Årsredovisning 2014

(1)

ÅRSREDOVISNING

(2)

(3)

Boverket februari 2015

(4)

Titel: Årsredovisning 2014 Upplaga: 300 ex

Tryck: ISBN 978-91-7563-213-1 PDF: ISBN 978-91-7563-214-8 Dnr: 4351/2014

Foto omslag: Peter Kroon Publikationen kan beställas från:

Boverket, Publikationsservice, Box 534, 371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 50

Fax: 0455-819 27

E-post: publikationsservice@boverket.se Webbplats: www.boverket.se

Publikationen finns att ladda ner som pdf på www.boverket.se

Publikationen kan på begäran beställas i alternativt format som Daisy, inläst på kassett med mera.

(5)

3 ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET

Innehåll

GD. Gd har ordet Förord ... 5 1.0 Resultatredovisning Introduktion och läsanvisningar ...7

1.1 Hållbara städer ... 9 1.2 Fungerande bostadsmarknad ... 27 1.3 Hållbar energianvändning ... 49 1.4 Effektiv statsförvaltning ... 57 1.5 Organisationsstyrning ... 67 2.0 Finansiell redovisning 2.1 Resultaträkning ... 76 2.2 Balansräkning ...77 2.3 Anslagsredovisning ... 78

2.4 Tilläggsupplysningar och noter ... 81

2.5 Sammanställning över väsentliga uppgifter ... 89

3.0 Uppdrag och publikationer 3.1 Bilaga 1. Regeringsuppdrag ...91

3.2 Bilaga 1. Tidigare regeringsuppdrag ... 92

3.3 Bilaga 2. Utgivna publikationer 2014 ... 95

4.0 Intern styrning och kontroll Intern styrning och kontroll ... 98

5.0 Generaldirektörens ställningstagande Generaldirektörens ställningstagande ... 100

Boverket arbetar för ett hållbart samhälle där alla känner sig välkomna och delaktiga. Arbetet innebär bland annat frågor om hur en god livsmiljö skapas. Det handlar om hur människor bor, lever och rör sig i den offent-liga miljön. En bild som är föränderlig under olika skeden i livet.

(6)

GD har ordet.

GD HAR ORDET

(7)

Som Sveriges nationella myn-dighet för samhällsplanering, byggande och boende har Boverket ett uppdrag med stor bredd. Det stäl-ler krav på vårt sätt att arbeta såväl inom myndig-heten som i vårt samarbete utåt.

År 2014 startade regeringsuppdraget att bygga och förvalta en plattform för hållbar stadsutveckling, där Boverket har samordningsansvaret. Tillsammans med Naturvårdsverket, Statens energimyndighet, Tillväxtverket och Trafikverket utvecklar vi kunskapssamarbeten och stärker koppling-arna mellan politik och praktisk handling, inom och mellan sektorer, mellan nationell, regional och lokal nivå.

Hållbara samhällen kräver insikt i hur våra fysiska och sociala förutsättningar hänger ihop. Att arbeta för en fung-erande bostadsmarknad innebär frågor om hur en god livsmiljö skapas, att sätta bostaden i sitt sammanhang och studera hur människor lever och rör sig i den offentliga miljön. Infrastruktur, funktioner och mötesplatser måste knytas samman när städer och regioner utvecklas. Energi-effektivisering och klimatanpassning gäller såväl byggande, boende som förvaltning av befintlig bebyggelse, och vi måste se byggnader utifrån ett livscykelperspektiv. Människors olika skeden i livet ställer olika krav och bilden förändras med demografin. Ett stabilt samhälle för-utsätter att alla känner sig välkomna och delaktiga i vår livsmiljö, oavsett exempelvis ålder, kön, ursprung eller funktionsnedsättning. Till arbetet 2014 hörde bland annat fördelningen av stöd för utveckling av jämställda offent-liga miljöer. Plan- och bygglagens bestämmelser om hinder mot tillgänglighet preciseras i Boverkets före-skrifter och vi arbetar med guider för inventering av till-gänglighet. Andra stöd och kunskapsaktiviteter har riktats till utveckling av boendeformer med fokus på äldres behov. Enligt Boverkets indikatorer ökade bostadsbyg-gandet under 2014. Det är en trend som måste fortsätta och utnyttjandet av det befintliga beståndet måste öka.

Bristen på överkomliga bostäder är särskilt allvarlig i stor-stadsregionerna. Bland annat har behovet av bostäder för unga medfört ändringar i våra byggregler, som trädde i kraft under 2014. Boverket fördelar ett bidrag för innova-tivt byggande av bostäder för unga och studenter, vilket genererar en kunskapsbas av goda exempel och idéer. Vårt löpande PBL-arbete liksom marknadskontrollen av byggprodukter är andra exempel på hur vi verkar för effektivitet och hållbarhet i planering och byggande. Behov av kunskap och samverkan möter vi också upp genom PBL kompetens och PBL kunskapsbanken. Här gäller dialog och servicetänkande som i allt vårt arbete. Vi fortsätter utveckla våra verktyg för e-förvaltning, liksom Boverkets svarstjänst och vår närvaro i sociala medier. Boverkets utveckling som myndighet i medborgarnas tjänst präglar även vårt värdegrundsarbete som fortsätter under 2015.

Janna Valik

generaldirektör GD HAR ORDET

Gemensam plattform

för samarbete

GD.

(8)

6 1 RESULTATREDOVISNING ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET

Foto: Scandinav

Nationell överblick.

(9)

7

ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET 1 RESULTATREDOVISNING

Boverkets årsredovisning av-slutar uppföljningen av årets verksamhet och utgör grunden för en samlad uppföljning och analys av året som gått. Årsredovisningen är i huvudsak ett instrument för myndighetens återrapportering till regeringen.

Myndigheten ska, enligt förordning (2000:605) om års-redovisning och budgetunderlag, redovisa och kom-mentera verksamhetens resultat i förhållande till de upp-gifter som framgår av myndighetens instruktion och till vad regeringen, i förekommande fall, har angett i regle-ringsbrev eller i något annat beslut. Resultatredovisningen ska främst avse hur verksamhetens prestationer har ut-vecklats med avseende på volym och kostnader. Boverket är, enligt förordning (2012:546) med instruktion för Boverket, förvaltningsmyndighet för frågor om

•

byggd miljö

•

hushållning med mark- och vattenområden

•

fysisk planering

•

byggande och förvaltning av bebyggelse

•

boende

•

bostadsfinansiering.

Boverket ansvarar också för den centrala administrationen av statliga stöd och bidrag inom sitt verksamhetsområde. BOVERKETS MÅLSTRUKTUR

Under 2013 införde Boverket en ny målstruktur för att bättre kunna omsätta de mål som regeringen angett för verksamheten. Boverkets fyra målområden är Hållbara städer, Fungerande bostadsmarknad, Hållbar energi-användning och Effektiv statsförvaltning. Resultatredo-visningens indelning följer dessa målområden med ett till-lägg, avsnittet Organisationsstyrning.

Inom varje målområde har myndigheten beslutat om ett antal strategiska mål som anger vilka effekter i samhället vi vill att Boverkets verksamhet uppnår på tre års sikt. De strategiska målen redovisas under respektive målområde i resultatredovisningen tillsammans med en redovisning av måluppföljningen.

Boverkets målområde tangerar varandra i vissa delar, vilket gör att en del av Boverkets aktiviteter kan påverka flera målområden. Med anledning av detta har Boverket under 2014 flyttat tre aktiviteter1_{och dess historiska}

värden. Två av dessa aktiviteter är flyttade från målom-råde Effektiv statsförvaltning och en från Hållbara städer. Mottagande målområde är Fungerande bostads-marknad och Hållbara städer. En stor del av Boverkets prestationer är av typen rapporter, föreskrifter, vägledning och kunskapsspridning. De olika prestationernas omfatt-ning varierar betydligt, och det är därför sällan meomfatt-nings- menings-fullt att redovisa kostnaden för varje enskild prestation. I resultatredovisningen redovisas därför vanligtvis resurs-användningen per prestationstyp medan prestationstyper-nas volymer redovisas i beskrivande text för ett urval av de viktigaste prestationerna. Boverkets prestationstyper är Kunskapsunderlag, Handbok/vägledning, Föreskrifter och allmänna råd, Tillsyn, Bidragshantering, Garanti-hantering, Svar på remiss och Svar på förfrågning. Återrapporteringskrav enligt Boverkets regleringsbrev för 2014 och övriga prestationer redovisas fördelade på res-pektive målområde. Vidare redovisas den totala resursan-vändningen för varje målområde. Prestationstyperna Svar på förfrågning och Svar på remiss förekommer under flera målområden men redovisas samlat under målom-rådet Effektiv statsförvaltning.

I avsnittet Organisationsstyrning finns en redovisning av vissa återrapporteringskrav och av resursanvändning för prestationstyper totalt för Boverket (se avsnitt 1.6.3).

Resultatredovisning

Introduktion och läsanvisningar

1.0

(10)

8 1.1 HÅLLBARA STÄDER ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET

Foto: Johnér

Du är din stad.

