ÖREBRO UNIVERSITET
Institutionen för Ekonomi, Statistik och Informatik Informatik C, C-uppsats (15 hp)
Handledare: Anders Avdic Examinator: Hannu Larsson HT2011
Datorkompetens
En studie av förväntad datorkompetens vs verklig datorkompetens vid Örebro Kommun
Lisbeth Svedberg 630715-6627
1
Sammanfattning
Denna studie beskriver på vilken nivå datorkompetensen befinner sig hos Kommunalarbetare vid Örebro Kommun. Syftet med studien är att jämföra Kommunalarens verkliga datorkom-petens mot den förväntade datorkomdatorkom-petens från arbetsgivaren.
Forskning inom området har genomförts regelbundet från LO genom deras årliga undersök-ningar när det gäller tillgång till dator i hemmet och på arbetet. Målet med fackdatorer och Hem-PC var att höja datorkompetens, framför allt hos LO-kollektivet. Under empiriinsam-landet fann jag inga nyligen gjorda undersökningar från LO’s sida när det gäller tillgång till dator i hemmet och på arbetet.
Material som ligger till grund för studien är 5 stycken intervjuer med nyckelpersoner från Örebro kommun; gruppchefer, personalspecialist och IT Supportpersonal. Även 58 stycken enkäter delades ut till Kommunalarbetare vid Tekniska förvaltningen, varav 41 stycken läm-nades in. Detta har gett ett deltagarresultat på 71 %.
Resultatet från min studie visar att det finns ett glapp mellan förväntad och verklig datorkom-petens. Intervjuernas resultat visar att det finns en stor frustration över de bekymmer som skapas pga. låg datorkompetens. Datorutbildningar anser man behövas både från chefsnivå och från supporthåll, eftersom mycket av problemen relaterar till kunskapsbrister för de olika verksamhetssystemen. Personalavdelningen efterlyser en definition om vad grundläggande datorkompetens egentligen är. Det finns inte heller någon strategi från arbetsgivarens håll om hur man ska göra för att höja datorkompetensen hos de anställda. Inte heller finns det någon klar strategi om hur man ska mäta datorkompetens vid rekrytering. Resultatet visar också att det inte enbart är den äldre generationen som har bristande datorkompetens. Även den yngre generationen har brister när det gäller datorkompetensen.
Genom resultatet kan jag se att det finns grund för satsning på datorutbildning, både grund-läggande datorhantering och grund- och fortbildningskurser i de olika verksamhetssystemen. Även om Kommunalarbetarna visar upp en attityd av bristande intresse för datorer så behöver man ta sig över den tröskeln. När arbetsuppgifterna förändras så gäller det att man får så bra medel som möjligt för att lära sig nya arbetssätt.
2
Innehåll
1 Inledning ... 4
1.1 Bakgrund och problemområde ... 4
1.2 Frågeställningar ... 5
1.3 Syfte och avgränsningar ... 6
1.4 Definitioner och begrepp ... 6
1.4.1 Datorkompetens ... 7
2 Teoretisk referensram ... 8
2.1 Datoriseringen av arbetet ... 8
2.2 Den digitala klyftan arbetare – tjänstemän ... 9
2.3 Den nya generationen medarbetare ... 10
3 Metodologiskt tillvägagångssätt ... 11
3.1 Metodologiska överväganden ... 11
3.2 Frågeformulärets utformning ... 11
3.2.1 Enkätundersökning ... 12
3.2.2 Intervjuer ... 13
3.3 Urval, svarsfrekvens och representativitet ... 14
4 Resultat och Analys ... 15
4.1 Intervju med nyckelpersoner ... 15
4.2 Enkätundersökningen ... 17
4.2.1 Tillgång till dator i arbetet ... 17
4.2.2 Grundläggande kunskap i datoranvändning ... 20
5 Diskussion ... 35
6 Slutsatser ... 38
7 Referenser ... 39
8 Bilaga A Transkriptioner från intervjuer med nyckelpersoner ... 40
8.1 Intervju med gruppchef ParkGata Drift Gata, 2011-11-28 ... 40
8.2 Intervju med gruppchef ParkGata Drift Park, 2011-12-08 ... 43
8.3 Intervju med gruppchef Avfall, Transport 2011-12-14 ... 45
8.4 Intervju med supportpersonal, IT Kundservice 2011-12-27 ... 47
8.5 Intervju med personalspecialist, Personalavdelningen 2011-12-29 ... 49
9 Bilaga B: Enkät ... 52
3
Intervjuguide för intervju med Gruppchefer ... 59
Intervjuguide för intervju med supportpersonal ... 59
Intervjuguide för intervju personalspecialist ... 60
4
1 Inledning
1.1 Bakgrund och problemområde
Örebro kommun är Sveriges sjunde största kommun med en befolkningsvolym om cirka 135,000 personer. Örebro kommun har nära till resten av Sverige och ligger 30 mil från Göteborg och 20 mil från Stockholm (www.orebro.se, 2011). Örebro kommun är en stor arbetsgivare och hade i december 2011 totalt 11 180 anställda. Av dessa arbetar 3 860 perso-ner i yrken där man inte är tjänstemän. 314 stycken av dessa persoperso-ner är klassificerade som Kommunalarbetare i uppgifterna till Örebro Kommuns årsredovisning (Jansson, 2012). Jag började arbeta inom Örebro kommun hösten 2006 som administrativ assistent fram till januari 2009 då jag började arbeta som administrativ samordnare. Det jag upptäckt i mitt ar-bete, först som administrativ assistent och som administrativ samordnare, är att det finns yr-kesgrupper som inte använder datorer dagligen i sitt arbete. Dessa yryr-kesgrupper har generellt lägre datorkompetens och datorvana än övriga anställda som har datorn som sitt huvudsakliga arbetsredskap. Ålder och kön verkar spela mindre roll. De yrkesgrupper jag har erfarenhet av att arbeta med är vårdbiträden, undersköterskor, barnskötare, förskolelärare, parkarbetare, anläggningsarbetare och avfallshämtare. Den fackliga tillhörigheten för dessa yrkesgrupper är i huvudsak Kommunal.
Våren 2011 publicerade Sveriges Kommuner och Landsting en strategi för eSamhället. Denna strategi har Örebro kommun (Kommunstyrelsen) beslutat sig för att anta, vilket gjordes den 13 december 2011 (ärendenummer Ks 659/2011). Detta innebär att inom Örebro Kommun ökar kraven på den anställde när det gäller datoranvändning. Det förutsätts att ”alla” kan an-vända datorer. Detta är inget problem för tjänstemän och övriga anställda som använder da-torn i sitt dagliga arbete.
Arbetsgivaren (Örebro Kommun) ställer alltså mer och mer krav på de anställda att man ska utföra mer och mer sysslor via olika datorsystem. T ex ska man som anställd sköta sin ansökan om semester, flexledighet, sjukfrånvaro, övertid m.m. via ett webbaserat system. Vissa yrkesgrupper har också krav på sig att sköta tidrapportering för debiterbar tid i ytterligare ett internt datorsystem, detta för att få fram underlag för fakturering. Att mata in uppgifter om övertid, semester/sjukfrånvaro i två olika system, kan upplevas förvirrande för personalen. Andra yrkesgrupper ska hämta information och lägga in information om brukare, t ex information om medicinering osv. Min support åt dessa yrkesgrupper har mest bestått av att förklara skillnaden mellan olika inloggning och hjälpa till med åtkomst till de olika
systemen. Detta problem är också något som märks vid Örebro kommuns IT-Kundtjänst. Vid first-line supporten är det en vanligt förekommande uppgift att hjälpa medarbetare med nya lösenord och tala om vad de har för användar-Id.
De yrkesgrupper som Kommunal representerar har generellt inga fasta arbetsplatser med till-gång till egna datorer. Det finns ett par datorer för de anställda att dela på och uppgifterna som ska matas in sker för sällan för att generera datavana.
5 Dessa yrkesgrupper ser datorn som ett nödvändigt ont, något jobbigt som tar mycket av betstiden i anspråk. De har egentigen inte tid med detta utan vill arbeta med sitt ”riktiga” ar-bete.
Som administrativ samordnare har jag också varit ansvarig för rekryteringsprocessen av sommarjobbare. Det jag lagt märke till vid rekryteringsförfarandet kring tjänster inom Kom-munals yrkesgrupper har jag noterat att även yngre personer har låg datorkompetens. Örebro kommun vill att man söker utannonserade tjänster via webben, vilket medför en hel del tele-fonsamtal från desperata sökanden som inte förstår hur de ska göra. De har svårt att förstå hur de ska klicka sig fram i webbformuläret och de vet inte heller hur de ska kunna bifoga ett Worddokument till sin ansökan, om de ens kan skriva en ansökan i Word! Problemet med låg datorkompetens är således inte något som är förbehållet enbart den äldre generationen. Samtidigt som arbetsgivaren kräver att arbetstagaren tar mer och mer ansvar för sin dator-kompetens, så har regeringen tagit bort möjligheten för anställda att tillgodose sina behov av en bra dator, en subventionerad s.k. hem-PC. Det har nu gått tre år sedan hem-PC reformen avslutades. Målet med hem-PC reformen när den infördes 1997, var bland annat att höja da-torkompetensen bland landets medborgare. Det man nu kan fundera över är ifall Kommunals medlemmar kommer tappa datorkompetens i förhållande till andra grupper? Den senaste stati-stiken från SCB (SCB, 2011) visar att när det gäller tillgång till dator och Internet i hemmet så är skillnaden tydlig mellan tjänstemän och arbetare.
