Örebro Universitet
Institutionen för hälsovetenskap och medicin Examensarbete – Magister
Avancerad nivå Vt 2013
Att vara Pappa
Upplevelser av faderskap och mötet med barnhälsovården.
To be a Father
Experiences of fatherhood and the meeting with child health care.
Författare: Anneli Södergren Linda Wahlström
ABSTRACT
BACKGROUND: In 1974 paternity leave was introduced. The total number of days taken out by men were 23,7% in 2011. Fathers want to be involved in the care of children, although they believe that they do not have knowledge, skills or support to be there and therefore need encouragement. Child healthcare is based on family-focus where the family is the primary source of support. Child healthcare should listen to, support and enable parents in their parenting.
PURPOSE: To describe fathers´ experiences of fatherhood and the encounter with child healthcare during the child’s first two years.
METHOD: Literature study with systematic search and descriptive design. The databases CINAHL and MEDLINE have been used. The material has been assessed based upon audit templates. The study included 12 articles and had high quality.
Contents areas highlighted: Fathers' experiences of fatherhood and Fathers´ experiences of
the meeting with child health care.
RESULTS: Fatherhood brought major responsibility into the care and upbringing. The development of fatherhood was seen as continuous and difficult but gave rewards beyond expectations. The majority of fathers took the role of supporting the family and expressed that the time for being a couple decreased and the lifestyle changed. To not be able to comfort their children could cause tension and arguments and affected the relationship with the mother.
During the visits of child care information and to be treated with respect and empathy was desired. Some fathers felt disregarded when BHV-nurse only asked the mother questions. Father-child groups, was proposed as an opportunity to share the experiences of others. Education directed at fathers could provide useful tools to become a good father.
CONCLUSION: BHV-nurses can notice fathers´ experiences regarding information and expectations. Better preparing with practical advices, specific father-child groups and preparing of changes between the couples needs awareness.
SAMMANFATTNING
BAKGRUND: År 1974 infördes pappaledighet. Av det totala antalet föräldradagar tog män ut 23,7% år 2011. Pappor vill involveras vid vård av barn, trots att de inte tror sig ha kunskap, färdigheter eller ha stödet att vara det och bör därför uppmuntras. Inom barnhälsovården baseras den familjefokuserade omvårdnaden på att familjen är den primära källan för stöd. Barnhälsovården ska lyssna, stödja och aktivera föräldrar i sitt föräldraskap.
SYFTE: Att beskriva pappors upplevelser av faderskapet samt mötet med barnhälsovården under barnets två första levnadsår.
METOD: Litteraturstudie med systematisk sökning och deskriptiv design. Sökningar har skett i databaserna CINAHL och MEDLINE. Materialet har bedömts utifrån granskningsmallar. Totalt 12 vetenskapliga artiklar har inkluderats och studien har högt kvalitetsvärde.
Kategorier som lyfts fram: Pappornas upplevelser av faderskap samt Pappornas upplevelse
av mötet med barnhälsovården.
RESULTAT: Faderskapet förde med sig stort ansvar för omvårdnad och uppfostran.
Utveckling av fadersrollen sågs som fortlöpande, inte lätt men gav belöning över förväntan. Majoriteten av papporna intog försörjarrollen, uttryckte att tiden som par minskade och livsstilen förändrades. Att ej kunna trösta sina barn kunde orsaka spänning och
argumentationer och påverkade relationen till mamman.
Vid besöken hos barnhälsovården önskades information samt att bli bemötta med respekt och empati. Några pappor kände sig åsidosatta, då BHV-sjuksköterskan endast vände sig till mamman vid frågor. Pappa-barn grupper föreslogs, för möjlighet att dela andras erfarenheter. Utbildning riktad direkt till pappor skulle kunna ge användbara verktyg för att bli en bra pappa.
SLUTSATS: BHV-sjuksköterskor kan i litteraturstudien ta del av flera pappors upplevelser gällande informationsförmedling, förväntningar och bemötande. Bättre förberedelse
efterfrågas med praktiska råd, specifika pappa-barn grupper samt att mer uppmärksamhet belyser hur parets relation kan komma att förändras.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INTRODUKTION ... 1
2. BAKGRUND ... 1
2.1 BARNETS RÄTT ... 1
2.2 FÖRÄLDRAANSVAR OCH FÖRÄLDRALEDIGHET ... 1
2.3 PAPPAN OCH FÖRÄLDRASKAPET ... 1
2.4 OMVÅRDNAD AV DET LILLA BARNET ... 2
2.5 BARNSJUKSKÖTERSKANS STÖDJANDE FUNKTION I BARNHÄLSOVÅRDEN ... 3 2.6 FAMILJEFOKUSERAD OMVÅRDNAD ... 4 2.7 PROBLEMFORMULERING ... 4 3. SYFTE ... 5 4. METOD ... 5 4.1 DESIGN ... 5 4.2 SÖKSTRATEGI ... 5 4.3 URVAL ... 6 4.4 VÄRDERING ... 6 4.5 DATAANALYS ... 7 4.6 ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 8 5. RESULTAT ... 8
5.1 PAPPORNAS UPPLEVELSER AV FADERSKAP ... 8
5.1.1 Ansvar och uppfostran ... 8
5.1.2 Utveckling av fadersroll ... 9
5.1.3 Förändrade relationer ... 9
5.1.4 Upplevelse av hjälplöshet ... 10
5.1.5 Föräldraledighet ... 10
5.2 PAPPORNAS UPPLEVELSER AV MÖTET MED BARNHÄLSOVÅRDEN ... 10
5.2.1 Information och råd ... 10
5.2.2 Förväntningar och förtroende ... 10
5.2.3 Föräldrautbildning ... 11 5.2.4 Resultatsyntes ... 11 6. DISKUSSION ... 12 6.1 METODDISKUSSION ... 12 6.2 RESULTATDISKUSSION ... 13 6.3 KONKLUSION ... 16
7. FORTSATT FORSKNING OCH KLINISK NYTTA ... 16 REFERENSLISTA ... 17 BILAGOR: Bilaga 1 Sökmatris Bilaga 2 Artikelmatris Bilaga 3 Granskningsprotokoll
1
1. INTRODUKTION
Att bli förälder är en stor händelse i livet. Att bli pappa för första gången innebär dels att lämna ungkarlslivet bakom sig och dels att ta ansvar för sitt barn. En livsförändring då allt vänds upp och ner, en revolution med oförutsägbara händelser, men med mestadels positiva känslor (Fägerskiöld, 2008).
Det kan vara överväldigande att bli pappa, ibland saknar förstagångspappan stöd från sin partner och från barnhälsovården både under graviditeten samt efter barnets födelse. Pappor uppger att de känner sig uteslutna från barnhälsovårdsprogram, vid medicinska besök och från föräldragruppsutbildningar. De senaste åren har pappans roll i föräldraskapet ägnats mer uppmärksamhet och evidens finns att pappan har en unik roll för barnets hälsa och utveckling (Thomas, Bonér & Hildingsson, 2011).
Motivet till föreliggande uppsats var att undersöka vad de nyblivna papporna har för upplevelser av faderskapet samt mötet med barnhälsovården.
2. BAKGRUND
2.1 BARNETS RÄTTI föräldrabalken (FB) framgår att ”Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn ska behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling” (FB 1949:381 kap.6§1). Ett barn som föds har rätt till sitt biologiska ursprung, rätt till försörjning och arv vilket erhålls genom fastställande av faderskap och föräldraskap. I de fall då mamman är ogift utreds och fastställs faderskapet av Socialnämnden (Socialstyrelsen, 2004).
2.2 FÖRÄLDRAANSVAR OCH FÖRÄLDRALEDIGHET
Sverige införde pappaledighet år 1974 och föräldraförsäkringen innebar en möjlighet att vara hemma och ansvara för omsorgen om sitt barn. År 1995 reserverades 30 dagar till pappan vilket gav rätt till ledighet gentemot arbetsgivare samt att ersättningsdagarna ej kunde överlåtas till mamman (Plantin, 2001a). År 2012 uppgick föräldraledigheten till 480 dagar. Antalet reserverade dagar till pappan fördubblades år 2002 till att numera vara 60 dagar (Försäkringskassan, 2012). Övriga dagar får fritt fördelas mellan föräldrarna och kan tas ut till barnet fyller 8 år, dagarna ger även föräldrarna rätt att reducera arbetstiden med 25 % under samma tidsperiod (Plantin, 2001b).
