Ny prisstruktur för byggmaterial i Sverige

Boverket

Byggkostnadsforum

Ny prisstruktur för byggmaterial

i Sverige

Ny prisstruktur för byggmaterial

i Sverige

Samlade erfarenheter av tre genomförda projekt

Antal: 500

Tryck: NRS Tryckeri AB, Huskvarna 2005 ISBN: 91-7147-879-5

Sökord: BYMAS, byggmaterial, inköpsvägar, import, upphandling, sammanfattning.

Diarienummer: 509-2848/2002

Omslag foto: Morgan Karlsson, Svensk Handel, Klas Andersson Layout: Kjell Warnquist, ateljé WQ

Publikationen kan beställas från:

Boverket, Publikationsservice, Box 534, 371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 50

Fax: 0455-819 27

E-post: publikationsservice@boverket.se Webbplats: www.byggkostnadsforum.se © Boverket 2005

3 Kolumntitel

Förord

Oligopol, prissamverkan och dolda rabattsystem begränsar konkurr-ensen, driver upp materialpriserna, utestänger leverantörer och för-svårar förupphandling och sidoimport av byggmaterial. Detta kon-staterade Byggkommissionen i sitt betänkande ”Skärpning Gubbar” (SOU 2002:115) som överlämnades till regeringen i december 2002. Liknande slutsatser hade tidigare även redovisats i Byggkostnads-delegationens slutbetänkande ”Från byggsekt till byggsektor” (SOU 2000:44).

För att öka konkurrensen och bryta de etablerade försörjnings-kedjorna för byggmaterial i Sverige måste beställarna, främst bygg-herrarna, dels få större kunskap om hur byggprocessen fungerar, dels en ökad insikt om att det finns alternativa inköpsvägar och upphandlingsmetoder. Beställaren måste lära sig att utnyttja alla konkurrensmedel och inköpskanaler för att sänka sina kostnader.

Det finns dock många frågor utöver priset som bör beaktas vid handel med byggmaterial, kvalitetsfrågor, garantier och leverans-trygghet är bara några av dessa. Det är därför angeläget att på olika sätt även öka kunskapen om vilka villkor som gäller för import av byggmaterial, hur man går tillväga och vad man får för pengarna.

En ökad sidoimport av byggmaterial och en ökad insikt i beställarledet om alternativa inköpsvägar, tvingar fram en pris-anpassning hos aktörerna på den svenska marknaden och stimulerar till en sund konkurrens, i syfte att åstadkomma sänkta bygg- och boendekostnader. Boverkets Byggkostnadsforum stödjer en sådan utveckling genom att ge stöd till flera utvecklingsprojekt med ökad transparens och konkurrens i byggmaterialhandeln som huvudsyfte. I denna rapport kommenteras och sammanfattas resultaten från tre sådana projekt som genomförts under samlingsnamnet ”Ny pris-struktur för Byggmaterial i Sverige”, BYMAS. Genom BYMAS-projek-tet har resultaten från tre utvecklingsprojekt med olika inriktning koordinerats och jämförts. Projekten har haft det gemensamma syftet att visa på nya inköpsvägar och inköpsrutiner för byggmaterial i Sverige och att stimulera till att sätta byggherren och inte leverant-örerna i centrum av inköpsprocesserna.

Rapporten har sammanställts av byggkonsult Juri Lutz, Kungälv, som varit Byggkostnadsforums controller för BYMAS-projektet och som också svarar för innehållet i denna rapport.

Karlskrona i maj 2005

Sonny Modig projektledare

5 Kolumntitel

Innehåll

Bakgrund och läsanvisning...7

Sammanfattning...9

Varför är handeln med byggmaterial viktig?...11

Byggherren måste återta sin ledande roll i byggandet...11

Byggmaterialmarknadens problem med priser...11

Är rabatterna på väg bort?...12

BYMAS-projektet startar 2002...13

Underlag för BYMAS-projektet...13

BYMAS – projektets arbetssätt...14

Samlade erfarenheter av de tre projekten...15

Exempel på olika materialgrupper lämpade för direktupphandling...16

Varför så lite import?...17

Lägre materialpriser bara för hyreshus?...17

Beskrivning av de tre projekten...19

1. Alternativa inköpsvägar...19

Byggmaterial som söktes...19

BoTrygg Bygg AB:s metod att söka byggvaror...20

Byggmässors betydelse...21

2. Import av byggmaterial...23

Parter i projektet...23

Kompetensutveckling...23

Kontaktskapande aktiviteter – marknadsundersökning...23

Mötesplats Nordbygg 2004...24

Inköpsresa till Thailand...24

Svenska ambassadens briefing för thailändska företag...24

Företagsbesök i Asien...25

3. Byggherreupphandling av byggmaterial...25

Nyckelfaktorer för att uppnå målsättningen...25

Beställarleveranser (B-Lev) 1-11 av köpt material...26

Bilaga 1 Byggherrens materialupphandling i kv. Adlersten,Karlskrona...27

Bilaga 2 Intervju med Gårdstensbostäder om upphandling av byggmaterial...29

Bilaga 3 Intervju med NVS (installationsföretag) om materialpriser och import...31

Bilaga 4 Intervju med Skanska...35

7 Kolumntitel

Bakgrund och läsanvisning

Denna BYMAS-rapport om byggmaterialhandel är en sammanfatt-ning och analys av tre tidigare genomförda projekt i ämnet som var och en finns separat beskrivna i egna rapporter, Nya inköpsvägar för byggmaterial kan spara miljarder, Nya inköpsvägar för byggmaterial samt Kv. Adlersten Karlskrona, se sidan 13. För att förstå helheten måste läsaren även läsa dessa. De kan beställas från Boverket eller kan hämtas från hemsidan www.byggkostnadsforum.se.

Denna rapport är disponerad enligt följande: – sammanfattning

– bakgrund till varför projekt kring byggmaterialhandel ansågs viktigt för den svenska byggsektorns utveckling

– beskrivningar av de tre projektens olika metoder att upphandla bra och billiga material

– slutligen samlade erfarenheter och slutsatser.

Ett stort tack till Michael Pirosanto och Kaljo Heinmaa, Gårdstens-bostäder, Göteborg, Per-Ingemar Persson, NVS, Malmö samt Gunnar Hagman, Skanska, Karlskrona som bidragit till rapporten genom att dela med sig av sina erfarenheter inom ämnet.

Ett stort tack även till Eva Gabrielsson, Bygg-Dialog som hjälpt till med redigeringsarbetet och varit ”bollplank”.

9 Kolumntitel

Sammanfattning

BYMAS-projektets syfte har varit att dra samlade erfarenheter ur tre genomförda projekt kring upphandling av byggmaterial. Projekten ingår i Boverkets Byggkostnadsforums serie av pilotprojekt.

BYMAS-projektet konstaterar att byggsektorn måste söka nya inköpsvägar och nya marknader för att öka sin konkurrenskraft. Konkurrensen inom byggsektorn på den svenska marknaden kom-mer att öka i takt med den ökande globaliseringen vilket märks på de inbrytningsförsök på den svenska marknaden som företag från främst EU nu gör med skiftande framgång. Detta tryck kommer troligen efter hand att öka.

