Vardagen när hjärtat sviktar. : Kvalitativ litteraturöversikt

Vardagen när hjärtat sviktar

HUVUDOMRÅDE: Omvårdad

FÖRFATTARE: Caroline Chaaya och Artemis Prodromou HANDLEDARE: Emelie Pettersson

Sammanfattning

Syfte: Patientens upplevelse av att leva med hjärtsvikt.

Metod: Litteraturöversikten var av kvalitativ design med en induktiv ansats. Antalet

vetenskapliga artiklar som användes var nio stycken. Kvalitetsgranskningen skedde med hjälp av kvalitetsgranskningsprotokollet från Hälsohögskolan, Jönköping University. Litteraturöversikten analyserades med hjälp av Fridbergs femstegsmodell.

Resultat: Patienterna upplevde sociala förändringar, fysiska begräsningar och

känslomässiga utmaningar i samband med hjärtsvikt. Hjärtsvikten bidrog till utmaningar och förändrade livssituation. Patienterna var därför tvungna att på nytt lära känna sin kropp. Upplevdes bristande information resulterade det i rädsla för att utföra olika aktiviteter i vardagen. Hjärtsvikt kunde även leda till depressiva symtom och isolering beroende på hur patienterna valde att hantera sin sjukdom.

Slutsatser: Egenvård var viktig för att vardagen skulle vara hanterbar för

patienterna. Därför behövde hälso- och sjukvården ge information om Orem:s egenvårdsteori. Med hjälp av egenvård hade patienterna välbefinnande förbättrats. Hälso- och sjukvården behövde även vara uppmärksamma på depressiva symtom eftersom det kunde leda till depression.

Summary

Title: The everyday life when the heart fails.

Aim: Patients experience of living with heart failure.

Method: Qualitative analysis with literature-based study using nine scientifically

articles. The qualitative method was based on inductive approach. The qualitative review was made with a qualitative review model by Health and welfare, Jönköping university. Data analysis was based from Friedberg’s five-step model.

Result: Patients well-being was affected by social changes, physical limitations and

emotional challenges in everyday life. They faced challenges with the transformed life situation and getting to know their changed body all over again. Patients felt a lack of information, which resulted in fear of performing various activities in everyday life. Heart failure could lead to depressive symptoms and seclusions depending on how patient chose to manage their condition.

Conclusion: Self-care was important for patient to manage everyday life. That is why

health care needs to provide information about Orem´s self-care theory. This is because with the help of self-care patient well-being had improved. The health care needs to pay attention to depressive symptoms because it could lead to depression.

Innehållsförteckning

Inledning ...1

Bakgrund ...1

Symtom ...2

Behandling och diagnos ...2

Teoretisk förankring ...3

Sjuksköterskans roll ...3

Syfte ...5

Metod och material ...5

Design ...5

Urval och datainsamling ...5

Dataanalys...5 Forskningsetiskt övervägande ...5 Resultat ...6 Sociala förändringar ...6 Förändrad vardag ... 6 Belastning för omgivningen ... 7 Socialt stöd ... 7 Stöd från familjen ... 7

Den förändrade kroppen ... 8

Minskad arbetslust ... 8

Rädsla för fysisk aktivitet... 9

Känslomässiga utmaningar ...9 Nedstämdhet ... 9 Religiösa funderingar ... 10 Existentiella tankar ... 10 Diskussion ...11 Metoddiskussion ...11 Resultatdiskussion ...12 Slutsats ...15 Kliniska implikationer ...15 Referenser ... Bilaga 1 ... Bilaga 2 ... Bilaga 3 ...

1

Inledning

Om sjukvården inte erbjuder den rätta behandlingen i tid, kan påföljderna av hjärtsvikt bli allvarligare än cancersjukdomar. Patienter kan leva symtomfritt på grund av att sjukdomen kan ligga latent (Hjärt-lungfonden, 2017). Flertalet patienter med kronisk sjukdom upplever osäkerhet att återgå till vardagen efter sjukhusinläggning. Sevilla-Cazes et al. (2018) beskriver att osäkerheten uppkom på grund av att patienterna upplevde bristande information om sin sjukdom och egenvård (Sevilla- Cazes et al., 2018). År 2018 uppskattades omkring 150 000 av Sveriges invånare leva med hjärtsvikt (Kasxuba, Odeberg, Råstam & Halling, 2018). Ämnet är aktuellt eftersom sjukdomen påverkar patienterna psykiskt, fysiskt, socialt och existentiellt. När lika många med symtom som utan lever med hjärtsvikt upplevs det ligga i allmänhetens intresse att få information om sjukdomens innebörd och hantering.

Bakgrund

Hjärtsvikt är ett folkhälsoproblem vars förekomst ökar runt om i världen (Shahrbabaki, Nouhi, Kazemi & Ahmadi, 2017). Globalt uppskattas 23 miljoner människor leva med sjukdomen (Awoke et al., 2019; Trullas et al., 2016), och i Sverige uppskattas omkring 1,8–2,2 procent av befolkningen leva med hjärtsvikt (Zarrinkoub et al., 2013; Andersson & Nordgren, 2019). Patienterna som diagnostiserats med hjärtsvikt kan uppleva motgångar i samband med sjukdomen, vilket kan påverka deras livskvalité (Shahrbabaki et al., 2017).

Vid hjärtsvikt blir hjärtats pumpförmåga nedsatt. En av orsakerna är att hjärtmuskelväggen stelnar och hjärtat inte fylls med blod. Om blodet inte lämnar hjärtat får inte kroppens organ tillräckligt med syre och näring. Konsekvensen av att blodet inte cirkulerar är att vätskeansamlingar bildas i lungor eller ben. En annan orsak är att hjärtmuskulaturen förlorat styrkan att transportera blod ut i kroppen, vilket bidrar till att sympatiska nervsystemet aktiveras. Det ökar pulsen och tillför mer blod till hjärtat. Följden av att blodet stannar i hjärtat är att hjärtat expanderar (Triposkiadis et al., 2009).

Andra patofysiologiska tillstånd som bidrar till hjärtsvikt är kärlkramp, hjärtinfarkt och högt blodtryck. Sjukdomarna gör det svårt för hjärtat att transportera ut blod i kroppen, eftersom de ökar påfrestningen och försämrarhjärtats pumpförmåga. Andra faktorer som kan utvecklas till hjärtsvikt är rytmrubbningar, läckande eller förträngda hjärtklaffar, hjärtmuskelsjukdomar och medfött hjärtfel (Ericson & Ericson, 2012). Långvarig alkoholkonsumtion påverkar hjärt- och kärlsystemet vilket kan bidra till hjärtsvikt. Alkohol innehåller toxin som kan leda till arytmier och utvidgning av hjärtmuskulaturen. Det progressivt utlöser hjärtsvikt (Fernández-Solá, 2015). Förutom sjukdomar är läkemedelsgruppen NSAID utlösande faktor för hjärtsvikt. Läkemedlet slår ut kroppens vätskedrivande funktion. Det försämrar njurarnas funktion och ökar vätskan i kroppen, vilket leder till förhöjt blodtryck (Ericson & Ericson, 2012).

2

Symtom

Symtom som kan uppstå vid hjärtsvikt är vävnadsödem. Orsaken till att vävnadsödem uppstår är försämrad vänsterkammarfunktion, vilket ökar fyllnadstrycket i hjärtat på grund av backflöde i lungkretsloppet. Det i sin tur kan leda till akut lungödem. Det kan ge upphov till symtom som trötthet, andfåddhet och illamående (McMurray et al., 2012). Hälso- och sjukvårdspersonal och patienter behöver vara observanta på symtom som uppkommer i samband med hjärtsvikt. Motivet är på grund av att akuta försämringar kan uppstå (McMurray et al., 2012; Jeon, Kraus, Jowsey & Glasgow, 2010). Akut försämring kan leda till sjukhusinläggning eller i värsta fall döden (McMurray et al., 2012). Andfåddhet och trötthet är några av flera symtom som leder till att patienterna blir socialt isolerade. Orsaken till eventuell isolering är rädslan för ytterligare fysisk försämring (Jeon et al., 2010).

Patienterna med hjärtsvikt upplever olika symtom i samband med fysisk aktivitet beroende på NYHA (New York Heart Association) klassificering de tillhör. McMurray et al., (2012) delar in NYHA klassificeringen i fyra olika funktionsgrader:

Klass ett: Diagnostiserad hjärtsvikt utan symtom.

Klass två: Lätt hjärtsvikt. Andfåddhet och trötthet vid fysisk aktivitet.

Klass tre: Medelsvår hjärtsvikt. Hjärtklappning, andfåddhet och trötthet vid fysisk aktivitet.