Dator i hemmet
Tillgång dator i hemmet Tillgång till Internet i hemmet
Samtliga tjänstemän, män 93,1 % 91,4 %
Samtliga tjänstemän, kvinnor 89 % 87,6 %
Samtliga arbetare, män 81 % 79,4 %
Samtliga arbetare, kvinnor 75,7 % 73,2 %
Tabell 1
1.2 Frågeställningar
Utifrån mitt problemområde har jag formulerat en övergripande frågeställning:
Vilka problem med användande av datorer i tjänsten upplevs av Kommunalare med låg da-torkompetens?
Till min hjälp att besvara denna fråga har jag formulerat följande frågeställningar: 1. Har Kommunalare låg datorkompetens?
2. Vilka problem uppstår på grund av Kommunalares låga datorkompetens ur arbetsgivarens perspektiv?
3. Vilken strategi har arbetsgivaren för att säkerställa datorkompetensen hos sina medarbe-tare?
4. Hur påverkar brister i grundläggande datorkompetens det inkommande flödet av ärenden till IT Kundservice?
6
1.3 Syfte och avgränsningar
Syftet med min studie är att göra en beskrivande analys av datorkompetensen hos Kommu-nalare inom Örebro Kommun. Detta ska sedan jämföras med de förväntningar Örebro kom-mun som arbetsgivare har på sina medarbetare och vilka problem skillnaden medför för ar-betsgivaren.
Jag har valt att avgränsa min undersökning till Kommunalare vid yrken inom Tekniska för-valtningen. Dessa yrken är parkarbetare, anläggningsarbetare och avfallshämtare.
1.4 Definitioner och begrepp
Inom LO-kollektivet har Kommunal de yrkesgrupper som kan klassas som låglönegrupper (enligt Kommunal). Utbildningen är på högst gymnasienivå eller specifik yrkesutbildning. Kommunals medlemmar utgör arbetarkollektivet inom offentlig verksamhet såsom Örebro kommun. Flera olika yrken tillhör detta fackförbund t ex barnskötare, undersköterska, köks-personal, parkarbetare, anläggningsarbetare etc. När det gäller parkarbetare, anläggningsar-betare och avfallhämtare så har de även kategoriserats till en grupp som inom Örebro kom-mun benämns som Komkom-munalare (Jansson, 2012). Gemensamt för dessa yrkesgrupper är att de inte är tjänstemän.
Inom Örebro kommun som förekommer det flera stycken olika datorsystem. I denna uppsats kommer jag beröra några stycken av dem:
Emil – Emil är Örebro kommuns e-postsystem som är en Lotus notesapplikation.
Tidskrivning Raindance – Raindance är Örebro kommuns ekonomisystem där Tidsskriv-ningen är en modul. Modulen är sammankopplad till ekonomisystemet och man tidskriver sin tid mot de projekt som man väljer att lägga in i systemet.
Självservice Personec – Personec är Örebro kommuns lönesystem där Självservice är en mo-dul där den anställde själv för in sin frånvaro, övertid, reseräkningar etc.
DocIT – DocIT är ett system där journalanteckningar förs över brukare inom hemtjänsten W3D3 – W3D3 är ett dokument och ärendehanteringssystem inom kommunen. Diariet ligger i W3D3.
Docpoint – Docpoint är ett system som enbart används vid Tekniska förvaltningen inom Örebro Kommun. Detta är ett dokumenthanteringssystem där förvaltningens mål, rutiner och instruktioner hanteras.
Örebro kommun har en egen IT-avdelning som är uppdelad i fyra enheter. Enheten där sup-porten finns heter IT Kundservice och kallas i dagligt tal för ”5500” då det är det interna tele-fonnumret till IT Kundservice. Hit ringer man när man behöver hjälp med tele- och datorre-laterade problem. Support för verksamhetssystemen Raindance och Personec ligger inte på denna enheten utan har egna telefonnummer för användarstad och support.
7
1.4.1 Datorkompetens
Vad är datorkompetens? Jag har valt att begränsa begreppet till att man har grundläggande kunskaper i filhantering, e-posthantering, ordbehandling och kalkylering. Grundläggande kunskaper menas att man kan förstår filstrukturen, kan strukturera upp med egna mappar, flytta filer emellan mappar och lagringsmedia. Man kan ta emot, sända, svara och vidarebe-fordra e-post inklusive att bifoga filer och spara filer man får via e-post. När det gäller ordbe-handling och kalkylering menas det även här grundläggande kunskaper som att man kan välja mapp när man sparar en fil, att öppna sin fil, ändra i sitt dokument eller kalkylark. Samt for-matera text, skriva enklare formler (kalkylering) osv. Det räcker alltså inte med att man är duktig på att använda sociala medier via en smartphone. Som grund till min definition på da-torkompetens har jag utgått ifrån ECDL Light och vilka kunskapskrav som ställs utifrån detta test (http://ecdl.se/, 2010)
8
2 Teoretisk referensram
2.1 Datoriseringen av arbetetI och med mikroprocessorns intåg i datorerna blev persondatorerna tillgängliga för vanliga människor. Man behövde inte längre vara en expert för att kunna använda en dator. I samband med denna förändring av tillgängligheten av datorer, övergick synen på datorer till att vara ett medium istället för ett verktyg. Synen på datorer som ett medium blev i och med Internets utbredning ännu tydligare (Thomas Karlsohn, 2009).
”Datorerna blev till kopplingspunkter i ett oöverskådligt nät av informationsflöden och lag-ringspunkter. Framstående analytiker talade om inträdet i ett så kallat nätverkssamhälle. Att äga och bruka en uppkopplad dator var nu inte endast en möjlighet för var och en, utan det blev en realitet i breda folklager. Under några få år i slutet av 1990-talet fick en överväldi-gande majoritet av åtminstone de västerländska samhällenas medborgare tillgång till en tek-nik som de tidigare endast hört talas om. Särskilt snabbt gick utvecklingen i Sverige.” (Thomas Karlsohn, 2009, ss. 15-16).
I ett led till att utnyttja informationstekniken har Sveriges Kommuner och Landsting antagit en strategi för eSamhället. Strategin pekar ut övergripande mål och strategiska utmaningar som strategin ska fokusera på (Zetterberg, 2011). Målet med en utveckling av e-förvaltning i en offentlig verksamhet är att medborgarnas behov tillgodoses när det gäller högkvalitativa e-tjänster. Detta innebär en modernisera av de tjänster som erbjuds samhällets medborgare. Att modernisera och utveckla samhällstjänster med hjälp av informationsteknologin, är något som det finns starka politiska önskemål om. Den politiska viljan är att moderniseringen av sam-hällstjänster går i riktning mot att dessa tjänster blir elektroniska (Sou 2003:55 Digitala tjänster - hur då?, 2003).
Däremot så pratas det väldigt lite om vad utvecklingen av dessa tjänster innebär för de an-ställda i offentlig verksamhet. För att kunna modernisera samhällstjänster och utnyttja infor-mationsteknologin effektivt, kommer det innebära att även inåt i den offentliga organisationen behövs det radikala förändringar av arbetsförhållandena för de anställda. Det finns en risk att den ökade datoriseringen skapar ett förändringsarbete där man missar att ta tillvara på de an-ställdas kompetenser. Att arbeta med informationsbehandling i någon form tar mer tid än tidi-gare för de grupper som tiditidi-gare inte behövt ägna sin arbetstid till detta (Thomas Karlsohn, 2009).
När det gäller olika typer av produktion utgör informationsteknologin en viktig faktor. Det behöver inte se ut som en typisk dator, med hårddisk, tangentbord och bildskärm, för att sty-ras utav microprocesser. Sådant som finns i vår vardag; köpkort, mobiltelefoner, diskmaski-ner, streckkodsläsare styrs också av microprocesser (Eriksen, 2001).
9 Den fysiska arbetsmiljön har blivit bättre om man jämför med hur det var tidigare, framför allt inom industrin. Ändå ökar stressen på arbetsplatserna. Söderström (Söderström, 2010) anser att det som stressar är den ökade datoriseringen i vår arbetsmiljö. Datorsystem som ska vara till för att underlätta arbetet, men som ofta visar sig bli precis tvärtom. Istället har det har skapats en arbetsmiljö där maskinerna styr människan. De nya datorsystemen som tas fram verkar var dåligt anpassade till den verksamhet där de ska arbeta. När människan inte kan påverka systemen så uppstår stress och psykisk ohälsa (Söderström, 2010).
