I Skyddsängelns gränsland

ANNEI.I HÄLLGREN & INGRID NILSSON

I Skyddsängelns gränsland

I traditionell film går berättandet patriarkatets ärenden menar

forskaren Teresa de Lauretis. För att fä svar på frågan varför kvinnor

ändå roas av att se sådan film, studerar hon berättelser i området där semiotik och

psykoanalys överlappar varandra. Kvinnor förförs genom dubbel identifikation, menar

hon. Men går det inte att i berättelser direkt rikta sig till kvinnliga åskådar subjekt ?

Med hjälp av hennes teorier ser vi filmen Skyddsängeln med nya ögon.

I sin bok AliceDoesnV. läser T e r e s a d e Lauretis n å g r a klassiska texter s o m b e h a n d l a r berättel-ser u r ell feministiskt perspektiv.1 H o s e n av semiotikens f ö r g r u n d s g e s t a l t e r , socialantropo-logen Claude Levi-Strauss, f i n n e r h o n att kvin-n a kvin-n är d u b b e l t f ö r kvin-n e k a d s o m subjekt.

Levi-Strauss f r a m s t ä l l e r k v i n n a n dels s o m ett v ä r d e o b j e k t , s o m kan ägas o c h bytas f ö r att i n c e s t f ö r b u d e t ska u p p r ä t t h å l l a s , dels s o m ett o b j e k t vars v ä r d e står att finna i n a t u r e n , i kvin-n a kvin-n som b a r kvin-n a f ö d a kvin-n d e . K v i kvin-n kvin-n a kvin-n s plats i kul-t u r e n ä r d ä r f ö r d u b b e l : dels är h o n ekul-tkul-t kul-t e c k e n , dels ä r h o n g e n e r e r a r e av t e c k e n . G e n o m att Lévi-Strauss h a n t e r a r r e g l e r n a o m ä k t e n s k a p o c h släktskap s o m ett slags språk, l e d e r d e t enligt d e L a u r e t i s till att k v i n n a n i n t e f o r m u -l e r a r betyde-lse f ö r sin e g e n sku-l-l, s å s o m m ä n g ö r , u t a n h o n är d e t m e d e l p å vilket social k o m m u n i k a t i o n g r u n d a s - h o n är betydelse, o b j e k t o c h t e c k e n f ö r m ä n s k o m m u n i k a t i o n , d e L a u r e t i s k o n s t a t e r a r att s u b j e k t e t " m a n " a n t i n g e n i n b e g r i p e r b å d e m a n n e n o c h kvin-n a kvin-n , vilket s u d d a r b o r t k ö kvin-n s s k i l l kvin-n a d e r kvin-n a f r å kvin-n subjektet, eller så liar k v i n n a n ett e g e t subjekt, e n m o t s a t s till d e t m a s k u l i n a , d ö m d till tyst-n a d , tyst-negativitet o c h e tyst-n tyst-n a t u r l i g sexualitet; n å g o t s o m blir b e s t ä m t av d e n p a t r i a r k a l a dis-k u r s s o m Lévi-Strauss p e dis-k a t

ut.-Erfarenhet

H u r k a n vi föreställa oss k v i n n o r s o m s u b j e k t i e n k u l t u r som o b j e k t i f i e r a r , e x k l u d e r a r o c h h å l l e r h e n n e f å n g e n , f r å g a r sig d e Lauretis. H u r k a n vi t ä n k a oss k v i n n o r u t a n f ö r d e n

dis-k u r s p å vildis-ken allt är baserat, n ä m l i g e n didis-ko- diko-t o m i n m a n - icke-man?

V a r e sig psykoanalysen eller s e m i o t i k e n h a r k u n n a t svara p å dessa f r å g o r . Det b e r o r enligt d e L a u r e t i s p å att d e h a r misslyckats m e d att f ö r e n a subjektivitet m e d p r a k t i k e r , o c h att m a n i n o m dessa p e r s p e k t i v i n t e h a r teoritise-rat b e g r e p p e t e r f a r e n h e t , ett b e g r e p p s o m h o n ser s o m c e n t r a l t f ö r f e m i n i s m e n .3 d e Lau-retis d e f i n i e r a r e r f a r e n h e t s o m d e n interaktion s o m ä g e r r u m s u b j e k t o c h d i s k u r s e r / i n s t i t u t i o n e r e m e l l a n , e n i n t e r a k t i o n s o m g e r o m -v ä r l d e n s h ä n d e l s e r betydelse o c h -v ä r d e . F ö r att vi ska få ö k a d förståelse f ö r h u r d e t kvinn-liga subjektet b e k ö n a s i d e n n a i n t e r a k t i o n efterlyser h o n e n teoretisk u t b y g g n a d av ter-m e n e r f a r e n h e t .4

S e m i o t i k e n ser k ö n s t i l l h ö r i g h e t e n s o m ute-s l u t a n d e biologiute-sk, u t a n att ta h ä n ute-s y n till åute-skå- åskåd a r n a s sociala skillnaåskåd. Psykoanalysen e r k ä n -n e r d ä r e m o t subjektivitete-n s o m e -n social ko-n- kon-s t r u k t i o n , m e n d e n u t t r y c k e r d e t p å ett kakon-stra- kastra-t i o n s b a s e r a kastra-t säkastra-tkastra-t. E n d a s kastra-t d e kastra-t m a n l i g a s u b j e k kastra-t e kastra-t k o m m e r till u t t r y c k / ' I o m r å d e t d ä r psykoana-lysen o c h s e m i o t i k e n ö v e r l a p p a r v a r a n d r a fin-n e r d e Lauretis d o c k e fin-n ö p p fin-n i fin-n g . Relatiofin-ner- Relationer-n a s o m f ö r b i Relationer-n d e r d e t sociala m e d d e t subjek-tiva m å s t e b e g r e p p s l i g g ö r a s på nytt, säger h o n .6

Enligt d e L a u r e t i s ser s e m i o t i k e n vanligtvis p å p e r c e p t i o n o c h signifikation s o m två o j ä m -f ö r b a r a processer; d e n -f ö r r a tillhör subjektivi-t e subjektivi-t e n s sfär, d e n s e n a r e d e subjektivi-t socialas sfär. Per-c e p t i o n e n h a r setts s o m ett p r o b l e m , e f t e r s o m d e t subjektivas sfär i n k l u d e r a r känslor, b e r ö r d

-h e t o c -h fantasier, o c -h d ä r f ö r r ä k n a s s o m per-sonlig s m a k o c h tyckande. D e t t a h a r inte ansetts k u n n a d i s k u t e r a s i n o m e n o f f e n t l i g dis-k u r s p å s a m m a sätt s o m d e t socialas sfär s o m p r ä g l a s av rationalitet, k o m m u n i k a t i o n o c h s y m b o l i s e r i n g . ' M e n d e L a u r e t i s m e n a r d o c k att d e t kvinnliga s u b j e k t e t är u p p r ä t t a t m e d e n särskild relation till d e n sociala v e r k l i g h e t e n . D e n r e l a t i o n e n ä r g r u n d a d p å e n särskild erfa-r e n h e t , n ä m l i g e n d e n sexuella. S u b j e k t e t kvin-n a blir till g e kvin-n o m d e kvin-n sexuella e r f a r e kvin-n h e t e kvin-n , o c h d e t är e n e r f a r e n h e t s o m inte g å r att sor-tera in s o m e n d a s t social eller s o m e n d a s t per-sonlig. F r å g o r som a b o r t , våldtäkter o c h sexu-ella trakasserier ä r inte b a r a e n f r å g a f ö r samhället i stort f ö r k l a r a r h o n , liksom d e i n t e e n -b a r t är e n privat f r å g a s o m ska hållas i n o m f a m i l j e n . För k v i n n a n o c h f e m i n i s m e n är d e t t a politiska f r å g o r .8

I Charles Sanders Peirces semiotik hittar d e

Lauretis ett sätt att s a m m a n b i n d a det sociala m e d d e t subjektiva, även o m h o n inte ser h a n s teori s o m f u l l ä n d a d , på g r u n d av att d e n inte tar n å g o n h ä n s y n till d e t o m e d v e t n a s inflytande.9

Enligt d e L a u r e t i s läsning b e t y d e r Peirces t e r m "habit" ett t e c k e n s e f f e k t h o s subjektet, även o m e f f e k t e n b a r a ligger p å t a n k e n i v å . Ett t e c k e n s e f f e k t p å ett subjekt b e h ö v e r i n t e l e d a till k o n k r e t h a n d l i n g , u t a n k a n också i n n e b ä -ra e n b e r e d s k a p f ö r h a n d l i n g . Det ä r på d e t p l a n e t h o n a n s e r att f e m i n i s m e n h a r g j o r t sina viktigaste f r a m s t e g : i clet att d e n orsakat e n för-ä n d r i n g i "habit" h o s lför-äsare, å s k å d a r e o c h a n d r a , en f ö r ä n d r i n g s o m h a r p r o d u c e r a t ett nytt socialt subjekt, n ä m l i g e n k v i n n o r . D e n feministiska t e o r i n s s ä r d r a g ska sökas i d e t politiska, t e o r e t i s k a o c h självanalyserande h a n d l a n d e t . D ä r k a n subjektets r e l a t i o n e r i d e n sociala v e r k l i g h e t e n o m a r t i k i d e r a s f r å n k v i n n o r s historiska e r f a r e n h e t e r . Det speciella sätt p å vilket d e t kvinnliga s u b j e k t e t påverkas av d e "habits", p o s i t i o n e r , associationer o c h p e r c e p t i o n e r s o m dess speciella e r f a r e n h e t e r av s e x u a l i t e t e n m e d f ö r , b ö r analyseras, förstås o c h uttryckas.1 0 d e Lauretis ser d e t s o m d e n feministiska t e o r i n s u p p g i f t att a r t i k u l e r a d e t kvinnliga subjektets r e l a t i o n till r e p r e s e n t a -tion, betydelse o c h vision, f ö r att k o n s t r u e r a t e r m e r k r i n g e n a n n a n r e f e r e n s r a m o c h ge b e g ä r e t e n a n n a n m å t t s t o c k .1'

Narrativ

M e d t e r m e n narrativitet m e n a r d e L a u r e t i s b å d e p r o d u c e r a n d e t av en narrativ o c h dess a r b e t e ; b å d e n a r r a t i v e n s k o n s t r u k t i o n o c h e f f e k t e n i f o r m av dess betydelse.