För byggherren som köpare och slutanvändare av material, och naturligtvis även för entreprenören kan det löna sig att själv upp-handla vissa utvalda material direkt av tillverkaren utan mellanhän-der. Värdekedjans effektivitet måste öka. Projektet har visat att besparingar på mellan 20–50 procent kan uppnås. Men detta kräver inköpskompetens. Här kan en samverkan mellan olika byggherrar inom samma region bidra till att öka kunskapen om och kompeten-sen kring upphandlingsfrågor. Kompetenkompeten-sen kan också förstärkas genom anlitande av konsult. I förlängningen kan man spåra en möjlighet till ett nytt och fruktsamt samarbete mellan entreprenör och byggherre vid gemensam upphandling av material.

Vissa delar av kv. Adlersten i Karlskrona upphandlades på detta vis och genom ett incitamentavtal mellan parterna. En förutsättning är dock att ett förtroende mellan byggherre och entreprenör byggs upp. Ett första steg torde vara att synliggöra rabatter, nettopriser och övriga leveransvillkor samt att skapa en öppenhet – ”öppna böcker” i processen. Ett sådan utveckling skulle starkt bidra till effektivisering.

Dagens byggsektor har inlett en utveckling i denna riktning. Mycket arbete återstår dock.

11 Varför är handeln med byggmaterial viktig?

Varför är handeln med byggmaterial

viktig?

De kraftiga prisstegringarna vid byggande av flerbostadshus under 1990-talet och fram till våra dagar visar tydligt på behoven av förändring i byggsektorn.

Byggherren måste återta sin ledande roll i byggandet

Ett viktigt steg i denna utveckling är att stärka byggherrerollen, ”köp-arrollen”. Byggherren måste åter bli den som blir ”herre över byg-get”, den som bestämmer och leder processen i en central och le-dande roll, och även köper in vissa varor till vettiga priser. En aktiv och stärkt byggherreroll skulle kraftigt bidra till ökat intresse för att förbättra de olika delmomenten i byggprocessen. Där kan inte minst priser och kostnader för material tydliggöras.

Frågan om en stärkt byggherreroll är också en fråga för bostads-företagens ägare. Skärpta ägardirektiv till företagsledningarna och större ägarnärvaro skulle påskynda en förändrad attityd till uppgif-ten att även bygga bostäder som vanliga människor har råd med. Detta gäller naturligtvis även andra typer av byggnadsverk som till exempel anläggningar och lokaler.

Byggmaterialmarknadens problem med priser

Den svenska materialmarknaden är i många fall ”nationell” och oligopolisk till sin karaktär. Värdekedjorna är oftast låsta och medger inte insyn. Kunden har svårt att värdera vad de olika aktörerna i värdekedjan bidrar med i form av ”nytta”. Transaktionskostnaderna mellan de olika leden är oftast skyddade. Den traditionella rabatt-djungeln är ogenomtränglig. Det gör att det i praktiken är omöjligt att avgöra varans eller komponentens pris i förhållande till dess värde. Konkurrensen mellan företagen kring bästa pris och kvalitet omintetgörs. Kunderna märker den bristande konkurrensen i omoti-verade prisökningar. Det blir omöjligt att göra en rättvis jämförelse med samhällets allmänna prisutveckling. Dessutom särredovisas inte materialpriserna utan ”bäddas in” i det av entreprenören levere-rade totalentreprenadpriset och förblir därmed osynliga. Bygg-herrens kunskaper om enskilda priser och kostnader har efter hand

förlorats och vilket omöjliggjort prisövervakning. Det har bidragit till galopperande prisökningar på bygg- och installationsmaterial mot ständigt nya höjder och som i all sin obegriplighet accepteras som mer eller mindre som naturliga.

Priset för bygg- och installationsmaterial utgör en stor andel av byggpriset. Andelen varierar vid olika byggsätt men brukar anges till ca 40 procent av entreprenadkostnaden vid uppförande av hus med platsbyggd stomme. Under senare tid har andelen dock ökat och kan uppgå till ca 50 procent. Det beror i vissa fall delvis på en ökad prefabricering, vilket är rimligt och motiveras med sänkta byggplats-kostnader men det finns också oförklarade ”allmänna prishöjningar”. Materialpriser och materialets försörjningsvägar brukar inte diskute-ras i samband med diskussion kring byggpriser.

Problematiken kring materialfrågor har dock lyfts fram av Bygg-kostnadsdelegationens i sitt betänkande Från byggsekt till byggsektor SOU 2000:44 som beskriver de bakomliggande strukturerna som styr värdekedjorna och i Byggkommissionens Skärpning gubbar SOU 2002:115. Dessa strukturer bedöms vara föråldrade, ineffektiva och sakna erforderlig drivkraft för förnyelse. Ineffektiviteten visas av att tillverkare oftast har en lägre vinst på sina produkter än aktörer i mellanliggande led i värdekedjan. Detta förhållande har inte sällan lett till klagomål i tillverkningsledet. Den låga lönsamheten har i sin tur medfört ringa förståelse för slutkundernas rop på lägre priser. Dessutom hämmas den viktiga drivkraften i att slutkunden inte har möjlighet att påverka såväl pris som kvalitet.

Är rabatterna på väg bort?

På senare tid har emellertid ett nytt förhållningssätt till kunder kun-nat noteras. Vissa delar av byggsektorn har påbörjat en förändring med ambitionen att minska sina egna kostnader. Grunden till detta kan vara att ökande priser mot kund inte syns vara möjliga i erfor-derlig utsträckning. Man har närmat sig taket. Nedanstående citat kan tjäna som exempel på detta. Den första rör hur byggvaru-handeln kan sätta priser för konsumenter, den andra rör hur den professionella byggmarknaden kan agera kraftfullare som inköpare.

Rabatter försvinner i byggbranschen

Det kan vara svårt att jämföra priser för den som bygger om själv hemma. Höga priser för gör-det-självare och generösa rabatter till proffsbyggarna, så har det länge sett ut på den traditionella byggvarumarknaden. Men som Upplandsnytt tidigare berättat har konkurrensen om hemmafixarna ökat vil-ket fått också den traditionella byggvaruhandeln att tänka om så att det ska gynna hemmafixaren.

– Det gamla systemet håller på att falla ur, vi vill ju kunna överleva. Konsu-menten och byggare kommer närmare varandra, säger Tom Grenmark som är utesäljare på Woody i Uppsala.

Tidigare har proffsbyggarna varit privilegierade då det i många fall bara varit de själva som verkligen vetat vad byggmaterialet kostar, eftersom vad som står på hyllkanten inom vissa varugrupper kan skilja sig så mycket som fem gånger mot vad byggaren verkligen betalar i och med sina rabatter. Det här gör att det är svårt att jämföra priser.

13 Varför är handeln med byggmaterial viktig?

Men för att inte förlora den prismedvetne gör-det-själv-kunden vill också gamla etablerade byggvaruhandlare erbjuda lägre priser till privatpersoner, som till exempel på Beijer i Uppsala där man infört vad man kallar ett ”marknadsanpassat pris” till konsumenten.1

Ledande personer i NCC skrev 2005 en debattartikel i Dagens Industri:

Den ökade omfattningen inköpt material från forna Östeuropa och under-entreprenader/installationer från Baltikum, Polen och Tyskland visar att kostnaderna sjunker med minst 20–30 %... Vi behöver också se fler direkt-inköp från inhemska och utländska leverantörer, nya logistikstrukturer och industrialisering av byggprocessen.2

En efterfrågad förändring av både köpares och säljares beteenden på byggmaterialmarknaden tycks vara på gång.

BYMAS-projektet startar 2002

För att belysa de olika problemen inom bygg- och installations-materialens värdekedjor tog Boverket i augusti 2002 initiativet till att genom Byggkostnadsforum starta projekt med fokusering på det aktuella området. Ett antal olika konkreta pilotprojekt startades i avsikt att göra en djupstudie på priser, konkurrensförhållanden, importmöjligheter m.m. Det samlade namnet för denna studie blev BYMAS – Ny prisstruktur för byggmaterial i Sverige.