Klass fyra: Patienten känner obehag både vid vila och fysisk ansträngning. (McMurray el al., 2012)

Behandling och diagnos

Medicinsk behandling vid hjärtsvikt är vätskedrivande läkemedlet loopdiuretika. Loopdiuretika minskar de symtomatiska effekterna genom att minska upplevelsen av symtomen som uppstår vid hjärtsvikt. Det sker genom att minska blodvolymen och förekomster av arytmier (Parén, Rosengren, Zverkova Sandström & Schaufelberger, 2018). Patienterna som administrerar loopdiuretika behöver ha toaletten lättillgänglig närmaste 24 timmarna, eftersom läkemedlet är vätskedrivande (Brisco-Bacik et al., 2019). Vilket enligt Trullas et al. (2016) begränsar patienterna i sin vardag (Trullas et al., 2016). Användningen av loopdiuretika är kortvarig. Läkemedlet ska succesivt minskas eller avbrytas på grund av dess påverkan på njurarna. Andra läkemedel som används är reninangioninsystem hämmare (RAS), beta-blockare och mineralkortikoidreceptorantagonister för att minska symtom som uppstår vid hjärtsvikt (Parén et al., 2018).

Diagnostisering av hjärtsvikt sker genom fysisk undersökning. Undersökningen grundar sig i arbets-EKG för att visa hjärtrytmen under fysisk ansträngning, exempelvis på cykel eller löpband. Annan metod som används för att utesluta hjärtsvikt är med hjälp av ultraljud av hjärta och lungor. Ultraljudet används för att undersöka om hjärtat expanderat eller om det förkommer vätska i lungorna. Annan diagnostiserings metod är undersökning efter hormonet BNP genom blodprov (Martindale et al., 2015). BNP står för B-typ natriuretisk peptid (Leem et al., 2017). Hormonet BMP är biokemisk markör som frisätts när fyllnadstrycket i hjärtat ökar. Markören kan däremot inte användas som indikator vid hjärtsviktens tidiga stadium. Därför behöver även EKG tas (Kelder et al., 2011).

3

Teoretisk förankring

Teori som sjuksköterskan kan utgå ifrån är Orem:s egenvårdsteori. Dorothea Elizabeth Orem var sjuksköterska och omvårdnadsteoretiker. Under 1970-talet började Orem forska kring vårdvetenskap, där hon är mest känd för self-care theory (Dorothea E Orem, u.å.). Enligt Orem har patienterna förmågan att utföra egenvård däremot när patienterna upplever motgångar under sjukdomsprocessen blir hanteringen av egenvård ohållbar. Målet för hälso- och sjukvården är att stödja patienterna till egenvård (Simmons, 2009). Tillämplig av egenvårdsteorin enligt Orem behöver omvårdnaden vara i balans. Balans mellan krav och patienternas inre- och yttre resurser. De inre resurserna är patienternas ambition och motivation till att utföra egenvård. De yttre resurserna är stöd som patienterna behöver från omgivningen. Förekommer bristande resurser eller ohanterliga krav leder det till obalans. Det i sin tur bidrar till att patienterna inte kan hantera sin egenvård. Hälso- och sjukvården ska hjälpa patienterna att finna balans mellan deras resurser och krav som ställs på patienterna. Orem:s egenvårdsteori inkluderar olika aktiviteter som behövs för att främja kroppens funktion och hälsa. Egenvårdsprincipen enligt Orem (2001) är att sjuksköterskan behöver informera patienterna om förebyggande åtgärder för att de ska upprätthålla god hälsa (Orem, 2001). Undervisningen sjuksköterskan ger patienten om egenvård skapar terapeutisk förbättring. Det skapar kännedom om sjukdomens komplikationer, symtom och medicinering, vilket förbättrar livskvalitén (Simmons, 2009).

Sjuksköterskans roll

Sjuksköterskans uppgift är att uppmärksamma människans unika och specifika förmågor. Genom att se människan bakom sjukdomen kan sjuksköterskan erbjuda kunskaper om egenvård, vilket skapar trygghet och följsamhet hos patienterna (Pulvirenti, McMillan, & Lawin, 2011). Rice, Say och Betihavas (2017) beskriver tillvägagångsättet för sjuksköterskan är att utbilda och informera patienter med hjärtsvikt om egenvård, för att förbättra patienternas välbefinnande och hälsa.

Avsikten med omvårdnad för sjuksköterskor är att erbjuda patienterna rådgivning om läkemedelsanvändning och kostvanor, för att förbättra deras upplevelse av livskvalité. Informationen kan ges via telefonrådgivning, besök på primärvården eller arrangerande möten med andra hjärtvikspatienter. Genom att patienterna få möjligheterna att självmant välja informationssätt utifrån vad som passar de underlättas förståelsen för sjukdomen. Arbetet sjuksköterskan utför är grundat utifrån specifika riktlinjer som är anpassade för den legitimerade sjuksköterskan. Riktlinjerna är understödda för att patienterna ska få den rätta vården, behandlingen och informationen, vilket ökar upplevelse av hälsa och förståelse för sjukdomen (Rice, Say, & Betihavas, 2017). En av de etiska koderna är sjuksköterskan och allmänheten, som säger att fokus ska ligga på patientens välbefinnande och säkerhet (Svensksjuksköterskeförening, 2017). Enligt hälso- och sjukvårdslagen (Hälso-och sjukvårdslag [HSL], SFS 2017:30) är det sjuksköterskans uppgift att bedriva systematiskt arbete, med målet att förebygga ohälsa och lindra lidande (HSL, SFS 2017:30).

4

Syfte

Patientens upplevelse av att leva med hjärtsvikt.

Metod och material

Litteraturöversikten tillämpade artiklar med kvalitativ design. Analysen av valda artiklar till litteraturöversikten utfördes med induktiv ansats. Induktiv ansats innebär att information söktes förutsättningslöst inom det specifika fenomenet (Priebe & Landström, 2017). Den induktiva ansatsens fokuserade på varje artikels resultat därefter skapades koder och teman (Danielson, 2017). Granskningen av artiklarna skedde utan tidigare antagande om resultatets utfall (Henricson, 2017). Kvalitativ metod användes för att skapa förståelse om patienternas upplevelse av visst fenomen. Där det inte fanns några rätt eller fel, i patienternas levda

erfarenheter. Den kvalitativa forskningen utfördes där fenomenet ägde rum (Henricson & Billhult, 2017).

Urval och datainsamling

Artiklar med kvalitativ design användes med avsikt att belysa patientens upplevelse av att leva med hjärtsvikt, i de omvårdnadsveteskapliga databaserna CINAHL och MEDLINE. Vilket bedömdes vara aktuellt till litteraturöversiktens syfte (Karlsson, 2017). Inklusionskriterier för litteraturöversikten var personers upplevelse av hjärtsvikt och välbefinnande. Exklusionskriterier för litteraturöversikten var kvantitativa artiklar, barn-, familj- och sjuksköterskeperspektiv. Begränsningarna för artiklarna som användes var publicerade 2010–2019, primärkällor som var peer-review och skrivna på engelska. Individuella sökningar utfördes i databaserna. Sökorden som var relevanta till litteraturöversiktens syfte var “heart failure”, “patient experiences” och ”wellbeing or well-being” (se bilaga 2). Dubbletter förekom i båda databaserna, vilket skrevs ut med databasernas namn framför artiklarna i artikelmatisen (se bilaga 3). Det förekom även en mixstudie bland resultatartiklarna. I databasen CINAHL utfördes ytterligare två sökningar. Sökorden som användes var “heart failure” and “existential question or existential theory” och “coping process” and “heart failure” (se bilaga 2). Databaserna utgick från terminologin Medical Subject Headings (MeSH) för att framta information om specifikt begrepp och dess innebörd. Användningen av “OR” och “AND” skapade bredare utbud av vetenskapliga artiklar (Polit & Beck, 2008).

Litteraturöversiktens urval lästes endast originalartiklar. Därefter lästes artiklarnas titel, syfte, abstrakt, resultat och diskussion individuellt för att framta relevanta artiklar till litteraturöversikten enligt Fridberg (2017) (se bilaga 2). Artiklarna som var relevanta till syftet och användes till litteraturöversiktens lästes gemensamt. Antalet relevanta artiklar var nio stycken som sedan kvalitetsgranskades med hjälp av granskningsprotokollet för att framta kvalitetssäkra resultatartiklar (se bilaga 1). Kvalitetsgranskningsprotokollet för kvalitativa artiklar är framtaget från Hälsohögskolan Jönköping University. Första delen av

5 kvalitetsgranskningsprotokollet innehöll fyra frågor som behövde vara godkända för att få möjligheten att gå vidare till andra delen. Andra delen bestod av åtta frågor (se bilaga 1). Sju av de åtta frågorna behövde vara godkända för att artikeln skulle presenteras som hög kvalité (se bilaga 3). Förutom det skulle artiklarnas innehåll vara etiskt godkänt och resultatet vara relevant för litteraturöversiktens syfte. Medel kvalité av artiklarna var sex av åtta möjliga poäng. Artiklarna som kvalitetsgranskades och hade mindre än sex poäng hade låga poäng och användes därför inte i litteraturöversikten (se bilaga 3).