(11)

9

ÅRSREDOVISNING 2014 BOVERKET 1.1 HÅLLBARA STÄDER

Under området Hållbara städer redovisas Boverkets arbete med att nå de mål som gäller för målområdet. Verksamheterna inom området handlar huvud-sakligen om uppföljning och utveckling, vägledning, stöd och bidrag samt medborgar- och myndighetsservice. Prestations- typer som redovisas är därför Kunskapsunderlag, Handbok/ vägledning och Bidragshantering. Prestationstyperna Svar på förfrågning och Svar på remiss redovisas samlat för alla målområden under målområdet Effektiv statsförvaltning. Prestationstypstabellerna kommenteras utifrån årets verk-samhet. Under varje prestationstyp redovisas de viktigaste prestationerna under 2014 och deras resultat i beskrivande text. Avsnittet inleds med en redovisning och analys av resurs-användningen under 2014 inom hela målområdet och en mål-uppföljning.

MÅLOMRÅDE

Hållbara

städer

(12)

1.1.1 Resursanvändning

Tabell 1 Resursanvändning inom målområde Hållbara städer

2014 2013 2012

åak Mnkr åak mnkr åak mnkr

Intäkter av anslag 63,9 53,5 66,5 Övriga intäkter 1,5 2,5 0,8 Kostnader -65,4 -56,0 -67,3 -Förvaltnings- kostnader -62,8 -53,8 -65,0 -Transfereringar -2,5 -2,2 -2,3 Årsarbetskrafter 53,0 49,0 63,5

Boverket flyttade under 2014 tre aktiviteter och dess historiska värden. Flytten påverkar prestationstyperna Kunskapsunderlag och Tillsyn. En av aktiviteter är flyttade från målområde Håll-bara städer och två från Effektiv statsförvaltning. Mottagande målområde är Hållbara städer och Fungerande bostadsmark-nad. Källa: Agresso.

Resursanvändningen i andel årsarbetskrafter för målom-rådet Hållbara städer utgjorde 24 procent av Boverkets totala resursanvändning under 2014, se figur 7 under av-snitt 1.5.3. Av tabellen framgår att den ökade med en pro-centenhet jämfört med 2013, vilket motsvarar fyra årsar-betskrafter.

I avsnitt 1.5.2 och 1.5.3 finns en samlad redovisning av resursanvändningen för delområden och prestationstyper totalt för Boverket.

Boverket har, som nämndes i introduktionen, under 2014 gjort bedömningen att några aktiviteter har större effekt på ett annat målområde än vad de initialt bedömdes ha och vi har därför flyttat tre aktiviteter inklusive deras his-toriska värden. Målområde Hållbara städer har fått en aktivitet tillförd under prestationstypen Kunskapsun-derlag och en aktivitet som tidigare redovisats inom mål-området inom prestationstyp Tillsyn redovisas nu under Fungerande bostadsmarknad.

Resursanvändningen inom målområdet har minskat för prestationstypen Handbok/vägledning och ökat för Bidragshantering och Kunskapsunderlag. Prestations-typerna Handbok/vägledning och Kunskapsunderlag samspelar med varandra. Under perioder kännetecknas arbetet av att nya kunskapsunderlag produceras som sedan leder till att handböcker och vägledningar framställs eller uppdateras. Likaså kan arbetet med vägledningar öka

behovet av nya kunskapsunderlag. Prestationstypen Bidrags-hantering har ökat under 2014 framför allt beroende på det nya stödet utvecklingsprojekt till jämställdhet i offent-liga miljöer.

Figur 1 Prestationstypernas andel årsarbetskrafter per år inom målområde Hållbara städer.

0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8

Bidragshantering Handbok/vägledning Kunskapsunderlag

(13)

11

De strategiska målen för målområdet Hållbara städer är

•

ökad samordning och ett nationellt helhetsperspektiv i samhällsbyggandet

•

ökad attraktivitet i miljonprogramsområden – för kvinnor och män, flickor och pojkar på lika villkor. 1.1.2.1 ÖKAD SAMORDNING OCH ETT NATIONELLT PERSPEKTIV I SAMHÄLLSBYGGANDET

Boverkets främsta möjlighet att bidra till måluppfyllelse är att analysera förutsättningar för hållbart samhällsbyg-gande och att sprida kunskap inom området till berörda aktörer.

Boverket har under 2014 samordnat arbetet med en natio-nell plattform för frågor om hållbar stadsutveckling. Målet för arbetet är att öka den tvärsektoriella samverkan för att möta städernas, tätorternas och stadsregionernas olika för-utsättningar och behov i syfte att driva på deras hållbara utveckling. Plattformen syftar till att samordna frågor, sprida erfarenheter, till exempel från Delegationen för hållbara städer, och erbjuda mötesplatser för olika intres-senter. Plattformen är basen i det långsiktiga arbetet kring frågor om hållbar stadsutveckling.

Åtgärderna som redovisas under målområdet Hållbara städer rör bland annat tillämpningen av plan- och bygg-lagen (2010:900), tillsynsvägledning och till exempel riksintressen enligt miljöbalken, miljö- och funktions- hinderfrågor och regional tillväxt.

Åtgärderna rör såväl processer för hållbar stadsutveckling, till exempel genom ökat medborgardeltagande som frågor om tillgänglighet. Bland frågor som rör tillgänglighet kan arbetet med barn och ungas utemiljö särskilt nämnas samt

utvecklingsprojekt som bidrar till jämställda offentliga miljöer. Som ett led i miljöarbetet har Boverket lämnat förslag till en strategi för att nå miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö.

Boverket inledde under 2014 arbetet med den särskilda satsningen PBL kompetens – stöd till nationella utveck-lingsprojekt. Inom satsningen har aktiviteter genomförts och stöd fördelats till nationella utvecklingsprojekt om tillämpning av plan- och bygglagen.

Ett fortsatt viktigt samarbete inom Norden och Europa för kunskapsutbyte rörande en hållbar stadsutveckling sker genom tidigare etablerade forum och projekt kring plane-ringsfrågor, bostadsförsörjning och miljö.

Samarbete med berörda myndigheter kring gestaltnings-frågor har fortsatt för att stärka helhetssynen i planeringen av offentliga miljöer med ett antal gemensamma aktivi-teter under 2014.

1.1.2.2 ÖKAD ATTRAKTIVITET I MILJONPROGRAMSOMRÅDENA

Även när det gäller måluppfyllelsen om ökad attraktivitet i miljonprogramsområdena arbetar Boverket med att ana-lysera förutsättningar och att sprida kunskap till berörda aktörer.

Bland åtgärder som rör miljonprogramsområdena kan nämnas arbetet med urbant utvecklingsarbete för minskat utanförskap2_{där bidrag fördelats till särskilt utpekade}

stadsdelar i ett antal kommuner, följeforskning och aktivi-teter för erfarenhetsåterföring om städernas arbete med stadsbyggnad i relation till urban segregation.

1.1.2 Måluppföljning

2 _{Regeringens satsning för kunskapsbaserade och tvärsektoriellt samordnade insatser för bättre utveckling i stadsdelar med ett utbrett}

(14)

Tabell 2 Prestationstyp Kunskapsunderlag

2014 2013 2012

Kostnader i mnkr -48,4 -33,6 -36,4

Årsarbetskrafter 39,2 29,2 35,5

Boverket flyttade under 2014 tre aktiviteter och dess historiska värden. Flytten påverkar prestationstyperna Kunskapsunderlag och Tillsyn. En av aktiviteter är flyttade från målområde Hållbara städer och två från Effektiv statsförvaltning. Mottagande mål-område är Hållbara städer och Fungerande bostadsmarknad. Källa: Agresso

Av den totala resursanvändningen av årsarbetskrafter inom målområde Hållbara städer svarar prestationstypen Kun-skapsunderlag för 74 procent, se figur 1. Det är en ökning i förhållande till 2013 med nästan 15 procentenheter. I reella tal innebär det en ökning med 10 årsarbetskrafter. Samtidigt har resursanvändningen för samma prestations- typ inom målområde Fungerande bostadsmarknad minskat med 13 procentenheter. För Boverket totalt har resursåtgången i andel årsarbetskrafter för prestationstypen Kunskapsunderlag minskat med två procentenheter, från 52 till 50 procent. Prestationstyperna Kunskapsunderlag och Handbok/vägledning samspelar med varandra. Under 2014 har resursåtgången inom prestationstypen Kunskaps-underlag ökat medan Handbok/vägledning minskat in- om målområde Hållbara städer. De nya uppdrag som Boverket har fått inför och under 2014 har till stora delar handlat om prestationstypen Kunskapsunderlag, exempel på det är uppdraget att ta fram ett förslag till en strategi för att nå miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö.

I avsnitt 1.5.2 och 1.5.3 finns en samlad redovisning av resursanvändning för Boverket.