Narrativer, s o m t ex r i t u a l e r o c h sociala dis-k u r s e r , s dis-k ö n l i t t e r a t u r o c h a n d r a fidis-ktiva g e n r e r

bär alla på en rörelse som innebär att

narrati-vens h j ä l t e t r ä d e r i g e n o m e n passage, b e r ä t t a r d e Lauretis. D e t t a är a l l m ä n t v e d e r t a g e t i n o m narrativ f o r s k n i n g , m e n vad s o m sällan h a r be-rörts är d e a n t a g a n d e n 0111 sexuell skillnad s o m det h ä r betraktelsesättet bygger pä. För att visa h u r narrativers r ö r e l s e r a r b e t a r f ö r att defi-n i e r a betydelsedefi-ns, i d e defi-n t i f i k a t i o defi-n e defi-n s o c h begä-rets position, o c h h u r a r b e t e t p å så vis även b e k ö n a r å s k å d a r s u b j e k t e t , läser d e L a u r e t i s o m n å g r a klassiska t e x t e r o m n a r r a t i v e n .1 3

furij Lotman m e n a r att d e t i alla n a r r a t i v e r

finns två f u n k t i o n e r s o m g å r igen: i n t r ä d e t i ett stängt u t r y m m e , o c h u t t r ä d e t f r å n d e t .1 4 Lot-m a n säger att d e t s t ä n g d a u t r y Lot-m Lot-m e t k a n vara t ex ett h u s eller e n kvinna, o c h i n t r ä d e t kan, b e r o e n d e p å u t r y m m e t s art, tolkas s o m bl a å t e r v ä n d a n d e t till ett h e m eller i n t r ä d e in i e n ny b e g r e p p s b i l d . H a n d l i n g a r n a är h u r s o m helst i n b ö r d e s identiska, m e n a r L o t m a n . Att d e t inte spelar n å g o n roll vad h i n d r e t b e s t å r av - att själva i n t r ä d e t är d e t viktiga - g ö r atl d e L a u r e t i s tolkar d e t som att h i n d r e t ä r livmo-d e r n , oavsett livmo-dess p e r s o n i f i e r i n g . D e n s o m in-t r ä d e r , h j ä l in-t e n , m å s in-t e d ä r f ö r vara m a n , oavsein-tin-t clet k ö n t e x t e n eller bilden f r a m s t ä l l e r d e n n e som.1-' D e n g r u n d l ä g g a n d e skillnad s o m alla m y t e r a r b e t a r f ö r att h a n t e r a är d e n sexuella köns-skillnaden. O p p o s i t i o n s p a r s o m u p p k o m m i t i vår k u l t u r , s o m t ex i n n a n f ö r / u t a n f ö r eller l i v / d ö d , vilar alla på d e n f u n d a m e n t a l a o p p o -s i t i o n e n m e l l a n g r ä n -s o c h pa-s-sage, enligt d e Lauretis. På så sätt förs e n skillnad, s o m vilar p å d e n sexuella s k i l l n a d e n , in i varje text.

I o c h m e d att läsaren av t e x t e n e n g a g e r a s s o m subjekt, p o s i t i o n e r a s s u b j e k t e t i vissa posi-t i o n e r p å i n posi-t r i g e n s o m r å d e . De posi-två p o s i posi-t i o n e r s o m står till b u d s ä r d e t mytiska subjektets: m a n n e n , h j ä l t e n , m ä n n i s k a n , e t a b l e r a r e n o c h s k a p a r e n av skillnader, o c h d e t mytiska objek-tets: k v i n n a n , h i n d r e t , g r ä n s e n , o m r å d e t , e n

m a t e r i a , ett m o t s t å n d , ett e l e m e n t p å i n t r i g e n s o m r å d e .1 6

Begäret

F r å g a n o m b e g ä r e t är c e n t r a l i d e L a u r e t i s tan-k e g å n g a r . H o n a n v ä n d e r sig av Sofotan-kles d r a m a

Oidipus f ö r att illustrera varför. O i d i p u s b e g ä r

- att få veta, att ställa e n f r å g a - blir till just en f r å g a s o m ställs till O r a k l e t i Delfi. F r å g a n reu-sulterar i ett s ö k a n d e , e n berättelse - e n berät-telse f o r m a d e f t e r d e t m a n l i g a b e g ä r e t . Från O i d i p u s b e g ä r k a n enligt d e L a u r e t i s parallel-ler d r a s till alla a n d r a b e r ä t t e l s e r . H o n ser det i n t e s o m e n s l u m p att d e över 800 n o r d - o c h s y d a m e r i k a n s k a myter s o m Lévi-Strauss studerat b a r a visar u p p ä n n u e n variant av O i d i p u s -d r a m a t , eller att Alguir-das Julien Greimas kon-staterat att i d e n s e m a n t i s k a s t r u k t u r e n h o s alla b e r ä t t e l s e r r ö r sig ett s u b j e k t m o t ett o b j e k t .1' Det m e n a r d e Lauretis b e r o r på just d e t fak-t u m afak-tfak-t b e g ä r e fak-t är inskrivefak-t h o s m a n n e n s o m subjekt, enligt i n c e s t f ö r b u d e t s o b j e k t i f i e r i n g av k v i n n a n .

d e L a u r e t i s läser också o m Sigmund Freuds a n v ä n d n i n g av o i d i p u s d r a m a t , o c h h o n visar h u r även flickans h a n t e r i n g av d e n o i d i p a l a k o n f l i k t e n , d ä r h o n b o r d e i n n e h a h u v u d r o l -len s o m d e t mytiska subjektet, p o s i t i o n e r a r h e n n e som o b j e k t .1 8 P o j k e n utlovas n ä r h a n t r ä d e r in i sin o i d i p u s f a s e n kvinna s o m v ä n t a r h o n o m n ä r h a n t r ä d e r ut, f ö r att h a n - n u sexuellt m o g e n - ska k u n n a fortsätta vara sexuellt aktiv. Det f o r d r a s e n kvinna f ö r att h a n s resa ska få ett lyckligt slut, f ö r att h a n ska få sitt b e g ä r uppfyllt. Flickans m å l blir d ä r e m o t att finnas på plats n ä r p o j k e n / m a n n e n k o m -m e r tillbaka f r å n sin resa. H e n n e s u t t r ä d e u r o i d i p u s f a s e n l e d e r till m o d e r s k a p e t , till ett f u l l f ö l j a n d e av det biologiska ö d e t , n å g o t s o m sker m e r eller m i n d r e o b e r o e n d e av h e n n e s samtycke.1 9

Flickans historia blir e n f r å g a o m p o j k e n s b e g ä r . V a r e sig h o n samtycker eller ej f ö r f ö r s h o n till f e m i n i t e t , e n f ö r f ö r e l s e s o m enligt d e L a u r e t i s sker såväl via våldtäkt o c h tvång s o m via ideologi, r e p r e s e n t a t i o n o c h identifika-tion.

En historia kräver följaktligen att n å g o n t i n g h ä n d e r , att n å g o t eller n å g o n f ö r ä n d r a s , enligt

d e n o i d i p a l a n a r r a t i v e n s logik. Det är d e n s o m drivs av ett b e g ä r - O i d i p u s , h j ä l t e n , d e t mytis-ka subjektet - som f ö r ä n d r a r . Enligt d e L a u r e t i s k o n s t r u e r a r F r e u d s an-v ä n d n i n g aan-v o i d i p u s d r a m a t k an-v i n n a n s o m ett p e r s o n i f i e r a t h i n d e r s o m m å s t e f ö r f ö r a s eller tas m e d tvång. S a m t i d i g t g ö r n a r r a t i v e n h e n n e till e n l i v m o d e r . K v i n n a n f ramställs ä n e n g å n g s o m d e t mytiska o b j e k t e t . o

Askådarsubjektens identifikation

Biofilm är e n av d e sociala t e k n o l o g i e r s o m p o s i t i o n e r a r betydelse enligt sociala k o d e r o c h f o r m a t i o n e r . I n d i v i d e r s o m ser film o m a r b e tar p o s i t i o n e r n a , enligt d e Lauretis, till e n p e r -sonlig, subjektiv k o n s t r u k t i o n . Film är d ä r f ö r en semiotisk a p p a r a t d ä r i n d i v i d e n a d r e s s e r a s som ett subjekt, b å d e s o m individ o c h s o m m e d l e m av e n social g r u p p .

N ä r subjektiviteten e n g a g e r a s f ö r att se o c h förstå filmen, skapas m ö j l i g h e t till identifika-tion, n å g o t som är en f ö r u t s ä t t n i n g f ö r att e n film ska lyckas. En m ö j l i g h e t till i d e n t i f i k a t i o n f ö r alla måste byggas in i filmen, m e n k v i n n o r o c h m ä n a d r e s s e r a s olika av film. Enligt d e L a u r e t i s är d e t filmsemiotikens f r ä m s t a u p p -gift att uttrycka d e n n a skillnad i a d r e s s e r i n g , o c h att beskriva h u r a d r e s s e r i n g e n f u n g e r a r s o m en ideologisk effekt i k o n s t r u k t i o n e n av s u b j e k t e t . -1 Det är just d e n totalt skilda sociala e r f a r e n h e t e n , b a s e r a d på k ö n s t i l l h ö r i g h e -ten, s o m b ö r teoretiseras — e n skillnad s o m ska ses s o m b å d e social o c h p e r s o n l i g . H u r e n g a -g e r a s d e kvinnli-ga å s k å d a r s u b j e k t e n i biofilm, d ä r b e g ä r e t p o s i t i o n e r a s e f t e r ett o i d i p a l t m ö n s t e r , f r å g a r sig d e Lauretis. H u r f ö r f ö r s de? H e n n e s f ö r k l a r i n g g å r ut på att identifkat i o n e n sker p å identifkatvå nivåer, visuellidentifkat o c h n a r r a -tivt.23

I d e n t i f i k a t i o n e n s o m sker p å d e n visuella nivån är väl k ä n d i n o m filmteorin. T r e blickar är i n b l a n d a d e : k a m e r a n s blick, å s k å d a r e n s blick o c h f i l m k a r a k t ä r e r n a s blickar. 1 d u k e n s kvinnliga f i g u r strålar k a m e r a n s blick o c h åskå-d a r e n s blick s a m m a n : k v i n n a n framställs f ö r att tittas på ("to b e l o o k e d at"), s o m ett led i i n c e s t f ö r b u d e t s o b j e k t i f i e r i n g av h e n n e .