Enligt försäkringskassans statistik för år 2011 tog männen ut 23,7 % av det totala antalet utbetalda föräldradagar (Försäkringskassan, 2012). Högutbildade män har tenderat att ta ut mer föräldraledighet än lågutbildade och även visat sig ta ett större ansvar i hemmet. Föräldralediga pappor fokuserar på att umgås med barnen och hitta på aktiviteter utanför hemmet (Plantin, 2001b). Trots att kvinnor arbetar utförs fortfarande de flesta
hushållssysslorna av kvinnor (Andersson, 2010; Plantin, 2001a). Sverige, Norge och Island är de länder i världen som tydligast förmedlar en tanke om att män och kvinnor bör dela
föräldraansvaret (Klinth & Johansson, 2010). 2.3 PAPPAN OCH FÖRÄLDRASKAPET
2 jämställdheten mellan könen har gett mannen en självklar plats vid barnets födelse och idag uppmuntras mannen att aktivt stödja kvinnan under förlossningen, istället för att vara en passiv åskådare. Pappan är en lika självklar förälder som mamman när barnet är fött
(Waldenström, 2007). Männen upplevde förlossningssituationen med motstridiga känslor, de kände sig delaktiga och utanför på samma gång, likaså starka och svaga. Männen uppgav att faderskapet kräver engagemang och uppmärksamhet och att det är något som stärks när de tidiga spädbarnsåren passerat (Plantin, 2001a). Förr innebar mannens roll att försörja familjen och att stå för disciplin medan dagens pappor i Nordiska länder förväntas vara mer aktiva i samtlig omvårdnad av barnet. Pappor vill generellt vara involverade i omvårdnaden av sina barn men tror många gånger att de inte har kunskaper, färdigheter eller stödet att göra det. Mammors förhållningssätt genom uppmuntran eller hindrande av pappors engagemang påverkar vilken relation som utvecklas mellan pappan och barnet (Thomas et al., 2011). I vissa kulturer innebär papparollen inte primär omvårdnad av barnet utan mer att stödja barnets mamma så att hon kan erbjuda barnet sin omvårdnad. Trots att pappor i flera kulturer inte är primära utan sekundära vårdare innebär det inte att de är sekundära föräldrar (Broberg, Granqvist, Ivarsson, Risholm & Mothander, 2006).
Flera studier har undersökt svenska fäders erfarenheter och attityder kring faderskapet. Män med egna fäder som mestadels varit frånvarande under deras uppväxt upplever ofta närheten till barnet som viktigast, därefter rollen som familjeförsörjare. De män som haft närvarande fäder under uppväxten ser dem som positiva förebilder och att de har nytta av erfarenheterna från uppväxten i sitt eget föräldraskap men även modern och andra händelser i männens liv sägs ha påverkat den nyblivna pappan i sin föräldraroll. Viktigt är att barnets moder ej kritiserar fadern utan tillåter honom engagera sig i barnet på sitt eget sätt och att faderskapet får mogna fram över tid (Plantin, 2001b). Det är dock mer troligt att dagens nyblivna pappor vänder sig till sitt sociala nätverk som sin partner, arbetskamrater eller professionella inom barnhälsovården för att få stöd och råd istället för att de vänder sig till sina fäder som ej varit aktiva vid deras egen uppfostran (Thomas et al., 2011).
Fortfarande saknas forskning inom viktiga psykologiska områden som har betydelse för barns uppväxt som exempelvis hur pojkar blir fäder, hur rollmodeller för faderskap utvecklas eller hur fadersrollen utvecklas från generation till generation (Broberg et al., 2006). Endast ett fåtal studier har undersökt vilka behov och erfarenheter fäder har, slutsatser som flera mindre kvalitativa studier har kommit fram till är att mer uppmärksamhet bör riktas till papporna (Thomas et al., 2011). Ökad kunskap om de nyblivna pappors upplevelser, kan ge bättre möjligheter för barnhälsovårdens personal att erbjuda stöd (Fägerskiöld, 2008).
2.4 OMVÅRDNAD AV DET LILLA BARNET
Redan under graviditeten påbörjas anpassning till föräldraskapet, funderingar kring vad föräldraskapet kommer innebära och hur mycket tillvaron kommer förändras förekommer hos de flesta. Relationerna till de egna föräldrarna blir mer viktiga. Barn är olika små individer med särdrag och temperament av olika slag som utifrån sina förutsättningar ställer krav på sina föräldrar. Ett friskt barn som sover, äter bra och verkar må bra är det oftast lättare att vara förälder till, jämfört med ett barn som är irritabelt och har besvär av kolik. Stöd från personal inom barnhälsovården kan ha stor betydelse för nyblivna föräldrar då de kan uppmärksamma problem i föräldra- barnrelationen. Bristande anknytning kan visa sig genom brist på
ögonkontakt och kommunikation mellan förälder och barn. Barnet kan uppvisa dålig
viktuppgång, sömnsvårigheter eller upplevas allmänt kinkig, men sköts ofta om bra praktiskt (Östberg, 2009).
3 Känslan av att verkligen vara förälder infinner sig oftast en tid efter att föräldrarna kommit hem med sitt/sina barn och det är först då de känner sig som en familj. Många föräldrar upplever glädje och lättnad vid hemkomsten samtidigt som de känner sig utmattade, oroliga och osäkra (Lindberg, 2013).
Enligt Fägerskiöld (2008) delades omvårdnaden av barnet mellan föräldrarna. Papporna deltog i omvårdnaden men spenderade mindre tid med det lilla barnet än vad mammorna gjorde, men såg dock sig själva som ett viktigt komplement. Papporna har setts tillbringa mer tid med sitt barn efter två års ålder. Den omvårdnadsåtgärd pappan helst genomförde var att bada barnet.
2.5 BARNSJUKSKÖTERSKANS STÖDJANDE FUNKTION I BARNHÄLSOVÅRDEN Enligt kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska med
specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar (Svensk sjuksköterskeförening, 2008) ska barnsjuksköterskan erbjuda barn en trygg och säker vård och vara ett stöd för barnets närstående. En barnsjuksköterska har en
påbyggnadsutbildning inom hälso- och sjukvård för barn och ungdom och är
barnhälsovårdens nyckelperson (Aurelius & Blennow, 2007). Barnsjuksköterskans arbete ska präglas av ett humanistiskt och etiskt förhållningssätt, bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet samt utföras enligt gällande lagar och författningar (Svensk sjuksköterskeförening, 2008).
Barnhälsovården (BHV) är en länk i vårdkedjan där mödravården och BB alternativt neonatalvård och BHV och omfattar alla barn från födelsen till skolåldern (Aurelius &
Blennow, 2007). Folkhälsoinstitutet har satt upp målområden för området folkhälsopolitik där barnhälsovården spelar en central roll, vilket innebär att personal skall ha ett förhållningssätt som stärker föräldrarnas förmåga till en mer hälsofrämjande livsstil. Grunden för föräldrastöd i grupp baseras på tre målområden. Det första målet innebär att öka förälderns medvetenhet om hur samhällsförhållanden påverkar barnfamiljer samt att barn och föräldrar blir
respekterade och lyssnade på. Det andra målet handlar om ekonomisk och social trygghet där gruppaktiviteten ger möjlighet till nya kontakter och utbyte av erfarenheter föräldrar emellan . Det tredje målet handlar om barn och ungas olika uppväxtvillkor. I Sverige har de flesta småbarnsfamiljer kontakt med BHV vilket ger en möjlighet att främja hälsa och tidigt upptäcka familjer med extra stödbehov (Elfström, Skarped, Almkvist & Johannesson, 2012). Barnhälsovården ska stödja och aktivera föräldrar i sitt föräldraskap samt vara uppmärksam på förhållanden i barnets närmiljö som kan hota ett barns hälsa. De önskar förebygga
eventuella skadliga påfrestningar på föräldrar och barn vilket kan vara familjer som befinner sig i kris, har sociala eller ekonomiska svårigheter. Kompetens, tillgänglighet och bemötande skapar förtroende för BHV-sjuksköterskan (Aurelius & Blennow, 2007). Inom BHV finns en stödteamsorganisation med olika kompetenser som samverkar för familjens bästa och vid behov kan utökat stöd erbjudas (Lindh & Ekholm, 2011).
Barnsjuksköterskans roll inom BHV är huvudsakligen att förebygga sjukdom men även att befrämja barnets livssituation genom trygghet, utveckling och välbefinnande (Aurelius & Blennow, 2007). Vid det första mötet mellan föräldrar och barnsjuksköterska behöver
familjen känna att de är väntade och att de snabbt blir omhändertagna. Familjen måste känna att tid finns för deras frågor och funderingar. Sjuksköterskan måste acceptera och förstå människors olikheter i olika kriser som familjer kan väntas ställas inför. Sjuksköterskan bör känna till att människor hanterar situationer på olika sätt beroende på etisk och kulturell bakgrund (Kreuger, Turup & Öijen, 2000).
4 Allmän föräldrautbildning tillsammans med BHV-sjuksköterskan erbjuds till alla nyblivna föräldrar i Sverige sedan år 1978. Föräldragrupper syftar till att ge ökad kunskap om familjebildning, relationer, barns normala utveckling och behov samt skapa en gemenskap med andra i samma situation. Tankar och funderingar kan lyftas fram, diskuteras och besvaras. Ämnen som diskuteras hos nyblivna föräldrar berör amning, kost, sömn, rökning och förebyggande av olycksfall. Även tandhälsa och psykisk ohälsa hos barn eller förälder är områden barnhälsovården försöker förmedla hjälp med (Aurelius & Blennow, 2007). Pappor känner sig uteslutna från vården av sina barn genom att tidsbokningar på BHV och
föräldragruppsträffar oftast är tillgängliga under dagtid då papporna vanligtvis arbetar och då ej kan medverka (Thomas et al., 2011). Enligt Lindh & Ekholm (2011) bör särskild
uppmärksamhet riktas mot papporna vid föräldragruppsträffarna. 2.6 FAMILJEFOKUSERAD OMVÅRDNAD
Florence Nightingale belyste tidigt de grundförutsättningar som en familj måste uppfylla för att främja hälsa och förebygga sjukdom. Familjeansvaret bestod enligt Nightingale bland annat av att ta hand om barnen, att de bör få leva i en ren och frisk miljö i hemmet samt att kosten har betydelse för hälsan. Utifrån det perspektivet är det viktigt att sjuksköterskan upplyser familjer om hur en hälsofrämjande miljö kan upprätthållas (Kirkevold, 2003). Sjuksköterskan bör kunna se människors behov och handla utifrån dem. Observationer är nödvändiga för att förebygga hälsoproblem och sjuksköterskans främsta plikt är att inte skada. Samtal bör ske utan brådska och fria från avbrott (Nightingale, 1924/1989).