Underlag för BYMAS-projektet

Denna BYMAS-rapport vilar på de samlade erfarenheterna från tre konkreta pilotprojekt. De rör alternativa inköpsvägar, import samt direktupphandling av byggvaror som en byggherre genomfört. Projekten är:

1. Nya inköpsvägar för byggmaterial kan spara miljarder – En rap-port från projektet som genomförts av Botrygg Bygg AB, Linköping. Här behandlas bl.a. alternativa inköpsvägar för byggprodukter. 2. Nya inköpsvägar för byggmaterial. En rapport från projektet som

genomförts av Svensk Handel / Importrådet. Det rör import av bygg- och installationsmaterial samt att ordna utbildning kring importfrågor.

3. Kv. Adlersten Karlskrona. En rapport från AB Karlskronahem om delad totalentreprenad och förupphandling av byggmaterial. För intresserade läsare kan dessa rapporter beställas från Boverket eller hämtas på Boverkets Byggkostnadsforums hemsida

www.byggkostnadsforum.se.

1 _{Källa: SR – Upplandsnytt marcus.hansson@sr.se © Copyright Sveriges Radio}

2003.

2 _{Dagens Industri Debatt, lördagen den 5 februari 2005, Byggkostnader ska}

BYMAS – projektets arbetssätt

BYMAS-projektet har fortlöpande inhämtat underlag genom kon-tinuerliga möten med de tre ingående projekten. Projektens projekt-ledare har även informerat intresserade aktörer på olika seminarier och konferenser som arrangerats. Information har även spritts ge-nom Byggkostnadsforums olika allmänna konferenser som hållits i olika sammanhang. På Nordbyggmässan våren 2004 anordnade BYMAS tillsammans med branschorganisationen Byggmaterial-industrierna en gemensam Byggmaterialdag.

15 Samlade erfarenheter av de tre projekten

Samlade erfarenheter av de tre

projekten

Vilka samlade erfarenheter kan man dra ur de tre projekten inom ramen för BYMAS?

Här nedan är de viktigaste:

1. Direktupphandling från tillverkaren ger lägsta pris då mellanled-ens procentpålägg ej belastar slutpriset.

2. Värdet och nyttan av mellanledens procentpålägg måste, för att kunna accepteras, vara synliga och kalkylerbar för kunden. 3. Rabatterna och icke-transparenta priser omöjliggör en sund

kon-kurrens mellan olika leverantörer. Det saknas marknadskrafter på ”köparsidan” som kräver en förändring.

4. Byggherreupphandling av material kräver inköpskompetens och intresse för lägre priser i byggandet.

5. Längre planeringstid ökar möjlighet till lägre materialpriser. 6. För att stärka konkurrensen vid upphandling bör en varas

funk-tion användas i första hand och inte ett fabrikat. Byggherrens egen förvaltning binder sig oftast till ett fabrikat som man för-ordar, vilket medför minskad konkurrens och ökat pris.

7. Förprojektering i tidigt skede måste innehålla möjlighet för flera olika system och varor. Exempelvis skall olika sorters stommar kunna användas i konkurrens utan att projekterad spännvidd för-utsätter en speciell leverantörs byggelement eller system.

8. Upphandling i samverkan med entreprenör kompenserar brist-ande inköpskompetens hos byggherren och ökar möjlighet till anpassning till lägre livscykelkostnader. Kan också medföra högre kvalitet till lägre pris.

9. Samverkan med entreprenör vid upphandling av vissa materialer kan lösa garantiproblem genom incitamentsavtal mellan part-erna.

10. Alla material är ej billigast att importera. Urvalet bör begränsas till varor som kräver hög förädling och bearbetning.

11. Import kan medföra logistiska problem vilket måste inkalkyleras. 12. Leverantörerna är inte alltid pålästa beträffande kraven enligt

LOU. Vid byggherreupphandling måste kraven tydliggöras. 13. Erfarenhet från den internationella marknaden visar att kvalitén

på material är fullt jämförbart med den nationella. Flertalet av s.k. svenska varor tillverkas redan i olika lågkostnadsländer inom EU.

14. Import utvecklar den nationella marknadens aktörer till nytta för kund.

15. En effekt av större engagemang från byggherrar vid materialan-skaffning är kunskapen om marknadspriser. Denna kunskap har till stora delar gått förlorad under senare tids minskade resurser på byggherresidan samt de allt vanligare totalentreprenaderna där materialkostnaderna ”bäddas in” i totalpriset och omöjliggör diskussion kring enskilda priser. Det är värt att påpeka att materi-alets andel av entreprenadkostnaden i ett flerfamiljehus utgörs av mellan 40–50 procent och där stora besparingar är möjliga att göra.

Exempel på olika materialgrupper lämpade för direktupphandling

Några exempel på prisvärda materialgrupper är blandare till tvätt-ställ och kök, badkar, porslin till våtrum, köks- och badrumsin-redning, kakel, klinker, golv, fast lägenhetsinbadrumsin-redning, vissa typer av fönster, dörrar av trä och stål, belysningsarmaturer m.fl. Dessa ligger i medelpris 20–50 procent lägre än svenska medelpriser. Projektet har visat att vid nyproduktion av kv. Adlersten i Karlskrona blev de material som direktupphandlats ca 20 procent billigare redan vid köp på den svenska marknaden! Vid upphandlingen samverkade byggherren med respektive entreprenör. Vid jämförelse mellan de

17 Samlade erfarenheter av de tre projekten

priser till byggherren och entreprenör kunde man konstatera att byggherren i nio fall av elva fick lägre priser. Det var endast på installationssidan som entreprenören hade fått lägre.

Hur kunde byggherren i kv. Adlersten få lägre priser på byggmateri-al än byggentreprenören?

Den förklaring man har fått av materialleverantören är att de vid direktleverans till en offentlig inköpare inte riskerar prutningsförsök (som inte tillåts enligt LOU) och därmed har möjligheter att offerera ett lägre pris.

En annan förklaring är att byggherren oftast avsätter längre tid till planering av inköp än entreprenören som förväntas att starta om-gående efter antagande av hans anbud. Detta innebär oftast att entreprenörens ramavtal kommer att användas vid upphandling av material eller, som det sker i vissa fall, att man köper mer eller mindre i panik från först bästa byggvaruhus till högre priser än man ursprungligen kalkylerat.

Varför så lite import?

Om direktupphandling av material från tillverkare eller genom im-port är lönsam, varför sker inte detta oftare och i större omfattning? Det finns naturligtvis en mängd olika förklaringar till detta.

En förklaring kan vara att det finns en viss rädsla hos byggherren att bryta med sitt lokala nätverk av leverantörer genom att gå direkt till tillverkaren eller börja importera. Man är oftast rädd att försvåra möjligheten till service på sina anläggningar genom ”otrohet” mot sina leverantörerna.

En annan förklaring kan vara att bristsituationen av bostäder på marknaden medfört att det saknas incitament att jaga kostnader. Efterfrågan gör ju att alla lägenheter ändå blir uthyrda utan att företagen behöver anstränga sig. Det gäller särskilt i

tillväxt-regionerna. ”Där får det kosta!” Man vill inte gärna skylta med att det redan byggda beståndet skulle kunna ha byggts billigare. När det gäller bostadsrätter som oftast byggs i entreprenörens egen regi, behåller företagen gärna sina fasta leverantörer som de har ramavtal med. Ökade vinster tar man hem genom ökat slutpris, oftast

motive-rade med hänvisning till efterfrågan på marknaden.