K v i n n a n s o m å s k å d a r e är d ä r f ö r f å n g a d mellan k a m e r a n s blick, s o m är d e n m a n l i g a r e p r e

-s e n t a t i o n e n , o c h d u k e n -s bild, -s o m ä r d e n - spek-t a k u l ä r a kvinnliga r e p r e s e n spek-t a spek-t i o n e n . Idenspek-tifi- Identifi-k a t i o n e n sIdentifi-ker p å två sätt: m e d Identifi-k a m e r a n s o c h d e m a n l i g a k a r a k t ä r e r n a s blickar; aktivt o c h m a n l i g t , o c h m e d b i l d e n av k v i n n a n , k r o p p e n , p å ett passivt, kvinnligt s ä t t . - '

F ö r att f ö r k l a r a h u r d e t k o m m e r sig att kvin-n o r tilltalas av att p o s i t i o kvin-n e r a s s o m o b j e k t g å r d e L a u r e t i s till d e n narrativa d i s k u r s e n intri-g e n . H o n h ä v d a r att libidos rörelse ä r narrati-vens rörelse g e n o m att r e f e r e r a till F r e u d s teori o m libidos aktiva o c h passiva rörelse, s o m f ö r b a r n e t m o t o i d i p u s f a s e n . Det m a s k u l i n a o c h d e t f e m i n i n a ä r d å g e m e n s a m t f ö r b å d a k ö n e n , liksom r ö r e l s e n . N ä r s e d a n oidipusfa-sen ä r över, lever k v i n n o r vidare m e d m i n n e n av d e n f ö r e l i g g a n d e t i d e n s maskulinitet. En-ligt F r e u d är d e t ett särskilt k a r a k t ä r s d r a g h o s k v i n n o r att s e d a n k u n n a p e n d l a m e l l a n mas-kulinitet o c h f e m i n i n i t e t .

De kvinnliga å s k å d a r s u b j e k t e n s identifika-tion sker b å d e m e d d e n aktiva, m a s k u l i n a r ö r e l s e n o c h d e n passiva, kvinnliga p l a t s e n f ö r r ö r e l s e n . -5 De e n g a g e r a s d ä r m e d i b e g ä r e t s två p o s i t i o n e r : att b e g ä r a d e n a n d r e o c h att bli b e g ä r d av d e n a n d r e . I d e n t i f i k a t i o n e n e r b j u -d e r p å clet visuella såväl s o m p å -d e t narrativa r ö r e l s e p l a n e t ett ö v e r f l ö d av n ö j e , p r o d u c e r a t av å s k å d a r n a själva, som f ö r f ö r k v i n n a n till f e m i n i n i t e t . - ' '

Plats för ett kvinnligt åskådarsubjekt

L ä s a n d e t av b i l d e r är enligt d e L a u r e t i s förut-b e s t ä m t av d e n o i d i p a l a logikens narrativitet; o c h b e g ä r e t s i n s k r i p t i o n i n a r r a l i v e n s rörelse är i m p l i c e r a d i bilder. D e t t a i n n e b ä r att d e n o i d i p a l a l o g i k e n s narrativitet skulle vara d e n f ö r m e d l a n d e l ä n k e n m e l l a n bild o c h språk. D ä r m e d blir d e n till m e r ä n e n k o d b l a n d a n d r a i f i l m e n - d e n blir till villkoret f ö r signi-fikations- o c h i d e n t i f i k a t i o n s p r o c e s s e n , u t a n vilket själva s e e n d e t skulle bli o m ö j l i g t .

T r o t s att alla t r a d i t i o n e l l a f i l m e r på d e t t a sätt b e k ö n a r å s k å d a r s u b j e k t e t s o m m a n l i g t , o c h fastän e n k v i n n a som r e p r e s e n t e r a s på f i l m d u k e n till följd av i n c e s t f ö r b u d e t s objekti-fiering av h e n n e i n t e kan u n d g å att vara o b j e k t , säger d e L a u r e t i s alt d e t ä n d å f i n n s m ö j l i g h e t e r att f ö r b i g å t e c k n e t kvinna. Det

f i n n s sätt att a d r e s s e r a kvinnliga subjekt - d e historiska o c h sociala k v i n n o r n a , säger h o n .

Att låta o i d i p u s d r a m a t s p e r i f e r i stå i f o k u s är ett sätt m e n a r d e Lauretis. I vår k u l t u r är det få s o m brytt sig 0111 att ställa f r å g o r o m t ex vad s o m h ä n d e m e d S f i n x e n e f t e r m ö t e t m e d O i d i p u s . De k v i n n o r s o m finns m e d i d e berät-telser s o m u p p r e p a r o i d i p u s t e m a t är fast i e n

annans historia. Vi måste ställa frågor

positio-n e r a d e i dessa k v i positio-n positio-n o r s b e g ä r , f ö r att ävepositio-n d e r a s b e r ä t t e l s e r ska berättas, a n s e r h o n . -7 De m ö j l i g g ö r e n b r y t n i n g m e d d e t sätt p å vilket narrativ, betydelse o c h n ö j e k o n s t r u e r a s utif r å n O i d i p u s synvinkel, u t a n att n ö j e t i n a r r a -tiven förstörs, d e L a u r e t i s m e n a r m e d a n d r a o r d att m a n ska b e r ä t t a s a m m a h i s t o r i e r s o m f ö r r m e n u r en ny vinkel.2 8 Å s k å d a r s u b j e k t e t k a n sägas tilltalas d å f r å n e n a n n a n s t a n s l i g g a n -d e vision - " f r o m an e l s e w h e r e of vision". 2 9

S o m ett a n n a t sätt att a d r e s s e r a kvinnliga subjekt, f ö r e s l å r d e L a u r e t i s b r o t t m o t n a r r a d -vens t r a d i t i o n e l l t lineära t i d s d i m e n s i o n . På så vis ges i filmen plats f ö r kvinnliga å s k å d a r e s frå-g o r o m i d e n t i f i k a t i o n , plats o c h tid i filmen.30 S å d a n a b r o t t k a n m a n å s t a d k o m m a bl a g e n o m att e r b j u d a en "visionens o s ä k e r h e t " n å g o t som bryter m o t traditionellt f i l m b e r ä t t a n d e , n å g o t s o m k a n s k e i n t e i n g å r i d i e g e s e n - f i l m e n s "verklighet".3 1 3 2 O s ä k e r h e t e n o m h u r u v i d a d e t f r a m s t ä l l d a är e n vision eller h ö r till "fil-m e n s v e r k l i g h e t " g ö r att e n f r å g a ställs.3 3 "Vad såg jag? Såg jag clet verkligen?" H e l a sekvenser kan ifrågasättas, å s k å d a r n a k a n lösgöras f r å n n a r r a t i v e n s f ö r u t s ä g b a r a s t r ö m l i n j e , d e blir m e d v e t n a o m ett n u .

Ytterligare ett sätt är att ställa filmens f r å g o r till å s k å d a r n a .3 1 Det p r o b l e m a t i s e r a r också d e t visuella n ö j e t i sig. Att b e t o n a att film visar u p p en tillrättalagd v e r k l i g h e t är ett sätt att visa h u r motsägelsefull r e p r e s e n t a t i o n e n av k v i n n a n är, m e n a r d e Lauretis.3"

Gränser

G r ä n s e r är ett viktigt b e g r e p p i d e L a u r e t i s r e s o n e m a n g . I g r ä n s l a n d e t kan vi k o m m a i f r å n p o l a r i s e r i n g e n m e l l a n m a n o c h icke-man. G r ä n s e r m a r k e r a r visserligen e n skillnad, m e n d e t är e n skillnad s o m finns m e l l a n o c h i b å d a , o c h s o m d ä r f ö r inte l ä m n a r n å g o n o b e f i n t l i g

eller osynlig.3 6 Att f r a m s t ä l l a g r ä n s e r är ett sätt att g e u t r y m m e f ö r d e kvinnliga s u b j e k t e n .

Kanske är g r ä n s e r u t r y m m e t f ö r d e t kvinn-liga b e g ä r e t s tid o c h plats, d e L a u r e t i s a n s e r att g r ä n s e r u t t a l a r eller skissar p å e n p o t e n t i e l l konfliktfyllcl s a m e x i s t e n s av olika k u l t u r e r , b e g ä r o c h motsägelser. G r ä n s l a n d e t blir en plats d ä r d e kvinnliga å s k å d a r n a k a n ställa sina f r å g o r .

G r ä n s l a n d e t k a n framställas g e n o m att nar-rativens olika d i s k u r s e r skingras.

D e t är i d e narrativa d i s k r e p a n s e r n a , i spän-n i spän-n g e spän-n s o m u p p s t å r m e l l a spän-n spän-n a r r a t i v e spän-n o c h bil-d e n , s o m å s k å bil-d a r n a s s u b j e k t e n g a g e r a s . D å står s u b j e k t e n u n d e r i n f l y t a n d e t av d e två iden-t i f i k a iden-t i o n s p r o c e s s e r n a , s o m b e r ö r f i l m e n s bild o c h n a r r a t i v e n s betydelse, o c h h ä r m e n a r d e L a u r e t i s att d e t f i n n s m ö j l i g h e t att bryta d e n m a s k u l i n a / f e m i n i n a p o l a r i t e t e n o c h ge plats åt a n d r a identifikations- o c h begärspositio-n e r . ' "

N ä r ljud o c h bild inte passar i h o p , n ä r m o n -tage k o n s t r u e r a r m o t s ä g e l s e r i tid o c h plats, n ä r n a r r a t i v e n s lineära t i d s d i m e n s i o n

i d e l i g e n p u n k t e r a s , a v b r y t s o c h g ö r s v e r k n i n g s l ö s av e t t " n u " s o m r e t a r , s k r i k e r o c h s t ö r (s 101)

u p p s t å r g r ä n s l a n d e t som adresserar d e n kvinn-liga å s k å d a r e n ; d e n sociala, historiska kvin-n a kvin-n .3 8

Konklusion

d e L a u r e t i s t e o r i e r o m n a r r a t i v e n är ett frukt-b a r t alternativ till a n v ä n d n i n g e n av d e psykoa-nalytiska verktyg s o m f ö r e s p r å k a t s av m å n g a feministiska film t e o r e t i k e r .

E n narrativs o i d i p a l a logik o c h dess l i n e ä r a t i d s d i m e n s i o n g ö r att d e flesta filmer a r b e t a r f ö r O i d i p u s . De kretsar k r i n g d e t mytiska subjektet, d e t s o m oavsett p e r s o n i f i e r i n g d e f i n i e -r a -r h j ä l t e n s o m m a n l i g . Det ä-r alltså inte b a -r a d e n r e n a o b j e k t i f i e r i n g e n av d e n r e p r e s e n t e -r a d e k v i n n a n - d e t sätt s o m k v i n n o -r f-ramställs på - s o m går p a t r i a r k a t e t s ä r e n d e n . Även nar-rativen i sig b ä r p å p a t r i a r k a l a v ä r d e r i n g a r .