Alla människor bär med sig personliga och professionella föreställningar om familjer och ohälsa, vilket inverkar på syn, bedömning och vilket bemötande som erhålls. Den
professionella föreställningen avgör om sjuksköterskan aktivt engagerar familjen i
omvårdnaden av barnet eller sätter dem i beroendeställning. Likaså om familjen försvagas eller förstärks utifrån de erhållna kliniska interventionerna. En definition av en familj skulle kunna vara att de som säger sig tillhöra familjen, är familjen. Oavsett blodsband eller äktenskap kan någon annan anses vara lika betydelsefull med sin närvaro eller sitt stöd. Om sjuksköterskor har ett sådant synsätt ges möjlighet att erhålla enskilda individers upplevelser och uppfattningar om hälsa och ohälsa (Wright, Watson & Bell, 1996/2002).
Familjefokuserad omvårdnad är ett förhållningssätt mellan barn, familj och hälso- och sjukvårdspersonal. Inom barnhälsovården baseras den familjefokuserade omvårdnaden på förståelsen för att familjen är barnets primära källa för stöd. Familjeperspektivet är viktigt, varje enskilt barn och familjens styrkor bör respekteras. Barnhälsovårdens erfarenhet skall ses som en möjlighet att stärka och stödja familjer i omvårdnaden och deras beslutsfattande roller. Den familjefokuserade omvårdnaden har visat sig leda till bättre effektivisering av
barnhälsovårdens resurser, minskade kostnader och mer belåtenhet hos personalen (Eichner & Johnson, 2003).
2.7 PROBLEMFORMULERING
Förstagångspapporna saknar praktiska instruktioner om hur de förväntas ta hand om sitt barn och betydelsen av föräldraskapet. Den skrivna informationen som erhölls under mödra- och barnhälsovårdstiden upplevdes inte vara riktad till papporna. Information som de nyblivna förstagångspapporna saknade gällde främst de fysiska och känslomässiga förändringar som kvinnan genomgår vid barnafödande, samt hur parets relation kan påverkas (Thomas et al, 2011). Under de senaste tio åren har en genomförd review-artikel påträffats gällande pappors upplevelser av faderskap, varför föreliggande litteraturstudie kan ge ökad kunskap inom
5 området. För att barnsjuksköterskan inom barnhälsovården ska kunna stödja pappan är det viktigt att först ta del av pappors upplevelser av faderskapet samt upplevelser av mötet med barnhälsovården.
3. SYFTE
Att beskriva pappors upplevelser av faderskap samt mötet med barnhälsovården under barnets två första levnadsår.
Frågeställningar:
Hur upplever pappor faderskapet under barnets två första levnadsår?
Hur upplever pappor mötet med barnhälsovården under barnets två första levnadsår?
4. METOD
4.1 DESIGNLitteraturstudie med systematisk sökning och deskriptiv design.
Genom att använda flödesschema för litteraturstudier presenteras tillvägagångssättet tydligt, se figur 1. Vid behov finns möjlighet att upprepa tidigare steg i sökningen för att erhålla ytterligare information. Inklusionskriterier och exklusionskriterier presenteras. Det som karaktäriserar en bra litteraturstudie är att vem som helst ska kunna upprepa metoden på ett identiskt sätt och komma fram till en liknande slutsats. Även förekomst av bias bör
presenteras (Polit & Beck, 2012).
Figur 1. Flödesschema med de olika stegen i en litteraturstudie (Polit & Beck, 2012 s 96).
4.2 SÖKSTRATEGI
Databaserna CINAHL och MEDLINE valdes då de berör forskning inom omvårdnad (Polit & Beck, 2012).
Utgångspunkten vid sökningarna har varit Willman, Stoltz & Bahtsevani, (2011) riktlinjer för hur sökning genomförs. Identifiering av tillgängliga resurser genomfördes, vilket innebar att undersöka om möjlighet fanns att ta del av studier genomförda inom området. Genom
6 begränsningar gjordes avgränsning av problem och fastställande av huvuddrag, vilket blev de två frågeställningarna pappans upplevelser av faderskap samt upplevelser av mötet med barnhälsovården.
Systematisk sökning har genomförts. Ämnesord har hämtats från CINAHL headings och MeSH termer har använts för att erhålla en korrekt sökning. Litteratur har sökts från olika källor för att undvika publiceringsbias. Även kombination av sökkommandon har skett för att utvinna så mycket litteratur som möjligt (Willman et al., 2011).
Sökord som använts: fathers or fatherhood and/or family nursing and/or nursing care and/or professional support and/or child care and/or child health services and nurse or nursing. För att hålla hög kvalitet på en litteraturstudie bör studierna som inkluderas vara aktuella (Polit & Beck, 2012). Vid sökningar efter artiklar har begränsning gjorts till årtalen 2003-2013, språk har begränsats till engelska samt markering, infants 0-23months har använts. Inklusionskriterier: Pappa till barn i åldern 0-23 månader.
Exklusionskriterier: Review artiklar. Neonatal intensivvård, sjuka eller hospitaliserade barn. Barnmorskeområdet.
4.3 URVAL
Vid sökning i databasen CINAHL med angivna sökord och begränsningar erhölls totalt 90 träffar. Vid urval 1 lästes titlar och 67 artiklar exkluderas utifrån exklusionskriterier. Vid urval 2 genomlästes 23 abstracts där 15 artiklar exkluderades utifrån exklusionskriterier. Vid urval 3 lästes åtta vetenskapliga artiklar som berört vårt forskningsområde, tre exkluderades. Två innehöll exklusionskriterier och en gick ej att erhålla i fulltext från Sverige, något av de nordiska länderna eller Tyskland. Slutligen inkluderades totalt fem vetenskapliga artiklar vid urval 4 från CINAHL sökningarna, se sökmatris, bilaga 1.
Vid sökning i databasen MEDLINE med angivna sökord och begränsningar erhölls totalt 167 träffar. Vid urval 1 lästes titlar och 114 artiklar exkluderades utifrån exklusionskriterier. Vid urval 2 genomlästes 53 abstracts, av dem exkluderades 20 artiklar utifrån exklusionskriterier. Vid urval 3 lästes 33 vetenskapliga artiklar i sin helhet som berört vårt forskningsområde, 15 stycken exkluderades då de innehöll exklusionskriterier. Slutligen inkluderades totalt 18 vetenskapliga artiklar vid urval 4 från sökningarna i MEDLINE, se sökmatris, bilaga 1. I sökmatrisen presenteras 23 vetenskapliga artiklar, av dem var 11 artiklar återkommande vid flera sökningar. Det förklarar varför antalet inkluderade artiklar är lägre än vad som
presenterats i sökmatrisen. I sökmatrisen förtydligas de återkommande träffarna med markering *, vilket betyder att artikeln förekommit tidigare.
Manuell sökning genomfördes utan att nya relevanta eller aktuella artiklar utifrån studiens inklusionskriterier hittades. Totalt inkluderade artiklar i litteraturstudien är 12 stycken, se artikelmatris, bilaga 2.
4.4 VÄRDERING
Artiklarnas kvalitetsvärde har bedömts med utgångspunkt från granskningsprotokoll
(Willmanet al., 2011). Viss modifiering har skett i granskningsprotokollet och varje positivt svar har gett 1 poäng. Kvalitetsvärdet har sedan med hjälp av procentindelning graderats på en tregradig skala. Högt kvalitetsvärde 8100%, medelhögt värde 679 % och lågt värde 0-59%. Vid medelhögt eller högt kvalitetsvärde inkluderades artiklarna i litteraturstudien, se granskningsprotokoll, bilaga 3.
7 För att kritiskt kunna granska insamlade artiklar ansåg författarna med utgångspunkt från Willman et al. (2011) att det var viktigt med ett systematiskt tillvägagångssätt, att tolkning och sammanställning genomfördes konsekvent och på ett opartiskt sätt. Vid artikelgranskning var det viktigt att syftet och problembeskrivningen var tydligt angiven, att urvalet
presenterades på lämpligt sätt gällande urvalsförfarande samt att storlek på
undersökningsgrupp presenterades. Författarna har värderat om datainsamlingsmetod och analys har beskrivits på ett tydligt och rimligt sätt samt om material som uteslutits har
redovisats. Använda instrument och resultat har granskats där ett tydligt forskningsresultat bör ha framgått. Samtliga artiklar som inkluderats i litteraturstudien har lästs av båda författarna var för sig samt diskuterats och värderats utifrån granskningsprotokollen, bilaga 3.