I följande avsnitt redovisas ett urval av de viktigaste pre-stationerna inom prestationstypen för målområdet. 1.1.3.1 PLAN- OCH BYGGLAGEN OCH MILJÖBALKEN 1.1.3.1.1 Riksintresse enligt miljöbalken

Riksintressen är ett sätt för staten att påverka och bevaka intressen av särskild nationell betydelse inom samhälls-planeringen. Det finns 12 centrala myndigheter som ansvarar för riksintressen enligt 3 kap. miljöbalken, se figur 2. Myndigheterna finns angivna i Förordning (1998:896) om hushållning med mark- och vatten-

områden m.m. liksom vilka sektorer de ansvarar för. Boverkets uppdrag är att samordna riksintressemyndig-heternas arbete med underlag för tillämpning av riksintressen. Boverket har också ansvar för uppsikten över hushållningen av de mark- och vattenområden som om-fattas av bestämmelserna i 4 kap. miljöbalken.

Figur 2 Myndigheter med ansvar för riksintressen enligt 3 kap. miljöbalken

Tillsättandet av Riksintresseutredningen3_präglade

Boverkets arbete under 2014. Utredningen ska utvärdera och se över hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 kap. miljöbalken. Boverket har gett underlag och inspel till utredningen och i övrigt försökt stödja dess arbete bland annat genom att anpassa utformningen av de två natio-nella arbetsmötena med riksintressemyndigheterna som hållits under 2014. Samtidigt har samordningen av de nationella myndigheterna fortsatt. Samspelet med läns- styrelserna har utvecklats så att länsstyrelsens nationella beredningsgrupp för riksintressen har bjudits in till de nationella mötena.

Under 2014 arbetade Boverket särskilt med riksintresse-bestämmelser som rör vattenförsörjning, friluftsliv, ämnen och mineral, kulturmiljön och rennäringsfrågor. Detta i form av dialoger och remisser med ansvariga myndigheter. Boverket har även följt förberedelserna för och beslut om en nationell havsplanering. Hushållningsbestämmelserna måste kunna passa in i både plan- och bygglagens bestäm-melser och de kommande havsplanerna.

3 _{Hushållning med mark och vatten - områden av riksintresse dir. 2013:126.}

1.1.3 Prestationstyp Kunskapsunderlag

Myndigheten för samhälls-skydd och beredskap (MSB)

Post- och T elestyrelsen Strålsäkerhetsmyndigheten Sveriges geologiska undersökning (SGU) Försvarsmakten Sametinget Statens energimyndighet Tillväxtverket Trafikverket Naturvårdsverket Riksantikvarieämbetet Riksintresse-anspråk Miljöbalken 3 kapitlet Havs- och vattenmyndigheten Samordning Boverket

(15)

13

1.1.3.1.2 Bullerfrågor

Sedan några år bedrivs en nationell samordning av omgiv-ningsbuller. Boverket deltar i samverkan med Naturvårds-verket, TrafikNaturvårds-verket, Transportstyrelsen, Folkhälsomyn-digheten och länsstyrelserna. Syftet med samverkan är att utveckla samsyn och en gemensam kunskapsbas i buller-frågor, att utbyta erfarenheter och identifiera behov av ökade kunskaper samt att kommunicera resultaten av samordningen. Arbetet bedrivs i flera arbetsgrupper inom olika områden och avrapporteras löpande till en styrgrupp med representanter för ovan nämnda myndigheter. Indu-stri- och verksamhetsbuller har varit en av flera omdisku-terade frågor på grund av de många oklarheter som funnits kring tillämpningen. För industribuller i planeringen har vägledande underlag helt saknats. Boverket och Natur-vårdsverket har under 2014 haft parallella uppdrag att utarbeta vägledningar inom sina respektive områden. I uppdragen har ingått att samordna vägledningarna med varandra. I april lämnades utkast till två vägledningar om industri- och annat verksamhetsbuller (dnr 542/2013). Syftet med vägledningarna är att underlätta en enhetlig och rättssäker tillämpning vid planering av nya bostäder enligt plan- och bygglagen och tillsyn enligt miljöbalken. Boverket och Naturvårdsverket redovisade uppdragen gemensamt till regeringen i ett samlat dokument. Redo-visningen innehåller utöver en gemensam del, dels Boverkets del för lokaliseringsprövning enligt plan- och bygglagen, dels Naturvårdsverkets del avseende tillsyn och prövning enligt miljöbalken.

1.1.3.2 HÅLLBAR STADSUTVECKLING

1.1.3.2.1 Plattform för hållbar stadsutveckling Regeringen gav i februari 2014 uppdrag åt Boverket, Naturvårdsverket, Statens energimyndighet, Tillväxt-verket och TrafikTillväxt-verket att upprätta och förvalta en platt-form för hållbar stadsutveckling (dnr 939/2014). Upp-draget genomförs på lika villkor med Boverket som samordnare. Syftet är att bidra till tvärsektoriell sam-verkan, samordning, kunskapsutveckling, kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte. Plattformen ska även stödja de regionala strukturfondsprogrammens arbete med hållbar stadsutveckling. Plattformen ska verka tillsvidare. Myndigheterna har 2014 gemensamt arbetat fram former för organisation och rapportering. Följande aktiviteter har genomförts: målgruppsanalys, extern kommunikation, arbete med en webbplats samt med processtöd för regionala strukturfondsprogram. Fyra fokusområden som beskriver

hinder för en mer hållbar stadsutveckling har tagits fram: Människan i centrum, Kunskapsutveckling, Samverkan och Ekonomiska förutsättningar.

I december genomfördes ett konvent inriktat på dialog kring dessa fyra fokusområden. 160 personer deltog på konventet som var öppet för alla även om uppdragets samrådsmyndigheter fick en särskild inbjudan. Slutsatser och medskick från konventet är ett viktigt underlag för arbetet under 2015.

I december ingick Boverket ett avtal med Statens centrum för arkitektur och design om en gemensam webblösning för plattformen och den befintliga webbplatsen Hållbar Stad. Uppdragsmyndigheterna och Statens centrum för arkitektur och design har lika stort ansvar för samarbetets utformning och utveckling. Myndigheterna har tagit fram en arbetshypotes där projektet Plattform för hållbar stadsutveckling utvecklas till en mötesplattform med stöd av webbplatsen Hållbar stad.

1.1.3.2.2 Främjande av hållbar stadsutveckling Boverket samarbetar sedan 2009 med Riksantikvarie- ämbetet, Formas och Arkitektur- och designcentrum kring hållbar stadsutveckling. Syftet är att medverka till en ökad samverkan inom politikområden med ansvar för stadspla-nering, boendefrågor, arkitektur och kulturmiljö. Sociala och kulturella perspektiv har särskilt lyfts fram. Inrikt-ningen på samverkan baseras på ställningstagande i rap-porten Främjande av hållbar stadsutveckling (Rapport 2013:10). Aktiviteter inom områdena urban utveckling och social inkludering, fysisk planering och stadsbygg-nad, arkitektur, internationellt arbete och forskning priori-teras. Under 2014 har Statens konstråd knutits till samver-kansprojektet.

Myndigheterna ser ett mervärde av fortsatt samverkan, gärna tillsammans med andra aktörer. Samverkan är ett steg i att minska sektoriseringen samtidigt som olika per-spektiv ges möjlighet att samspela och nya och större kontaktytor etableras. Sedan samverkan påbörjades har stadsutvecklingens kulturella och sociala perspektiv upp-märksammats i allt högre grad, en samhällsutveckling som myndigheterna anser att samverkan bidragit till. Tre forskningsinriktade insatser har genomförts 2014 via samarbetet. I antologin Det förflutna i framtidens stad4

belyser en grupp forskare relationen mellan kulturarv,

(16)

konsumtion och hållbar stadsutveckling. Seminariet Samordnad stadsutveckling ‒ en förutsättning för hållbarhet5_{syftade dels till att presentera de sex projekt}

som blev resultatet av en Formasutlysning med samma namn, dels till att få en fördjupad diskussion och dra lär-domar av projekterfarenheterna. Ytterligare en semina-riedag illustrerade med positiva exempel från forskning och praktisk hållbar utveckling i avfolkningsbygd. 1.1.3.2.3 Uppföljning av projekt under Delegationen för hållbara städer

Delegationen för hållbara städer beslutade om ekonomiskt

stöd till utveckling av hållbara städer under åren 2008–2012.

Boverket har övertagit delegationens roll att följa, doku-mentera och stödja projekten i genomförandet, erbjuda pro-jekten möjlighet till kunskaps- och erfarenhetsutbyte och sprida erfarenheter från dem samt att utvärdera stödet. Under 2014 har Boverket ordnat två möten med de nio investeringsprojekten om uppföljning, erfarenhetsspridning och andra gemensamma frågor inför projektens slutrapport- ering i december 2014. I mars ordnades en projektträff för samtliga stödprojekt om samarbeten i hållbarhetsprojekt. I maj anordnades framtidskonferensen Framåt! Uppåt! Hitåt! – Hur går vi vidare med hållbara städer? som lockade cirka 200 deltagare.