Film är inte e n b a r t r e p r e s e n t a t i o n o c h bild. Det är också ett m e d i u m g e n o m vilken e n be-rättelse förs f r a m . Inte b a r a filmmecliets

sken-b a r a v e r k l i g h e t s p r e s e n t a t i o n d ö l j e r ideologi-er, u t a n även n a r r a t i v e n i sig. F i l m b e r ä t t e l s e r k o n s t i t u e r a r sig s o m symbolisk p r o d u k t i o n . N ä r å s k å d a r s u b j e k t e n e n g a g e r a s d r a s d e också o b ö n h ö r l i g e n in d e n massiva ideologiska a p p a r a t u r s o m är i m m a n e n t i filmen.

d e L a u r e t i s t e o r i e r är verktyg s o m k a n hjälpa till att synliggöra d e n ideologiska p r o d u k -t i o n e n i e n film o c h ge ö k a d k u n s k a p o m d e b u d s k a p s o m filmmediet o c h dess n a r r a t iver b ä r på. N ä r å s k å d a r n a blir m e d v e t n a o m h u r f i l m m e d i e t f u n g e r a r k a n i d e n t i f i k a t i o n e n m e d d e n o b j e k t i f i e r a d e k v i n n a n brytas f ö r atl b e r e d a plats f ö r ett kvinnligt subjekt.

För att visa h u r d e Lauretis perspektiv k a n a n v ä n d a s h a r vi gått i g e n o m e n film m e d h e n -n e s t e o r i e r s o m raster. D e -n film vi h a r valt ä r

Skyddsängeln, regisserad av Susanne Osten.™

F ö l j a n d e r e s u m é är ett u t d r a g u r e n r e c e n s i o n . F i l m e n u t s p e l a s i e t t e u r o p e i s k t l a n d - d e t k a n v a r a S v e r i g e - i b ö r j a n av 1 9 0 0 - t a l e t . E n u n g s t u d e n t , J a c o b , t a r a n s t ä l l n i n g s o m livvakt h o s d e n h å r d e i n r i k e s m i n i s t e r n , alla r e v o l u t i o n ä r e r s d ö d s f i e n d e . J a c o b s e g e n t l i g a u p p d r a g ä r a t t m ö r d a m i n i s t e r n . M e n u n d e r s o m m a r e n h o s d e n n e o c h h a n s f a m i l j i d e r a s v a c k r a h u s p å l a n d e t m ö t e r h a n d e m o c k s å s o m v a n l i g a m ä n n i s k o r o c h h a n h a r s e x u e l l a r e l a -t i o n e r m e d d e b å d a d ö -t -t r a r n a . S k a d e -t -t a f å h o n o m a t t v i k a f r å n r e v o l u t i o n e n s v ä g ?4 0

Regissören

Vissa kvinnliga regissörer, s o m t ex Marguerite

Duras o c h Margarethe von Trötta g ö r film u r ett

m e d v e t e t feministiskt perspektiv. De f ö r s ö k e r finna nya filmstilistiska g r e p p f ö r att bryta m o t d e n g ä n g s e r e p r e s e n t a t i o n e n av k v i n n a n , i syfte alt f r a m s t ä l l a k v i n n a n s o m n å g o t a n n a t ä n ett o b j e k t . " O s t e n tillhör i n t e d e n h ä r kate-g o r i n rekate-gissörer. Det finns i n t e n å kate-g o t feminis-tiskt filmspråk h ä v d a r h o n .4 2 D ä r e m o t m e n a r h o n att d e t finns e n t r a d i t i o n e l l t m a n l i g eller kvinnlig k o n s t f o r m , s o m ö m s e s i d i g t k a n imi-teras över k ö n s g r ä n s e n .4 3

Enligt O s t e n ska en films regissör ta ansvar för d e t b u d s k a p s o m f i l m e n f ö r m e d l a r .4 4 M e d

Skyddsängeln vill h o n säga, att d e t i n t e g å r att

d r a e n k l a slutsatser. H o n ville i filmen f r a m -ställa m ä n n i s k o r s o m tycker olika o m vad s o m

Livia försöker göm allt för att upprätthålla gränsen mellan det politiska och privata (Malin Ek ochEtienne Glaser i Skyddsängeln).

är rätt o c h fel, o c h h o p p a s d ä r m e d p å att få m ä n n i s k o r att d i s k u t e r a p r o b l e m d ä r d e t är svån att välja s t å n d p u n k t . O m m ä n n i s k o r i n t e vel vad d e ska tycka blir d e t också svårare f ö r d e m att ta avstånd, m e n a r h o n . Enligt O s t e n h a n d l a r Skyddsängeln även o m clet nyas krav på f ö r ä n d r i n g , s a m t i d i g t som d e n också b e h a n d -lar e n f ö r h e n n e d j u p t p e r s o n l i g fråga: d e n o m att vara i n n a n f ö r eller u t a n f ö r f a m i l j e n .4 5

V a d skulle vi k o m m a till f ö r resultat e f t e r e n l ä s n i n g m e d h j ä l p av d e L a u r e t i s teorier?

Berättelsen Skyddsängeln

d e L a u r e t i s mytiska s u b j e k t t r ä d e r in i ett u t r y m m e o c h g å r u t u r d e t igen. H a n h a r ett b e g ä r , ett u p p d r a g att fullfölja, en g å t a att lösa. B e r ä t t e l s e n s logik kräver att h a n k o m m e r att f ö r ä n d r a . H a n s f ä r d tar plats i o c h g å r g e n o m mytiska objekt. D e n kantas av h i n d e r s o m h a n m å s t e ö v e r v i n n a f ö r att k u n n a lösa sin gåta. Vid f ä r d e n s slut, e f t e r fullföljt u p p d r a g , v ä n t a r h a n s kvinna.

J a c o b är tveklöst Skyddsängelns mytiska sub-jekt. H a n t r ä d e r in i b å d e f a m i l j e n o c h h u s e t , o c h h a n h a r ett u p p d r a g : att m ö r d a m i n i s t e r n . H a n s väg m o t m å l e t k a n t a s av o c h tar plats i h i n d e r . Livias, m i n i s t e r h u s t r u n s , o r o o c h dot-tern Jessicas r o m a n t i s k a kärlek blir till d e n plats d ä r h a n s i n r e k a m p utspelas. L i k a d a n t k a n s o n e n Weljas v ä n s k a p o c h d o t t e r n Katjas erotiska lust ses s o m mytiska h i n d e r . T r o t s att Welja är e n m a n l i g f i g u r blir h a n i Jacobs historia till ett mytiskt o b j e k t enligt r e s o n e m a n g et att platsen f ö r en berättelses rörelse o b ö n -h ö r l i g e n är kvinnlig. Lika o b ö n -h ö r l i g t är rö-relsen alltså m a n l i g , e f t e r s o m det i g r u n d o c h b o t t e n h a n d l a r o m p e n i s i n t r ä d e i slidan.

J a c o b s involvering i f a m i l j e n , d e n kärlek h a n m ö l s av, g ö r d e t o n e k l i g e n svårt f ö r ho-n o m att fullfölja sitt u p p d r a g .

En historia kräver att n å g o n t i n g h ä n d e r , att n å g o n tvingar f r a m e n f ö r ä n d r i n g i en a n n a n m ä n n i s k a säger d e Lauretis. I ett f ö r s ö k att slip-p a m ö r d a m i n i s t e r n , s o m h a n m e d t i d e n kom-mit n ä r a , s ö k e r J a c o b f ö r ä n d r a d e n n e s

inställ-Dottern Jessica anammar gränsdragningen till fullo. Hon koncentrerar sig på familjen och på kärleken till Jacob (Philip Zandén och Lena Nylén i Skyddsängeln).

n i n g till D e m o d o v s d ö d s d o m . J a c o b f ö r s ö k e r också p å v e r k a m i n i s t e r n s b a r n . I n g e t d e r a lyckas. Till sist l e d e r d e n n a r r a t i v a l o g i k e n o f r å n -k o m l i g e n till att m i n i s t e r n m ö r d a s . U n d e r b e r ä t t e l s e n s g å n g h a r vi d o c k fått e n ovanligt n y a n s e r a d bild av m i n i s t e r n , s o m h a f t r o l l e n s o m d r a m a t s "bov" o c h s o m varit o b j e k t e t f ö r Jacobs f ö r ä n d r i n g s s t r ä v a n .

Vid sidan av J a c o b s b e g ä r , s o m driver berät-telsen f r a m å t , skulle vi g ä r n a vilja se Katjas roll s o m ett f ö r s ö k att b e r ä t t a f r å n e n a n n a n s t a n s -l i g g a n d e vision. H o n sku-l-le k u n n a ses s o m ett mytiskt o b j e k t skildrad m e d stark vilja o c h m e d ett e g e t b e g ä r . M e n så p å m i n n e r vi oss o m d e Lauretis teori: att d e n s o m f ö r ä n d r a r , d e n s o m är ett mytiskt subjekt alltid är m a n l i g oavsett personifiet ing. Katjas roll blir k o m p l i c e r a d . H o n vill. ha: f r a m t i d e n o c h f ö r ä n d r i n g o c h d e t nya. H o n h a n d l a r själv f ö r att f ö r ä n d r a , o c h i f ö r s ö k e n att övertala f a d e r n driver h o n s t u n d -tals h a n d l i n g e n f r a m å t . H o n är involverad i s t u d e n t e r n a s k a m p , o c h h e n n e s e n g a g e m a n g tar i n t e s e m e s t e r u n d e r s o m m a r e n . Katja

skil-jer i n t e p å d e t privata o c h d e t politiska såsom m i n i s t e r n g ö r . F ö r h e n n e är allt politik.

H o n vill även h a m a n n e n , h o n b e g ä r Jacob. Katja är i n t e d e n e n d a k v i n n a n i f i l m e n som tar initiativ till älskog, m e n i n g e n g ö r d e t på ett så r e s o l u t sätt s o m h o n .

Katja blir ett mytiskt o b j e k t i Jacobs historia - f ö r h o n o m är h o n ett erotiskt h i n d e r . Sam-tidigt visar h o n e m e l l e r t i d p r o v p å ett eget b e g ä r o c h e n vilja till f ö r ä n d r i n g . Det g ö r h e n n e till ett mytiskt s u b j e k t i sin e g e n histo-ria, o c h s o m s å d a n t får h o n g a n s k a g o t t o m ut-r y m m e i f i l m e n . Det bliut-r en vision o m e n plats o c h e n tid f ö r flera än O i d i p u s .