Inte heller blir det lättare av att det på en arbetsplats används flera olika datorsystem. Med olika gränssnitt. Istället får man komma ihåg ifall OK-knappen sitter längst ner till höger eller någon annanstans beroende på vilket system man är inne i. Det kan vara helt olika typer av system som man måste hantera, lönesystem, ekonomisystem, Intranät med intern information, e-postsystem, diariesystem osv. Systemen kräver också att det är chefer som signerar ledig-heter, fakturor, reseräkningar osv., vilket gör att de får största delen av sin arbetstid kopplad till datoradministration. Tidigare kunde arbetsuppgifterna förberedas eller delegeras till en administratör för att frigöra tid åt chefen (Söderström, 2010).
Den stora mängden system som man då ska hantera, kan göra att man inte hinner lära sig de olika systemen ordentligt. Arbetsuppgifterna blir spridda över flera system och vart och ett av dem används bara någon gång ibland. Hur ska man då komma ihåg exakt vad det var man ska göra i just ett specifikt system? Det är skillnad att enbart arbeta med ett system hela sin ar-betsdag, t ex en ingenjör som använder ett CAD-system och gör ritningar i. Då blir det ett arbetsverktyg som man lär sig att behärska till fullo (Söderström, 2010).
2.2 Den digitala klyftan arbetare – tjänstemän
När man tittar på faktorer som kan skapa en digital klyfta är tillgången till dator en faktor, men även ålder, kön, inkomst, etnicitet och utbildning spelar Det är ingen nyhet att högin-komsttagare, i större utsträckning än låginkomsttagare. Har tillgång till datorer. Eller att nor har sämre tillgång till datorer än män. Till viss del kan detta bero på att fler män än kvnor är höginkomsttagare. Personer med hög inkomst har ofta en högre utbildning och ett in-tresse av att ha tillgång till dator hemma (Forsberg & Löf, 2003).
Personaldatorreformen var en viktig roll i ett led att öka personers kompetens. Ökad IT-kompetens skulle i sin tur göra arbetskraften mer attraktiv för arbetsgivaren. Personaldator-reformen har starkt bidragit till att IT-kompetensen för Sveriges arbetskraft är relativt god, dock så finns det en skara på cirka 10 % som anser sig hämmade i sin utveckling i sitt yrke just pga. bristande IT-kompetens (Forsberg & Löf, 2003).
När det gäller företagens syn på IT-kompetens, var det enbart 5 % som tyckte att det fanns problem med de arbetssökande som bottnade i bristande IT-kompetens. Det som är anmärk-ningsvärt är att så många som en tredjedel av större företag ansåg att företags utveckling blivit hindrad pga. bristande IT-kompetens hos personalen. Även om många inom den svenska ar-betskraften har god IT-kompetens behövs det ändå ett krafttag när det gäller att höja arbetar-nas IT-kompetens. Men om inte ett kompetenslyft genomförs, kommer det bli svårt att till fullo kunna utnyttja IT; något som gäller både företag som den offentliga sektorn (Forsberg & Löf, 2003).
10 Inom kommunal verksamhet finns det en stor grupp medarbetare som fackligt tillhör LO-kol-lektivet genom fackförbundet Kommunal. Gemensamt för denna grupp är att de har tillgång till datorer och Internet i mindre utsträckning än de yrkesgrupper som fackligt tillhör TCO eller SACO (Nelander, Goding, & Ivarsen, Ett IT-samhälle för alla?, 2004)
Även om datoranvändningen i hemmet har ökat för arbetargruppen sedan möjligheten till LO-dator infördes, verkar det som om LO-datoranvändningen på arbetet stannat av. Vid rapportens undersökningstillfälle var det 42 % av LO-arbetare som använde datorn i arbetet, alltså mindre än hälften av de som använde dator i arbetet, var det knappt hälften som enbart arbe-tade vid datorn som mest en timme om. Inom LO-kollektivet finns alltså grupper som inte använder datorn alls, varken hemma eller på arbetet. För kommunals del, som är det fackför-bund som representerar LO inom kommunal verksamhet, visade det sig att så mycket som 30 % saknar datorerfarenhet. Eftersom det i dagens kunskapssamhälle är viktigt med tillgång till dator och erfarenhet av datoranvändning, är risken att bristande eller total okunskap av dator-användningen kan bli ett handikapp. Här finns det risk att det skapas en digital klyfta. Framför allt med tanke på att det i princip enbart är medlemmar ur LO-kollektivet som står utanför det digitala informationsflödet. Den totala avsaknaden av datorerfarenhet är försvinnande liten när det gäller medlemmar från TCO och SACO (Nelander, Goding, & Ivarsen, Ett IT-samhälle för alla?, 2004).
2.3 Den nya generationen medarbetare
Sammantaget har medborgarna i Sverige en god tillgång till datorer i hemmet och ningen av Internet är väl utbredd. Undersökningar visar dock att det finns skillnader i använd-ningen av Internet när det gäller pensionärer. Där den yngre populationen använder sig av Internet i större utsträckning än pensionärer. Möjligtvis är detta ett övergående problem då den datorvana yngre populationen behåller sin datorvana när de blir pensionärer. Detta är dock inte helt självklart eftersom att man efter pensionering kanske inte har sådan ekonomi att man kan priorite4ra dator- och Internetinnehav. Detta kan göra att den digitala klyftan mellan den äldre vs den yngre generationen kan kvarstå även i framtiden (Forsberg & Löf, 2003). De undersökningar LO har genomfört under 2000-talet visar att det finns stora generations-skillnader i datoranvändningen. Åldersgruppen 50-64 år är de som minst använder dator i hemmet. Det är inte bara en generationsfråga när det gäller tillgången till dator hemma; även vilken familjesituation man befinner sig i spelar roll. (Nelander, Goding, & Ivarsen, Ett IT-samhälle för alla?, 2004)
I de familjer där det finns barn så är också tillgången till dator markant högre, även om det är vanligare bland ensamstående arbetare med barn att vara helt utan dator i hemmet, jämfört med motsvarande tjänstemannahushåll (Nelander, Goding, & Ivarsen, Datoranvändning i hemmet och på jobbet, 2003).
Den yngre generationen förväntas ha en hög kompetens när det gäller datoranvändningen och olika digitala hjälpmedel som idag finns i form av e-post, sociala medier osv. Allt eftersom den äldre generationen försvinner från arbetsmarknaden så kommer det ny yngre arbetskraft med hög datorkompetens, eller? När man pratar om kunskapssamhället och dagens
digitalise-11 rade arbetsverktyg som t ex datorer och smartphones, tar man för givet att de individer som eventuellt inte hänger med i utvecklingen tillhör den äldre generationen.
Enligt Tapscott (Tapscott, 1998), kommer den unga generationen, som växt upp med tillgång till den digitala världen, att ha helt andra krav på arbetslivet än vad den äldre generationen hittills ställt. Tapscott kallar generationen för ”The Net Generation” (Tapscott, 1998) och denna generation har ett helt annat förhållningsätt till arbetslivet än tidigare generationer. Efter att ha växt upp med tillgång till datorer med vilka de har spelat spel, skrivit, gjort hem-sidor, grafik osv. använder sig denna generation av digitala medier för att lära sig saker (Tapscott, 1998). När denna nätgeneration ska ut i arbetslivet är risken stor för en konflikt med det traditionella arbetslivet. Då arbetssättet i en hierarkisk organisation inte faller i god jord hos nätgenerationen, kommer de att ställa helt andra krav på en organisation än den äldre generationen. Förmodligen kommer de att bygga upp egna företag där de kan arbeta globalt, självständigt och självuppfyllande, så som den digitala uppvägen format dem (Tapscott, 1998).
Även Tapscott skriver om den digitala klyftan som följer med att växa upp digitalt (Tapscott, 1998). Det finns ett starkt samband mellan höginkomsttagare och tillgång till dator i hemmet, men också stora skillnader mellan olika skolor. Skolor med sämre ekonomi har sämre tillgång till datorer åt sina elever. Så även inom denna nätgeneration kommer det att finnas individer som hamnat på fel sida inom generationsövergången och obönhörligen befinner sig i ett utan-förskap när det gäller att växa upp digitalt (Tapscott, 1998).
3 Metodologiskt tillvägagångssätt
3.1 Metodologiska övervägandenMitt val av metod består av en kombination av kvalitativ och kvantitativ undersökningsmetod (Holme & Solvang, 1997), där jag valt att göra den kvalitativa undersökningen i form av en enkätundersökning och för att få en fördjupad bild över problemområdet har jag följt upp med intervjuer av några nyckelpersoner. Detta för att på så sätt komplettera med den kvalitativa delen av undersökningen. Detta val av metod stämmer med att jag vill göra en nulägesanalys avseende datorkompetensen hos en grupp av kommunens medarbetare. Det båda metoderna kan underlätta för mig att känna tillit till resultatet (Holme & Solvang, 1997).