Erfarenheter från projekten har även spridits vid andra seminarier och konferenser under 2014, främst Stock-holms stads och Sweden Green Building Councils konfe-rens Building Sustainability SGBC14 i november. Boverket var medarrangör och flera av stödprojekten medverkade för att dela med sig av erfarenheter och resultat, både i seminarieform och i monterutställningar. Samtidigt lanserades en ny projektdatabas på Boverkets webbplats6_{, där alla de 98 beviljade stödprojekten}

presen-teras på ett sökbart sätt, samt skriften Urbana guldkorn7

som redovisar resultat och erfarenheter från de nio stora investeringsprojekten.

Under 2014 har Boverket även låtit genomföra en extern ut-värdering av stödet, enligt uppdrag i Boverkets reglerings-brev för 2013. Uppdraget avrapporterades 30 juni i Utvär-dering av stödet till hållbara städer (Rapport 2014:26). 1.1.3.2.4 Urbant utvecklingsarbete

Boverket har 2014 samordnat det urbana utvecklingsarbetet genom att koppla forskning närmare de nio

kommuner och 15 stadsdelar som ingår i regeringens ur-bana utvecklingsarbete.

I februari och november arrangerade Boverket, tillsam-mans med berörda myndigheter som ingår i det urbana utvecklingsarbetet nationella möten. På mötena presente-rades myndigheternas erfarenheter, goda exempel och aktuell forskning.

Uppdraget att koppla forskning närmare berörda kom-muner ledde till att två forskarinsatser startade under 2014. Dels kring frågan om de urbana utvecklingsområ-denas rykte och stigmatiseringsprocesser, hur de fungerar och hur man kan arbeta strategiskt för att minska trycket på platserna, med fokus på delaktighet och social håll-barhet. Dels för att fördjupa och sprida kunskap om hur urban segregation och social hållbarhet relaterar till den byggda miljön och till stadsbyggnad. Båda insatserna kommer att rapporteras under 2015.

1.1.3.2.5 Flyttmönster i samband med renoveringar Boverket fick 2013 i uppdrag att undersöka flyttmönster i samband med omfattande renoveringar. Uppdraget syftar till att beskriva i vilken omfattning människor flyttar i samband med omfattande renoveringar i hyresfastigheter med särskilt fokus på ekonomiskt utsatta och barn. Resul-tatet redovisades till regeringen i december 2014 genom rapporten Flyttmönster till följd av omfattande renove-ringar (Rapport 2014:34).

Resultaten i rapporten visar att det finns en ökad flyttning i samband med omfattande renoveringar. Sannolikheten att flytta i samband med omfattande renoveringar har ett negativt samband med inkomst, det vill säga de med lägre inkomst har högre sannolikhet att flytta. Detta innebär att ekonomiskt utsatta individer har en högre sannolikhet att flytta. Sannolikheten att flytta är lägre i storstäderna, vilket kan bero på situationen på bostadsmarknaden, där ett lägre utbud kan dämpa flyttningarna. Sannolikheten att flytta är även lägre för boende i allmännyttan jämfört med i privatägda fastigheter. De som flyttar från en renoverad fastighet visar även en högre sannolikhet att flytta igen. Ett tydligt mönster är att renoveringarna leder till höjda bostadsbidrag och ekonomiskt bistånd för dem som bor kvar. Men även de som flyttar från renoverade fastigheter får högre bostadsbidrag. Flyttningarna från renoverade fastigheter tenderar gå mot områden med lägre genom-snittsinkomster och lägre skolresultat, vilket skulle kunna

5 _{http://www.formas.se/Forskning/Kommunikation1/Formas-seminarium/Samordnad-stadsutveckling/, Hämtad 150128.} 6_{http://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/stadsutveckling/delegationen-for-hallbara-stader/hitta-projekt/ Hämtad 150128} 7 _{ISBN tryck: 978-91-7563-167-7}

(17)

15

indikera att flyttningarna bidrar till en ökande segregation. 1.1.3.2.6 Internationellt arbete

Europeiska unionens strategi för Östersjöregionen Inom EU finns ett antal övergripande strategier för ett hållbart samhälle varav Östersjöstrategin8 _{är en.}

Stra-tegin innehåller ett antal mål och åtgärdsförslag för att förbättra förhållanden i området runt Östersjön. De fyra målområdena är:

•

en miljömässigt hållbar region

•

en ekonomiskt blomstrande region

•

en tillgänglig och attraktiv region

•

en trygg och säker region.

Boverkets samarbete med Östersjöländernas råds miljö- sekretariat, CBSS-Baltic21, blir allt viktigare. Boverket deltar redan i projektet Energy and Resource Efficiency in the Baltic Sea Region, EFFECT9_{, som leds av}

CBSS-Baltic21 och som syftar till ökad energi- och resurseffekti-vitet i makroregionens städer. Under 2014 deltog Boverket

i projektmöte i Jurmala, Lettland och Köpenhamn, Danmark.

Boverket utvecklade under 2014 kontakterna med Kalinin- grad, Ryssland, som står i begrepp att besluta om strategisk stadsutveckling. Som förberedelse har en internationell arkitekttävling kring utveckling av den centrala staden ge-nomförts. Boverket har deltagit i juryarbetet och därigenom fått inblick i hur den ryska enklaven ser på framtiden. World Urban Forum

Boverket hade 2014 regeringens uppdrag att förbereda och genomföra Sveriges samlade deltagande i World Urban Forum 7 i Medellín, Colombia, 5–11 april 2014. Medellín hade valts som konferensort av FN:s boende-program eftersom staden gjort sig känd för sina innovativa lösningar på stadens sociala och miljömässiga utmaningar. Regeringsuppdraget utvecklades till en samverkansprocess som resulterade i en svensk monter och mötesplats under forumveckan samt konferensmedverkan av ett fyrtiotal personer från Sverige. I tillägg till den internationellt in-riktade konferensen genomförde deltagarna även aktivi-teter inom ramen för det bilaterala samarbetet mellan Colombia och Sverige.

Som huvudtema för den svenska montern valdes Innova-tion Systems for Growing Cities. Temat InnovaInnova-tion

Systems for Growing Cities rymmer både tekniska och sociala innovationer. I montern visades betydelsen av människors livsmiljö i städernas utveckling och sam-bandet med landsbygden, där ansvarsfullt skogsbruk ger trä som förnyelsebart byggmaterial till moderna flerbo-stadshus. Den svenska montern blev en av de mest välbe-sökta i hela utställningen med uppskattningsvis tre tusen besökare. Utställningen fick positiva reaktioner på både utformning och innehåll från många håll: UN-Habitat, andra utställare, professionella besökare, studenter och allmänhet.

1.1.3.2.7 Tillväxtskapande samhällsplanering Boverket har regeringens uppdrag att tillsammans med Tillväxtverket 2013–2015 genomföra ett program för att stärka förutsättningarna till samspel mellan det lokala fysiska planeringsarbetet och det lokala arbetet för närings- livsutveckling och hållbar tillväxt. Åtta kommunala och mellankommunala pilotprojekt fortsatte under 2014 sitt arbete med att utveckla nya metoder och verktyg kring temat tillväxt och planering. Därutöver har sex regionala pilotprojekt tillsatts. Pilotledarträffar och öppna seminarier har arrangerats och under hösten har en regional seminarie-serie påbörjats. Seminarierna syftar till att skapa en mötes-plats för aktörer på kommunal och regional nivå med olika ingångar och intressen av samhällsbyggnadsfrågor. Semi-narierna fortsätter under våren 2015 och lärdomar och erfa-renheter kommer därefter att spridas. I mars 2014 redovi-sade Boverket regeringsuppdraget Sambandet mellan det regionala tillväxtarbetet och kommunernas över-siktsplanering (Rapport 2014:15) där myndigheten i samråd med Tillväxtverket och Tillväxtanalys ställt samman, analyserat och lämnat förslag till insatser för att stärka samordningen mellan det kommunala översikts- planearbetet, infrastruktur- och transportplaneringen samt det regionala tillväxtarbetet. Rapporten visar på svårig-heten att få det svenska systemet för fysisk planläggning och regionalt tillväxtarbete att fullt ut fungera tillsammans. Som en del i Boverkets regeringsuppdrag Vision för Sverige 2025 (dnr 2640/2011), som redovisades i december 2012, sammanställde myndigheten nationella mål, planer och program av betydelse för fysisk samhällsplanering. Sammanställningen resulterade i ett hundratal mål, varav länsstyrelserna under 2013 fick i uppdrag att regionalisera den delmängd som ligger under rubriken bebyggelse. Mot bakgrund av detta gav regeringen Boverket i uppdrag att sammanställa och analysera de uppgifter som

8_{http://www.regeringen.se/sb/d/12827/a/205810. Hämtad 150128.} 9_{http://cbss.idynamic.lv/Environment/effect. Hämtad 150128.}

(18)

heten erhållit från länsstyrelserna. I rapporten Regionali-sering av nationella mål, planer och program (Rapport 2014:10) belyser Boverket svårigheterna med de natio-nella målens användbarhet för den fysiska planeringen och lyfter behovet av färre och tydligare mål och en bra uppföljning. Olika aktörers ansvar och roller tas också upp. Två verktyg lyfts särskilt fram: dels tematiska för-djupningar, dels behovet av en tydlig regional arena för samhällsplanering.