Vid gr änserna

I stort följer f i l m e n alltså d e t r a d i t i o n e l l a berät-t e l s e m ö n s berät-t r e n . D e n k a n sägas h a n d l a o m Oidi-p u s o c h h a n s b e g ä r .

M e n filmen h a n d l a r även o m n å g o t a n n a t . D e t s o m h ä n d e r vid sidan av d e t mytiska

subj e k t e t J a c o b f å r ta o v a n l i g t s t o r plats. H e l a b e -r ä t t e l s e n u t s p e l a s i e t t g -r ä n s l a n d s o m vi b a -r a m y c k e t sällan f å t t se s k i l d r a t p å f i l m o c h i b e r ä t -telser. H a n d l i n g e n s k e r på gränsen m e l l a n clet privata o c h d e t politiska, m e l l a n s a m h ä l l e t o c h f a m i l j e n , o c h m e l l a n d e t n y a o c h d e t g a m l a . G r ä n s e r n a u t g ö r d o c k i n g a s j ä l v k l a r h e t e r . Fil-m e n visar tydligt h u r k o n s t r u e r a d e d e ä r , o c h d e t ä r i d e r a s s k ä r n i n g s p u n k t e r s o m f i l m e n s k o n f l i k t e r u t s p e l a r sig. H ä r tillför vi d e L a u r e t i s g r ä n s t e r m ytterli-g a r e e n d i m e n s i o n , d e L a u r e t i s talar o m d e t o i d i p a l a d r a m a t s g r ä n s l a n d o c h o m g r ä n s e r s o m k o n s t r u e r a s via f i l m t e k n i s k a g r e p p . Vi vid-g a r b e vid-g r e p p e t till att o c k s å o m f a t t a vid-g r ä n s e r m e l l a n d e ä m n e n s o m e n f i l m tar u p p . F i l m e n s fyra k v i n n o p o r t r ä t t k a n ses s o m e n s t u d i e av k v i n n o r s sätt att h a n t e r a g r ä n s e r . Livia f ö r s ö k e r s o m t r o g e n h u s t r u att g ö r a allt f ö r att u p p r ä t t h å l l a d e n g r ä n s s o m h e n n e s m a k e u p p r ä t t a t m e l l a n d e t politiska o c h d e t p r i v a t a . I s o m m a r r e s i d e n s e t a n s t r ä n g e r h o n sig till d e t yttersta f ö r att s k y d d a sin m a k e f r å n d e i n t r å n g d e n s t o r a v ä r l d e n ä n d å g ö r . F l e r a g å n g e r ä r h o n n ä r a att b r y t a i h o p av clen å n g -est s o m f ö l j e r av d e n o m ö j l i g a u p p g i f t e n . Jessica v ä l j e r e n a n n a n strategi. H o n a n a m -m a r g r ä n s d r a g n i n g e n h e l t o c h i g n o r e r a r till f u l l o d e t s o m f i n n s p å a n d r a s i d a n g r ä n s e n . H o n k o n c e n t r e r a r sig p å f a m i l j e n o c h p å kär-l e k e n tikär-lkär-l J a c o b .

K a t j a å sin s i d a ser g r ä n s e r n a m e n v ä g r a r att a c c e p t e r a d e m . H011 g ö r istället allt f ö r att ö v e r s k r i d a clem, n å g o t s o m l e d e r till d i s p y t e r m e d f a d e r n s a m t i d i g t s o m h o n ä r d e n e n d a s o m b r y r sig o m a t t t r ö s t a h u s e t s g r å t a n d e tjän-steflicka. F ö r h e n n e ä r d e t i n t e e n s e n f r å g a o m två s f ä r e r s s a m e x i s t e n s : f ö r h e n n e ä r allt ett. F r u D e m o d o v , d e n d ö d s d ö m d e s t u d e n t e n s m o r , u p p b å d a r all sin m e n t a l a styrka f ö r a t t f o r c e r a g r ä n s e n m e l l a n d e m a k t l ö s a o c h m a k t -h a v a r n a , m e l l a n r e g e r i n g e n s o p e r s o n l i g a - hålln i hålln g o c h d e f ö r h e hålln hålln e d j u p t p e r s o hålln l i g a k o hålln -s e k v e n -s e r -s o m d e -s -s b e -s l u t m e d f ö r . F r u De-m o d o v rasar, v ä d j a r , h o t a r , a n k l a g a r o c h b e r . M i n i s t e r n s o m g r ä n s ö v e r v a k a r e l å t e r sig d o c k i n t e b e v e k a s . Ä v e n W e l j a f å r s t o r p l a t s i s k i l d r i n g e n av g r ä n s l a n d e t . S o m vi k o n s t a t e r a t ä r h a n ett av a n d r a m y t i s k a o b j e k t i d e n h ä r h i s t o r i e n . O c k s å h a n v ä l j e r e t t p e r s o n l i g t f ö r h å l l n i n g s s ä t t till k o n f l i k t e n m e l l a n d e t n y a o c h d e t g a m l a , d e t politiska o c h d e t p r i v a t a . H a n t a r i n t e ö p p e t s t ä l l n i n g s o m Katja, m e n m e d sin m u s i k -s m a k o c h -sin -sy-s-sel-sättning m e d d e t traditio-n e l l t k v i traditio-n traditio-n l i g a b r o d e r a traditio-n d e t b l i r h a traditio-n ä traditio-n d å till e n p r o v o k a t i o n i m i n i s t e r n s ö g o n . H a n f ö r ett g u e r i l l a k r i g : väl m e d v e t e n o m g r ä n s d r a g n i n g

-arnas orimlighet hanterar han dem på ett

g ä c k a n d e sätt, s o m ä r svårt f ö r o m g i v n i n g e n att k o m m a åt o c h b e m ö t a . F i l m e n i n n e h å l l e r d o c k ett o m r å d e s o m i n t e skildras: t j ä n s t e f o l k e t s sfär. D e t g e s f ö g a e l l e r i n t e t u t r y m m e .

Brotten i Skyddsängeln

F i l m e n b r y t e r p å f l e r a sätt m o t k o n v e n t i o n e l l t f i l m b e r ä t t a n d e . D ä r m e d störs d e n o i d i p a l a n a r r a t i v i t e t e n s logik, vilket g e r u t r y m m e f ö r e t t i f r å g a s ä t t a n d e av d e n ö v e r o r d n a n d e p a t r i a r -kala s t r u k t u r e n . H ä r f ö l j e r e n p r e s e n t a t i o n av d e i c k e t r a d i t i o n e l l a b e r ä t t a r g r e p p s o m vi f u n -n i t i f i l m e -n . Narrativa diskrepanser. N ä r d i s k r e p a n s e r u p p -står m e l l a n d e o l i k a n a r r a t i v a d i s k u r s e r n a b l i r d e t ett sätt atl g e plats f ö r e n a n n a n b e g ä r s - o c h i d e n t i f i k a t i o n s p o s i t i o n . I f i l m e n f å r vi se p r o v p å d e t l a b l a n d a n n a t n ä r J a c o b visar f o t o g r a f i -e r f ö r b a r n -e n o c h Livia. S k i l l n a d m -e l l a n d -e o l i k a r e p r e s e n t a t i o n s f o r m e r n a f o t o g r a f i o c h f i l m a r t i k u l e r a s , e n g r ä n s skissas, o c h d e n vackra m u s i k e n s o m står i s k a r p k o n t r a s t till f o t o -g r a f i e r n a u t -g ö r ä n n u e n skillnad. Att a n d r a r e p r e s e n t a t i o n s f o r m e r visas p å d u k e n b l i r d e s s u t o m e t t sätt att p å m i n n a 0111 att f i l m e n i sig o c k s å b a r a ä r r e n r e p r e s e n t a t o n .

Dokumentära inklipp f r ä n olika t i d e r o c h

plat-ser u t g ö r e n a n n a n n a r r a t i v d i s k r e p a n s . D e f i n n s i i n l e d n i n g e n o c h å t e r k o m m e r s e d a n fil-m e n i g e n o fil-m . D e b r y t e r fil-m o t f i l fil-m b e r ä t t e l s e n s t i d s d i m e n s i o n o c h h ä n d e l s e f ö l j d , n a r r a t i v e n s r ö r e l s e störs, ett n u t r ä n g e r sig p å , o c h f i l m e n s f r å g o r f å r e n tidlös o c h a l l m ä n g i l t i g p r ä g e l . Visionens osäkerhet: vi p r e s e n t e r a s i f i l m e n i n f ö r o l i k a v i s i o n s s c e n e r . E n av d e m i n t r ä f f a r i b ö r j a n av f i l m e n , n ä r vi s e r J a c o b o c h m i n i s -t e r n u -t e p å p r o m e n a d . 1 e n a s e k u n d e n f å r vi se J a c o b b r o t t a s m e d m i n i s t e r n vid v a t t e n b r y -n e t , i -n ä s t a s e k u -n d d i s k u t e r a r d e , t o r r a o c h

u t a n spår av o s ä m j a , vidare p å s a m m a klipp-hällar s o m i sekvensen i n n a n . S o m å s k å d a r e e n g a g e r a s vi. V a d h ä n d e ? H ä n d e d e t verkligen "pä riktigt" eller var d e t J a c o b s t a n k a r vi fick se e n skymt av? S c e n e n f ö r s v i n n e r blixtsnabbt, m e n vi h a r sett d e n . Vi h a r f ö r e n k o r t s e k u n d tvingats tillbaka, f r å n f i l m e n s f ö r f ö r i s k a sfär till oss själva i n u e t .

Fråga till åskådaren: fyra av a k t ö r e r n a i f i l m e n

v ä n d e r sig d i r e k t till å s k å d a r e n . D e t blir också ett sätt att bryta f i l m e n s l i n e ä r a t i d s d i m e n s i o n . Jacob g ö r d e t dels g e n o m e n b a r t blickar, dels g e n o m k o m b i n a t i o n e n blickar o c h tal. Vad tycker ni? G ö r j a g rätt? Ser ni, tycks h a n s blickar säga. N ä r h a n talar till å s k å d a r e n g ö r h a n d e t s o m v o r e vi h a n s f ö r t r o g n a , h a n s stu-d e n t k a m r a t e r . H a n stu-d r a r in oss i sina b r y stu-d e r i e r . Även Weljas riktar sig till å s k å d a r e n o c h g ö r oss till h a n s v ä n n e r .