3.2 Frågeformulärets utformning
När det gäller utformningen av enkäten har jag använt mig av SCB’s indelning när det gäller åldersgrupper. Jag har även tittat på vilken typ av frågor som ställts i undersökningarna som LO gjort under åren (Sven Nelander, 2004), (Sven Nelander, Datoranvändning i hemmet och på jobbet, 2003) när det gäller familjekonstellation, boende, utrustning hemma osv. för att kunna se eventuella samband. Att jag har valt att ange Word och Excel som exempel på ord-behandlingsprogram respektive kalkyleringsprogram är för att Officeprogrammen följde pro-gramutbudet till hem-PC:n.
12 Jag har varit noga med att informera deltagarna i studien om att deltagandet är helt frivilligt, jag har informerat om varför jag gjort studien och i vilket syfte. Enkäten är utformad så att den är totalt anonym då det inte förkommer några personliga upplysningar förutom ålder och kön. Enkäterna var inte heller kodade på något sätt vid utlämnandet och det går inte alls att spåra hur en specifik individ har svarat. (Holme & Solvang, 1997, s. 335).
3.2.1 Enkätundersökning
För att få en bild över medarbetarnas nuvarande datorkompetens så har jag valt att ställa en-kätfrågorna i pappersform istället för i digital form, detta för att säkerställa att nå de medar-betare som har låg datorkompetens och inte har tillgång till e-post. För att maximera svars-frekvensen i möjligaste mån, utformade jag enkäten utifrån att det ska gå relativt snabbt och enkelt att fylla i den (cirka 15 minuter) Jag testade även enkäten på en representant för under-sökningsgruppen för att säkerställa att utformningen av enkäten passade för undersöknings-gruppen.
Enkätfrågorna berör Kommunalarens tillgång till datorer och annan teknisk utrustning i hem-met, men även tillgång till Internet i hemmet. Varje enkätfråga, bortsett från ålder och kön, kan kopplats till ett intresse för datoriserad teknik och om datorn används till andra arbetet än att surfa på Internet.
Vid urval av grupp till enkätundersökningen kontaktade jag gruppchefer inom verksamhe-terna för ParkGata Drift och Avfall Transport, som har medarbetare som inte dagligen använ-der dator. Deras huvudsysslor är att arbeta utomhus, t ex med att sköta våra parker, gator och avfallshanteringen.
Min tanke var att även ta med VA-verksamheten (Vatten och Avlopp i Örebro kommun) i form av Ledningsnät (enheten som lägger ner nya rör och lagar befintliga rör när det gäller vatten- och avloppsnätet) i min undersökning, men vid kontakt med cheferna så avböjde de undersökningen. Anledningen till detta är att det under hösten 2011 genomförts ett par stora enkätundersökningar för personalen och cheferna ansåg att det fick räcka med dessa. Vid utdelandet av enkäterna deltog jag på tre stycken Arbetsplatsträffar (APT), där jag pre-senterade mig och förklarade varför jag valt att göra undersökningen. Medarbetarna ställde sig positiva till att delta i min undersökning och jag fick då dela ut enkäter på plats till dem. För en av de undersökta grupperna (Avfall) kunde jag inte delta på deras Arbetsplatsträff. I stället träffade jag den chef som skulle hålla i Arbetsplatsträffen och delade ut enkäter till denne. Chefen förklarade mitt syfte med undersökningen och delade ut enkäterna på arbets-platsträffen. Enkäterna har medarbetarna sedan fyllt i och lämnat till sin närmaste chef eller den administrativa assistenten på arbetsplatsen, för vidare befordran till mig.
13
Validitet och reliabilitet
Fullständig validitet och reliabilitet är svårt att uppnå det är människor som hanterar uppgif-terna. För att säkerställa validiteten när det gäller urval av enkätfrågor, har jag granskat frå-gorna vid upprepade tillfällen, jag har testat av fråfrå-gorna på en testperson som har samma bak-grund som undersökningsgruppen. Frågorna har även granskats av min handledare. När det gäller validering kring kriterier har den erhållits genom att jag enbart använt mig av frågor för att få fram teknikintresse och datorkompetens, förutom personliga upplysningar som ålder och kön (Holme & Solvang, 1997).
Enkäten är också utformad för en hög reliabilitet. Det är enkelt utformade frågor att besvara. Enkäten kan man använda på andra enheter inom Örebro kommun, eller samma, för att göra en jämförande undersökning. Jag har använt mig av Excel för att mata in resultatet och har varit mycket nota under inmatningsprocessen för att eliminera felaktiga inmatningar. Vid bortfall av svar av vissa frågor så har antalet svarande varit detsamma som antalet inlämnade enkäter, men jag har noterat bortfallet på respektive fråga i resultatet (Holme & Solvang, 1997).
3.2.2 Intervjuer
De kvalitativa intervjuernas syfte i detta fall, är att ge mig djupare förståelse för vilka feno-men Kommunalarens datorkompetens utgör. Mitt urval av respondenter har därför varit sub-jektivt utifrån de olika hierarkiska nivåer som finns i Örebro kommuns organisation, och vilken typ av information jag behöver för att få en nyanserad bild över problemområdet. Det var viktigt att intervjua personer som har kunskap om de problem som kan uppstå vid brister i datorkompetens hos personalen (Holme & Solvang, 1997).
Den hierarkiska blandningen av respondenterna och antalet intervjuer anser jag räcker för den studie som jag gör där jag också använder mig av enkäter för att få in ytterligare information. Som respondent till de personliga intervjuerna, har jag valt att intervjua fem stycken nyckel-personer, varav tre stycken är gruppchefer och representerar de tre grupperna som är med i undersökningen. För att få ytterligare en bild av vad arbetsgivaren förväntar sig intervjuades även en personalstrateg. För att få en uppfattning av hur supportpersonalen hanterar den hjälp medarbetare behöver i IT-frågor intervjuades även en person från IT Kundservice. Valet av nyckelpersoner avser att tillföra ytterligare dimension till min undersökning – att få fram vilka förväntningar som finns när det gäller medarbetarnas datorkompetens. (Holme & Solvang, 1997)
Utifrån de olika respondenternas yrkesroll har jag valt att ställa öppna frågor. För de tre gruppcheferna har jag utgått från samma intervjuguide, de övriga två intervjuerna har fått spe-cifika frågor utifrån sin yrkesroll.
14 Som intervjumetod har jag använt mig av en ostrukturerad intervju och jag har vid intervju-erna har jag haft med mig frågeguiden med mina frågor (Kvalitativ metod, 2012). Jag valde också att skriva ner svaren så som de framfördes i intervjun från intervjukandidaten för hand. Dessa anteckningar har sedan renskrivits i Word och e-postats till intervjukandidaten för genomläsning och återkoppling. De tillägg eller ändringar som jag fått tillbaka har jag således genomfört.
Att jag valde bort metoden att använda mig av bandinspelning och transkription från dessa. Är för att mina respondenter ville ha återkoppling om vad som sades under intervjun ned-skrivet. Alla var inte bekväma med att ha en bandspelare i rummet då de inte kände att de skulle ha kontroll över resultatet från bandinspelningen.
3.3 Urval, svarsfrekvens och representativitet
För val av nyckelpersoner till intervjuerna fanns det sex gruppchefer att välja på, det blev tre stycken som fick representera de olika verksamheterna. Park har tre gruppchefer, men jag valde att intervjua den första som fanns tillgänglig. Gata har två gruppchefer, varav en hade tid för intervju och Avfall har en gruppchef Vid telefonkontakt med gruppcheferna inom dessa verksamhetsområden, förklarade jag syftet med min undersökning och hur jag tänkte utföra den. De ställde sig positiva till min undersökning och även att få göra sin stämma hörd i form av att bli intervjuad av mig.
Vid val av intervjukandidat från Personalavdelningen så kontaktade jag min kontaktperson vid Personalavdelningen. Denna person tog med sig till Arbetsplatsträffen för sin arbetsgrupp där de diskuterade mitt önskemål om intervjukandidat. Jag fick tillbaka namnet på en person som var intresserad av att bli intervjuad och jag kontaktade denna personalspecialist för en intervju.
För val av intervjukandidat från IT Kundservice. Ställde jag frågan om lämplig kandidat till enhetschefen för IT Kundservice, och fick återkoppling om en lämplig person att intervjua. När det gäller enkäterna delade jag ut totalt 58 stycken enkäter och av dessa fick jag tillbaka 41 stycken som var i fyllda. Det ger en svarsfrekvens på 71 %.