Boverket har under 2014 engagerat sig i planeringen och genomförandet av Reglabs10_{, seminarieserie kring}

regi-onal fysisk planering. Boverket deltar också i Trafikver-kets projekt Den attraktiva regionen (dnr 3006/2013) som syftar till att utveckla samspelet kring ett transport-system som bidrar till regional utveckling, miljöeffektiv rörlighet och social hållbarhet. Boverket medverkade under 2014 även i Arbetsgruppen för grön tillväxt och fysisk planering under Nordiska ministerrådet samt i Arbetsgruppen för framtagandet av det nya ESPON-programmet.

1.1.3.3 MILJÖ

Det svenska miljömålssystemet består av ett generations- mål, tjugofyra etappmål och sexton miljökvalitetsmål. Boverket har genom sin instruktion ett uttalat ansvar att inom sitt verksamhetsområde samordna uppföljning, ut-värdering och rapportering av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Boverket ska även verka för att genera-tionsmålet och miljökvalitetsmålen, som riksdagen har fastställt, nås. Boverket ska även bygga upp och sprida kunskap om sektorns miljöpåverkan och utveckling. Riksdagens definition av miljökvalitetsmålet:

”Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anlägg-ningar ska lokaliseras och utformas på ett miljö- anpassat sätt och så att en långsiktigt god hushåll- ning med mark, vatten och andra resurser främjas.” 1.1.3.3.1 Uppföljning

Boverket har lämnat underlag om God bebyggd miljö till den årliga uppföljningen av miljökvalitetsmålen som pre-senteras i rapporten Miljömålen – Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 201411

(Natur-vårdsverket 2014 ). Rapporten visar som tidigare att fler

åtgärder behövs om målet ska kunna nås till 2020. Sam- tidigt pekar den på en positiv utveckling inom bland annat energieffektivisering av bostäder.

Boverket deltar i Naturvårdsverkets uppdrag om fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålen 2015 (dnr 921/2014). Under 2014 har Boverket arbetat med att ta fram underlag för målet God bebyggd miljö. Beslutat underlag ska redo- visas till Naturvårdsverket i mars 2015.

Förutom att lämna underlag till den årliga, respektive den fördjupade, uppföljningen deltar Boverket i Naturvårds-verket miljöarbetsgrupp, samverkansgrupp och styrgrupp. Boverket deltar även i en arbetsgrupp kopplad till fokus-området Hållbara städer12_{. I arbetsgruppen bidrar}

Boverket med underlag och kommentarer till en målöver-gripande analys av styrmedel relevanta för den fysiska samhällsplaneringen. Den fysiska samhällsplaneringen har tidigare identifierats som en viktig aspekt i arbetet med att nå miljökvalitetsmålen.

För uppföljning av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö används den årliga miljömålsenkäten till kommu-nerna samt manualen för uppföljning och utvärdering av miljökvalitetsmålet. Miljömålsenkäten görs i samverkan mellan Boverket och länsstyrelsernas gemensamma miljö-målsorgan, RUS (Regional utveckling och samverkan i miljömålssystemet).

Boverket har under ett antal år utvecklat miljöindikatorer för bygg- och fastighetssektorn för uppföljning av God bebyggd miljö samt andra relevanta miljökvalitetsmål. Under 2014 publicerade Boverket rapporten Miljöpå-verkan från bygg- och fastighetssektorn 2014 (Rapport 2014:23) med nya data samt justeringar av metoden. 1.1.3.3.2 Strategi för God bebyggd miljö

Boverket fick i januari 2014 i uppdrag av regeringen att ta fram ett förslag till en strategi för att nå miljökvalitets-målet God bebyggd miljö. Uppdraget genomfördes i samråd med Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Statens energimyndighet och Trafikverket. Uppdraget slutrapporterades till Regeringskansliet och Miljödeparte-mentet i december 2014 genom rapporten Förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö (Rapport 2014:32).

Den genomgående tanken med strategin är att utgå från

10_{Reglab är ett forum för lärande om regional utveckling. http://www.reglab.se/. Hämtad 150128.} 11_{ISBN 978-91-620-6608-6.}

12 _{Fokusområdet Hållbara städer är ett av de tre fokusområden som Naturvårdsverket har beslutat om för att avgränsa den}

övergripande analysen av alla miljökvalitetsmål och generationsmålet i fördjupade utvärderingen 2015. I arbetsgruppen deltar även andra miljömålsmyndigheter och aktörer bland annat från näringslivet.

(19)

17

människans behov av miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet. I uppdraget har fyra särskilt viktiga insatsom-råden identifierats och lyfts fram och inom dessa har sedan etappmål och åtgärder föreslagits. Strategin innehåller för-slag till fyra nya etappmål med tillhörande åtgärder som ska bidra till en bättre måluppfyllelse för miljökvalitets-målet. Rapporten behandlar miljökvalitetsmålets samtliga tio preciseringar. De i strategin föreslagna åtgärderna för-väntas leda till en bättre måluppfyllelse av såväl miljökva-litetsmålet God bebyggd miljö som generationsmålet.

Figur 3: Insatsområde för strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö.

1.1.3.3.3 Målmanual för God bebyggd miljö Som stöd för myndigheternas arbete med nationell och re-gional årlig uppföljning samt fördjupade utvärderingar av miljökvalitetsmål finns så kallade målmanualer. Dessa defi-nierar vad som ska följas upp för respektive miljökvalitets-mål genom att fastställa mått för miljötillstånd och för mil-jöarbetet. Målmanualerna beskriver till exempel hur data från miljöövervakningen ska användas, och vilka centrala styrmedel och åtgärder som löpande följs upp och hur. Boverket har under våren 2014 tagit fram en Målmanual för uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö (dnr 1266/2014). Målmanualen anger inriktning för uppföljning av miljökvalitetsmålet samt innehåller ett urval av befintliga relevanta data för detta syfte. Syftet med manualen är att få till stånd en konsekvent, transparent och robust miljömålsuppföljning. Miljömålsenkäten är en viktig datakälla till målmanualen tillsammans med underlag från bland annat Statistiska centralbyrån, Statens energimyndighet och Trafikanalys. 1.1.3.3.4 Miljömålsenkäten

Miljömålsenkäten skickas ut årligen till Sveriges alla kommuner sedan 2006. Den har tagits fram i samarbete

mellan Boverket och länsstyrelsernas gemensamma miljö-målsorgan (RUS). Den används till uppföljning av flera miljökvalitetsmål, dock främst God bebyggd miljö, och från och med 2015 även friluftslivsmålen.

Resultaten från enkäten redovisas på Boverkets webbplats som öppna data samt i form av kartor13_{. Resultaten används}

även för uppdatering av indikatorer på Naturvårdsverkets miljömålsportal.

76 procent av kommunerna svarade på miljömålsenkäten 2014, vilket är en minskning jämfört med året innan. Sämre svarsfrekvens kan delvis bero på att ett nytt verktyg använ-des för enkäten. Med anledning av detta vidareutvecklas enkäten under vintern 2014/2015 inför nästa utskick. Boverket tog under 2014 fram en studie av miljömåls- enkäten från 2006 till 2013, God bebyggd miljö i kom- munerna – en studie av miljömålsenkäten 2006–2013 (Rapport 2014:25). Studien visar att energi och transporter har blivit mer aktuella frågor för kommunerna. Detta kan bland annat bero på ökat fokus på klimatförändringar och på att kommuner och landsting har haft möjlighet att söka statligt stöd för energieffektivisering.

1.1.3.3.5 Indikatorer för God bebyggd miljö På Miljömålsportalen presenteras 23 indikatorer14 _för

miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö som ska visa om miljöarbetet går i rätt riktning och i rätt takt. Data från miljömålsenkäten används vid uppdatering av flera av dessa indikatorer. Boverket uppdaterade under 2014 in-dikatorerna Antikvarisk kompetens, Planering energi, Planering grönstruktur och vattenområden, Planering kulturmiljö, Planering transporter och Rivningsförbud liksom indikator q-märkt.

1.1.3.3.6 Boverkets arbete för att nå generations- målet och miljökvalitetsmålen

Utöver uppföljningen och det särskilda uppdraget om ett förslag till strategi för God bebyggd miljö bidrar många av Boverkets verksamheter till att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen.

Vägledning för fysisk planering enligt plan- och bygg-lagen, samt samverkan med andra myndigheter är viktiga aspekter i arbetet mot att nå flera av miljökvalitetsmålen. Några exempel är arbetet med bullerfrågor, bland annat inom ett uppdrag om industri- och verksamhetsbuller,

13_{http://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/oppna-data/miljomalsenkaten/. Hämtad 150128.} 14 _{http://www.miljomal.se/sv/Miljomalen/15-God-bebyggd-miljo/. Hämtad 150128.}

(20)

främjande av hållbar stadsutveckling, gestaltning av offentliga miljöer samt barns och ungas utemiljö15,16_.