4.5 DATAANALYS
Genomläsning och bearbetning av artiklarna har skett utifrån kvalitativ innehållsanalys vilket ofta används inom omvårdnadsforskning. Begrepp som syfte, design, metod,
styrkor/svagheter samt studiernas resultat har presenterats i artikelmatris, se bilaga 2. Vid litteraturstudier rekommenderas att resultat presenteras översiktligt och utifrån syfte (Willman et al., 2011). Vid analys av artiklarna har frågeställningarna Pappornas upplevelser av
faderskap och Pappornas upplevelser av mötet med Barnhälsovården besvarats. Likheter och
skillnader har identifierats från artiklarnas resultat som har analyserats, komprimerats och sammanfattats till kategorier och subkategorier (Friberg, 2012; Graneheim & Lundman, 2003). Materialet har sorterats och presenteras i en översiktstabell, vilket ger en bättre översyn, se tabell 1 (Friberg, 2012).
Kategorier och subkategorier som växte fram var Pappornas upplevelse av faderskap, med subkategorier som Ansvar och uppfostran, Utveckling av fadersroll, Förändrade relationer, Upplevelse av hjälplöshet, Föräldraledighet samt Pappornas upplevelse av mötet med barnhälsovården med subkategorier som Information och råd, Förväntningar och förtroende samt Föräldrautbildning.
Tabell 1. Kategorier och subkategorier utifrån artiklarnas resultat.
ANALYS av artiklarnas resultat Art 1 Art 2 Art 3 Art 4 Art 5 Art 6 Art 7 Art 8 Art 9 Art 10 Art 11 Art 12 Pappornas upplevelser av faderskap
Ansvar och Uppfostran * * * *
Utveckling av fadersroll * * * * * Förändrade relationer * * * * * * Upplevelse av hjälplöshet * * * * Föräldraledighet * * Pappornas upplevelser av mötet med Barnhälsovården Information och råd * * * * * * * * * Förväntningar och förtroende * * * * * * Föräldrautbildning * * * * *
8 4.6 ETISKA ÖVERVÄGANDEN
Forskning har inte alltid utförts på ett korrekt sätt utifrån etiska forskningsprinciper. Därför har etiska koder utvecklats för att guida forskarna. De tre största etiska principerna är att forskningen utgår ifrån att göra gott, visa respekt för mänsklig värdighet samt rättvisa. Det är viktigt att bedöma om deltagarna i studien har fått adekvat information om studiens innehåll och syfte, fördelar och risker samt frivilligt deltagande och rätten att avsluta när deltagaren själv önskar. Detaljerad information om etiska överväganden skrivs inte alltid ut i texten på grund av begränsat textutrymme. Dock ska läsaren kunna lita på att studien är utförd på ett korrekt sätt om det finns angivet att en forskningsetisk kommitté har granskat materialet i den vetenskapliga artikeln (Polit & Beck, 2012). Helsingforsdeklarationens riktlinjer utgör basen för den forskningsetiska granskningen. Grundläggande för att forskningen ska godkännas är att den kan utföras med respekt för människovärdet och att mänskliga rättigheter beaktas vid etikprövning. Människans bästa ska ges företräde framför samhällets och vetenskapens behov (Vetenskapsrådet-Codex, 2012).
Avsikten med föreliggande litteraturstudie har varit att bearbeta materialet och presentera resultatet utan att inkludera egna värderingar och erfarenheter. Samtliga inkluderade artiklar har presenterat etiskt resonemang vilket var en av värderingspunkterna i de båda
granskningsprotokollen.
5. RESULTAT
Resultatet har baserats utifrån 12 vetenskapliga artiklar, samtliga publicerade år 2003-2013. Kategorin Pappornas upplevelser av faderskap lyftes fram med subkategorierna Ansvar och uppfostran, Utveckling av fadersroll, Förändrade relationer, Upplevelser av hjälplöshet och Föräldraledighet. Nästkommande kategori var Pappornas upplevelser av mötet med
barnhälsovården med subkategorierna Information och råd, Förväntningar och förtroende
samt Föräldrautbildning.
5.1 PAPPORNAS UPPLEVELSER AV FADERSKAP
5.1.1 Ansvar och uppfostran
Faderskapet medförde nya ansvarstaganden, vilket krävde större engagemang till partner, barn och familj (St John, Cameron & Mc Veigh, 2004). Barnet hade en central roll i familjen, pappan kände sig mer bunden och hade mindre möjligheter att genomföra något spontant vilket ibland upplevdes frustrerande. Alla aktiviteter var nu tvungna att planeras och anpassas efter barnets mönster, variationer beskrevs om hur mycket barnets behov fick styra det
dagliga livet (Premberg, Hellström & Berg, 2008). Majoriteten av papporna intog
försörjarrollen, (St John et al., 2004) de utvecklade ett nytt ekonomiskt ansvar och tog mindre risker (Premberg et al., 2008).
Män från mellanöstern som bodde i Sverige uttryckte att faderskapet förde med sig ett stort ansvar för omvårdnad och uppfostran av barnet. Att spendera tid med barnet, vara ärlig och ha ett arbete att gå till var punkter som papporna ansåg viktiga. Pappans personlighet och
omgivningens uppfattning påverkar en persons agerande som pappa, både i hemlandet och i Sverige. En pappa som kan kombinera de två världarna, att traditionsenligt uppfostra sitt barn, men i ett nytt land ansågs vara en bra pappa (Ny, Plantin, Dejin-Karlsson & Dykes 2008).
9
5.1.2 Utveckling av fadersroll
Utveckling av fadersrollen beskrevs som något fortlöpande, även om det var spännande tog det männen en tid innan de kände att de verkligen var pappor. Alla önskade vara bra pappor, några ville vara som deras egna fäder varit medan andra önskade vara mer tillgängliga för sina barn och på så sätt erhålla en bättre relation. Att bli pappa upplevdes överväldigande,
faderskapet var inte lätt men gav en belöning långt över förväntan jämfört med de problem som uppstått längs vägen (St John et al., 2004). Några pappor uttryckte osäkerhet kring barnets omvårdnad till en början, över tid utvecklades självförtroendet och synen på sig själv som goda vårdnadshavare (St John et al., 2004; Jackson, Ternestedt & Schollin, 2003). Många pappor upplevde omvårdnaden av barnet som positiv. Avgörande för den känslan var tillfredsställelsen över hur de lyckades hantera den nya situationen, med den stress som faderskapet innebar. Successivt lärde sig papporna tolka barnets signaler och det egna tålamodet utvecklades. Den uppgift som ansågs mest krävande i faderskapet var att ta hand om barnet nattetid (Premberg et al., 2008). Stressfaktorer som papporna tog upp var trötthet från den avbrutna sömnen, barnets gråtande och osäkerhet vid barnets omvårdnad (St John et al., 2004).
En undersökning gällande interaktionen mellan pappa och barn genomfördes. Att få tillfälle att umgås med barnet, samt erhålla feedback från sjuksköterskan genom ökad medvetenhet om hur de kunde bli en bra pappa var något som uppskattades. Flera pappor inom
undersökningsgruppen visade en positiv förändring, jämfört med i början av barnets liv då de var mindre skickliga som fäder (Benzies, Magill-Evans, Harrison, Mac Phail & Kimak, 2008). Vid uppföljningsintervjuer till prematurfödda barn då de var 6 månader kände papporna att de emotionellt och praktiskt hade växt in i faderskapsrollen. När barnen var 18 månader uttryckte papporna vid intervjun att oron för barnet bytts ut till en samhörighet och att barnet hade en speciell position inom familjen. Papporna levde i nuet istället för i det förflutna, det viktigaste var att barnet utvecklades normalt och inte hade några medicinska komplikationer (Jackson et al., 2003).
5.1.3 Förändrade relationer
Barnet tillförde värme och glädje till familjen och papporna upplevde en djupare relation till partnern. Att bli en familj upplevdes som en fullständighet i livet, en helhet och en ny samhörighet i den äktenskapliga relationen (Premberg et al., 2008). Många pappor tyckte att fokuseringen på barnet gjorde att tiden som föräldrarna tillbringade som par minskade. Första barnet ändrade hela livsstilen, nya hushållsrutiner infördes och papporna uppgav att de hjälpte till mer praktiskt i hemmet än tidigare (St John et al., 2004).
Frustration, ensamhet och förtvivlan var känslor som beskrevs då barnet drabbats av kolik, vilket påverkade pappans relation till mamman (Cirgin Ellet, Appleton & Sloan, 2009). Känslan av att ej kunna trösta sitt barn om det gråter kunde leda till att föräldrarna fick svårt att samarbeta och stödja varandra, vilket kunde orsaka spänning och argumentation (St John et al., 2004). Halle et al. (2008) förmedlade att två tredjedelar av papporna upplevde att de påverkades av argumentationer med sina partner. Papporna uttryckte att de hade svårt att sköta sitt arbete, att de fått ekonomiska problem och att partnern blivit mer nervös.
Majoriteten kände sig trygga i sitt föräldraskap, dock uttryckte en tredjedel att de inte hade någon i sin omgivning som de kunde dela sina känslor med. En tredjedel uttryckte att de inte längre fick någon uppmärksamhet från sin partner och hade svårt att se utmaningen och den tid som gick åt till att ta hand om ett barn.