Fördelat på de tre grupperna är resultatet enligt följande:
Grupp Utlämnade enkäter Inkomna enkäter Svarsfrekvens
Park 24 st 17 st 71 %
Gata 14 st 13 st 93 %
Avfall 20 st 11 st 55 %
Alla grupperna 58 st 41 st 71 %
15
4 Resultat och Analys
4.1 Intervju med nyckelpersoner
Gemensamt för de gruppchefer jag intervjuat är frustrationen över att deras ”gubbar” har stora problem med att hantera de datorsystem som behövs i arbetet. De upplever att det blir mycket fel pga. att programmen är svåra att förstå. Tidsskrivningen, som är en modul till ekonomi-systemet Raindance, är således ett ekonomisystem. Har man ingen vana från ekonomisystem är det svårt att förstå dess struktur. Tanken är att ”gubbarna” ska föra sin tid varje dag, men detta görs inte, utan istället skrivs det in när månaden är slut. I samband med månadsskifte genererar systemet ett brytdatum, som gör att man har 2-3 dagar på sin på den nya månaden för att föra in tid från föregående månad. Detta förstår inte ”gubbarna” och det skapar stora problem för gruppcheferna. Gruppcheferna upplever också frustration över att ”gubbarna” måste föra in sina uppgifter i dubbla system. I Tidsskrivningen måste man skriva in sin från-varo och övertid, detta måste även skrivas in i Personec Självservice. Detta är väldigt förvir-rande och man önskar att dessa båda system borde ”tala” med varandra. Gemensamt för gruppcheferna inom Park och Gata är just problemen med Tidsskrivning och Personec. ”Vissa har brister i kunskaper och då skyller på t ex
- fel på datorerna
- inte anställd för att arbeta med datorer.
De stora problemen är att det blir brister i Tidsskrivning, det blir fel i Personec. Man vet inte hur man söker info. Man förstår inte vad som ligger på ens eget ansvar.”
Gemensamt för alla tre gruppcheferna är att de inte kan kommunicera via e-posten till sina medarbetare. Örebro kommuns e-post system Emil är en webbapplikation, man kommer alltså åt sin Emil om man har en Internuppkoppling. Man behöver inte ha tillgång till en jobbdator. Trots detta så kan inte gruppcheferna kommunicera via e-post pga. att inte Emil används fullt ut av alla medarbetare. På intervjufrågan om man kan skicka ett mail till alla medarbetare och vara säker på att alla läste meddelandet så var alla gruppcheferna rörande eniga.
”Nej. Är helt säker på det. Alla har inte mail. Jag har inte heller lärt mig vilka som inte läser av dem som har mail.”
Vid nyanställning anser man både från chefshåll och från Personalavdelningen att gande datorvana är meriterande. Dock mäts inte detta på något sätt och vad som är grundläg-gande datorvana är oklart. Det tas för givet att ”alla kan datorer”.
”Ska man anställa en datorspecialist så är det noga att man visar upp intyg osv. att man har specialkunskaper inom sitt område. Men när det gäller de yrkesgrupper som inte jobbar med datorer dagligen, t ex undersköterskor, barnskötare, parkarbetare – så har ju datoriseringen kommit in nyligen i deras arbete – och där förutsätts det att de nog har grundläggande dator-kunskaper. Vilket inte alls stämmer.”
16 Från arbetsgivarhåll görs det inga satsningar på att få fram datorutbildningar för sin personal. Gruppcheferna kan se att det finns behov av ytterligare kurser hos sina medarbetare, dock är det svårt att hinna få iväg personalen på utbildningar. Med tanke på de verksamhetssystem som en Kommunalare behöver arbeta med i sitt dagliga arbete. Behöver det finnas en plan för hur arbetsgivaren ska agera vid nyanställning. Gruppcheferna agerar helt olika när det gäller tankar om grundläggande datorkunskaper vid nyanställning.
Gruppchef Gata:
”Vi ställer inga som helst krav på datorkunskaper vid nyanställning, möjligt att det kan ses som meriterande. Det viktigaste är att de kan sitt jobb som anläggningsarbetare.”
Gruppchef Park:
”Ja, allmänna datakunskaper. Jag har pratat med PA och får inga svar när det gäller grun-derna eller om det likställs med utbildning. Det görs inga mätningar på vilken datorkunskap eventuellt sökande har.”
Från kommunens Personalavdelning finns det inte heller någon strategi för hur man kan höja datorkompetensen hos kommunens anställda. De enda utbildningar som Personalavdelningen arbetar med är mot chefer och då inom personalområdet. De har inte heller definierat vad som är grundläggande datorkunskaper, trots att det anses som meriterande om ens sökande har det. Personalavdelningen har inte heller tagit fram något sätt att mäta kunskaperna, vilket borde göra att det är svårt att värdera vad det är värt att ha grundläggande datorkunskaper i samband med lönesättningen.
Enligt den personalspecialist jag intervjuade så upplevde hon att det är viktigt att man faktiskt börjar förstå hur låg datorkompetens kommunalanställda har, inte bara Kommunalare, utan det gäller generellt. Det är inget problem som kommer försvinna genom att den äldre genera-tionen går i pension, utan det kommer in unga personer som faktiskt har väldigt låg dator-kompetens.
”Jag tycker att man måste få upp ögonen för hur lite våra kommunalanställda egentligen kan när det gäller datorarbetet. Vet inte om lösningen är att ställa frågan till alla cheferna – om de vet vilken nivå medarbetarnas datorkompetens ligger på. Problemet är ju att man även måste bestämma sig för att göra något åt resultatet för att komma vidare.”
Brister i datorkompetensen resulterar i att IT Supporten blir hårt belastade av medarbetare som inte förstår grundläggande instruktioner. När det gäller de mest grundläggande dator-kompetensen har medarbetarna stora problem med att hålla reda på och komma ihåg vad som är användar-Id (inloggning till dator) och vad som är lösenord. När de sedan måste hantera flera olika verksamhetssystem och då även hålla reda på olika lösenord så underlättar det inte direkt lösenordsfrågan. De som ringer till IT Supporten har också problem att förstå de mest grundläggande termerna vid datorarbete, t ex ”klicka på enter”. Att kunna namnge de olika gränssnittens delar i ett program har medarbetarna också stora problem med. Därför upplever IT Supporten att det finns ett stort behov av att förse verksamheterna med datorutbildningar.
17 ”Jag tycker det är ett gemensamt ansvar från både arbetsgivare och medarbetare. Man måste våga ta upp på sitt utvecklingssamtal att man behöver mer datorutbildning och det är arbetsgi-varens ansvar att stötta detta. IT-avdelningen kan sedan vara behjälplig med att hålla datorut-bildningar. Jag tycker det borde ligga i chefens intresse att se till att dennes medarbetare har grundläggande datorkompetens.”
Dock ska datorutbildningar betalas av verksamheterna och då verkar det stöta på patrull. Det är lätt att utrusta kommunens personal med diverse datorutrustning med syfte att de ska ef-fektivisera sitt arbete. Ett annat problem verkar vara att det kan vara svårt för personalen att medge att de faktiskt saknar kunskap för att utnyttja utrustning och verksamhetssystem på rätt sätt. För övrigt upplever IT supporten att rent generellt så är det problem med att komma ihåg sitt lösenord som personalen ringer mest om.
4.2 Enkätundersökningen
4.2.1 Tillgång till dator i arbetet
För de Kommunalare som besvarat enkäten finns det gemensamma datorarbetsplatser som finns tillgängliga för dem. Vid ”Anläggning” finns det fyra gemensamma datorer som är pla-cerade i närheten av personalens omklädningsrum. Dessa datorer utnyttjas av personal från VA Ledningsnät, Avfall, och ParkGata Bygg och Drift. De som arbetar vid Park och utgår från sitt områdeskontor, de har tillgång till en dator. Gruppcheferna upplever att det finns da-torer så det räcker åt personalen.
Dock upplever inte all personal att det finns tillräckligt med arbetsdatorer. Det är ungefär en tredjedel som upplever att det är få platser med datorer. Detta gör att de inte kan arbeta med Tidskrivning eller Självservice Personec utan att känna sig stressade. Det finns också personal som väljer att arbeta utanför sin ordinarie arbetstid för att hinna med de administrativa syss-lorna. Det har också förekommit att personalen fått prioritera bort ordinarie arbetsuppgifter för att hinna med det administrativa arbetet. Om detta beror på att det är ojämn tillgång till datorerna framgår inte. Det visar också att en del av Kommunalarna anser att det administra-tiva arbetet är en pålaga utöver det ordinarie arbetet och att det inte tillför någon utveckling för arbetet.
Finns det tillräckligt antal med datorarbetsplatser vid din arbetsplats?
Diagram 1 24 15 2 -19 1 21 41 Ja Nej Vet ej
18 Svaren visar att 58 % av Kommunalarna tycker att det finns datorarbetsplatser så det räcker. Det är också 36 % som anser att det finns för få datorer att tillgå för att kunna utföra det ad-ministrativa arbetet.