Dataanalys

Dataanalysen var grundad i Fridberg (2017) femstegsmodell. I steg ett lästes resultatartiklarna individuellt flertal gånger, för att de skapade säkerhet till att innehållet i resultatartiklarna hade förståtts. I steg två översattes resultatet från engelska till svenska på separat papper. Detta gjordes eftersom litteraturöversikten skrevs på svenska och för att det försäkrade om att innehållet var aktuellt för syftet. I steg tre markerades innehållet som ansågs vara relevant med överstryckningspennor. Vilket gjordes för att lättare kunnat bedöma vilka delar som besvarade syftet. Detta gjordes även för att kunna se samband mellan de olika resultaten i artiklarna. På så sätt skapades helhetsbild av artiklarnas innehåll. I steg fyra sorterades resultatet in i meningsbärandeenheter med hjälp av post-it lappar som sedan fördes in i olika teman och subteman. Genom det arbetssättet identifierades likheter och skillnader mellan de olika resultaten. I steg fem analyserades likheter och skillnader med medvetenheten om att undvika förutfattade meningar. Därefter tolkades innehållet och parallella slutsatser drogs mellan de vetenskapliga artiklarnas resultat och analyserades till litteraturöversiktens resultat. Utefter det sammankopplades resultatet från de olika artiklarna enligt Fridberg (2017).

Forskningsetiskt övervägande

De vetenskapliga artiklarna till litteraturöversikten hade forskningsetiskt övervägande. Övervägandet av forskningsetik behövde vara etiskt godkänt. Deltagarna skulle ha blivit väl informerade om vad forskningen handlade om och varför den gjordes. Forskaren i varje artikel ansvarade för att individerna som medverkade i forskningen var medvetna om sina personliga rättigheter under forskningsperioden. Varje deltagare som medverkade i forskningen skulle ha blivit tillfrågade, hade möjlighet att hoppa av, fått tillräcklig information och utnyttjades inte (Henricson, 2017). Artiklarna bedömdes objektivt med medvetenhet om egen förförståelse och förutfattade tankar undveks, vilket ökade litteraturöversiktens trovärdighet. Genom kvalitetsgranskningsprotokollet ökades även litteraturöversiktens trovärdighet och tillförlitlighet (se bilaga 1). Betraktades resultatet utifrån läsarens förförståelse skulle litteraturöversikten bli oetisk. Kunskapsnyttan skapades när litteraturöversikten var färdigställd och all fakta var granskades för att kunna tillämpas i verksamheten.

6

Resultat

Nedanstående tabell beskriver tema och subteman som ingår i resultatet.

Tema Subteman

Sociala förändringar • Förändrad vardag • Belastning för omgivningen

• Socialt stöd • Stöd från familjen

Fysiska begränsningar • Den förändrade kroppen _{• Minskad arbetslust}

• Rädsla för fysisk aktivitet

Känslomässiga utmaningar • Nedstämdhet • Religiösa funderingar • Existentiella tankar Sociala förändringar

Patienter med hjärtsvikt stod inför olika utmaningar i det dagliga livet som hade påverkan på deras livskvalité och välbefinnande. Därför var det betydelsefullt att uppmärksamma de olika utmaningar patienterna med diagnosen hjärtsvikt mötte. Under sociala förändringar kopplades underrubrikerna förändrad vardag, belastning för omgivningen, socialt stöd och stöd från familjen.

Förändrad vardag

Många patienter upplevde attderas vardagsliv påverkades i samband med hjärtsvikt. Detta berodde framförallt på att patienterna upplevde utmaningar att hantera hjärtsviktens symtom under sjukdomsprocessen. I samband med detta kände patienterna förlust av sin identitet, vilket påverkade välbefinnandet. Det fanns patienter som uttryckte ovisshet om hur framtiden kommer att se ut, relaterat till känslan av minskad kontroll över den förändrade kroppen (Li, Chang & Shun, 2018; Mangolian, Nouri, Kazemi & Ahmedi, 2017; Nordfonn, Morken, Bru & Husenbo, 2019; Walsh, Kitko & Hupcey, 2018; Östman, Jakobsson & Falk, 2015). De patienter som hade motivation och positiv inställning till att klara av de olika utmaningarna som uppstod i vardagen, visade sig att dehade det lättare att uppnå mående (Li et al., 2018; Vilchinsky et al., 2019; Walsh et al., 2018; Östman et al., 2015). De patienter som var föräldrar upplevde ofta skuldkänslor, över att inte kunna följa barnens utvecklingsprocess i det dagliga livet (Nordfonn et al., 2019; Walsh et al., 2018). Det fanns hjärtsviktspatienter som hade fått information och upplevde svårigheter att följa råden de fått från hälso- och sjukvården. Patienterna valde istället att vara ovetande kring sin sjukdom för att undvika rädsla och oro (Li et al., 2018; Nordfonn et al., 2019). Orsaken till att patienterna inte följde råden från hälso- och sjukvården var att de inte kunde se hur meningsfulla råden kring egenvård, kostvanor och rehabiliteringsövningar var för förbättrad livssituation och vardag. Studien av Li et al., (2018) påvisade att rehabilitering var en faktor som bidrog till förbättrad vardag och välbefinnande (Li et al., 2018).

7 Belastning för omgivningen

Hjärtsviktssymtom gjorde att patienterna kände sorg över förlorad självständighet som bidrog till att de upplevde sig vara en börda för sin omgivning. Vissa patienter upplevde sig vara belastning för sin familj och sitt sociala umgänge och drog sig därför tillbaka, vilket ledde till ensamhet och påverkat välbefinnande (Nordfonn et al., 2019; Walsh et al., 2018; Östman et al., 2015). Andra patienter uttryckte att de upplevde ensamhet trots att de befann sig omgivna av sina bekanta. Orsaken till att de upplevde sig ensamma var för att de kände att omgivningen inte förstod deras aktuella livssituation (Nordfonn et al., 2019). De fanns patienter som hade svag koppling till det sociala samhället, på grund av rädsla att inte bli accepterade. Detta resulterade i att patienterna isolerade sig och inte utmanade kroppen (Li et al., 2018; Sacco, Park, Suresh, & Bliss, 2014; Walsh et al., 2018; Östman et al., 2015). Det förekom även patienter som kände att de var belastning för hälso- och sjukvården, vilket gjorde att de inte sökte vård när de behövde. Förutom att det upplevde sig vara belastning uttryckte patienterna att de inte blev förstådda av hälso- och sjukvården, vilket bidrog till att de kände sig ensamma i sin situation. Det påverkade välbefinnandet eftersom patienterna istället valde att sitta hemma även om de var i behov av vård (Li et al., 2018; Nordfonn et al., 2019).

Socialt stöd

Med hjälp av socialt stödskapades motivation och möjligheter för patienterna att öka sin självkänsla och sin självbild. Genom detta hade patienterna möjligheter att förstå sin förändrade livssituation. Med förståelse för den förändrade livssituationen kunde ångesten lindras. De patienter som förmedlade sina känslor och kommunicerade med andra hjärtsviktspatienter fann trygghet (Li et al., 2018; Vilchinsky et al., 2019). Patienterna som hade ett socialt stöd som bestod av vänner, familj och anhörig hade ökad motivation att följa hälso- och sjukvårdens råd vilket gav mening i livet (Li et al., 2018; Walsh et al., 2018; Östman et al., 2015). Att patienten hade tillit och förtroende för läkaren bidrog till god kommunikation, där patienten vågade ställa frågor kring hjärtsvikt och dess effekter. När läkaren och sjuksköterskor besvarade patienternas frågor skapades trygghet och välbefinnande (Li et al., 2018). Det fanns patienter som beskrev att de vågade utmana sina kroppar när deras självbild och mentala hälsa var i balans. Med det menas att dem vågade socialisera sig med andra och utföra aktivitet som utmanade den fysiska kroppen (Li et al., 2018; Walsh et al., 2018; Östman et al., 2015).

Stöd från familjen

Flertalet patienter beskrev att med stöd från familjen hjälpte de patienterna att ta sig genom motgångar som uppstod vid hjärtsvikt. På så sätt kunde patienterna hantera symtom och öka sitt välbefinnande. Tack vare familjen kunde patienterna under olika stunder ignorera hjärtsviktssymtom. Genom detta uppmuntrades patienterna att utföra aktiviteter de gjord förr och det ledde till mående. Patienterna tyckte att stöd från familjen var positivt och de var därför tacksamma för de stunder och minnen de kunnat skapa tillsammans (Li et al., 2018; Sacco et al., 2014; Walsh et al., 2018; Östman et al., 2015). Det förekom även de patienter som valde att bygga upp fasad av välbefinnande trotsa att de inte mådde bra och detta för att de inte ville visa sin rädsla för sina anhöriga (Mangolian et al., 2017; Walsh et al., 2018).