10
5.1.4 Upplevelse av hjälplöshet
Pappor till barn med kolik upplevde att de ej var förberedda av hälsovårdspersonal på möjligheten att drabbas av total utmattning och en känsla av att tappa kontrollen. Det
konstanta gråtandet likväl som rädslan för att barnet hade ont, fick dem att känna hjälplöshet och utmattning i brist på sömn. Frustration, ensamhet och förtvivlan var känslor som beskrevs vilket påverkade relationen till barnet (Cirgin Ellet et al., 2009). När skrikigheten pågick kändes det som att det ej fanns en väg ut, utmattningen och frustrationen ledde till en känsla av ilska och oro att tappa kontrollen (Cirgin Ellet et al., 2009; Cirgin Ellet & Swenson, 2004). En pappa uttryckte att han kunde förstå om en förälders frustration ledde till skakning, shaken baby syndrom, med frågeställningen: Vad är det som är fel? (Cirgin Ellet & Swenson, 2004). De sociala kontakterna med släkt och vänner minskade, men några pappor uppgav att det var vännerna som erbjöd råd och eventuell avlastning (Cirgin Ellet et al., 2009).
5.1.5 Föräldraledighet
Alla 16 män i studien om männen från mellanöstern avstod från att ta ut sin föräldraledighet och överlät dagarna till sina fruar. Dock uttryckte en man hur viktigt det var att utnyttja sin föräldraledighet då relationen mellan pappan och barnet kan förbättras (Ny et al., 2008). Flera pappor från Sverige såg föräldraledighet som en möjlighet att spendera tid med barnet,
papporna uttryckte att kvinnorna var de som bestämde hur länge papporna fick vara hemma med barnen och tog ut de dagar som kvinnan var villig att avvara (Premberg et al., 2008).
5.2 PAPPORNAS UPPLEVELSER AV MÖTET MED BARNHÄLSOVÅRDEN
5.2.1 Information och råd
Enligt papporna var den viktigaste aspekten vid besöken hos barnhälsovården att erhålla god information om de olika besökens upplägg samt att bli bemötta med respekt och empati. Den sociala atmosfären var av mindre betydelse för papporna. Sjuksköterskorna graderade sin medicinska kompetens, gällande vård och väntetid högre än hur papporna faktiskt upplevde deras förmåga och kompetens (Jackson, Ternestedt, Magnuson & Schollin, 2006).Istället för att få råd från BHV gällande mat, gråt och sömn sökte de flesta papporna information från böcker, TV eller internet (Halle et al., 2008). Många män från mellanöstern deltog vid barnhälsovårdsbesöken och agerade då ofta som tolk, annars valde kvinnorna att istället ta med sig en kvinnlig vän. Hälsoinformation från BHV uttryckte männen var viktigt, särskilt att BHV-sjuksköterskan tog sig tid att besvara frågor utifrån individuella behov. Papporna tyckte att de ibland fick för mycket information om risker vilket kunde leda till oro, men de praktiska råden var dock nödvändiga. Råden som erhölls jämfördes med erfarenheter och råd från hemlandet, vilket ofta erhölls från anhöriga. Om råden i Sverige ansågs bättre gjordes ofta en kompromiss (Ny et al., 2008) .
5.2.2 Förväntningar och förtroende
En förutsättning för att pappor skall uppleva stöd var att en förtroenderelation erhölls med BHV-sjuksköterskan. Papporna upplevde att de borde involveras mer kring vården av spädbarnet men hade svårt att uttrycka sina förväntningar eftersom deras involvering varierade. Några överlät kontakterna helt till mamman, andra var mycket engagerade, tog ledigt från arbetet och följde med vid kontroll av barnets tillväxt (Fägerskiöld, 2006). Några pappor kände sig åsidosatta vid besöken för att BHV-sjuksköterskan oftast vände sig till
11 mamman vid frågor (Fägerskiöld, 2006; Tammentie, Paavilainen, Tarkka & Åstedt-Kurki, 2009). Efter första besöket slutade papporna att gå med till BHV, visserligen arbetade de men försökte dock vara närvarande vid läkarbesöken. Papporna fick höra att det var viktigt att de närvarade vid besöken, men tyckte inte att deras närvaro var nödvändig, då
BHV-sjuksköterskan endast vände sig till mamman. Pappornas erfarenheter var att attityden var densamma gentemot alla familjer (Tammentie et al., 2009). Om papporna involverades i samtalen underlättades engagemanget och de kände sig då mer tillfreds med tillgängligheten.
BHV-sjuksköterskan förväntades ge stöd gällande omvårdnad av barnet, ha kunskap om hicka, kolik och vanliga förkylningar. Enkla svar föredrogs och i de fall svar ej kunde erhållas förväntades ett återkommande med besked. Papporna tyckte att de praktiska
undersökningarna som att kontrollera barnets längd och vikt gav dem ett erkännande om barnets välmående (Fägerskiöld, 2006).
5.2.3 Föräldrautbildning
Fäderna föreslog att få vara del i en pappa- barn grupp, där andra pappor kunde berätta om sina erfarenheter om exempelvis, mat och sömn hos barn 0-12 månader. En kort
föräldrautbildning riktad till pappor skulle ge dem användbara verktyg för att bli en bra pappa (Benzies et al., 2008). Föräldrautbildning uppskattades av de flesta, att ha kunskap i svenska är viktigt vid gruppundervisning vilket ofta erbjuds i Sverige. Förslag framkom på att erbjuda utbildning med tolk eller att den genomförs på olika språk (Ny et al., 2008). Vanligtvis arrangerades föräldrautbildning dagtid då papporna oftast arbetade och vid de tillfällen då en man deltog var han ofta den enda närvarande pappan (Premberg et al., 2008). De fyra
vanligaste orosmomenten som framkom under den tidiga postnatala perioden från de 32 papporna vid föräldrautbildningen var: partnerns välbefinnande 48,5%, att få ett friskt
spädbarn 33,3%, papparollen 21,2% samt ekonomiska problem 2,7 %.Papporna önskade vara bättre förberedda på föräldraskapet och 57,6% hade önskat mer pappa-specifik information (McKellar, Pincombe & Henderson, 2006).
5.2.4 Resultatsyntes
Faderskapet förde med sig stort ansvar för omvårdnad och uppfostran. Utveckling av
fadersrollen sågs som fortlöpande, den var inte lätt men gav belöning över förväntan.Barnet tillförde värme och glädje till familjen och att bli en familj upplevdes som en fullständighet i livet.Stressfaktorer som lyftes fram var trötthet efter avbruten sömn, barnets gråtande och osäkerhet vid omvårdnad.Majoriteten av papporna intog försörjarrollen, uttryckte att tiden som par minskade, livsstilen förändrades och spontana aktiviteter blev tvungna att planeras. Föräldraledighet sågs dock som en möjlighet till att spendera mer tid med sitt barn.
Att ej kunna trösta sina barn kunde orsaka spänning och argumentationer och påverkade relationen till mamman.Frustration, utmattning och rädsla att tappa kontrollen var känslor som beskrevs av pappor till barn med kolik.
Vid besöken hos barnhälsovården förväntades information samt att bli bemötta med respekt och empati. Några pappor kände sig åsidosatta, då BHV- sjuksköterskan endast vände sig till mamman vid frågor. Föräldrautbildning anordnades ofta dagtid och pappa-barn grupper föreslogs, för möjlighet att dela andras erfarenheter. Utbildning riktad direkt till pappor skulle kunna ge användbara verktyg för att bli en bra pappa.
12
6. DISKUSSION
6.1 METODDISKUSSION
Vald metod, litteraturstudie, vilket varit lämpligt gällande vårt syfte att beskriva pappors upplevelser av faderskapet och mötet med barnhälsovården.
Sökstrategi med identifiering av resurser och fastställande av huvuddrag gjordes och sedan påbörjades sökning.Databaserna CINAHL och MEDLINE användes. CINAHL täcker nästan all engelskspråkig omvårdnadsforskning och erbjuder abstracts till de flesta artiklar.
MEDLINE omfattar även den omvårdnadsforskning och efter 1999 blev abstracts tillgängligt genom samarbete med Cochrane (Polit & Beck, 2012). För att få fram olika sökord med samma innebörd har hjälpmedelsverktygen CINAHL Headings och Medical Subject Headings (MeSH) använts. Upplevelse fanns ej med som MeSH term och kunde därför inte användas som sökord.
Avancerade sökningar och begränsningar genomfördes i båda databaserna, vilket framgår i sökmatris. Antalet träffar ansågs tillräckliga för möjlighet att analysera de erhållna artiklarna. Under analysens gång upptäcktes att flera artiklar var återkommande. Försök att erhålla ytterligare artiklar gjordes genom tillägg av nya sökord, men utan ökat antal resultat att inkludera. Utökning av årtal har ej känts relevant då önskan var att undersöka de senaste tio åren, för att erhålla så aktuell forskning som möjligt. Den manuella sökningen som
genomfördes gav mestadels äldre artiklar eller kunde inte inkluderas utifrån angivna inklusionskriterier.
Värdering av studierna genomfördes med hjälp av granskningsmallar och litteraturstudien erhöll utifrån de vetenskapliga artiklarnas värdering ett högt kvalitetsvärde, vilket anses som en styrka för föreliggande studie. Författarna ser vald metod som en styrka eftersom att det under de senaste tio åren endast påträffats en genomförd review-artikel gällande pappors upplevelser av faderskap. Samtliga artiklar var etiskt granskade. Svagheter som varit återkommande vid granskning med granskningsmallarna har varit att bortfall ej funnits beskrivet. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar finns representerade och värderingen skiljer sig dem emellan. För att slutsatser ska vara så trovärdiga som möjligt måste varje studie värderas utifrån relationen mellan tillvägagångssätt och resultat. Användningen av begrepp som beskriver trovärdighet skiljer sig mellan kvalitativ och kvantitativ forskning. I kvalitativ forskning används begrepp som trovärdighet, pålitlighet och överförbarhet. Begrepp relaterade till den kvantitativa forskningstraditionen som används är t.ex. validitet, reliabilitet och generaliserbarhet. Kvalitativ forskning kräver förståelse och samarbete mellan forskare och deltagare. Texter innefattar alltid flera innebörder och viss tolkning sker vid analys, vilket är en viktig aspekt att ta med vid diskussionen gällande trovärdighet (Graneheim & Lundman, 2003).