Har du arbetstid avsatt till det administrativa arbetet, så att du kan arbeta med dator-programmen utan att känna dig stressad?
Diagram 2
Här visar svaren att 56 % tycker att de hinner med sitt administrativa arbete utan att känna stress. 31 % känner sig dock stressade över att hinna med det administrativa arbetet. Tittar man på resultatet i Diagram 1, så visar resultatet att det är ungefär lika många som känner sig stressade över det administrativa arbetet som också anser att det finns för få datorer på arbets-platsen.
Har du fått arbeta utanför din ordinarie arbetstid för att hinna med det administrativa arbetet vid datorn?
Diagram 3
Det är 32 % som har fått arbetat utöver sin ordinarie arbetstid för att hinna med det administ-rativa arbetet. Stämmer överens med de 31 % som känner sig stressade av det administadminist-rativa arbetet (se diagram 2)
Har du någonsin fått strunta i någon av dina övriga arbetsuppgifter för att hinna med det administrativa arbetet vid datorn?
Diagram 4 23 13 4 -19 1 21 41 Ja Nej Vet ej 13 26 2 -19 1 21 41 Ja Nej Vet ej 15 24 2 -19 1 21 41 Ja Nej Vet ej
19 Om man inte har möjlighet att arbeta med det administrativa arbetet utanför ordinarie arbets-tid är valet att prioritera bort något annat av sitt ordinarie arbete för att hinna med att till ex-empel registrera sin tid i Tidskrivningen (Raindance). Det är cirka 37 % av de svarade som har fått göra denna bortprioritering av sitt ordinarie arbete, alltså något fler än som känner sig stressade över det datorarbetet. 58 % av de svarade upplever att de hinner med datorarbetet inom ramen för sin ordinarie arbetstid.
Känns datorn som ett naturligt verktyg i ditt dagliga arbete?
Diagram 5
Trots att det administrativa arbetet med datorer är relativt nytt förekommande för Kommuna-larna så anser sig 58 % att datorn är ett naturligt verktyg i det dagliga arbetet. 32 % upplever inte datorn som något naturligt verktyg för sitt dagliga arbete.
Anser du att du har tillräckligt med datorkunskaper för att arbeta med de datorsystem som krävs i ditt arbete?
Diagram 6
63 % av de tillfrågade anser sig ha tillräckligt med datorkunskaper för att klara av sitt datorar-bete. 15 % har dock svarat att de inte vet ifall de har tillräckligt med datorkunskaper. Värt att notera är också att ingen svarat nej på frågan, dessutom är det nio Kommunalare som valt att inte svara på frågan alls. Man kan fundera på ifall man inte vill skylta med sin okunskap?
Är datorarbetet utvecklande för dig i ditt arbete?
Diagram 7 24 13 3 -19 1 21 41 Ja Nej Vet ej 26 0 6 -19 1 21 41 Ja Nej Vet ej 18 17 6 -19 1 21 41 Ja Nej Vet ej
20 Resultatet visar att 44 % av de svarande upplever att datorarbetet är utvecklande för arbetet. 41 % upplever precis det motsatta och 15 % vet inte ifall upplever datorarbetet utvecklande i arbetet.
Vilka datorsystem använder du i ditt arbete?
Diagram 8
Alla enheter använder sig inte av Raindance så resultat för detta datorsystem är rimligt. Min undersökningsgrupp arbetar inte heller med verksamhetssystemen DocIT och W3D3. Där-emot så borde resultatet för Personec vara alla svarande, då Självservice Personec är infört fullt ut för dessa personer. Det är enbart 85 % som svarat att detta system ingår. Att inte alla av de svarande använder sig av Emil, som är kommunens e-post system, det är inte okänt. Det är endast 32 % som använder sig av Emil, alltså ungefär en tredjedel av de svarande. Eftersom Tekniska förvaltningen använder Docpoint som sitt dokumenthanteringssystem, borde det också vara mer använt än av endast två personer. Anmärkningsvärt är också att det endast är 12 % som använder sig av Officeprogrammen. Med tanke på att protokollen från Arbetsplats-träffarna skrivs i Word, borde det vara lite högre resultat för detta system. När det gäller andra datorsystem än de jag namngett i enkäten så är det 19,5 % som använder sig av något annat system.
4.2.2 Grundläggande kunskap i datoranvändning
Vid frågorna om grundläggande kunskap i datoranvändning är det ingen skillnad på hemdator eller dator vid arbetsplatsen. Även om man inte använder datorn i någon större utsträckning på arbetet, kan man ändå ha kunskaper i att använda en dator.
Av Kommunalarna själva ansåg de flesta att de har tillräckligt med datorkunskaper för att klara av att hantera sina verksamhetssystem.
4.2.2.1 E-posthantering
När det gäller grundläggande kunskaper om e-posthanteringen så är det fler än Kommuna-larna som uppenbarligen använder sig av e-post mer hemma än på jobbet. Dock finns det kun-skapsskillnader inom e-posthanteringen. Att läsa och besvara sin e-post är något som den större delen av Kommunalarna kan göra, men när det gäller att bifoga en fil eller spara en bi-fogad fil så är det färre som kan detta.
26 35 0 13 0 2 5 8 -9 1 11 21 31 41
21 Att inte kunna hantera bifogade filer i sitt e-postgram borde också försvåra vid andra sam-manhang där det kan behövas bifoga någon typ av fil. Även i andra program än e-post-program kan man behöva kunna bifoga en fil och veta vart i filstrukturen man sparat filen. Detta är något som märks bl. a vid nyrekrytering av personal inom de undersökta grupperna.
Kan du grunderna i ett e-postgram? (t ex Emil)
A. Läsa e-post
Diagram 9
Resultatet visar att 70 % av de svarande kan läsa e-post. Med tanke på att det då är 32 % som svarat att de använder sig av e-postsystemet Emil på arbetet, kan man förmoda att man an-vänder sig av e-post hemma. Värt att notera är att det är 22 % av de svarande som inte kan läsa e-post.
B. Svar en eller flera avsändare?
Diagram 10
När det gäller att kunna svara på e-postmeddelande så är det några färre som kan svara om man jämför med att läsa sin e-post. 56 % anser att de klarar av att svara en eller flera avsän-dare i ett e-postmeddelande. Resultatet visar också att 27 % av de svarande inte kan svara på ett e-postmeddelande och 15 % inte vet om de kan eller ej.
29 9 3 -9 1 11 21 31 41 Ja Nej Vet ej 23 11 6 -19 1 21 41 Ja Nej Vet ej
22
C. Vidarebefordra ett e-postmeddelande
Diagram 11
När det gäller att vidarebefordra ett e-postmeddelande, så är resultatet likartat som för frågan om att svara på ett e-postmeddelande, se diagram 10.
D. Bifoga en fil, t ex ett Worddokument eller en bild med ett e-postmeddelande
Diagram 12
När det gäller resultatet för att kunna bifoga en fil, ser man skillnad i svaren. Det är 39 % av de svarande som inte kan bifoga en fil med ett e-postmeddelande. Drygt 12 % vet inte ifall de kan bifoga en fil eller inte. Det är endast 49 % som kan bifoga en fil med ett e-postsystem.
E. Skriva ett nytt e-postmeddelande
Diagram 13
När det gäller att skriva ett nytt e-postmeddelande är det 66 % av de svarande som klarar det. Det är inte lika många som är osäkra på om de kan eller inte, men 29 % kan inte skriva ett nytt meddelande. 24 11 5 -19 1 21 41 Ja Nej Vet ej 20 16 5 -19 1 21 41 Ja Nej Vet ej 27 12 2 -9 1 11 21 31 41 Ja Nej Vet ej
23
F Öppna och läsa en bifogad fil som kommer med ett e-postmeddelande?
Diagram 14
Att kunna öppna och läsa en bifogad fil som kommer med e-posten, är enligt resultatet fler som klarar av än att själv bifoga en fil. Det är cirka 68 % som kan öppna och läsa en fil som kommer med e-post.
G. Spara en bifogad fil från e-postmeddelande?
Diagram 15
När det gäller att spara en bifogad fil så är det färre som kan göra detta jämfört med att läsa en bifogad fil (se diagram 14). Att spara den bifogade filen är något som 49 % av de svarande kan göra. Så många som 22 % vet inte om de kan eller inte kan spara en fil, och 29 % kan inte spara en bifogad fil. Alltså är det drygt hälften av de svarande som inte kan spara en bifogad fil, vilket även stämmer med resultatet över om man kan skicka med en bifogad fil i ett e-postmeddelande (se diagram 12).
4.2.2.2 Officeprogrammen
Microsofts Office är en av kommunens största verksamhetsprogram och finns på alla kontors-datorer. Det är också ett program som följt med när man haft tillgång till Hem-PC och borde vara program som man känner till och använder.