8 Fysiska begränsningar

Fysiska begränsningar var del av patientens upplevelse av att leva med hjärtsvikt. Artiklarna bekräftade att i samband med hjärtsviktens fysiska förändring upplevde patienterna att de hade svårt att tolka kroppssignaler. Detta på grund av att patienterna hindras av den långvariga smärta. Under fysiska begräsningar kopplades underrubrikerna den förändrade kroppen, minskad arbetslust och rädsla för fysisk aktivitet.

Den förändrade kroppen

De flesta patienter uttryckte att det var jobbigt med fysisk aktivitet relaterat till sin okunskap kring den förändrade kroppen och förståelsen för kroppssignalerna som uppstår vid hjärtsvikt (Mangolian et al., 2017; Nordfonn et al., 2019; Sacco et al., 2014; Walsh et al., 2018; Östman et al., 2015). De symtom patienterna beskrev var trötthet (Mangolian et al., 2017; Östman et al., 2015), och andnöd som bidrog till att patienterna kände osäkerhet för hur mycket kroppen klarar av fysisk (Mangolian et al., 2017; Walsh et al., 2018). När patienterna inte visste vilka symtom som behövde observeras bidrog det till att de istället blev sängliggande eftersom de kände otrygghet. Det resulterade till att patienterna isolerade sig. Isoleringen var relaterad till saknad av de aktiviteter de kunnat göra förr, som de inte längre kunde utföra, vilket påverkade välbefinnandet negativt (Li et al, 2018; Mangolian et al., 2017; Nordfonn et al., 2019; Walsh et al., 2018; Östman et al., 2015). Samtidigt fanns de patienter som inte isolerade sig, eftersom de inte accepterade hjärtsvikten. De patienter som valde att inte acceptera hjärtsvikten och levde i förnekelse av de fysiologiska begränsningarna. Bidrog det till försämrat hälsotillstånd (Li et al, 2018; Mangolian et al., 2017; Nordfonn et al., 2019; Walsh et al., 2018).

Minskad arbetslust

Många patienter kände att i samband med sin hjärtsvikt minskades deras motivation till att ta sig till arbetet, vilket påverkade välbefinnandet. De gjorde att patienter upplevde de som ett avbrott från sin karriär. Orsaken som bidrog till att patienterna valde att inte ta sig till jobbet var på grund av symtom som de själva beskrev som funktionshinder (Li et al., 2018; Mangolian et al., 2017; Walsh et al., 2018). Med tiden ledde det till oförmåga till att arbeta som resulterade i påverkad ekonomi, vilket påverkade välbefinnandet. Detta eftersom patienten kände sorg över att de inte längre kunde försörja sig och sin familj (Kimani, Murray & Grant, 2016; Walsh et al., 2018; Östman et al 2015).

Trots fysiologiska begränsningar fanns de patienter som fortfarande ville gå till arbetet däremot begränsades de av rädsla och osäkerhet, eftersom de upplevde rädsla för fysisk försämring under arbetstid (Li et al., 2018; Walsh et al., 2018). Förutom att patienterna självmant begränsade sig till att gå till arbetet, blev de begränsade av arbetsgivaren. Där arbetsgivaren inte ville ta ansvar om något skulle inträffa på arbetsplatsen (Walsh et al., 2018). Det visade sig att när hjärtsviktspatienter återgick till arbetet skapades tillfredställelse och känslan av att bli godkänd av det sociala umgänget. Detta för att patienterna återigen fick inkomst och kunde försörja sig och sin familj. När patienterna fick inkomst kunde de utföra aktiviteter som ökade deras

9 livsglädje (Kimani et al., 2016; Li et al., 2018; Walsh et al., 2018; Östman et al., 2015). Vid försämring av det fysiska tillståndet ledde det till förlorad arbetslust. Symtom som ledde till upprepande sjukhusinläggningar var andnöd. På grund av upprepande sjukhusinläggningarna blev patienterna frånvarade från arbetet och det återigen skapade ekonomiska problem för individen och dess familj, vilket gav upphov till att patienten upplevde skuldkänslor (Kimani et al., 2016; Mangolian et al., 2017). De ekonomiska problemen som uppkom relaterad till hjärtsvikten var kostnaderna som tillkom i samband med sjukhusvistelserna, läkarbesök, sjukhusresor och behandlingarna, trots att patienterna erhöll ersättning för sjukhuskostnaderna upplevde de ekonomisk börda (Kimani et al., 2016; Nordfonn et al., 2019).

Rädsla för fysisk aktivitet

Flera studier påvisade att främsta faktorn till att patineterna upplevde rädsla var på grund av bistande information kring hjärtsviktssymtomen och egenvård. Som resulterade i att patienterna upplevde osäkerhet för hur de skulle hantera hjärtsvikten på egenhand efter sjukhusinläggningar. På grund av bristande information ledde de till att patienterna istället levde i förnekelse. Detta för att patienterna upplevde rädsla för att misslyckas. Anledningen till att patienterna upplevde känslan av att misslyckas var på grund av rädsla för att utföra olika aktiviteter med den förändrade kroppen. Detta eftersom patienterna inte visste hur mycket fysisk aktivitet kroppen klarade av att utföra. På sikt påverkade de välbefinnandet eftersom patienterna upplevde emotionell tyngd för att de inte hade fått den informationen de behövde kring hjärtsvikt (Li et al., 2018; Mangolian et al., 2017; Nordfonn et al., 2019). Som tidigare nämnts angående begränsning av aktivitet beskrev patienterna symtom som brist på energi och trötthet. Det i sin tur ledde till rädsla för att utföra olika aktiviteter som bilkörning (Östman et al 2015) och återgå till arbete (Walsh et al., 2018).

Känslomässiga utmaningar

Hos den enskilde patienten upplevdes olika typer av känslomässiga utmaningar vid hjärtsvikt. Patienterna uttryckte att symtom påverkade deras hopp för framtiden. Under känslomässiga utmaningar kopplades underrubrikerna nedstämdhet, religiösa funderingar och existentiella tankar.

Nedstämdhet

I flera olika studier visade sig att patienterna hade depressiva symtom som ledde till nedstämdhet, vilket inträffade bland hjärtsviktspatienter. Detta för att i samband med hjärtsviktsdiagnosen upplevde patienterna psykisk belastning. På grund av hastiga förändringar som gjorde de svårt för patienter att förstå den förändrade livssituationen, vilket ökade känslan av hopplöshet och rädsla som kunde resultera i nedstämdhet (Mangolian et al., 2017; Nordfonn et al., 2019; Walsh et al., 2018; Östman et al., 2015). De känslomässiga förändringarna påverkade välbefinnandet eftersom patienterna påstod att livet kändes ofullständigt. Mangolian et al. (2017) och Nordfonn et al. (2019) påvisade att den främsta orsaken till att patienterna inte hade någon ork att värna om sin hygien var på grund av depressiva symtom. När patienterna tvingade sig själva att ta hand om sin hygien skapades känslomässiga och mentala utmaningar, vilket också skapade känslan av orkeslöshet och på sikt-sömnsvårigheter (Mangolian et al., 2017; Nordfonn et al., 2019).

10 Religiösa funderingar

Vid religiös anknytning underlättades hanteringen och acceptansen av hjärtsviktssjukdomen. Med hjälp av böner och Gudsstyrka undveks lidande i samband med sjukdom och istället upplevdes frid och hopp. Flertalet patienter uttryckte att med hjälp av den religiösa anknytningen till Gud fann de tröst och minskat ensamhet (Kimani et al., 2016; Li et al., 2018; Sacco et al., 2014). Patienterna som hade religiös anknytning kunde tolka religionen utifrån olika aspekter. Ena aspekten var trygghet och minskad oro i samband med hjärtsviktssymtomen och under förbättringsperioder kände patienterna att de fått hjälp från Gud. Patienterna upplevde att tron hjälpte dem att ta sig genom svåra situationer och akuta symtom, eftersom de ökade deras hopp och välbefinnande. En annan aspekt var däremot att hjärtsviktspatienterna såg hjärtsvikten som straff från Gud och vid försämring av symtomen upplevde patienterna skuldkänslor. Eftersom patienterna antog att de gjort något fel mot Gud och därför blivit bestraffade. Patienterna berättar även trots tron på Gud kunde de under olika perioder uppleva förvirring speciellt vid akuta försämringar (Kimani et al., 2016).

Existentiella tankar

Patienterna med hjärtsvikt hade högre risk för sårbarhet. Sårbarheten fick patienterna att ifrågasätta varför sjukdomen uppkom och orsakade ångest hos patienterna. Patienterna beskriv att hjärtsvikten orsakade existentiella svårigheter, där de såg att tack vare hjärtsvikten var framtiden avgränsad. Många patienter ifrågasatte sjukdomens uppkomst och orsaken till att de blev drabbade (Kimani et al., 2016; Li et al., 2016). Något patienterna uttryckte som känslomässig utmaning var att prata om döden, vad som kommer hända efter döden och vad meningen med livet är. Detta eftersom dessa frågor orsakade rädsla hos patienterna (Kimani et al., 2016; Li et al., 2018; Sacco et al., 2014).