De vetenskapliga artiklarna som lästs har varit skrivna på engelska och vid översättning till svenska kan viss feltolkning ha skett av författarna. Analys av resultatet utgick från
kategorierna Pappornas upplevelser av faderskap och Pappornas upplevelser av mötet med
barnhälsovården. Utifrån likheter, fick pappornas beskrivna upplevelser kategorier och
subkategorier att växa fram till de erhållna rubrikerna som presenterats i resultatet. Hälften av de erhållna artiklarna hade sitt ursprung i Sverige och Finland, en fjärdedel var australiensiska och en fjärdedel amerikanska. Övriga världsdelar har ej representerats vilket kan ses som en
13 brist då det hade varit intressant att se eventuella skillnader. Att nästan hälften av artiklarna haft sitt ursprung i Sverige visar dock på en möjlighet till ökad förståelse för pappors upplevelser med möjlighet till förändring av bemötande i den kliniska verksamheten. 6.2 RESULTATDISKUSSION
Pappornas upplevelse av faderskap och pappornas upplevelse av mötet med barnhälsovården har lyfts fram i resultatet. Faderskapet sågs som en mognadsprocess som utvecklades över tid. Första barnet ändrade hela livsstilen och relationen till partnern förändrades. Upplevelser av att känna sig åsidosatta vid besök hos BHV framhölls av papporna, likaså att
BHV-sjuksköterskan oftast vände sig till mamman vid frågor om barnet. Papporna önskade vara bättre förberedda, mer pappaspecifik information och föreslog pappa-barngrupper med möjlighet att dela andras erfarenheter. Fortsatt forskning inom området behövs för att bättre kunna bemöta pappornas behov.
Vid undersökning av pappors upplevelser av faderskap har det framkommit att män uttryckt en känsla av ensamhet vid övergången till att bli pappa (Premberg et al., 2008). Det är därför viktigt att personal inom BHV försöker förstå männens upplevelser för att på bästa sätt kunna ge stöd (Premberg et al., 2008; St John et al., 2004). Författarna anser att den kännedom som erhållits, om att många pappor känner sig åsidosatta vid besöken hos BHV, är något som måste lyftas fram och förändras även om det förmodligen inte varit så menat från
sjuksköterskans håll. Pappors närvaro önskas och borde vara lika betydelsefull som mammornas, om de blir ignorerade saknas känslan av delaktighet eller att ha blivit väl bemötta. Utifrån beskrivning av erhållna upplevelser bör BHV-sjuksköterskor tänka på att vända sig mer till papporna och låta dem bli delaktiga i samtalet gällande barnets omvårdnad, utveckling och välmående. Kan det vara så att BHV-sjuksköterskor ej lyckats skapa
förtroenderelationer till papporna? För att kunna få förståelse för mäns upplevelser måste tid finnas avsatt för familjen, BHV- sjuksköterskan bör lyssna på föräldrarna, besvara deras funderingar samt erbjuda råd och stöd. Utan förtroende uteblir pappornas känsla av att ha stöd, vilket leder till osäkerhet som i sin tur ger en mer osäker pappa utan tro på sig själv som en god vårdnadshavare. Resultatet som framkommit i litteraturstudien kan ej härledas till upplevelser hos en hel population, dock kan svenska BHV-sjuksköterskor ta del av pappornas upplevda erfarenheter gällande främst förväntningar och information vid besöket hos
barnhälsovården.
Vid en graviditet erbjuds mamman kontroller hos mödrahälsovården. Pappor omnämns först då det blivit aktuellt med föräldragrupp, vilket uppges vara anmärkningsvärt då ökat
engagemang hos fäder önskas. Föräldrautbildning uttrycks vara för inriktad mot kvinnan, men i hopp om lite mer uppmärksamhet medverkar pappor (Plantin, 2001b). Föräldrautbildning riktad till pappor skulle ge dem användbara verktyg för att bli bra pappor (Benzies et al., 2008) och några kände att det skulle vara värdefullt att möta andra och utbyta erfarenheter (Fägerskiöld, 2006; Halle et al., 2008). Resultat har visat att papporna önskar mer pappa-specifik information och bättre förberedelse på föräldraskapet (McKellar et al., 2006) som kan innebära såväl en prematurfödsel som att få ett barn med kolik.Författarna tolkar ovanstående upplevelser som bristande bemötande och brist på informationsutbyte. En tanke som därför väcktes var om möjlighet skulle finnas att bjuda in pappor till ett eget informationstillfälle, ungefär vid gestationsvecka 22-30. Graviditet, förlossning, förväntningar och upplevda erfarenheter skulle då kunna diskuteras endast pappor emellan. Papporna har uttryckt att de saknar praktiska råd och att de gärna skulle utbyta erfarenheter med andra, därför bör informationstillfället hållas av en pappa med stöd från mödrahälsovård och barnhälsovård.
14 Några pappor uttryckte till en början osäkerhet gällande barnets omvårdnad (Jackson et al., 2003) och de praktiska råden som erhölls ansågs viktiga (Ny et al., 2008). För att kunna bemöta papporna på den kunskapsnivå de befinner sig anser författarna att
BHV-sjuksköterskan först bör gå igenom de råd som erhållits från BB. Komplettering eller utökad förklaring kan därefter ges till papporna om så önskas. Att föräldrautbildningar arrangeras dagtid, vilket lyfts fram av Premberg et al. (2008) kan förklara varför enstaka eller få pappor deltar vid utbildning.
Barnet tillförde värme och glädje till familjen, männen upplevde en djupare relation till partnern och att bli en familj upplevdes som en fullständighet och en ny samhörighet i den äktenskapliga relationen (Premberg et al., 2008). Fokuseringen på barnet gjorde att
föräldrarnas tid som par minskade. Första barnet ändrade hela livsstilen, genom införande av nya hushållsrutiner och mer praktisk hjälp av mannen i hemmet än tidigare (St John et al., 2004). De nyblivna fäderna hade svårt att se faderskapets inverkan på den personliga utvecklingen medan de erfarna fäderna belyste hur erfarenheterna förändrades med åren. Faderskapet upplevdes av många medföra en inre trygghet, en mognad med utveckling av ökad empati och ansvarsfullhet, samtidigt som pappan blivit mer lekfull och fått ökat tålamod. Kvinnans förhållningssätt kan vara orsak till att män inte engagerar sig i barnets omvårdnad Plantin, 2001b). Författarna menar att om pappan varken får stöd eller tillåtelse att ta hand om barnet på sitt eget sätt, utan hela tiden blir tillrättavisad av mamman kan det leda till frånvaro av faderskapsutveckling. Hur kan vi som barnsjuksköterskor ge pappan bättre förutsättningar? Kanske skulle livsstilsförändringen som faderskapet innebär kunna vara något att diskutera på det tidigare föreslagna informationstillfället för pappor.
Känslan av att ej kunna trösta sitt barn om det gråter var något som papporna upplevde kunde leda till att föräldrarna fick svårt att samarbeta och stödja varandra, vilket i sin tur kunde orsaka spänning och argumentation (St John et al., 2004). Majoriteten av papporna i studien genomförd av Halle et al. (2008) kände sig trygga i sitt föräldraskap, dock uttryckte en tredjedel att de inte längre fick någon uppmärksamhet från sin partner och hade svårt att se utmaningen och den tid som gick åt till att ta hand om ett barn.
Barnet kan göra att mannen känner konkurrens om kvinnan, att mannen tvingas till sexuell avhållsamhet medan barnet får uppmärksamhet och tillgång till kvinnans kropp. Mannen kan känna sig utanför och uppleva det svårt att komma nära barnet, vill vara delaktig men kan ej trösta barnet och känner sig ibland ratad när barnet endast tröstas av modern (Eenfeldt, 1989). Författarna tolkar de upplevda känslorna som en informationsbrist. Har de nyblivna
föräldrarna inte diskuterat sina upplevelser, känslor och förväntningar med varandra? Familjefokuserad omvårdnad syftar till att den egna familjen är den primära källan för stöd. Alla familjer har egna resurser och färdigheter men kan dock vara så att resurserna som krävs för problemlösning är undangömda eller bortglömda. De behöver hjälp att lyfta fram det positiva, få en ny förståelse för de egna resurserna och att tron på sig själva stärks.