När det då gäller grundläggande datorkompetens för Officeprogrammen Word och Excel kan ungefär häften av Kommunalarna skapa ett nytt dokument. Att spara det skapade dokumentet, var det färre av de svarande som klarade av. Att utföra enklare inställningar av ett dokument i form av att ändra marginaler och utskriftsformat var det till största delen något som de sva-rande inte kan eller vet hur man ska göra. Att öppna ett tidigare sparat dokument klarade mer än hälften av att göra. Detta kan bero på att man i programmen kan se det senaste öppnade dokumenten utan att behöva leta i filstrukturen. För att göra ändringar i ett dokument och se-dan spara om det, med samma eller under nytt namn var svårare. Det innebär att det är unge-fär hälften av Kommunalarna som inte har grundläggande kunskaper i hantering av Word och
28 10 3 -19 1 21 41 Ja Nej Vet ej 20 12 9 -19 1 21 41 Ja Nej Vet ej
24 Excel. Så även om alla i princip har dator hemma och tillgång till Internet så innebär inte det med automatik att man kan hantera ett ordbehandlings- eller ett kalkylprogram. Även om man inte behöver använda dessa program dagligen i sitt arbete, så har man ju användning av dessa program om man behöver skriva något, kalkylprogram kan man ju använda för att göra sin hushållsbudget osv. Har man barn som går i skolan behöver man kanske kunna vara till hjälp i hantering av dess program.
Kan du grunderna i Officeprogrammen Word och Excel?
A. Skapa ett nytt dokument
Diagram 16
Att kunna öppna Word eller Excel och skapa ett nytt dokument kan drygt häften av de sva-rande, 51 %. 10 % vet inte ifall de kan detta, medan 39 % vet att de inte kan.
B. Spara ett dokument på ditt "H" i filstrukturen?
Diagram 17
Även om man kan skapa ett dokument i Word eller Excel betyder inte att man kan förstå hur man gör för att välja vilken plats man ska spara sitt dokument. Att spara dokumentet på sitt ”H”, alltså den serverplats man har som anställd på Örebro Kommun, är något som 39 % av de svarande kan göra. 36,5 % vet säkert att de inte kan, och hela 24,5 % vet ej om de kan eller ej 21 16 4 -19 1 21 41 Ja Nej Vet ej 16 15 10 -9 1 11 21 31 41 Ja Nej Vet ej
25
C. Ändra marginaler och utskriftsformat på ett dokument?
Diagram 18
När det gäller att kunna ändra marginaler och utskriftsformat på ett dokument visar resultatet att 41,5 % har svara nej på frågan och 17 % har svarat vet ej. Att kunna utföra denna typ av enklare redigering är det 41,5 % svarande som kan göra.
D. Öppna ett tidigare sparat dokument
Diagram 19
Att öppna ett tidigare sparat dokument verkar vara lättare att göra än att t ex spara ett nytt (se diagram 16). Mot de 51 % som kan skapa ett nytt dokument, så kan 61 % öppna ett redan ti-digare sparat dokument. Det är dock 22 % som inte vet hur man gör för att öppna ett titi-digare sparat dokument och 17 % som inte vet om de kan spara eller ej.
E. Göra ändringar i dokumentet och sedan spara med samma namn?
Diagram 20
Att spara om ett dokument med samma namn efter en ändring är något som 44 % kan göra, 36 % kan inte göra det och 20 % vet inte ifall de kan eller ej.
17 17 7 -9 1 11 21 31 41 Ja Nej Vet ej 25 9 7 -9 1 11 21 31 41 Ja Nej Vet ej 18 15 8 -9 1 11 21 31 41 Ja Nej Vet ej
26
F. Göra ändringar i dokumentet och sedan spara det under ett nytt namn?
Diagram 21
Resultatet för frågan ifall man kan spara ett dokument under ett nytt namn gav likartat resultat som frågan om att spara under samma namn (se diagram 20). 44 % kan spara dokument under ett nytt namn, 36 % kan inte göra det och 20 % vet inte ifall de kan eller ej.
Hur upplever du att supporten fungerar?
Diagram 22
Det finns några olika supportnummer man kan ringa till. Personec och Raindance har sin egen verksamhetssupport. Med övriga datorrelaterade problem ringer man till IT Supporten. Frågan är ställd enbart om hur man upplever hur supporten fungerar, vilken typ av support framgår inte. 19,5 % upplever att supporten fungerar mycket bra. 46 % upplever att den fungerar bra, 19,5 % tycker att den fungerar mindre bra. Det är endast en person som svarat att supporten fungerat dåligt. Värt att notera är att 5 personer valt att ej svara på frågan.
4.2.2.3 Datorutbildning
Datorutbildning är viktigt i ett led i att bygga upp en grundläggande datorkompetens, men även för att kunna hantera de program ens arbete kräver. När det i ens arbetsuppgifter ingår att man ska hantera ett visst antal verksamhetssystem borde det ingå någon form av utbildning i systemen. Enligt enkätresultaten har så många som 44 % av de svarande ingen som helst da-torutbildning. Den personal som gått utbildning i verksamhetssystemen ska lära upp övriga arbetskamrater på sin arbetsplats; något som kan vara svårt då tid inte avsätts för detta. Det är inte heller alla som är intresserade utav att gå någon datorkurs, vilket egentligen borde vara obligatoriskt just för att minimera risken för handhavandefel.
18 15 8 -9 1 11 21 31 41 Ja Nej Vet ej 8 19 8 1 -19 1 21 41
27 De Kommunalare som fått utbildning i sitt arbete var i princip alla nöjda med datorutbild-ningen. Vid utbildningstillfället hade utbildningen varit tillräcklig för det som Kommunalaren behöver i sitt dagliga arbete och den hade varit på rätt nivå. Dock upplever hälften av dem att de behöver ytterligare datorutbildning, problemet är att det, enligt gruppcheferna, är dåligt med utbud av datorutbildning för verksamhetssystemen.
Har du gått någon datorkurs?
Diagram 23
Resultatet visar att man har valt att gå datorkurser på ett eller flera sätt. Det kan ingå i den utbildning man har, vilket det har gjort i 12 % för de svarande. 22 % av de svarande har gått datorutbildning via facket, studieförbund eller på annat sätt. 29 % har fått sin datorutbildning via sitt arbete, men hela 44 % har ingen datorutbildning alls.
Utav de som svarat ”Ja, i mitt arbete” fick de även svara tre olika följdfrågor.
A. Var datorutbildningen tillräcklig för det du behöver i ditt dagliga arbete?
Diagram 24
Av de 13 personer som gått en datorutbildning via sitt arbete så tycker 85 % av dem att bildningen var tillräcklig för att det som behövs i deras dagliga arbete. 8 % tycker inte att ut-bildningen räcker till och 8 % vet inte.
18 5 13 1 3 5 -4 1 6 11 16 21 26 31 36 41 11 1 1 -9 1 11 21 31 41 Ja Nej Vet ej
28
B. Var datorutbildningen på rätt nivå för dina förkunskaper?
Diagram 25
Resultatet visar att 92 % upplevde att datorutbildningen var på rätt nivå för de förkunskaper de hade vid utbildningstillfället.
C Behöver Du ytterligare datorutbildning?
Diagram 26
Även om det var 92 % som upplevde att datorutbildningen de gått var på rätt nivå för dem vid utbildningstillfället (se diagram 25), upplever nu 54 % av de svarande att de behöver ytterli-gare datorutbildning. 23 % vet inte ifall de behöver datorutbildning och 23 % tycker att de har tillräckligt med datorkunskaper.
4.2.2.4 Hemförhållanden
Kommunalarna i undersökningen har en åldersfördelning där över 60 % är 45 år eller äldre. Nästan hälften av dem bor i en tätort. Resultatet visar att nästan hälften av de svarande är gifta eller sambo med barn. Den höga medelåldern visar sig också i att nästan 60 % enbart har 9-årig grundskola när det gäller utbildningsnivå. Fördelningen av de som har 2-9-årigt gymnasium eller 3-årigt gymnasium stämmer också överens med åldersfördelningen. För den person som är runt 50 år eller äldre var det inte alls naturligt att man läste vidare på en gymnasieutbild-ning efter grundskolan. Istället började man arbeta direkt efter 9:an och framför allt inom de praktiska yrkena. För den som är yngre än 50 år, är gymnasieutbildning vanligare. För en liten del av de svarande har mindre än 9-årig grundskola och i andra utbildningsskalan så hade en liten del akademisk examen. Resultatet visar också att 85 % av de svarande är av svenskt ur-sprung med svenskfödda föräldrar. Språkförbistringar är alltså ingen grund för att inte ha stu-derat vidare eller att inte ha gått några datorkurser.