Livias m o n o l o g d i r e k t till å s k å d a r e n är där-e m o t av där-e n a n n a n k a r a k t ä r . H o n talar f ö r sig själv, del är sin rädsla h o n sätter o r d på f ö r e g e n del. H o n v ä n t a r sig i n t e svar f r å n oss p å sina retoriska f r å g o r , o c h d e t g ö r i n t e h e l l e r Joel n ä r h a n rakt in i k a m e r a n f ö r sitt r e s o n e -m a n g o -m -musik.

D e r a s o r d o c h blickar v ä n d e r sig till åskåda-r e n o c h s k a p a åskåda-r ett n u , s o m åskåda-ryckeåskåda-r loss oss f åskåda-r å n l i l m e n s t i d s d i m e n s i o n . D e moraliska f r å g o r d e väcker ä r lidlösa o c h g e n o m att d e gestaltas i n u e t p å m i n n s vi 0111 att d e existerar i allra hög-sta g r a d även u t a n f ö r d i e g e s e n .

Filmens immanens

D e n l i n e ä r a t i d s d i m e n s i o n e n a r b e t a r för patri-arkatet. E11 b e r ä t t e l s e s rörelse f r a m å t i lid o c h h a n d l i n g a r b e t a r f ö r d e t mytiska subjektet, d e n m a n l i g e h j ä l t e n . I f i l m e n ser vi prov p å b r o t t m o t d e n n a lineära tidsaxel. B r o t t e n stör d e n p a t r i a r k a l a o r d n i n g e n o c h ger plats f ö r kvinnliga å s k å d a r s u b j e k t att bryta sig in m e d sina f r å g o r . D e t 1111 s o m b r y t e r sig in g ö r att v e r k l i g h e t e n u t a n f ö r f i l m d u k e n t r ä n g e r sig på. N u e t g ö r att f i l m e n s vackert b e r ä t t a d e historia går u t a n f ö r sig själv, o c h p å m i n n e r oss o m att " m a n står alltid mitt u p p e i e n k a m p " , f ö r att citera Jacob. D e t säger oss att förtryck existe-r a existe-r existe-r u n t o m k existe-r i n g oss, även o m vi i s a l o n g e n väl-j e r att se p å film istället. F i l m e n blir p å så vis

m e r än ett n ö j e . D e n b å d e tydliggör sig själv s o m r e p r e s e n t a t i o n s f o r m o c h får å s k å d a r e n att r e f l e k t e r a över d e f r å g o r 0111 l i d a n d e , för-ä n d r i n g o c h kför-ärlek s o m f i l m e n stför-äller.

De sätt på vilka f i l m e n r e n t filmiskt bryter m o t d e n lineära t i d s d i m e n s i o n e n blir d e s s u t o m till g r e p p s o m e n g a g e r a r å s k å d a r n a . Dessa d r a s in i f i l m e n g e n o m d e f r å g o r s o m k o m m e r u p p . F i l m e n f ö l j e r d e n o i d i p a l a l o g i k e n n ä s t a n till p u n k t o c h pricka. H j ä l t e n Jacob g å r in i ett hus, f ö r ä n d r a r o c h g å r ut igen. M e n p e r i f e r i n får ta stor plats. Där skildras d e mytiska objek-ten n y a n s e r a t . Vi får se e n i n g å e n d e skildring av d e m s o m k o m m e r att d r a b b a s av d e konse-kvenser som h j ä l t e n s f ö r ä n d r i n g f ö r m e d sig. Det l e d e r till att h j ä l t e n ifrågasätts, ja till att h e l a d e n narrativa l o g i k e n kan ifrågasättas. M e d vilken rätt får p a t r i a r k a t e t g e n o m f ö r a sina mål u t a n att ta h ä n s y n till d e n f ö r s t ö r i n g s o m d e t å s a m k a r sin o m g i v n i n g ? M e d vilken rätt g ö r sig m i n i s t e r n till G u d ? Vilken rätt h a r Jacob att d ö d a ?

I d e n g a m l a m y t e n var d e t S f i n x e n s o m d r a b -b a d e s . 1 Skyddsängeln ä r d e t d e n familj, s o m J a c o b t r ä d e r in i, s o m blir utsatt. I d a g e n s

sam-hälle är d e t lätt att d r a paralleller till d e t s o m följt i tillväxtens spår.

Vad O s t e n s film också visar oss, svart på vitt, är h u r k o n s t r u e r a d e g r ä n s e r n a ä r m e l l a n d e t privata o c h d e t politiska, m e l l a n det nya o c h d e t g a m l a , o c h m e l l a n familj o c h s a m h ä l l e . I l o n visar att d e t vid g r ä n s e r n a satta av d e n pat-riarkala o r d n i n g s o m r e g e r a r vår världsbild finns u t r y m m e s o m b e r ö r k v i n n o r . I d e t o m r å -d e t h a r k v i n n o r i alla t i -d e r k o m m i t i k l ä m - -d e h a r d r a b b a t s av krigets fasor p å ett p e r s o n l i g t p l a n , u t a n att politiskt h a fått vara m e d o m att besluta, f ö r att ta ett e x e m p e l . I gränsskild-r i n g a gränsskild-r n a kan f gränsskild-r å g o gränsskild-r s o m b e gränsskild-r ö gränsskild-r d e t histogränsskild-riska subjektet kvinna g e s t a l t a s - f r å g o r s o m talar till det kvinnliga s u b j e k t e t s e r f a r e n h e t .

Är d e t d å en feministisk film s o m O s t e n gjort? F i l m e n följer d e n patriarkala, n a r r a t i v a logikens m ö n s t e r , o c h själva r e p r e s e n t a t i o n e n av k v i n n o r n a i f i l m e n är i n t e p å n å g o t sätt p r o b l e m a t i s e r a d . Vi a n s e r e m e l l e r t i d ä n d å att O s t e n g j o r t en film s o m talar särskilt till kvin-n o r . D e t t a p å g r u kvin-n d av h e kvin-n kvin-n e s sätt att låta d e t mytiska subjektets o m g i v n i n g ta stort utrym-m e , att vi utrym-m e l l a n f i l utrym-m e n s ä utrym-m n e n f å r se

tradi-tionellt kvinnliga u t r y m m e n b e h a n d l a s , o c h g e n o m att h o n låter oss lära k ä n n a d e m s o m i f ö r b i f a r t e n k o m m e r att d r a b b a s av d e t mytiska subjektets h a n d l a n d e , d v s d e mytiska objek-t e n - i d e flesobjek-ta fall k v i n n o r .

O s t e n m e n a r att e n regissör b ö r ta ansvar f ö r sina f i l m e r s b u d s k a p . Javisst, självklart, m e n vi a n s e r att d e t f r ä m s t är å s k å d a r e n s e r f a r e n h e t

som bestämmer vilket budskap denne läser ut

u r f i l m e n . Vår e r f a r e n h e t fick oss att se n å g o t a n n a t i filmen ä n d e t s o m O s t e n sagt sig för-m e d l a . F i l för-m r e g i s s ö r e r k a n i n t e styra h u r d e r a s filmer ska u p p f a t t a s . T o l k n i n g s r ä t t e n ligger h o s å s k å d a r e n .

Vår läsning av Skyddsängeln

F ö r att d e t tydligare ska f r a m g å p å vilket sätt vi h a r analyserat filmen Skyddsängeln sekvens f ö r sekvens redovisas h ä r ett p r o v u r detalja-nalysen. Vi k o m m e r in alldeles i filmens bör-jan.

U n d e r d e t att filmens f ö r t e x t e r visas h ö r s ett o r o v ä c k a n d e m u l l r a n d e , s o m av flygplan o c h / eller o v ä d e r . D e svart/vita t e x t - b i l d e r n a avslu-tas m e d e n helsvart bild.

En klocka slår sakta. Ä l d r e d o k u m e n t ä r a filmbilder spelas u p p . De f ö r e s t ä l l e r folkmas-sor s o m s p r i n g e r åt olika håll över d u k e n . V a p e n , b a t o n g e r o c h polisvåld. De ä l d r e bil-d e r n a varvas m e bil-d u p p r o r s b i l bil-d e r av s e n a r e å r g å n g , bl a ses d o k u m e n t f r å n h u s o c k u p a t i o -n e -n s o m ä g d e r u m på K r u k m a k a r g a t a -n i 70-talets S t o c k h o l m . Klockan b ö r j a r att slå forta-re o c h f o r t a r e , o c h slagen b l a n d a s m e d nya i ljusare t o n k l i n g a n d e ljud.

De d o k u m e n t ä r a s e k v e n s e r n a , d ä r d e t sista s o m syns är e n d ö d m a n , bryts så av ett t r u m -slag, o c h vi b e f i n n e r oss i ett ljust r u m . Två m ä n k o m m e r hastigt g å e n d e in g e n o m r u m m e t s d ö r r a r , i t ä t e n är i n r i k e s m i n i s t e r n J o e l Birk-m a n , s o Birk-m h ä r i n t r o d u c e r a s , o c h e f t e r h o n o Birk-m k o m m e r h a n s s e k r e t e r a r e . B i r k m a n hälsar p å p o l i s m i n i s t e r n . U n d e r d e t att k l o c k o r n a fort-sätter att slå far k a m e r a n f r a m o c h tillbaka över d e tre m ä n n e n s o m d i s k u t e r a r u t a n att vi f å r h ö r a d e r a s o r d . D o k u m e n t ä r a ä l d r e b i l d e r klipps in igen, bl a f å r vi se e n v i n k a n d e r e g e n t o c h e n d ö d m a n . De två m i n i s t r a r n a är inbe-g r i p n a i e n dispyt. B i r k m a n b e r sin

sekretera-re att säga åt p o l i s m i n i s t e r n att r e n s a p å uni-v e r s i t e t s o m r å d e t .

I nästa inklippta d o k u m e n t ä r s e k v e n s smy-g e r sismy-g e n f ö r filmen i n s p e l a d scen in, d ä r B i r k m a n s d o t t e r Katja i n t r o d u c e r a s . En talkör h ö r s d e k l a m e r a "Avgå B i r k m a n ! " , o c h e n d o k u m e n t ä r bild f ö r e s t ä l l a n d e e n f ä r g a d m a n s o m ser n e r p å sina b l o d i g a k l ä d e r följs av e n

bild av Birkmans andra dotterjessica, som står

på e n t r a p p a o c h ser n e r p å n å g r a b l o d f l ä c k a r p å sin s t r u m p a . E n röst h ö r s r o p a p å h e n n e , u p p e i ett h u s ser vi h e n n e s m o r Livia s t ä n g a ett f ö n s t e r . I nästa bild ses Katja stå b l a n d d e d e k l a m e r a n d e d e m o n s t r a n t e r n a . "Demokrati nu! " D o k u m e n t ä r s e k v e n s e r f r å n h e l a v ä r l d e n a c k o m p a n j e r a s f o r t f a r a n d e av t r u m m o r , m e d ett tillägg av t j u t a n d e m ä n n i s k o r ö s t e r .