Sjuksköterskor som arbetar med familjer strävar efter att nå förändringar, de söker och önskar upptäcka nödvändiga förändringar för att kunna minska lidande och förstärka familjens gemensamma liv. Sjuksköterskans uppgift blir att locka fram hur individen själv tror sig kunna lösa eventuella problem. Ödmjukhet och reflektion hjälper familjen att upptäcka föreställningar och strukturer som kan uppmuntra till förbättring av relationen (Wright et al., 1996/2002). Uppdraget inom barnhälsovården innefattar att förmedla stödkontakt till familjen, att uppmuntra till hjälp i form av exempelvis samtalsterapi/familjerådgivning (Lind & Ekholm 2011). En effektiv intervention skulle vara att uppmuntra blivande föräldrar att diskutera vilka
15 förväntningar de har på sin partner och vilket stöd de önskar erhålla från varandra (St John, et al., 2004). Om BHV har ett förhållningssätt grundat på familjefokuserad omvårdnad, anser författarna att känslor i samband med ett föräldraskap borde belysas på ett bättre sätt. Vetskap om att känslor kan variera från en dag till en annan och att det är fullt normalt kan ge
föräldrarna stöd i vardagen, ökad förståelse och acceptans. Vilket med stöd från BHV-sjuksköterskan kan leda till att föräldrar försöker förbättra relationen.
Vid första mötet mellan sjuksköterskan och en familj läggs grunden för hur relationen kommer utvecklas. Under de efterföljande mötena ges tillfälle att upprätthålla och utveckla relationen ytterligare. En fast struktur genom kort summering av besökets upplägg av
sjuksköterskan, minskar föräldrarnas oro för det okända. Likaså att språket bör anpassas så att frågor och förklaringar blir begripliga för familjen (Wright et al., 1996/2002). Några pappor har beskrivit BHV som en plats för endast mammor och barn, utan utrymme för pappor (Tammentie et al., 2009). När BHV-sjuksköterskan träffat pappor till barn med kolik har det upplevts viktigt med ögonkontakt vid samtal, att frågor ställts om pappans tankar, känslor och erfarenheter i relation till barnet. Genom observation och noga lyssnande kan stöd erbjudas både emotionellt och praktiskt så att föräldrarna kommer fram till strategier för att hjälpa varandra (Cirgin Ellett et al., 2009). Ett sådant förhållningssätt är viktigt vid samtliga möten med pappor oavsett barnet har kolik eller ej. Författarna anser att pappor är lika betydelsefulla som mammor och att även pappor har rätt att bli sedda och lyssnade på.
Pappor som deltagit vid besöken hos BHV har uttryckt att de önskar mer kommunikation, att det ska ske konsekvent och att pappan bör involveras mer. BHV-sjuksköterskan bör vända sig mer direkt till pappan för att ta del av upplevda behov och kunna erbjuda adekvat stöd, vilket antagligen skulle innebära ändringar i rådande arbetsrutiner (Fägerskiöld, 2006).
Varför vänder sig inte BHV-sjuksköterskan till pappan? Är det så att rådande arbetsrutiner genomförs på samma sätt som de alltid har gjorts? Resultatet från föreliggande uppsats visar på upplevelse av bristande bemötande, informationsbrist och känsla av utanförskap. Vilket bekräftar Fägerskiölds (2006) tankar gällande behov av förändring av rådande arbetsrutiner. Forskning visar på informationsbrist, begränsade erfarenheter och kompetensskillnad då föräldrar fått jämföra vården på neonatalavdelning och inom barnhälsovården. Föräldrarna efterfrågade ökad kompetens om det för tidigt födda barnet, mer flexibilitet och individuellt stöd istället för den stereotypa norm som råder vid övergång till BHV (Lindberg, 2013). Barnhälsovården har mindre erfarenheter av prematura barn än fullgångna, då det oftast kommer enstaka barn per år till området, varför kunskap om vård och behov hos de prematura barnen är lägre. Det är dock viktigt att de prematurfödda barnens familjer guidas till ett vanligt liv utan att hänvisas till specialvård om de ej behöver det. Vetskap om att de
föräldrarna ofta är mer sårbara under längre tid ger BHV-sjuksköterskor bättre möjlighet att bemöta individuella behov (Jackson et al., 2006). Familjefokuserad omvårdnad som
förhållningssätt inom BHV med individuell anpassning av besöken kan erbjudas till föräldrar som upplever någon form av extra behov. Författarna undrar dock om besöken verkligen anpassas utifrån individens behov? Glöms det bort och genomförs besöken endast på rutin? Florence Nightingale (1924/1989) menar att iakttagelseförmågan hos sjuksköterskan är det som ger erfarenheten, inte antalet år i yrket. Sjuksköterskan blir inte erfaren genom att följa samma mönster som företrädaren utan det viktiga är att se och förstå de praktiska följderna. Florence Nightingale belyste tidigt att miljön hör samman med god hälsa inom en familj (Nightingale, 1924/1989). Hur skulle det vara om barnhälsovården anpassade sin verksamhet
16 lite till dagens samhälle med mer flexibilitet gällande erbjudande av tid för hälsobesök som föräldrautbildning. Någon dag per vecka borde kunna lösas med bättre flexibilitet och tänk vilken vinst det skulle vara för både barnen och hela familjen. Samhället önskar mer
jämställdhet, att pappor tar ut mer föräldraledighet, blir mer delaktiga och att hushållssysslor delas mer mellan könen. Samtidigt har familjer press på sig för att passa in i samhället. Att få till ett väl fungerande familjeliv utifrån alla krav är ingen enkel uppgift. Vad gör vi då åt det här? Ska stress, argumentationer med partnern och arbetet vara viktigare än att sänka lite på kraven och stå upp för det som är viktigt, barnen, vår framtid.
6.3 KONKLUSION
BHV-sjuksköterskor kan i litteraturstudien ta del av flera pappors upplevelser gällande informationsförmedling, förväntningar och bemötande. Bättre förberedelse efterfrågas med praktiska råd, specifika pappa-barn grupper samt att mer uppmärksamhet belyser hur parets relation kan komma att förändras.
Fortsatt forskning inom området behövs för att bättre kunna bemöta pappornas behov.
7. FORTSATT FORSKNING OCH KLINISK NYTTA
Majoriteten av all forskning vad gäller relationen mellan barn och föräldrar redovisas med barnet och mamman som deltagare. Hur kommer det sig att relationen mellan barn och pappan är så dåligt representerad i forskningen? För att bryta den traditionen måste forskare bjuda in papporna som forskningsområde. Problemet som då uppstår är att papporna inte vill medverka i samma utsträckning som mammorna. Att vara förälder kan vara en slitsam uppgift som kräver stora uppoffringar och slutresultatet är inte förutsägbart. Ändå vill de flesta vuxna bli föräldrar (Broberg et.al., 2006). Föreliggande uppsats har gett fördjupad kunskap inom området hur barnsjuksköterskan skulle kunna stödja pappor.Utifrån presenterade upplevelser gällande besöken hos mödrahälsovård och föräldrautbildningar vore det intressant att studera hur olika län i Sverige förlägger de olika aktiviteterna. BHV-sjuksköterskan borde vid planering av undervisningstillfällena tänka på vilka tider som erbjuds, att det exempelvis kan bli fler närvarande pappor om aktiviteten förläggs till första morgontiden eller sen
eftermiddagstid. Det framkomna resultatet gällande önskad föräldrautbildning riktad direkt till pappor är något som författarna önskar förmedla. Likaså att papporna har efterfrågat
möjligheten att ta del av andra pappors erfarenheter, vilket kan vara av nytta att känna till för berörda kollegor inom barnhälsovårdskedjan.
17
REFERENSLISTA
Andersson, L. M. (2010). Padre versus Pappa: En kvalitativ komparativ studie om mäns
erfarenheter och attityder till faderskapet i Spanien och Sverige. Akademisk avhandling,
Göteborgs Universitet, Europaprogrammet.
Aurelius, G. & Blennow, M. (2007). Barnhälsovård. I T. Lindberg & H. Lagercrantz (Red.),
Barnmedicin ( s.139-145). Lund: Studentlitteratur.
Benzies, K., Magill-Evans, J., MacPhail, S., & Kimak, C. (2008). Strenghtening New Fathers´Skills in Interaction With Their Infants: Who Benefits From a Brief Intervention?
Public Health Nursing, 25(5), 431-439.doi: 10.1111/j.1525-1446.2008.00727.x
Broberg, A., Granqvist, P., Ivarsson, T. & Risholm Mothander, P. (2006). Anknytningsteori –
Betydelsen av nära känslomässiga relationer. Falkenberg: Natur och Kultur.
Cirgin Ellet,M.L., Appleton, M.M., & Sloan, R.S. (2009). Out of the Abyss of Colic: A View Through the Fathers´Eyes. The American Journal of Maternal-Child Nursing, 34 (3), 164-171. Hämtad från databasen MEDLINE with Full text.
Cirgin Ellet, M. L. & Swenson, M. (2004). Living With a Colicky Infant. Gastroenterology
nursing, 28(1), 19-25. Hämtad från databasen MEDLINE with Full Text.
Eenfeldt, M.(1989). Barn och föräldrar i samspel. Utvecklingspsykologi 0- 20år. Stockholm: Liber AB.
Eichner, J. M. & Johnson, B. H. (2003). Family- Centered Care and the Pediatrician´s Role.
Pediatrics 2003; 112;3 s 691-696. American Academy of Pediatrics.
Elfström, A., Skarped, G., Almkvist, K & Johannesson, K. (2012). Styrdokument och
nationella strategier: Föräldrastöd i grupp. Rikshandboken Barnhälsovården. Hämtad
21mars, 2013 från Rikshandboken http://www.rikshandboken-bhv.se/Texter/Foraldrastod-i-grupp/Styrdokument-och-nationella-strategier/
Friberg, F. (2012). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (red.), Dags för uppsats:
Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 133-143). Lund: Studentlitteratur AB.