12 1 0 -9 1 11 21 31 41 Ja Nej Vet ej 7 3 3 -9 1 11 21 31 41 Ja Nej Vet ej
29 Resultatet från enkätundersökningen visade också att den tekniska utrustningen är hög hos de svarande. Tillgång till Internet finns i 95 % av hushållen, likaså har 95 % av de svarande till-gång till en eller flera datorer i hemmet. Både CD-spelare och DVD-spelare är väl represente-rade och även Blueray-spelare och den senaste tekniska prylen i form av läsplatta finns hos de svarande. TV fanns i alla hushåll, och mobiltelefon i princip hos alla. Även tillgång till
smartphone fanns hos hälften hos de svarande. Alltså behövs det inte finnas tillgång av dator i hemmet för att ha tillgång till Internet, det går också bra att surfa på en smartphone.
Ålder
Diagram 27
Resultatet över åldersfördelningen för de svarande visar att 12 % är mellan 25-34 år, 24,5 % är mellan 35-44 år, 29,5 % är mellan 45-54 år, 32 % är mellan 55-64 år och 2 % är mellan 64-74 år. Totalt är det 63 % av de svarande som är 45 år och uppåt. I resultatet fanns det ingen som befann sig i åldersspannet 16-26 år.
Var bor du?
Diagram 28
47,5 % av de svarande på bor i tätort, 20 % bor i mindre samhälle och 32,5 % bor på lands-bygden. 0 5 10 12 13 1 -9 1 11 21 31 41 16-24 25-34 35-44 45-54 55-64 64-74 19 8 13 -19 1 21 41 Tätort Mindre samhälle På landet
30
Hur ser ditt hushåll ut?
Diagram 29
Utav de svarande var det nästan hälften som tillsammans med make/maka/sambo med barn, nämligen 47,5 %. Gruppen ensamstående förälder med barn var vid undersökningstillfället endast 5 % av de svarande. Den näst största gruppen av de svarande är gift/sambo utan barn som är 25 % av de svarande, vilket även kan ses utifrån åldersfördelningen med hög
medelålder (se diagram 27).
Vilken är din familjs bakgrund?
Diagram 30
Resultatet visar att 85 % av de svarande är födda i Sverige av föräldrar som är födda i Sverige. 10 % är inte födda i Sverige. 5 % av de svarande är födda i Sverige, men har minst en förälder som är född i ett annat land.
Vilken utbildning har du?
Diagram 31
På frågan om vilken utbildningsnivå de svarande har, kunde de välja flera alternativ. Resulta-tet visar att till största delen ligger utbildningsnivån i fas med 9-årig grundskola, 58 %, vilket
9 2 10 19 -9 1 11 21 31 41
Ensam u barn Ensam m bard Gift/Sambo u barn Gift/Sambo m barn 35 4 2 -19 1 21 41 Född i Sverige Ej född i Sverige En föräld ej född i Sverige 5 24 6 16 12 3 3 -9 1 11 21 31 41 >9 år 9 år grund
Yrkesutb 2-år gym 3-år gym Uni kurs Ak
31 även stämmer med åldersfördelningen (se diagram 27). 39 % har upp till 2-årig gymnasie-utbildning och 29 % har 3-årig gymnasiegymnasie-utbildning. Ett fåtal av de svarande hade även läst enstaka kurser på universitetet, 7,5 % och 7,5 % har även tagit en akademisk examen om minst 180 hp. Resultatet visar också att det finns en grupp på 12 % av de svarande som har mindre än 9-årig grundskola som sin utbildningsnivå.
Vilka av dessa saker finns i ditt hushåll?
Diagram 32
När det gäller teknisk utrustning i hemmet visar resultatet på de svarande har många olika sorter av teknisk utrustning i hemmet. 100 % av de svarande har TV, 88 % har tillgång till radio. 70 % har tillgång digitalbox/parabol och dess utbud. 90 % har CD-spelare, 88 % har DVD-spelare, däremot så är det färre antal som ha tillgång till blueray-spelare än så länge 24 %. När det gäller tillgång till dator i hemmet så har 46 % av de svarande har tillgång till minst en dator i hemmet och 49 % har tillgång till fler än en dator. Resultatet visar att 95 % av de svarande har tillgång till dator i hemmet. Det är också 95 % av de svarande som har tillgång till mobiltelefon, medan drygt hälften av de svarande, 51 %, har tillgång till en smartphone. När det gäller läsplattor är det enbart 7,5 % av de svarande som har tillgång till en sådan i hemmet. 46 % har tillgång till någon form av TV-spel. När det gäller tillgång till Internet så visar resultatet att 98 % av de svarande har tillgång till någon form av Internet i hemmet.
4.2.2.5 Tillgång till Dator och Internet i hemmet
Tillgång till dator i hemmet kan man säga är mycket god. 95 % av de svarande har tillgång till dator i hemmet och 98 % har tillgång till Internet. När det gäller typ av Internetuppkoppling så förekommer det fortfarande uppringt modem, även om det är ett fåtal som har den formen av uppkoppling. Nästan 70 % av de svarande har tillgång till fast uppkoppling, antingen i form av bredband 44 % eller ADSL, 22 %. Mobilt bredbands används också i relativt stor utsträckning, 41 % har tillgång till detta. Mobilt bredband används både som komplement till fast bredband eller som enda Internetuppkopplingen.
36 41 29 37 36 10 19 20 39 21 3 19 40 -4 1 6 11 16 21 26 31 36 41
32 Jag har valt att inte fråga något om Internetanvändning i hemmet. LO har gjort flera studier om Internetanvändning i hemmet (LO , 2011) Däremot så visar resultatet att så många som 61 % faktiskt använder sin hem-PC för att vidareutveckla sina datorkunskaper (Nelander,
Goding, & Ivarsen, Datoranvändning i hemmet och på jobbet, 2003).
Enligt diagram 31 har 95 % av de svarande tillgång till dator i hemmet och 98 % även tillgång till Internet i hemmet.
Vilken typ av Internetuppkoppling har du?
Diagram 33
Resultatet visar att det endast är 2,5 % av de svarande som inte har tillgång till någon form av Internetuppkoppling. Det är 5 % av de svarande som bara har tillgång till uppringt modem. Resterande svar visar att 44 % har bredbandsuppkoppling, 22 % har Internet via ADSL, och 41 % har tillgång till mobilt bredband. Mobilt bredband används enbart eller som komplement till fast bredband.
Använder du datorn för att vidareutveckla dina datorkunskaper?
Diagram 34
Att använda sin hemdator för att vidareutveckla sina datorkunskaper gör 61 % av de svarande. Det är 30 % som inte utnyttjar möjligheten till vidareutveckling av sina datorkunskaper med hjälp av sin hem-PC. 5 % av de svarande har ingen dator hemma. Värt att notera är att 4 % ej har lämnat något svar på denna fråga.
18 9 17 2 1 -9 1 11 21 31 41
Bredband ADSL Mobilt
bredband Uppringt modem Ingen internetuppk 25 12 2 -9 1 11 21 31 41
33
4.2.2.6 Jämförelse yngre vs äldre Kommunalare
Jag har också gjort en jämförelse mellan den yngsta åldergruppen och den äldsta åldergruppen när det gäller datorutbildning och hantering av e-post.
Har du gått någon datorkurs?
Ålder 25-34
Diagram 35
60 % av de svarande i åldersgrupp 25-34 år har inte gått någon dator kurs. Ålder 55-64
Diagram 36
50 % av de svarande i åldersgruppen 55-64 år har inte gått någon datorkurs.
0 1 2 3 4 5 0 2 4 6 8 10 12
34
Bifoga en fil, t ex ett Worddokument eller en bild med ett e-postmeddelande.
Ålder 25-34
Diagram 37
Att kunna bifoga en fil med ett e-postmeddelande är inte alls självklart i den yngre ålders-gruppen.60 % av de svarande klarar av att bifoga en fil.
Ålder 55-64
Diagram 38
I åldersgruppen 55-64 år så är det enbart 33 % av de svarande som säkert kan bifoga en fil med ett e-postmeddelande. 33 % vet ej om de kan, och 50 % är helt säkra på att de inte kan. I Sverige har vi god tillgång till bredband och Internet, det visar sig även i min studie då de svarande till 95 % har tillgång till dator hemma och 98 % har tillgång till Internet. Jämför man med de studier som är utförda i början av 2000-talet så visar min studie att Kommunalarna inte har mycket sämre tillgång till datorer i hemmet än vad tjänstemän har (Nelander, Goding, & Ivarsen, Datoranvändning i hemmet och på jobbet, 2003).
Tidigare studier har också visat att skillnader i tillgång till datorer och Internet också beror på etnicitet, ålder, kön, utbildning osv. (Forsberg & Löf, 2003). Nu har jag valt att inte göra några jämförelser utifrån kön, för övrigt så är Kommunalarna i min undersökningsgrupp en homogen grupp bestående till större delen av medelålders svenska män med enbart grund-skola som utbildning.
0 1 2 3 4 5 Ja Nej Vet ej 0 2 4 6 8 10 12 Ja Nej Vet ej