P o l i s m i n i s t e r n s ö k e r avstyra B i r k m a n s pla-n e r o c h b e r h o pla-n o m att lysspla-na p å sakskälepla-n. K i t j a ses d e k l a m e r a "Fria D e m o d o v ! " . Birk-m a n tar likt ett otåligt b a r n tag i p o l i s Birk-m i n i s t e r n o c h r u s k a r o m h o n o m n ä r h a n sagt: "Aldrig!". B i r k m a n v ä n d e r sig till sin s e k r e t e r a r e o c h be-o r d r a r h be-o n be-o m att b e p be-o l i s m i n i s t e r n att avrätta d e r a d i k a l a s t u d e n t l e d a r n a . P o l i s m i n i s t e r n f r a m h ä r d a r .

En n ä r b i l d av e n skrivmaskin m e d t e x t e n " O m i n t e d e d ö d s d ö m d a stu..." startar nästa scen. T y p e r n a s n e d s l a g a c k o m p a n j e r a s av häf-tiga s n a b b a t r u m s l a g , det p å m i n n e r 0111 afri-kanska r y t m e r . D e n s o m skriver är e n u n g m a n s o m sitter i n å g o t s o m liknar ett källarutrym-m e . E11 n a k e n g l ö d l a källarutrym-m p a h ä n g e r i taket, o c h två a n d r a p e r s o n e r syns i b a k g r u n d e n , e n av d e m är e n f ä r g a d flicka. Ä t e r i m i n i s t e r n s r u m . P o l i s m i n i s t e r n : - D e t ä r j u v å r a e g n a u n g d o m a r . M i n i s t e r n ( M ) : - D e t ä r v i s s e r l i g e n u n g d o m a r , m e n i n t e ä r d e t m i n a , <>ch i n t e ä r d e t d i n a h e l l e r . Hoppas Ä11 e n g å n g ser vi Katja b l a n d d e m o n s t r a n t e r -na, m e n h o n s t ä m m e r i n t e in i d e r a s r o p "Avgå Birkman!". På ett f o t o g r a f i f ö r e s t ä l l a n d e f l e r a uppkläd-da m ä n n i s k o r r i n g a r e n h a n d m e d e n svart p e n n a in p a r e t B i r k m a n . F o t o g r a f i e t skickas r u n t b l a n d e n g r u p p radikala s t u d e n t e r . I l o k a l e n rycker k a m e r a n f r a m o c h tillbaka över d e m s o m samlats, som

Susanne Ostens Skyddsängeln följer den oidipala logiken nästan till punkt och pricka. Hjälten Jacob (Philip Zandén) går in i en situation, förändrar den och går ut igen.

f ö r att lokalisera veni s o m säger vilken av d e lösryckta m e n i n g a r n a s o m vi h ö r i "voice-over".4 6 Olika röster, b ä d e kvinnliga o c h m a n -liga, säger:

- I n r i k e s m i n i s t e r n , d e t ä r h a n s o m h a r a n s v a r e t . - D e t g ä l l e r att sikta m o t r ä t t n i v å o m d e t ska bli n å g o n ä n d r i n g .

Jacob i n t r o d u c e r a s h ä r . H a n sitter tyst b l a n d sina k a m r a t e r s o m f ö r s ö k e r övertala h o n o m . - D u b l i r b ä s t , d u k ä n n e r h o n o m i n t e . - D u ä r b ä s t k v a l i f i c e r a d . D u k a n u p p f a t t a s b å d e s o m livvakt o c h s e k r e t e r a r e . I n g e n av o s s k a n g ö r a d e t . d ä r f ö r s k a d u . . . Jacob r ö k e r , e n s m å t t C h e Guevara-lik m a n är mycket i h ä r d i g i sitt f ö r s ö k att övertala h o n o m att u t f ö r a d å d e t m o t m i n i s t e r n , h a n g å r r u n t Jacob, lägger h ä n d e r n a på h a n s axlar o c h står p å k n ä b r e d v i d h o n o m . - D u m å s t e s e till att d u s m ä l t e r in i m i l j ö n . - D u k a n k l a r a d e t ! - D u h a r h e l a s o m m a r e n p å d i g ! - D u k a n g ö r a p r e c i s s o m d u vill! - ... d e t v ä n t a r vi oss.

Jacobs ö g o n syns i e n e x t r e m närbild. Hela film-d u k e n fylls u p p av b a r a h a n s ö g o n p a r t i . H a n ser pä oss. D e t t a är d e n första direkta ö g o n k o n -takten vi får m e d n å g o n av f i l m e n s karaktärer. Ett o r e g e l b u n d e t ljud s o m av k l i n g a n d e stål eller järn s p r ä n g e r sig in i d e n täta t r u m m a t

-t a n .

Tillbaka i B i r k m a n s ljusa stora r u m . M e d o r d e r n "Gör s o m jag säger!" jagar B i r k m a n ut p o l i s m i n i s t e r n o c h s e k r e t e r a r e n , s o m s k y n d a r ut likt två utskällda h u n d a r g e n o m d ö r r e n .

F i l m e n s anslag är häftigt. G e n o m folkmas-sor i u p p r o r , o c h g e n o m polis- o c h statsmakts-våld slås m a n s o m å s k å d a r e d i r e k t in i e n h u v u d k o n f l i k t ; f o l k e t - m a k t e n . D e n n a kon-flikt g e n o m s y r a r h e l a f i l m e n , j ä m s i d e s m e d s k ä r n i n g s p u n k t e n m e l l a n ä l d r e o c h ny tid. D e d o k u m e n t ä r a inslagen f r å n olika t i d s e p o k e r o c h olika l ä n d e r g e r filmen e n sorts evighets-basis, f i l m e n s b e r ä t t e l s e k a n u t g ö r a matris för alla tider o c h alla r u m . D e t t a u n d e r s t r y k s än m e r g e n o m d e t svart/vita f o t o g r a f i e t . Det är s o m o m vi ser ett ur- Aktuellt eller u r - R a p p o r t . O s t e n h a r g j o r t vad m a n k a n kalla ett

"intel-lektuellt m o n t a g e "4' . R e d a n i i n l e d n i n g e n ska-p a r h o n "a d i f f e r e n t narrative t e m ska-p o r a l i t y "4 8. Vi k o m m e r r e d a n h ä r in i e n b r y t n i n g , d ä r plats f ö r det kvinnliga å s k å d a r s u b j e k t e t skapas. H o n h a r skapat universell tid, d ä r ä m n e t a b s t r a h e r a s f r å n e n speciell tids o c h r u m s -k o n t e x t . H ä n d e l s e r n a -k a n utspelas var s o m helst o c h n ä r s o m helst.

Klockslagen tillsammans med utslagen av

våld, b a t o n g e r o c h b l o d blir till s m ä r t s a m m a t i d s m a r k ö r e r , d e n g a m l a t i d e n m å s t e m e d våld slås ut. T r u m m o r o c h r u m . T i d o c h r u m . T i d r u m , t i d r u m , d r u m . T r u m m o r n a s takt pulse-rar, p u l s e r a r evighet likaså. R y t m e r n a associe-rar till a f r i k a n s k musik, e n m u s i k s o m f ö r r i t i d e n o f t a f r a m k a l l a d e rädsla i d e t vita (ameri-kanska) s a m h ä l l e t . "Det var e n rädsla f ö r krop-p e n , f ö r d e o u t t a l a d e avtal s o m höll i h o krop-p sam-hället..." 4 9

Ett folk i rörelse. Rörelsen p o l a r i s e r a d i å e n a sidan m i n i s t e r p o l i t i k ( o c h -gestikulation), å d e n a n d r a u n d e r j o r d i s k radikal politik.

Den f ä r g a d e flickan blir e n r e p r e s e n t a n t f ö r d e m e s t förtryckta. H o n f å r en plats tidigt i fil-m e n s skede, o c h h o n d e l t a r i p l a n l ä g g n i n g e n av e n k u p p , av e n ö n s k a d f r a m t i d .

L j u d e t av stål slår in, skriker. Vad h ä n d e r ? Var ä r vi, "var f i n n s m i n tid o c h plats i maski-n e r i e t , i s a m b a maski-n d e t m e l l a maski-n bild, ljud o c h maski- nar-rativ t e m p o r a l i t e t ? " 5 0

d e L a u r e t i s m e n a r att e n av f i l m e n s angelä-g e n h e t e r är att påvisa själva d e n c i n e m a t i s k a r e p r e s e n t a t i o n e n , att t ex m o n t a g e g ö r f i l m e n s o m r e p r e s e n t a t i o n s f o r m synlig. Ser vi p å

Skyddsängeln, så h a r O s t e n r e d a n i i n l e d n i n g

-e n lyckats att p å -ett myck-et tydligt sätt visa att f i l m e n just är r e p r e s e n t a t i o n . Var a n n a r s än i film k a n vi m e d d e n n a h a s t i g h e t resa i tid o c h r u m , l ä n k a s a m m a n ytterligheter, såsom my-ten också gör? J u s t ö r r e variation i vyerna o c h o b j e k t e n s o m visionen e r b j u d e r , d e s t o m e r u p p e n b a r t o c h b e g r ä n s a n d e blir m o n t a g e t s o m a r t i k u l a t i o n s p r i n c i p ; o c h d e t t a b i d r a r till å s k å d a r e n s m e d v e t e n h e t 0111 d e n begräns-n i begräns-n g e begräns-n .3 1 O s t e n s m o n t a g e k a n alltså sägas b å d e ö p p n a o c h s t ä n g a u t r y m m e n f ö r oss s o m å s k å d a r e . D o k u m e n t e n g ö r b e r ä t t e l s e n a l l m ä n o c h pro-totypisk, m e n just f ö r att d e kokas i h o p till en o s a n n o l i k ( m e d a v s e e n d e pä b r e d d e n ) d e k o k t

d r a r d e också u p p m ä r k s a m h e t e n till sig som fiktion. M o n t a g e t blir "ett m i n n e av g r ä n s e r , motsägelser, h ä r o c h d ä r , 1111 o c h i n g e n -stans".5 2 Detta k o n s t r u e r a r "en d u b b e l t e m p o r a l i t e t av h ä n d e l s e r , d ä r n a r r a t i v e n s l i n e ä r a d i m e n -s i o n / . . . / i d e l i g e n p u n k t e r a -s , avbryt-s o c h gör-s v e r k n i n g s l ö s av ett ' n u ' s o m r e t a r , skriker o c h

stör".