Mindre företag med tydliga och engagerade ägare kan oftast pressa sina kostnader bättre än företag med ”ansiktslösa” ägare. Ett exem-pel är Botrygg Bygg AB som lyckats att både hålla låga kostnader och en god vinst genom att vända på alla kostnader, inte minst genom företagets aktiva materialupphandling. Dessutom lyckas Botrygg Bygg AB bygga bostäder av god kvalitet för egen förvaltning och för människor med normalinkomster. En trend under senare tid är att mindre och medelstora företag börjar bygga hyresbostäder igen. Genom stort engagemang från ägaren kan byggpriser och material-priser pressas och byggnader uppföras med stor vinst genom att hyressättning sker enligt bruksvärdesprincipen baserat på oftast dyrare byggnation.

Även Karlskronahem har visat på att det går att både upphandla entreprenader och material väsentligt billigare än vad som är vanligt. Det visar att även offentliga byggherrar kan lyckas, trots att många anser att LOU – lagen om offentlig upphandling – utgör ett hinder för effektiv upphandling.

I båda fallen finns en gemensam nämnare i form av en engagerad och synlig byggherre som sätter sig i centrum av sitt projekt och styr projektet mot på förhand beslutat mål.

Lägre materialpriser bara för hyreshus?

Fokus i diskussionen kring byggkostnader ligger främst på hyres-bostäder. Trots att dessa utgör en minoritet av allt byggande på marknad. Ofta hävdas att bostadsrätter och villor inte hör hemma i diskussionen då ägarna själva driver upp byggkostnaderna genom speciella krav på utformning, kvalitet och i stort bestämmer

materialval. Samma resonemang förekommer ibland vid uppföran-de av kommersiella fastigheter av olika slag.

Svensk Handels importprojekt har visat att bygg- och installations-material av hög kvalitet som nationellt åsätts mycket höga priser, kan importeras till priser motsvarande svensk normalstandard. Den slutsats man kan dra är att direktimport i allra högsta grad borde vara intressant även för dessa typer av byggprojekt där särskilda krav sätts på kvalitet och standard. Det borde ligga i fastighetsägarnas, byggherrarnas och inte minst entreprenörernas intresse att söka nya inköpsvägar särskilt när det gäller byggprojekt med höga krav på standard.

Generellt gäller att en mer offensiv upphandling av byggmaterial driver på en effektivisering av den nationella värdekedjan inom all byggproduktion. Endera kan kostnaderna minskas vilket skulle kunna resultera i lägre hyror eller så kan företagens försäljnings-vinster och konkurrenskraft öka.

Det finns i dag en tydlig trend där företagen börjar att arbetar för att minska sina kostnader. Man har alltmer insett att man närmar sig taket på byggpriser. Därmed ökar även intresset för importfrågor.

19 Beskrivning av de tre projekten

Beskrivning av de tre projekten

1. Alternativa inköpsvägar

Rapport: Nya inköpsvägar för byggmaterial kan spara miljarder. Byggherre: Botrygg Bygg AB, kontaktperson inköpare Magnus Östryd

Projektets mål har varit att hitta alternativa inhemska och utländska inköpsvägar för bygg- och installationsmaterial. Botrygg Bygg AB:s strävan att bygga hyresbostäder för människor med normala inkomster har varit ledande för arbetet.

Botrygg Bygg AB har antagit följande affärsidé för sin del i projektet:

Botrygg skall genom att mer djupgående och på bredden inventera markna-den och söka upp lämpliga leverantörsföretag i Sverige, Normarkna-den och delar av Europa, hitta kostnadseffektiva produkter för direktköp, som kan bidra till en produktion av bostäder i Sverige till lägre kostnader men med bibehållen eller höjd kvalitet.

Värdet av tillgången till bostäder med relativt låga priser är betyd-ande för samhället. Detta projekt har sin utgångspunkt i möjligheten att åstadkomma lägre byggkostnader genom att arbeta systematiskt med inköpsprocessen. Resultatet lämpar sig väl att tillämpa såväl i partneringförhållanden inom totalentreprenadens form, eller i delad entreprenad där byggherren själv åtar sig en större del av arbetet och ansvaret inom entreprenaden och tillhandahåller material till byg-get.

Byggmaterial som söktes

Projektets syfte var att hitta alternativa inköpsvägar för bygg- och in-stallationsmaterial. Projektet redovisar prisjämförelser hämtade från företag i Sverige, Norden och delar av Europa. Företagen har till största delen hittats via olika sökvägar på Internet samt genom de byggmässor som besökts under projekttiden. Produkterna är upp-delade i fem produktgrupper om totalt ca 40 olika produkter.

Produktgrupperna är: • Bruk, spackel och betong • Byggmaterial, sten och isolering • Dörrar och fönster

• Vitvaror och inredning • VVS

I Botryggs rapport visas att det finns kostnadseffektiva alternativ till ett flertal produkter att köpa utanför Sverige till låga eller mycket låga priser. Detta gäller främst produkter som används i våtutrym-men. Exempel på produkter är:

• Blandare till tvättställ, kök, badkar och dusch. • Toalettstolar och handfat

• Duschväggar och badkarsskärmar • Badrumkommoder

• Kakel och klinker • Kakelfix och fog

I dessa produktgrupper ligger medelpriserna utomlands mellan 20– 50 procent under de svenska medelpriserna. I rapporten finns det även en prisjämförelse mellan VVS-grossister i Sverige, Danmark och norra Tyskland.

BoTrygg Bygg AB:s metod att söka byggvaror

I inledningsfasen togs ca 70 olika produkter eller material fram som skulle kunna vara aktuella för projektet. Efter detta påbörjades arbe-tet med att söka tillverkare och leverantörer. Som hjälpmedel för att söka svenska företag användes främst:

• Svensk Byggkatalog som utges av AB Svensk Byggtjänst. • Gula sidorna, http://www.eniro.se

När det gäller sökningen av leverantörer av byggmaterial i Norden och Europa koncentrerades arbetet till sökning på Internet. De sök-motorer och hemsidor som användes var bl.a. följande:

• http://www.altheweb.com • http://www.google.com • http://web.wlwonline.de • http://www.gelbeseiten.de • http://www.floorfacts.com • http://www.eniro.se/internationella/foretag • http://www.auma.de • http://www.myworldofexpo.com/ibec/

21 Beskrivning av de tre projekten

Vidare utnyttjade Botrygg Bygg AB sina tidigare erfarenheter från egna byggprojekt och mässbesök. Det inledande arbetet resulterade i ca 800 företagsadresser i såväl Sverige, Norden som delar av Europa. Tilläggas ska att adresslistorna har kompletterats med ca 150 nya företag från de byggmaterialmässor som besökts.

Byggmässors betydelse

Botrygg Bygg AB har en tradition av att besöka mässor för att hitta nya leverantörer av byggmaterial. Större byggmässor i Tyskland och framförallt Italien har besökts under många år. Mässbesök har varit och är en viktig del i företagets agerande i arbetet med inköp av byggmaterial. I och med detta projekt har möjligheterna utvidgats till fler mässbesök och i fler länder. Ca 20 byggmässor har besökts. Vid sökning efter internationella mässor har olika hemsidor använts: • www.auma.de – en tysk hemsida där man kan söka på mässor i

hela världen.