Ett stort uppdrag för att höja kompetensen inom plan- och bygglagen hos kommunerna har påbörjats under 2014 och ska fortlöpa under 2015. Kommunernas tillgång till kom-petens är en av förutsättningarna för uppfyllelse av miljö-kvalitetsmålet God bebyggd miljö och har under flera år pekats ut som ett område i behov av insatser.

Under 2014 genomförde även Boverket ett antal aktivi-teter inom verksamhetens målområde Hållbar energian-vändning som informationsinsatser, arbete med imple-mentering av EU-direktivet om energieffektivisering, energideklarationer och översyn av energihushållnings-kraven i Boverkets byggregler.

Även ekonomiskt stöd är av betydelse då det bidrar till att konkreta åtgärder i miljön genomförs. Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder är ett sådant exempel. Andra relevanta stöd är PBL kompetens – stöd till nationella utveck-lingsprojekt och stimulansbidrag till kommuner som deltar i urbant utvecklingsarbete.

1.1.3.4 FUNKTIONSHINDERSFRÅGOR

Funktionshinderspolitiken handlar bland annat om att samhället utformas så att människor med funktionsned-sättning i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet. Enligt Förordningen (2012:546) med instruktion till Boverket har myndigheten ett samlat ansvar, sektorsan-svar, för funktionshindersfrågor med anknytning till sitt verksamhetsområde. Boverket ska enligt instruktionen vara samlande, stödjande och pådrivande i förhållande till andra parter i arbetet med fysisk tillgänglighet.

Arbetet med funktionshinderfrågor spänner över hela myn-digheten. Särskilt syns det i arbetet med lagar och regler samt i Boverkets samråd med funktionshinderförbunden.

En viktig del i arbetet under 2014 har varit att ta fram en in-tern utbildning i funktionshindersperspektivet som riktas till nyanställda. Syftet är att stärka en bred förankring av funk-tionshindersfrågorna inom Boverket. Utbildningarna ingår i introduktionsutbildningen för nyanställda på Boverket.

Boverket startade i januari 2014 temat Tillgänglighet17 _på

Boverksbloggen. Temat ska ge omvärlden en bild av vårt arbete med funktionshinderfrågor.

1.1.3.4.1 Delmålen för funktionshinderspolitiken Inriktningen på arbetet med sektorsansvaret var även under 2014 arbetet med delmålen för funktionshinderpoli-tiken 2011–2016. I mars lämnade Boverket den tredje uppföljningen och redovisade arbetet med delmålen samt samrådet med funktionshinderförbunden under 2013 (Strategin för genomförandet av funktionshinderspoli-tiken 2011–2016, rapport 2014:12).

Boverket arbetar inom ett brett område med frågor om planering, byggande och boende och bredden återspeglas i de fem delmålen. Boverkets arbete med att förbättra den fysiska tillgängligheten och arbetet med delmålen inte-greras i den ordinarie verksamheten. Här redovisas de in-satser som genomförts med anledning av det särskilda sektorsansvaret under respektive delmål.

1.1.3.4.2 Delmål 1 En bättre kommunal tillsyn över hur bestämmelserna om tillgänglighet och enkelt avhjälpta hinder följs

Under 2014 har Boverket i första hand prioriterat att kom-plettera PBL kunskapsbanken med vägledande texter om tillsyn och tillsynsvägledning. Syftet är att möjliggöra en långsiktig kompetensuppbyggnad och ett genomslag på bredden för den kommunala tillsynen. I det arbetet har en referensgrupp bildats med deltagare från Boverket och Sveriges kommuner och landsting samt från ett represen-tativt urval av kommuner. Vägledningen publicerades i december 201418_.

Boverket har fortsatt det löpande samarbetet med länssty-relserna i syfte att utveckla statens tillsynsvägledning till kommunerna. Boverket och länsstyrelsernas uppföljning av byggnadsnämndernas tillsynsarbete visar att den är otillräcklig och behöver förbättras.

1.1.3.4.3 Delmål 2

En förbättrad tillämpning av bestämmelserna om enkelt avhjälpta hinder

Under 2014 uppdaterade Boverket webbplatsen med nya vägledande texter om enkelt avhjälpta hinder19_.

Webbtex-terna innehåller bland annat exempel på hinder som anses vara enkelt avhjälpta samt information om hur regelverket fungerar och om vem som är ansvarig för att hindren av-hjälps.

Boverket har även inlett ett samarbete med bland annat Riksantikvarieämbetet, Statens Fastighetsverk och

Fortifi-15_{http://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/kalender/en-foranderlig-pbl--kulturvarden-buller-och-enklare-} planprocesser/. Hämtad 150128. 16_{http://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/kalender/webbseminarium-inriktning-byggande/. Hämtad 150128.} 17 _{http://blogg.boverket.se/amnen/tillganglighet/. Hämtad 150128.} 18 _{http://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/nyheter/tillsynsvagledning-pa-pbl-kunskapsbanken/. Hämtad 150228.} 19_{http://www.boverket.se/sv/byggande/tillganglighet--bostadsutformning/tillganglighet/enkelt-avhjalpta-hinder/. Hämtad 150128.}

(21)

19

kationsverket för att genomföra tillgänglighetsutbildningar riktade till kommuner och länsstyrelser. Utbildningarna ska genomföras under 2015 och kommer huvudsakligen att handla om enkelt avhjälpta hinder.

1.1.3.4.4 Delmål 3

Fler kommuner ska ha inventerat sitt flerbostads- husbestånd ur tillgänglighetssynpunkt

Kommunernas inventeringsarbete stärker samhällets möj-ligheter att möta den demografiska utvecklingen bland äldre samt utmaningarna i samband med renoveringar av flerbostadshus i miljonprogramsområdena.

Det är ungefär en av tio kommuner som har inventerat tillgängligheten i sitt flerbostadshusbestånd. Antalet har i stort sett inte förändrats sedan första mätningen 2010 (Rapport 2014:12). Boverket inriktade därför sitt arbete under 2014 på informationsinsatser.

Boverket publicerade under 2014 Inventera tillgänglig-heten i flerbostadshus – en handbok20_{om hur}

kom-munen kan skapa ett kunskapsunderlag som möjliggör eller stärker arbete i form av planering, förmedling av bostäder samt kostnadseffektiva tillgänglighetsåtgärder i flerbostadshus.

Baserat på handboken har Boverket även tagit fram bro-schyren Dags att inventera tillgängligheten i flerbostads- hus!21_{liksom en webbversion av handboken}22_{samt en ned-}

laddningsbar bildpresentation23_{om inventeringens}

möjlig-heter och det ekonomiska stödet som kommuner kan söka för att genomföra en inventering. Information om det eko-nomiska stödet publicerades även som broschyr. I samband med vårens lansering av handboken och stödet genom-förde Boverket informationsträffar i Hässleholm, Nässjö, Östersund och Västerås.

Under 2014 har Boverket lämnat ekonomiskt stöd till kommuner för inventering av den fysiska tillgängligheten i flerbostadshusbeståndet. För mer information om stödet se kapitel 1.2.8.5.

1.1.3.4.5 Delmål 4

Funktionshinderperspektivet ska tydligt avspegla sig i den fysiska planeringen vid utgången av 2016 Boverket ser att översiktsplaneringen är ett viktigt verktyg för kommunerna när de värnar

funktionshindersperspek-tivet, eftersom översiktsplanen ska innehålla kommunens strategiska prioriteringar och riktlinjer beskrivna i tydliga ställningstagande till den långsiktiga utvecklingen. Boverket gör uppföljningsbesök i kommuner för att dis-kutera översiktsplanering och tillämpningen av plan- och bygglagen. En frågeställning är hur kommunerna hanterar funktionshinderperspektivet i översiktsplaneringen och det visade sig att samtliga kommuner som besöktes har behandlat frågan i nyligen antagen översiktsplan eller i pågående översiktsplaneprocess. Boverket ser en positiv trend i att kommuner engagerar funktionshinderförbund i medborgardialogen inför framtagandet av såväl översikts-planer som detaljöversikts-planer. Medborgardialogen är ett viktigt verktyg för kommunerna och vikten av funktionshinder-perspektivet lyfts även i Boverkets webbaserade vägled-ning om medborgardialog24_.

1.1.3.4.6 Delmål 5

Senast 2016 ska kommunerna ha en väl fungerande hantering av bostadsanpassningsbidraget med en hög grad av rättssäkerhet

2013 fick Boverket i uppdrag att analysera och bedöma om Lag (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m., behöver ändras och vid behov lämna förslag på förbätt-ringar. Översynen resulterade i ett förslag till ny lag med författningskommentarer. Boverket har under 2014 ändrat i föreskrifterna till lagen om bostadsanpassningsbidrag, (BFS 1992:46, BAB)25_{. Boverket har även fortsatt att}

innehållsmässigt utveckla den årliga rapporten om kom-munernas kostnader för bostadsanpassningsbidraget (Bostadsanpassningsbidragen 2013, rapport 2014:21) med en del om den formella hanteringen av bidraget. Webb- handboken26_{för bostadsanpassningsbidraget har}

vidareut-vecklats innehållsmässigt och fått en följsam design27_.