Fägerskiöld, A. (2006). Support of fathers of infants by the child health nurse. Scandinavian
Journal of Caring Sciences,79-85. Hämtad från databasen CINAHL and/or MEDLINE with
Full Text.
Fägerskiöld, A. (2008). A change in life as experienced by first-time fathers. Scandinavian
Journal of Caring Sciences 22(1) 64-71. doi:10.1111/j.1471-6712.2007.00585.x
Försäkringskassan (2012). Föräldrapenning: Analys av användandet 1974-2011 (Socialförsäkringsrapport 2012:9). Försäkringskassan: Analys och prognos. Hämtad 4 februari, 2013 från Försäkringskassan
http://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/cb691e27-2e59-4d26-b3cd-d32057b7fa04/socialforsakringsrapport_2012_09.pdf?MOD=AJPERES
Föräldrabalken (1949:381, kap.6§1). Hämtad 5 februari, 2013 från Riksdagen
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Foraldrabalk-1949381_sfs-1949-381/#K6
18 Graneheim, U. H. & Lundman, B. (2003). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today 2004;
24; s105-112.
Halle, C., Dowd, T., Fowler, C., Rissel, K., Hennessy, K., MacNevin, R., & Nelson, M.A. (2008). Supporting fathers in the transition to parenthood. Contemporary Nurse: A Journal
for the Australian Nursing Profession, 31(1), 57-70. Hämtad från databasen MEDLINE with
Full Text.
Jackson, K., Ternestedt, B-M., Magnuson, A. & Schollin, J. (2006). Quality of care of the preterm infant – the parent and nurse perspective. Acta Pædiatrica, 95(1), 29-37.
doi:10.1080/08035250500323749.
Jackson, K., Ternestedt, B-M., & Schollin, J. (2003). From alienation to familiarity:
experiences of mothers and fathers of preterm infants. Journal of Advanced Nursing, 43(2), 120-129. Hämtad från databasen CINAHL with Full Text.
Kirkevold, M. (2003). Familjens ställning i omvårdnaden. I M. Kirkevold & K. StrØmsnes Ekern (Red.), Familjen i ett omvårdnadsperspektiv (s 49-69). Göteborg: Liber AB.
Klinth, R & Johansson, T. (2010). Nya svenska fäder. Umeå: Boréa Bokförlag.
Kreuger, A., Turup, E. & Öijen L. (2000). Att vårda på barnklinik. I A. Kreuger (Red.),
Barnet och sjukvården: erfarenheter från barnonkologin (s 44-53). Lund: Studentlitteratur.
Lindberg, B. (2013). Övergången från neonatalavdelningen till att familjen kommer hem. I K. Jackson & H. Wigert (red.), Familjecentrerad neonatalvård (s172-175). Lund:
Studentlitteratur.
Lindh, M. & Ekholm, L. (2011). Arbetssätt inom barnhälsovården. Kap 8.1.1. Barnhälsovårdens handbok. Hämtad 10 jan, 2012 från Barnhälsovårdens handbok,
http://orebroll.se/Files-sv/%C3%96rebro%20l%C3%A4ns%20landsting/V%C3%A5rd%20och%20h%C3%A4lsa/F %C3%B6r%20v%C3%A5rdgivare/Barnh%C3%A4lsov%C3%A5rden/Handbok%20BHV/Ka p%20%208.%201.%201.%20Arbetss%C3%A4tt%20inom%20barnh%C3%A4lsov%C3%A5r den.pdf
Magnusson, M., Blennow, M., Hagelin, E & Sundelin, C. (2010). Barnhälsovård – att främja
barns hälsa. Stockholm: Liber AB.
McKellar, L. V., Pincombe, J. I. & Henderson, A. M. (2006). Insights from Australian parents into educational experiences in the early postnatal period. Midwifery, 22, 356-364.
doi:10.1016/j.midw.2005.09.004.
Nightingale, F. (1989). Anteckningar om sjukvård: ur vårt perspektiv. (E. Krey- Halldin, övers.)(FoU rapport, nr 31). Stockholm: Svenska hälso- och sjukvårdens
tjänstemannaförbund, SHSTF FoU rapport. (Originalarbete publicerat 1924).
Ny, P., Plantin, L., Dejin-Karlsson, E. & Dykes, A-K. (2008). The experience of Middle Eastern men living in Sweden of maternal andchild health care and fatherhood: focus-group discussions and content analysis. Midwifery, 24(3), 281-290. doi.
19 Plantin, L (2001a). Män, familjeliv och föräldraskap. Umeå: Boréa Bokförlag.
Plantin, L. (2001b). Mäns föräldraskap. Om mäns upplevelser och erfarenheter av
faderskapet. Akademisk avhandling, Göteborgs universitet, Institutionen för socialt arbete.
Polit, D. F. & Beck, T. C. (2012) Nursing research: Generating and assessing evidence for
nursing practice (9th ed.). Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams &
Wilkins.
Premberg, Å., Hellström, A-L. & Berg, M. (2008). Experiences of the first year as father: a view from inside the family – becoming a father. Scandinavian Journal of Caring Sciences,
22(1), 56-63. doi:10.1111/j.1471-6712.2007.00584.x
Socialstyrelsen(2004) . Barnet i den sociala barnavården. Hämtad 5 februari, 2013 från Socialstyrelsen http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/10341/2004-110-12_200411012.pdf
St John, W., Cameron, C., & Mc Veigh, C. (2004). Meeting the Challenge of New Fatherhood During the Early Weeks. JOGNN Clinical Research, 34(2), 180-189. Hämtad från databasen MEDLINE with Full Text.
Svensk sjuksköterskeförening (2008). Hämtad 25 februari, 2013 från Svensk sjuksköterskeförening
http://www.swenurse.se/Publikationer-- Remisser/Publikationer/Kompetensbeskrivningar-och-riktlinjer/Kompetensbeskrivning-for- legitimerad-sjukskoterska-med-specialistsjukskoterskeexamen-med-inriktning-mot-halso--och-sjukvard-for-barn-och-ungdomar/
Tammentie, T., Paavilainen, E., Tarkka, M-T. & Åstedt-Kurki, P. (2009). Families´
experiences of interaction with the public health nurse at the child health clinic in connection with mother´s post-natal depression. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing,
16(8), 716-724. doi:10.1111/j.1365-2850.2009.01448.x
Thomas, J. E. Bonér, A-K & Hildingsson, I. (2011). Fathering in the first few months.
Scandinavian Journal of Caring Sciences. 2011; 25; s 499-509. doi:
10.1111/j.1471-6712.2010.00856.x
Vetenskapsrådet- Codex (2012). Regler och riktlinjer för forskning. Forskningsetisk prövning. Hämtad 16 januari, 2012 från Vetenskapsrådet, http://www.codex.vr.se/manniska5.shtml Waldenström, U. (2007). Föda barn: Från naturligt till högteknologiskt. Kristianstad: Karolinska Institutet University Press.
Willman, A., Bahtsevani, C. & Stoltz, P. (2011). Evidensbaserad omvårdnad (3. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Wright, L. M., Watson, W. L. & Bell, J. M. (2002). Familjefokuserad omvårdnad. (K. Larsson Wentz, övers.). Lund: Studentlitteratur AB. (Originalarbete publicerat1996). Östberg, M. (2009). Barns utveckling, tillväxt, näringsbehov och uppfödning. I M.
Magnusson., M. Blennow., E. Hagelin & C. Sundelin (red.), Barnhälsovård: att främja barns
Datum Databas Sökord Urval 1 Titlar Urval Abstracts Urval 3 Fulltext Urval 4 Inkl. artiklar 2013-02-26 Cinahl Family nursing and
fathers or fatherhood. 2003-2013.
Engelska
Infant, newborn birth-1month, Infant: 1-23 months
49 11 6 3
2013-02-26 Cinahl Family nursing and fathers or fatherhood and professional support.
2003-2013. Engelska
Infant, newborn birth-1month, Infant: 1-23 months.
12 2 1 1 *
*Förekommit vid flera sökningar, redan inkluderad.
Datum Databas Sökord Urval 1 Titlar Urval 2 Abstracts Urval 3 Fulltext Urval 4 Inkl. artiklar 2013-02-26 Cinahl Child care or nursing
care and fathers or fatherhood and professional support. 2003-2013. Engelska
Infant, newborn birth-1month, Infant: 1-23 months
20 5 1 1 *
*Förekommit vid fler sökningar, redan inkluderad.
2013-03-17 Cinahl Fathers or fatherhood and child health services and nurse or nursing.
2003-2013. Engelska
Infant, newborn birth-1month, Infant: 1-23 months
Datum Databas Sökord Urval 1 Titlar Urval 2 Abstracts Urval 3 Fulltext Urval 4 Inkl. artiklar 2013-02-26 Medline Family nursing and
fathers or fatherhood. 2003-2013.
Engelska
Infant, newborn birth-1month, Infant: 1-23 months
88 28 14 8
2 *
*Förekommit vid flera sökningar, redan inkluderad.
2013-02-26 Medline Family nursing and fathers or fatherhood and professional support.
2003-2013. Engelska
Infant, newborn birth-1month, Infant: 1-23 months.
24 6 4 2 *
*Förekommit vid fler sökningar, redan inkluderad.