• www.myworldofexpo.com/ibec/ – IBEC står för International Building Exhibition Committee. De är specialiserade på byggsek-torn och representerar 20 ledande byggmässor i Europa. Man kan här hitta mer detaljerad information genom länkar till respektive byggmässa. Nedan en karta var i Europa byggmässorna hålls.

Under mässorna har nya företagskontakter etablerats och offert-förfrågningar har lämnats såväl direkt på mässorna som efter hem-komst. På mässorna erhålls stora mängder information om de ut-ställda produkterna och de säljande företagen. För att på ett enkelt och snabbt sätt kunna få en uppfattning om prisnivåer på mässornas erbjudande gjordes en sammanställning över priser som erhållits vid ett nyligen avslutat projekt hos Botrygg Bygg AB. Efter mässan utvär-deras den insamlade informationen och det bestäms vilka företag som ska kontaktas direkt med offertförfrågan och vilka som ska kon-taktas för mer information innan offertförfrågan. Språkkunskaperna på mässorna varierar och kataloger och broschyrer finns i de flesta fall endast på mässlandets språk. På företagens hemsidor finns det dock oftast en version på engelska som kan nyttjas för att få mer in-formation om såväl företaget som dess produkter. De kataloger och broschyrer som behållits efter utvärdering av en mässa har satts in i en pärm, med sortering efter den specifika byggprodukten.

Avslutningsvis kan man säga att byggmässor är en viktig del i att hitta nya och intressanta leverantörer för byggmaterial. Till detta kommer för Botrygg Byggs sida en starkt engagerad VD, som under projektets gång regelbundet kommit med nya uppslag från t.ex. tidningsartiklar i såväl dagspress som fackpress. Nyfikenhet och en vilja att komma så nära tillverkaren som möjligt har varit två viktiga faktorer i projektarbetet.

Nedan visas en sammanställning över produkter inom projektet och var det enligt vår modell för inköp- och marknadsstruktur bör placeras.

23 Beskrivning av de tre projekten

2. Import av byggmaterial

Rapport: Nya inköpsvägar för byggmaterial. Ett projekt kring bygg-materialimport, kompetens och kontakter.

Projektledare: Svensk Handels internationella enhet. Kontaktperson Martin Weiderstrand.

Boverkets satsning att skapa bostäder för normalinkomsttagare har bl.a. visat på behov av att förbättra kunskapen hos byggsektorns aktörer om möjligheterna att importera byggmaterial. Svensk Han-del Han-deltog med sin importkompetens i samverkan med de företag som ingår i BYMAS-projektet. Svensk Handels del omfattade två delprojekt:

1. Kompetenshöjning i form av en speciellt framtagen import-handbok och utbildningstillfällen för presumtiva importörer. 2. Importfrämjande och kontaktskapande verksamhet, dvs. att hitta

nya inköpsmarknader och hjälpa de svenska företagen att skapa varaktiga kontakter med utländska leverantörer.

Parter i projektet

Parter i projektet är Svensk Handels internationella enhet nedan kallat Svensk Handel och BYMAS som är ett projekt initierat av Boverkets Byggkostnadsforum.

Kompetensutveckling

För att nå målet att informera svenska företag om import som en bra och kostnadseffektiv möjlighet för materialanskaffning har Svensk Handel utvecklat en speciell importhandbok för byggsektorn. Importhandboken är i första hand avsedd för dem som arbetar med byggmaterialinköp och som har svårighet i att söka prisvärda pro-dukter på den svenska marknaden. Importhandboken går igenom de generella och specifika krav som ställs på den som importerar byggmaterial. En detaljerad beskrivning av handboken finns i slut-rapporten för detta projekt och kan rekvireras från Svensk Handel. Svensk Handel anordnade kurs i ”Import av byggmaterial” i några städer i Sverige: Malmö, Växjö, Göteborg, Linköping, Stockholm. Kursen riktade sig till projektets målgrupp och medlemmar i Svensk Handel som verkar inom byggsektorn. Kursen följde i stort Import-handboken. Svensk Handel höll också seminarium och kontakt-skapande verksamhet på Nordbygg 2004 på Stockholmsmässan i Älvsjö.

Svensk Handel höll seminarium och workshops för de utländska företagen i samband med Nordbygg 2004. Kursen följde i stort ovan nämnda exporthandbok för utländska leverantörer.

Kontaktskapande aktiviteter – marknadsundersökning

Svensk Handel genomförde under november och december 2003 en marknadsundersökning i Östeuropa och Asien. Länder som Polen, Tjeckien, Thailand och Kina undersöktes. Avsikten var att kartlägga

förutsättningarna för import av byggmaterial från dessa länder. Urvalet bestämdes med utgångspunkt från hur utvecklad bygg-materialindustri var i dessa länder samt pris och kvalitetsnivå pass-ande den svenska marknaden. Resultatet var gott och ett 25-tal före-tag besöktes och utvärderades. Undersökningsrapporten ger en uppfattning om möjligheterna som finns på den europeiska och asiatiska marknaden.

Eftersom undersökningen och den efterföljande rapporten finns att tillgå från Boverket hänvisas intresserade till www.byggkostnads-forum.se.

Mötesplats Nordbygg 2004

För att ge svenska företag en möjlighet att träffa exporterande före-tag från de länder som undersökts arrangerades en mötesplats för utländska företag på Nordbyggmässan. Samtliga företag som besök-tes gavs information om möbesök-tesplatsen och fick möjlighet att deltaga. Intresset var stort från Asien och då speciellt Thailand vars ambassad och BOT (Board of Trade) anordnade en resa för sina företag. Det var också företag från Kina. Tyvärr sammanföll mässan med den största byggmaterialmässan i Kina vilken har mångdubbel storlek jämfört med Nordbygg. Detta påverkade det kinesiska deltagandet.

Trots att de utländska företagen blivit placerade längst bak i handverktygsavdelningen och inte i VVS-avdelningen hade de bra besökarantal och de flesta företag var nöjda med utställningen.

Mötesplats Nordbygg avslutades med en mottagning på den thai-ländska ambassaden där svenska företag som deltagit i tidigare nämnda importkurs inbjöds att deltaga. Uppslutningen var god och gav många möjligheter att möta utländska företag på ett enkelt och trevligt sätt.

Inköpsresa till Thailand

Thailand har utvecklats till att bli ett land som producerar varor av hög kvalitet. Många internationella företag har Thailand som bas för sin produktion för Sydostasien. Landet är lättare att arbeta i än t.ex. Kina men också lite dyrare på pappret. Efter de investeringsrabatter som finns blir kostnaderna oftast jämförbara med Kina.

För ett företag som söker producenter fungerar Thailand också bra eftersom det finns stor erfarenhet av export och kvalitet. Ett stort antal företag har ISO-certifiering för standard och miljö.

Svenska ambassadens briefing för thailändska företag

Svenska Ambassaden i Bangkok bjöd i samarbete med TSCC (The Thai-Swedish Chamber of Commerce) in de thailändska företagen som skulle besökas för att underlätta senare möten. BOT medver-kade också som officiell Thailändsk representant. Innan mötet brief-ades gruppen om affärsklimatet i Thailand. Under senare hälften av eftermiddagen besöktes HomePro som är den största detaljhandel-skedjan inom byggmaterial i Thailand, för en snabböversikt av utbu-det. För den som sett det lilla utbud som finns i Sverige var det mycket intressant att se de möjligheter som finns i Thailand.

25 Beskrivning av de tre projekten

Företagsbesök i Asien

Företagen som besöktes var i huvudsak inom sanitets- och keramik-industrin. Några företag inom installationsindustrin tillkom på de deltagande företagens begäran.