1.1.3.4.7 Samverkan

Sedan 2005 har Boverket ett permanent samråd med funk-tionshindersrörelsen. I samrådet ingår även representanter från Sveriges kommuner och landsting och länsstyrelserna. Samrådet har träffats tre gånger under 2014. Återkommande frågor har varit Boverkets arbete med delmålen: tillsyns-vägledning till byggnadsnämnderna, översiktsplaneringens betydelse samt presentation och uppföljning av regerings-uppdrag. Samrådet har även diskuterat funktionshinder-förbundens arbete och omvärldsanalys.

20 _{ISBN 978-91-7563-107-3} 21_{ISBN 978-91-7563-109-7} 22 _{http://www.boverket.se/sv/om-boverket/guider/guide-for-inventering-av-tillgangligheten-i-flerbostadshus/. Hämtad 150128.} 23 _{http://www.boverket.se/sv/byggande/tillganglighet--bostadsutformning/inventering-av-bostadsbestandet/. Hämtad 150128.} 24 _{http://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/kommunal-planering/medborgardialog1/. Hämtad 150128.} 25 _{http://www.boverket.se/sv/bab-handboken/aktuellt1/nyhet-beslut-nya-foreskrifter/. Hämtad 150128.} 26 _{http://www.boverket.se/sv/bab-handboken/. Hämtad 150128.}

(22)

1.1.3.5 ALLMÄNNYTTIGA KOMMUNALA BOSTADSAKTIEBOLAG

Enligt 4 § Förordning (2011:1159) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag ska Boverket årligen sammanställa uppgifter om gjorda värdeöverföringar från de allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolagen. Vidare ska myndigheten följa bolagens utveckling och roll på bostadsmarknaden inklusive de förändrade förutsättning-arna för bostadsaktiebolagen när det gäller konkurrens, valfrihet, segregation samt modernisering och underhåll av beståndet.

I rapporten Värdeöverföringar från allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag för räkenskapsåret 2012 (Rapport 2014:1) konstaterar Boverket att otillåtna värdeöverföringar har halverats i förhållande till räken-skapsåret 2011. Samtidigt har de totala värdeöverföring-arna ökat genom reglerna om undantag i 2011 års lag. De totala värdeöverföringarna från bostadsbolagen till ägarna/ systerbolag uppgår för 2012 till drygt 3,6 miljarder kr. Av detta belopp utgör undantagen enligt lagstiftningen28_drygt

3,5 miljarder kr. De tre allmännyttiga bostadsbolagen i Stockholms stad svarar för huvuddelen av undantagen, runt 96 procent.

1.1.3.6 GESTALTNING AV OFFENTLIGA MILJÖER I regleringsbrev för 2010 fick Boverket i uppdrag att vidare- utveckla och stärka en helhetssyn i planeringen och gestalt-

ningen av offentliga miljöer där arkitekturens, formens och konstens roll i gestaltningen av offentliga miljöer tyd-liggörs. Uppdraget Samverkan om gestaltning av offent-liga miljöer genomfördes 2010–2014 som ett samarbete mellan Boverket, Statens konstråd, Riksantikvarieämbetet och Arkitektur- och designcentrum. Förutom att stödja enskilda projekt har även exempelvis möten och seminarier för erfarenhetsutbyte och kunskapsöverföring arrangerats. I februari redovisade Statens konstråd, tillsammans med övriga myndigheter, uppdraget i rapporten Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer 2010–2014 (dnr 2766/2010). Samverkan fortsätter efter avslutat uppdrag. Slutrapporteringen lyfter de slutsatser som dragits, till exempel betydelsen av att gestaltningsfrågorna tas upp i tidiga planeringsskeden, att se konst som användbart dialogredskap samt vikten av att utgå från platsens kvali-tet och historia. Hur medborgardialoger organiseras och genomförs är ett viktigt utvecklingsområde för att öka delaktigheten i utformningen av gemensamma miljöer. Även plan- och bygglagens begränsningar har uppmärk-sammats, bland annat svårigheten att säkerställa immate-riella värden samt rumsliga och kulturhistoriska samband. Att regelverket erbjuder fler instrument för gestaltning av enskilda objekt än för miljöer i sin helhet är en utmaning, liksom att på lång sikt garantera den valda gestaltningens fortlevnad.

(23)

21

Tabell 3 Prestationstyp Handbok/vägledning

2014 2013 2012

Källa: Agresso

Resursåtgången var 3,9 årsarbetskrafter för prestationstypen Handbok/ Vägledning under 2014. Prestationstypens andel årsarbetskrafter inom målområde Hållbara städer motsvarar sju procent. Det är en minskning med 15 procentenheter i för- hållande till 2013 inom målom rådet. För Boverket totalt har prestationstypen, ökat med tre procentenheter till 12 procent, se figur 7.

Prestationstyperna Handbok/vägledning och Kunskaps-underlag relaterar till varandra. Under perioder känne-tecknas arbetet av att nya kunskapsunderlag produceras som sedan leder till att handböcker och vägledningar framställs eller uppdateras. Likaså kan arbetet med väg-ledningar eskalera behov av nya kunskapsunderlag. Pre-stationstyperna Kunskapsunderlag och Handbok/väg-ledning har tillsammans under perioden 2012–2014 stått för cirka 80 procent av resursutnyttjandet inom målom-råde Hållbara städer.

I avsnitt 1.6.2 och 1.6.3 finns en samlad redovisning av resursanvändning för Boverket.

I följande avsnitt redovisas ett urval av de viktigaste presta-tionerna inom prestationstypen för målområdet.

1.1.4.1 VÄGLEDNING BOENDEINFLYTANDE

Regeringen gav i augusti 2013 Boverket i uppdrag att sammanställa erfarenheter och ta fram två vägledningar med goda exempel för medborgardialog vid planering av bostäder och bostadsområden samt boendeinflytande vid ombyggnad och utveckling av bostadsområden. Vägled-ningen i medborgardialog skulle riktas till kommunerna, medan den i boendeinflytande skulle riktas till fastighets-ägare. Boverket har valt att tillhandahålla dessa två väg-ledningar digitalt via Boverkets webbplats.

Intresset är stort för vägledningarna. Boverkets nya webb-plats ger möjlighet att skapa ett pdf-material, vilket har varit relativt populär bland dem som besökt sidan. Res-pektive vägledning har haft cirka 2 500 besökare.

1.1.4.2 VÄGLEDNING I BOENDEINFLYTANDE FÖR FASTIGHETSÄGARE29

I vägledningen om boendeinflytande vid ombyggnad får fastighetsägare råd om hur de kan utveckla och dra nytta av ett boendeinflytande som går utöver de minimikrav som följer av hyreslagen (12 kapitlet Jordabalken, 1970:994). I vägledningen har vi också försökt tydliggöra de lagkrav som ställs vid boendeinflytande. I arbetet med vägled- ningen har Boverket sökt och fått input från de domine-rande centralorganisationerna; Hyresgästföreningen, Fast-ighetsägarna och SABO samt ett antal bostadsföretag. 1.1.4.3 VÄGLEDNING OM MEDBORGARDIALOG VID FYSISK PLANERING30

Den primära målgruppen för denna vägledning är kom-munala tjänstemän och politiker med ansvar för fysisk planering eller bostadsförsörjningsplanering. Vi riktar oss delvis även till medborgare som vill vara med och påverka planeringen. Vägledningen består bland annat av en genom- gång av de juridiska förutsättningarna, en processbild för dialogen och ett flertal exempel på dialogmetoder från översiktsplane- och detaljplaneprocesser.

1.1.4.4 BARNS OCH UNGAS UTEMILJÖER

Trenden i stadsbyggandet är att friytorna för barn och unga minskar och deras rörelsefrihet begränsas. Samtidigt ökar ohälsotalen bland barn och unga medan den fysiska aktiviteten minskar. Boverket har under 2014 haft reger-ingens uppdrag att tillsammans med Movium ta fram en vägledning för barns och ungas utemiljö med särskilt fokus på skolgårdar och förskolegårdar. Boverket sam-verkar också med Folkhälsomyndigheten, Skolverket och Sveriges kommuner och landsting.

Under våren 2014 tog Boverket tillsammans med Movium fram en förstudie och anordnade två hearingar för att samla in kunskap och erfarenheter från forskning och praktik. I arbetet framkom behovet av ett förtydligat regelverk kring kravet i plan och bygglagen (PBL) på friyta vid skola och förskola. Boverket beslöt därför att ta fram förslag till all-männa råd gällande friyta vid fritidshem, skola, förskola och liknande verksamhet kopplade till 8 kap. 9 § andra stycket PBL. Förslaget till allmänna råd, konsekvensutred-ning och vägledkonsekvensutred-ning remitterades under senhösten 2014.