Hälso- och sjukvården hade med hjälp av olika metoder kunnat planera, identifiera och upptäcka varför patienterna upplevde utmaningar att tala om sina existentiella funderingar (Li et al., 2018; Schulz et al., 2017). Många gånger upplevde patienterna påfrestning i samband med att hälso- och sjukvården samtalade om existentiella frågor. Detta eftersom de upplevde att de gav upphov till oro och rädsla.

Patienterna berättade att hälso- och sjukvården fokuserade på att förklara de olika symtom som uppkom vid hjärtsvikt och som kunde leda till döden, vilket skapade ensamhet hos patienterna och dess välbefinnande påverkades. I vissa fall var patienterna i behov av att prata om existentiella frågor, dock upplevde de att hälso- och sjukvården undvek att samtala om de (Schulz et al., 2017).

11

Diskussion

Litteraturöversiktens syfte hade besvarats. Den kvalitativa designen var den mest lämpliga för att besvara litteraturöversiktens syfte, eftersom fokus behövde vara på att belysa patientens upplevelse av fenomenet. Enligt Ibrahim, Sandström, Björnsson och Larsson (2018) används kvalitativ design för att skapa djupare förståelse av patientens upplevelse av specifikt fenomen (Ibrahim, Sandström, Björnsson och Larsson, 2018). Djupgående förståelse av fenomenet skapade trovärdigheten av patienternas upplevelse och känslor (Mårtensson & Fridlund, 2017). Majoriteten av artiklarna använde sig av intervjuer där patienterna självmant fått uttrycka sina känslor av att leva med hjärtsvikt, vilket ytterligare skapar trovärdighet för resultatet enligt Mårtensson & Fridlund (2017). Anledningen till att kvantitativa design inte används var på grund av att det inte framhäver patientens upplevelser på en djupgående nivå (Billhult, 2017). Litteraturöversikten hade underlättat den vidare forskningen eftersom forskaren skulle kunna tillämpa kategorierna till strukturerade frågor, vilket hade bidragit till överförbarhet. Kvantitativ design skulle kunna användas för att vara representerade för större grupp hjärtsviktspatienter (Billhult, 2017). Induktiv ansats användes i litteraturöversikten av den orsaken att förutsättningslöst klargöra relevant kunskap utan någon teoretisk förförståelse, som i sin tur skapade trovärdighet för litteraturöversikten enligt Henricson (2017). Den personliga förförståelsen diskuterades för att på så sätt undvika att det skulle påverka resultatet, vilket skapade pålitlighet enligt Mårtensson & Fridlund (2017).

Styrkor med litteraturöversikter var att resultatartiklarnas ursprung var framtagna från olika länder, de förekom både kvinnor och män, årsspannet på de valda artiklarna till litteraturöversikten var sex år, artiklarna var kvalitativa förutom en artikel som var mixstudie där enbart kvalitativt innehåll användes. För att överförbarheten skulle vara genomförbart behövde resultatet vara tydligt framställt och på så sätt skulle resultatet kunnat överföras till grupper (Mårtensson & Fridlund, 2017). Litteraturöversikten var överförbar till patienter med hjärtsvikt, på grund av inklusionskriterier. Inklusionskriterier för litteraturöversikten gjorde att artiklarna var relevanta. Det ökade trovärdigheten när artiklarna som användes till litteraturöversiktens resultat var vetenskapliga. Exklusionskriterier som användes var för att enbart få fram patienternas upplevelse av hjärtsvikt. Vilket skapade trovärdighet till litteraturöversiktens resultat.

Sökorden som användes för litteraturöversikten var relevanta till syftet. Styrkan med att utgå från olika databaser kopplade till omvårdnadsvetenskap ökar trovärdigheten eftersom litteraturöversikten är kopplad till omvårdnad. Ytterligare styrka är att sökorden bidrog till att framta relevanta artiklar till litteraturöversiktens syfte. Svagheter som förekom och som skulle kunna utvecklas till vidare forskning var att byta ut sökorden för att öka antalet träffar. Alla träffar utifrån sökorden var inte aktuella till litteraturöversikten. Trots höga poäng utifrån kvalitetsgranskningsprotokollet innebar det inte att artikelns innehåll var djupgående i relation till litteraturöversiktens syfte

12 Styrkan med dataanalysen var att litteraturöversikten använde sig av Fridbergs femstegsmodell. Vilket gör det lättare för andra att läsa hur resultatet framställdes. Det skapar även möjlighet för andra att framta liknande resultat. Genomförd dataanalys gjordes på ett tydligt sätt för att på så sätt se helheten och bygga upp trovärdigt resultat. Utefter det skapades subteman som sedan formade teman. Genom grupphandledning ökade trovärdigheten till resultatet, eftersom medstudenter och handledare gav feedback om eventuella förändringar till litteraturöversikten, vilket även skapade bekräftelsebarhet enligt Mårtensson & Fridlund (2017).

Begränsningar med litteraturöversikten var att författarna självmant inte kunde intervjua patienterna om deras upplevelse av sjukdomen. Orsaken till att detta inte kunde utföras var på grund av tidsbrist. Ytterligare svaghet med litteraturöversikten var att författarna skulle skrivit dagbok på hur de hade gått till väga under bearbetningen av artiklar och deras resultat (Henricson, 2017).

Resultatdiskussion

Litteraturöversiktens resultat visade att hjärtsvikten hade påverkan på patienterna välbefinnande utifrån de psykiskt-, fysiskt-, sociala- och existentiella faktorer. Det förekom studier där patienterna uttryckte att utan tillräcklig information kring hantering av sin egenvård, var de svårare att tillämpa det i vardagen. Huvudfynd för litteraturöversikten resultat var omgivningens påverkan, informationen kring hjärtsvikt och förändrade känslor.

Resultatet visade att omgivningen kunde påverka patienternas välbefinnande både positivt och negativt vid hjärtsvikt. Flertalet patienter berättade att på grund av symtomen som trötthet, andfåddhet och orkeslöshet kände patienterna att de hade förlorat sin självständighet, vilket gjorde att patienterna kände sig vara belastning för sin omgivning. Symtomen och fysiologiska begräsningarna som förekom i samband med hjärtsvikt kunde bero på vilket NYHA klassificeringen patienterna tillhörde (McMurray et al., 2012). Däremot fanns ingen avsikt om att jämföra klassificeringen i litteraturöversiktens resultat. Steinhauser et al. (2017) bekräftade litteraturöversiktens resultat där studien nämnde att individer som ställdes inför kronisk diagnos kunde uppleva känslomässiga utmaningar. Känslomässiga problem kunde kopplas till de sociala reaktionerna, fysiska funktioner och känsla av att bli bekräftade och accepterad efter sin diagnos (Steinhauser et al., 2017). Författarna antog att orsaken till patienterna upplevde sig vara belastning kunde varit bristande kontroll över den förändrade kroppen och över sin egenvård i samband med symtom. Studier hade påvisat att egenvården påverkades av symtomkänningar, vilket påverkade välbefinnandet när patienterna inte kunde hantera sin egenvård (Herber, Bücker, Metzendorf & Barroso, 2017). Studien av Marcuccilli, Casida och Peters (2013) bekräftade ovanstående angående egenvård. Orem:s egenvårdsteori ansåg att patienterna var huvudpersonerna i egenvård. Makten för att återfinna livskvalité och välbefinnandet låg hos patienterna (Marcuccilli, Casida och Peters, 2013).

Utifrån litteraturöversiktens resultat fanns de hjärtsviktspatienter som uttryckte svårigheter med att utföra vardagssysslor som de tidigare upplevde varit lätta, som istället hindrade de i vardagen. Enligt Pihl, Fridlund & Mårtensson (2011) upplevde patienterna förlust och sorg över att inte längre kunnat tvätta tvätt och laga mat, för att de uttryckte att de hade försvårats i samband med hjärtsvikten. Följden blev att

13 patienterna drog sig tillbaka från omgivningen (Pihl, Fridlund & Mårtensson, 2011). Författarna kunde utesluta att med hjälp av information om egenvård underlättades hanteringen av vardagen och utförandet av aktiviteter patienterna kunnat göra. Detta bekräftade även studien av Marcuccilli et al. (2013) att med hjälp av Orem:s egenvårdteori kunde patienternas vilja till att utföra egenvård öka. Detta var eftersom det skapade förutsättningar för de känslomässiga utvecklingarna (Marcuccilli et al., 2013). Tidigare studie bekräftade författarnas hypotes och styrker att välbefinnande förbättras när patienterna hade förmåga att hantera sin egenvård på egenhand. De patienterna hade det lättare att återfå den sociala omgivningen, på så sätt kunde de även återfå känslan av sin identitet.