Besöken inleddes oftast av ett möte där besökare och det besökta företaget presenterar sig och sina produkter alternativt vilka varor de var intresserade av. Detta följdes av ett besök i tillverkningen för att avslutas med en frågestund. Genom att ha en genomgång där företa-gen träffades innan besöket undveks den initiala osäkerheten kring motparten.

Den keramiska industri som besöktes ligger i Saraburi provinsen som är ett industriellt centrum. Provinsen ligger ca 1 timme norr om Bangkok. Under besöken deltog även Bengt Carlsson från ambassa-den. Besök skedde också i Bangkok och Eastern Seabord, Rayong Province som huserar Thailands stora industriella frizoner.

Besökta företag beskrivs i rapporten Nya inköpsvägar för bygg-material, se www.byggkostnadsforum.se.

3. Byggherreupphandling av byggmaterial

Rapport: Delad totalentreprenad och förupphandling av bygg-material – om upphandling av kv. Adlersten i Karlskrona. Byggherre: AB Karlskronahem. Kontaktperson Björn Rosengren Björnab, konsult Karlskronahem.

Projektet kv. Adlersten är ett nybyggnadsprojekt i centralt läge i Karlskrona. Projektet innehåller ordinära bostäder, äldrebostäder och kontor i bottenvåningen för Karlskronahem. Under huset finns ett garage nersprängt i berg.

Projektets målsättning och strategi är: AB Karlskronahem skall genom att sätta sig själv i centrum av byggprocessen, använda sig av delade entreprenader samt själv upphandla utvalda produkter med högt förädlingsvärde uppföra attraktiva centralt belägna hyres-bostäder som vanliga människor kan bo i.

Hyresnivån ”som hushåll med vanliga inkomster har råd att bo i” bedömdes till 1 100 kr BOA per kvadratmeter och år.

Nyckelfaktorer för att uppnå målsättningen

• Effektiva ytor och med detta menas att ytor och utrymmen som inte ger intäkter minimeras.

• Genomarbetade planlösningar

• Planering av bärande system där bl.a. konkurrens skapades ge-nom att olika system kunde användas.

• Enkla och beprövade tekniska lösningar valdes framför allt vad gäller installationer som skulle ge driftsäker funktion och praktisk hantering i förvaltningsskedet.

• Genomtänkta materialval genom att utnyttja Karlskronahems styrande dokument AB Karlskronahems Kvalitet- och miljökrav baserat på erfarenheter från andra bostadsbolag och den egna organisationen.

• Delade totalentreprenader

Med externa erfarenheter som underlag beslutade Karlskrona-hem att prova delade entreprenader. Huvudskälet var att sänka produktionskostnaderna genom att skapa förutsättningar för en god konkurrenssituation.

• Egna inköp av material

Genom att välja ut ett antal produkter med högt förädlingsvärde dvs. sammansatta produkter, försvinner onödiga mellanhänder och därmed kostnader. Karlskronahem ville komma så nära till-verkaren som möjligt och få en bättre insyn i de produkter som kommer att sättas in i projektet och som skall förvaltas i många år framöver. Vid val av produkter var det viktigt att enbart välja varor som i princip tas ur sin förpackning och ”ställs på plats”. Varan får inte ha några viktiga funktionssamband med andra delar i projektet.

Beställarleveranser (B-Lev) 1-11 av köpt material

Vid val av material diskuterades inledningsvis ett stort antal materialslag såsom fast inredning, vitvaror, fönster, dörrar,

tvättstugeutrustning, takpannor, isolering, klinker, sanitetsporslin, blandare, belysningsarmaturer m.m.

Följande material beslöts bli utbrutna ur entreprenaderna: B-lev 1: Fast inredning

B-lev 2: Vitvaror

B-lev 3: Fönster/Fönsterdörrar/Glaspartier B-lev 4: Inner- och ytterdörrar av trä B-lev 5: Dörrar av stål B-lev 6: Tvättstugeutrustning B-lev 7: Kapphyllor B-lev 8: Badrumsskåp B-lev 9: Blandare B-lev 10: Sanitetsporslin B-lev 11: Belysningsarmaturer

Intresset hos materialleverantörerna var stort. Inte mindre än 56 anbud inkom. Kalkylerade priser och utfall av inköp finns i Bilaga 1.

27 Bilaga 1

Bilaga 1

Byggherrens materialupphandling i kv. Adlersten,

Karlskrona

Tabell 1: Materialleverantörer som antagits efter upphandling

B-lev Material Företag Kategori

1 Fast inredning Bejier Byggmat. AB Grossist

2 Vitvaror HBV Grossist

3 Fönster/FD/Glaspart. SSC Skellefteå AB Tillverkare

4 Inner/ytterdörrar trä Moddör AB Tillverkare

5 Dörrar av stål Beijer Byggmat. AB Grossist

6 Tvättstugeutrustning Miele AB Tillverkare

7 Kapphyllor HBV Grossist

8 Badrumsskåp Beijer Byggmat. AB Grossist

9 Blandare NVS Installation AB Entreprenör

10 Sanitetsporslin NVS Installation AB Entreprenör

11 Belysningsarmaturer Bravida Mellersta AB Entreprenör

Ursprungligt kalkylvärde för B-lev. 1-11 inkl. oförutsett var 10 400 000 kr exkl. moms. Kalkylen baserades på handlingar i

förfrågningsunderlaget. Utfallet efter upphandling var 8 Mkr, dvs. ca 20 procent mindre än kalkylerat. Av dessa materialinköp fick bygg ingen leverans medan rör fick leveransen av blandare och sanitets-porslin liksom el som fick leveransen av belysningsarmaturer.

29 Bilaga 2

Bilaga 2

Intervju med Gårdstensbostäder om upphandling av

byggmaterial

Michael Pirosanto, förvaltningsansvarig och Kaljo Heinmaa, konsult och inköpare på allmännyttiga Gårdstensbostäderna, Göteborg.

Fråga 1. Kan byggkostnaderna minskas genom förupphandling som byggherren genomför?

– Man kan obetingat svara ja!

– Men, det finns en del problem som inte skall förringas. Dit hör garantin som måste överföras till den som gör jobbet. Lagerhåll-ning är ett annat problem. Leveranssäkerhet – vem bär ansvaret om varan ej kommer i tid? Även här måste detta överföras på en entreprenör. Det gäller att hitta ett upplägg som håller till projek-tets färdigställande!

Fråga 2. Har byggherren tillräcklig kompetens att förupphandla material?

– Ja, om man kan sitt ABM-92 som gäller vid materialinköp! Och of-tast köps material i den ordinarie förvaltningen. Det ger en viss vana.

Fråga 3. Försvårar LOU en upphandling av material?

– Ja. Vissa mindre poster kan upphandlas genom s.k. förenklad upphandling. Men leverantörerna har ingen större vana vid han-tering av anbudslämning baserade på LOU. Genom att förstärka och tydliggöra byggherrekraven kan bättre resultat uppnås.

Fråga 4. Finns det en hemsida som leverantörerna hittar lätt? – Gårdstensbostäderna är kopplade till en upphandlingshemsida

som hela Göteborgsregionen har tillgång till. Adressen dit är www.upphandlingar.nu

Fråga 5. Hur reagerar entreprenörerna på byggherrens förupphandling av material?

– Entreprenörerna har ett procentpåslag på material från 5 procent och uppåt. Oftast utgör detta en stor del av entreprenörens vinst. Om det framgår att det finns tillhandahållet material i förfråg-ningsunderlaget tycks antal anbudsgivare minska. Garanti-frågorna blir mer komplicerade och svårare att lösa.