1.1.4 Prestationstyp: Handbok/vägledning

29_{http://www.boverket.se/sv/boende/for-dig-som-bor-i-hyresratt-eller-kooperativ-hyresratt/boendeinflytande1/. Hämtad 150128.} 30_{http://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/kommunal-planering/medborgardialog1/. Hämtad 150128.}

(24)

1.1.5 Prestationstyp: Bidragshantering

Tabell 4 Prestationstyp: Bidragshantering

2014 2013 2012

Källa: Agresso

Andelen resurser i form av årsarbetskrafter för prestationstypen Bidragshantering inom målområde Hållbara städer har ökat till 15 procent av den totala resursanvändningen inom målområdet jämfört med 12 procent 2013, se figur 1. Ökningen beror bland annat på tillkomsten av det nya stödet till jämställdhet i offent-liga miljöer. För Boverket totalt har prestationstypens resursut-nyttjande varit stabilt sex procent under perioden 2012–2014. I avsnitt 1.5.2 och 1.5.3 finns en samlad redovisning av resursanvändning för Boverket.

I följande avsnitt redovisas de stöd och bidrag som Boverket administrerar inom målområdet.

1.1.5.1 STÖD TILL HÅLLBARA STÄDER

Tabell 5 Stöd till hållbara städer

2014 2013 2012

Antal utbetalningar 17 24 31

Utbetalt belopp mnkr 3,2 10,6 12,3

Källa: Bidragssystemet Bofinc samt för utbetalt belopp Agresso. Delegationen för hållbara städer beslutade om ekono-miskt stöd till projekt för utveckling av hållbara städer under åren 2008–2012. Från och med 1 januari 2013 har Boverket tagit över ansvaret för stödet, vilket innebär att Boverket betalar ut förskott, godkänner slutrapporter för projekten och betalar ut resterande bidrag. Boverket ska även följa upp, dokumentera och stödja projekten som fått statligt stöd och erbjuda dem möjlighet till kunskaps- och erfarenhetsutbyte samt sprida erfarenheter.

Anslaget är inte längre öppet för nya ansökningar. Totalt

beviljade delegationen under programperioden 357 miljoner

kr i stöd till sammanlagt 102 projekt, varav nio är stora och flerdimensionella investeringsprojekt. Övriga 93 är planeringsprojekt som innefattar förstudier, processut-veckling och informationsinsatser. Boverket bedömer att en del av beviljade åtgärder inte kommer att genomföras under programperioden och att beviljat stöd i motsvarande grad kommer att återkallas. Våren 2014 lämnades 31 läges-

rapporter in, varav nio kom från investeringsprojekt. Alla lägesrapporter innehöll tillräcklig information för Boverkets tillsyn. 18 slutrapporter från planeringsprojekt godkändes under 2014. 14 ansökningar om ändringar hanterades, varav åtta handlade om att ändra tid för färdigställande, sex handlade om innehållsmässiga ändringar i projekten. Tre projektägare har meddelat Boverket att deras projekt inte kommer att genomföras. Boverket har fattat beslut om att återkalla besluten om stöd till dessa tre projekt. Därtill har flera projekt inte genomfört alla åtgärder i pro-jekten, vilket innebär att Boverket har omprövat besluten och minskat beviljat stödbelopp.

1.1.5.2 BIDRAG TILL ÅTGÄRDER MOT RADON I BOSTÄDER

Tabell 6 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder

2014 2013 2012

Antal utbetalningar 1 913 1 920 2 595

Källa: Bidragssystemet Bofinc samt för utbetalt belopp Agresso Boverket administrerar statens bidrag till radonsanering i egnahem tillsammans med landets länsstyrelser. Under de senaste åren har antalet ansökningar av radonbidraget min-skat kraftigt. Regeringen angav i beslut 19 december 2013 (S2013/8937/SAM) att Boverket får använda 500 000 kr av anslaget för att genomföra en utvärdering av bidraget. Under 2014 inkom 2 243 ansökningar motsvarande 28,8 miljoner kr. Antalet ansökningar minskade jämfört med föregående år och av det disponibla anslaget återstod 9,2 miljoner kr. Boverkets arbete med radonbidraget bidrar till att nå miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Från och med 2015 kommer radonbidraget att avvecklas. 1.1.5.2.1 Utvärdering av radonbidrag

I december 2014 lämnade Boverket rapporten Utvärdering av radonbidraget (Rapport 2014:37). Utvärderingen vi-sade att drygt 21 000 egnahem radonsanerats med hjälp av radonbidraget. Trots att ett stort antal småhus fort- farande återstår att sanera har antalet ansökningar om bidrag minskat kraftigt de senare åren. Anledningen till det minskade antalet ansökningar har flera orsaker, bland

(25)

23

annat bristen på information om riskerna med radon, bristen på information om att radonbidraget finns att söka samt införandet av ROT-avdraget.

1.1.5.3 STÖD TILL ICKE-STATLIGA KULTURLOKALER

Tabell 7 Stöd till icke-statliga kulturlokaler

2014 2013 2012

Källa: Bidragssystemet Bofinc samt för utbetalt belopp Agresso Stöd till icke-statliga kulturlokaler infördes 199031_{. Under}

den tid som stödet funnits har ansökningarnas antal samt projektens sammanlagda sökta belopp varierat. År 2014 inkom färre ansökningar än väntat. Inför 2015 års bidrags-fördelning ser vi en kraftig ökning av såväl ansökningar som sammanlagt sökt bidragsbelopp. Detta kan delvis för-klaras med den riktade informationsinsats som samlings-lokaldelegationen genomförde under 2014 gentemot läns-museerna, som enligt förordningen är en prioriterad mot- tagare av detta stöd.

Det tilldelade anslaget för 2014 uppgick till 9,9 miljoner kr. Totalt behandlades ansökningar från 16 projekt, som sammanlagt sökte ett bidragsbelopp på 25,5 miljoner kr. Bidragsbeslut för årets anslag fattades av Boverkets sam-lingslokaldelegation under februari månad. Då fördelades 7,3 miljoner kr till nio kulturlokaler som enligt samlings-lokaldelegationens bedömning uppfyllde förordningens krav. Bidrag gavs till ett länsmuseum, tre övriga museer och fem övriga kulturlokaler. Stöd har framför allt bevil-jats till standardhöjande och tillgänglighetsskapande åt-gärder. Vid årsskiftet fanns 6,8 miljoner kr utestående medel som är beviljade men inte utbetalade.

1.1.5.4 STÖD TILL ALLMÄNNA SAMLINGSLOKALER

Tabell 8 Stöd till allmänna samlingslokaler

2014 2013 2012

- varav investeringsbidrag 23,1 22,6 24,7

- varav bidrag för

verksamhetsut-veckling 8,8* 8,8* 8,8*

Källa: Bidragssystemet Bofinc samt för utbetalt belopp Agresso *3,98 miljoner kr avser beviljat stöd till riksorganisationerna Folkets hus och parker, Bygdegårdarnas riksförbund och Våra gårdar

Stöd lämnas enligt Förordning (1996:1593) om bidrag till allmänna samlingslokaler. Stödet kan ges dels som investeringsbidrag, dels som utvecklingsbidrag.

1.1.5.4.1 Investeringsbidrag

Till årets beslutsomgång om stöd till investeringsbidrag kom det in ansökningar från totalt 249 projekt, motsva-rande drygt 100 miljoner kr. Årets tillgängliga beslutsut-rymme på 23,4 miljoner kr fördelades till 88 projekt, vilket innebär att cirka 36 procent av ansökningarna beviljades. Alla län fick bidrag till minst ett projekt.

Stödet gick i första hand till miljövänliga åtgärder, bland annat energibesparingsåtgärder, åtgärder för att förbättra tillgängligheten samt till upprustningar för att höja loka-lernas standard. Under 2014 utbetalades 23,1 miljoner kr. Den vanligaste åtgärden som projekt beviljas bidrag för, 58 procent av projekten, är tillgänglighetsskapande åt-gärder för personer med funktionsnedsättning. 1.1.5.4.2 Bidrag för verksamhetsutveckling

Bidrag för verksamhetsutveckling används dels för orga-nisationernas allmänna informations-, rådgivnings- och utvecklingsarbete, dels för respektive organisations arbete i anslutning till ansökningar om statligt stöd.

Av årets anslag på totalt 8,8 miljoner kr har knappt 4 miljoner kr fördelats till riksorganisationer för föreningar med samlingslokal: 1,6 miljoner kr till riksorganisatio-nerna Folkets hus och parker, 1,5 miljoner kr till Bygde-gårdarnas riksförbund och 0,9 miljoner kr till Våra gårdar.

Under 2014 har 4,8 miljoner kr fördelats till ungdomsverk-samhet. Totalt kom det in ansökningar från 34 projekt med ett sammanlagt belopp på drygt 16,2 miljoner kr. Det till-gängliga anslaget fördelades till totalt 12 projekt, vilket innebär att cirka 35 procent av ansökningarna beviljades bidrag. Under 2014 påbörjades ett regeringsuppdrag med att utvärdera utvecklingsbidraget. I regeringsuppdraget ingår också en redovisning ur ett genusperspektiv.