Litteraturöversiktens resultat hade visat att stöd från omgivningen gjorde att patienterna lättare kunde acceptera sin sjukdom och finna mening med livet. Patienterna beskrev att de uppskattade förmedla sina känslor med andra hjärtsviktspatienter eftersom de minskade känslan av ensamhet i sin situation. Studien av Cajandring (2016) visade att i jämförelse mellan kontroll och experimentell grupp uppvisades ingen signifikant skillnad. Med det menas att de patienter som inte hade eller hade kontakt med andra hjärtsviktspatienter upplevde ingen skillnad på sin livskvalité eller självkänslan (Cajandring, 2016). Skillnaden kunde berott på att den ena studien hade kvantitativ metod jämfört med det kvalitativa resultatet som presenterades i litteraturöversikten. Orsaken till att det kvantitativa resultatet inte uppvisade någon skillnad kunde bero på att patienterna självmant inte kunde uttrycka vad de upplevde, utan istället svarade på enkätens strukturerade frågor.

I litteraturöversiktens resultat fanns det patienter som berättade att de upplevde rädsla för att inte bli accepterade av familj och vänner. Författarna antog att de anhörigas reaktioner kunde vara resultat av bristande förståelse för patienternas förändrade livssituation. Studien av Herber et al. (2017) bekräftade författarnas antagande. Studien beskrev att med hjälp av social omgivningen uppmuntrades patienterna till att utföra egenvård vid medicinhantering. Däremot hade omgivningen negativ påverkan på patienterna gällande kostvanor. Orsaken var eftersom den sociala omgivningen inte anpassades utefter patientens förändrade livssituation. Det resulterade till att patienterna konsumerade de som serverades trotts höga salthalter. Det bidrog till bristande egenvård (Herber et al., 2017).

Minskad arbetslust förekom bland hjärtsviktspatienterna. Orsaken till patienterna upplevde minska arbetslust och uttryckte sig vara funktionshindrade kunde bero på administrering av loopdiuretika. Eftersom läkemedlet tvingade 24 timmars tillgänglighet till toaletten, som kunde vara bidragande faktor till att patienterna inte ville arbeta (Brisco-Bacik et al., 2019; Tullas et al., 2016). Författarna antog att det skulle påverka patienterna på sikt psykisk och ekonomiskt. Långsiktigt kunde det leda till att patienterna inte längre kunde försörja sina familjer, vilket påverkade välbefinnande. Däremot fanns tidigare studie som var motsägande. Studien belyste att patienterna som upplevde begränsad ekonomi upplevde även att deras egenvård påverkades negativt. Patienterna som hade stabil ekonomi kunde fokusera på hanteringen av egenvård och förståelse för den förändrade kroppen (Herber et al., 2017).

Andra huvudfyndet i litteraturöversikten var information, vilket författarna ansåg var hälso- och sjukvårdens skyldighet att ge. Enligt litterateraturöversiktens resultat var patienterna i behov av information om hjärtsvikt, dess symtom, hantering av

14 sjukdomen i vardagen och egenvård. Förutom det krävde patienterna stöttning vid emotionella upplevelser i samband med sjukdom. Tack vare att patienterna upplevde bristande information om egenvård resulterade det i rädsla för att utföra fysiska aktiviteter. Det begränsade patienterna i vardagen. Pihl, Fridlund och Mårtensson (2011) bekräftade att patienterna behövde tro på sin egna förmåga för att de minskade rädslan till att utföra aktiviteter. På sätt kunde patienterna återfå vardagen och återgå till arbetet (Pihl et al., 2011). Genom detta såg författarna betydelsen av information om egenvård. White (2013) beskrev i sin studie att med hjälp av Orem:s egenvårdsteori fanns positiva effekter. De positiva effekterna med Orem:s egenvårdsteori var att patienterna självamat kunde få fram information om hjärtsvikt genom sociala omgivningen och hälso- och sjukvårdspersonal. Det gjorde att patienten fick förståelse för sjukdomsprocessen. Patienternas välbefinnande och egenvårdhantering förbättrades när vardag och den upplevda livskvalitén var i balans, det gjorde egenvården hanterbar. Orem:s egenvådsteori hjälpte patienterna att finna emotionellt stöd trots sjukdom, på så sätt upprätthålles god livskvalité (Orem, 2001; White, 2013). Författarna ansåg att information behövde ges både skriftligt och muntligt för att patienterna skulle förstå den givande informationen på korrekt sätt. Anledningen till att informationen behöves ges både skriftligt och muntligt. Kunde bero på att patienterna kunde uppleva rädsla i samband med att de skulle få information om hjärtsvikt. Rädslan kunde hindra patienterna från att förstå och ta till den givande informationen. Studien av Swenne och Skytt (2014) framförde att vid informationsgivning behövdes inbokade möten. Möten behövdes för att skapa trygghet och möjlighet för patienterna att förmedla sina tankar och frågor. Patienterna uttryckte även att de var i behov av att informationen gavs skriftligt, muntligt och att miljön var tillgivande (Swenne & Skytt, 2014).

Sista huvudfyndet i litteraturöversikten var förändrade känslor. Flertalet patienter berättade att beroende på symtom uppkom tankar och känslor som de upplevde orsakade inre kamp. Detta kunde leda till att patienterna tappade livsglädjen. Författarna antog att den inre kampen patienterna upplevde kunde bero på rädsla för döden. Resonemanget var grundat i litteraturöversikten resultat där patienterna upplevde ovisshet om hur sjukdomen skulle påverka deras framtid.

Litteraturöversikten klargjorde att de patienter som hade religiös anknytning minskade deras lidande. Däremot fanns det även patienterna som hade religiös anknytning där de påverkades både positivt och negativt. De patienterna berättade var att perioderna de mådde bra sågs det som hjälp från Gud. Dock berättade patienterna att under akuta situationer kunde även de känna förvirring. Litteraturöversiktens resultat hade även påvisat att patienterna med hjärtsvikt upplevde existentiella utmaningar. Utmaningarna som fick patienterna att ifrågasätta sin existens och meningen med livet. Existentiella aspekter av Steinhauser et al. (2017) bekräftades som en process patienterna upplevde genom fyra stadier. Tidigare minnen, våga släppa gamla känslor, förlåtelse och förstå sjukdomens utvecklingsprocess (Steinhauser et al., 2017). De känslomässiga reaktionerna kunde vara resultat av patienternas inre kamp. När hälso- och sjukvården skulle samtala om döden upplevde patienterna inre kamp med olika känslor (Ziehm et al., 2016).

I litteraturöversiktens resultat visade det sig att depressiva symtom var vanligt förekommande bland hjärtsviktspatienterna. Författarna ansåg att om hälso- och sjukvården var medvetna om risker och symtom för depression, kunde hälso- och

15 sjukvården förebygga uppkomsten vid tidigt skede och vid behov koppla in psykiatrin. På så sätt minskas kostnaderna när symtom upptäcks i tidigt skede och patienterna inte blev inlagda på sjukhus. Studie av Steinhauser et al (2017) konstaterade att de patienterna som hade utbildning gällande följdsjukdomar vid hjärtsvikt löpte mindre risk att drabbas av ångest eller depression (Steinhauser et al., 2017). Orsakerna som kunde leda till depression var sömnsvårigheter, rädsla, känsla av hopplöshet och orkeslöshet. Fanns kunskaperna om följd sjukdomarna ansåg författarna att patienterna kunde återgå till den sociala omgivningen de haft.

Slutsats

Det hade visat sig att hjärtsvikt hade påverkan på patienternas vardag. Genom fysiska-, psykiska-fysiska-, sociala- och känslomässiga utmaningar patienterna stötte på i vardagen. Resultatet belyste att vissa patienter kände nytta av att vara omgivna av anhöriga för att det skapade stöd för deras förändrade livssituation. Det var viktigt att hälso- och sjukvården tillämpade Orem:s egenvårdsteori och gav patienterna tillräckligt med information kring egenvård, för att det på sikt skulle leda till förbättrat välbefinnande. Patienterna som inte fick den information som krävdes drog sig tillbaka från omgivningen. Depressiva symtom borde belysas eftersom depression kunde förekommande bland hjärtsviktspatienter.

Vidare forskning behöver göras om egenvårdens påverkan på hjärtsviktspatienternas välbefinnande. Där forskningen bevisar hur patienterna upplevde att egenvården påverkade deras vardag och hur det skulle tillämpas i praktiken. Detta borde göras för att upptäcka om egenvården skapar nytta för patienterna. Framtida forskning skulle även kunna fokusera på hur mycket kunskaper hälso- och sjukvården har kring egenvård. Forskningen hade skapat nytta för att kunna informera och stötta patienterna för bättre följsamhet kring egenvård. Annan forskning som skulle kunna utföras är följdsjukdomar efter diagnosen hjärtsvikt.

Kliniska implikationer

Litteraturöversikten har bidragit till ökad förståelse för hur patienterna upplever att hjärtsvikten påverkar deras välbefinnande. Resultatet gav nytta för hur patienterna upplever stödet från hälso- och sjukvården angående information och förståelsen för egenvård. Nyttan för sjuksköterskan är att förstå hur patienterna upplever att hjärtsvikten påverkar deras vardagsliv.

