulle det vara intressant med följeforskning där barnen studeras under längre tid, både barn på förskolor som använder mycket digitala verktyg och på de förskolor som inte använder det alls. Intressanta frågor att studera skulle då vara, “Hur påverkas barnens skolresultat senare
i livet beroende på om de använt digitala verktyg eller inte i förskolan?” och “Är psykisk ohälsa mer eller mindre vanligt senare i livet för de barn som har använt digitala verktyg i förskolan i jämförelse med de som inte har gjort det?”.
Detta för att få större förståelse för vilka
konsekvenser digitala verktyg i förskolan har på sikt och vad det betyder för det individuella barnet.
