Curt Borgenstam; Gotlands försvar och förbindelser

Debatt

CURT BORGE STAM:

Gotlands försvar och förbindelser

fem fundamentala F, Förbindelserna, För

e-tagsamheten, Folkm~ingden, Försvaret och Finansministern. Flera av dessa hänger in-timt samma11. Bland annat är försvaret nära l'örknippat med förbindelserna.

l fredstid sker omfattande sjötransporter till mh från Gotland. r 1974 var sjötra fi-kens omfattning ca 2 miljoner ton. En bct

y-danclc del av landets cement produkter t ransporteras sjöv~igcn från Gotland. l krig

blir t ransport problemet än mer accentuerat. Krigfiiring ~ir i hög grad en fråga om trans -porter. som kan bli s~irskilt kritiska i ett fall

som Gotland. där alla förbindelser går över havet.

Försvarspolitiskt sett är Gotlands läge ut -satt, vilket v~il illustreras av det starka intres

-se som fr~immande makter visar för ön och dess omgivande vatten. l konsekvens här

-med anges Gotland i 1972 års försnu·sbeslut

som ett av våra strategiskt mest betydelse ful-la områden. Såväl l ~172 års försvarsbeslut som försvars ut redningens första delbetä n-kande inför 1977 års l'örsvarsbeslut anger

att "skydd skall kunna ges kust~jöfart och transporter till och från Gotland". men till

-lägger att "detta skydel bör lämnas av enhe -ter som primärt avses för andra uppgifter".

Gotlanels folkm~ingd. ca 55 000 personer,

utgör inte tillräckligt underlag för dc för

-band som vid mobilisering måste upprättas

för öns försvar. Betydande antal vä rnplikti-ga och annan militär personal med utrust -ning måste sålunda transponeras till Got -land i ett skärpt läge. Stora mängder tung materiel måste öve r-föras. och underhållet av förbanden med ammunition, provia.nt och andra förnöden

-heter kräver också tillförsel kapacitet. särskilt

efter det att fientligheter har inletts. Ytte

rli-gare kapacitet erfordras för permittent- och

sjuktransporter. Mängelen av gods och per -sonal kan förutses bli så omfattande att

transporterna bara delvis kan ske luftvägen. Den helt övervägande delen måste gå till sjös . Vilka hot kan dessa transporter komma att utsättas för? Främst från attackOyg, ro -botbåtar och ubåtar. Flyg- och robothotet

blir aktuellt först sedan fientligheter inletts.

Ubåtsanfall kan däremot insättas redan un-der uppladdningsskedet, då mycket betyde

l-sefulla transporter pågår. änkning med tor-ped från ubåt kan lätt camouOeras som t ex inre explosion, sabotage eller liknande. Man kan erinra om sänkningen under kriget av

"Hansa", där det länge förblev höUt i dunkel hur den gått till.

Vi måste därför räkna med stor risk för u båt sa n fall mot Gotlandstransporterna re -dan under ett "skymningsHige". innan krigs -handlingar "officiellt" inletts. Allt beror såle -des på vilket skydd som kan ges transporte r-na av ubåt~jaktutrustade enheter.

l dag förfogar marinen över ett antal he li-kopt rar med s k "dipping sonar" för lokalise -ring av ubåtar. Vidare ett fåtal fregatter i form av över 30 år gamla

r

för-setts med ubåtsjaktutrustning (likaså nume -ra rätt föråldrad). Slutligen de två Öla nd-jagarna, vilka klassificerat som fregatter.

dolk utan att ha fåt t motsvarande ubåtsja kt-utru tning. Detta är våra fåtaliga och o mo-derna ut båtsjakt fartyg. När de gamla f d

ja-garna om några år har utrangerats har ma ri-nen inga fartyg kvar för ubåtsjakt! Försvars -utredningen torde varit medveten härom.

Därav formuleringen "skyddet bör lämnas

av enheter som primärt avses för andra

upp-gifter".

Man kan fråga sig vilka dessa enheter är. Helikoptrarna har visserligen h)drofo

nut-rustning för att söka efter ubåtar. men deras uthållighet och vapenlast är begränsad. och de kan därför svårligen ensamma verka e

f-fektivt mot en upptäckt ubåt. De är dess -utom sårbara för Oyg-och robotanfalL Mö

(typ Spica och Norrköping) eller dc nya

pa-trullbåtarna ska kunna lämna sjöfartsskydd.

Dessa har ett gott luftvärn och skulle också

kunna verka mot anfallande robotbåtar om

och när de kan förses med

robotbestyck-ning. Däremot är deras möjlighetu att

upp-täcka ubåtar eller avvärja utbåtsanfall prak-tiskt taget obefintliga. En angripare som vet

att våra sjötran porter saknar ubåts-skydd

sätter givetvis in just ubåtar för att anfalla

transporterna, helst som det kan ske utan

89

risk för upptäckt eller egna förluster. Våra ubåtsjaktresurser är i dag helt

<llill-räckliga. Så länge detta starka behov inte

fyllts, förblir försvarsutredningens

formulc-ring om sjöfartssk) ddet föga mer ii n en tom

fras, ett tröstens ord till en drunknande! För

alla gotlänningar och för alla viirnpliktiga

med krigsplacering på Gotland borde det ,·

a-ra ett självklart trygghetskrav alt sjötrans-porterna till mh från den strategiskt viktiga ön kan ges ett rimligt skydeL