Referenser

Andersson, L. & Nordgren, L. (2019) Heart Failure Patients´ Perceptions of Received and Wanted Information: A Cross-Sectional Study. Clinical Nursing Research, 28(3), 340-355. doi: 10.1177/1054773818787196

Awoke, M., Baptiste, D-L., Davidson, P., Robets, A. & Dennison-Himmelfarb, C. (2019). A quasi-experimental study examining a nurs-led education program to improve knowledge, self-care, and reduce readmission for individuals with heart failure. Contemporary Nurse, A Journal for the Austalian Nursin Profession. 55(1). 15-26.

Billhult, A. (2017). Kvantitativ metod och stickprov. I Vetenskaplig teori och metod: från ide till examination inom omvårdnad. (2:2 uppl., s 100-109) Lund:

Studentlitteratur AB.

Brisco-Bacik, M., Maaten, J., Houser, S., Vedage, N., Rao, V., Ahmad, T., ... & Testani, J. (2019) Outcomes Associated with a Strategy of Adjuvant Metolazone or High-Dose Loop Diuretics in Acute Decompensated Heart Failure: A Propensity Analysis. Journal of American Heart Association. 1-17. doi:

10.1161/JAHA.118.009149

Cajandring. R. (2016) The effectiveness of a Nurse-Led Cognitive- Behavior Therapy on the Quality of Life, Self-Esteem and Mood Among Filipino Patients Living with Heart failure: a Randomized Controlled Trial. Applied Nursing Research. 31. 86-93. doi: http://dx.doi.org/101016/j.apnr.2016.01.002

Danielsson, E. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I Vetenskaplig teori och metod: från ide till examination inom omvårdnad. (2:2 uppl., s 285-297) Lund:

Studentlitteratur AB.

Dorothea E Orem (u.å.). I NE.se. Hämtad 2019-08-07 från:

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/dorothea-e-orem

Ericson, E. & Ericson, T. (2012) Vård vid hjärt- och kärlsjukdomar. I Medicinska sjukdomar: patofysiologi, omvårdnad och behandling. (uppl. 4., s 199-126). Lund: Studentlitteratur.

Fernández-Solá, J. (2015). Cardiovascular risks and benefits of moderate and heavy alcohol consumption. Nature Reviews Cardiology. 12(10). 576–587.

doi:10.1038/nrcardio.2015.91

Fridberg, F. (red.) (2017). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (uppl.3) Lund: Studentlitteratur.

Fridlund, B. & Mårtensson, J. (2017). Kritisk incident teknik. I Vetenskaplig teori och metod: från ide till examination inom omvårdnad. (2:2 uppl., s 159) Lund: studentlitteratur AB.

Fronczek, A. E. (2019). Nursing Theory in Virtual Care. Nursing Science Quarterly. 32(1). 35-38. doi:10.1177/0894318418418807926

Henricson. M. (2017). Forskningsprocessen. I Vetenskaplig teori och metod: från ide till examination inom omvårdnad. (2:2 uppl., s 43-53) Lund: studentlitteratur AB. Henricson, M. & Billhult, A. (2017). Kvalitativ metod. I Vetenskaplig teori och metod: från ide till examination inom omvårdnad. (2:2 uppl., s 111-117) Lund: studentlitteratur AB.

Herber, O., Bücker, B., Metzendorf, M-I. & Barroso, J. (2017). A qualitative meta-summary using Sandelowski and Barroso´s method for integrating qualitative research to self-care in heart failure patients. European Journal of Cardiovascular Nursing. 16(8). 662-677. doi:10.1177/1474515117711007

Hjärt-lungfonden. (2017). Hjärtrapporten. Hämtad 2019-05-29 från:

https://www.hjart-lungfonden.se/Documents/Rapporter/Hj%C3%A4rtrapporten_2017%20slutversion.pdf Hälso-och sjukvårdslag (SFS 2017:30). Hämtad från Riksdagens webbplats:

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30

Ibrahim, F., Sandström, P., Björnsson. B. & Larsson, A-L. (2018) "I want to know why and need to be involved in my own care...": a qualitative interview study with liver, bile duct or pancreatic cancer patients about their experiences with

involvement in care. Supportive care in Cancer. 27(7). 2561-2567. https://doi.org/10.1007/s00520-018-4548-8

Jeon, Y-H., Kraus, S. Jowsey, T., & Glasgow, N. (2010). The experience of living with chronic heart failure: a narrive review of qualitative studies. BMC Health Service Research. 10(77). 1-9. doi: 10.1186/1472-6963-10-77

Karlsson, E-K. (2017). Informationssökning. I Vetenskaplig teori och metod: från ide till examination inom omvårdnad. (2:2 uppl., s 81-96) Lund: Studentlitteratur AB.

Kasxuba, E., Odeberg, H., Råstam L. & Halling, A. (2018) Impact of heart failure and other comorbidities on mortality in patients with chronic obstructive pulmonary disease: a register-based, prospective cohort study. BMC Family Practice. 19(178). 1-5. doi:101186/s12875-018-0865-8

Kelder, J., Crowie M., McDonagh, T., Hardman, S., Grobbee, D., Cost, B. & Hoes, A. (2011). Quantifying the added value of BNP in suspected heart failure in general practice: an individual patient data meta-analysis. Heart. 97. 959-963.

doi:10.1136/hrt.2010.220426

Leem, J., Lee, S., Park, J, Lee, S., Chung, H., Lee, J., Kim, W. [...] Woo, J. (2017) Efficacy and safety of electroacupunture in acute decompensated heart failure: a study protocol for a randomized, patient- and assessor-blinded, sham controlled trial. BMC Complementary and alternative Medicine. 17(361).

Marcuccilli, L., Casida, J. & Peters, R. (2013). Modification of self-concept in patients with a left-ventricular assist device: an initial exploration. Journal of Clinical

Nursing. 22. 2456–2464. doi: 10.1111/j.1365-2702.2012.04332.x

Martindale, J., Wakai, A., Collins, S., Levy, P., Diercks, D., Hiestand, B., […] Sinert, R. (2015). Diagnosing Acute Heart Failure in the Emergency Department: A

Systematic Review and Meta- analysis. Official Journal of the Society for Academic Emergency Medicine, 23(3), 223-242. doi: 10.1111/acem.12878.

McMurray, J., Adamopoulos, S., Anker, S., Auricchio, A., Böhm, M., Dickstein, K., [...] Zeiher, A. (2012) ESC Guidelines of the diagnosis and treatment of acuret and chronic heart failure 2012.European Heart Journal, 33, 1787- 1847. doi:

10.1093/erujhf/hfs 105

Moonesinghe, S., Jackson, A., Boney, O., Stevensson, N., Chan, M., Cook, T., Lane-Fall. M., [...] Myles, P. (2019). Systematic review and consensus definition for the standardised Endpoints in Perioperative Medicine initiative: patient-centered outcomes. British Journal of Anesthesia. 123(5). 664-670.

doi:10.1016/j.bja.2019.07.020.

Mårtensson, J. & Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbetet. I Vetenskaplig teori och metod: från ide till examination inom omvårdnad. (2:2 uppl., s 421-436) Lund: Studentlitteratur AB.

Orem, D. (2001). Nursing concepts of practice. (5:th ed.) Savannah: GA: Mosby Year Book.

Parén, P., Rosengren, A., Zverkova Sandström, T. & Schaufelberger, M. (2018). Decrease in loop diuretic treatment from 2005 to 2014 in Swedish real-life patients with chronic heart failure. European Journal of Clinical Pharmacology.75, 247- 254. https://doi-org.proxy.library.ju.se/10.1007/s00228-018-2574-6

Pihl, E., Fridlund, B. & Mårtensson, J. (2011). Patients´ experiences of physical limitations in daily life activities with suffering from chronic heart failure; a phenomenographic analysis. Scandinavian Journal of Caring Sciences. 25. 3-11. doi:10.1111/j.1471-6712.2010.00780.x

Polit, D. F. & Beck, C. T. (2008). Nursing research: Generation and assessing evidence for nursing practice. Philadelphia, Wolter Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins.

Priebe & Landström (2017). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och

begräsningar grundläggande vetenskapsteori. I Vetenskaplig teori och metod: från ide till examination inom omvårdnad. (2:2 uppl., s 25-40) Lund: Studentlitteratur AB.

Pulvirenti, M., McMillan, J. & Lawin, S. (2011) Empowerment, patient centered care and self-management. Health Expectations, 17, 303-310.