Fråga 6. För- och nackdelar med ramavtal?

– Den stora fördelen för byggherren att ha ramavtal med olika leve-rantörer är att man kompenserar bristande inköpskompetens. Inga extraräkningar förekommer.

– Nackdelar är att det är svårare att följa eventuella prissänkningar om sådana förekommer. Men oftast är ramavtalen bundna till bruttopriser med fastställda rabattsatser vilket säkrar delvis följer prishöjningar under avtalstiden på marknaden. Ramavtal måste hållas av avtalsparterna om inte prisdifferensen mellan rampriset och marknadspriset blir osedvanligt stor.

Fråga 7. Vilka erfarenheter har ni från import av material? – Vi har bara marginella erfarenheter.

Fråga 8. Gårdstensbostäders syn på den framtida byggherrerollen? Vilka frågor/trender blir allt viktigare?

– Byggherrerollen tycks bli allt viktigare och måste stärkas!

– Hyresgästernas påverkan och medverkan blir allt viktigare! Kvali-tet och miljö vid materialval viktigt. Liksom resurs- och energibe-sparing i byggande och drift. Konkurrensfrågorna är också viktiga och marknaden måste vårdas av främst byggherrarna. Detta gör att samverkan mellan byggherrar blir allt viktigare.

Fråga 9. Nämn några viktiga förändringar inom byggsektorn de senaste fem åren?

– Delade entreprenader tycks bli fler. Intresset hos byggherrar för byggkostnader och upphandlingsfrågor har ökat. Många har visat intresse för t.ex. upphandling av vårt Solhusprojekt. Antalet an-budsgivare på rörsidan har minskat. Byggherrar inom regionen bör överväga hur man bör utveckla marknaden för att få in fler anbud.

31 Bilaga 3

Bilaga 3

Intervju med NVS (installationsföretag) om

materialpriser och import

Per-Ingemar Persson, vd NVS, (Nordens ledande installationsföretag i Sverige och Norge med VVS, Industriinstallationer, Renrumsinstal-lationer brandskydd, Kyla, Styr&regler, service, Underhåll. Ett 70-tal lokalkontor i Sverige).

Fråga 1. Vilka fördelar och nackdelar finns vid import av material kontra inhemsk leverans?

– Självklart finns det många möjligheter i att importera material från andra länder. Redan idag tillverkas ju många av de material vi använder utanför Sverige så vad man normalt menar med im-port är att köpa direkt, förbi alla mellanhänder, från utlandet och då gärna från länder med låga tillverkningskostnader. Möjligheter består av lägre kostnad, större utbud av olika tekniska lösningar, ökad konkurrens och därmed större tryck på utveckling av våra inhemska produkter och deras kostnader.

– Hindret är först och främst den ingrodda uppfattning som finns både hos byggherrar och installatörer, om att svenska produkter är bäst. Dessutom är det mera besvärligt att importera. Man måste ha mera kunskaper och det kräver bättre planering. En an-nan svårighet är att finna reservdelar. Dessutom består de flesta byggprojekt av så få exemplar av resp. produkt så det blir omöjligt att direktimportera. Därför måste man finna någon samarbets-partner som klarar lagring och logistik. Och så är vi tillbaks till grossisten och det hela börjar igen...

Fråga 2. Logistik vid import – problem och möjligheter? Se ovan.

Fråga 3. Produktkvalitet i jämförelse med inhemska produkter? – Generellt tror jag att det är lika bra kvalitet på produkter från

andra länder. Formgivningen kan vara sådan att den inte passar den ”svenska” smaken men det gäller främst de synliga varorna som porslin, radiatorer, blandare, etc. Vissa problem finns då de utländska produkterna utvecklats för andra normer och tekniska förutsättningar än i Sverige. Så är det ofta med en del av de billighetsvaror som säljs på byggvaruhus. Exempelvis är toalet-terna för annan vattenförbrukning, blandare för andra tryck-förhållanden, etc. Det finns dock säker många produkter som är minst lika bra som de som säljs i Sverige.

Fråga 4. Bör nuvarande ”svenska” produkter konkurrensutsättas? Och i så fall finns det enligt din uppfattning utrymme för

prissänkning genom effektivisering? Hur?

– Detta är ju en av de möjligheter som direktimport innebär. Hela byggbranschen är av hävd en lokal företeelse. Också i andra län-der. En ökande konkurrens både med varor och arbetskraft kom-mer att göra ont men också gott för branschen. Det finns säkert rum för prissänkningar, det gör det alltid. Dock inte så stora som man i allmänhet tror. Vi har ju tidigare talat om felaktigheten i att jämföra priser i byggvaruhus med de som installatörer debiterar (även om det är exakt samma material). Många tror att det lägre pris som varan har i varuhuset skulle komma kunden tillhanda om man direktköpte materialet. Sanningen är ju att vi har mycket stora rabatter som kommer kunden tillhanda på olika sätt. – I fastprisprojekt räknar vi naturligtvis nettopriser för att kunna

vara konkurrenskraftiga liksom vi räknar rätt kostnad för arbetet. Det syns ju i de resultat VS-företagen redovisar. Det finns inga vinster att tala om. När man däremot tar betalt genom att redo-visa kostnaderna och ha ett påslag på detta debiteras ofta ett pris som överstiger vårt inköpspris. Därav de upprörda känslorna över att det är ”billigare” i byggvaruhusen. Vi debiterar dock å andra sidan inte i närheten av det pris vi borde debitera för vår arbets-kraft. Totalt sett jämnar det ut sig men det ser naturligtvis fel ut. Detta måste vi komma tillrätta med.

– Min poäng är dock att det inte finns dessa jättevinster att göra som man tror. Vinsterna kan finnas i om det utländska fabrikatet har en lägre nettokostnad för oss än den vi har för det svenska materialet efter avdrag för samtliga rabatter. Där finns säkert skillnader men de är inte i närheten av de man i allmänhet skriver om i media.

Fråga 5. Importerar du idag?

– Svar ja, men i alldeles för liten omfattning. Såväl interna som ex-terna tveksamheter till nya fabrikat och dessutom en del praktiska problem.

33 Bilaga 3

Fråga 6. Är du nöjd med resultatet eller ser du möjligheter till förbättringar?

– Som Du förstår av svaret ovan så har vi större ambitioner än de resultat vi nått hittills. Det är dock inte så lätt.

Fråga 7. Kan du tänka dig att samupphandla material i full öppenhet tillsammans med byggherren?

– Svar ja om vissa ”regler” gäller. Först och främst att vi ska ha rätt betalt för vårt arbete så att vi även i fortsättningen har möjlighet till en skälig vinst. Sedan att denne kund inte sprider ut dessa pri-ser så vi förlorar den kostnadsfördel det innebär att ha stora inköpsvolymer (för vi erbjuder ju kunden det). Dessutom ska kunden respektera att han inte får sprida ut uppgifter i sin organi-sation som innebär att andra tror att de kan få det låga material-priset samt dessutom det låga timmaterial-priset. Vi gör redan detta i några fall. Det är egentligen grundkonceptet i vårt partneringkoncept som vi kallar ”Samverkansentreprenad”.

Fråga 8. Anser du att LOU är ett hinder för effektiv upphandling? – Definitivt! Och speciellt på det sätt den normalt tillämpas. Det finns mycket större möjlighet till flexibla upphandlingar som uppmuntrar till utveckling redan inom dagens LOU än de som tillämpas.