5 3

Genom dokumentärmontagen är vi

d ä r , o c h samtidigt inte d ä r , f o l k e t vi ser m e d -vetet (i sin tid) o c h o m e d v e t e t ( o m vår tid o c h d e r a s s a m b a n d m e d d e n o c h oss). B e r ä t t e l s e n s l i n e a r i t e t bryts n ä s t a n i n n a n d e n e n s h a r bör-j a t .

R e d a n h ä r får n å g r a av filmens k a r a k t ä r e r sina e g e n s k a p e r k o n t u r e r a d e ; m i n i s t e r n över-talar, a n g e l ä g e n o m att befästa sin p o s i t i o n , o c h J a c o b blir övertalad av sina k a m r a t e r , ung-d o m e n som är a n g e l ä g e n 0111 att ung-d e n nya t i d e n s krav skall h ö r s a m m a s . M i n i s t e r n f r a m står s o m e n d o g m a t i s k f ö r s t o c k a d e n v å l d s h ä r -skare o c h J a c o b s o m e n böjlig g r e n av ett u n g t träd. Jacob är subjektet s o m får ett u p p d r a g . Katja ä r m e d k a m e r a n f å n g a d i s t u d e n t r ö r e l -sen, h o n är aktiv i n o m p o l i t i k e n på sitt sätt.

D e m o d o v s n a m n associerar till d e m o n s t r a -tion ( o c h d e m o n t e r i n g ) . I f i l m s p r å k e t h a r befästs e n f ö r e s t ä l l n i n g o m att " ö g o n t a g n a i n ä r b i l d står s o m m e t a f o r f ö r samvetet, d e n m o r a l i s k t v ä r d e r a n d e t a n k e n " .5 4 Jacobs b e t ä n k l i g h e t e r f r å n ö v e r t a l n i n g s s c e n e n f o r t s ä t t e r i h a n s blick p å oss, h a n s samvete blir vårt, h a n s f r å g a vår.

Implikationer från de Lauretis teorier

Vi d r ö j e r oss kvar ett slag vid d e Lauretis teorier. V a d i n n e b ä r d e t e g e n t l i g e n i f ö r l ä n g -n i -n g e -n att e-n b e r ä t t e l s e s rörelse f r a m å t i tid o c h r u m g å r p a t r i a r k a t e t s ä r e n d e n ? För att u n d k o m m a d e t t a skulle e n film vara t v u n g e n att till största d e l e n bryta m o t d e n lineära tids-a x e l n . N ä r vi t ä n k e r tillbtids-aktids-a p å b r o t t e n m o t d e n l i n e ä r a tidsaxeln i f i l m e n Skyddsängeln, var d e t e m e l l e r t i d i n t e d e s o m fick oss att a n s e att filmen talar speciellt till k v i n n o r . T i d s b r o t t e n ser vi istället s o m ett sätt att d r a in o c h enga-g e r a å s k å d a r e n , oavsett k ö n , i vad s o m h ä n d e r i f i l m e n , i o c h m e d att d e kräver att å s k å d a r e n t ä n k e r till. Samtidigt p å m i n n e r d e 0111 att film

b a r a ä r ett stycke tillrättalagd verklighet. Även i d e n f u n k t i o n e n t o r d e g r e p p e t h a s a m m a ver-kan pä b å d e kvinnliga o c h m a n l i g a å s k å d a r e . V a d gäller e n films h a n d l i n g , p l ä d e r a r d e L a u r e t i s f ö r att n a r r a t i v e r s p e r i f e r i o f t a r e ska lyftas f r a m - så att intresset f o k u s e r a s på d e mytiska o b j e k t , som så sällan får sin historia b e r ä t t a d . U t r u s t a s dessa i b e r ä t t e l s e n m e d ett b e g ä r att f ö r ä n d r a , t r a n s f o r m e r a s d e e m e l l e r -tid enligt d e Lauretis till mytiska subjekt. Vi vill e m e l l e r t i d inte h e l l e r tro att k v i n n o r skulle k ä n n a sig speciellt tilltalade av filmer d ä r ing-e n t i n g h ä n d ing-e r , ing-elling-er f i l m ing-e r d ä r d ing-e mytiska o b j e k t e n , s o m oftast ä r k v i n n o r i narrativer, f ramställs som u t a n ansvar f ö r d e t s o m faktiskt h ä n d e r . Ansatsen i n n e b ä r att m a n ä n e n g å n g låter det p a t r i a r k a l a b e s t ä m m a k v i n n o r s plats: s o m icke-män, s o m m ä n s motsats, i d e t h ä r fal-let som passiva r u m o c h inte s o m aktiva agen-ter. d e L a u r e t i s ö n s k a n att d e mytiska objek-tens b e r ä t t e l s e r , a n n o r l u n d a uttryckt k v i n n o r s b e r ä t t e l s e r , b ö r f å ta större u t r y m m e p å film, är d ä r e m o t eftersträvansvärd. Att b e r ä t t a u r d e mytiska o b j e k t e n s p e r s p e k t i v ser vi s o m ett sätt alt bryta m o t d e n o i d i p a l a n a r r a t i v e n s logik, o c h d e t u t a n att det n ö j e , s o m film m å s t e e r b j u -d a f ö r att få publik, förstörs.

Nöjet i nit gå på bio

K a n s k e a n v ä n d e r m å n g a sig av film p å s a m m a sätt s o m Woody Alléns filmhjältar - f ö r att få se e n glimt av v e r k l i g h e t e n s o m d e n b o r d e v a r a .5 5 M a n g å r h u r s o m helst p å b i o f ö r n ö j e s skull. Samtidigt vet vi att d e n tillrättalagda verklighet s o m skildras på d u k e n b ä r p å i d e o l o g i e r , s o m smyger sig p å å s k å d a r e n o c h p å v e r k a r samti-digt s o m filmen f ö r n ö j e r . D ä r f ö r är d e t viktigt att å s k å d a r e n g ö r s u p p m ä r k s a m p å d e t f a k t u m att d e t är e n r e - p r e s e n t e r a d v e r k l i g h e t s o m framställs p å d u k e n . Å s k å d a r e n b ö r p å m i n n a s o m att t e c k n e n p å d u k e n kan r e f e r e r a till ett a n n a t t e c k e n likaväl s o m till v e r k l i g h e t e n . D e t av d e L a u r e t i s f ö r e s p r å k a d e N U e t är ett frukt-b a r t sätt att störa d e t t a simulacra. Ett n u slår effektivt s ö n d e r filmens f ö r f ö r i s k a sfär, o c h h ä v d a r att " t h e r e is a reality that one cannot not

know".

Att bryta m o t e n films illusoriska v e r k l i g h e t g e n o m att alltför m a r k a n t p å m i n n a o m att film

är e n r e p r e s e n t a t i o n s f o r m , k a n e m e l l e r t i d vara att f ö r s t ö r a n ö j e t f ö r å s k å d a r n a . Då får film e n i n g e n publik, o c h v a r k e n k o film film u n i k a -tion eller b e t y d e l s e p r o d u k t i o n u p p s t å r . Feniinistisk films strävan att k o m p l i c e r a r e p r e s e n -t a -t i o n e n av k v i n n a n l e d e r lä-t-t -till a-t-t själva n ö j e t i att se film förstörs. Bara d e r e d a n invig-da i p u b l i k e n ser o c h förstår, m e d a n d e icke insatta stöts b o r t , o f t a d ä r f ö r att d e i n t e k u n -nat tolka vad d e sett. " V a d gäller d e t h ä r pro-b l e m e t k a n feministisk film placeras i s a m m a fack s o m avantgarde-film, s o m till skillnad m o t d e p u b l i k f r i a n d e m a i n s t r e a m f i l m e r n a också h a r svårt att locka p u b l i k . E Ann Kaplan är e n t e o r e t i k e r s o m f ö r e s l å r l i n d e r v i s n i n g s o m ett sätt att få p u b l i k e n att u p p s k a t t a feministisk film. P u b l i k e n ska u t b i l d a s att tycka o m att lära sig f r å n film, istället f ö r att s o m n u tycka o m att bli känslomässigt b e r ö r d av film, a n s e r h o n .5 8

d e L a u r e t i s visar på e n a n n a n väg. H o n häv-d a r att feministisk filmteori h a r h a f t sina stör-sta f r a m g å n g a r i d e n f ö r ä n d r i n g i å s k å d a r n a s "habit" s o m d e n h a r orsakat. G e n o m att sam-hällets o b j e k t i f i e r a n d e av d e n r e p r e s e n t e r a d e k v i n n a n m e d v e t a n d e g ö r s , o c h g e n o m alt dis-k r e p a n s e n m e l l a n o b j e dis-k t e t o c h d e historisdis-ka s u b j e k t e n u p p m ä r k s a m m a s , sker en f ö r ä n -d r i n g i å s k å -d a r n a . F ö r ä n -d r i n g e n k a n l e -d a till att å s k å d a r n a får u p p ö g o n e n f ö r att k v i n n o r faktiskt kan r e p r e s e n t e r a s s o m historiska subj e k t , o c h att d e r e d a n idag i viss m å n r e p r e -s e n t e r a -s -s o m -s å d a n a . Det ä r i n t e f r ä m -s t p å film-d u k e n u t a n i å s k å film-d a r n a s o m f ö r ä n film-d r i n g e n måste ske, f ö r att filmdukens k v i n n a ska n å b o r t o m d e n t r a d i t i o n e l l a o b j e k t i f i e r i n g e n o c h a d r e s s e r a d e historiska å s k å d a r s u b j e k t e n , m e n a r d e Lauretis.

Mot d e n b a k g r u n d e n är det inte k o n s t i g t att vi till skillnad f r ä n d e n svenska r e c e n s e n t k å -r e n - va-r d e e n d a s o m a n s å g att Skyddsängeln talade speciellt till k v i n n o r .5 9 Enligt m o t t o t m a n finner d e t m a n söker, såg vi på d u k e n star-ka k v i n n o p o r t r ä t t , s k i l d r a d e i d e t g r ä n s l a n d d ä r k v i n n o r alltid tagit plats vare sig patriarka-tet h a r sett d e t eller ej. D ä r f ö r t r o r vi p å att för-ä n d r a e r f a r e n h e t e n h o s å s k å d a r n a , h e l l r e för-än att riskera att stöta b o r t b i o p u b l i k e n g e n o m att k o m p l i c e r a filmskapandet till d e t yttersta ( e n m a n l i g regissör a n s å g till sist att r e p r e s e n t e