Rice, H., Say, R., & Betihavas, V. (2017). The effect of nurse-led education on hospitalizations, readmission, quality of life a cost in adults with heart failure. A systematic review. Patient Education and Counseling, 101(3), 363-374.

https://doi.org/10.1016/j.pec.2017.10.002 0738-3991

Sevilla-cazes, J., Ahmad, F., Bowles., K., Facmi, F., Jaskowiak, A., Gallagher, T., … Kimmel, S. (2018). Heart Failure Home Management Challenges and Reasons for Readmission: a Qualitative Study to Understand The patient´s Perspective. Society of General Internal Medicine, 33(10), 1700-1707. DIO: 10.1007/s11606-018-4542-3. Shahrbabaki, P., Nouhi, E., Kazemi, M & Ahmadi, F. (2017). The sliding context of health: the challenges faced by patient with heart failure from the perspective of patient healthcare providers and family members. Journal of Clinical Nursing. 26. 3597-3609. doi: 10.1111/jocn.13729

Simmons, L. (2009) Dorthea Orem´s Self Care Theory as Related To Nursing Practice in Hemodialysis. Nephrology Nuring Journal. 36(4).

Steinhauser, K. Alexander, S. Olsen, M. Stechuchak, K. Zervakis, J. Ammarell, N. [...] & Tulsky, J. (2017) Addressing Patient Emotional and Existential Needs During Serious Illness: Results of the Outlook Randomized Controlled Trial. Journal of Pain & symptom management. 54(6). 898-908. doi:

http://dx.doi.org/10.1016/j.jpainsymman.2017.06.003

Sullivan, B., Marcuccilli, L., Sloan, R., Gradus-Pizlo, I., Bakas, T., Jung, M. &

Pressler, S. (2016) Competence, Compassion, and Care of the Self. Family Caregiving Needs and Concerns in Herat Failure. Journal of Cardiovascular Nursing. 31(3). doi: 10.1097/JCN.0000000000000241

Svensk sjuksköterskeförening (2017). ICN:s Etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad 2019-05-12 från:

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf.

Swenne, C. & Skytt, B. (2014). The ward round- patient experiences and barriers to participations. Scandinavian Journal of Caring Sciences. 28. 297-304.

doi:1111/scs.12059

Trullas, J., Morales-Rull, J., Cascado, J., Ramirez, A., Manzano, L., Formiga, F & The colrotic investigators. (2016) Rationale and Design of the "Safty and Efficacy of the Combination of Loop with Thiazide-type Diuretics in Patient with Decompensated Heart Failure (CLOROTICS) Trial: "A Double-Blind, Randomized,

Placebo-Controlled Study to Determine teh Effect of Combinated Diuretic Therapy (Loop Diuretics with Thiazide-type Diuretics Among Patients with Decompensated Heart Failure. Journal of Cardiac Failure. 20(7). 529- 536.

Triposkiadis, F., Karayannis, G., Giamouzis, G., Skoularigis, J., Louridas, G., & Butler, J. (2009). The Sympathetic Nervous System in Heart Failure. Physiology, Pathophysiology, and Clinical Implications. Journal of the American College of Cardiology, 54(19), 1747-1762. doi: 10.1016/j.jacc.2009.05.015.

White, M. L. (2013). Spirituality Self-care Effects on Quality of Life for Patients

Diagnosed with Chronic Illness. Self-Care, Dependent-Care & Nursing. 20(1). 23-33. Zarrinkoub, R., Wettermark, B., Wändell, P., Mejhert, M., Szulkin, R., Ljunggren, G & Kahan, T. (2013). The epidemiology of heart failure based on data for 2.1 million inhabitants in Sweden. European Journal of Heart Failure, 15(9), 995–1002. doi: 10. 1093/eurjhf/hft064.

Ziehm. J., Farin, E., Schäfer, J., Woitha, K., Becker, G. & Köberich. (2016). Palliative care for patients with heart failure: facilitators and barriers- a cross sectional survey of German health care professionals. BMC Health Service Research. 16(361). 1-10. doi:10.1186/s12913-016-1609-x

Bilaga 1

Kvalitetsgranskningsprotokoll till litteraturöversiktens artiklar

Protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvalitativ metod

Del I.

Beskrivning av studien

Beskrivs problemet i bakgrund/inledning? Ja Nej Kunskapsläget inom det aktuella området är Ja Nej beskrivet?

Är syftet relevant till ert examensarbete?Ja Nej

Är urvalet beskrivet? Ja

Nej

Samtliga frågor ska besvaras med ja för att artikeln ska granskas med hjälp av frågorna i Del II. Vid Nej på någon av frågorna ovan exkluderas artikeln.

Del II

Kvalitetsfrågor

Beskrivs vald kvalitativ metod? Ja Nej

Hänger metod och syfte ihop? Ja Nej

(Kvalitativt syfte – kvalitativt metod)

Beskrivs datainsamlingen? Ja Nej

Beskrivs dataanalysen? Ja Nej

Beskrivs etiskt tillstånd/förhållningssätt/ Ja Nej

ställningstagande?

Diskuteras metoden mot kvalitetssäkringsbegrepp (t ex tillförlitlighet och trovärdighet) i

Diskuteras huvudfynd i resultatdiskussionen?

Ja Nej

Sker återkoppling, från bakgrunden gällande, teori, begrepp eller förhållningssätt i

diskussionen? Ja

Nej

Är resultatet relevant för ert syfte? Om ja, beskriv:

……… ……… ………

Om nej, motivera kort varför och exkludera artikeln:

……… ……… ………

Forskningsmetod/-design (t ex fenomenologi, grounded theory) ………. ……… Deltagarkarakteristiska Antal……… Ålder……….... Man/Kvinna………. Granskare sign: ……….

Bilaga 2

Sökmatris: Redogörelse av databassökning i CINAHL och MEDLINE.

Datum för sökning

Databas Sökord Träffar Granskade

titlar Granskade abstrakt Kvalitetsgranskade artiklar Inkluderade artiklar

2019-09-14 CINAHL Heart failure AND patient experience AND wellbeing or well-being 34 34 18 9 6

2019-09-14 MEDLINE Heart failure AND patient experience AND wellbeing or well-being 51 51 17 10 6

2019-11-01 CINAHL Heart Failure AND Existential questions or Existential theory 1 1 1 1 1

2019-11-01 CINAHL Coping process AND Heart failure

Bilaga 3

Artikelmatris till resultatet:

Databas Författare Årtal Titel Nationalitet Studie/Design Urval Kvalité MEDLINE Kimani, K. Murray, S. & Grant, L. 2016 Spiritual issues of living and dying with advanced heart failure in Kenya: a qualitative serial interview study. Storbritannie n Kvalitativ djupgående intervjuer 8 män 10 kvinnor 6/8 poäng Medel

CINAHL Li, C-C. Chang, R & Shun, S-C 2018 The self-care coping process in patients with chronic heart failure: A qualitative study. Taiwan Kvalitativ Semi-strukturerade intervjuer N=27 8/8 poäng Hög CINAHL &

MEDLINE Mangolian, P. Nouhi, E. Kazemi, M & Ahmadi, F.

2017 The sliding context of health: the challenges faced by patients with heart failure from the perspective of patient healthcare providers and family members. Iran Kvalitativ Semistrukturer ade intervjuer 6 män 6 kvinnor 8/8 poäng Hög CINAHL

& MEDLINE Nordfonn, O.Morken, I. Bru, L. & Husenbo, A.

2019 Patients´ experience with heart failure treatment and self-care- A qualitative study exploring the burden of treatment. Norge Kvalitativ Semistrukturer ade intervjuer 11 män 6 kvinnor 8/8 poäng Hög CINAHL &

MEDLINE Sacco, S. Park, C. Suresh, D. & Bliss, D.

2014 Living with heart failure: Psychosocial resources, meaning, gratitude and well-being

USA Kvalitativ och kvantitativ Mix studie med 4 öppna frågor 67 män 44 kvinnor 8/8 poäng Hög

CINAHL Schulz, V. Crombeen, A. Marshall, D. Shadd, J. LaDonna, K. & Lingard, L 2017 Beyond Simple Planning: Existential Dimensions of Conversations with Patients at Risk of Dying from Heart Failure. Canada Kvalitativ Grounded theory Semistrukturer ade intervjuer N=19 8/8 poäng Hög CINAHL &

MEDLINE Vilchinsky, N, Horowitz, Y. Bar-Kalifa, E. Hnasson-Ohayon, I. Berlin, T. & Mosseri, M.

2019 Existentially Oriented Group Intervention for Patients with Heart Failure: Intervention Development and Preliminary Assessment Israel Kvalitativ Semistrukturer ade intervjuer 13 män 5 kvinnor 8/8 poäng Hög CINAHL &

MEDLINE Walsh, A. Kitko, L. &

Hupcey, J. 2018 The Experience of Younger Individuals Living with Heart Failure USA Kvalitativ Semistrukturer ade intervjuer N= 18 6/8 poäng Medel MEDLINE Östman, M. Jakobsson, U. & Falk, K. 2015 Continuity means” preserving a consistent whole”—A grounded theory study. Sverige Kvalitativ Grounded theory 8 män 5 kvinnor 8/8 poäng Hög