– Man måste nog sätta sig ner och fundera över hur utvecklings-incitamentet ser ut i vår bransch idag. Tyvärr en stor anledning till att branschen inte utvecklats lika snabbt som andra branscher.

Fråga 9. Vilka varugrupper tror du ger det sammantaget bästa resultat vid import?

– Jag är tyvärr inte tillräckligt insatt i detaljer för at kunna svara på detta. Vill Du kan jag koppla ihop Dig med en av våra inköpare men jag är inte säker på att det ger så mycket.

Fråga 10. Hur tror du att den framtida byggprocessen kommer att utvecklas? Former, aktörer, arbetssätt? Vilka är de trånga

flaskhalsarna? Nämn några!

– I dag saknas det tydliga ekonomiska incitament för företag att utvecklas. Den politiska styrningen gör inte saken bättre. Låt branschen ta sig genom de utmaningar som uppstår utan att subventionera och ändra spelreglerna. Öppna möjligheterna för sann konkurrens, också internationell, och skapa upphandlings-former som stimulerar till egna tekniska alternativ och material-val. Branschen är faktiskt en bit på väg idag och jag har vissa för-hoppningar inför framtiden. Kan samhället stödja den utveck-lingen med mera incitament och uppmuntran och mindre pekpinnar, regler och dåligt underbyggd kritik kan det faktiskt hända en hel del framöver.

– Först och främst måste parterna i byggbranschen, såväl entreprenörer som byggherrar, förtjäna varandras respekt och förtroende. Och det är då inte bara entreprenörerna som måste bli bättre.

35 Bilaga 4

Bilaga 4

Intervju med Skanska

Gunnar Hagman, distriktschef, Karlskrona. Skanska är Sveriges största rikstäckande byggföretag.

Fråga 1. Vilka fördelar och nackdelar finns vid import av material kontra inhemsk leverans?

– Först vill jag säga att omsvängning till friare inköpsvägar och direktimport har gått snabbare är någon förutsett. I dag försöker alla företag minska sina kostnader för att stärka sin konkurrens-kraft. Materialkostnader har som bekant, stigit långt mer än KPI vilket skapat obalans. Import är en möjlighet att hålla ner kostna-der för material som utgör en stor del av byggkostnaden. Genom detta kan byggkostnader sänkas vilket kommer kunden till godo. Svårigheten vid import är att det är en ganska tungarbetad pro-cess. Det krävs kunskap i språk, juridik, avtalsfrågor osv. Inköpa-ren måste vara kompetent annars kan man hamna snett i proces-sen. Kvaliteten hos de produkter som vi hittills importerat i de projekt jag ansvarar för är snarare högre än hos motsvarande svenska.

Fråga 2. Logistik vid import – problem och möjligheter?

– Logistiken för oss större företag medför inte några större pro-blem. Det pågår utvecklingsprojekt som syftar till att skapa nya logistikcentra. Det är viktigt att man ser totalekonomiskt på inkö-pet där samtliga kostnader ingår så att jämförelsen med svenska inköpspriser blir rättvis.

Fråga 3. Produktkvalitet i jämförelse med inhemska produkter? – Kvaliteten hos de produkter som inköps är, som tidigare sagts

minst lika hög som motsvarande svenska. Som exempel kan näm-nas att Skanska köpt betongstomme från Polen till ett av våra pro-jekt i Karlshamn. Det visar sig att hållfastheten är högre och ytjämnheten bättre än vad vi kan köpa i Sverige med

motsva-rande kvalitetskrav. Ett annat exempel belyser att utvecklingen av produkter i vissa fall går snabbare än här. Vid inköp av kök går montaget mycket snabbare tack vare ett smartare system som är bättre än våra inhemska.

Fråga 4. Hur kommer konkurrensen att utveckla svenska företag? – Många av svenska företag lägger sin produktion redan nu i

Europa. Som exempel kan nämnas mineralullsprodukter och gipsprodukter. Man måste bejaka den allt tuffare konkurrensen. Den medför att alla måste blir bättre!

Fråga 6. Är ni nöjda med den volym som ni upphandlar genom direktimport?

– I dag har vi importerat varor motsvarande 25–30 procent av Karlshamnsprojektets behov. Vi tror att det i framtiden kan komma att öka. Vi är bara i början av en utveckling som kommer att leda till en kraftigt förändrad inköpsmodell där vi våra kostna-der kommer att minska.

Fråga 7. Kan ni tänka er att samupphandla byggmaterial i full öppenhet tillsammans med en byggherre?

– Det görs mer och mer redan i dag. I ett partnerskapsförhållande är det fullt möjligt.

Fråga 8. Anser ni att LOU är ett hinder för effektiv upphandling? – Ser man historiskt på LOU:s betydelse inser man att den bringat

ordning och reda i många fall och därmed eliminerat risk för oseriös hantering. Men i dag när samverkan betyder mycket mer för resultatet är det svårare att upphandla när mjuka frågor skall bedömas. Dit hör ett företags kompetens, administrativa förmåga att driva projekt osv. Det krävs mod hos byggherren/beställaren att tänja gränserna vad som är möjligt och inte inom ramen för LOU.

Fråga 9. Vilka varugrupper tror ni ger sammantaget bästa resultat vid import?

– De som har ett högt förädlingsvärde. De varor som är dyrare att framställa och där transportkostnaderna inte slår så hårt.

Fråga 10. Hur tror ni att den framtida processen kommer att utvecklas? Vilka former, aktörer och arbetssätt kommer att vara vanliga? Vilka är de trånga flaskhalsarna?

– De som vill komma längst måste utveckla entreprenader som bygger på ökad samverkan eller partnerskap. Dessa kommer att vara förhärskande i framtiden. Ökad internationalisering och globalisering kommer att bli allt vanligare antingen vi vill det eller ej. Detta kommer att öka komplexiteten inom byggsektorn och kommer att kräva ökad kompetens vid genomförande av projekt.

Box 534, 371 23 Karlskrona

Tel: 0455-35 30 00. Fax: 0455-35 31 00 Webbplats: www.boverket.se

Boverket

bland annat ta fram, analysera och förmedla kunskap och erfaren-heter till berörda inom byggsektorn om faktorer som är av betydelse för att främja utvecklingen, öka effektiviteten och sänka kostnaderna inom i första hand bostadsbyggnadssektorn och därmed på sikt åstadkomma sänkta boendekostnader, har regeringen givit Boverket i uppdrag att inrätta ett Byggkostnadsforum.

Boverkets Byggkostnadsforum ska verka för en ökad effektivitet och lägre kostnader i byggande och boende genom att fungera som kunskaps- och idébank för byggherrar, kommuner, myndigheter och byggentreprenörer. Syftet är bland annat att förmedla kunskap om byggprojekt eller byggprocesser som leder till att man kan bygga billigt, utan att försämra kvalitén eller utrustningsstandarden.

Boverkets Byggkostnadsforum får bl.a. använda 20 miljoner kronor årligen för att stödja lämpliga pilotprojekt som på ett nytt sätt söker få ner boendekostnaderna vid nybyggnad av hyresbostäder samtidigt som projekten främjar ekologisk hållbarhet. Pengarna kan också användas för att i efterhand utvärdera, dokumentera och publicera kunskap om projekt som redan genomförts med motsvarande syfte och inriktning så att dessa kan fungera som goda exempel.

Information om Byggkostnadsforums arbete samt redovisning av goda exempel och information om de pilotprojekt som startats hittills kan hämtas på Byggkostnadsforums hemsida

www.byggkostnadsforum.se eller från Boverkets hemsida www.boverket.se.